Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Ungdomsvåld som samhällsproblem
Att studera sociala problem
Våldets omfattning, struktur och utveckling; indikatorer och felkällor
Ungdomsbrott, ojämlikhet och kriminalpolitik
Avslutning och diskussion
Föreläsning Ungdomsstyrelsens konferensUnga Maskulinitet och Våld VT 2013
Felipe Estrada
”Att Estrada skulle komma fram till att våldet faktiskt har ökat är ungefär lika sannolikt som att påven skulle välsigna profilpaketen”
2013-01-31 / Namn Namn, Institution eller liknande
Polisanmälningar misshandel 1975-2010
• Kriminalstatistiken visar ökningar sedan 1970-talet• Publiceras ofta och detaljerat
0
10000
20000
30000
40000
50000
60000
70000
80000
1981
1983
1985
1987
1989
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
Mot vuxen 15 eller äldreMot barn 7-14 årMot barn 0-6 år
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
19
75
19
78
19
81
19
84
19
87
19
90
19
93
19
96
19
99
20
02
20
05
20
08
7-14 years
total population
0-6 years
Synen på brottsutvecklingen
200X-XX-XX
På det hela taget, tror du att antalet brott i Sverige ökat, minskat eller varit oförändrade de senaste tre åren? (Källa NTU).
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2007 2012
ökar ökar inte
Forskningens uppgift svår
• Problemet med kriminologerna:– ”Väck en kriminolog mitt i natten och han kommer utbrista - Brottsligheten
har inte ökat” (Exp 2008-04-13)
– ”På en rak fråga om ungdomsvåldet har ökat svarar Brå:s GD vänligt att det finns inget enkelt svar. Istället hänvisas jag till ett batteri datakällor och indikatorer jag inte är människa att förstå mig på.”(Svd 2008-05-08)
• Forskningen stämmer inte med hur ”alla vet att det är”
• Balanserad bild av komplex verklighet– Ger intryck av mindre engagemang
• Viktigt med korrekt bild för kunskapsbaserad politik– Insatser vara underbyggda och resultat stämmas av
Att forska om den svenska ungdomsbrottslighetens omfattning
• Metod; hur kan vi veta hur det ser ut?– Omfattningen av våld i statistiken styrs av andra
faktorer än enbart mängden våldsbeteenden– Har vår syn på våld förändrats?
1. Ungdomsvåld: upptäckten av ett samhällsproblem
Ledarartiklar om ungdomsbrottslighet, 1950- 1994
19931990
19871984
19811978
19751972
19691966
19631960
19571954
1950
35
30
25
20
15
10
5
0
Theft
Violence
NY VÅLDSMENTALITET(Aftonbladet)
Den senaste tidens uppmärksammade våldsbrott har inte begåtts av socialt utslagna, berusade eller narkotikapåverkade utan av nyktra, välklädda och fysiskt vältränade ungdomar.
Syftet har inte främst varit att komma över pengar eller värdeföremål. Våldet har istället begåtts som en form av perverst nöje
2. Brottslighetens politiska dynamik–ledarartiklars syn på ungdomsbrott 1970-1999221 ledare: vänster, liberal & högerprofil 1970-1999
1. Hur beskrivs brottsligheten i de olika sidorna? – Varför begår unga brott? Vad ska samhället göra?
2. Spelar den parlamentariska situationen in på hurmycket uppmärksamhet som ägnas åt ungdomsbrott?
- Varför/varför inte?
3. Hur har förståelsen av ungdomsbrott förändratsöver tid?
• WS: Diskutera en valfri fråga 2 & 2
(Ungdoms)Brottslighetenspolitiska dynamik 1970-1999
• Generell skillnad mellan höger och vänster- Konservativa: problemet ökar. Mer poliser, tidigare och tydligare insatser.
- Vänstern: Bilden överdriven. Uppväxtförhållanden, arbetslöshet. Välfärd.
• Brott uppmärksammas främst av högern när de är i opposition– När Socdem har makten publiceras dubbelt så många artiklar
• Under 1970-t var de konservativas synsätt i minoritet– Liberala & Socdem överens om bred social förståelse. Ej betona straff. – 1990 liberaler intar konservativ syn. Socdem i minoritet– Under 1990-talet anpassar Socdem sin retorik för att slippa debatten.
• Idag konsensus kring den hållning högern hade på 1970-talet?– Brottsbekämpning som nytt vänsterprojekt?
Slutsats inför analys av våldsutveckling
• Idag anmäler vi sådant som vi inte anmälde tidigare. Vilket antyds av– medias ökade och förändrade uppmärksamhet – den förändrade politiska synen på ungdomsbrott
• Så hur ska vi studera våldsutvecklingen?
Våldets olika datakällor:
Sverige har god tillgång på indikatorer – klokt att se på flera källor
20001995199019851980197519701965196019551950 20001995199019851980197519701965196019551950
Ungdomsbrottslighetens utveckling 1950-2010; ständigt värre?
Polisanmälningar misshandel 1981-2010
- Fortfarande få fall som anmäls
- Förändrad anmälningsbenägenhet? - Ökningen: fler lindriga händelser kommer in i statistiken
0
10000
20000
30000
40000
50000
60000
70000
80000
90000
19821984
19861988
19901992
19941996
19982000
20022004
20062008
Mot vuxen 15 eller äldre
Mot barn 7-14 år
Mot barn 0-6 år
Antal offer för dödligt våld Dödsorsaksstatistik 1967-2010, anmälningar 1990-2010
10 procent av gärningspersonerna är kvinnor.
0
20
40
60
80
100
120
140
1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011
döda totalt
döda unga (10-24 år)
- Fler överlever tack vare sjukvården?
SjukvårdsdataUnga män och kvinnor 1990-2011, per 1000 invånare
Felkälla: Färre skrivs in? • Men de grövsta fallen bör väl fortfarande skrivas in?
– Kniv och skottskador utgör liten del av alla våldsfall men 2/3 av dödligt våld. Ökar inte.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
män 15-20 år
kvinnor 15-20 år
OfferundersökningarULF 1980-2005 och NTU 2005-2011
• Högre andel utsatta i bortfallet?• Hur är det med utvecklingen av unga som begår våldsbrott?
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
16,0
18,0
20,0
Våld mot unga män
våld mot unga kvinnor
Våld som lett till läkarbesök (unga män)
Våld som lett till läkarbesök (unga kvinnor)
ULF 1980-2005
NTU 2005-2011
Offer- och självdeklarationsdataSkolundersökningen om brott 1995-2011
• Felkälla: mycket våld i bortfallet?– Men då drabbar inte detta våld unga utanför gruppen?
0
2
4
6
8
10
12
14
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2008 2011
pojkar: slagit någon
Pojkar: utsatt våld
Flickor: utsatt våld
flickor: slagit någon
Vad är en rimlig bedömning?
Kraftig ökning av ungdomsvåld? Värre och värre? Går brotten allt längre ned i åldrarna?
Nyttan av den ständigt ökande (ungdoms)brottsligheten
• Fokus på brott visar handlingskraft i mediekratier
• Vilka åtgärder är bra och vilka upplevs som rimliga?– Jämför 1970 och 2000-talets kriminalpolitiska debatt
Den enda hållbara lösningen [på brottsproblemet] ligger enligt min mening i en politik som botar brister och orättvisor och utjämnar ekonomiska, sociala och kulturella skillnader i samhället.
Här i världens rikaste land, där det begås mer brott än i något annat land, får vi höra att att lösningen på detta problem är att minska vår fattigdom. Det är inte lösningen...(vi bör) skydda samhället från brottslingen, inte tvärtom.
Brottslighet: från socialt problem till ordningsproblem?
Henrik Tham: Från behandling till straffvärdeDavid Garland: The Culture of Control
John Pratt: Scandinavian exeptionalism? British Journal of Criminology
Maximera livschanser och minimera exponering av riskfaktorer
Laub & Sampson: Shared Beginnings,Divergent Lives
Ungdomsbrottslingars liv som vuxna- Det går ganska bra för de flesta- Vilka det går illa för avgörs inte när vi föds – livet kan alltid ta en annan vändning
Men! Individuella resurser och strukturella förutsättningar
- Barnfattigdom, Skolmisslyckanden och Brott Tydliga riskfaktorer för social exkludering som vuxen
- Missbruk och Inlåsning försvårar integreringFörstör resurser och koppling till vändpunkter
Hur stärker vi Vändpunkter under livet?- Utbildning, Relationer, Arbete, ”mening med livet”
Källa: Nilsson, Bäckman och Estrada BJC 2013
Den (förra) ekonomiska krisen som social risk
0123456789
646668707274767880828486
Employment Unemployment
% Employed % Unemployed
Källa: Nilsson, Bäckman och Estrada BJC 2013
Individuella resurser och strukturella förutsättningarInkomster från arbete bland fyra brottsgrupper upp till 48 års ålder
Män Kvinnor
– No crime – Desisters – Late onset – Persisters
Källa: Nilsson, Bäckman och Estrada BJC 2013
Informella konsekvenser av straff: Andel som får komma på jobbintervjuPager (2003) ”The Mark of a Criminal Record”, AJS
Backman C (2012) Criminal Records in Sweden- Kraftig ökning av registerslagningar
Experiment: Vita och svarta män med respektive utan uppgiven brottsbelastningi CV skickar identiska ansökningar till arbetsgivare:
- Skillnader i hur ofta de kallas till jobbintervju? Varför/ varför inte?
Diskutera 2 och 2.
• Brottslighetens ”rasifiering” gör det lättare för ”oss” att fördöma ”dom” - mindre nödvändigt att förstå– Varför begår vita engelsk-talande kristna män i Glasgow så mycket
grova (vålds)brott?
Överrisk att lagföras för brott bland två årskullar
Källa: Bäckman, Estrada, Nilsson och Shannon 2013
Gården har stängt för längesen. Snuten jagar tonårsgäng Natten är så hård för betongens kungar Kom igen lilla Svensson - sätta hårt emot hårt är vår stil! Hatar du oss så hatar vi dej - betong feeling!
Det är gängen ifrån förorten som slår sig blodiga av hat. Samma blinda raseri, samma blinda hat
Nationalteatern 1978
ebba grön 1981
Vad brottsdebatten skulle kunna handla om
• Ojämlika livschanser kopplat till brott och utsatthet för brott
• Mest sårbara - mest utsatta
• Ungdomsbrott är ett socialt problem som inte kan lösas med polisinsatser eller utegångsförbud
• Men vad är det vi får läsa?...
Sverige har inte blivit tryggare utan farligare. Den svenska idyllen rämnade för länge sen. Och, kära brottsforskare, sluta med vilseledande brottsstatistik.
Jag säger det igen: Hur kunde polisen i fjol klara upp 278 mord, som statistiken visar, när det enligt Brå bara begås 100 mord om året?
Aftonbladet 17 maj 2011
Slutsatser
• Ungdomsbrottsligheten ökar inte mer än någonsin• Den mer allvarliga ungdomsbrottsligheten är ett socialt
problem som inte främst kan angripas med polisinsatser
Litteratur
•Bäckman, O., Estrada, F, Nilsson, A., och Shannon (2013). Unga och brott, Socialstyrelsen (kommande).•Bäckman, O & Nilsson A (2011). Pathways to Social Exclusion – a life course study, European Sociological Review 27: 107-123.•Estrada, F. (1999): Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem. Stockholm: Stockholms Universitet.•Estrada F (2004) “The Transformation of the Politics of Crime in High Crime Societies“ European Journal of Criminology, vol 1:4:419-444. •Estrada, F. (2006): Trends in violence in Scandinavia according to different indicators. British Journal of Criminology, vol 46:3; 486-504.•Estrada, F. (2010): Våld som (bra) samhällsproblem. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 97:3.•Estrada, F & Flyghed, J (red) (2007 [2013]): Den svenska ungdomsbrottsligheten. Studentlitteratur. [Reviderad tredje upplaga publiceras hösten 2013].•Estrada, F. & Nilsson, A. (2011). Fattigdom, segregation och brott i Alm m. fl (red). Utanförskap. Dialogos och Institutet för Framtidsstudier.•Estrada, F., Granath, S., Shannon, D & Törnqvist, N (2009): Grovt skolvåld. Brå-rapport 2009. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. (publiceras 31 mars 2009).•Garland (2001). The Culture of Control.•Hall et al (1978). Policing the Crisis.•Hällsten M, Sarnecki J & Szulkin R (2011). Crime as a Price of Inequality? The Delinquency Gap between Children of Immigrants and Children of Native Swedes. SULCIS papers 2011:1. Stockholms universitet.•Nilsson, A., Bäckman, O., och Estrada, F (2013). Involvement in crime, individual resources and structural constraints. British Journal of Criminology.•Nilsson, A och Estrada, F (2009). Criminality and life-chances. Department of Criminology Report 2009:3.•Pratt, J (2008): Scandinavian exeptionalism in an era of penal excess. British Journal of Criminology. •Sampson, R. & Laub, J.H. (2003). Shared beginnings divergent lives. Delinquent boys to age 70. Harvard: Harvard university press.•Tham, H (1995). Från behandling till straffvärde. I Victor (red): Varning för straff. Fritzes.