Hälsa och samhälle

GOD OMVÅRDNAD En litteraturstudie om patientens upplevelse av god omvårdnad inom EU och Norden.

Helen Kisch Nicoleta Tintea Blücker

Examensarbete Malmö högskola VT 03 Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Maj 2005 e-post: info@hs.mah.se

GOD OMVÅRDNAD En litteraturstudie om patientens upplevelse av god omvårdnad inom EU och Norden.

Helen Kisch Nicoleta Tintea Blücker Kisch, H och Tintea Blücker, N. God omvårdnad. – En litteraturstudie om patientens upplevelse av god omvårdnad inom EU och Norden. Examensarbete i omvårdnad, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvårdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma på avdelningar inom somatisk vård. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits många gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvårdnad. För att kunna uppleva god omvårdnad krävdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vårdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper såsom empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvårdnadssituationen. Resultatet kunde kopplas till Watson tio omvårdnads- faktorer. Nyckelord: god omvårdnad, kommunikation, miljö, patient, sjuksköterska, upplevelse.

1

GOOD CARE – A literature study about patients’ experience of good care in EU and the Nordic countries

Helen Kisch Nicoleta Tintea Blücker Kisch, H and Tintea Blücker, N. Good care. - A literature study about patients’ experience of good care in EU and the Nordic countries. Degree project , 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society , Department of Nursing, 2005. The aim of this study was to illustrate patients' experience of good care, in EU and the Nordic countries, given to them by nurses working at somatic wards. Recurrent view in the result of the scrutinizing articles was identified and categorized into four head categories with subcategories. The head categories were: communication, nurse, patient and environment. Many common factors, which were important for patients’ to experience good care, were identified. To be able to experience good care the following has to be involved: patient orientated and individual communication, the nurse had a willing to care and that she was observant and predicted of care, she should have qualities like empathy, sense of humour, competence for the patient to be seen as a unique individual and be able to participate in his own care. The results then could be connected to Watson's ten factors of mening. Keywords: good care, communication, environment, patient, nurse, experience

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning 4 Ansvar för och utvärdering av omvårdnad 5

Omvårdnadbegreppets historia 5 Tidigare forskning 7 Teoretisk referensram 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 9 METOD 9 Precisera syftet för undersökning 10 Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier 10 Formulera en plan för litteratursökningen 10 Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter 10 inklusionskriterierna Tolka och värdera resultaten från de individuella studierna 12 Sammanställa resultet 12 Formulera rekommendationer för vidare forskning 12 RESULTAT 14 Kommunikation 15 Sjuksköterska 16 Patient 18 Miljö 20 DISKUSSION 22 Metoddiskussion 22 Artikeldiskussion 23 Resultatdiskussion 24 Kommunikation 24 Sjuksköterska 25 Patient 26 Miljö 27 Slutsatser och förslag till vidare forskning 27 REFERENSER 29 BILAGOR 32

3

INLEDNING Vad menas med god omvårdnad? Som blivande sjuksköterskor vill författarna veta vilka behov och upplevelser som patienten har och hur sjuksköterskor som omvårdnadsexperter ska förhålla sig till patienten. Hur värderar dagens patienter omvårdnaden och vad som är viktigt i den? God omvårdnad av patienter kan leda till kortare vårdtider, det är en förhållandevis liten kostnad att ge god omvårdnad som på sikt kan ge stora vinster för både individ, sjukvård och samhälle. Nurse the sick, not the sickness and Nursing is both an art and a science sa Florence Nightingale i slutet av 1800-talet enligt Carroll (1992). Idag nästan 100 år senare är forskarna fortfarande mitt uppe i att ta reda på vad god omvårdnad innebär. I utbildningen används halva tiden till att studera omvårdnad, men det ges inte tillräckligt mycket inblick i patienters olika sätt att reagera, eller möjlighet till att utveckla den egna personliga värdehierarkin. Det är kunskap om vad som händer i omvårdnadsmötet mellan sjuksköterskan och patienten som författarna kommer att behöva i sitt framtida yrke som sjuksköterskor. Kunskapen om god omvårdnad är ett komplext men fascinerande fenomen. Begreppet i sig själv är mångtydigt och gör det svårt att avgränsa. Författarna vill hitta kunskap om vad god omvårdnad ska innehålla, således de faktorer som krävs för att ge god omvårdnad till varje unik individ. Detta arbete är ett försök att beskriva det komplexa fenomenet genom att analysera patienternas perspektiv av god omvårdnad via en litteraturstudie. När författarna i den fortsatta framställningen skriver om patient, så används synonymt begreppen han/hon, individ eller vårdtagare. Sjuksköterska kommer att benämnas som sjuksköterska eller hon fortsättningsvis i studien.

BAKGRUND Bakgrunden innehåller omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning, ansvar för och utvärdering av omvårdnad, omvårdnadsbegreppets historia och tidigare forskning för att läsaren ska få en större förståelse för ämnet samt den teoretiska referensramen. Omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning Huvudämnet omvårdnad omfattar idag 60 högskolepoäng och utgör hälften av de sammanlagda 120 poängen på sjuksköterskeprogrammet. I utbildningsplanen på Malmö Högskola framkommer att ett mål för sjuksköterskeexamen är att ha tillägnat sig kunskaper i allmän och specifik omvårdnad. Enligt utbildningsplanen och högskoleförordningen (SFS 1993: 100) ska omvårdnadsämnet innefatta bland annat omvårdnadens modeller och metoder, omvårdnadsarbetets metodiker, nationell och internationell omvårdnadsforskning samt specifik omvårdnad vid komplexa medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd.

4

Ansvar för och utvärdering av omvårdnad Enligt Watson (1988) är omvårdnaden den profession som har det etiska och sociala ansvaret, gentemot både individ och samhälle, genom att utforma omvårdnaden och gå i spetsen för samhällets behov av mänsklig omsorg nu och i framtiden. I den kvalitetspolicy som varje landsting utarbetar är det betydelsefullt att ständigt fundera över vilken människosyn som förmedlats. Omvårdnads- arbetet bör inriktas på att fundera, diskutera och prova olika sätt och metoder, för att sedan utvärdera genom att prata med patienter och anhöriga och vid behov prova igen. Men det är också viktigt att de som arbetar i vården granskar sitt sätt att förhålla sig till varandra eftersom deras sätt att vara och kommunicera överförs i mötet och kontakter med patienter. Kvalitetspolicyn som beskrivs ovan har Västerbottens Läns Landsting fastställt 1994 och målet är att patienter, anhöriga och tillsynsorganens krav och förväntningar ska stämma överens med den omvårdnad som hälso-och sjukvården ger (Waldau, 2001). Det framgår tydligt i Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor att sjuksköterskans arbetsuppgifter består bland mycket annat av att ge god omvårdnad. Men det står inte vad patienten upplever som god omvårdnad. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) anger målet för all hälso- och sjukvård, både offentlig och privat. Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för alla. Kraven på en god vård innebär att den särskilt ska vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling, ska vara lätt tillgänglig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Den ska främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårds- personalen. Patienten ska ges upplysningar om sitt hälsotillstånd och de behandlingsmetoder som står till buds. All vård ska ske i samråd med den enskilde vårdtagaren. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. I SBU (1994) rapport nr 123 framkommer betydelsen av utvärdering av patientens upplevelse av omvårdnad. I sin bok om evidensbaserad sjukvård anser Levis (1998) att det ska strävas efter att det används bästa tillgängliga bevis genom systematisk sammanställning av befintlig forskning genom litteraturstudier. Socialstyrelsens rapport (1997) belyser och utvärderar vårdtagarnas upplevelser av omvårdnad och har som syfte att fungera både som stimulans till diskussioner om patienttillfredsställelse och patientinflytande samt som kunskapskälla vid genomförande av undersökningar. Omvårdnadbegreppets historia God omvårdnad handlar inte bara om att bota utan även om att minska lidande för patienten. Historiskt sett, är det Florence Nightingale (Carroll,1992) som först gav omvårdnadsbegreppet ett innehåll. En faktor som hon framhåller som vital i vården är miljön. Det är sjuksköterskans ansvar att vara medveten om att omgivningen påverkar patienten och att främja en god miljö. Viktiga aspekter är värme, renlighet, ljus, ljud, frisk luft, friskt vatten och hygienen. Omväxling av miljön och födan, samt att ge intellektuell stimulans är essentiellt. Nightingale

5

betonar planering och reflektion som viktiga delar i omvårdnaden och hävdar att god omvårdnad är omöjlig att lära sig enbart via litteraturen. När hon under Krimkriget dokumenterade och rapporterade dödsstatistik på soldater till de brittiska myndigheterna lyckades hon skapa en förändring, både i förbättrade levnadsförhållanden för allmänheten och i sjukvården för soldaterna. Hon menar att hälsa och omvårdnad hör ihop och att lidande inte alltid beror på symtom från någon sjukdom utan egentligen är brist på omvårdnad (Carroll, 1992). Utvecklingen till den sjukvård som idag kan erbjudas befolkningen har skett genom kloster- och diakoniverksamhet där speciellt utvalda, kunniga och erfarna munkar och nunnor ägnade sig åt vårdandet av sjuka. Vårdandet grundades på religiösa idéer om att ta vara på sin nästa (Holmdahl, 1997). En klassisk definition av omvårdnad formulerades på 1950-talet av sjuksköterskorna Harmer och Henderson. Med mindre justeringar accepterades den av Världshälsoorganisationens (WHO) expert kommittè för omvårdnad och det internationella sjuksköterskeförbundet (ICN) och lyder:

It is unique function to assist the individual, sick or well in the performance of those activities contributing to health or its recovery (or to necessary strength, will or knowledge). And do this in such a way as to help him gain independence as rapidly as possible, This aspect of her work, this part of her function, the nurse initiates and controls, of this she is the master. Some of these activities for certain patients may be assigned by the nurse to less highly trained personnel under appropriate instruction and supervision. (Henderson & Harmer, 1955, s 4-5)

En i Sverige ofta citerad definition av omvårdnad utarbetades 1980-1981 inom programmet för omvårdnadsforskning i Uppsala. Medicinska forskningsrådets (MFR) arbetsgrupp för metodfrågor har antagit, och publicerade 1982 denna beskrivning av omvårdnad.

Omvårdnad innebär att tillgodose allmänmänskliga och personliga behov och därvid tillvarata individens egna resurser för att bevara eller återvinna optimal hälsa liksom att tillgodose behov av vård i livets slutskede. Omvårdnad sammanfaller med och utgör ett komplement till medicinsk vård, beaktande såväl psykiska som kulturella aspekter. (Medicinska forskningsrådet, 1982, s 10)

Omvårdnad är inget i sig, inte något substantiellt, menar Holmdahl (1997), utan snarare ett förhållande som måste förstås i den kontext där den förekommer. Därför kommer begreppet knappast att kunna definieras entydigt och slutgiltigt. Däremot menar Dahlberg (1997) att det är värdefullt för omvårdnadens utveckling att den blir föremål för systematiska studier, tematisering, reflektion och diskussion. Dahlberg åsikt liksom Watsons (1988) är att den optimala metoden förefaller vara kvalitativa fältstudier. Watson tillägger dock att det bör strävas efter ett kreativt förhållningssätt som inte begränsas av paradigmet och som passar ihop med en ny vetenskapsfilosofi, utan att förlora kvalitet, fasthet och trovärdighet.

6

Tidigare forskning Omvårdnadsforskning bidrar till att en generell kunskap kan växa fram utifrån olika frågeställningar med grund i det praktiska omvårdnadsarbetet. Omvårdnad är som vetenskapligt underbyggt ämnesområde ungt och satt i utveckling, vilket medför att det ibland kommit att framstå som otydligt inom såväl det praktiska arbetet i sjukvården som inom olika vårdutbildningar och i forskningsarbete (SBU, 1994). En iakttagelse som Donabedian (1988) gör i sin studie är att god omvårdnad består av tre distinkta men förenade enheter: struktur, process och resultat. Struktur har att göra med sjukvårdens uppbyggnad och innehåll, process med vad som händer eller hur omvårdnaden ges och resultat med det som patienten uttrycker som god omvårdnad. Fosbinder (1994) gör observationer i sin studie av det intersubjektiva mötet mellan sjuksköterskan och patienten ur patientperspektivet. Hon identifierar fyra kategorier med olika underkategorier. Första kategorin är tolkning med underkategorierna: information, förklara, undervisa och instruera. Andra kategorien är att lära känna med underkategorierna: dela med sig, vänlighet, använda humor och finna varandra. Tredje kategorin är att etablera förtroende och har följande underkategorier: förutse behov, tycka om sitt jobb och kunna fullfölja saker. Fjärde kategorin är att göra det lilla extra. Underkategorierna här är följande: vara en vän och inget är för svårt. Detta resultatet formar innehållet av sjuksköterskans kompetens som patienten värdesätter i mötet med henne. Kralik m fl (1997) riktar fokus på patienter för att få deras upplevelse av god omvårdnad. Genom deras artikel framkommer sjuksköterskans engagemang som den främsta faktorn till att nå god omvårdnad. Detta innebär att sjuksköterskan ska vara vänlig, godhjärtad, snäll och kunna använda humor och uppmuntra patienten. Inget ska upplevas för svårt, utan patienten ska kunna fråga om vad som helst. Intuition, att veta vad som behövs utan att patienten har uttalat det, är också något som uttalas som en del i att ge god omvårdnad. Irurita (1999) beskriver fyra nivåer av omvårdnad som bildar grunden i hennes teori om god omvårdnad. Soft-hand care- är när omvårdnaden innehåller det lilla extra som att finnas där för patienten, att inget är för svårt, att använda sin empati, känsla och glädje för jobbet. Firm-hand care- som innebär teknisk kompetens är nödvändig men inte alltid tillräcklig för att alla patienter ska nå integritet. Hard-hand care- bidrar till att patienten upplever sårbarhet. Här ses inkompetens och opersonligt bemötande av stressad personal. Rough-hand care- gör att patientens sårbarhet ökar och detta innebär övergrepp på patienten. I Bassetts (2002) litteraturstudie visar många forskningsresultat på sjuksköterskors syn på omvårdnad och omsorgens betydelse. Den tar även upp patienternas syn på samma fenomen. Det intressanta är att deras resultat visar att synen hos patienter och sjuksköterskor skiljer sig åt. Två artiklar en från England och en från Sverige som båda belyser omvårdnad på akutintag visar på olika resultat. Wilkin och Slevin (2004) får i intervjuer med sjuksköterskor på akutintag ett resultat som visar att sjuksköterskorna där ser patienterna på ett holistiskt sätt och ger individuell vård. Denna studie är ifrån England. Däremot får Wiman och Wikblad (2004) genom videoinspelningar i

7

Norrköping av sjuksköterskors möte med patienter på ett akutintag resultatet att sjuksköterskan där intar ett vänta och se beteende, har dålig kommunikation med patienterna och fokuserar mer på arbetet med den teknikinriktade delen av vården. Två mätningar med hjälp av instrumentet CARE-Q för att ta reda på vad patienter och sjuksköterskor tycker är mest och minst viktigt i omvårdnad görs av von Essen och Sjödén (1991a, b). Resultatet de får fram visar skillnader i prioriteringar mellan patienter och sjuksköterskor. Av de 50 olika variablerna mäter patient och sjuksköterska olika på 29 variabler, det utgör 60 procents skillnad. Schmidt (2003) tar i sin artikel upp omvårdnad ur patientperspektivet inom sjukhusvård. Schmidts resultat visar att patienten kommer till sjukhuset och förväntar sig att bli behandlad individuellt. Att förstå vad som händer i omvårdnadssituationen är viktigt för individen samt att få respons eller hjälp när personen behöver det. Att sjuksköterskan är observant genom att ha uppsyn och kontroll över situationen tycker patienterna är väsentligt, men det finns även patienter som motsäger sig detta. Att ge omvårdnad enligt Watson's Caring Model undersöker Erci m fl (2003) i sin studie. Sjuksköterskorna är utbildade i hur de ska bemöta individen utifrån Watsons tio omvårdnadsfaktorer. Det görs en pretest och en posttest på patienter med högt blodtryck, där de får värdera sin livskvalitet före och efter sina möten med sjuksköterskorna, även blodtrycket mäts före och efter. Studiens resultat visar att patienterna upplever en ökad livskvalitet samt att blodtrycket minskar efter behandling. Slutsatsen som forskarna kommer fram till på denna grupp individer i ett område i Turkiet, är att omvårdnadsarbete utifrån en modell kan bidra till att patienters och sjuksköterskors omvårdnadsmöte blir bättre. Watson's Caring Model gör omvårdnaden holistisk och skapar en helhetssyn på patienten samt ger en bättre möjlighet för patienten att kunna lösa sina problem i samarbete med sjuksköterskan. Teoretisk referensram Jean Watsons (född 1940) omvårdnadsteori är en interaktionsteori, där hon menar att allt som sker är en process där individer genom sitt handlande ömsesidigt påverkar varandra (Watson, 1979). Kännetecknet för en god relation är att sjuksköterskan lär känna patienten och ser henne/honom som en tänkande varelse. Watson (1988) betonar att sjuksköterskan ska ha ett stort engagemang för hälsa, det är hennes uppgift att verka för hälsa, inre harmoni och välbefinnande. Watson menar vidare att sjuksköterskan måste skapa förutsättningar för patienten att ta över den mesta kontrollen av sin hälsa genom information och kommunikation. Hon måste se vad patienten är mottaglig för, behov och förmåga att lära, innan hon ger någon information. Watson (1979) hävdar att utan ett systematiskt angreppssätt blir omvårdnadsutövningen godtycklig och kvaliteten osäker. Empati, värme, kongruens och kommunikation är viktiga för en relation. Vården skall ha en miljö som kan tillåta, främja och acceptera både positiva och negativa känsloyttringar eftersom känslorna kan ändra patientens tankar och beteende. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i att vara uppmärksam på patientens känslor (Watson, 1988).

8

Att sörja för en trygg miljö som är fräsch och trivsamt leder till att ett välbefinnande uppnås hos patienten och skapar trygghet anser Watson (1988). Watson framhåller även betydelsen av att sjuksköterskan bör rikta uppmärksamheten mot sig själv och de existentiella frågorna i sitt eget liv. Hennes lyhördhet inför sig själv och andra avgör hennes förmåga att använda sig själv terapeutiskt, hävdar Watson (1979). Watsons vårdande faktorer ger en struktur för att studera och förstå omvårdnad som vård och vetenskap. Översatt till svenska av författarna lyder 1985 års version av de tio omvårdnadsfaktorerna på följande sätt :

1. att etablera ett humanistiskt-altruistiskt värdesystem 2. att etablera tro och hopp 3. att utveckla lyhördhet inför sig själv och andra 4. att utveckla en hjälpande och förtroendefull relation 5. att hjälpa patienten att uttrycka positiva och negativa känslor och acceptera

dem 6. att tillämpa den vetenskapliga problemlösningsmetoden i beslutsfattandet 7. att främja ett mellanmänskligt samspel med inlärning och undervisning 8. att skapa en stödjande, beskyddande och (eller) korrigerande psykologisk,

fysisk, sociokulturell och andlig miljö 9. att hjälpa till med tillgodoseendet av mänskliga behov 10. att ge existentiella-fenomenologiska krafter möjlighet att verka

(översatt av författarna från Watson, 1985 s 34) Målet enligt Watson (1988), de teoretiska idealens mål, hör samman med intellektuell-andlig tillväxt hos självet och hos andra, med att finna mening i den egna existensen och erfarenheterna, att upptäcka inre kraft och kontroll samt möjliga tillfällen av transcendens och själv-helande.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING För att få ökad kunskap om patientens upplevelse på vad god omvårdnad innebär är det viktigt att ta fram senaste vetenskapliga rön. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patientens upplevelse av omvårdnad. Detta mynnade fram till följande frågeställning: Vad betyder god omvårdnad för patienter inom EU och Norden given av sjuksköterskor verksamma på vårdavdelningar inom somatisk vård?

METOD Detta examensarbete har följt Willman och Stoltz (2002) anvisningar för att utföra en systematisk litteraturstudie. Goodmans (SBU, 1993) rapport har redovisat sju steg i processen att finna och sammanställa vetenskaplig litteratur inom hälso- och sjukvårdsområdet. Författarna har följt en modifierad form av modellen. Artiklarna i resultatet har granskats enligt Polit m fl (2001) kriterier för att

9

uppfylla en vetenskaplig struktur (se bilaga 1och2) och Forsberg och Wengström, (2003) anvisningar för att kvalitetsgranska artiklarna. De modifierade sju stegen i processen att finna och sammanställa vetenskaplig litteratur inom hälso- och sjukvårdsområdet har redovisats nedan. Precisera syftet för undersökning Frågeställningen ska vara sådan att det går att svara på med hjälp av vetenskaplig litteratur. För att förvissa sig om att det finns vetenskaplig litteratur inom området kan litteratursökningen föregås av en pilotsökning (Willman & Stoltz, 2002). Detta arbete föregicks av att en projektplan utfördes och i samband med den en pilotsökning för att se om det fanns vetenskapligt material som svarade mot frågeställningen. Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier För att precisera forskningsproblemet identifieras de delar som ingår i den specifika frågeställningen som t ex undersökningsgrupp (Willman & Stoltz,2002). För att ta reda på patientens upplevelse av god omvårdnad har artiklar med kvalitativ inriktning valts. Enligt Hartman (1998) studier med kvalitativ metod karakteriseras det av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer. Eftersom sjuksköterskeutbildningen ger möjlighet att arbeta som sjuksköterska inom EU har valet blivit att använda enbart de studier som var genomförda i EU samt i Norden i litteraturstudien. När resultat från studier utanför EU och Norden tolkas bör dessa resultat värderas i vilken relevans de har för den europeiska och nordiska hälso- och sjukvården. Patientgruppen begränsades till män och kvinnor över 19 år som vårdats inom somatiska vårdavdelningar i EU och i Norden. Artiklarna skulle behandla mötet mellan sjuksköterskan och patienten ur patientperspektivet. Valet av artiklar baserades på hur väl abstrakten stämde överens med studiens syfte och frågeställning. Ytterligare begränsningar gjordes för engelskspråkiga artiklar med abstrakt. Formulera en plan för litteratursökningen Planen för litteratursökningen bör innehålla fyra moment. Dessa moment är att identifiera tillgängliga resurser, identifiera relevanta källor, avgränsa forskningsproblemet och fastställa huvuddragen i sökningen och slutligen att utveckla en sökväg för varje söksystem (Willman & Stoltz, 2002). Materialet har bestått av vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen har utförts via databaser på Hälsa och samhälles biblioteks hemsida samt manuellt i Journal of Advanced Nursing. Sökningarna har gjorts i PubMed och Elin (som innehöll databaserna Link Springer, ScienceDirect, Ebsco, JSTOR och Muse) då dessa ansågs vara relevanta källor. Artiklarna har utsorterats efter huruvida abstractet såg ut att svara mot studiens syfte. För mer detaljerad beskrivning av sökvägar (se tabell 1) Genomföra litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna Efter att planen har formulerats ska den genomföras. Sökorden bör täcka alla relevanta kopplingar till problemformuleringen (Willman & Stoltz, 2002).

10

Sökord som nursing care, patient satisfaction, quality care, patient perspective, inpatient, caring och nurse-patient relation har kombinerats på olika sätt med hjälp av den Booelska sökoperatorn AND för att rikta in sökningarna mot problemområdet (se tabell 1). I de sökkombinationer där antalet träffar inte har överskridit 400 har samtliga artiklar identifierats. Identifieringen har inneburit att alla titlar på de träffar som erhållits har lästs igenom för att se om det har funnits en publikation av en studie som varit relevant för litteraturstudien. I många fall har samma titlar identifierats i olika sökkombinationer. I det valda ämnet för denna litteraturstudie har funnits mycket beforskat men datainsamlingen har ändå blivit komplicerad eftersom det har varit svårt att hitta artiklar vars resultat har reflekterat studiens syfte. Artiklarna har belyst god omvårdnad inom EU och i Norden ur ett patient- perspektiv, i en av artiklarna har förekommit även intervjuer med anhöriga. I de artiklar där det har förekommit ytterligare metoder än intervjuer och/eller öppna frågor i enkät har just dessa avsnitt exkluderats och har således inte belysts i uppsatsens resultat. Detta för att författarna har beslutat ha artiklar som belyste patienternas egna ordval och beskrivningar. Tabell 1: Sökvägar, konrollerad 050518.Gemensamma Limits PubMed: All adult:19+ years, Publication Date from 1993 to 2005, only items with abstracts, English,Human

Databas Datum

Sökord Träffar Granskade artiklar

Använda artiklar

PubMed 050518

nursing care and nurse- patient relation and inpatient

13249 1109 55

4

Attree

PubMed 050518

patient satisfaction and nurse- patient relation and inpatient and nursing care and quality care

13112 179 20 116 40

5 3

Walker m fl Merkouris m fl Thorsteinsson

PubMed 050518

nurse-patient relation and patient perspective and caring

1674 152 36

4

Fagerström mfl Halldòrdottir och Hamrin

PubMed 050518

quality care and nurse patient relation and patient perseptive

18769 253 36

2

Brooks McCabe Wilde & Larsson

Elin 050518

quality and nursing care and caring

199041 812 50

2

Redfern & Norman

11

Tolka och värdera resultaten från de individuella studierna Utförandet av en systematisk litteraturstudie innebär att konsekvent och opartiskt sammanställa bevisen. Detta görs genom att granska artiklarnas urvalsförfarande, undersökningsgruppens storlek och studiens resultat. Minst två personer bör granska artiklarna var för sig för att öka trovärdigheten av granskningen (Willman & Stoltz, 2002). Författarna har granskat artiklarna enskilt för att sedan jämföra och sammanställa granskningen. För att värdera de artiklar som har hittats användes Polits m fl, (2001) kriterier för att uppfylla en vetenskaplig struktur (se bilaga 1och2). I bilaga 3 har författarna sammanställt bedömningen av artiklarna med hjälp av en mall med förutbestämda kriterier för vetenskaplig kvalitet enligt Forsberg och Wengström (2003). Av de tjugo artiklar som har genomgått granskning var det tio stycken som enligt författarna höll tillräckligt hög kvalitet (se tabell 2). Två artiklar har uteslutits då de inte svarade mot problemformuleringen, sju artiklar har visat sig vara kvantitativa samt en har uteslutits pga att den var en litteraturstudie (se bilaga 4 för uteslutna artiklar). Sammanställa resultat Vid bearbetning av artiklarna har författarna följt de anvisningar Hartman (1998) tar upp, nämligen att efter upprepande genomgångar av materialet på var sitt håll, organisera detta genom att kategorisera resultaten. Författarnas har jämfört kategorier för att nå konsensus. De stycken som inte har kategoriserats lika har diskuterats mellan författarna tills överensstämmelse nåddes. Frågeställningen och den teoretiska referensramen har legat till grund för olika begrepp som har förekommit i artiklarna och därefter har dessa kategoriserats. Detta förfarande har resulterat i fyra huvudkategorier: 1. Kommunikation 2. Sjuksköterska 3. Patient 4. Miljö

Till huvudkategorierna har ett antal underkategorier utkristalliserats som redovisas under resultat. Watsons modell har sammankopplats till studiens resultat i resultatsdiskussionen.

Formulera rekommendationer för vidare forskning Förslag till vidare forskning har redovisats i diskussionsdelen.

12

Tabell 2 Presentation av artiklar som utgör underlag för studiens resultat.

13

Författare/ Land Titel Tidskrift/År Syfte Metod Attree, M England

Patients' and relatives' experiences and perspectives of 'good and 'not so good' quality care.

Journal of Advanced Nursing. År 2001

Att utforska patienter och släktingars perspektiv på omvårdnad, hitta nyckel begrepp för att kunna utvärdera god omvårdnad via autentiska upplevelser.

Grounded Theory

Brooks, N. England

Patients’ perspective of quality of care in a high-dependency unit.

Intensive and critical care nursing. År 1999

Identifiera och utforska patieneters vy av omvårdnad på intensivvårdsavdelning med uppföljande och fördjupning.

Fenomenologi

Fagerström,L, Eriksson,K, Engberg,I. Finnland

The patient’s perceived caring needs:Measuring the unmeasurable

Intrnational journal of nursing practice År 1999

Omvårdnadsbehov hos patienter i deras livsvärldsom jämförs mot sex områden i en modell.

Fenomenologi

Halldòrdòttir,S, Hamrin,E, Island

Caring and uncaring encounters within nursing andhealth care from the cancer patients’ perspective

Cancer Nursing År 1997

Att ge eller inte ge god omvårdnad av sjuksköterskor och annan personal i sjukvården ur perspektiv av patienter som diagnostiserats och behandlats för cancer.

Fenomenologi

McCabe, C Irland

Nurse-Patient communication: an exploration of patients experience.

Journal of Clinical Nursing. År 2004

Att utforska och producera uttalanden om patienters erfarenheter av hur sjuksköterskor kommunicerar.

Hermeneutisk fenomenologi

Merkouris,A, Papathanassoglou,E, Leomonidou,C Grekland

Evaluation of patient satisfaction with nursing care:quantitative or qualitative approach?

International journal of nursing studie År 2004

Att spegla patient tillfredställelse med hjälp av triangulering.

Fenomenologi samt statistisk instrument SPSS

Redfern, S, Norman,I, England

Quality of nursing care perceived by patients and their nurses: an application of the critical incident technique

Journal of clinical nursing År 1999

Identifiera god omvårdnad ur patient- och sjuksköterske- perspektivet och se om de stämmer överens med varandra.

Critical incident technique

Thorsteinsson, L, Island

The quality of nursing care as perceived by individuals with chronic illnesses: the magic touch of nursing

Journal of Clinical Nursing. År 2001

Vilket perspektiv har individer med en kronisk sjukdom på god omvårdnad och vad anser de kan göras för att den ska bli ännu bättre.

Fenomenologi

Walker,J, Brooksby,A, Mcinerny,J, Taylor,A, England

Patient perceptions of hospital care: building confidence, faith and trust.

Journal of nursing management.År 1998

Hur patienter utvärderar och förstår sin vistelse på sjukhus.

Grounded theory

Wilde,B, Starrin,B, Larsson,G, Larsson,M, Sverige

Quality of care from a patient perspective

Scandinavian journal of science År 1993

Få en teoretisk förståelse för patientens upplevelse av god omvårdnad.

Grounded Theory

RESULTAT Utifrån syfte och frågeställning har tio vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. Med utgångspunkt från dessa har författarna funnit fyra huvudkategorier som patienter genomgående beskriver som god omvårdnad. För att förtydliga har citat från artiklarna redovisats till varje kategori. Kategorierna har ingen inbördes rangordning utan jämställs. Dessa fyra kategorier är: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Till huvudkategorierna tillkommer ett antal underkategorier(se figur 1). SJUKSKÖTERSKA KOMMUNIKATION PATIENT MILJÖ

Information Undervisning Patientorienterad

Fysisk miljö Social miljö

Unik individ Förtroende Att vara delaktig Kontinuitet

Kompetens Empati Vara observant och förutseende Att ha en vårdande ansats Humor

Figur1. Modell över studiens huvud- och underkategorier. Källa: Författarna.

14

Kommunikation Att sjuksköterskan kan kommunicera, informera, undervisa, svara på frågor, ge råd och visa sin kunskap, hjälper patienterna att känna trygghet och skapar dessutom tillit (Attree, 2001; Brooks, 1999; Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Merkouris m fl, 2004; Redfern & Norman, 1999).

Explain ... what’s happening’... so you know what’s going on. (Patient 30) (Attree, 2001, s 460)

They knew all the answers. (Pt 70) (Brooks, 1999, s 332) They are very knowledgeable about all patients and therapy. (Merkouris m fl, 2004, s 362)

Information. Det är av stor betydelse för en god omvårdnad att kommunikationen med patienten gör att denna får adekvat information. Öppen och ärlig kommunikation hjälper patienten att lättare kunna hantera sin sjukdom. Ofta är det sjuksköterskan som sörjer för att patienten ska få information angående sin vård. Sjuksköterskan bör tala ett språk som patienter förstår och förvissa sig om att informationen når fram (Attree, 2001; Brooks, 1999; McCabe, 2004; Redfern & Norman, 1999, Walker m fl, 1998; Wilde & Larsson, 1993).

I think no matter how small or how big a persons diagnosis is, it should be explained from day one...I think from when doctors come around they don’t actually convey a lot of information and it is left probaly to the nurses...I’d prefer if someone calm said ”would you like to know?” ...and to be honest and frank...(Claire) (McCabe, 2004, s.45)

Att få tillräckligt med information innebär för patienten ett sätt att känna sig behandlad som en individ, uppskattad och att sjuksköterskan bryr sig. Att identifiera hur mycket information varje patient behöver är ett sätt att visa god omvårdnad (Attree, 2001; Walker m fl, 1998).

To keep you fully informed...tell you everything. (Patient 18) (Attree, 2001, s 460). The less you know the less frighteened you are. (Fred, aged 84) (Walker m fl, 1998, s 195)

Undervisning. Det är ett sätt att göra patienterna delaktiga i deras omvårdnad. Om patienterna får kunskap om sin sjukdom och behandling kan de själva ta ansvar och vara involverade i sin omvårdnad. Detta upplevs som positivt av patienterna då det gör dem mer självständiga och oberoende (Thorsteinsson, 2002).

There was a programme of patient teaching, both in groups and private teaching ....and I enjoyed both. (Thorsteinsson, 2002, s 36)

15

Patientorienterad dialog. Att dialogen ska vara patientorienterad är viktigt för patientens välbefinnande och trygghet. Att sjuksköterskan pratar med patienten och att hon även lyssnar till patienten är väsentlig för god omvårdnad och patientens förståelse (Attree, 2001; Brooks, 1999; Wilde & Larsson, 1993).

They talked to you and not at you. (Brooks, 1999, s 327)

Sjuksköterska Patienterna beskriver en angenäm sjuksköterska som vänlig, glad och leende. Vidare bör hon ha kvaliteter såsom värme, glädje, hjälpsamhet, tålamod, artighet och respekt. Är sjuksköterskan uppmuntrande och tillmötesgående får hon patienten att slappna av och känna sig som hemma (Attree, 2001; Merkouris m fl, 2004; Redfern & Norman, 1999; Thorsteinsson, 2002; Wilde & Larsson,1993).

They are all very well mannered and sweet- always with a smaile, they have embraced us. (Merkouris m fl, 2004, s 360) They were super human beings and had an aura generating from their personality, extremely gentle and understanding- they came right into my heart, their caring was so much, without being obstrusive. (Thorsteinsson, 2002, s 35)

Kompetens. När sjuksköterskan visar kompetens leder detta till att patientens känsla av integritet växer. Sjuksköterskans fingerfärdighet är en aspekt som värdesätts högt. Förmågan att sätta en intravenös nål, att ta venprover, att arbeta med teknisk apparatur samt skickligheten i att dela medicin uppskattas av patienterna. (Brooks, 1999; Merkouris m fl, 2004; Thorsteinsson, 2002; Wilde & Larsson, 1993).

Clever to be able to read all the gadgets that were piping. (Pt 33) (Brooks, 1999, s 332)

Excellent technicians. (Merkouris m fl, 2004, s 360) Although, my veins are difficult, they do not seem to have any problem in locating a new vein (about inserting peripheral venous catheters). (Merkouris m fl, 2004, s 360)

Att ha förmåga att vägleda patienten är en kunskap som poängteras vara av betydelse enligt patienten. Att sjuksköterskan har kunskap om patientens medicinska tillstånd, mediciner, olika undersökningar och behandlingar är väsentlig för patienterna. Detta gör att patienterna känner sig väl omhändertagna. (Attree, 2001; Brooks, 1999; Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Merkouris m fl, 2004; Redfern & Norman, 1999).

You have to be able to trust the health professionals, that they know what they are doing, that they have the necessary knowledge and skills. When you are sick you want to feel in safe hands. (Halldórsdóttir & Hamrin, 1997, s 123)

They were trained properly as they could explain and offer answers to problems. (Brooks, 1999, s 327)

16

Empati. Att sjuksköterskan visar empati är en egenskap som är av betydelse för patientens förtroende och trygghet. Det är fördelaktigt om sjuksköterskan besitter den goda förmågan att skapa en relation med patienten. Detta innebär att hon bör visa den enskilde patienten genuint intresse och förståelse samt att ta sig tid att lära känna denne. Relationen bör enligt patienter vara ömsesidig och tillitsfull, då ses sjuksköterskan som en vän som delar personliga angelägenheter med patienten och tar denne på allvar. Denna vänskap och ömsesidigthet får patienten att känna sig som en person och inte som ett sängnummer eller en sjukdom (Attree, 2001; Thorsteinsson, 2002; Walker m fl, 1998).

I felt sorry for them at times because they were so busy and rushed...they were very caring...I just wonder how they keep going. (Maureen, aged 53) (Walker m fl, 1998, s 196)

They (nurses) can’t do enough for you..all of them... you only just have to ask... say and they’ll get it’. (Patient 23), (Attree, 2001, s 459)

Vara observant och förutseende. En sjuksköterska som har dessa egenskaper värdesätts högt. Det gör att patienten känner sig trygg eftersom sjuksköterskan kontinuerligt övervakar deras fysiska, psykiska och emotionella tillstånd. Att få uppmärksamhet är något som uppskattas. En observant sjuksköterska tar sig tid att ta reda på vad som är fel, går igenom det och tar sig an uppgiften. Att sjuksköterskan tar sig tid trots att hon är upptagen och att ingenting är för mycket för henne uppskattas. Att hon svarar på patienternas ringningar direkt, kommer tillbaka när så sagts, ses enligt patienterna som viktigt och ett sätt att visa äkta intresse för deras behov. Sjuksköterskans snabbhet och villighet att hjälpa patienten med vanliga omvårdnadsåtgärder som t ex att bädda sängen, ge smärtlindring värdesätts också högt av patienter (Attree, 2001; Brooks, 1999; Fagerström m fl, 1999; McCabe, 2004; Merkouris m fl, 2004; Redfern & Norman, 1998; Walker m fl, 1998).

They (the nurses) always found some time to talk with you and you felt happy when they were gone and they’d come back again, even on their busiest days... (Sofie) (McCabe, 2004, s 44)

If you needed anything they would try and do things for you. (Brooks, 1999, s 333) I have had all sorts of needs during my time in the ward and received aid with everything I have asked for; it has been so reassuring, they have been so kind and helpful. (Fagerström m fl, 1999, s 202)

…this time everybody had time for you … nobody left me alone for very long time… they were always asking if I was alright or if I wanted anything…They really do care for you. (Pat) (Walker m fl, 1998, s 195)

17

Att ha en vårdande ansats. Patienterna sätter stort värde på den sjuksköterska som har en vårdande ansats, är vänlig, behaglig i sin personlighet samt skapar en god atmosfär. De önskar lära känna den person som vårdar dem. Närheten ökar upplevelsen av välmående. Hos patienter skapar detta en känsla av att ha kontakt med sjuksköterskan, att se henne som en kompis eller en familjmedlem (Attree, 2001; Merkouris m fl, 2004).

She (the nurse) is like my sister to me. (Merkouris m fl, 2004,s 362)

They are like daughters to me. They are trying to relieve my pain. (Merkouris m fl, 2004, s 362)

Humor. Det är något som återkommande tas upp som ett uppskattat attribut hos en sjuksköterska. Att använda sig av humor är ett sätt att ge god omvårdnad enligt patienten. Personliga skämt mellan sjuksköterska och patient är ytterligare ett sätt att skapa en relation på och leder dessutom till att patientens självförtroende förbättras (Attree, 2001; Brooks 1999; McCabe, 2004; Redfern & Norman, 1999; Thorsteinsson, 2002).

Have a laugh..joke..or (have their) leg pulled. (Patient 10) (Attree, 2001, s 460) Funny and courteous – made you laugh pulling your leg – you need a sense of humour to help you carry on when you’re not well. (Brooks, 1999, s 331) ..when they’re coming around with the medicines, they are laughing and joking with everyone on the ward...I’d have a great joke with them...(Mrs Brown) (McCabe, 2004, s 46) They’d (staff nurses) have a laugh and joke with you..that’s what impressed me an awful lot about them. They were very friendly, very nice, you could have a good talk, you could even have a joke on them..they’d know when you’d be doing a bit of slagging. (Mr Kelly) (McCabe, 2004, s 46) It [humour] is nourishment for the soul. (Thorsteinsson, 2002, s 35) I think it (humor) is very positive and it is my opinion that it helps people a bit to, well, get better – so it is vital. (Thorsteinsson, 2002, s 35)

Patient Att vara mottaglig för patienternas behov betyder mycket för dem. Patienterna anser vidare att det är angeläget att sjuksköterskan ger uttryck åt genuint engagemang för individen i omvårdnadsarbetet samt att hon visar empati och uppmärksamhet. Förtroende skapar sjuksköterskan genom att manifestera sina egna känslor, medlidande, intresse, förpliktelse och hängivelse (McCabe, 2004; Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Thorsteinsson, 2002; Walker m fl, 1998; Wilde & Larsson, 1993).

18

There was one particular girl, she was lovely...every morning she’d come in and ask how you were or if she was going by she’d wave in to you. (Jane) (McCabe, 2004, s 45)

We were like wrapped in cotton wool there. They thought of everything we needed. (Thorsteinsson, 2002, s 35) Everybody tries so hard...obviously it is a frustrating time for them, money must be tight they genuinely care for you and everybody else. (Jim, aged 78) (Walker m fl, 1998, s 195)

Unik individ. Patienterna uppskattar att sjuksköterskan intresserar sig för dem som individer, alltså att se personen bakom patienten och att inte bli sedd som ett nummer eller objekt för omvårdnad. Patienten vill bli sedd, bekräftad och förstådd som en helhet, som en unik individ och på så sätt skapas en djupare mänsklig relation mellan patient och sjuksköterska (Attree, 2001; Fagerström m fl, 1999; Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Redfern & Norman, 1999; Walker m fl, 1998; WildeochLarsson, 1993).

To be cared for. To take care of the whole of me. (Fagerström m fl, 1999, s 203) Ability to treat the patient as a human being and not just as a patient. (Fagerström m fl, 1999, s 204)

Att sjuksköterskan är stödjande och kommer ihåg vad patienten heter ses som något positivt. Den sjuksköterska som engagerar sig får patienten att känna att sjuksköterskan är med dem (McCabe, 2004).

...they’d (nurses) call you by your name...they’d comment, they’d talk to you even if the ward was busy...(Claire) (McCabe, 2004, s 44)

During the night when I couldn’t sleep, one (nurse) came over because she noticed that I was still awake, to see if I was OK – that stuck in my mind...She knew that I was tired and that I wanted to try and sleep but just couldn’t so she came over...(Mary Ann) (McCabe, 2004, s 45)

Förtroende. Förtroende byggs upp då tillräcklig information ges anser patienterna. Att vara informerad och att veta vad som väntar tillför patienterna en känsla av kontroll samt reducerar deras sårbarhet. Att vara förberedd ger patienterna möjligheten att hantera vissa aspekter om hur det är att vara patient. Oro kan förebyggas genom att patienterna får veta vad som planerades för dem och vid vilken tidpunkt detta förväntas ske. Förklaringar av hur t ex en undersökning genomförs, orsaken till varför man gör den, samt förväntat resultat är upplysningar som patienter uppskattar. Sjuksköterskan bör kunna svara på frågor och förklara den information läkaren ger. Patienter förväntar sig kontinuerlig information och förklaringar av sjuksköterskan samt att hon är ärlig (Atree, 2001; McCabe, 2004; Fagerström m fl, 1999; Redfern & Norman, 1999; Walker m fl, 1998; Wilde & Larsson, 1993).

I think the reassurance from the nurse with me at the time of my diagnosis...she made me feel at ease straight away...she just

19

organised everything and was really relaxed and wasn’t watching her watch to see was she running late – she was just awfully concered and at the same time, very professional. She added the human touch, like as if she knew what it was like in my shoes...(Claire) (McCabe, 2004, s 45)

I want the nurse to tell me how the situation is developing. (Fagerström m fl, 1999, s 202) Confidence is earned. If they only give you a little bit of information and not the whole story, then you don’t feel confident in their ability. (David) (Walker m fl, 1998, s 198)

Att vara delaktig. Delaktighet i sin omvårdnad ger också förtroende och uppskattas av patienter. Om sjuksköterskan diskuterar med patienterna kan dem vara med och fatta beslut om deras behandlingar och medicinering, vilket inger en känsla av kontroll samt att deras kunskap och vilja respekteras. (Attree, 2001; Redfern & Norman 1999;Wilde & Larsson, 1993;Thorsteinsson, 2002).

Nice to be involed... given the opportunity to choose. (Patient 8) (Attree, 2001, s 459) It feels so nice, it’s just like being part of them, I get information and they ask what I think. (Wilde & Larsson, 1993, s 177)

Kontinuitet. Kontinuiteten menar patienten bidrar till att sjuksköterskan lär känna patienten och dennes speciella behov Att träffa samma sjuksköterska gör att vårdtagarna blir ihågkommen, vilket betyder att hon/han känner sig viktig och värdefull (Brooks, 1999; Merkouris m fl, 2004).

There was one nurse looking after me, you know who is who. (Brooks, 1999, s 327)

They know us and they remember us every time we are re-admitted. (Merkouris m fl, 2004, s 362)

Miljö Miljö är en annan aspekt som patienter ofta tar upp som en del av en god omvårdnad. Det finns samband mellan god omvårdnad och en positiv social, andlig, fysisk och psykologisk miljö. Detta innebär att miljö är öppen, trevlig, uppmuntrande, glad och avslappnad (Fagerström m fl. 1999; McCabe, 2004). Fysisk miljö. En god omvårdnad kräver en ren, bekväm, säker och välutrustad fysisk miljö. Såväl lokaler som patienter, personal och anhöriga samt kläder och sängar bör vara rena ( Brooks, 1999; Wild m fl, 1993).

They asked visitors to wash their hands... (Brooks, 1999, s. 327)

I’m comfortable now. I have one of those mattresses... (Wilde & Larsson, 1993, s.116)

20

Adekvat teknisk utrustning är ett viktigt komplement till god omvårdnad och hjälpmedel som rollator och signalklockor inger patienten trygghet (Fagerström m fl. 1999; McCabe, 2004).

I found them absolutely wonderful...they were good crack and very friendly, made you feel at home...(Mrs Brown) (McCabe, 2004, s.46)

En önskan att få vara privat och känna sig som hemma beskriver patienterna som god omvårdnad. Detta uppfylls genom att få använda egna kläder, få antal patienter i salarna, användning av draperi runt sängarna, lekvrå till barn och dagrum till vuxna. Det bör finnas tillgång till dryck, hygienartiklar, TV, radio, telefon och litteratur samt att ha skåp för förvaring av personliga tillgångar. Tillgång till olika roande aktiviteter minskar tråkigheten som en lång sjukhusvistelse kan innebära (Brooks, 1999; Redfern & Norman, 1999; Walker m fl , 1998; Wilde & Larsson, 1993).

Curtains were pulled around for even the simplest things. (Brooks, 1999, s. 327)

I think it is better than the great big wards...it feels more like a family. (Mavis) (Walker m fl, 1998, s.197)

Social miljö. En god omvårdnad kräver en respektfull och välkomnande social miljö. Att känna sig som hemma ger en god stämning mellan patienten och sjuksköterskan. Det är en viktig del i etableringen av sjuksköterske-patient relationen samt att patienten upplever en trygg och säker miljö. Ett humoristiskt närmande är uppskattat, gärna med personliga skämt, dock bör personalen ha känsla för de tillfällen då humor inte lämpar sig (Thorsteinsson, 2002; Walker m fl 1998).

You don’t always feel like laughing. (Thorsteinsson, 2002, s. 35) Måltiden spelar en central roll i det sociala sammanhanget. Att ha möjlighet att välja bland olika maträtter är en bidragande faktor till en god omvårdnad (Brooks, 1999; Redfern & Norman, 1999; Walker m fl, 1998; Wilde & Larsson, 1993). Att bli presenterad för övriga patienter gör att patienten känner sig som hemma. Att ha blandade åldersgrupper i rummen har en positiv effekt på patienternas välbefinnande. Flexibilitet med särskild hänsyn till besökstider och rutiner är en annan aspekt som tas upp av patienter (Brooks, 1999; Walker m fl, 1998).

I met some terribly interesting people in the ward...I would not want to be put in a bay just on the basis of age. A spread of ages to me is ideal. (Ellen, aged 84) (Walker m fl, 1998, s.195)

Bemötandet bör vara avslappnat och informellt samt att ske med genuint intresse för individen. Alla i omgivningen bör behandlas med samma respekt och patienter understryker att även deras anhöriga och vänner bör bemötas med leenden och värdighet (Attree, 2001; Brooks, 1999; Wilde & Larsson, 1993).

They (relatives and friends) were made to feel welcome – not as if they were in the way. (Brooks, 1999, s. 328)

21

DISKUSSION Diskussionen har delats upp i fyra delar. I metoddiskussionen har ett resonemang förts kring metod och tillvägagångssätt i denna studie. I artikeldiskussionen har författarna delgett åsikter angående styrkor och svagheter i materialet som arbetet baserats på. Resultatdiskussionen innefattar en diskussion kring resultatet knutet till teoretisk ram och bakgrund. Avslutningsvis har en slutsats och förslag till vidare forskning skrivits. Metoddiskussion Modifieringen av Goodmans modell (SBU 1993) gjorde att arbetet kunde struktureras. Det är viktigt att uppmärksamma att rapporten var skriven utifrån ett medicinsk synsätt och att tillvägagångsättet sedan år 1993 kan ha utvecklats och förfinats. Willman och Stoltz (2002) anvisningar för att utföra en systematisk litteraturstudie beskrivs tydligt steg för steg i med vad som ska göras och hur det ska göras, därför valdes denna som utgångspunkt i litteraturstudien. Syftet med denna studie var att få kunskap om de faktorer som god omvårdnad innebar för patienter i EU och i Norden. När resultat från studier utanför EU och Norden tolkas bör dessa resultat värderas i vilken relevans de har för den europeiska och nordiska hälso- och sjukvården. När artikelsökningen påbörjades var förväntningarna att det skulle vara lätt att finna relevant material. Tyvärr var det inte så pga. begränsningen till patienter inom EU och Norden. Många abstrakt som verkade intressanta lästes på databaserna men i fulltext stämde de inte med det som denna studie efterfrågade. Därför söktes artiklar tillbaka till år 1993. Ganska snabbt under granskningen stod det klart att de artiklar som innehöll kvantativa metoder med olika instrument eller frågeformulär för att mäta patientuppfattningen inte gav oss de svar som efterfrågades. Eftersom frågorna var förutbestämda och inte gav utrymme för patienten att uttala sin egen åsikt kunde de inte svara på frågeställningen. Författarna valde dock att ha med olika kvalitativa forskningsdesign för att få en inblick i dessa olika kvalitativa metoders resultat på fenomenet god omvårdnad. Artiklar söktes i databaserna PubMed och Elin (som innehåller databaserna Link Springer, ScienceDirect, Ebsco, JSTOR och Muse). Eftersom det fanns en tidsram att hålla och både artikelsökning och artikelgranskning tog lång tid så lades vikt vid att inte fastna i alltför omfattande sökningar. Detta kan dock ha inneburit att andra bra artiklar kan ha missats genom att inte söka i andra databaser eller med större variation på sökord. Slutligen gjordes dock bedömningen att materialet var tillräckligt omfattande. Två artiklar som verkade lämpliga för vår studie beställdes, men fick uteslutas pga deras resultat inte svarade på studiens frågeställning. Granskning av artiklarnas struktur gjordes utifrån Polit m fl (2001) kriterier. Bedömning på artiklarnas kvalitet gjordes enligt Forsberg och Wengströms (2003) anvisningar eftersom författarna ansåg att denna gav den mest detaljerade ganskningen av innehållet i artiklarna. En av de begränsningar som sattes var att resultatet skulle innehålla vuxna individer (All adult: 19 + years) som vårdats på sjukhus inom EU och Norden. Trots denna begränsning innehöll Fagerström m fl (1999) patienter från femton år samt Brooks ( 1999) patienter från sexton år. I Redfern och Norman (1999) redovisades inte patienternas ålder. Artiklarna var för

22

övrigt av god kvalitet därför beslöts att innefatta även dessa i materialet. Författarna anser sig ha varit mycket noggranna i sin bedömning av artiklarna, men ringa erfarenhet av kvalitetsgranskning och engelskt fackspråk kan ha bidragit till att resultatet inte blivit helt tillförlitlig. Artikelpresentationen gjordes för att få en lättare överblick av artiklarna. Artikeldiskussion Författarnas förförståelse var olika; en har arbetat i vården i tjugo år och bott i Sverige i hela sitt liv, den andra har bott i Sverige i fem år och inte arbetat inom sjukvården tidigare. Möjligen kan förhållandet att författarna själva är sjuksköterskestuderande innebära en förförståelse eftersom ämnet utgör grunden i utbildningen och kan ha påverkat tolkningen av resultaten. Artiklarna skulle handla om patientens upplevelser av god omvårdnad. En nackdel var att resultatet kan ha påverkats av vilken intervjuteknik som forskarna i studierna använde. Under tiden som artiklarna lästes in, insåg författarna hur svårt det var för patienten att återge sin upplevelse i ord. Var någonstans som undersökningen ägde rum kan ha påverkat patientens svar. Intervjuerna har gjorts på avdelningen i avskilt rum, vid patientsängen, direkt i anslutning till utskrivning eller ett par veckor efter utskrivning. Att bli intervjuad som inlagd patient kan innebära att patientens svar speglas av patientens beroendesituation. Patienten kan ha lättare att svara på frågorna i sitt eget hem, efter att ha kunnat reflektera över fenomenet, men vissa saker kan även ha glömts bort. Citat har valts för att förstärka resultaten från artiklarna. Detta kan ses som en utfyllnad men avsikten var att visa hur patienterna försöker klä sina upplevelser i ord. Resultatet har redovisat upplevelser av patienter som vårdats på sjukhus, från några timmars akutsjukvård till kroniska sjukdomstillstånd som varat i 29 år och krävt sjukhusvistelse under delar av denna tid. För att få fram den subjektiva upplevelsen kring god omvårdnad har diagnoser valts att inte beskrivas. Artiklarna har sitt ursprung från olika länder och deltagarna har olika kulturer. Intressant var att upplevelserna av god omvårdnad såg likadan ut oberoende av land, kultur och grundsjukdom. Det hade varit önskvärt att haft en större spridning på länder än de sex länder som ingår i resultatet. Artiklar från, Litauen, Portugal, Spannien och Tyskland hade abstrakt på engelska som svarade vårt syfte men dessa gick inte att få ut på engelska. Andra länder som Danmark, Frankrike, Holland, Turkiet och Ungern hade kvantitativa studier som tog upp patientupplevelse av god omvårdnad, men inte kvalitativa. En nackdel var att det var svårt att avgöra vilken teoretisk utgångspunkt författarna till de olika artiklarna hade. Det skulle kunna vara så att de som forskar kring omvårdnad i grunden har en utbildning i ämnet. När forskarna gjorde dataanalysen kan deras resultat mer bli en klassifisering av vad patienterna uttryckt än en tolkning. Något som Hartman (1998) lyfte fram var vikten av att jämföra de olika definitionerna av begreppen som studerades. Svårigheter uppstod inom detta område där en allmängiltig definition inte fanns. I artikeln av Fagerström m fl (1999) användes en av forskarnas egen teori som referensram. Detta gav läsaren en tydlig begreppsförklaring i denna artikel. Ett flertal av studierna försökte inte ens definiera begreppet omvårdnad. Detta innebar att en jämförelse av vad

23

författarna i de olika studierna innefattade i begreppet omvårdnad inte gick att genomföra. De flesta artiklarna hade en bra beskrivning av begränsningar. Tidskrifternas egna riktlinjer avgjorde hur artiklarnas struktur skulle se ut. Studiernas egna inklusions- och exklusionskriterier var något som kan ha påverkat resultatet. Forskarna i artiklarna har valt ut individer som har en upplevelse av fenomenet och var kapabla att förmedla detta utan tolk. Det optimala hade varit att finna en metod där alla individer skulle kunna ge sin beskrivning av god omvårdnad. En kvalitativ metod med ostrukturerade frågor fångar upp hur patienten upplevde god omvårdnad. Detta behövde inte betyda att patienten inte skulle värdesätta t ex teknisk skicklighet även om personen inte uttalat sig om detta i intervjun. För att studera Watsons (1988) omvårdnadsteori bör det användas kvalitativa metoder eller en kombinerad kvalitativ - kvantitativ forskning anser hon vilket också legat till grund för resultatet. De kvalitativa metoder som användes i studierna var: critical incident, grounded theory, fenomenologi samt i en artikel användes triangulering i form av kvantitativ - kvalitativ metod på samma urvalsgrupp. Författarna valde medvetet artiklar med olika kvalitativa metoder, som gav individen olika möjligheter att ge uttryck för sina upplevelser, detta för att eventuellt kunna se någon skillnad i de olika resultaten. Dock fanns det inte något avvikande resultat utan det speglade samma upplevelser från patienterna. Fyra artiklar undersökte patienternas upplevelse av både god och icke god omvårdnad. Författarna valde att endast ta med de delar av artiklarna som berör frågeställningen. Att forskarna fanns som referens i varandras artiklar har ansetts som positivt. Men det hade varit önskvärt att ta reda på mer om deras forskning inom forsknings -området god omvårdnad. Resultatdiskussion Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad god omvårdnad är ur ett patientperspektiv. Utifrån detta syfte presenteras fyra kategorier med olika underkategorier som patienter uppfattar som viktiga för en god omvårdnad (se figur.2 s 28). Trots att de granskade studierna i vissa fall har olika utgångspunkt, syfte och populationer har författarna funnit att dessa kategorier på olika sätt återkommit i de flesta. Kommunikation En god kommunikation är en viktig del av god omvårdnad. Allt samspel mellan sjuksköterska och patient innefattar någon form av kommunikation. Studiens resultat redovisar verbal kommunikation, som visar sig bestå av dialog, information, undervisning och förklaringar mellan patient och sjuksköterska. Studiens resultat visar vidare att en god kommunikation betyder mycket för patienterna. Watson (1985) påpekar att sjuksköterskans känslighet i kommunikationen är ett betydelsefullt terapeutiskt instrument i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan får aldrig tro att hon vet allt som hon behöver veta om patienten, utan måste istället vara nyfiken och ta varje nytt möte som ett tillfälle att lära känna individen mer.

24

Studiens resultat visar att undervisning är en del av god omvårdnad på så sätt att patienterna känner sig delaktiga i sin omvårdnad. Detta leder till att patienterna upplever sig mer självständiga och oberoende. Att främja ett mellanmänskligt samspel med inlärning och undervisning tar Watson (1988) upp som en betydande faktor. Erici m fl (2003) visar med sitt resultat på betydelsen av samspel mellan patient och de olika sjuksköterskor som tillsammans deltar i omvårdnaden. Att sträva efter en jobbstruktur är till fördel för både patient och sjuksköterskor. God omvårdnad för patienter är att få information kontinuerligt, att de förstår och kan lita på informationen, visar studiens undersökningsresultat. Kralik (1996) kommer fram till samma resultat i sin studie, alltså att de australienska patienterna också eftersträvar att hållas informerade hela tiden och att de vill förstå vad som förväntas av dem. Studiens resultat visar på att patienterna har lättare att hantera sin sjukdom om informationen är öppen och ärlig. Uppriktighet, ärlighet och individualitet går hand i hand enligt Watson (1985) för att etablera tro och hopp. Eftersom varje sjuksköterska är en unik individ, är hennes känslor individuella. Ju mer individuella de är och ju mer sjuksköterskan som konstär tar fram dem ur djupet av sin egenart, desto mer naturligt och äkta kommer de att vara. Studiens resultat visar att för att patienterna ska känna trygghet ska sjuksköterskan kunna kommunicera, undervisa, svara på frågor, ge råd och visa sin kunskap. Detta stämmer överens med Fosbinders (1994) resultat, där amerikanska patienter har samma förväntningar. Författarna anser att sjuksköterskan inte behöver säga hela sanningen på en gång till patienten, men det hon säger måste vara sant. Det reducerar patientens sårbarhet. Sjuksköterska Studiens resultat visar att sjuksköterskans personliga egenskaper och kliniska kompetens har en betydande roll för hur god omvårdnad uppfattas av patienten. En angenäm sjuksköterska ska ha kvaliteter såsom att vara vänlig, glad och leende, ha värme, vara hjälpsam, ha tålamod, vara artig och visa respekt. Att etablera ett humanistiskt-altruistiskt värdesystem är enligt Watson (1985) grunden för all omvårdnad och en sjuksköterska som har integrerat detta värdesystem styrs inifrån av dessa värderingar. Sjuksköterskans egenskaper såsom vänlighet, glädje, omtanke, kärlek och respekt är en förutsättning för att bidra till god omvårdnad. Patienterna i Fosbinders (1994) studie värdesätter samma kvaliteter hos sjuksköterskan. För patienterna i EU och i Norden är det betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskap om patientens medicinska tillstånd, mediciner, olika undersökningar och behandlingar som en del av god omvårdnad. Då sjuksköterskan visar kompetens så leder detta till att patientens känsla av integritet växer visar studiens resultat. Watson hävdar att det är sjuksköterskans ansvar att indentifiera möjligheter och hjälpa patienten i att välja det handlingsalternativ som är rätt för individen själv. Att tillämpa en vetenskaplig problemlösningsmetod i beslutsfattandet är också betydelsefullt enligt Watson (1985) och där betonar hon betydelsen av att sjuksköterskan ska behärska det konstnärliga sättet i mötet med patienten i omvårdnadssituationen. Nightingale uppmärksammar också konstens betydelse i sjuksköterskans arbete (Carroll 1992). Irurita (1999) har i sin studie fått fram att australienska patienter ser sjuksköterskans tekniska kunskaper som en del av god

25

omvårdnad. Även i von Essen (1991a,b) studier lägger svenska patinenter stor vikt vid denna kompetens hos sjuksköterskan Att sjuksköterskan utvecklar lyhördhet inför sig själv och andra, hävdar Watson (1985) i en av sina faktorer, har stor betydelse. En observant och förutseende sjuksköterska värdesätts högt och det gör att patienten känner sig trygg eftersom sjuksköterskan kontinuerligt övervakar deras fysiska, psykiska och emotionella tillstånd visar studiens resultat. Studiens resultat visar att när sjuksköterskan är uppmuntrande och tillmötesgående i omvårdnadsrelationen får hon patienten att slappna av och känna sig som hemma. Omvårdnadsrelationen bör enligt patienten vara ömsesidig och tillitsfull. Detta anser Watson (1985) är en viktig faktor som leder till att utveckla en hjälpande och förtroendefull relation. Irurita (1999) kom också fram till att sjuksköterskan ska ha den tid som behövs och se patienten som en unik individ. Omvårdnaden bör utföras med känsla så att patienten känner sig väl omhändertagen. Humor är ett sätt att skapa en relation som kan leda till att patientens självförtroende förbättras. Det är en viktig faktor enligt patienterna för att uppnå god omvårdnad. Fosbinder (1994) resultat redovisar humor som en del av god omvårdnad. Tankegångarna som Watson har att den omvårdnad som en sjuksköterska utför inte begränsas av var hon arbetar eller med vilken patient anser författarna studiens resultat styrker. Är sjuksköterskans inställning att mötet med patienterna är meningsfullt och givande blir också arbetet värdefullt. Attityden som sjuksköterskan har till andra individer korrelerar med personens livsåskådning som i sin tur färgar vårdfilosofin, som påverkar hur omvårdnaden bedrivs. Nyfikenhet hos sjuksköterskan är nödvändigt för att utvecklas och vara öppen för sin omvärld anser författarna.

Patient Studiens resultat visar att god omvårdnad för patienter är att vara sedd och vårdad som en helhet. För patienterna är det viktigt att sjuksköterskan ser dem som individer och att se personen bakom patienten. Att vara förstådda i den vårdande relationen ger känslor av välmående, komfort, trygghet och detta i sin tur skapar tillit, optimism samt en känsla av närhet. Att ge existentiella-fenomenologiska krafter möjlighet att verka är enligt Watson (1985) ytterligare en betydelsefull faktor. Enligt Watson är varje individ värdefull och ska ses av sjuksköterskan som mer än summan av sina delar. Watson betonar att sjuksköterskan ska se patienten som en unik individ. För att lyckas med detta måste sjuksköterskan kunna se världen ur patientens eget perspektiv. Patienterna vill att sjuksköterskan ska visa ett genuint engagemang för individen i omvårdnadsarbetet visar studiens resultat. Watson betonar betydelsen av att sjuksköterskan visar ett varmt och genuint intresse för patienten. Att hjälpa till med tillgodoseendet av mänskliga behov är förutsättningen för att skapa en mellanmänsklig relation präglad av förståelse. Iruritas (1999), Kralik (1997) och Schmidt (2003) resultat uppvisar också att patienterna värdesätter när sjuksköterskan visar genuint intresse och ser dem som individer.

26

God omvårdnad gör att patienterna känner sig trygga. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i att vara uppmärksam på patienternas känslor visar studiens resultat. Att hjälpa patienten att uttrycka positiva och negativa känslor och acceptera dem är en av Watsons (1985) faktorer. Sjuksköterskan ska lyssna till vad patienten har att säga då detta skapar ett förtroende. Det blir en konst när sjuksköterskan, efter att ha upplevt eller förstått den andres känslor, själv upptäcker och känner dessa känslor och sedan förmår uttrycka dem på ett sådant sätt att patienten kan uppleva dem mera helt och fullt och kan frigöra de känslor hon/han har längtat efter att uttrycka påstår Watson (1988). Författarna anser att det är väsentligt att patiensens egen upplevelse av omvårdnadssituationen, hans/hennes förmåga till delaktighet och förväntningar samt önskningar ska ligga till grund för sjuksköterskans strävan att ge god omvårdnad. Miljö En aspekt som patienter ofta nämner då de beskriver god omvårdnad är miljön. Studiens resultat påvisar att en god omvårdnad kräver enligt patienterna såväl en ren och välutrustad fysisk miljö som en öppen, glad, trevlig, välkomnande och respektfull social miljö. Detta stämmer överens med Fosbinders (1994) och Iruritas (1999) resultattolkning. Nightingale (Carroll, 1992) beskriver i sitt teoretiska verk miljöns betydelse och många av de miljöfaktorer hon framhöll som vitala för en god omvårdnad nämndes även av patienterna. Att skapa en stödjande, beskyddande och (eller) korrigerande psykologisk, fysisk, sociokulturell och andlig miljö är en annan viktig faktor i Watson (1985) syn på omvårdnad. Denna faktor involverar enligt Watson många av de åtgärder som sjuksköterskan dagligen genomför för patienten och i dennes miljö. Enligt Watson ska den fysiska miljön anpassas så att patientens trygghet och säkerhet tillgodoses. Att sörja för en fräsch och trivsam miljö är viktigt. Det leder till att ett välbefinnande uppnås anser Watson. Författarna tycker att det är viktig att sjuksköterskan är medveten om att en tilltalade miljö är en bidragande faktor till en god omvårdnad. Slutsats och förslag till vidare forskning Resultatet av denna litteraturstudie visar att god omvårdnad i varje omvårdnads- händelse innebär ett möte mellan livsvärldar, mellan sjuksköterskan och patienten. Detta möte kännetecknas av den mellanmänskliga komponenten. Det finns ingen omvårdnad som är så fulländad och ingen undervisning som är så perfekt att den kan uppväga betydelsen av denna ursprungligt mänskliga meningsbärande relation mellan sjuksköterska och patient. I det mellanmänsliga mötet i god omvårdnad bekräftas individens själva existens, vilket är ett grundläggande mänskligt begär och därmed utgör basen för god omvårdnad i en fundamental mening. Tillämpning av resultatet är för sjuksköterskor i klinisk verksamhet, som är i utbildning eller för forskningssammanhang trots att resultatet är baserat på ett litet underlag av tio vetenskapliga artiklar och den geografiska spridningen inte är större än sex länder. Det resultat som presenterars motsvarar studiens syfte. De fyra kategorier som redovisas är emellertid alla tillräckligt stora för att envar utgöra underlag för liknande examensarbete. Detta kan göra att en känsla av att bara ytligt ha behandlat varje kategori infinner sig.

27

Författarna kan konstatera att god omvårdnad är ett komplext men fascinerande fenomen. Begreppet i sig själv är mångtydigt och gör det svårt att avgränsa. Studiens resultat visar att god omvårdnad innehåller faktorer såsom kompetens, personliga egenskaper och erfarenhet hos sjuksköterskan samt lyhördhet eftersom god omvårdnad har olika innebörd för olika personer. Detta arbete har beskrivit det komplexa fenomenet god omvårdnad ur patientperspektiv. SJUKSKÖTERSKA KOMMUNIKATION

Watsons Faktorer Att främja ett mellanmänskligt samspel med inlärning och undervisning tar. Att etablera tro och hopp.

Studiens Resultat Information Undervisning Patientorienterad

Studiens Resultat Kompetens Empati Vara observant och förutseende Att ha en vårdande ansats Humor

Watsons Faktorer Att ge existentiella-fenomenologiska krafter möjlighet att verka. Att hjälpa till med tillgodoseendet av mänskliga behov. Att hjälpa patienten att uttrycka positiva och negativa känslor och acceptera dem.

Studiens Resultat Unik individ Förtroende Att vara delaktig Kontinuitet

Watsons Faktorer Att skapa en stödjande, beskyddande och (eller) korrigerande psykologisk, fysisk, sociokulturell och andlig miljö

Watsons Faktorer Att etablera ett humanistiskt-altruistiskt värdesystem. Att tillämpa en vetenskaplig problemlösningsmetod i beslutsfattandet. Att sjuksköterskan utvecklar lyhördhet inför sig själv och andra att utveckla en hjälpande och förtroendefull relation. Att utveckla en hjälpande och förtroendefull relation

Studiens Resultat Fysisk miljö Social miljö

PATIENT MILJÖ Figur2. Modell över studiens resultat sammankopplat med Watsons faktorer Källa: Författarna 28

REFERENSER Attree, M, (2001) Patients' and relatives' experiences and perspectives of 'good and 'not so good' quality care. Journal of Advanced Nursing, 33(4), 456-466 Bassett, C, (2002) Nurses' perceptions of care and caring. International Journal of Nursing Practice, 8, 8-15 Brooks, N, (1999) Patients' perseptive of quality of care in a high-dependency unit Intensive and critical care nursing, 15, 324-337. Carroll, D, (1992) Notes on nursing: What It Is, and What It Is Not by Florence Nightingale. Philadelphia, Lippinott Dahlberg, K, (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare Lund, Studentlitteratur Donabedian, A, (1988) The quality of care: how can it be assessed? Journal of the American Medical Association 260 (12), 1743-1748. Erici, B, Sayan, A, Tortumluoglu, G, Kilic,D,Sahin,O & Güngörmüs,Z, (2003) The effectiveness of Watson's caring model on the quality of life and blood pressure of patients with hypertension. Journal of advanced nursing, 41 (2), 130-139. von Essen, L & Sjödèn,P, (1991a) The importance of nurse caring behavior as perceived by Swedish hospital patients and nursing staff. Journal of Nursing Studies, 28, 267-281. von Essen, L & Sjödèn,P, (1991b) Patient and staff perceptions of caring: Review and replication. Journal of Advanced Nursing, 16, 1363-1374. Fagerström, L, Eriksson, K & Engberg, I, (1999) The patients' perceived caring needs: Measuring the unmeasurable. International journal of nursing practice, 5, 199-208. Forsberg, C & Wengström, Y, (2003) Att göra systematiska litteraturstudier Stockholm, Bokförlaget Natur och Kultur Fosbinder, D, (1994) Patient perceptions of nursing care: anemerging theory of interpersonal competence. Journal of Advanced Nursing, 20, 1085-1093. Halldórsdóttir, S & Hamrin, E, (1997) Caring and uncaring encounters within nursing and health care from the cancer patient’s perspektive. Cancer Nursing, 20 (2), 120-128. Hartman, J, (1998) Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori Lund, Studentlitteratur Henderson, V & Harmer, B, (1955) Textbook of Priciples and Practice of Nursing (5th edition) New York, The Macmillan Company

29

Holmdahl, B, (1997) Sjuksköterskans historia – från siukwakterska till Omvårdnadsdoktor, Falköping, Liber AB Irurita, V, (1999) Factors affecting quality of nursing care: The patient's perspective. International journal of nursing practice, 5, 86-94. Kralik, D, Koch, T & Wotton,K, (1997) Engagement and detachment: understanding patients' experiences with nursing. Journal of advanced nursing, 26, 399-407. Levi, R, (1998) Evidensbaserad sjukvård, Vård på säkrare grund Lund, Studentlitteratur McCabe, C, (2004) Nurse-Patient communication: an exploration of patients’ experience. Journal of Clinical Nursing, 13, 41-49 Medicinska Forskningsrådet, (1982) Teorier och metoder i omvårdnadsforskning. Göteborg, Graphic Systems AB Merkouris, A, Papathanassoglou, E & Lemonidou, C, (2004) Evaluation of patient satisfaction with nursing care: quantitative or qualitative approach? International journal of nursing studies, 41, 355-367 Polit, D, Beck, C & Hungler, B, (2001) Essentials of nursing research, methods, appraisal and utilization (5th edition), Philadelphia, Lippincott Redfern, S & Norman, I, (1999) Quality of nursing care perceived by patients and their nurses: an application of the critical incident techniqe. Part 1&2 Journal of clinical nursing, 8, 407-421. SBU, (1993) Rapport 119 E, Literature searching and evidence interpretation for assessing health care practices. Stockholm, Nordstedts Tryckeri AB SBU, (1994) Rapport nr 123, Behov av utvärdering inom sjuksköterskans arbetsområde Stockholm, Nordstedts Tryckeri AB Schmidt, L, (2003) Patients' perceptions of nursing care in the hospital setting. Journal of Advanced Nursing, 44 (4), 393-399. SFS 1982: 763, Hälso- och sjukvårdslagen, ( HSL) SFS 1993:100, Högskoleförordningen Socialstyrelsens rapport, (1997) Patienters syn på vård Göteborg, Graphic Systems AB Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Artikelnr 2005-105-1). Thorsteinsson, L, (2002) The quality of nursing care as perceived by individuals with chronic illnesses: the magic touch of nursing. Journal of Clinical Nursing, 11,32-40.

30

Waldau, S, (2001) Prioritering i Hälso- och sjukvården,- att hushålla för rättvisa Lund, Studentlitteratur Walker, J, Brooksby, A, Mcinerny, J, & Taylor, A, (1998) Patient perceptions of hospital care: building confidence, faith and trust. Journal of nursing management, 6 (4), 193-200 Watson, J, (1979) Nursing: The philosophy and science of caring. 1:a upplaga; Boston, Littel, Brown and Company Watson, J, (1985) Nursing: The philosophy and science of caring.2:a upplaga; Colorado, University Press of Colorado Watson, J, (1988) Nursing: Human Science and Human Care, A Theory of Nursing, New York, National League for Nursing Wilde, B & Larsson, M, (1993) Quality of care from a patient perspective. Scandinavian Journal Caring Science, 7, 113-120. Wilkin, K & Slevin, E, (2004) The meaning of caring to nurses: an investigation into the nature of caring work in intensive care unit. Journal of Clinical Nursing, 13,50-59 Willman, A & Stoltz, P, (2002) Evidensbaserad omvårdnad. Lund, Studentlitteratur. Wiman, E & Wikblad, K, (2004) Caring and uncaring encounters in nursing in an emergency department. Journal of Clinical Nursing, 13, 422-29.

31

BILAGOR Bilaga 1: Mall för artikelgranskning enligt Polit m fl (2001) Bilaga 2: Matris över granskning av vetenskaplighet (Polit m fl, 2001) Bilaga 3: Matris över kvalitetsgranskning (Forsberg & Wengström, 2003) Bilaga 4: Uteslutna artiklar och uteslutningsorsak

32

Bilaga 1 Mall för artikelgranskning enligt Polit, mfl, (2001) Författarna har granskat artiklarna enligt Polit mfl, (2001) kriterier för granskning av vetenskapliga artiklar. Med detta menas att andra forskare bedömer den vetenskapliga kvaliteten. Som läsare skall man ändå självständigt kritiskt granska innehållet för att kunna bilda sig en uppfattning huruvida resultatet är användbart eller ej. För att underlätta granskningen har Polit, mfl, (2001) föreslagit vissa kriterier för de olika avsnitten. Vanligtvis skall en vetenskaplig artikel ha blivit granskad innan den accepteras för publicering. Titeln skall vara relevant, spegla innehållet i artikeln och innehålla max 15 ord. I kvalitativa studier bör deltagarna och fenomenet som undersöks nämnas. Abstract skall ge en kort beskrivning av studien och innehålla mellan 100 och 200 ord. Läsaren skall kunna skaffa sig en uppfattning om vad artikeln innehåller. Man ska få reda på syftet med studien, vilken metod som tillämpats och forskarens resultat. Introduktionen kommer omedelbart efter abstract och ska bekanta läsaren med syftet, centrala fenomen beskrivs, frågeställningar och hypoteser framläggas samt tidigare forskning belysas. Metoden ska beskriva vilka metoder som använts för att svara på aktuell frågeställning och varför man valt denna metod. Man ska kunna utläsa urval, kriterier, antal deltagare, studiedesign, mätmetoder, hur datainsamlingen gått till och i vilken miljö detta gjorts samt tillvägagångssätt. Etisk granskning och hur man skyddar deltagarnas integritet och anonymitet ska också finnas med. I resultatet presenteras resultatet av dataanalysen, det vill säga studiens resultat. Detta sammanfattas och beskrivs ofta med hjälp av tabeller och figurer som förtydligar resultatet. För kvantitativa studier gäller att redovisa om resultatet är signifikant eller ej. I kvalitativa studier organiseras ofta fynden som identifierade teman/kategorier. Ofta förekommer citat från datainsamlingen för att belysa viktiga aspekter. I diskussionen skall slutsatser dras utifrån de resultat man hittat. Svagheter med den egna studien och metodval belyses. Man resonerar kring resultaten, varför man fått fram just dessa och hur de eventuellt kan användas i praktiken eller till fortsatt forskning. Det är viktigt att veta att forskarna själva varit medvetna om detta och tagit hänsyn till detta i resultattolkningen. Referens lista ska finnas sist i rapporten och ska innehålla all använd litteratur och alla artiklar som författaren refererar till i texten. Den skall vara korrekt för att underlätta till vidare läsning och bör vara aktuell.

33

Bilaga 2 Matris över granskning av vetenskaplighet enligt Polit, mfl, (2001) Artikelsförfattare (år)

Atree (1999)

Brooks (1999)

Fagerström m fl (1999)

Halldórsdóttir m fl (1997)

McCabe (2002)

Merkouris m fl (2003)

Redfern (1999)

Thorsteinsson (2002)

Walker (1998)

Wilde&Larsson (1993)

Titel Max 15 ord Ja Ja Ja Ja Ja Ja > 15 >15 Ja Ja Fenomen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja JaStudiepopulation Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja JaAbstrakt Syfte Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Metod Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja JaResultat Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja100-200 ord >200 Ja Ja >200 >200 Ja Ja Ja Ja Ja Introduktion Fenomen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Syfte Egen rubrik Ja Ja + Egen rubrik Ja Under metod Ja Egen rubrik Ja Ja Ja Litteratur genomgång Egen rubrik Egen rubrik Ja Ja Egen rubrik Ja Ja Egen rubrik Ja Ja Metod Urval Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Forskningsdesign Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja JaMetod/data insamling Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja JaEtisk prövning Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Patient samtycke Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Resultat Resultatbeskrivning Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Diskussion Resultattolkning Ja Ja Egen rubrik Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Framtida värde Egen rubrik Ja Ja Ja Ja Egen rubrik Ja Egen rubrik Ja Ja Kritik Egen rubrik Egen rubrik Ja Nej Ja Egen rubrik Nej Egen rubrik Ja Ja Referenser Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Är artikeln vetenskaplig?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

34

Bilaga 3 Matris över kvalitetsgranskning enligt Forsberg & Wengström (2003) Artikel Författare (År)

Atree (1999)

Brooks (1999)

Fagerström m fl (1999) Halldórsdóttir & Hamrin (1997)

McCabe (2002)

Syfte med studie Att utforska patienter och släktingars perspektiv på omvårdnad, hitta nyckelbegrepp för att kunna utvärdera god omvårdnad via autentiska upplevelser.

Identifiera och utforska patieneters vy av omvårdnad på intensivvårdsavdelning.

Omvårdnadsbehov hos patienter i deras livsvärld som jämförs mot sex områden i en modell.

Att ge eller inte ge god omvårdnad av sjuksköt erskor och annan personal i sjukvården ur perspektiv av patienter som diagnostiserats och behandlats för cancer.

Att utforska och producera uttalanden om patienters erfarenheter av hur sjuksköterskor kommunicerar.

Vilken kvalitativ metod har använts

Grounded theory Fenomenologi (underförstått) Fenomenologi Fenomenologi Fenomenologi

Är designen relevant till frågeställning

Ja Ja Ja Ja Ja

Inklusions-, exklusionskriterier Tydligt beskrivna

Ja Ja Ej tydlig Ja Nej

Ja- Nej

Var genomfördes undersökningen?

England England Finland Island Irland

Vilken urvalsmetod användes?

Strategiskt urval Bekvämlighet urval Ej angivet Teoretiskt urval Strategisk urval

Beskrivning av undersökningsgruppen

34 patienter från akut medicinsk avd 7 anhöriga 19-89 år Inlagda > 48 timmar

1:a etapp 55 patienter 2:a etapp 77 patinter 16 år valda ur två tremånadersperioder inlagda på intensivavd

75 patienter: 29 kvinnor 38 medicin avd. 37 kirurgi avd 15 - 98 år 59 patienter 1–5 dagar 14 patienter 6-10 dagar 2 patienter >10 dagar

9 patienter:4 män 5 kvinnor 41-72 år. Gifta Upplevt både att få och inte få god omvårdnad

8 patienter 20-70 år inlagda > 4 dagar

Är undersökningsgruppen lämplig?

Ja Ja Ja Ja Få deltagare

Metod för data insamling

Är fältarbetet tydligt beskrivet? (vem, var, sammanhang)?

Ja Ej specificerad var data insamlingen ägde rum.

Ja Det står inte var intervjuerna ägde rum.

Det står inte var intervjuerna ägde rum.

Datainsamlingsmetod Semistrukturerad Intervju.

Två olika strukturerade intervjuer.

Semistrukturerad Intervjuer.

Halvstrukturerade Intervjuer.

Ostrukturerade Intervjuer.

Är data systematiskt samlade?

Ja Ja Ja Ja Ja

35

Bilaga 3 Matris över kvalitetsgranskning enligt Forsberg & Wengström (2003) Forts.1 Artikel Författare (År)

Atree (1999)

Brooks (1999)

Fagerström m fl (1999)

Halldórsdóttir & Hamrin (1997)

McCabe (2002)

Dataanalys Enligt Glaser &Strauss Burnard tematik innehåll analys metod

Enligt Vancouver Skolan

Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?

Tematiserade med olika attribut, beskrivna; exemplifieras med citat .

Resultaten är sammanställd under 7 kategorier som innehåller varierande underkategori(> 5 pat. svar) som exemplifieras med citat.

Enligt Eriksson som teoretisk referensram; exemplifieras med citat.

Sex kategorier under två tema som har tre delar var.

Fyra huvud teman utvecklas och tolkas, exemplifieras med citat.

Resultatbeskrivning God omvårdnad innebär individuell, patient orienterad, behovsfokuserad; att bryr sig om, engagemang.

Att sjuksköterska är glad och ha humor är positiv. Att sjuksköterska är kompetent, att hon kan svara på frågor samt förklara den information läkaren givit ger trygghet och förtroende.

Att vara välkommen, sedd och förstådd, att ha integritet, att skapa kontakt och närhet.

Att vistas med patienten, ge kompetent omsorg och omtanke. Visa respekt och genuint intresse för individen.

Att använda sig av patient orienterad kommunikation är upp skattad. Att ha tid och vara där för patient är viktig. Öppen och ärlig kommunikation; genuin intresse, empati, humor och vänliga sjuksköt är av värde.

Är analys och tolkning av resultat diskuterade?

Ja Ja Ja, enligt Erikssons terori och instrumentet OPC

Ja, mot bakgrunden Ja

Är resultaten trovärdiga? Ja Ja Ja Ja Ja Är resultaten pålitliga? Ja Ja Ja Ja Ja Finns stabilitet och överensstämmelse?

Ja Ja Ja Ja Ja

Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?

Nej, utan med en annan grupp konsulenter

Nej Nej Nej Nej

Är det teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data?

Ja samt bakgrundslitteratur Ja Ja Ja Ja

Utvärdering Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?

Ja Ja Ja Ja Ja

Stöder insamlade data forskarens resultat?

Ja Ja Ja Ja Ja

Har resultat klinisk relevans? Ja Ja Ja Ja Ja

36

Bilaga 3 Matris över kvalitetsgranskning enligt Forsberg & Wengström (2003) Fort. 2 Artikel Författare (År)

Atree (1999)

Brooks (1999)

Fagerström m fl (1999)

Halldórsdóttir & Hamrin (1997)

McCabe (2002)

Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?

Ja, de belyser bra begränsningar Ja, det saknas delar av förklaringar till datainsamling

Mycket bra Nej Endast få deltagare anges

Vilken slutsats drar författaren?

Kombination av olika utvärderingsmetoder är viktiga för att få en helhet i begreppet god omvårdnad.

God omvårdnad är någonting personlig, individuell och relaterad till den aktuella situationen.

Patienten upplever sig själv som en osynlig enhet med existentiella, spirituella behov och begär.

Patienter på onkolog avd. önskar professionell kompetent omvårdnad induviduell och med utrymme för respekt och känsla.

Att sjuksköterska kan kommunicera bra med patienten genom att använda en patientorienterad kommunikation.

Håller du med om slutsatserna?

Ja Ja Ja Ja Ja

Ska artikeln inkluderas? Ja Ja Ja Ja Ja Sammanställd bedömning

Hög kvalitet Medel kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet

Artikel Författare (År)

Merkouris m fl (2003)

Redfern & Norman (1999)

Thorsteinsson (2002)

Walker m fl (1998)

Wilde&Larsson (1993)

Syfte med studie Att spegla patientens tillfredställelse av omvårdnad med hjälp av triangulering.

Identifiera god omvårdnad ur patient-och sjuksköterske -perspektivet och se om de stämmer överens med varandra.

Vilket perspektiv har individer med en kronisk sjukdom på god omvårdnad och vad anser de kan göras för att den ska bli ännu bättre.

Hur patienten utvärderar och förstår sin vistelse på sjukhus.

Få en teoretisk förståelse för patientens upplevelse av god omvårdnad.

Vilken kvalitativ metod har använts

Fenomenologi samt statistisk instrument SPSS

Critical incident technique Fenomenologi Grounded theory Grounded theory

Är designen relevant till frågeställning

Ja, triangulering Ja Ja Ja Ja

Inklusions-, exklusionskriterier Tydligt beskrivna

Ja Ej tydlig beskrivna Ja Ja Ja

Var genomfördes undersökningen?

Grekland/Athen England Island England Sverige/Karlstad

Vilken urvalsmetod användes?

Randomiserad urval Ej angivet Teoretiskt urval Strategisk urval Strategiskt urval

Beskrivning av undersökningsgruppen

200 patienter: från 2 sjukhus 8 kirurgiska avd 11 medicinska avdinlagda i minst 3 dagar

96 patienter: 46 geriatrik avd. 39 medicinsk avd. 11 kirurgisk avd. från 3 sjukhus, 80 sjuksköterskor

11 patienter: 3 män 8 kvinnor 39-80 år kroniskt sjuk 2-29 år

18 patienter: 9 män 9 kvinnor 25-86 år , inlagda på sjukhus >6 v

20 patienter:10 män 10 kvinnor 21-85 år

37

Bilaga 3 Matris över kvalitetsgranskning enligt Forsberg & Wengström (2003) Fort. 3 Artikel Författare (År)

Merkouris m fl (2003)

Redfern & Norman (1999)

Thorsteinsson (2002)

Walker m fl (1998)

Wilde&Larsson (1993)

Är undersökningsgruppen lämplig?

Ja Ja Ja Ja Ja

Metod för data insamling

Är fältarbetet tydligt beskrivet? (vem, var, sammanhang)?

Beskriver inte var data insamlingen sker.

Ja Ja Ja Ja

Datainsamlingsmetod Strukturerad intervju samma innehåll som enkät m Likert skala.

Intervjuer med hjälp av intervju guide.

Strukturerade frågor i början av djup intervjun.

Intervjuer med gemensam inledning.

Intervju vid inläggning, utskrivning och hemma.

Är data systematiskt samlade?

Ja Ja Ja Ja Ja

Dataanalys Munhall och Boyd metod Enligt Vancouver skola Enligt Strauss och Corbin

Enlig Glaser & Strauss

Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?

8 tema utvecklas, beskrivs och förklaras med hjälp av citat.

31 tema kategoriserades under 8 cluster; de olika tema vidare utvecklas och tolkas.

5 tema som utvecklas och beskrivs med hjälp av citat

3 huvudkategorier utvecklas och beskrivs; exemplifieras med citat.

Modell: 2 tema i vardera 2 kategorier.

Resultatbeskrivning Att vara mottaglig för patienternas behov, att visa intresse för patienternas välbefinnande räknas som god omvårdnad. Att känna till patienternas tillstånd, behandlingar är av värde. Att komma ihåg patienten vid återinläggning uppskattas.

Att bli bemött med respekt och att känna sig som hemma är viktig för patient. Att visa empati, uppmärksamhet och att ta sig tid att prata med patienten värdesatt högt. Att se människan bakom patienten är av betydelse. Att informera på ett korrekt och adekvat sätt är en del av god omvårdnad. Att sjuksköterska vet det vad hon gör ge trygghet.

Att vara vänlig, positiv snäll och att ha humor uppskattas av patienter. Att visa genuin intresse är av stort värde. Att ha kompetens leder till förtroende. Patient undervisning är av betydelse.

Att bli bemött individuellt , få tillräckligt information, att känna sig som hemma.

Medicin, teknik kompetens, medicin, teknisk utrustning. Patientcentrerad, sociokulturell omgivning.

Är analys och tolkning av resultat diskuterade?

Ja Ja Ja Ja Ja

Är resultaten trovärdiga? Ja Ja Ja Ja Ja Är resultaten pålitliga? Ja med tanke på triangulering Ja Ja Ja Ja Finns stabilitet och överensstämmelse?

Ja Ja Ja Ja Ja

38

Bilaga 3 Matris över kvalitetsgranskning enligt Forsberg & Wengström (2003) Fort. 4 Artikel Författare (År)

Merkouris m fl (2003)

Redfern & Norman (1999)

Thorsteinsson (2002)

Walker m fl (1998)

Wilde&Larsson (1993)

Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?

Ja, men bara med 5 av de 200 patienter.

Nej Ja med två av patienterna.

Nej, men det diskuterades med andra oberoende forskare och sjukvård personal.

Nej

Är det teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data?

Ja Ja Ja, med många kopplingar till bakgrunden

Ja Ja

Utvärdering Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?

Ja Ja Ja Ja JaS

Stöder insamlade data forskarens resultat?

Ja Ja Ja Ja Ja

Har resultaten klinisk relevans?

Ja Ja Ja Ja Ja

Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?

Ja, detaljerad. Nej Ja Ja Ja

Vilken slutsats drar författaren?

Patienternas tillfredsställelser med omvårdnad är en sammansättning av olika faktorer som t ex tekniska och interpersonella aspekter.

En bra sjuksköterska respekterar patienten och behandlar denne som en individ in en terapeutisk miljö. Hon sörjer för patientens emotionella och informations behov.

Professionell omvårdnad är den viktigaste delen av en god omvårdnad för kronisk sjuka patienter.

Att vara tillräckligt bra informerad, att bli sedd som en individ och att känna sig som hemma leder till trygghet, förtroende och tillit.

De gör inte anspråk på att ha fångat alla komponenter i god omvårdnad. Men menar att deras modell kan användas och utvecklas genom fortsatt forskning.

Håller du med om slutsatserna?

Ja Ja Ja Ja Ja

Ska artikeln inkluderas? Ja Ja Ja Ja Ja Sammanställd bedömning

Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet.

Kriterier för hög kvalitet: klart beskriven kontext. Motsvarat urval. Välbeskriven urvalsprocess: datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna tillförlitlighets/reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan data och tolkning påvisas. Metodkritik (Willman & Stoltz 2002, s.92) Medel kvalitet: bedöms som mellanting av hög och låg kvalitet Låg kvalitet: bristfälliga formuleringar. Dåliga eller otillräckliga beskrivningar. Resultatet ologiska/obegripliga. Dålig kommunicerbarhet och replikerbarhet (Willman & Stoltz 2002, s 92)

39

Bilaga 4 Uteslutna artiklar och uteslutningsorsak Baldurdottir, G, Jonsdottir, H, (2002) The importance of nurse caring behaviors as perceived by patients receving care at an emergency departament. Heart & Lung, 31(1), 67-75 Island Uteslöts pga för lite material och kvantitativ metod. Brédart, A, Robertson, C, Razavi, D, Batel-Copel, L, Larsson, G, Lichosik, D, Meyza, J, Schraub, S, von Essen, de Haes, J (2003) Patients’ satisfaction ratings and their desire for care improvement across oncology settings from France, Italy, Poland and Sweden. Psycho-Oncology, 12, 68-77. Svarade inte på vår frågeställning. von Essen, L, Sjödèn,P, (1991) The importance of nurse caring behavior as perceived by Swedish hospital patients and nursing staff. Journal of Nursing Studies, 28, 267-281. Sverige Uteslöts pga för lite material och kvantitativ metod. González-Valentin,A, Padin-López, S, de Ramón-Garrido, E, (2005) Patient satisfacton with nursing care in a regional university hospital in southern Spain. Journal nursing care quality, 20(1), 63-72. Spanien Uteslöts pga kvantativ metod. Johansson, P, Oleni ,M, Fridlund, B, (2002) Patient satisfaction with nursing care in the context of health care: a literature study. Scandinavien Journal Caring Science, 16, 337-3. Sverige Uteslöts pga för lite material. Lampic, C, Sjödén, P-O, (2000) Patient and staff perceptions of cancer patients’ psychological concerns and needs. Acta oncologica, 39(1), 9-22. Sverige Svarade inte på vår frågeställning. Leinonen, T, Leino-Kilpi, H, Ståhlberg, M, Lertola,K,(2003) Compering patient and nurse perceptions of perioperative care quality. Nursing research, 16(1), 29-37. Findland Uteslöts pga kvantativ metod. Lövgren, G, Sandman, P.O, Engström, B, Norberg, A, Eriksson, S, (1998) The view of caring among patients and personnel. Scandinavian journal of caring science, 12, 33-41. Sverige Uteslöts pga kvantativ metod Uzun, Ö, (2001) Patient satisfaction with nursing care at a university hospital in Turkey. Juornal Nursing Care Quality, 16(1), 24-33. Turkiet Uteslöts pga kvantativ metod. Widmark-Petersson, V, von Essen, L, Sjödén, P-O, (1998) Cancer patient and staff perceptions of caring and clinical care in free versus forced choice response formats. Scandinavian journal of caring science, 12, 238-245. Sverige Uteslöts pga kvantativ metod.

40