Embed Size (px)
Citation preview
19/10/2017
1
KTH ROYAL INSTITUTEOF TECHNOLOGYRAMP - Ett verktyg för hantering av
belastningsergonomiska risker vid
manuell hantering
Linda Rose, Presentation på Gilla Jobbet 2017-10-26
RAMP - Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively
RAMP© Linda Rose & Carl Lind, 2017
Belastningsbesvär och belastningssjukdomar är ett problem, även vid manuell hantering (MH)
Bakgrund
Utvecklat i samarbete med fyra företag, finansierat av Afa Försäkring, företagen & KTH
Initiativ från industrin – behov av en systematisk belastningsergonomisk riskhanteringsmetod för MH
Arbetsmiljöns effekter
Arbetsmiljöbrister
Negativa konsekvenser
Företag SamhälleIndivid
[modifierad efter Rose, 2001]
bedömer endast vissa kroppsdelar eller typer av arbete
(t ex RULA, NIOSH)
inte fritt tillgängliga (t ex Jack)
bedömer exponering, inte risk (t ex QEC)
stöder endast en del av den systematiska riskhanteringsprocessen
(de flesta metoderna)
Begränsningar hos existerande metoder
[Bohgard et al., 2010]
Mål
Utveckla ett systematiskt belastningsergonomiskt riskhanteringsverktyg
för manuell hantering, som stöder hela riskhanteringsprocessen
Fritt tillgänglig och för användning på och av företag
Utveckla stöd för fri och tillgänglig träning för användning av verktyget
Bidra till minskning av belastningsproblem och belastningsskador
Metoder
Behovsanalys & litteraturstudie
Baserat på bla >250 forskningspublikationer & feed-back från
över 80 praktiker
Utvärdering av prototyper och tidiga versioner
RAMP MOOCar (Massive Open Online Courses): multi-
disciplinärt samarbete i utvecklingen med innehållsexperter,
medieproducenter och utbildare.
19/10/2017
2
RAMP-metoden: fyra moduler
Sju riskområden
1. Arbetsställningar
2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete
3. Lyftarbete
4. Skjuta- och dra-arbete
5. Påverkande faktorer
6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete
7. Upplevt fysiskt obehag
RAMP I – Checklista för screening av belastningsergonomiska risker i manuell hantering
RAMP II – fördjupad analys av belastnings-ergonomiska risker vid manuell hantering
1 2
PoängBedömning
Bedömning
Ett exempel på RAMP I ochRAMP II bedömningar
RAMP II analys
RAMP I analys Resultat
Resultat
Ja Nej Kommentar:
1. Arbetsställningar
Kryssa i "Ja" eller "Nej" i påståendena nedan under varje fråga.
1.2 Förekommer arbete i någon/några av nedanstående ogynsamma arbetsställningar cirka 1 timme
eller mer per arbetsdag?
huvudet tydligt vridet eller böjt ‐ framåt eller åt sidan x
2
B1 B2 B3 B4 B5 B6
Avd. BResultat av RAMP II‐bedömning: Stockholmsanläggningen
Avdelning Arbetsstation A1 A2 A3 A4 A5
Avd. A
Resultatmodulen: Resultat på olika detaljnivå och omfattning 1(2)
På detaljerad nivå
2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete2.1 Armens rörelser (över‐ och underarm)
2.2 Handledens rörelser
2.3 Grepptyp‐ frekvens
2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet
2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet
3. Lyftarbete3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall)
3.2 Lyftarbete (värsta fall)
4. Skjuta‐ och dra‐arbete4.1 Skjuta‐ och dra‐arbete (genomsnittligt fall)
4.2 Skjuta‐ och dra‐arbete (värsta fall)
Resultat av RAMP II‐bedömning: Stockholmsanläggningen Avdelning Arbetsstation A1 A2 A3 A4 A5
Avd. A
• Visualiserar var Risk- & Prioritetsnivåerna är högre• Visualiserar vad som orsakar de ökade riskerna• Kan även användas till planering av arbete
19/10/2017
3
DepartmentWorkstation A1 A2 A3 A4 A5 B1 B2 B3 B4 B5 B6
1. Postures 12. Work movements and repetitive work 1 1 1 1 1 13. Lifting 1 1 1 1 2 1 1
4. Pushing and pulling 2 2 1 2 2 25. Influencing factors 3 3 3 3 2 4 4 4 4 4 46. Reports on physically strenuous work
7. Perceived physical discomfort 1 1 1
Number of red assessments ‐ High risk/action level 0 2 2 0 1 3 1 3 2 3 1Number of yellow assessments ‐ Risk/action level 5 4 3 3 4 5 5 5 5 5 5Number of green assessments ‐ Low risk/action level 29 28 29 31 29 24 25 24 25 24 25
Dep.A Dep.B
Resultat på olika detaljnivå och omfattning 2(2)
Land Sverige Kanada
Fabrik Stockholm Göteborg Toronto Montréal
Avdelning S:A S:B S:C G:A G:B T:A T:B T:C M:A M:BAntal röda bedömningar ‐ Hög risk/åtgärdsnivå 6 3 10 30 10 10 20 8 15 12
Antal gula bedömningar‐ Risk/åtgärdsnivå 16 10 20 60 15 18 35 14 30 20
Antal gröna bedömningar – Låg risk/åtgärdsnivå148 191 242 182 145 176 149 148 227 138
Resultatpresentation på riskområdesnivå
Resultatpresentation på översiktsnivå
Avdelning Arbetsstation A1 A2 A3 A4 A5
Avd. A Avd. B
1. Arbetsställningar
2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete
3. Lyftarbete
4. Skjuta‐ och dra‐arbete
5. Påverkande faktorer
6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete
7. Upplevt fysiskt obehag
Antal röda bedömningar (hög risk)
Antal gula bedömningar (risk)
Antal gröna bedömningar (låg risk)
RAMP:s Åtgärdsmodul - tre delar
1. Åtgärdsmodell
3. Handlingsplan
2. Åtgärdsförslag
Beställd av: S Borg, LC1.
Riskfaktor Bedömning Kommenar Planeradde åtgärder När Vem Klart Uppföljning
1. Arbetsställningar
1.1 Huvudets arbetsställning ‐ framåt och åt sidan
1.2 Huvudets arbetsställning ‐ bakåtböjning Otil lräcklig belysning Förbättra ljusförhållandena , sänk hylla 27 Okt, 2014 J Andersson 27 Jan, 2015
1.3 Ryggens arbetsställning ‐ måttlig böjning
1.4 Ryggens atsställning ‐ kraftig böjning
1.5 Överarmens arbetsställning‐ handen i/över axelhöjd
1.6 Överarmens arbetsställning‐ handen i/utanf. yttre arbetsomr. Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 Jan, 2015
1.7 Handledens arbetsställning Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 Jan, 2016
1.8 Ben‐ och fotutrymme samt underlag
2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete2.1 Armens rörelser (över‐ och underarm) Gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Jan, 2014
2.2 Handledens rörelser gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Jan, 2015
2.3 Grepptyp‐ frekvens Pincettgrepp Introduktion av fixtur 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, 2015
2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet Arbetsutvidgning och fixturn ovan 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, 2016
2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet
3. Lyftarbete3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall)
3.1 Lyftarbete (värsta fall)
4. Skjuta‐ och dra‐arbete
4.1 Skjuta‐och dra‐arbete (genomsnittligt fall)
4.2 Skjuta‐och dra‐arbete (värsta fall)
5. Påverkande faktorer5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm
a+b. arbetstagaren utsätts för hand‐arm vibrationer
c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt
d. handen används som slående verktyg ofta eller länge Introducera tekniskt hjälpmedel 15 Dec, 2015 P Kempe 15 Mars, 2016
e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min.
f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min. 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga
a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer
c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften
d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag
e. stående/gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen Introducera skor med dämpande sula 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Mars, 2016
f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete
g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete
h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer
a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs Worhshop om beslutsutrymme 27 Nov, 2014 J Andresson 27 Jan, 2015
b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt/ska utföras
c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna
d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus
6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete
6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment
6.2 Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta?
7. Upplevt fysiskt obehag7.1 Upplevt fysiskt obehag Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2014 J Andresson 21 Dec, 2014
7.2 Värsta arbetsmomentet Höga lyft Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2015 J Andresson 21 Dec, 2015
Handlingsplan för att minska belastningsskaderiskerna vid Arbetsstation A1, Avdelning AUtformad av: S Borg, J Andersson & L Kerr Datum : 15 augusti, 2014 OBS: Hög prioritet
3. Handlingsplaner i RAMP
Datum för bedömningen: 2016‐04‐20 Arbetsstation/Arbetstagares belastning: AS3
Arbete/Arbetsuppgift: AS3 Packning Anläggning: Stockholm
Beställd av: Jens andersson Juila Riviera Datum (Handlingsplan): 2016‐04‐29 Notering:
Bedömning Poäng Användarkommentarer Planerade åtgärder När Av vem Klar (datum) Uppföljning
1. Arbetsställningar1.1 Huvudets arbetsställning ‐ framåt och åt sidan 1 2 Förändra arbetsytan Maj 2016 FHV/CP 2016‐05‐27 2016‐06‐03
1.2 Huvudets arbetsställning ‐ bakåtböjning 1 1,5 Sänk hyllplan Maj 2016 FHV/CP 2016‐05‐27 2016‐06‐03
1.3 Ryggens arbetsställning ‐ måttlig böjning 0 11.4 Ryggens arbetsställning ‐ kraftig böjning samt vridning 0 11.5 Överarmens arbetsställning ‐ handen i eller över axelhöjd 2 7 Sänk hyllplan, Förändra arbetsytan Maj 2016 FHV/CP 2016‐05‐27 2016‐06‐03
1.6 Överarmens arbetsställning ‐ handen i/utanför yttre arbetsområde 1 2 Förändra arbetsområdet Maj 2016 FHV/CP 2016‐05‐27 2016‐06‐03
1.7 Handledens arbetsställning 0 11.8 Ben‐ och fotutrymme samt underlag 1 2 Förändra arbetsområdet Maj 2016 FHV/CP 2016‐05‐27 2016‐06‐03
2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete2.1 Armens rörelser (över‐ och underarm) 0 02.2 Handledens rörelser 1 1 Rotera mellan job,förändra arbete September 2016 konsult 2016‐011‐25 2017‐02‐25
2.3 Grepptyp‐ frekvens 0 12.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet 0 02.5 Längre återhämtning/variation under arbetet 0 0
Avdelning:
Land:
A2
Sverige
Handlingsplan baserad på RAMP II‐bedömning
Riskfaktor
Skapad av: Åtgärdas snarast!
RAMP-hemsidan
ramp.proj.kth.se Svensk och engelsk version
RAMP-programmen Användare: de som ansvarar för
och gör belastningsergonomiska riskbedömningar
produktion & är beroende av god arbetsmiljö
arbetsmiljön
beslutsfattare i företaget
19/10/2017
4
RAMP-MOOCar
• 3 MOOCar (Open Online Courses) under utveckling
• Tillgängliga via edX i början av 2018
• Gratis att följa
• Möjliggör studier i egen takt och bland grupper t ex på företag
• Examinationer och “Professional Certificate” tillgängliga
• Uppbyggda kring autentiska MH situationer
• Fokus även på olika typer av kursuppgifter & feed-back
RAMP I
RAMP II
Pushing & pulling work
Heavy lifts
Repetitive work
Vibrations
Neck, shoulders
Forearm, hand
Low back
Legs
Knees/squatting
Dose (time) included
Worker participation
Working times/pauses
Visual conditions
[modified efter Palm m fl (2014) och Lind (2015)]
KIM 1KIM 2KIM
3 HARM
NIOSH lifting
eq. QEC RULA REBA ART OCRAStrain Index HAL
Washing-ton
state hazardzone
checklistPushing & pulling workHeavy liftsRepetitive workVibrations
Neck, shouldersForearm, handLow backLegsKnees/squatting
Dose (time) includedWorker participationWorking times/pausesVisual conditions
Belastningsergonomiska bedömningsmetoder
No
Partly
Yes
Erfarenheter av RAMP i de medverkande företagen
- underlättar det systematiska arbete att minska riskfyllda arbeten: bedöma – prioritera –vidta åtgärder - uppföljning
- ger god överblick av bedömningar och behov för åtgärder
- underlättar spridningen av bra lösningar
- stimulerar samarbete och ökar kunskap (!)
Stöder arbetsmiljö-förbättringsprocessen
Publikationer (ett urval)Lind C & Rose, L (2016) Shifting to proactive risk management: Risk communication using the RAMP tool. Agronomy Research, 14(2): 513‐524.
Lind, C (2017) Assessment and design of industrial manual
handling to reduce physical ergonomics hazards – use and development of assessment tools. PhD Thesis, June 2017, KTH.
Rose, L & Eklund, J & Barman, L (2017) RAMP – A new Tool for MSD Risk Management in Manual Handling. Conference paper at the ACE‐ODAM 2017 conference in Banff, Alberta, Canada. July 2017.
Lind, C M, Forsman, M & Rose, L (2017) Development and evaluation of RAMP I ‐ a practitioner’s tool for screening of musculoskeletal disorder risk factors in manual handling, International Journal of Occupational Safety and Ergonomics. Published online, Oct 2017
Nuläget
Finns på hemsidan sedan 31/5-2017, > 300 nerladdningar
Används som riskmetod i FoU projekt om smarta kläder
Diskussioner med företag i bl a Canada, USA, Estland och Botswana
Används i Sverige bl a på:
SCANIA: RAMP är Global Standard
AVONOVA: Använder RAMP för analyser på t ex ARLA
Svenskt Butikskött: Använder RAMP även inför ny anläggning
Loods Åkeri: Har precis börjat med RAMP
GKN Driveline: Använder RAMP på befintliga & projekterade arbetsplatser
Planerade aktiviteter
Presentationer på konferenser, t ex SAN-konf, Gilla Jobbet, IEA
MOOCarna introduceras med början av årsskiftet
Fortsatt vetenskaplig publicering
Planerade samarbeten med företag & forskargrupper :
- Projekt om RAMPs implementering & användning
- FoU-projekt, t ex handkraft & byggbranschen
Vidareutveckling bl a i smarta kläder-projekt
19/10/2017
5
Förslag på sammanställning & uppföljning i ledningsdokument
Riskanalys 2017- 2019
0
50
100
150
200
250
300
350
400
Låg risk Medelhögrisk
Hög risk
år 2013
år 2014
år 2015
2017
2019
2018
Skapa adekvata nyckeltal, t ex antalet röda/gula/gröna
Nyckeltal med RAMP-resultat kopplat till sjukfrånvaropersonalomsättning, produktivitet, kvalitet, …
RAMP stöder den systematiska belastningsergonomiska riskhanteringsprocessen …
• Från identifiering och bedömning av belastningsergonomska risker och
• Kommunicering av dem inom en organisation till
• Stöd vid utvecklingen och implementeringen av rikssänkande åtgärder och
• Utvärdering av effekten av åtgärderna
Sammanfattning om RAMP
• Fritt tillgängligt nytt digitaliserat belastningsergonomiskt
riskhanteringsverktyg för manuell hantering
• Verktyg, program, hemsida, manual, publikationer, MOOCar
• Ett brett spektrum av risker bedöms
• Forskningsbaserad, utvecklad med användare; utvärderingar
• Ny resultatvisualisation för olika kommunikationsbehov
• Stöder den systematiska riskhanteringsprocessen
• Excelbaserad, från stabil plattform & reliabel organisation
Kontaktinformation:
Linda Rose, (Tekn. Dr.) Univ.lektor
KTH Kungliga Tekniska Högskolan
Skolan för Teknik och hälsa
Enheten för Ergonomi
Hälsovägen 11C
141 57 Huddinge
Sverige
E-post: [email protected]
Tel: + 46 8 790 94 96
