Grundläggning av villor

Örebro universitet Örebro University

Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden

Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå

GRUNDLÄGGNING AV VILLOR -

EN JÄMFÖRELSE MELLAN VARMGRUND

OCH PLATTA PÅ MARK

Gianni Gorgoglione

Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng

Örebro höstterminen 2012

Examinator: Camilla Persson FOUNDATION CONSTRUCTION OF DETACHED HOUSES A COMPARISON BETWEEN INDOOR AIR VENTILATED CRAWL SPACE AND SLAB-ON-GRADE FOUNDATION

II

Förord

Förord Avsikten med detta examensarbete är att närmare studera några av de

grundläggningskonstruktioner som idag används för villor. Det finns många byggtekniska

lösningar men här studeras endast platta på mark och varmgrund. Faktorer som byggtider,

byggkostnader, fuktsäkerhet och energianvändning samverkar vid utformning,

dimensionering och byggande av grundläggningar. I princip är det svårt att veta exakt vilken

lösning som är den lämpligaste även om ett projekt skräddarsys med avseende på

byggmaterial, fuktsäkra byggtekniska lösningar och energidimensionering.

Tack till Jan Sundqvist för goda råd och intressanta diskussioner. Jag vill tacka också Lennart

Jagemar, min interna handledare på Örebro Universitet för ditt stöd och goda synpunkter.

III

Sammanfattning

Sammanfattning Vid nybyggnation av villor idag, i ett scenario där byggproduktionstid och byggkostnader

spelar en viktig roll i valet av effektiva bygglösningar, förekommer ofta frågan om vilken

grundläggningsmetod som kan vara lönsammast och snabbast att utföra. Med hänsyn till

byggkostnader och byggtider jämförs varmgrund med platta på mark. Examensarbetet

försöker behandla olika faktorer som är avgörande för kostnad och utförandetid. Varje

arbetsmoment har studerats med avseende på material, arbetsmetod och tid. Priserna och

tiderna har tagits från beräkningsprogrammet Sektionsdata 4.11. Platschefer och projektledare

har utifrån egna erfarenheter medverkat med råd och fakta. Resultatet visar att kostnaden för

en varmgrund är lägre jämfört med en platta på mark medan arbetstider är högre för en

varmgrund. Detta bör alltid ses som en uppskattning och inte som en absolut sanning med

hänsyn till de begränsande faktorer som har angetts i examensarbetets avgränsningar.

IV

abstract

Abstract

Today, during the construction of a one-family house, especially in a scenario where

production times and construction costs play important roles in the choice of efficient building

solutions, often there is the question of which foundation method is the most profitable and

fastest to build. In this study, a comparison between indoor air-ventilated crawl-space and

slab-on-grade foundation has been made based on construction costs and production time.

This diploma work strives to treat the various factors that determine price and execution time.

Each operation has been studied with respect to materials, methodology and time. Prices and

time have been taken from the computer program and database (Sektionsdata “Data Section”

4.11). Site Managers and Project Managers, based on their own experiences, have helped this

investigation with advice and facts. The result shows that the cost of an indoor air-ventilation

crawl-space is lower as compared to the cost of a slab-on-grade; while the execution work-

time is higher for an air-ventilated crawl-space. This, however, should always be considered

as an estimated (not absolute) result in the light of the limiting factors which have been

described in the boundaries for this diploma work.

V

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1. Inledning

1.1 Bakgrund ................................................................................................................. 1

1.2 Syfte ......................................................................................................................... 1

1.3 Omfattning och avgränsningar ............................................................................. 2

1.4 Metod ....................................................................................................................... 2

2. Teori

2.1 Allmän om grundläggningsmetoder ..................................................................... 3

2.2 Platta på mark ....................................................................................................... 5

2.3 Varmgrund .............................................................................................................. 6

2.5 Självkompakterande betong .................................................................................. 7

3. Arbetsmomentstudie – Platta på mark

3.1 Betongplatta - Arbetsmomentflödesschema ........................................................ 8

3.2 Schaktning .............................................................................................................. 9

3.3 Pålning .................................................................................................................... 9

3.4 Dränering ............................................................................................................ 10

3.5 Utplacering av grundelement ............................................................................ 11

3.6 Markisolering ....................................................................................................... 12

3.7 Armering .............................................................................................................. 12

3.8 Gjutning ................................................................................................................ 13

3.9 Bearbetning .......................................................................................................... 14

3.10 Härdning ............................................................................................................ 14

3.11 Uttorkning .......................................................................................................... 15

3.12 Golvläggning ...................................................................................................... 17

4. Arbetsmomentstudie - Varmgrund

4.1 Varmgrund - Arbetsmomentflödesschema ........................................................ 18

4.2 Markarbete ........................................................................................................... 19

4.3 Plastfolieläggning .................................................................................................. 20

4.4 Sulor eller Plintar ................................................................................................. 21

4.5 Montering av block eller balkar .......................................................................... 22

4.6 Avvägning och undergjutning ............................................................................. 22

4.7 Cellplastläggning .................................................................................................. 23

4.8 Golvläggning ......................................................................................................... 24

5. Empiri

5.1 Fallstudier ............................................................................................................. 25

5.2 Betongplatta - Fallstudier .................................................................................... 25

5.3 Varmgrund - Fallstudier ...................................................................................... 27

6. Resultat ......................................................................................................................... 29

7. Slutsats .......................................................................................................................... 30

8. Diskussion ..................................................................................................................... 30

VI

9. Referenser ..................................................................................................................... 32

10. Bilagor

Bilaga 1 ........................................................................................................................ 33

Bilaga 2 ........................................................................................................................ 36

Bilaga 3 ........................................................................................................................ 37

Bilaga 4 ........................................................................................................................ 38

Bilaga 5 ........................................................................................................................ 47

Bilaga 6 ........................................................................................................................ 48

Bilaga 7 ........................................................................................................................ 54

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Vid nybyggnation av villor idag har både köpare och entreprenör svårt att enkelt välja

grundläggningsmetod. Detta beror bland annat på att det finns skiftande uppfattningar beroende på

vilka faktorer som anses vara de viktigaste. I dagens byggande kräver beställare och entreprenörer

att grundläggningen utförs med kort byggtid, tekniska lösningar med låg investering och ur

fuktsynpunkt säkra konstruktioner. Att sträva efter en lösning med låg investering innebär ofta en

kompromiss mellan risk och kvalitet. Numera är platta på mark med underliggande värmeisolering

en mycket populär grundläggningsmetod, en del köpare anser att alternativt kan väljas varmgrund.

Platta på mark och varmgrund har sina för- respektive nackdelar med egna egenskaper som rätt

utförda kan uppfylla sin funktion. Faktorer som markförhållande, geografi, material och exempelvis

olika typer av system för golvvärme eller radiatorer kan påverka grundens utformning,

dimensionering och kostnad.

I examensarbetet har närmare studerats faktorer som kostnader och byggtider för respektive

arbetsmoment för att slutligen jämföra de tekniska lösningarna platta på mark respektive

varmgrund. Båda har sina för- respektive nackdelar, och dessa har diskuterats i många

forskningsrapporter och examensarbeten med avseende på faktorer såsom fukt och

energianvändning. Enligt en platschef på Peab, är platta på mark med underliggande värmeisolering

mycket populärare än andra grundtyper medan varmgrund kan vara ett gott alternativ vid

nybyggande av villor (Se bilaga 5).

1.2 Syfte och mål

Examensarbetet syftar till att ge underlag för valet att grundläggningskonstruktion vid nybyggnation

av villor. Huvudsyftet med detta arbete är att jämföra varmgrund med platta på mark med hänsyn

till kostnader och byggtider för varje arbetsmoment. Målet är att samla information om kunskaper

som kan underlätta valet av husgrund.

Examensarbetet koncentreras på dessa frågor:

Vilken av de två grundläggningsmetoderna har kortast uppförandetid?

Vilken av grundläggningsmetoderna har lägst byggkostnader?

2

1.3 Omfattning och avgränsningar

Examensarbetet omfattar kostnads- och byggtidsanalyser för varmgrund och platta på mark med

underliggande isolering. Rapporten redovisar skillnaden mellan varmgrund och platta på mark med

avseende på i första hand byggkostnader och arbetstider.

I rapporten beräknas inte byggkostnader och byggtider för schaktning, markåterfyllning, rör-

dragning, bodar samt transporter till arbetsplatsen. Dessutom tas inte hänsyn till extra kostnader

representerade av eventuell pålning. Detta därför att dessa kostnader kan variera kraftigt beroende

på byggnadens plats, utformning och markens egenskaper. Inte heller undersöks fuktrelaterade eller

energirelaterade problem i detta examensarbete. Insamlingen av information om platta på mark och

varmgrund, genom ostrukturerade intervjuer, är begränsad i Örebro regionen.

1.4 Metod

Arbete har genomförts i fyra steg:

1. En litteraturstudie

2. En undersökning av relevanta arbetsmoment

3. En beräkningsfas innefattande kalkylering av byggkostnader och tider för arbetsutförande

4. En simulering av uttorkningstider med datorprogrammet TorkaS för att få fram ytterligare

information med syfte att ge ett mer komplett resultat.

Dessutom togs kontakt med några experter inom produktions- och fuktteknik för att få ökade

kunskaper om självkompakterande betongs uttorkningsförlopp. Enstaka intervjuer har

genomförts angående grundläggningsmetoder. Slutligen har resultaten analyserats och

kommenterats.

3

2. TEORI

2.1 Allmän om grundläggningsmetoder Markens bärighet och egenskaper skapar de första förutsättningarna för att välja vilken typ av grund

som kan byggas, detta också därför att den stabiliserar huset ovan marken. Det finns tre typer av

grunder:

fast grund

flytande grund

Stödd grund.

Dessa redovisas i figur 1.

Fast grund:

Detta är den säkraste typen av de tre, till fast grund räknas berg, sand, grus och morän. Jorden i fast

grund är stabil och bildar ett fast underlag som hindrar att det blir sättningar i byggnaden.

Stödd grund:

Marken vid stödd grund består av lera eller andra lösa jordarter som bildar en ostabil jord och

otillräcklig bärighet i marken som orsakar sättningar i huset. En grundförstärkning som till exempel

pålar eller plintar kan behövas för att nå ner till fast botten.

Flytande grund:

Vid flytande grund, såsom silt och lera, är avståndet till fast botten så stort att det är för dyrt att ha

en grundförstärkning som når ner till fast botten. Som grundkonstruktion är platta på mark det bästa

valet för denna typ av grund, lasterna fördelas då på en stor yta och grunden kan bära upp tyngden

från plattan utan att utsättas för större sättningar men om byggnaden blir tyngre än vad marken

klarar av kan ändå risk för sättningar förekomma.1

1 Per Hem (1999). Bygga grund.

4

Grundens uppgifter

Grunden har till uppgift att:

1. Vara en stadig grund för husstommen så att den utgör en jämn och stabil grund och inte rör

sig på grund av tjälskjutning eller sättningar i marken och samtidigt förhindrar att skador på

huset uppstår.

2. Att hålla huset torrt. På så vis undviks problem med fukt, mögel, röta och försämrad

värmeisolering.

3. Att isolera huset från kylan från marken. Med bra isolering i grundkonstruktionen behålls

värmen i huset.

4. Att vara ett hindrande lager som skyddar huset från radoninträngning vid radonhaltig mark2

2 Bjerking Svenn Erik (1989). Grunder

Figur 1 Grundläggningstyper (källa: Husgrund, 1999)

5

2.2 Platta på mark

Platta på mark, även känd som golv på mark, är en grundkonstruktion som består av en platta av

armerad betong, under denna kan läggas ett värmeisoleringsskikt direkt på marken. Under

isoleringsskiktet finns ett lager markfyllning med ett kapillärbrytande och dränerande skikt.

Material för detta skikt kan vara tvättad singel eller makadam. Skiktets tjocklek bör vara minst 200

mm. Anledningen till att ha ett kapillärbrytande lager är att det hindrar vattenuppsugning i

betongplattan från underliggande mark. Platta på mark lämpar sig på lösa undergrunder och lera.

Värmeisolering kan förekomma såväl som mineralull eller cellplast.

Platta på mark med underliggande värmeisolering medför en varm och torr betongyta tack vare

isoleringen som förhindrar att temperaturen i betongplattan blir lika låg som i den underliggande

marken.

Värmeisolering under betongplattan anses vara en säker konstruktion ur fuktteknisk synpunkt.

Vid gjutning av platta på mark med underliggande isolering bör betongplattan torka tillräckligt

innan den ångtäta golvläggningen läggs, anledningen till detta är naturligtvis att effektivt undvika

fuktproblem. Slutligen bör isoleras under hela betongplattan, i ytterkanterna och i mitten, så att även

kan strävas efter en bra energibesparing.3 Idag har det industrialiserade byggandet gjort stora

framsteg och det finns möjligheten att bygga en platta på mark med prefabricerade betongplattor

(Se Bilaga 7 figur B7.2). Tekniken är enkel och snabb att genomföra. Detta betyder att

betongplattan kan byggas enligt en helt ny princip utan behov av formförberedning, gjutning och

alla andra moment som förekommer vid gjutna betongplattor. I detta arbete räknas dock inte

kostnader och byggtider för denna teknik eftersom data saknas i Sektionsdata.

3 Bjerking, Svenn Erik; Byggforskningsrådet (1989). Grunder.

6

2.3 Varmgrund (Inneluftsventilerad krypgrund)

Varmgrund är en krypgrund som har ett bottenbjälklag som bildar ett mellanrum över markytan,

mellan bottenbjälklaget och markytan finns en ventilerad luftficka som eliminerar risker för

uppfuktning. Enligt Boverket definieras en krypgrund så här: “Krypgrund är en grundkonstruktion

med ett fribärande bjälklag som är upplagt på grundmurar eller balkar över ett krypbart

utrymme”.4 Vanligtvis anordnas ett kapillärbrytande skikt som exempelvis makadam eller

värmeisolerande skivor för att förebygga kapillärsugningsproblem från marken.

Varmgrunden byggs med grundmur på grundsulor eller med grundbalk på plintar. Denna husgrund

kan utföras av betong eller lättbetong (Leca) i form av murblock på grundsulor och grundbalkar på

plintar utförda av armerad betong. Inneluftventilerad krypgrund ventileras med varm inomhusluft

som skapar ett varmt utrymme under golvet. Golvbjälklaget är inte isolerat medan grundmuren och

marken är värmeisolerade. Otätheter i denna grundtyp får inte uppkomma varken i marken eller runt

grundmurarna och bjälklaget. Anledningen till detta är att det ska finnas möjligheter för

ventilationen i kryprummet att vara tillräcklig utan luftläckage inifrån eller utifrån, i det sista fallet

genom kall uteluft.5 I grundmurarna läggs ett ångtätt skikt för att undvika luftläckage och på marken

läggs värmeisolering och ångspärr. Under marken ska finnas ett dränering och kapillärbrytande

skikt för att förhindra markfukt från att stiga upp i kryprummet. Det finns olika

ventilationsprinciper för varmgrunderna. Här kan väljas: undertryckssystem, övertryckssystem och

balanserat system. Skillnaden mellan dem är att för undertryckssystem kan dels kall uteluft läcka in

i varmgrunden, dels kan markradon tränga in. Dessa skillnader gör att ett vanligt undertrycksystem

väljs.6 (Principlösning för inneluftventilerad krypgrund kan ses i bilaga 1 figur B1.4).

Fördelarna med en varmgrund är:

torr från början, det vill säga att den inte kräver uttorkning som t.ex. betongplatta

att den kan anpassas till olika typ av terräng

komfort i bjälklaget eftersom det är isolerat från marken.

kan lätt inspekteras, läckage upptäckas och installationer repareras

lätt att justera vid sättningsskador

markradon kan hindras att komma in i huset

4 Boverket (2010). www. boverket.se, God bebyggd miljö, BETSI projekt 5 Rönngren Andreas (2002). Inneluftsventilerade kryprumsgrunder – en utvärdering av två tillverkare 6 Björk M. (1994). Byggnadsteknikens grunder

7

2.4 Självkompakterande betong – SKB

Utveckling av denna typ av betong påbörjades i Japan runt 1980 och har sedan spridits runt hela

världen. I Sverige har under de senaste åren forskningen utvecklats. Speciellt med SKB är att den

har goda gjutegenskaper utan behov av vibrering. I princip består den av flyttillsatsmedel och

finkorniga material (s.k. filler). Detta gör att betongen inte separerar under gjutningen.7 SKB har vid

samma vatten-cementtal (vct) en högre hållfasthet än normal betong. Konstruktionsutformning kan

ske enklare tack vare betongens flytande egenskaper som en vätska. Det vill säga att vid användning

av SKB kan armeringen utformas med större frihet på grund av mindre krav på utrymme. Gjutning i

dubbelform eller i lutningar och krökningar genomförs enklare med en vinst i form av produktivitet.

Lossning av SKB kan anordnas med ränna, bask eller pump. Enligt Skanska är pump den snabbaste

gjutningsmetoden. Det är möjligt att kontrollera betongskonsistensen med normal betong genom en

viss vibreringsinsats, detta sker inte med SKB.8

Kostnaden för SKB är högre jämfört med den traditionella betongen men ur totalkostnadsperspektiv

kan priset bli lägre om hänsyn tas till minskad arbetstid på plats, minskade arbetsmoment såsom

vibrering samt kostnader för utrustning under dessa moment. I följande tabell 1 redovisas några

kostnadsexempel.9

Tabell 1 Enhetskostnader för konventionell och självkompakterande betong

Kvalitet Konventionell betong

(kr/m3)

SKB (kr/m3) Vct

C28/35 1057 1300 0,55

C40/50 1252 1450 0,40

C25/40 1120 1351 0,55

7 Burström G.(2009). Byggnadsmaterial

8 Svenska betongföreningen (2002). Självkompakterande betong

9 www.skanska.se, (2012-09-21), Självkompakterande betong

http://www.skanska.se/

8

3. Studie av arbetsmoment - Platta på mark

I denna studie undersöks arbetsmomenten för platta på mark med hänsyn till kostnader för varje

arbetsmoment och byggtider. Enhetstiderna anses vara tiden som en operation tar för att utföras

med effektiv arbetstid fram till färdigt arbete enligt Sektionsdatas förutsättningar. Varje moment

anges i timmar (h). Källorna för enhetstider och priser har hämtats från Wikells beräkningsprogram

Sektionsdata 4.11 (2012). Timkostnader för yrkesarbetare antas till 180 kr/tim (se bilaga 3).

3.1 Betongplatta – Arbetsmoment

Detta flödesschema visar kronologiskt varje arbetsmoment som förekommer vid byggande av en

platta på mark (figur 2). Pålning kan förekomma och den varierar från fall till fall.

Figur 2 Arbetsmoment flödesschema platta på mark

9

I denna studie ingår inte kostnader och byggtider för schaktning, återfyllning, pålning, rördragning

och golvläggning. För dessa moment görs enbart en enkel beskrivning nedan.

3.2 Schaktning

Marken skall schaktas för att eliminera organiska material som till exempel humus och trädrester.

Mängden av jord som behöver schaktas bort beror på husets utseende, jordtyp och andra

markförhållanden. Grundläggningen bör byggas på frostfritt djup. För platta på mark kan krävas

markisolering kring byggnaden för att hindra tjälnedträngning vintertid. För att säkra en

konstruktion mot tjäle ska tas hänsyn till avståndet mellan grundkonstruktions underkant till

underkant av dränerande material.10

3.3 Pålning

En geoteknisk undersökning är ett viktigt steg vid byggandet. Detta för att få veta markens

förhållanden och egenskaper eftersom de vanligaste problemen är sättningsskador orsakade av höga

laster, otillräcklig bärförmåga i marken eller sjunkande grundvattennivåer. En geoteknisk

undersökning måste utföras för alla typer av bärande konstruktioner enligt BKR (Boverkets

konstruktionsregler). Då bestämms vilka grundtyper som är lämpliga. Genom en geoteknisk

undersökning bedöms riskerna för markens tjälfarlighet och grundvattnets läge vilket ger möjlighet

att bestämma grundens djup. Dessutom kan denna utredning tala om vilken slags jord som finns i

marken och om bergets bärförmåga. När jordens bärförmåga inte är tillräcklig måste lasten föras ner

till djupare nivå. När avståndet till fast botten är stort kan man välja pålning som lösningsalternativ.

Bara en geoteknisk undersökning kan tala om huruvida man behöver påla eller inte. Tider och

kostnader redovisas inte här på grund av att ämnet är ganska komplicerat och kostnaderna kan

variera från fall till fall.

10

B. Petersson (2009). Tillämpad byggnadsfysik

10

3.4 Dränering

Efter schaktningsmomentet återfylls med ett skikt av dränerande bergmaterial. I samband med

denna fas kan anordnas dräneringsrör runt plattan. Samtidigt kan placeras rör för avlopp.

För att nå en god fuktsäkerhet är det viktigt att vidta åtgärder för att avleda ytvatten, dränera

grundvatten och skapa flera skikt som är kapillärbrytande. Detta genomförs med hjälp av rätt val av

material och en anpassad konstruktionsutformning. Dräneringsbehovet är beroende av markens

vattengenomsläpplighet och grundvattennivån (figur 3).

Figur 3 Exempel på dräneringsåtgärder (Björk., 1994)

Material avsett för dränerande skikt är singel eller makadam med minst 20 cm skikttjocklek.

Dräneringsledningen ansluts till dräneringslagret för att ta bort vattnet från byggnaden. En viktig del

av markproblematiken är kapillärbrytande skikt för att hindra fukttransport från marken upp i

konstruktionen.11

11

Björk M. (1994). Byggnadsteknikens grunder

11

3.5 Utplacering av grundelement

Vanliga prefabricerade kantelement vid byggande av betongplattan är Sockelelement L-element av

EPS cellplast (figur 4). De har en färdig sockel på utsidan och isolering på insidan. De är vanligen

lätta att bära och montera. Elementens funktion är att hålla betonggjutningen på plats samt isolera

grundkanterna. De förekommer ofta i olika storlek med en kanthöjd mellan 300 mm och 600 mm.

Montering sker snabbt och direkt efter schaktning och bottenavjämning. I början läggs

hörnelementen efter profiltrådar och sedan fortsätts med de raka elementen som sammanfogas

ordentligt med en skarvplåt. Efter montering bör kantelementens placering kontrolleras för att

säkerställa att plattans utformning stämmer med önskade mått. Alternativt kan prefabricerade

murblock användas som kantelement exempelvis Leca kantelement (figur 5). Dessa förekommer i

olika storlek med en längd upp till 6000 mm.12

De transporteras till byggarbetsplatsen och monteras

direkt med en kranbil på färdiga betongplattor eller plintar. Exempel på arbetstider och kostnader

som kan förekomma är redovisade i tabell 2.

Figur 4 L-kantelement (www.byggahus.se)

Tabell 2 Enhetstider och kostnader för sockelelement

12

www.weber.se (2012-09-22)

Moment Tider Kostnader

L-Sockelelement 300 mm 0,15 h/m 202 kr/m

L-Sockelelement 400 mm 0,15 h/m 235 kr/m

Lättklinker H400 på sula 0,30 h/m 258 kr/m

Figur 5 Leca kantelement (weber.se)

http://www.weber.se/

12

3.6 Markisolering

Mängden av underliggande värmeisolering kan variera beroende av vilka krav som ställs på en

villa. Om till exempel golv på mark skall följa rekommenderade U-värden för nybyggda hus, enligt

Energimyndigheten13

, skall värmeisoleringens tjocklek vara mellan 250 och 300 mm. Vanligtvis

används 200 mm i form av två lager cellplast. Mindre tjocklekar på isoleringen gör att marken

värms upp och högre fuktighet skapar ett högre ångtryck. Detta kan orsaka mer fukttransport upp i

konstruktionen.14

Det finns i princip två typer av cellplast som används idag i byggandet, de är

expanderad (EPS) cellplast respektive extruderad (XPS) cellplast som har högre kvalitet. Exempel

på arbetstider och kostnader är redovisade i tabell 3.

Tabell 3 Enhetstider och kostnader för isolering


Cellplast (EPS) 100 mm 0,07 h/m2 73 kr/m

2

Cellplast (XPS) 100 mm 0,07 h/m2 99 kr/m

2

3.7 Armering

Armeringsjärn läggs ut på distansklossar längs hela underkanten av L-elementen enligt ritningar och

specifikationer (figur 6). Efteråt läggs ett armeringsnät ut på isoleringen över hela grundplatta (figur

7). Installationer kan läggas över eller under armeringsnätet. Om så önskas kan golvvärmerören

förläggas under armeringsnätet.

Armeringsarbet kan underlättas om färdiga armeringselement lämnas på plats och om armeringen

flyttas med en byggnadskran. Exempel på arbetstider och kostnader som kan förekomma redovisas

i tabell 4.

13

www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Isolering/(2012-09-20) 14

Elmroth Arne (2006). Byggnaden som system

Tabell 4 Enhetstider och kostnader för armering


Armering B500BT ø12 (0,89 kg/m) kantbalk 0,12 h/m 73 kr/m


Armeringsnät 6150 0,04 h/m2 43,45 kr/m2

http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Isolering/

13

Figur 6 Kantarmeringsjärn (källa: www.byggai.se) Figur 7 armeringsnät (källa: www.byggai.se)

3.8 Gjutning Gjutning kan ske antingen med traditionell betong eller med den modernare självkompakterande

betongen (SKB) vilken jämfört med den vanliga inte behöver vibreras. Detta kan tillgodoräknas

med högre produktivitetsvinster och nya produktionslösningar.15

En kontroll före gjutning bör göras

för att undvika eventuella fel som inte enkelt kan rättas efter gjutning. Till exempel kan kollas

gjutningsgods, kolvning, stag och form samt rör-dragning. Betongen kan levereras på olika sätt

beroende på grundens storlek till exempel gjutning med betongränna från bil, pumpning eller

gjutning med skopa.

Under vintertid bör läggas speciell uppmärksamhet vid gjutning under kyla eftersom betongen kan

skadas allvarligt. Närmast efter gjutning kan bildas iskristaller i den färska betongen. Metoder för

att förhindra detta är täckning med tunna isoleringsmattor av cellplast och i vissa fall kan användas

strålningsvärmare eller varmluftsaggregat. Även tilläggning av tillsatsmedel för att accelerera

härdningsprocessen förekommer.16

SKB omsluter väl alla typer av gjutformar eftersom ballastmaterial håller sig flytande utan

separation. Ibland kan detta vara svårt att genomföra därför att härdningen kan ske tidigt, då kan

cement och tillsatsmedel härda snabbare än beräknat. En annan fördel är att SKB kräver lägre

arbetstid jämfört med traditionell betong.

Exempel på byggtider och kostnader anges i tabell 5.

15

Svenska Betongföreringen (2002). Självkompakterande betong, Betong rapport 10 16 Burström G. (2009) Byggnadsmaterial

http://www.byggai.se/

14

Tabell 5 Enhetstider och kostnader för gjutning


SKB Kantbalkgjutning (H300) 0,02 h/m3 76 kr/ m

3

Självkompakterande betong Kantbalkgjutning (H400)

0,03 h/m3

92 kr/m3

Betong C25/C30 kantbalk. (H300) 0,6 h/m3

1378 kr/m3

Platta 100 mm SKB, glättat 0,22 h/m2

183 kr/m2

Platta 200 mm SKB, glättat 0,28 h/m2 338 kr/m

2

Platta 100 mm SKB 0,06 h/m2 155 kr/m

2

Platta 100 mm betong C25/30 0,06 h/m2 140 kr/m

2

3.9 Bearbetning

Efter gjutning behöver konventionell betong vibreras och kontroll av nivån sker med en laserplatta.

Efter cirka 2-4 timmar kan rivningen genomföras med sloda eller betongplanare.17

Glättning kan

följa med syfte att reducera avjämningsmassan. Detta moment kan utföras efter cirka 2 eller 3

timmar för en villagrundläggning. Däremot har SKB ingen speciellt behov av bearbetning, den

färdiga gjutytan avjämnas med en rörsloda. Byggtider och kostnader ingår i de gjutningstider- och

priser som anges i tabell 5. Andra extra kostnader för bearbetningsutrustning redovisas i tabell 6.

Tabell 6 Enhetstider och kostnader för bearbetning


Betongslipmaskin 177 kr/dag

Glättningsmaskin 340 kr/dag

Stavvibrator med motor

163 kr/dag

3.10 Härdning

Härdning är en process som sker efter gjutning av betongen som funktion av fukt på ytan,

bevattning och uttorkning. Det finns en del åtgärder för att förhindra vattenavdunstning. Normalt

vid varma väderförhållanden kan betongen härda efter bara 30 minuter eller en timme. Under

vinterväder kan istället betongen frysa vid 0oC. För att förhindra för snabb uttorkning och frysning

måste speciella åtgärder vidtas, annars kan hållfastheten minska med 50 till 85 %. För att skydda

betongen mot uttorkning används ofta vattendimma, membran, plast eller presenning. En för tidig

vattenavdunstning kan till exempel leda till krympsprickor. Härdningsåtgärder skall ske tills

betongens klassificerade K-värde har uppnått cirka 45 % av kraven enligt BBK. Med vanlig betong

17

www.Byggai.se (2010-09-22) Platta på mark-Betonggjutning


15

tar det normalt 2 dagar för att uppnå denna hållfasthet. Dessutom tar det cirka 30 dagar för att uppnå

100 % av det fordrade K-värdet.18

Vid användning av SKB finns risk för plastiska krymp- och uttorkningssprickor vid gjutning under

varm och solig väderlek. Detta händer på grund av att SKB är rikare på finmaterial än vanlig betong

så att vatten inte lätt släpps under härdningsprocessen. Därför är det viktigt att speciella åtgärder

vidtas som till exempel att ytorna snabbt bör täckas efter avjämning, glättning eller slodning under

minst 4 dagar. Under vintertid måste SKB skyddas ordentligt eftersom den är mycket känslig för

låga temperaturer och konsekvensen är en retarderad hållfasthetstillväxt.19

3.11 Uttorkning

I betong finns en del fritt vatten som reagerar direkt med cementen i en hydratationsprocess som

blir snabbare vid högre temperaturer. I princip är utvecklingen av betongens egenskaper beroende

av temperaturskillnaden. Temperaturer hos betongen mellan +30 och +40 o

C bör alltid beaktas

eftersom detta negativt kan påverka betongens kvalitet med risk av sprickbildning.

Hydratationsprocessen avstannar när RF är 80 % så det är viktigt att betongen har en viss mängd

vatten under hela härdningsförloppet. Ju högre betongkvaliteten är desto större mängd vatten binds

kemiskt och desto mindre fukt behöver torka ut. Uttorkningsprocessen beror på faktorer såsom

cementhalt, omgivningstemperatur, RF, användning av tillsatsmedel och väderlek. Vid ett

vattencementtal (vct) under 0,40 kan allt vatten förbrukas i den exotermiska reaktionen med

cementen. I tidigt skede, efter gjutningen, i så fall kan till exempel anordnas en plastfolie för att

förhindra vattenavdustning och då tillåts den exotermiska rektionen ske mellan vatten och betong. I

många andra sammanhang används betong med vct 0,50 och den har därmed ett vattenöverskott

som tar lång tid för att torkas ut20

. Figur 8 visar uttorkningstiden för olika förhållanden mellan

vatten och bindemedelstal eventuellt med eller utan silikatstoft.

Faktorer som påverkar torktiden är:

Betongkvalitet (vattencementtal-vct, vattenbindemedelstal-vbt, tillsatsmedel)

Konstruktionens tjocklek

Värmeisolering (egenskaper under plattan)

Uteklimat (temperatur, regn, vind)

18

Betonghandbok (1997). Arbetsutförande 19

Svenska Betongföreringen (2002). Självkompakterande betong, Betong rapport 10 20

Burström G. (2009). Byggnadsmaterial (sidor 229, 231, 239)

16

Mekanisk avfuktning

Uppvärmning

Vanligtvis är torkningstiden för en måttligt tjock betongplatta cirka 60 dagar men den varierar

beroende på olika faktorer.21

Beräkningar av uttorkningstid genomförs vanligen med

datorprogrammet TorkaS eller med manuell beräkning.

Figur 8 Uttorkningstiden vid olika vbt (källa: Rapport 6, Svenska Betongföreningen)

Idag representerar SKB 10-15 % av den årliga svenska betongvolymen.22

En fördel med denna

betong är framförallt att den inte har något behov av vibrering. Det tar mellan 4 till 7 veckor för

fukthalten att gå ner till 85 % för en betongplatta av standardbetong vid en temperatur 5-15 oC och

luftfuktighet kring 60-80 %.23

Enligt studier rapporterade av Svenska betongföreningen är

uttorkningsförloppen lika långa för SKB vid användning av betong med vct lika med 0,38.

Däremot är uttorkningstiden snabbare för SKB jämfört med traditionell betong vid användning av

samma vattencementtal större än 0,40.24

21

Betonghandbok (1997). Arbetsutförande 22 www.Skanska.se Självkompakterande betong 23 www.betongbanken.se 24 Svenska betongföreningen (2002). Självkompakterande betong-Rekommendationer för användning, Betongrapport nr.10

http://www.betongbanken.se/

17

3.12 Golvläggning

Efterbehandling kan utföras genom avjämning av golvytor med flytspackel så att betongplattan

planas. Enhetstider och kostnader ges i tabell 7 nedan.

Därefter kan golvläggningen utföras. Efter gjutningen torkar betongen uppåt eller nedåt och därför

är det viktigt att mäta den relativa fuktigheten i betongen för att säkerställa en viss högsta RF:s nivå

eftersom golvläggningen kan hindra en normal uttorkning uppåt.

På grund av att golvskador har förekommit ger HusAma 98 rekommendationer och fastställer

följande förutsättningar avseende maximal RF för läggning av olika golvmaterial.25

Tid och kostnad för golvläggning ingår inte i detta examensarbete.

95 % RF Trägolv med fuktskydd av plastfilm

90 % RF Linoleummatta

85 % RF Plastmatta, Gummimatta

60 % RF Trägolv utan fuktskydd av plastfilm

25

Johansson N. (2005). Uttorkning av betong

Tabell 7 Enhetstider och kostnader för efterbehandling


Flytspackel 7 mm 0,07 h/ m2 80,6 kr/m

2

18

4. Studie av arbetsmoment - Varmgrund I denna studie undersöks arbetsmomenten för varmgrund (inneluftventilerad krypgrund) med

hänsyn till byggtider och kostnader för varje arbetsmoment. Enhetstiderna anses vara tiden som en

operation tar för att utföra med effektiv arbetstid fram till färdigt arbete enligt Sektionsdatas

förutsättningar. Varje moment anges i timmar (h). Källorna för enhetstider och priser har hämtats

från Wikells beräkningsprogram Sektionsdata 4.11. Timkostnader för yrkesarbetare ingår i varje

arbetsmomentskostnad ur dataprogramskällorna (se beskrivning i bilaga 3).

4.1 Varmgrund – arbetsmoment

Flödesschemat i figur 9 visar kronologiskt de relevanta arbetsmomenten som förekommer vid

byggande av en varmgrund

Figur 9 Arbetsmomenten flödesschema Varmgrund

Markarbete

Plastfolie läggning

Sulor/Plintar

Blocken/Balkar montering

Avvägning & undergjutning

Cellplast läggning

Golvläggning

19

I den här studien ingår inte kostnader och byggtider för schaktning, återfyllning, pålning,

rördragning, blindbotten samt golvläggning. För dessa moment görs enbart en enkel beskrivning

nedan. Anledningen för detta har beskrivits i varje respektive delkapitel.

4.2 Markarbete

Vid byggande av varmgrund gäller samma arbetsmoment som för platta på mark angående

schaktning, dränering, avjämning, rördragning och eventuellt pålning. Markytan utanför huset

måste utformas så att lutningen blir minst 1:20 inom avståndet 3 m från byggnaden. Detta

förhindrar dagvatten från marken att rinna in i kryputrymmet .26

Vid utformning av varmgrund bör uppmärksammas att vatten i marken, eller sådant som rinner

längs grundmurar, dräneras bort. Markens genomsläpplighet ger förutsättningarna för att bestämma

om och hur dränering skall anordnas. Hänsyn måste också tas till risk för tillfälliga översvämningar.

Vanligt dräneringsmaterial är singel eller makadam med minst 20 cm skikttjocklek. Ofta

förekommer dräneringsrörsledningar av perforerad plast med en diameter på ca 60-110 mm (se

figur 10). 27

Kostnader och byggtider för dessa moment tas inte upp här eftersom detta är ett brett område och

det innebär ytterligare undersökningar som inte ryms i detta arbete.

26

Byggforskningsrådet (2000). Fukt, hus och hälsa 27

Björk M. (1994). Byggnadsteknikens grunder

Figur 10 Dräneringsrör (källa: Byggmax.se)

20

4.3 Plastfolieläggning

Vid användning av murblock kan en plastfolie läggas under murblocken (figur 11).

Plastfolieläggning används normalt inte vid varmgrund med plintar och balkar (figur 12).

Exempel för plastfolieläggnings kostnader och enhetstider redovisas i tabell 8.

Figur 11 Plastfolie under murblock (källa: www.byggai.se)

Figur 12 Varmgrund med plintar och balkar (källa: www.byggai.se)

Tabell 8 Enhetstider och kostnader för plastfolieläggning


Tätskikt vid sula B=500 0,05 h/m2 40 kr/m

2

21

4.4 Sulor eller plintar

Vanligen förekommer varmgrund byggd med murblock på sulor eller stödplattor (figur 13)

Sulor kan vara ett liggande murblock som läggs på tvären direkt på mark och sedan gjuts

tillsammans med grundmur. De kan också gjutas på plats i sulformar. I detta fall bör tas hänsyn till

extra tid för gjutning och uttorkningsprocess.

Traditionella gjutplintar kan förekomma tillsammans med grundbalkar men betraktas inte i detta

examensarbete. Då monteras grundbalkarna på plintarna. Undergjutning för att sammanfoga

underkant och sidokant är nödvändig. Kostnader och tider anges enbart för sulor i tabell 9. Vid

användning av plintar tillkommer ytterligare tid och kostnader för schaktning och gjutningsarbete.

Figur 13 Stödplatta (källa: www.Tjallden.se, 9/2012)

Tabell 9 Enhetstider och kostnader för sulor


Sulor form H200 0,16 h/m 43 kr/m

Betong C25/C30 0,70 h/m3

1397 kr/m3


Stödplattor 0,1 h/st 43,50 kr/st

22

4.5 Montering av block eller balkar

Murblock transporteras till byggarbetsplatsen, därefter kan de monteras enkelt genom att bäras för

hand av yrkesarbetare. Murblocken kan förekomma i form av Leca block som är lätta att bearbeta

med vanliga verktyg. Leca murblock är lätta att såga, kapa eller borra. De finns i olika storlek och

pris. Ett Leca murblock väger ungefär 20 kg beroende av storlek och material (figur 15). Det finns

också lättklinkerbalkar, eller mer generellt kallat grundbalkar, som kan placeras direkt med kranbil

(figur 14). Plastfolie kan läggas över grundmurens insida. Exempel på arbetskostnader och

byggtider redovisas i tabell 10.

4.6 Avvägning och undergjutning

Efter block- eller balkplaceringen bör höjden kontrolleras genom avvägning med laser och

vattenpass (figur 16). Därefter justeras med plastklossar och undergjuts ordentligt med betong.

Undergjutningskostnader och tider tas inte med i detta examensarbete och kan bortses på grund av

att de är inkluderade i de kostnader och tider för läggning av grundbalkar och grundlättklinker som

är redovisade i tabell 9. Exempel för kostnader för avvägningsinstrument redovisas i tabell 11.

Tabell 10 Enhetstider och kostnader för block- eller balksmontering


200 lättklinker strängmurad 0,55 h/m2 371 kr/m

2

200 lättbetongbalk (H500) 0,25 h/m 675 kr/m

Kranbil hyra 1300 kr/timme

Figur 15 Grundlättklinker från husgrunder.com Figur 14 Grundbalk från husgrunder.se

23

4.7 Cellplastläggning

I princip läggs en eller två skivor av cellplast på dräneringslagret innanför murblocken. Vanligtvis

läggs även cellplast på plastfolien på grundmurens insida (figur 17). Mängden cellplast beror på

energi- och fuktsäkerhetskraven. Det finns flera typer av värmeisoleringar beroende på format,

värmekonduktivitet, tryckhållfasthet, ånggenomsläpplighet och andra sekundära parametrar. Vid

täckning av marken i en varmgrund är parametern tryckhållfasthet inte så viktig eftersom inga

punktlaster förekommer. Dimensionering av värmeisolering bör sålunda baseras på

värmekonduktivitet och andra parameter som ånggenomsläpplighet. Några exempel på

värmeisolering kan ses i bilaga 2. Dessutom kan en ångspärr läggas på cellplastlagret för att

undvika fuktvandring från marken upp i kryprummet. Slutligen brukar en syllplast spikas över

grundmuren med vilken även underliggande plastfolie fixeras (figur18). Exempel på några möjliga

värmeisoleringskostnader och byggtider redovisas i tabell 12.

Tabell 11 Enhetskostnader för avvägning


Avvägningsinstrument laser hyra 281 kr dag

Tabell 12 Enhetstider och kostnader för värmeisolering i varmgrund


Cellplast 100 mm 0,16 h/m2 53,15 kr/m

2

Cellplast (vägg) 50 mm 0,15 h/m2 28 kr/m

2

Plastfolie tätning 0,03 h/m2 14 kr/m

2

Figur 16 Laserapparat för avvägning (källa: www.byggai.se)

24

Figur 17 Värmeisolering exempel varmgrund

(källa: byggnad som system)

4.8 Golvläggning

Med golvläggning för varmgrund avses i detta arbete hela bjälklaget eller så kallad blindbotten. Det

finns flera lösningar beroende på om man vill bygga på plats eller köpa något färdigt bjälklag för

enkel och snabb montering direkt på varmgrundens ram (figur 19). Val av bjälklagstyp beror i första

hand av kraven på husets energianvändning och den värmetekniska dimensioneringen av

krypgrundens uppvärmning. Sedan kan valet bli påverkat av sekundära lösningar angående en mer

detaljerad tätning mellan bjälklag och grundmur samt typ av material. Före eller efter detta moment

förekommer markåterfyllning runt hela varmgrunden med grus eller jord. Byggtider och kostnader

för detta moment redovisas inte i detta arbete på grund av de många möjliga kombinationerna.

Figur 19 Varmgrund (källa: www.ljusnehus.se)

Figur 18 Syllplast (källa: www.byggai.se)

25

5. Empiri

5.1 Fallstudier

För att jämföra varmgrund med platta på mark har genomförts fallstudier med avseende på olika

parametrar såsom materialval, väderlek och U-värden. I dessa fallstudier antas en villa med en

husgrund på 100 kvm (10m X 10m). Samtliga cellplaster har antagits vara av typen EPS med olika

tjocklekar och format beroende av fall. Extra beräkningar av uttorkningstider för betongplattor med

en RF under den kritiska nivån för golvläggning har utförts med syfte att ge en tydligare bild,

genom både manuell beräkning och datorprogrammet TorkaS 3.2. Tjälisolering eller tjäldjup

undersöks inte eftersom dessa varierar mycket beroende av ort eller markförhållanden.

Samtliga beräkningar för följande tabeller med resultat redovisas i bilaga 6, och TorkaS-

simuleringar med resultat redovisas i bilaga 4.

5.2 Betongplatta - fallstudier

Kantsockelelement är av fabrikat Sundolitt med två olika storlekar beroende av hur mycket

värmeisolering som skall läggas (se bilaga 1). Efter att marken är jämn och fin kan betongplattans

utplacering markeras med pinnar och tråd. Därefter placeras kantelement i något hörn och sedan

fortsätter läggning av kantelement längs hela plattans omkrets. Varje kantelement fästs ihop med

skarvbleck. Processen fortsätter med att lägga armering i kantelementen och över ett cellplastskikt

på hela betongplattans area, sedan kan plattan gjutas med hjälp av en betongbil som pumpar ut

betong. Slipning och glättning kan förekomma för att finare avjämna betongytan vid användning av

konventionell betong. Efterbehandling är lika viktig för att ge möjligheter för betongen att utveckla

sina egenskaper, normalt kallas detta moment vattning. Tiden för detta moment beror på

vattencementtal (vct) och betongkvalitet, väder och andra åtgärder såsom täckning. Efter ca en

vecka kan stomresningen påbörjas i princip utan att lägga innergolv eftersom man alltid bör ta

hänsyn till golvets RF före golvläggning28

(Se golvläggning från Hus Ama98 s.17).

28

www.husgrunder.com

26

Tider och byggkostnader för 100 m2

platta på mark enligt olika alternativ visas i tabell 13-16:

1) Platta på mark med konventionell betong

2) Platta på mark med självkompakterande betong

3) Platta på mark med hög värmeisoleringsförmåga med konventionell betong

4) Platta på mark med hög värmeisoleringsförmåga med självkompakterande betong

Tabell 13Tider och byggkostnader för 100 m

2 platta på mark byggt med konventionell betong.

FÖRUTSÄTTNINGAR TID KOSTNAD

L-SOCKELELEMENT H 300 MM 0,15 h/m 202 kr/m

CELLPLAST EPS 100 MM (2 lager) 0,07 h/m2

73 kr/m2

ARMERINGSJÄRN KANTBALK Ø12 0,12 h/m 73 kr/m


ARMERINGSNÄT 6150 0,04 h/m2 43,45 kr/m

2

BETONG C25/30 KANTBALKGJUTNING H300 0,6 h/m3

1378 kr/m3

100 BETONG C25/30 PLATTAGJUTNING 0,06 h/m2 140 kr/m

2

RESULTAT TID (h) KOSTNAD (kr)

36 46514

Tabell 14 Tider och byggkostnader för 100 m

2 platta på mark byggt med SKB




73 kr/m2




2

SKB KANTBALKGJUTNING H300 0,48 h/m3 1526 kr/m

3

SKB PLATTAGJUTNING 100 MM 0,06 h/m2

155 kr/m2


36 48227


2 platta på mark med hög värmeisoleringsförmåga och

konventionell betong




73 kr/m2




2

BETONG C25/30 KANTBALKGJUTNING 400 0,6 h/m3

1378 kr/m3

100 BETONG C25/30 PLATTAGJUTNING 0,06 h/m2 140 kr/m

2


44 55134

27

Tabell 16 Tider och byggkostnader för 100 m2 en platta på mark med hög värmeisoleringsförmåga och SKB




73 kr/m2




2

SKB KANTBALKGJUTNING H400 0,48 h/m3 1526 kr/m

3

SKB PLATTAGJUTNING 100 MM 0,06 h/m2

155 kr/m2


44 58441

5.3 Varmgrund - Fallstudier

Varmgrunden kan utformas med olika lösningsalternativ. Här studeras en varmgrund för en villa på

100 kvm (10x10) byggd enligt två alternativ:

1) med färdiga betongbalkar på stödplattor

2) med murblock av lättklinkerelement

Grundbalkar förekommer i olika format med en maximal längd upp till 6000 mm. För att räkna

antal balkar antas i detta fall längden vara 2000 mm. För värmeisoleringens utformning väljs två

cellplastskikt på marken samt en underliggande fiberduk. I detta fall tas inte hänsyn till

bottenbjälklagets montering. Detta antas enkelt kunna monteras direkt på plats med hjälp av färdiga

bjälklagselement. De kan också förekomma färdiga bjälklag inkluderade i byggmoduler (se bilaga 7

figur B7.1). Förutsättningarna för det studerade alternativet redovisas i tabell 17.


2 varmgrund byggt med grundbalk och stödplattor



2

Stödplattor (400x400x90 mm) 0,10 h/st 43 kr/st

Cellplastblock mellan stödplattorna (800x400x100 mm) 0,15 h/m2 28 kr/m

2

200 lättbetongbalk (500HX 2000L) 0,25 h/m 675 kr/m


2


2

Fiberduk tätning 0,03 h/m2 14 kr/m

2


53 28394

28

Varmgrund kan byggas med mur av lättklinker (Lecablock). Montering av lättklinker utförs genom

att gjuta samman varje murblock och därför är arbetsutförandetiden högre än för balkar. Som sulor

kan användas samma blocktyper och sedan armeras dessa tillsammans med murblocken.

Värmeisoleringen sker på samma sätt som för varmgrund med grundbalk. Metoden kan betraktas

som traditionell, nämligen att varje murblock gjuts med hjälp av en visp för murbruk, en murarslev,

eventuell pirra för att flytta de tunga blocken och vattenpass. En speciell murlåda kan användas för

att enkelt gjuta ihop murblocken med besparing av tid och bruk. Armering är inte nödvändig med

tanke på att lecablocken redan har en hög hållfasthet under en viss murblockshöjd. Alternativt kan

armeras efter sulgjutning genom att föra in armeringsjärn i de färdiga kanalerna i blocken.29

Arbetsmomenten samt byggtider och kostnader redovisas i tabell 18.


2 varmgrund byggt med lättklinker



2

200 lättklinker strängmurad 0,55 h/m2 371 kr/m

2


2


2

Plastfolie tätning 0,03 h/m2 14 kr/m

2


54 22742

29 www.Husgrunder.com

29

6. Resultat

Av utförda kalkyler framkommer att arbetstiden för utförande av en betongplatta byggd med

konventionell betong eller med självkompakterande betong är ungefär lika. Detta trots att det hos en

platta på mark med självkompakterande betong inte finns något behov av vibrering. Tiden för

vibrering är inte så stor att den i sig själv kan förklara en kortare tid. Däremot är det möjligt att

tänka sig en kortare tid om hänsyn tas till den totala produktionstiden som räknar med tiden för

uttorkningsförloppet30

(Se bilaga 4). Däremot är plattan utförd med SKB dyrare (se tabell19).

Förklaringen till detta är naturligtvis att SKB har en högre tillverkningskostnad än vanlig betong.

Vid byggande av en grundläggning som bör uppfylla energiprestandakrav enligt passivhus-

standard, finns ett högre behov av isolering. Detta medför naturligtvis till att produktionskostnaden

för grunden blir högre. Detta gäller inte om det hela beaktas ur livscykelperspektiv eftersom på lång

tid kan de ökade produktionskostnaderna uppvägas av en minskad energikostnad.

Genomförda kalkyler visar att den totala utförandetiden för en varmgrund är längre än för en

betongplatta på mark. Skillnaden är cirka 20 timmar. Kostnadsskillnaden mellan varmgrund och

platta på mark ligger på cirka 20 000 kr. Vid jämförelse mellan platta på mark och varmgrund bör

hänsyn tas till respektive golvläggning. Detta innebär att till exempel vid användning av platta på

mark kan golvet läggas först när betongens RF har gått ner till 90 % eller 85 % beroende på

golvtyp. Prognoserna från TorkaS pekar på att vattencementtal och betongkvalitet är avgörande för

uttorkningstidens längd. Fakta som redovisats i arbetsmomentsundersökningen visar att normalt är

det möjligt att fortsätta stomresningen även om plattan på mark inte är väl uttorkad under

rekommenderade nivåer.

Vid användning av varmgrund uppstår inga problem eftersom det enkelt kan monteras ett färdigt

bjälklag, eller en byggmodul, över varmgrundsramen (Se Bilaga 7 figur B7.1, B7.2).

30

Tiden som inkluderar även uttorkningstidsförlopp tills betongen har uppnåtts en acceptabel RF:s nivå

30

Tabell 19 Resultat av jämförelse mellan fallstudierna

JÄMFÖRELSER MELLAN FALLSTUDIERNA TID (h) KOSTNAD (kr)

BETONGPLATTA MED KONVENTIONELL BETONG 36 46514

BETONGPLATTA MED SJÄLVKOMPAKTERANDE BETONG 36 48227

BETONGPLATTA MED HÖG VÄERMEISOLERINGFÖRMÅGA MED KONVENTIONELL BETONG

44 55134

BETONGPLATTA MED HÖG VÄRMEISOLERINGFÖRMÅGA MED SKB

44 58441

VARMGRUND MED GRUNDBALK OCH STÖDPLATTOR 53 28394

VARMGRUND MED LÄTTKLINKER 54 22742

7.Slutsats

Betongplatta på mark har en kortare tid för arbetsutförande jämfört med en varmgrund. Detta gäller

oavsett vilken typ av varmgrundsmetod eller betongplatta som väljs. Däremot är kostnaderna alltid

mycket lägre vid val av en varmgrund än vid platta på mark med tanke på att kalkylen bortser från

golvläggningstider- och kostnader.

8. Diskussion

Jämförelse av resultat visar att betongplatta på mark har en högre kostnad för arbetsutförande än

varmgrund. Däremot kan inses att utförandetiden för varmgrund har en nackdel på grund av en

längre byggtid. Å andra sidan kan detta istället bli en fördel om hänsyn tas till montering av färdiga

byggmoduler över hela ytan av grunden med besparing av tiden. Men detta beror också på vilken

typ av stomme man vill bygga, en vanlig yttervägg eller en byggmodul med färdiga bjälklag,

ytterväggar och innertak. Förutom detta bör beaktas att vid utförandet av platta på mark bör man

vänta tills RF uppnått en säker nivå för att gå vidare med golvläggning. I alla fall är det möjligt att

en vecka efter gjutningen börja med stomresning. Denna fas förekommer inte för en varmgrund.

Vid användning av SKB har visats att kostnaden naturligtvis är högre men det speglar inte den

reella totalkostnaden eftersom det bör medräknas positiva delmoment som kan minska

totalkostnaderna, som till exempel mindre antal betongarbetare på plats och eliminering av

arbetsmoment som vibrering. Dessutom bedömdes det vara intressant att undersöka och jämföra

uttorkningstid hos en betongplatta både med konventionell betong och med SKB. Tyvärr visade sig

detta vara en svår uppgift. Detta bekräftades senare efter kontakt med Skanska och Fuktcentrum.

31

Resultatet blev att det i dagsläget inte finns en god beräkningsmodell för att prognostisera

uttorkningstiderna. Det finns även inget datorprogram, exempelvis TorkaS, som kan hantera filler

och andra typiska förutsättningar för SKB. Om inga krav finns på byggtider blir det lönsammare

med varmgrund. Betongplatta på mark är ett bra alternativ om det inte finns krav på kostnader.

Detta gäller endast om kostnader för golvläggning inte medräknas. De kostnaderna beaktas inte i

detta arbete. Dessa resultat baseras på data hämtade ur kalkylprogrammet Sektionsdata och kan

avvika från verkligheten. Arbetsmomenten kunde ytterligare undersökts på en mer detaljerad nivå.

Detta kunde ha gett en noggrannare bild men hade inte rymts inom detta arbetes omfattning.

32

9. Referenser

Litteraturförteckning:

Betonghandbok (1997). Arbetsutförande. Svensk byggtjänst, ISBN 91-7332-798-0

Bjerking Svenn Erik (1989). Grunder. Statens råd för byggnadsforskning, ISBN 91-540-5069-3 Björk M. (1994). Byggnadsteknikens grunder

Burström G.(2009). Byggnadsmaterial. Studentlitteratur, 2007 ISBN 978-91-44-02738-8

Elmroth Arne (2006). Byggnad som system. Forskningsrådet Formas, ISBN 9154060206

Hem Per (1999). Bygga grund. ISBN 91-534-3307-6

Petersson B. (2009). Tillämpad byggnadsfysik. Studentlitteratur ISBN 978-91-44-05817-7

Svensk betongförening (2002). Självkompakterande betong: Rekommendationer för användning-

Betongrapport nr.10. Svensk betongförening, ISBN 91-973445-3-2

Byggforskningsrådet (2000). Fukt, hus och hälsa, ISBN 91-540-5849-X

Johansson N. (2005). Uttorkning av betong, Lunds Universitet, Rapport TVBM-3124

Rönngren Andreas (2002). Inneluftsventilerade kryprumsgrunder: en utvärdering av två tillverkare, rapport

LITH-ITN-EX-02/258-SE

Internetkällor:

www.betongbanken.se, (2012-09-20)

www.byggai.se, Platta på mark-Betonggjutning, (2010-09-22)

www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Isolering/,( 2012-09-20)

www.husgrunder.com, “Så gjuter man en betongplatta”, (2012-09-30)

www.skanska.se, Självkompakterande betong, (2012-09-21)

www.weber.se, (2012-09-22)

www. boverket.se, God bebyggd miljöl, BETSI projekt, (2012-09-15)

http://www.betongbanken.se/


http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Isolering/

http://www.skanska.se/

http://www.weber.se/

33

10. Bilagor

Bilaga 1

BYGGKONSTRUKTIONSDETALJER - EXEMPEL

Figur B1.1 L-sockelelement sundolitt (källa: Sundolitt.se)

Figur B1.2 Sundolitt L-grund (källa: Sundolitt.se)

34

Figure B1.3 exempel på grundsula utformning (källa: finja.se)

Figur B1.4 Varmgrund utformningsexempel (källa: www.träguiden.se)

1. Grundmur av betong, alternativt grundbalkar av betongelement. 2. 45 mm syll av konstruktionsvirke 3. Bjälklag av konstruktionsvirke 4. Grundbalkar 5. Stos för ledningar. 6. 0,20 mm plastfolie. 7. Värmeisolering av marken och grundmurens insida. 8. Värmeisolering av grundmurens utsida. 9. Grundsula 10. Dränrör. 11. Utvändig värmeisolering av syll och yttervägg. 12. Fuktspärr under syll 13. Cementputs

35

1. Yttervägg 2. Spikläkt. 3. Syllisolering. 4. Trä yttervägg 5. Ångspärr 6. Golv/undergolv. 7. Ångspärr 8. Värmeisolering. 9. Betongplatta. 10. Dränerande och kapillärbrytande skikt

Figur B1.5 Platta på mark – utformningsexempel (källa: www.träguiden.se)

36

Bilaga 2

VÄRMEISOLERING - EGENSKAPER Värmeisoleringar tekniska data för typ EPS hämtat från ThermiSol. Användningsområden Mark/grund: Isolering i konstruktioner typ platta på mark, källargolv, pålade konstruktioner. Kompensationsgrundläggning och utfyllnad vid dåliga grundförhållanden Thermisol 60 Teknisk data Värmekonduktivitet (w/mk) 0,042 Långtryckhållfasthet kPa σ 2 ≥18 Långtryckhållfasthet kPa σ 3 ≥20 Korttidtryckhållfasthet kPa 60 Kapillär stighöjd ingen Vattenabsorption (vol %) 2–3 % Ånggenomsläpplighet (m2/s) 1,4x10-6

Högsta användningstemp (° C) 80 Format 1200 x 600, 2400 x 1200 Tjocklekar 50, 60, 70, 80, 100, 120, 150 Thermisol 100 Teknisk data Värmekonduktivitet (w/mk) 0,037 Långtryckhållfasthet kPa σ 2 ≥30 Långtryckhållfasthet kPa σ 3 ≥36 Korttidtryckhållfasthet kPa 100 Kapillär stighöjd ingen Vattenabsorption (vol %) 2–3 % Ånggenomsläpplighet (m2/s) 0,6x10-6

Högsta användningstemp (° C) 80 Format: 2400 x 1200 Tjocklekar:100 XPS700 falsad Vattenabsorption (vol %) < 0,2 % Långtryckhållfasthet kPa σ 2 = 250 kPa vid 2 % deformation 50 år

37

Bilaga 3

BESKRIVNING AV ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KALKYLBERÄKNINGSPROGRAM SEKTIONSDATA 4.11.

Här visas ett utdrag ur kalkylberäkningsprogram Sektionsdata 4.11:

Allmänna kalkylförutsättningar NYB

Utgångsläget för bearbetning av underlaget har varit en kommun med 50.000-

100.000 invånare.

Materialkostnad

Vid bestämmande av materialpriser har vi utgått från branschens prislistor med

standardrabatter för att komma fram till ett rimligt inköpspris.

Tid-drifttid

Den tid som är angiven för de olika delarna i en byggdel är respektive skikts drifttid.

D v s den tid operationen tar att utföra med effektiv arbetstid fram till fullt färdigt och

godkänt arbete.

Dessutom ingår i drifttiden:

Grovstädning

Mindre störningar

Avbrott upp till en timma

Passnings-anslutningsarbeten till fullt färdigt arbete enligt handlingarna

Arbetsskyddsuppdrag med tillhörande eventuella extra arbeten

Omkostnadspålägg

För att täcka in den del som är att hänföra till omkostnader – sett ur en byggnads-

entreprenörs synvikel – görs tillägg i % på arbetslön och UE-arbeten.

Resor, traktamenten och eventuella vinterkostnader ingår ej.31

31

Sektionsdata 4.11 datorprograms förklaringar av förutsättningar

38

Bilaga 4

STUDIEFALL - TORKAS

Resultat från TorkaS 3.2 som visar uttorkningstid för att uppnå det kritiska fukttillståndet för

golvläggning < 90 % RF för 4 studiefall. Betongkvalitet antas vara C25/30 (K30) och C50/60 (se

tabell B4.1), med två olika vattencementtalet lika med 0,65 respektive 0,40. Betongplattan i denna

simulering är utformad med 100 mm betongskikt, 200 mm cellplast värmeisolering. Andra

förutsättningar är torkklimat 60 % RF, 1 mm presenningstäckning under 10 dagar, torkklimat

temperatur 15 0C för vintertid och 20

0C för sommartid, vindstilla, ort Norrköping.

Tabell B4.1 Hållfasthetsklass för betong enligt BBK94 resp. BBK04

39

UTTORKNINGSTIDER ENLIGT TORKAS - RESULTAT

Fall 1. VINTERTID VCT= 0,65

BETONGPLATTA FÖRUTSÄTTNINGAR

VCT 0,65 CELLPLAST EPS 200 MM RF 60 % TORKLIMAT 15 oC TÄCKNING PRESENNING 1MM PER 10 DYGN VINDSTYRKA VINDSTILLA ORT NORRKÖPING

UTTORKNINGSTID* 208 DYGN (6 MÅN, 26 DYGN)

Figur B4.1

*Enligt resultat visat i tabell B4.2 där RF < 90 %

40

Tabell B4.2 RF variation fall 1

41

Fall 2. VINTERTID VCT= 0,40



UTTORKNINGSTID* 4 DYGN

Figur B4.2


42


43

FALL 3. SOMMARTID VCT=0,65




Figur B4.3

*Enligt resultat visat i tabell B.4.4 där RF < 90 %

44


45

FALL 4. SOMMARTID VCT=0,40 BETONGPLATTA FÖRUTSÄTTNINGAR



Figur B4.4


46

Tabell B4.5 2 RF variation fall 4

47

Bilaga 5

RELEVANTA FAKTA FRÅN INTERVJU MED EN PROJEKTLEDARE (Peab)

1. Vilken typ av grundläggning brukar man välja idag för att bygga småhus?

Platta på mark, L element utav frigolit och någon skiva på eller Leca grund

med prefabricerade block. Man brukar ha värmeslinga med vatten för varje

rum så kan man styra varje rum för sig.

Vanligaste grundanläggningen för villor är platta på mark som man brukar

bygga med frigolit cellplast L-element på kanten och med skivor isoleras under

hela grunden. Isoleringar inomhus samt under betongplatta brukar vara mycket

tjocka för att man vill förhindra energiförluster till marken.

Fördelar med platta på mark är att man kan ta bättre betong med hänsyn till

fukt och bättre motstånd till radon. Viktigt är marken runt huset som ska vara

torr och fin om möjligt.

Om man gjuter en vattentät betong fås väldigt lite bekymmer i framtiden.

Sedan beror det på hur man arbetar, görs en snygg gjutning och sedan en bra

efterbehandling dvs. plasta in, vattna i grunden så att det undviks att den

spricker när den torkas då har man bra kvalitet i många år oavsett på vilken

grundkonstruktion.

2. Mellan de utvalda husgrunderna för vilka av dem går det snabbare och billigare

att schakta marken?

Ungefär samma. Sedan beror på om man pålar.

3. Vilken av grunderna kräver mindre planering och organisation?

Det finns inte någon stor skillnad. Med färdiga balkar eller vägg kan

varmgrund bli snabbare och man behöver inte flera gubbar på plats. Totaltsätt

behövs mer jobb på platta på mark. Total tid är ca samma fast det finns flera

pass på platta på mark.

48

Kantbalkgjut.x 0.35m

Kantbalkgjut.y 0.1m

Armering12 0.12h

mh

Armering6 0.02h

mh

Bilaga 6

SAMTLIGA BERÄKNINGAR AV BYGGTIDER- OCH KOSTNADER

TIDER

BETONGPLATTA MED KONVENTIONEL BETONG

KOSTNADER

KONV BTG TOTALTID

h

KONV BTG TOTALKOSTNADER

kr

h timmar timmar kr kronor kronor

Omkretsplatta 40m

Areaplatta 100m2

Lsockelement 0.15h

mh

Cellplast 0.07h

m2

h

Betongplattagjutning 0.06h

m2

h

Armeringnät 0.04h

m2

h

Kantbalkgjutning 0.6h

m3

h

Lsockelement.kost 202kr

mkr

Armering12kost 73kr

mkr

Cellplastkost 73kr

m2

kr

Betongkantbalkgjutning.kost 1378kr

m3

kr

Armering6kost 16kr

mkr

Betongplattagjutning.kost 140kr

m2

kr

Armeringnätkost 43.45kr

m2

kr

40 0.15 0.12 0.02( ) 100 0.072( ) 0.04 0.06[ ] 0.350.1 40( ) 0.6 36

40 202 73 16( ) 100 732( ) 43.45 140[ ] 0.350.1 40( ) 1378 46514

FIGUR B6.1 Betongplatta L-kantelements sektion

49

BETONGPLATTA MED SKB BETONG

TIDER

KOSTNADER

SKB TOTALTID

h

SKB TOTALKOSTNADER

kr

Omkretsplatta 40m Kantbalkgjut.x 0.35m

Areaplatta 100m2

Kantbalkgjut.y 0.1m

Lsockelement 0.15h

mh

Armering12 0.12h

mh

Cellplast 0.07h

m2

h

Armering6 0.02h

mh

Armeringnät 0.04h

m2

h

SKBplattagjutning 0.06h

m2

h

SKBkantbalkgjutning 0.48h

m3

h

Lsockelement.kost 202kr

mkr

Armering12kost 73kr

mkr

Cellplastkost 73kr

m2

kr

SKBkantbalkgjutning.kost 1526kr

m3

kr

Armering6kost 16kr

mkr

SKBplattagjutning.kost 155kr

m2

kr


m2

kr

40 0.15 0.12 0.02( ) 100 0.14 0.04 0.06( ) 0.350.1 40( ) 0.48 36

40 202 73 16( ) 100 146 43.45 155( ) 0.350.1 40( ) 1530 48227

50

TIDER

BETONGPLATTA MED KONVENTIONEL BETONG HÖG VÄRMEISOLERING

KOSTNADER

h

TOTALKOSTNADER

kr

TOTALTID


Areaplatta 100m2

Kantbalkgjut.y 0.2m

Lsockelement 0.15h

mh

Armering12 0.12h

mh

Cellplast 0.07h

m2

h

Armering6 0.02h

mh

Armeringnät 0.04h

m2

h

Betongplattagjutning 0.06h

m2

h

Betongkantbalkgjutning 0.6h

m3

h

LsockelementH400.kost 235kr

mkr

Armering12kost 73kr

mkr

Cellplastkost 73kr

m2

kr

Betongkantbalkgjutning.kost 1378kr

m3

kr

Armering6kost 16kr

mkr

Betongplattagjutning.kost 140kr

m2

kr


m2

kr

40 0.15 0.12 0.02( ) 100 0.073 0.04 0.06( ) 0.350.2 40( ) 0.6 44

40 235 73 16( ) 100 219 43.45 140( ) 0.350.1 40( ) 1378 55134

51

BETONGPLATTA MED SKB BETONG HÖG VÄRMEISOLERING

TIDER

KOSTNADER

TOTALTID

TOTALKOSTNADER

kr


Areaplatta 100m2

Kantbalkgjut.y 0.2m

Lsockelement 0.15h

mh

Armering12 0.12h

mh

Cellplast 0.07h

m2

h

Armering6 0.02h

mh

Armeringnät 0.04h

m2

h

SKBplattagjutning 0.06h

m2

h

SKBkantbalkgjutning 0.48h

m3

h

LsockelementH400.kost 235kr

mkr

Armering12kost 73kr

mkr

Cellplastkost 73kr

m2

kr

SKBkantbalkgjutning.kost 1526kr

m3

kr

Armering6kost 16kr

mkr

SKBplattagjutning.kost 155kr

m2

kr


m2

kr

40 0.15 0.12 0.02( ) 100 0.073 0.04 0.06( ) 0.350.2 40( ) 0.48 44 h

40 235 73 16( ) 100 235 43.45 155( ) 0.350.1 40( ) 1526 58441

52

VARMGRUND MED GRUNDBALKAR PÅ STÖDPLATTOR

Övriga förutsättningar

Antal cellplast mellan stödplattorna= 20x2

Area cellplast mellan stödplattorna =

Stödplatta antal st. 20

Grundbalkar (2000x500x200) antal st =20

Tätskikt vid sula

TIDER

TOTALTID

TOTALKOSTNADER

KOSTNADER

P 40m

Aplatta 100m2

1.6m 0.4 m( ) 20 13m2

Avägg 0.5m 2 m 1m2

Atotvägg 1m2

20 20m2

T 40m 0.5 m 20m2

tätskiktB500 0.05h

m2

h

Cellaplaststödplattor 0.15h

m2

h

Cellplast100 0.16h

m2

h

Stödplattor 0.1h

st

hLättbetong 200 0.25

h

mh

Cellplastvägg 0.15h

m2

h

Plastfolietät 0.03h

m2

h

tätskiktB500 40kr

m2

kr

Cellaplaststödplattor 28kr

m2

kr

Cellplast100 53.15kr

m2

kr

Stödplattor 43kr

stkr

Lättbetong200 675kr

mkr

Cellplastvägg 28kr

m2

kr

Fiberduktät 14kr

m2

kr

200.05 200.1 20 0.25 0.152( ) 2 100 0.16 200.15 100 20( ) 0.03 53 h

2040 2043 20675 2 100 53.15 2028 100 20( ) 14 1328 28394 kr

53

TIDER

KOSTNADER

Plastfolietät 0.03h

m2

h

Plastfolietät 14kr

m2

kr

VARMGRUND MED LECABLOCK

Förutsättningar:

Tättskikt

Area mur Lättklinker

Tot cellplast

Tot cellplast.vägg

Plastfolie

TOTAL TID

TOTALKOSTNADER

0.5m 40 m 20m2

0.6m 40 m 24m2

100 2 m2

200m2

0.6m 40 m 24m2

0.6m 40 m( ) 100m2

124m2

TätskiktsulaB500 0.05h

m2

h

Cellplast100 0.16h

m2

h

Lättklinker200strängmurad 0.55h

m2

h

Cellplastvägg50 0.15h

m2

h

TätskiktsulaB500 40kr

m2

kr

Cellplast100 53.15kr

m2

kr

Lättklinker200strängmurad 371kr

m2

kr

Cellplastvägg50 28kr

m2

kr

200.05( ) 0.5524( ) 0.16100 2( ) 240.15( ) 0.03124( )[ ] 54 h

2040( ) 37124( ) 53.15100 2( ) 2428( ) 14124( )[ ] 22742 kr

54

Bilaga 7

EXTRA MATERIAL

Figur B7.1 Byggmoduler (källa: alltombostad.se)

Figur B7.2 Prefab betongplattor (källa: Tranemo G-betong AB)

Documents

Grundläggning av villor