1

GRÄNSLÖSTGRÄNSLÖSTGRÄNSLÖSTU N G D O M S S T Y R E L S E N 2 0 1 1 / 2 0 1 2

VÄGEN LIGGER ÖPPEN • UNGDOMSARBETSLÖSHET VIKTIG FRÅGA FÖR EU • EUROPA EN DEL AV

LÖSNINGEN • UTBYTE ÖPPNAR NYA DÖRRAR • HAVSSKÖLDPADDOR ISTÄLLET FÖR ARBETSLÖSHET •

DJUPLODANDE OCH LÅNGSIKTIGT ARBETE I ITER-PROJEKTET • EN ANDRA CHANS • VÄGEN TILL ARBETE

FÖR EUROPAS UNGA • EURODESK SKAPAR BÄTTRE KONTAKTVÄGAR • SEX FRÅGOR FÖR NYBÖRJARE

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:15 PM1

2

Hösten 2009 antog medlemstaterna i EU ett ungdoms-politiskt ramverk för de kommande tio åren. Ramverkettäcker områden som är viktiga för unga, till exempel utbild-ning, jobb, kreativitet och entreprenörskap, att vara delak-tiga i samhället och att göra nytta som volontärer. Ung ochAktiv i Europa är ett av EU:s verktyg för att genomföra dengemensamma europeiska ungdomspolitiken. I Europa skamer än åtta miljarder svenska kronor fördelas fram till 2013.

Vad ska då alla de här pengarna användas till? Målsätt-ningen är bland annat att ge unga människor möjlighet attåka utomlands, öka deras samhällsengagemang och stötta

ungdomssamarbeten inom EU. Därför ska pengarna förde-las till ungdomar, ungdomsledare och organisationer somarbetar med ungdomar. Pengar delas ut bland dem somskickar in en ansökan och i Sverige finns det ungefär 25miljoner kronor att söka varje år. Det finns många olikadelar i programmet – för att göra det möjligt för så mångasom möjligt att delta.

Det går att söka pengar fem gånger per år. Ansöknings-blanketter och all annan nödvändig information hittar dupå Ungdomsstyrelsens webbplats:www.ungdomsstyrelsen.se/ungochaktiv

foto: Matton

Vägen ligger öppen

5 delprogram1. Ung i EuropaI den här delen ligger fokus på ungaseget deltagande. Det finns tre olikatyper av projekt:

- Ungdomsutbyte: två eller flera grup-per av ungdomar besöker varandra irespektive hemland.

- Ungdomsinitiativ: en grupp unga kansöka pengar för att starta eller drivaett lokalt projekt.

- Demokratiprojekt: erbjuder samar-bete mellan grupper i Sverige ochgrupper utomlands kring demokrati,inflytande och dialog.

2. EuropeiskvolontärtjänstPassar de som gillar att vara aktiva ien organisation eller i ett projekt.Volontärer kan till exempel arbeta i enförening, på en fritidsgård eller i enmiljöverksamhet. De kan också drivaegna projekt.

3. Utbildning ochnätverksbyggandeRiktar sig till ungdomsledare eller desom arbetar med unga på något an-nat sätt. Här ges chansen att få kom-petensutveckling genom att utbytaerfarenheter eller planera och genom-föra internationella samarbetsprojekt.

4. Ung i världenHandlar om Ungdomsutbyten ochUtbildning och nätverksbyggandemen här sker samarbete inte bara inomEU och programländer utan även medEU:s närområden – Sydöstra Europa,östra Europa och Kaukasus samt medländerna runt medelhavsområdet.

5. Stöd till europeisktpolitiskt samarbeteRiktar sig till aktörer som vill arrang-era seminarier och konferenser förungdomar och personer som arbetarmed ungdomar. Projekten ska skapadialog kring frågor som känns viktigaför unga och beslutsfattare idag. Kon-ferenserna kan vara både nationellaoch internationella.

Drömmer du om att arbeta som volontär i ett annat europeiskt land? Ellerskulle du vilja träffa ungdomar från andra europeiska länder med sammaintressen som du? Då är EU-programmet Ung och Aktiv i Europa något fördig. Här kan du läsa vilka möjligheter som finns och hur du ska göra föratt förverkliga dina drömmar.

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:15 PM2

3

Sedan början av 2010 arbetar Ungdoms-styrelsen med arbetslöshet bland ungasom prioriterat område inom Ung ochAktiv i Europa. Myndigheten valdedetta mot bakgrund av de många ungamänniskor som går arbetslösa i Sverige.

– Sverige är bland de länder som harhögst ungdomsarbetslöshet, trots attvi klarat den ekonomiska krisen näs-tan bäst. Det här är också oberoendeav hur man mäter, vi ligger väldigt högti arbetslöshetstal. Ung och Aktiv iEuropa kan vara ett bra verktyg för attöka ungas möjligheter till arbete ochdet vill vi uppmärksamma personersom arbetar med sysselsättningsfråg-or på, säger Emmy Bornemark.

Viktig fråga i hela EUEn av anledningarna till att Ungdoms-styrelsen valde att arbeta med ungdoms-arbetslöshet är att man på flera olika ni-våer i EU visat att det är en viktig fråga.

– Det här gäller framför allt på lite längresikt. EU-kommissionen anser att Europainte längre kan vara ett gott tillväxt-område om man inte gör något åt situa-tionen med att så många unga går utanarbete, säger Emmy Bornemark.

Den del av EU:s nya tillväxtstrategisom handlar om ungdomarnas situa-tion heter Unga på väg. Där finnsmånga idéer och förslag kring hur manska minska arbetslösheten. Till exem-pel anses det nödvändigt att moder-nisera utbildningssektorn, att förändrastödet till arbetslösa ungdomar och

att göra det lättare för unga att rörasig mellan länder. Förslagen som räk-nas upp kräver stora insatser av EU:smedlemsländer.

– Man kan säga att hela EU måstebli bättre på att tänka på nya sätt. Vimåste också göra bättre analyser såatt vi kan matcha jobb med studier,förklarar Emmy Bornemark.

Initiativförmågaoch självständighetUnga arbetslösa prioriteras också i detnya ramverk för ungdomspolitikensom EU:s ungdomsministrar antog inovember 2009.

– Det ramverket lyfter också denprioritering vi har valt, säger EmmyBornemark.

Hur kan då Ung och Aktiv i Europabidra till att fler unga hittar arbete? Tillatt börja med säger deltagare i de olika

delarna av programmet att de får medsig initiativförmåga, självständighetoch andra viktiga färdigheter på vä-gen mot arbete eller studier.

En konkret åtgärd från Ungdoms-styrelsens sida är att man nu priorite-rar ansökningar som jobbar mot ung-domsarbetslöshet. Det kan bådehandla om projekt som har sysselsätt-ning som temaområde och projekt därarbetslösa unga deltar.

Myndigheten är också extra mån omatt delta i informationsaktiviteter somriktar sig till personer som arbetar medarbetslösa ungdomar.

– Vi kommer att fortsätta med denhär prioriteringen under 2011. Då skavi också engagera oss i Europaåretför frivilligarbete som ska lyfta framallt det frivilliga arbete som görs, tillexempel ideellt engagemang i olikaföreningar, avslutar Emmy Bornemark.

Unga på väg (Youth on the Move) är ett initiativ från EU-kommissionen och är en del i kommissionens strategiför att ge unga människor bättre möjligheter i Europa.Det är också ett av de sju så kallade flaggskepps-initiativ som utgör EU:s nya tillväxtstrategi Europa

2020. Unga på väg lanserades 15 september 2010och ska gälla fram till 2020. Vill man läsa mer omUngdomsstyrelsens arbete kring ungdomsarbetslös-het kan man ladda ner faktabladet Unga arbetslösa på:www.ungdomsstyrelsen.se/ungochaktiv/arbetslosa

Fakta

foto: Claudia Torres

Under 2010–2011 prioriterar Ungdomsstyrelsen unga arbetslösa i sittarbete med Ung och Aktiv i Europa. Det är numera en viktig fråga förSverige och många andra länder i Europa. – Det tas många politiska initiativi EU kring den här frågan, säger Emmy Bornemark, handläggare på enhetenför internationellt samarbete på Ungdomsstyrelsen.

vvvvviiiiikkkkkttttt iiiiig fg fg fg fg frrrrraaaaammmmmttttt iiiiidddddsssssfffffrrrrraaaaaggggga fa fa fa fa fooooor Er Er Er Er EUUUUUUngdomsarbetsloshet

..... .....text: Elisabet Wahl..... ................

Ungdomsarbetslöshet är högtprioriterat, säger Emmy Bornemark.

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:15 PM3

4

Åsa WestlundEU-parlamentariker (S)

Varför är ungdomsarbetslösheten viktig EU-fråga?– Annars riskerar en stor del av nästageneration européer att få liten elleringen kontakt med arbetsmarknaden.Att börja sitt vuxenliv utan egen för-sörjning begränsar människor. Vi ris-kerar djupa permanenta klyftor mellanen grupp som har jobb och en gruppsom blir allt mer marginaliserad. Dettror jag vore farligt. Om Europa dess-utom ska klara den internationella kon-kurrensen med vår åldrande befolk-ning behövs att alla bidrar. Problema-tiken återkommer i hela EU. Vi vinnermycket på att samarbeta för att lösaden.

På vilket sätt skulle EU:s länder kunnasamarbeta bättre i denna fråga?– Dels handlar det om att lära av var-andra. Framgångsrika projekt måste fåfler efterföljare. Det behövs ett mersystematiskt arbete med detta. Dels

handlar det om att ge möjlighet tillunga att studera och arbeta utom-lands. Det ger ökad kompetens ochfler kontakter vilket skapar möjlighe-ter till jobb eller kanske att själv startaföretag utifrån sina egna idéer.

Vad tycker du omUng och Aktiv i Europa?– Jag gillar att den ger unga männis-kor möjlighet att utvecklas genom nyaerfarenheter. De jag träffat som delta-git i programmet har varit mycket en-tusiastiska. Jag skulle önska att flerkunde få möjlighet att delta.

foto: Montage C

hristián Serrano

Europa– en del av lösningen förunga svenskar utanför arbetsmarknaden

Alla EU-länder ser samma mönster: ungdomsarbetslöshet är ett stortproblem. Men det finns lösningar. Man vet att ungdomar som fått resa till ettannat land och möta en annan kultur har kommit hem med ny energi och nyaverktyg för att tackla sin situation på hemmaplan. Så ett samarbete påeuropeisk nivå kan vara precis det som behövs.

Europa

Åsa Westlund jobbar med frågorsom gäller EU:s utländska investe-ringar och utvecklingsländer.

foto: Marcus Kurn

text: Elisabet Wahl

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:15 PM4

5

Lena Lundkvistarbetsförmedlare iÖrnsköldsvik

Vad är dina erfarenheter av att för-medla arbetstillfällen utomlands?– Jag har jobbat många år med ung-domar och skickat många utomlands,inte bara till Europa utan till hela värl-den. Och jag har faktiskt bara godaerfarenheter. Det har varit ungdomarsom inte haft utbildning eller inte gåttklart gymnasiet och man kan se demväxa efter att ha varit borta. Det ärmånga som också har fått jobb hemmaoch som säger att de nog aldrig hadefått det jobbet om det inte hade varitför erfarenheten de haft utomlands.

Vad säger de utländska arbetsgiv-arna om de svenska ungdomarna?– Jag har fått många reaktioner genomåren och svenska ungdomar är upp-skattade. De anses vara pålitliga, duk-tiga att jobba och bra på att passa ti-der.

Vad händer med de här ungdomarnaunder sin utlandsvistelse, varför blirresultaten så positiva?– För många av de ungdomar jag job-bat med innebär det en första möjlig-het att komma in på arbetsmarknaden.Det blir ett sätt att växa och få socialkompetens. Jag tycker att så mångasom möjligt ska ta den här möjlighe-ten, det ger så mycket.

Claudia Kjellstrandprojektledare på Kumulus

Varför är det bra för unga arbetslösaatt åka utomlands, till exempel somvolontär?– Det är en viktig alternativ utbild-ningserfarenhet. En del kanske vill haen paus i gymnasiet och andra kan-ske känner att plugga inte är deras grej,men de vill ändå komma ut i Europa.

Vad händer med de här ungdomarnasom inte kan ske på samma sätthemma?– Det är det informella lärandet. Detkan man visserligen få i Sverige till vissdel, men inte det kulturella informellalärandet. När man åker till ett nytt landså väcks något av den nya kulturen,de nya människorna och det nya lan-det. Ungdomarna tvingas ta de därsmå stegen som kanske inte verkar såsvåra, men som kan vara väldiga fördem.

Så vilka är de största vinsterna?– De blir stärkta av den här erfarenhe-ten. De kanske tänker att ”jag har inteså mycket att ge” och de har svårt attkomma in på arbetsmarknaden. Åkerde som volontärer blir först själva re-san en upplevelse, och de måste lärasig att ta egna initiativ. Och har de vältagit de första stegen blir allt mycketlättare. Märker de att de klarar sådantutomlands blir det också lättare attgöra likadant hemma.

Blivande volontärerStämningen är så där fnissigt uppslup-pen som den bara kan bli i en gruppungdomar som tillbringat en vecka ivarandras sällskap. Det är avslut-ningsdag på Lidingö folkhögskola fören grupp blivande volontärer. Någraska till Grekland, andra till Spanien.Oavsett vart de ska ser alla mycketfram emot det som ligger framför dem.

– Det ska bli jättekul, säger AnnaFallström.

Vad ser ni fram emot mest?– Att lära känna ett nytt land, sägerBethel Aregawi.

– Jag tycker det ska bli kul att träffafolk från andra länder, säger RebeccaBergman.

En del i gruppen har varit arbetslösaett tag, andra har ganska nyligen gåttut gymnasiet. För en del av dem blirvolontärtjänsten inte bara en bra erfa-renhet att ha i bagaget, utan den ärockså en chans att fundera över vil-ken riktning livet ska ta.

– Många i min klass pluggar vidaredirekt efter gymnasiet och verkar haså bråttom. Men jag tycker det är ti-digt att bestämma sig redan nu och dåblir det här en bra sak att göra, sägerSimon Persson.

Vad tror ni att ni kommer lära er?– Att samarbeta med andra. Och attlära känna en ny kultur, säger Alexan-der Dahlqvist.

Lena Lundkvist menar att en ut-landsvistelse ger ungdomar nyenergi och att det har lett till jobbi flera fall.

Claudia Kjellstrand arbetar påKumulus, en förening som hjälperunga i Kalmar län till internationellaerfarenheter.

Volontärerna ser fram emot nyaerfarenheter och en chans attfundera på vad de vill göra iframtiden.

foto: Maria Edstrand

foto: Privat

foto: Marcus Kurn

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:15 PM5

6

text: Elisabet Wahl och foto: Atilla

Utbyteoppnar nya dorrar....Att byta miljö och uppleva en annan vardag kan vara ettförsta steg mot att ta sig ur långvarig arbetslöshet. Det harman märkt i Götene efter ett ungdomsutbyte med Tyskland.– Flera av de här ungdomarna har fått en helt annan syn

på sig själva och har börjat reflektera på ett nytt sätt,berättar Magnus Ekblad, som arbetar på kommunenskunskapscenter.

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:15 PM6

7

Det går inte att ta miste på entusias-men i Magnus Ekblads röst när hanberättar om det som hänt efter Götenekommuns utbyte med föreningen ClubAktiv i den tyska staden Trier.

– En av de här killarna har inga be-tyg alls egentligen. Under den här re-san visade det sig att han pratade fan-tastisk engelska. Hade jag betygsatthonom för muntlig engelska hade hanlätt haft VG.

Magnus Ekblad menar att just dethär är ett bra exempel på vad somhände med många av dem som var medpå resan. Flera av ungdomarna insågatt de kunde saker som de inte vissteatt de kunde och att de klarade av så-dant som de aldrig trodde de skulleklara.

– En kille har länge haft problem medatt passa tider och ha ordning omkringsig, han tog sig ibland inte till skolan.Först var vi oroliga att han skulle missaplanet, men han kom med och nu harhan klarat skolan en hel termin. Tackvare resan upptäckte han att han fak-tiskt kan genomföra saker.

Utbyte med TysklandBakgrunden till det här utbytet gårnågot år tillbaka i tiden. Magnus Ek-blad letade efter en lämplig samarbets-partner för att göra något för dengrupp ungdomar han hade hand omhemma i Götene: ungdomar som varitarbetslösa eller som behövde social-bidrag för att klara sig. Många hadebara sporadisk skolgång och samtligabefann sig långt ifrån arbetsmarkna-den.

– Vi tänkte först åka till England, mendet var svårt få tag på projekt sompassade. Då träffade jag en tjej frånföreningen Club Aktiv på en konfe-rens. Vi hade liknande inriktning så vibestämde oss för att börja samarbeta.

Sommaren 2010 var det dags. Dååkte ungdomar och ledare från Göt-ene till Trier för att vara där i en vecka.

– Sedan kom de tyska ungdomarnahit och var här hos oss, så nu är dendelen av projektet avklarad.

Samarbetet mellan Götene och ClubAktiv fortsätter dock, bland annat medvolontärutbyten.

Ungdomsutbyte är en bra stödform när ungdoms-grupper från olika länder i Europa vill träffas. Det ärviktigt att de unga själva är aktiva från planering avutbytet till slutredovisning. Utbyten där minst tre

länder deltar och utbyten som ger unga med begrän-sade möjligheter en chans till internationell erfaren-het prioriteras.

Fakta

Glappet ökarMed sin långa erfarenhet av att arbetamed ungdomar som har svårt attkomma in på arbetsmarknaden tyckersig Magnus Ekblad se att just dengruppen har fått det svårare de se-naste åren. Han menar att glappetmellan olika ungdomsgrupper har bli-vit större.

– I dag måste man våga tala för sigoch hålla sig framme. Och en del ung-domar är inte ens med på banan. Dehar redan tidigt definierat sig självasom losers och då är det svårt att tasig därifrån.

Just därför menar han att aktivitetersom utbyten eller volontärverksamhetär så bra. Ungdomarna får en ny synpå sig själva och sina möjligheter –ett nödvändigt steg för att gå vidare isin utveckling.

– Jag har jobbat med sådana här frå-gor i mer än 20 år och en sak som ärjobbig är att man väldigt sällan vetvilka resultat ens insatser får. Det somär ovanligt med det här projektet är attvi så konkret kan se resultat och skill-nader för de här ungdomarna.

Tyska och svenska ungdomar på museet i Trier.

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:15 PM7

8

När Gränslöst träffade AlexanderDahlqvist i mitten av november 2010såg han så där förväntansfull ut somman gör när man vet att man ska ivägpå något som kommer att vara heltannorlunda än allt man har upplevt ti-digare.

Han befann sig då på en förbe-redelsekurs inför en volontärvistelsei Grekland som sedan påbörjades i ja-nuari 2011. Då lämnade han ett snöigtÖstersund och åkte till förorten Gly-fada utanför Aten. Där skulle han till-bringa sex månader med att arbeta som

volontär och ta hand om havssköld-paddor.

– Det ska bli jätteroligt. Man kom-mer att få lära sig mycket: att samar-beta, att prata engelska och flera an-dra saker, sa han då.

foto: Christián Serrano

Ett gäng ungdomar från Östersund har fått chansen till ett rejältmiljöombyte: de ska gå från arbetslöshet i Sverige till volontärtjänst medsköldpaddor, miljöarbete eller instrumentbyggande i Grekland.– Jag tror att jag kommer att lära mig väldigt mycket, sa AlexanderDahlqvist innan han gav sig av.

text: Elisabet Wahl

HHHHHaaaaavvvvvsssssssssskkkkkooooollllldddddpppppaaaaaddddddddddooooorrrrristallet for arbetsloshet

................

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:15 PM8

9

Några av dem ska precis som Alex-ander och Sanne sköta om havssköld-paddor, medan andra ska bygga ochlära sig mer om traditionella grekiskainstrument. En tredje grupp ska ägnasig åt praktiskt miljöarbete, som attplantera träd och skydda en ömtåligpinjeskog.

Idén till det här projektet föddes dåNavigatorcentrum haft positiva erfa-renheter av att skicka iväg enstakavolontärer. Man fick fin kontakt medden grekiska organisationen som an-ordnat arbetet med sköldpaddornaoch bestämde sig för att försöka an-ordna något mer långsiktigt och be-ständigt.

Ny syn på tillvaronSagt och gjort: de sökte efter andralämpliga och liknande projekt och hit-tade då ännu en grekisk samarbets-partner. De satte ihop det hela ochskapade projektet som fick namnetCulture and Environment – Stairwayto motivation.

Sanne Bergman var i Grekland i ett halvår, och hon tycker att många fler ungdomarborde ta chansen att åka iväg som volontär.

foto: Privat

foto: Privat

foto: Privat

– Många av våra ungdomar har enbegränsad syn på sin egen tillvarooch även en begränsad kunskap kringvilka möjligheter som faktiskt finns. Detär inte så många som vet om att detgår att åka utomlands som volontär,säger Liv Robén från Navigatorcen-trum.

Enligt Liv Robén handlar det inte omatt volontärerna ska komma hem somandra eller nya personer, utan snararemed nya kunskaper, bättre självkänslaoch ökat självförtroende.

– De kommer ju vara samma perso-ner, men de kommer nog att utstrålaen ny självsäkerhet. Vi tror att sådanahär upplevelser faktiskt kan vara av-görande för hur det ska gå senare ilivet, avslutar hon.

Fakta

Europeisk volontärtjänst (EVS) ger unga som ärmellan 18 och 30 år möjlighet att resa som volontärerbåde inom EU och till andra länder i världen. Det gåratt söka både enskilt och i grupp. Kommuner, organi-sationer, församlingar och lokala projekt kan både taemot volontärer från andra länder och skicka volontä-rer från Sverige. Innan en organisation kan skickaeller ta emot volontärer inom Europeisk volontärtjänst

måste den först bli ackrediterad för EVS för att säkrakvaliteten på volontärprojektet. I Sverige harUngdomsstyrelsen ansvaret för att godkänna organi-sationer. Intresseanmälan innehåller information omorganisationens strategi, arbetsmetoder och motiva-tion att delta och en beskrivning av arbetsuppgifter förpotentiella volontärer.

En som redan vet hur mycket en så-dan här resa kan betyda är SanneBergman. Hon tillbringade sex måna-der på sköldpaddscentret och tyckeratt upplevelsen förändrade hela hen-nes tillvaro.

– Det viktigaste jag lärt mig är attjobba i grupp och att bo så där tätttillsammans med litet personligt space.Jag tror jag kommer ha nytta av dethär hela livet. Och jag tycker fler bordeta chansen, det finns inget att förlora.

Havssköldpaddoroch instrumentVolontärmöjligheterna arrangeras avNavigatorcentrum i Östersund. Därjobbar man med arbetslösa ungdomaroch har till uppgift att hjälpa dem attnärma sig arbetsmarknaden. Det är härvolontärtjänsten kommer in. Navi-gatorcentrum har nämligen ett projektdär målet är att 15 Östersundsung-domar ska tillbringa några månader iGrekland som volontärer.

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:15 PM9

10

Iter är ett projekt som riktar sig till ung-domar i Göteborgs stad mellan 18 och24 år som inte gått gymnasiet eller somsaknar förankring på arbetsmarknad-en. Tanken är att volontärtjänst utom-lands ska ge dem ökad kunskap och

kompetens, större framtidstro ochsjälvkänsla – och därmed leda till bättremöjligheter på arbetsmarknaden.

– Det ger en ”jag kan”-känsla att gesig in i något svårt. Att klara av detger en ny självbild som kan leda till

mer än det som man gav sig iväg på.Ofta är miljöombytet viktigast. Dethänder grejer när man måste klara sigsjälv, säger Marie Svensson, verk-samhetsutvecklare för EU och externfinansiering i Askim/Frölunda/Högsbo.

foto: Matton

I Göteborg arbetar Iter-projektet med att få ut unga i volontärtjänstutomlands. Medel från Europeiska socialfonden och från Ung och Aktiv iEuropa har gjort att de kan arbeta mer långsiktigt med nätverkande ochse till att de hittar bra organisationer att skicka ungdomarna till. Envolontärtjänst utomlands kan leda till mycket, men det är viktigt attungdomarna får det stöd de behöver under vägen.

Djuplodandeoch långsiktigt arbete i Iter–projektet

text: Bella Stenberg & Elisabet Wahl

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:15 PM10

11

Medel från ESFDe som driver Iter ville att projektetskulle få mer utrymme och mer tid.Därför sökte de och fick medel frånEuropeiska socialfonden.

– Pengar från ESF är en möjlighet attförverkliga tanken om ett mer djuplo-dande, långsiktigt arbete med mål-gruppen. Medlen ska användas till attanställa personer som kan arbeta medmålgruppen innan och efter EVS-pe-rioderna, alltså motivera och förbe-reda dem inför volontärperioden ochdessutom arbeta med dem efter hem-komst, följa upp med dem och slussadem vidare i livet, säger Anna Lilja,ungdomshandledare inom Ungdoms-satsningen Göteborg.

Hon och de andra menar att valet attansöka om medel från flera ställen ärett bra sätt att få ett lyckat projekt. Ettannat är att förbereda sig ordentligt.Inom Iter har man därför arbetat nogamed att välja rätt organisationer attsamarbeta med.

Att välja rättsamarbetspartnerHittar man rätt redan här faller mångaav bitarna på plats, menar Anna Liljaoch förklarar att det är några enklasaker man ska leta efter hos dem somman ska samarbeta med.

– Att man har samma målgrupp, lik-nande teman och lämpliga placeringar.Erfarenhet och vitsord från andra orga-nisationer eller personer som du litarpå. Kanske finns det någon i Sverigesom samarbetat med organisationentidigare och om du själv inte kännertill organisationen så väl, fortsätterhon.

Utbildning och nätverksbyggande ger möjlighet attgenomföra förberedande besök, utvärderingsmöten,studiebesök, seminarier, besök på arbetsplatser,utbildningar och nätverksbyggande aktiviteter. Projek-ten ska antingen skapa fler projekt med bra kvalitet

inom Ung och Aktiv i Europa eller höja kom-petensen,bland annat genom erfarenhetsutbyte, hos organisa-tioner och ungdomsledare samt andra som arbetarmed unga.

Fakta

foto: Bella Stenberg

Ivan Pavic, Marian Lundgren Dellgran, Marie Svensson och Anna Bylundarbetar alla med Göteborgsprojektet Iter.

Ibland räcker det inte med kontaktervia mejl och telefon. Därför anordna-des en så kallad Partnerskapsbyg-gande aktivitet (PBA) i Göteborg iseptember 2010 med stöd av Ung ochAktiv i Europa. Tio organisationer frånEstland, Frankrike, Bulgarien, Turkietoch Nordirland deltog. En del av demvalde att fortsätta samarbetet, medanandra föll bort.

– Vi fick en chans att interagera ochumgås, man ser mer nyanser då än närman kommunicerar via e-post eller te-lefon. Vi kunde hitta en plattform, sevilka som arbetar på samma sätt ochvara trygga i att skicka iväg mål-gruppen, säger Anna Byström, pro-jektledare på Social re-sursförvaltningi Göteborg.

Iter(är latin och betyder väg)

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:15 PM11

12

Precis som på många ställen runt om iEuropa finns det i Norrköping engrupp ungdomar som hamnat lite ut-anför systemet. En del har bara någragodkända betyg från grundskolan,andra har inga alls – de allra flesta harbara vaga idéer om vad de vill göra iframtiden.

– Vi har sett att det behövs en alter-nativ väg in på arbetsmarknaden förde ungdomar som riskerar att hamnautanför och det är det vi försöker vara,säger Ann-Christin Bleckert, samord-nare för Second Chance School påHagagymnasiet.

Konceptet är egentligen väldigt en-kelt. Second Chance School är ett in-dividuellt program där varje elev fåren skräddarsydd utbildning som pas-sar just henne eller honom. Utbild-ningsprogrammen utvecklas i närasamarbete med en lämplig arbetsgi-vare.

– En tjej sa ”jag vill jobba på bensin-station”. Då gällde det att hitta en sta-tion som kunde ta emot henne ochsedan fick de göra en lista över sakerhon måste kunna för att jobba där.Sedan prickade de av sakerna på lis-tan när hon hade lärt sig dem, säger

Lars Alfon som arbetar på utbildnings-kontoret i kommunen.

70 procent går vidareArbetssättet fungerar bra. Ungefär 70procent av eleverna på Second ChanceSchool går vidare till utbildning elleranställning. Många andra liknandeinsatser kommer inte i närheten av desiffrorna.

Projektet är en del i ett europeiskt nät-verk som samarbetar på flera sätt. Blandannat anordnas lärarutbyten mellan deolika deltagande länderna.

Att det finns en grupp ungdomar som har svårt att komma in påarbetsmarknaden är ingen nyhet. I Norrköping får de något mångaefterlyser, en andra chans. En lösning som ger ovanligt bra resultat.70 procent går vidare till utbildning eller anställning.

En andraCHANS

foto: Matton

text: Elisabet Wahl

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:15 PM12

13

Möten mellan ungdomar och personer med ansvarför ungdomspolitiken – Kommuner, regioner ochföreningar kan söka stöd för att organisera nationellaoch internationella seminarier för ungdomar ochpersoner som ansvarar för ungdomspolitiken. Projekt

som får stöd ska bygga på en strukturerad dialogmellan ungdomar och beslutsfattare och de skakunna utbyta idéer eller debattera med varandra.Seminarier ska ta upp frågor som är aktuella inomungdomsområdet eller EU-politiken.

Fakta

Men kanske allra viktigast är YouthSummits, de stormöten som anordnasvarje år. Då träffas alla de som har medde olika Second Chance-skolorna attgöra: lärare, skolledare, politiker, tjäns-temän – och inte minst ungdomarnasjälva.

– Ungdomarna hjälper till att ordnaolika former av workshops och andraaktiviteter. Det är upp till värdlandetatt bestämma hur stort mötet ska varaoch hur det ska se ut, berättar LarsAlfon.

Sverige värd förYouth SummitVåren 2010 var det dags för Norrkö-ping att arrangera en Youth Summit iSverige där ungdomar och personermed ansvar för ungdomspolitikenskulle mötas. Det gjorde man ihop medgrannstaden Linköping och hade ettgediget och miljöinspirerat program påKolmården redo för sina gäster. Mö-tet fick stöd av Ung och Aktiv i Eu-ropa eftersom det handlade om attsammanföra unga och beslutsfattareför en dialog om samhället och ungasinflytande.

Europeiska ungdomar som får prova på vildmarksliv på Kolmården under Youth Summit 2010.

Second Chance Schools (E2C) startades somett pilotprojekt av EU- kommissionen 1997.Projektet övergick 2000 till en sammanslut-ning av olika skolor och fick namnet EuropeanAssociation of Cities for Second ChanceSchools – E2C.

Då slog det isländska askmolnet tilloch gjorde det omöjligt för deltagarnafrån bland annat Portugal och Spanienatt ta sig till Sverige. Några av de an-dra gästerna lyckades dock åka buss,tåg eller båt istället så arrangemangetblev av, om än i mindre skala.

– Det blev jättebra ändå, även omdet var synd att inte alla kunde kom-ma, säger Lars Alfon.

Det ingår också i Second Chance-konceptet att några elever per år göryrkesutbyten i andra länder. Utbildarman sig med inriktning på jobb i livs-medelsaffär kan man få arbeta på ensådan i till exempel Dublin eller Kö-penhamn. Second Chance School ärett av få individuella program – detkan rent av vara det enda i Sverige –som arbetar med en så tydlig interna-tionell inriktning. Något de självatycker är konstigt eftersom det ger såbra resultat.

– Det här med att världen är störreän bara närområdet ställer helt andrakrav på ungdomarna. De kommer tillen plats de aldrig varit på förut, träffarmänniskor de aldrig träffat förut ochmöter ett språk de inte behärskar tillfullo – och alla utmaningar förväntasde klara. Men anledningen till att vifortsätter är att vi ser att det är väldigtutvecklande och viktigt för ungdo-marna, säger Ann-Christin Bleckert.

foto: Marcus kurn

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:16 PM13

14

Enligt färsk statistik passerar arbets-löshetssiffran i EU för ungdomar mel-lan 15 och 24 år just nu fem miljoner-strecket. De yngsta på arbetsmarkna-den har drabbats hårt och har fått tastora smällar av den ekonomiska kri-sen. Enligt Oskar Nordström Skans,forskare på Institutet för arbetsmark-nadspolitisk utvärdering (IFAU) är detdessutom vanligt att ungdomar ham-nar i arbetslöshet i övergången mel-lan utbildning och arbete. Att över-gången inte sker automatiskt behöverinte betyda att de saknar kvalifikatio-ner för att få ett jobb.

I oktober 2010 var den genomsnitt-liga ungdomsarbetslösheten i de 27EU-länderna 20,4 procent. Lägst vararbetslösheten i Tyskland och Hol-land med 8,5 procent. Spanien toppadestatistiken med 43,2 procent, medanSverige hamnade på sjunde plats med24 procent. Skillnaderna inom EU be-ror bland annat på att konjunkturlägetser olika ut i olika länder.

Olika förutsättningarEn annan faktor som påverkar siff-rorna är hur utbildningssystemet äruppbyggt. I de länder som har enlärlingsinriktad yrkesutbildning är

övergången från skola till arbetsmark-nad nästan given på förhand i ochmed att ungdomar får en praktikplats.

– Gemensamt för länder som har enrelativt låg ungdomsarbetslöshet, somTyskland, Holland, Österrike och tillviss del även Danmark, är att de haren lärlingsinriktad yrkesutbildning,säger Oskar Nordström Skans.

Sverige och en del andra länder harett mer skolbaserat system och få kon-takter med arbetslivet. Det betyder attungdomarna har en annan processframför sig när de är färdiga med sinutbildning. De förväntas hitta sin ar-betsgivare på egen hand.

text: Åsa Larsson

foto: Matton

Fem miljoner personer under 25 år i Europa saknar arbete. Vägen därifrångår via utbildning, men också genom egna initiativ.– De flesta ungdomar kommer att ha flera korta perioder av arbetslöshet

innan de får sitt första jobb, säger forskaren Oskar Nordström Skans.

Vägen tillVägen tillarbete för Europas unga

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:16 PM14

15

Ungdomsarbetslöshet Oktober 2010 låg snittet i EUpå 20,4 procent. I Sverige minskade ungdomsarbets-lösheten från 26,5 procent i oktober 2009 till 24 pro-cent i oktober 2010. Arbetslösheten bland ungdomar ide 27 EU-länderna har varit nästan dubbelt så högsom för hela befolkningen under det senaste decen-niet.

En stor andel av gruppen unga mellan 15 och 24 årstår utanför arbetsmarknaden eftersom de studerarpå heltid och då inte står till arbetsmarknadensförfogande, vilket är en av förklaringarna till attungdomsarbetslösheten generellt är högre änandelen av den unga befolkningen som faktiskt ärarbetslösa.

Fakta

Det finns dock vägar ut ur arbets-lösheten. Generellt sett är yrkesutbild-ning en väg in på arbetsmarknaden;man kan se att de som genomgår justen sådan utbildning klarar sig bra. Deungdomar som saknar gymnasieut-bildning överhuvudtaget har en myck-et sämre arbetsmarknad. När det gäl-ler val av utbildning är det också vik-tigt att ta reda på inom vilka yrken detfinns en efterfrågan.

– I dag gäller det kanske mer än nå-gonsin att vara flexibel och söka ar-bete inom olika branscher, och det ärviktigt att verkligen använda sina kon-takter när man söker jobb, säger Os-kar Nordström Skans.

Viktigt söka aktivtUtöver utbildning verkar receptet förframgång vara att söka jobb aktivt. Detfinns många institutionella faktorersom man som individ inte kan påverkanär man är arbetslös, menar OskarNordström Skans, men det man kanpåverka är att vara aktiv i sitt jobb-sökande.

5 m

iljon

er

arbetslö

sa ungdom

ar i EU

43

%i S

pan

ien

24

%i S

verige

– En faktor som kan bidra till att detlättar för unga på arbetsmarknadeninom kort är att fyrtiotalisterna är påväg bort från arbetsmarknaden, sägerhans kollega Anders Forslund ochförklarar att det innebär att arbetsgi-varna kommer att ha stora behov avnyrekrytering.

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:16 PM15

16

Eurodesk etablerades under det tidiga1990-talet i Skottland av en handfullungdomsledare. De insåg att ungamänniskor som vill resa behövde till-gänglig och målgruppsanpassad in-formation om hur man lättare rör sigmellan länder i EU. Nätverket stöddesav kommissionen.

Nu finns det över 900 kontaktpunkt-er runt om i EU och 22 av dem finns i

Sverige. Bland dem finns flera regio-nala nätverk, men också kommunersom Motala och Robertsfors och en-skilda verksamheter som till exempelSockerbrukets ungdomsverksamhet iLidköping.

En av de svenska kontaktpunkternaär Europa Direkt Fyrbodal som ligger iÅmål. Verksamhetschefen Jan-ErikLundin menar att man har valt att vara

Eurodesk-punkt av flera anledningar.– Det är ett bra instrument för ung-

domar att hitta vägar ut i Europa ochäven en möjlighet för oss att skapa ettstort kontaktnät, säger han.

Sprida kunskapEn viktig del av Eurodesks arbete äratt informera om EU och att öka in-tresset för Europafrågor. Eurodesk an-

text: Elisabet Wahl

foto: Profilbild för Eurodesk

Eurodesk är ett nätverk som jobbar med ungdomar, mobilitet och EU.– Nätverket informerar om ungas möjligheter i Europa och erbjuder ettfantastiskt kontaktnät för svenska kommuner och organisationer,säger Stefan Holmgren, handläggare på Ungdomsstyrelsen.

skapar bättre kontaktvägar

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:16 PM16

17

svarar för den Europeiska ungdoms-portalen, EU:s resurs för unga och hartagit fram ett verktyg som heterSytykia, en förkortning som står förSo you think you know it all. Det ären underhållande metod som låterungdomar prata om vilka möjligheterEU för med sig, vilka hinder som ska-pas och vilka olika uppfattningar somfinns. Metoden används av skolor ochorganisationer som arbetar med ung-domar och EU.

– Vi genomförde So you think youknow it all på alla våra kontor. Detingår i vårt uppdrag att sprida infor-mation och då passade den metodenväldigt bra. Vi har också informeratinför valet till EU-parlamentet, sägerMathias Mellgren som är projektle-dare och internationell koordinator påCommunicare, ett regionalt nätverksom arbetar med ungdomar som ris-kerar att hamna utanför arbetsmark-naden.

Han menar att informationssprid-ning är en viktig uppgift eftersom kun-skap saknas bland många ungdomar– både om EU som sådant och om hurman kan påverka. Möjligheten att ökakunskapen hos unga och sprida in-formation är några av skälen till att dehar valt att vara kontaktpunkt förEurodesk.

– Kunskapsnivån är ganska låg hosde ungdomar vi arbetar med. De vetväldigt lite om vilka möjligheter somfinns. Det är få som vet hur enkelt detkan vara att till exempel åka som vo-lontär. För att få ut informationen mereffektivt till dem samarbetar vi mycketmed andra kontaktpunkter, säger han.

Plantera små frönEn annan uppgift för Eurodesk-punk-terna handlar om mobilitet. Idag kanju unga behöva flytta för att utbilda

Sytykia är ett roligt sätt att göra EU mer begripligt ochlätttillgängligt. Metoden är särskilt lämplig för skolor.Vill man veta mer kan man kontakta Ungdoms-styrelsen som ger vägledning och stöd för att kunnagenomföra en Sytykia-träff på egen hand. Utvärde-

ringen från Communicare visade att över 90 procentav deltagarna tyckte att de lärt sig något nytt om EUoch att 75 procent uppskattade övningen. Läs merunder Eurodesks verktygslåda på:www.ungdomsstyrelsen.se/eurodesk

Fakta

sig eller för att söka jobb, de kan intelängre vara säkra på att det finns i de-ras närhet.

Det är en stor utmaning för den mål-grupp Communicare vänder sig till,menar Mathias Mellgren.

– Om man knappt varit utanför kom-mungränsen på 18 år, då är det ett väl-digt stort steg att till exempel åka tillSpanien för att göra volontärtjänst. Vibrukar ta med de ungdomarna till denstörsta centralorten som ett förstasteg. Det gäller att plantera små frön.

Det måste vara svårt att få ivägde här ungdomarna utomlands?– Både och. Många har viljan att åkaiväg men kanske inte riktigt vågar fulltut. Det är ganska långa processer föratt komma iväg för de här ungdo-marna. Och egentligen är inte det vik-tiga att de åker utomlands, utan detviktiga är att de ser att det finns möj-lighet och att de ändå kan tänka sigtanken att göra det. Då är steget attflytta in till Västerås inte så stort längre,säger han.

Även i Åmål arbetar man med mo-bilitetsfrågan. De ser en tillfällig flyttfrån hemorten som ett sätt för ungdo-marna att öka sin kompetens och där-med också öka sina möjligheter att fåett arbete. Därför återkommer EuropaDirekt Fyrbodal ofta till det här ämneti sina informationsinsatser.

– Vi är ute i skolor och på fritids-gårdar, grupper med arbetslösa ung-domar och vi samarbetar med ar-betsförmedlingar för att informera omvad EU kan ge. Sedan ställer vi ocksåupp i olika mässor och informerar omhur EU gör det möjligt för ungdomaratt åka utomlands, säger Jan-Erik Lun-din.

De arbetar också aktivt för att skapanya möjligheter. Bland annat förbere-der de just nu en jobbsökarmässa medföretagare i regionen med internatio-nell anknytning på något sätt, berät-tar Kristin Günter, som är EU-informa-tör på Europa Direkt Fyrbodal.

foto: Kenth Wärnebo

Jan-Erik Lundin är verksamhetschef på Europa Direkt Fyrbodal.

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:16 PM17

18

1. Jag vill åka som volontär! Hur ska jag göra?Vägen till att bli volontär går via tre steg.1. Hitta en organisation som vill skicka iväg dig.2. Hitta en ledig volontärtjänst.3. Skicka in en ansökan till Ungdomsstyrelsen.Läs mer om processen på Ungdomsstyrelsens webbplats:www.ungdomsstyrelsen.se/evs

2. Jag vill veta mer om vilka möjligheter somfinns för mig att åka ut i Europa. Hur gör jag då?Du kan läsa mer på Ungdomsstyrelsens webbplats.www.ungdomsstyrelsen.se/ungochaktiv

Information direkt från EU-kommissionen hittar du på denEuropeiska ungdomsportalen. Här kan du läsa om olikavägar ut i Europa: jobb, studier, utbyten, volontärtjänstoch mycket annat. Vill du även veta mer om EU i andrafrågor är det här en bra sida att börja på.www.europa.eu/youth/index.cfm?l_id=sv

3. Min förening vill göra ett utbyte med enannan förening i Europa. Hur gör vi?Gå in på Ungdomsstyrelsens webbplats och ladda neransökningshandlingarna.www.ungdomsstyrelsen.se/ungochaktiv

Ni kan söka efter organisationer att samarbeta med i Otlas.www.salto-youth.net/otlas

4. Hur blir man en kontaktpunkt för Eurodesk?Kontakta Ungdomsstyrelsen. Aktuell kontaktinformationfinns under Om Eurodesk på:www.ungdomsstyrelsen.se/eurodesk

5. Finns det något i Ung och Aktiv i Europasom passar våra ungdomar? De är väldigtengagerade men tillhör inte någon förening.Ungdomsinitiativ vänder sig till dig eller er som vill drivaeller starta ett lokalt projekt med europeiskt perspektiv. Nikan även genomföra ett internationellt ungdomsinitiativtillsammans med en partnergrupp i ett av Europas länder.Det viktiga är att projektet utgår från er kreativitet ochbygger på era egna idéer och förutsättningar. I Sverige hargrupper till exempel valt att spela in en egen film eller ordnaen festival.www.ungdomsstyrelsen.se/ungdomsinitiativ

6. Vår organisation vill arbeta med ett inter-nationellt perspektiv, men vi vet inte var viska börja. Har ni något tips?Titta igenom listan över kontaktpunkter för Eurodesk ochse om någon av organisationerna finns i din närhet. Därkan ni få tips på hur ni drar igång. Listan finns underEurodesk i Sverige på:www.ungdomsstyrelsen.se/eurodesk

Ett annat tips är att gå in på Ungdomsstyrelsens webb-plats, där finns både kontaktinformation om personer somkan guida dig vidare och aktuell information om de olikainitiativen.www.ungdomsstyrelsen.se/ungochaktiv

foto: Bild från internationella samarbeten

Sex frågor för nybörjareÄr du sugen på att åka som volontär? Skulle din förening vilja göra ettutbyte med en förening från ett annat EU-land? Undrar du hur mangör för att bli kontaktpunkt för Eurodesk? Här har vi tipsen till dig somvill få in mer Europa i ditt liv.

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:16 PM18

19

Europeiska ungdomsportalenOm du vill åka till ett annat land i Europa och studera,arbeta eller bara semestra. Ungdomsportalen handlar heltoch hållet om Europa och är till för unga människor.www.europa.eu/youth/index.cfm?l_id=sv

Databas för Europeisk volontärtjänstDatabas för lediga volontärplatser i hela EU.www.ungdomsstyrelsen.se/evsdatabas

Kontor för programmetUng och Aktiv i EuropaAdressuppgifter för samtliga nationella kontor, NationalAgencies, i de länder som deltar i programmet Ung ochAktiv i Europa.www.ec.europa.eu/youth/youth/doc152_en.htm

Stipendier och fonderEtt urval av alla stipendier och fonder med ett internatio-nellt fokus som kan sökas av organisationer.www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,8372,00.html

SALTO-YouthKurser för ungdomsledare för att öka kvaliteten i projektinom programmet Ung och Aktiv i Europa.www.salto-youth.net

OtlasDatabas där organisationer kan söka efter europeiskapartnergrupper för olika projekt och initiativ.www.salto-youth.net/otlas

Utbildning för ungdomsledareWebbplats där man kan söka utbildningar, ladda nermaterial och använda webbplatsens diskussionsforum.http://youth-partnership-eu.coe.int/youth-partnership

LänkarHär har vi samlat några nyttiga länkar för dig som vill ha mer information.

Ungdomsinitiativ vänder sig till unga som vill startaeller driva ett lokalt projekt. Det viktiga är att projektetutgår från de ungas kreativitet, idéer och förutsätt-ningar. Det handlar alltså om en grupp unga somsjälva driver ett eget initiativ.

Demokratiprojekt Minst två organisationer ellergrupper från varje land ska vara med, på så sätt kanfungerande nätverk utvecklas både inom ett land ochmellan länder. Projekten kan handla om ungas del-aktighet i demokratiska strukturer och om hur ungakan påverka. Ett exempel är projekt som erbjuderdialog mellan unga och de som bestämmer. Minsttvå grupper vardera från två olika länder samarbetartillsammans.

Inkludering – en särskild prioritering En av program-mets prioriteringar är att fler unga med begränsademöjligheter ska delta. Vi välkomnar därför sökandesom annars inte skulle ha möjlighet att skaffa siginternationella erfarenheter. Syftet är att programmetska vara tillgängligt för alla. Då kan unga medsärskilda behov behöva mer stöd. Det kan handla omunga med sociala eller ekonomiska problem, medett funktionshinder eller mindre bra hälsa. Andrainkluderingsskäl kan vara kulturella omständighetereller geografiska hinder. Tanken är att programmetska ta extra hänsyn och ge stöd om det behövs, så attalla kan vara med.

FaktaLäs mer om programmen på: www.ungdomsstyrelsen.se/ungochaktiv

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:16 PM19

20

Ungdomsstyrelsenär en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor.Vi ger stöd till föreningsliv och kommuner samt till internationellt samarbete.

GRÄNSLÖSTansvarig utgivare Gun-Britt Spring Larssonprojektledare Lotta Jarvenius Rössnertextredigering Vendela Engblom/Ingrid Bohlingrafisk formgivning Christián Serranotryckeri EO Grafiska AB

Utgiven av UngdomsstyrelsenBox 17801, 118 94 Stockholmtfn 08-566 219 00, fax 08-566 219 98e-post info@ungdomsstyrelsen.sewebbplats www.ungdomsstyrelsen.se

Ung och Aktiv i EuropaEn praktisk guide till EU:s ungdoms-program som kortfattat presenterarvad man kan göra för projekt.

Lästips: Ladda ned eller beställ på:www.ungdomsstyrelsen.se/publikationer

www.ungdomsstyrelsen.se/ungochaktivHär hittar du allt om EU-programmet Ung och Aktiv i Europa

Skapa mötenEtt inspirationsmaterial för mötenmellan ungdomar och beslutsfattare.Metoderna kan användas av ungdo-mar, ungdomsledare, beslutsfattareoch alla andra som arbetar medungdomsfrågor.

Unga som varkenarbetar eller studerarKunskapen om vad dessa unga göroch hur många de är har varit bristfäl-lig. I denna rapport har flera myndig-heter och organisationer tillsammanstagit fram en modell för att titta på hurden här gruppen ser ut och för att följaupp den över tid.

Lyx eller livsviktigt?Lyfter fram vad som skapar en gynn-sam miljö för internationella ungdoms-samarbeten i svenska kommuner ochvilka positiva effekter projekten i sin turger tillbaka till lokalsamhället.

Gränslöst 2011.pmd 3/1/2011, 3:16 PM20