EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB

Nr 8DECEMBER

2012

TvÅ NyA FLyGLINjER sTARTAR FRÅN MALMFÄLTEN

NyHETER SID 5

På området ska byggas flervåningshus, kedjehus, parhus och fristående villor, alla som hyresrätter. skiss: WHITE ARKITEKTByRÅ

SIVERT SVENSSON: Bra att ha eget skägg FEM sNABBA SID 16

nya lägenheter byggs på Granbacka

i Gällivare.NyHETER SID 4

30Ett flexiblare företagLKAB:s vd Lars-Eric Aaro talar ut om utmaningarna inför 2013 på en orolig världsmarknad i en stor intervju med Framtid:– vi står väl rustade.

INTERvjU SID 8–9

Stärkt hållbarhetsfokusLKAB har antagit en ny hållbar-hetsstrategi som ska leda till en fortsatt hållbar utveckling.– vi jobbar praktiskt med håll-barhet hela tiden, säger Monica Quinteiro, chef för kvalitetsav-delningen på LKAB.

NyHETER SID 2

Visionen av nya Gällivare

BOSTADSBYGGANDE

Vid foten av Dundret på Repisvaara planeras nytt bostadsbyggande av LKAB, ett naturnära boende nära vintersportanläggningarna. 200 bostäder i olika hustyper. – Vår ambition är allt ska vara klart inom två år, säger Karl Wikström, ansvarig för sam-hällsomvandlingen i Malmberget. NyHETER SID 4–5

LKAB sysselsätter 54 000LKAB sysselsätter 54 000 människor i sex samhällen i tre länder på Nordkalotten. Det visar en konsultrapport som nu presenteras. Bolagets stora betydelse bekräftas i Arbetsförmedlingens utsikter för 2013.

– LKAB är en helt avgörande faktor för sysselsättningen, säger Göran Nilsson, chef för Arbetsförmedlingen i Norrbotten. NyHETER SID 2–3

2 LKAB FRAMTID NR 8 • 2012 3LKAB FRAMTID NR 8 • 2012

NYHETERTipsa oss!Hör av dig med nyhetstips tillinfo@lkab.comeller 0771-76 00 00

Fakta LKAB och jobben

9 är LKAB:s plats på listan över svenska exportföretag. LKAB exporterade i fjol till ett värde av 23,2 miljarder kronor. (Källa: Largest Companies)

Så länge LKAB fortsätter att investera så är det bra för små företag i Malmfälten. KjELL HjELM, REGIoNCHEF I FÖRETAGARNA. (Källa: Norrbottens-Kuriren)

LKAB sysselsätter 54 000 på Nordkalotten

LKAB: 4 200 anställdaLeverantörer: 11 600 anställdaHandel och samhälle: 1 500 anställdaKunder med leverantörer: 36 600 anställdaTotalt: 53 900 anställda

ORTER SOM PåVERKAS:Kiruna, svappavaara, Gällivare, Luleå, oxelösund, Borlänge, Brahestad (Finland), Narvik (Norge)

EKONOMI:LKAB omsätter: 30 000 000 000 kronor per årLKAB:s statsskatt: 5 000 000 000 kronor 2011LKAB:s utdelning till staten: 5 000 000 000 kronor 2011LKAB investerar: 5 000 000 000 kronor per år

LKAB (4 200) Handel och samhälle (1 500) Kunder och leverantörer (36 600)

Frank Hojem. Foto: CAsPER HEDBERG

Sysselsättningen fördelad per grupp.

Göran Nilsson, chef för Arbetsförmelingen i Norrbotten. Foto: joAKIM FoLKE

STOCKHOLM. Sex samhällen i tre länder på Nordkalotten är starkt beroende av LKAB som arbetsgivare. LKAB sys-selsätter direkt och indirekt 17 000 människor, anställda och entreprenörer. Indirekt påverkas jobben för 54 000 människor. LKAB har även stor bety-delse för Sverige. Förra året levererade LKAB över 10 miljarder kronor i skatter och aktieutdelning till staten el-ler 1 200 kronor per svensk.

LKAB:s betydelse för sys-selsättningen redovisas i en konsultrapport av Mikael Kle-mets, MKC.

LKAB:s egna anställda är en liten del av alla som får jobb genom gruvan och järnmalms-förädlingen. Entreprenörer och leverantörer är dubbelt så många som LKAB:s anställda. Med samhällsservice stiger siffran av människor som är direkt beroende av LKAB för sitt jobb.

I studien ingår också en un-dersökning av kunder till LKAB och kundernas leve-rantörer. Fyra stålorter i Sve-rige och Finland berörs. Med LKAB:s nära nordiska kunder inräknade stiger antalet som berörs av LKAB dramatiskt.

Kundernas kunder ökar på siffran ytterligare. Flera orter i södra Sverige är beroende av kvalitetsstål för förädling som maskinindustri, bilindustri, lastbilstillverkare, samhälls-byggande och teknisk indu-stri.

– Jag har följt moderna metoder från bland annat bilindustrin när jag gjort be-dömningarna. Kunder och kundeffekter visar att överras-kande många arbetstillfällen påverkas, säger Mikael Kle-mets, utredare.

MAURITZ MAGNUSSON Sysselsättningen är en förutsättning för attraktiva samhällen. Foto: G. RúNAR GUDMUNDssoN

LKAB ska vara ett av värl-dens mest innovativa och resurssnåla gruvföretag. Det slås fast i den hållbarhets-strategi som presenterades förra veckan.

LKAB:s verksamhet ska möjliggöra en hållbar sam-hällsutveckling och generera välstånd, samtidigt som före-taget ska vara ett föredöme i

Hållbarhetsarbetet sätts på pränt

På hemsidan finns även LKAB:s års- redovisningar som sedan 2008 inkluderar en hållbarhetsredovisning.

Marie Wickberg, sakkunnig, Näringsdepartementet. Foto: ANDIA GHAFoURI

LULEÅ. För första gången i historien gör Arbetsförmedlingen en egen prognos över utvecklingen inom gruvbranschen det närmaste året. Gruvprognosen spår fortsatt expansion. Det närmaste halvåret behövs 300 nyanställningar inom gruvnäringen, tror Arbetsförmedlingen.

Enligt bedömare i branschen väntas gruvnäringen expandera i Sverige under många år framöver, trots ett avvaktande läge just nu.

Arbetsförmedlingens undersökning visar att fler än hälften av arbetsgivarna inte kan öka sin produktion med mer än fem procent innan rekrytering behöver ske. Det senaste halvåret har gruvföretag med brist på arbetskraft ökat från 40 procent till 62 procent. Befintlig personal har fått arbeta övertid.

Under kommande sex månader finns behov av att ersättningsrekrytera och ny-anställa närmare 300 personer till gruv-näringen. Främst behövs bergarbetare, maskinförare, processoperatör, mekani-ker, ingenjörer, elektriker, fordonsmeka-niker och lastare.

Intresset är stort. De flesta arbets-sökande är beredda att bosätta sig på gruvorterna, men en bromskloss är den akuta bristen på bostäder. Arbetspend-lingen är omfattande. Man räknar med att ungefär 2 000 personer som jobbar på gruvorter är skrivna i andra kommuner. Därigenom går berörda kommuner miste om stora skatteintäkter.

En del företag väljer att rekrytera från utlandet och det är inte heller ovanligt att personer med särskild kompetens flyttar runt mellan olika företag. I rekry-teringen strävar företagen efter att få en jämn könsfördelning och man ser helst att de anställda bor eller bosätter sig på orten för att få fungerande samhällen runt gruvorna.

MAURITZ MAGNUSSON

300 nya jobb nästa halvår

Ny gruvprognos:

En levande landsbygd bygger på

att det finns jobb

Norrbotten bättre än sverigeSTOCKHOLM. Tillväxten i Norr-botten håller en historiskt hög nivå. Och de tunga industriin-vesteringarna i Malmfälten spelar en central roll: – LKAB är en helt avgö-rande faktor för sysselsätt-ningen på Nordkalotten, säger Göran Nilsson, chef för Arbetsförmedlingen i Norrbotten.

Göran Nilsson menar att detta är ett faktum:

– Det stämmer med våra egna studier. Vi har i dagarna levererat utsikter för arbets-marknaden inför nästa år. Vår analys visar att Norrbotten går bättre än övriga Sverige. Riket har ökat arbetslösheten med-an Norrbotten minskat. Gruv-näringen spelar en avgörande roll, säger Nilsson.

– Den höga investeringstak-ten är en stark motor för nä-ringsliv och samhälle. Arbets-förmedlingen har bistått med att dammsuga hela Sverige på ingenjörer som kan flytta till Norrbotten och tillsammans med LKAB har vi startat pro-

jekt för att locka utländska in-genjörer till Malmfälten.

De indirekta effekterna är omfattande.

– Väldigt många människor påverkas av LKAB. Många sam-hällen och omgivande byar, industrier och hamnar är helt beroende, säger Björn Määttä, LKAB, inköpare som varit med i utredningsgruppen.

Marie Wikberg, sakkunnig hos näringsminister Annie Lööf, stryker under den bety-delsen:

– LKAB skapar jobb där de behövs som mest; i den svens-ka glesbygden. En levande landsbygd bygger på att det finns jobb, och då behövs fö-retag som LKAB.

– LKAB är statens mest lönsamma bolag just nu. Den gruvboom vi just nu ser skapar stora investeringar i många delar av Sverige, vilket bidrar till skatteintäkter, jobb och ekonomisk utveckling både regionalt och nationellt, säger Marie Wikberg.

Staten, kommuner och landsting har en direkt effekt av LKAB genom statsskatt, ak-

tieutdelning och de kommun-skatter som företagets och entreprenörernas anställda betalar in.

– Vem sade att gruvnäring-en inte lämnar några spår ef-ter sig? LKAB har lagt grunden för samhällsbyggande i 122 år. LKAB skapar jobb och mer-värden och driver på högtek-nologisk utveckling. Många små företag och industrier påverkas positivt. Den som får leverera till LKAB är kon-kurrenskraftig i hela världen., säger Frank Hojem, chef för samhällskontakter på LKAB.

MAURITZ MAGNUSSON

Norrbotten sverige

Arbetslösa i Norrbottens län och riket. (%)

1996

16

14

12

10

8

6

4

2

020062001 20122011

Läs hållbar-hetsstrategin på

www.lkab.com

branschen när det gäller etik, arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald.Utifrån kunderbjudandet om effektiv järnframställning, Performance in Ironmaking, och klimatsmarta produkter, LKAB Green Pellets, ska LKAB bland annat vara ledande på resurs- och klimateffektiv produktion. Andra ambitio-ner är att vara branschledan-

de inom forskning, innova-tion och ny teknik, och en attraktiv samarbetspartner för kunder och leverantörer.

– Vi jobbar praktiskt med hållbarhet hela tiden och se-dan länge. Men med strategin för hållbar utveckling tydlig-gör vi arbetet och målen både för oss själva och för andra, säger Monica Quinteiro, chef för kvalitetsavdelningen.

– Hållbarhetsarbetet hjälper oss hantera risker och minska kostnader, samtidigt som det minimerar vår negativa påverkan på omvärlden, fort-sätter hon.

Hållbarhetsstrategin är upp-delad i fyra fokusområden: attraktiva LKAB, attraktiva samhällen, ansvarsfull verk-samhet och resurseffektiv produktion.

KAJSA LINDMARK

• Olycksfall med frånvaro skall minska från 7 till 5 olycksfall per miljon arbetstimmar från 2011 till 2015. År 2020 ska olycksfallsfrekvensen uppgå till högst 2,5.

• Energiförbrukningen ska minska från 160 kWh år 2011 till 130 kWh per ton färdiga produkter år 2020.

• Andelen kvinnor i företaget ska år 2020 uppgå till minst 25%.

• LKAB ska bygga 200 nya bostäder i vardera Kiruna och Gällivare kommun till 2015 jämfört med 2011.

• Årsmedelvärdet för nedfallande stoft (damm) ska minska med 10 % till 2015 jämfört med 2011.

Några av målen i LKAB:s hållbarhetsstrategi:

Hållbara lösningar är framtidens focus. Foto: FREDRIC ALM

4 LKAB FRAMTID NR 8 • 2012 5LKAB FRAMTID NR 8 • 2012NYHETER

LKAB. Tidningen Dagens Industri har ut-sett LKAB till ett av hundra karriärföre-tag 2013. Det är andra året i rad företa-get hamnar på listan och glädjen är stor på LKAB:s personalavdelning.

– Det är ett långsiktigt och uthålligt ar-bete som gett resultat, säger Åse Juhlin, Human Resources Manager på LKAB.

Dagens industri utser företagen efter djupintervjuer om mål och aktiviteter inom området attraktivitet.

– Det här visar att vi är på rätt väg i vårt långsiktiga strategiska arbete. Vi ut-går från LKAB:s värderingar och arbetar aktivt med strategier, mål och aktiviteter med fokus på att attrahera, rekrytera och att utveckla, säger Åse Juhlin.

LKAB har börjat kartlägga verksamhe-terna inom HR-området för att använda detta som underlag i förbättrings- och utvecklingsarbetet. En prioriterad del i arbetet är att hitta rätt ersättare till olika befattningar, detta kallas successionspla-nering.

– Det är jätteviktigt att titta på vilka möjlig-heter som finns och att titta på vilka personer som kan växa in i nya roller. Vi ser alla som talanger och jobbar bland annat med pre-stationsutveckling och delaktighet bland med-arbetarna. Den enskilde medarbetaren och dennes kompetens är viktig för företaget, säger Åse Juhlin.

LKAB har även tagit fram en chefsplatt-form som bygger på hur företaget ser på ledare och vilka typer av utbildningar de bör gå.

Inom området rekrytering arbetar LKAB aktivt med mångfald, att få in människor med olika bakgrund och kompetenser.

– Vi är övertygade om att detta bidrar än mer till att skapa trivsamma och utvecklande arbetsplatser, och mångfald är ett starkt bidrag till att utveckla ett än mer innovativt företag.

Förutom Dagens industris utnämning klättrade LKAB 20 placeringar i år på företaget Universums studentranking ”Sveriges mest attraktiva arbetsgivare för civilingenjörer” och blev utsedd till en av raketerna. Detta är något som Åse Juhlin menar är ett tecken på att företaget har blivit mer synligt nationellt hos potenti-ella medarbetare.

LKAB har målet att 2015 vara topp 40 på rankingen ”Sveriges mest attraktiva arbetsgivare för civilingenjörer”, vilket bara är 14 placeringar bort.

– Det är något som är uppnåeligt. Vi har nu höjt målet för 2020 där vi satsar på att fortsätta vara topp ett bland studenter från Luleå tekniska universitet och att vara topp 25 nationellt, säger Åse Juhlin.

KAJSA LINDMARK

åse Juhlin.

Personalsatsningaruppmärksammas

MALMBERGET. Nu är det klart att LKAB sätter spaden i jorden. Under våren påbörjas bygget av 30 nya lägenheter på Granbacka i Gällivare. – Fem tvåvåningshus blir inflyttningsklara under 2014, säger Tomas Lindgren, pro-jektchef på LKAB Fastigheter.

LKAB har nyligen bevil-jats bygglov av miljö- och

byggnämnden i Gällivare. Byggnaderna inrymmer sex lägenheter vardera. Fördelat på tjugo trerumslägenheter och tio fyrarumslägenheter.

– Det är väldigt roligt att LKAB bygger nytt. Inom kort ska det beslutas vem som får utföra byggnatio-nen, säger Elena Ström, projektledare på LKAB.

– Vi bygger främst för

att klara flyttningar från våra egna bostadsområden i Malmberget, säger Tomas Lindgren.

En uppsnyggning ska göras av hela området.

– Lekparker, belysning och gårdsmiljöer förändras. En landskapsarkitekt har anlitats för jobbet, säger Tomas Lindgren.

Senaste nybygget i LKAB:s

regi i Gällivare var när 28 lägenheter byggdes på om-rådet Bäckåsen sommaren 2011. Innan dess var det 50 år sedan LKAB byggde nytt.

LKAB köpte hela Gran-backaområdet i oktober 2011 med 93 befintliga lägenheter av det kommu-nala bostadsbolaget TOP bostäder AB.

MARITHA MOSSBERG

30 nya lägenheter på Granbacka i Gällivare

”Nu är Granbacka på gång”, konstaterar Elena Ström, projektledare i LKAB. Foto: MARITHA MossBERG

Den 22 november bevil-jades LKAB:s ansökan om ändring av detalj-planen för Repisvaara hos Gällivares miljö-

och byggnämnd. Planen ställs nu ut för samråd. Modell och rit-ningar har skapats som förslag för bostadsbebyggelsen. Området som LKAB tilldelats av Gällivare kommun är beläget norr om den stugby som i dag finns på Repis-vaara. Terrängen är kuperad och sluttar ner mot Porjusvägen och Gällivare. Här är tänkt att byggas flervåningshus, kedjehus, parhus och fristående villor, alla som hy-resrätter. Ett varierat boende som kan bilda harmoni med den om-kringliggande naturen.

LKAB strävar efter att samla sin bebyggelse, av flera skäl. De gamla kulturhusen från Bolagsområdet i Malmberget ska inte bli museihus utan byggnader som nyttjas. An-vändningsområdena kan till ex-empel vara bostäder, sida vid sida med de nya byggnaderna.

–Vi vill gärna samla den nya och gamla bebyggelsen på ett och samma ställe. Det är också prak-tiskt beträffande skötseln av bygg-naderna, påpekar Karl Wikström.

Hittills har sex byggnader, mer än 100 år gamla, bevarats. Husen har plockats ned bit för bit och transporterats bort från Bolags-området. De nedmonterade hu-sen förvaras i ett förråd i väntan på att byggas upp igen.

Så här ser visionen ut för nya bostadsområdet i Repisvaara Visionen visar förslag på många

olika hustyper för bostäder på Repisvaara. skisser: WHITE ARKITEKTByRÅ

2012-10-18

GÄLLIVARE KOMMUN

2 rok60

5 rok101

1 rok39,5

3 rok69

1 rok39,5

3 rok69

1 rok39,5

3 rok69

2 rok60

5 rok110

1 rok40,5

5 rok103

1 rok40,5

1 rok40

3 rok69

1 rok40,5

1 rok40

4 rok i etage 85

lägenhet nedre plan/Frd

frd/ teknikgarage

BERGHUSET

1 ROK40 m2Månadshyra ca 5500:-1500 kr/m2/år x 40m2 /12 mån + 500kr garagehyra

2 ROK60 m2Månadshyra ca 8000:-1500 kr/m2/år x 60m2 /12 mån + 500kr garagehyra

3 ROK69 m2Månadshyra ca 9100:-1500 kr/m2/år x 60m2 /12 mån + 500kr garagehyra

5 ROK103 m2Månadshyra ca 13400:-1500 kr/m2/år x 60m2 /12 mån + 500kr garagehyra

Sektion

BERGHUSE T

R EF ER EN S BOSTA DSU TSTÄ L LN I N G EN A N N EDA L 2012

3 rokca 69 m2

1 rokca 40 m2

5 rokca 103 m2

10 m2

7 m2

20 m2

8 m2

7 m2

13,5 m2 6,5 m2

1 rokca 40 m2

Plan 3

MALMFÄLTEN. Den 20 december startar SAS ett ett direktflyg mellan Kiruna och Köpen-hamn, några veckor senare börjar Direktflyg trafikera Kiruna-Gällivare-Luleå. – Malmfälten är hett och nä-ringslivsbolagen Expandum i Gällivare och Progressum i Kiruna har genomfört mycket grundliga kartläggningar av behovet för linjen Kiruna-

Gällivare-Luleå, vilket gör att vi har stor förhoppning på denna trafik, berättar Expan-dums vd Kjell-Åke Johansson.

Samtidigt som Sveriges största industriella inves-teringar sker inom gruvin-dustrin i Lappland satsar besöksnäringen i Kiruna på en fördubblad omsättning till år 2020. För att nå dit måste branschen attrahera fler gäs-

ter till regionen men också säkerställa kommunikatio-nerna. Ett led i detta är den säsongslinje mellan Kiruna och Köpenhamn som SAS börjar trafikera strax före jul.

– Eftersom vi ser störst potential i att locka resenärer från utlandet och Köpen-hamn är ett viktigt nav ut till flera utländska marknader, tror vi mycket på den här

flyglinjen, säger Erica Matt-son, vd för Kiruna Lappland ekonomisk förening.

Under tre år satsar LKAB, Norrlandsfonden, riskkapi-talbolaget Norrskenet och 20 andra regionala bolag medel för att få flyglinjen att lyfta.

– Turistnäringen är viktig för LKAB eftersom den bidrar till att sprida budskapet om den unika naturen och

möjligheterna till friluftsliv i vårt verksamhetsområde. Dessutom har LKAB behov av starka alternativa näringar i Malmfälten. Det underlättar vårt rekryteringsarbete av par och familjer om det går att finna attraktiva jobb även utanför gruvnäringen, säger Lotta Fogde, LKAB:s kommu-nikationsdirektör.

TINA BENSON

Två nya flyglinjer startar inom kort - trots turbulent flygmarknad

NyA GÄLLivARE:

– Vår vilja är att placera ett ur-val av våra gamla kulturbyggna-der på det här området. Repis-vaara kan bli en perfekt plats för dem, säger Karl Wikström.

Hur är det med solljus på den här sluttningen mot Gällivare?

– Arkitekterna har tittat på detta när de ritade området. Det kan tyckas att det ligger på skugg-sidan men solen kommer att nå dit, svarar Karl Wikström

När kan LKAB:s nya område på Repisvaara vara klart?

– För tre år sedan tog LKAB:s styrelse ett inriktningsbeslut att färdigställa 200 lägenheter inom fem år. Vår ambition är att allt ska vara klart inom två år, svarar Karl Wikström.

MARITHA MOSSBERG

MALMBERGET. LKAB:s byggplaner på Repisvaara vid foten av lågfjället Dundret i Gällivare tar form. Drygt 200 bostäder ska byggas i ett naturnära område. – Vi har en bit kvar innan byggstart men har kommit en god bit på väg, säger Karl Wikström, LKAB, ansva-rig för samhällsomvandlingen i Malmberget.

Karl Wikström. Foto: MARITHA MossBERG

6 LKAB FRAMTID NR 8 • 2012 7LKAB FRAMTID NR 8 • 2012NYHETER

LKAB bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala stål-marknaden. Koncernen omsätter 30 miljarder kronor per år och rymmer även industrimineraler, borrsystem, tågtransporter, berg- och verkstads-tjänster, sprängmedel och fastighetsbolag. LKAB har drygt 4 000 anställda i 14 länder. Tillsammans gör vi världens mest klimatsmarta järnmalms-produkt, LKAB Green Pellets. www.lkab.com

Goda utsikter INOM

möjligheternas LKAB

LKAB-gods på inlandsbananLKAB. LKAB köper kalksten från Orsa som fraktas på inlandsbanan. Första kalk-stenståget anlände till Malmberget den 8 november. Det är ett försöksprojekt att transportera kalksten till LKAB via Inlandsbanan som om det faller väl ut innebär att totalt 2 400 ton kalksten köps från Orsa i försöksprojektet.

– Anledningen är att det går tungt nu för Nordkalk på Gotland där vi annars köper kalksten, säger Ing-ela Lindqvist, inköpare på LKAB.

Kalksten används som ett tillsatsmedel i pelletsproduktionen. LKAB behöver cirka 100 000 ton per år. Vanligtvis forslas kalkstenen från Gotland med båt och vidare med tåg till LKAB.

MARITHA MOSSBERG

Ny lekpark växer framKIRUNA. Trots snö och kyla råder nybygg-nation i Gruvstadsparken i Kiruna. En ny lekpark håller på att färdigställas intill skridskobanan. Björn Larsborg, Patrik Kemi och Joakim Kiviniemi från NCC ar-betar med att montera lekställningen som importerats ända från Tyskland. Nu blir det snart leka av för såväl stora som små.

JOHANNA FOGMAN

Inflyttade på GullrisetKIRUNA. Lokalerna på Gullriset i Kiruna har byggts om till 18 små lägenheter.

– Vi behövde bygga lägenheter omgå-ende för att lösa LKAB:s rekryteringsbe-hov. Därför har vi iordningställt de gamla lokalerna till små lägenheter som är avsedda som en första bostad för nyan-ställda, säger Östen Brännström, bostads-förmedlare på LKAB Fastigheter.

Inflyttning skedde i augusti/september. JOHANNA FOGMAN

De gamla lokalerna på Gullriset har byggts om till lägenheter. Foto: FREDRIC ALM

Foto: MARITHA MossBERG

Från vänster i bild: Joakim Kiviniemi, Patrik Kemi och Björn Larsborg monterar lekställ-ningen. Foto: joHANNA FoGMAN

Bättre glid för amerikanarnaNamn: Peter johansson.

ålder: 49 år.

Familj: Frun Tine. Barnen stina, Robin, Lina och Elias. Fa-miljens tre hundar.

Bor: I Koskullskulle utanför Gällivare.

Yrke: Chefsvallare för det amerikanska längdlandslaget sedan år 2006. Arbetade tidigare på sjukhuset i Gällivare som medicinteknisk ingenjör.

Övrigt: Tillhörde världseliten i drag-hundskörning under hela 90-talet och en bit in på 2000-talet. Bland meriterna finns vM-guld och EM-silver.

KOSKULLSKULLE. Att valla ski-dor är ett lika omväxlande arbete som väderförhållan-dena. – Rätt skidor kan vara av-görande för framgång eller inte framgång, säger Peter Johansson, chefsvallare för det amerikanska längd-landslaget.

– Det har blivit lite av en ar-betsskada att kolla vädret fast jag inte jobbar, skrattar Peter.

Många gånger är förhållan-dena så omväxlande och svåra att vallarna tvingas arbeta in i sista sekund för att välja rätt par skidor. När man lyckas pricka rätt och när framgång-arna kommer är lyckan total, inte bara för åkaren utan för hela laget.

– Kikkan Randalls första världscupsseger i Rybinsk 2009 var jättestort att få vara med om. En framgång betyder så mycket och bevisar att det är uppnåeligt, säger Peter.

Livet som landslagsman in-nebär ofta många och långa resor. Det amerikanska laget, som inte har sin bas i Europa, har ett särskilt tufft säsongs-schema.

– Jag reser omkring 80 da-gar per säsong men många

av åkarna kommer hit till Eu-ropa i oktober och åker inte hem förrän i mars. De firar till och med jul tillsammans, be-rättar Peter.

Även om arbetet är förlagt till där vallaboden står för till-fället är yrkesvalet inget som han ångrat. Peter bor kvar i Koskullskulle trots sin nya karriär som vallare på grund av närheten till familjen, omgivningen men också för skidåkningens skull. Särskilt roligt är det därför med täv-lingar på hemmaplan och den goda stämningen runt hela ar-rangemanget.

Det amerikanska landslaget består i dagsläget av 30 åka-re, varav 11 är etablerade världcupsåkare. Det pågår en långsiktig satsning mot OS i Sotji 2014 och Peter ser för-väntansfullt fram emot kom-mande utmaningar.

– Det är en bra återväxt inom laget. 20 av åkarna är väldigt unga och lovande.

Trots att han ingår i det amerikanska teamet håller han tummarna för de svenska åkarna.

JOSEFIN EJEMALMUSA:s Kikkan Randall och chefsvallaren Peter Johansson från Koskullskulle testar skidor inför World Cup-tävlingarna i Gällivare. Foto: josEFIN EjEMALM

Fakta

LKAB köper och bygger nytt i KirunaFrån vänster i bild: LKAB:s vd Lars-Eric Aaro, Siv Aidanpää-Edlert, vd för LKAB Fastigheter, Annelie Vinsa, vd för Kiruna-bostäder och Niklas Sirén, vice ordförande i kommunstyrelsen. Foto: RúNAR GUðMUNDssoN

KiRUNA. I en fastighetsaffär mellan LKAB Fastigheter AB och Kirunabostäder AB tar LKAB ett nytt grepp på den akuta bostadsbristen i Kiruna. LKAB köper mark med byggrätter på bostads-områdena Terrassen och Glaciären av kommunägda Kirunabostäder för nybygg-nation av ytterligare drygt 100 lägenheter.

Dessutom köper LKAB be-fintliga fastigheter med 141 lägenheter på Terrassen. För LKAB innebär förvärvet ett be-tydelsefullt komplement till de pågående byggnationerna av 74 lägenheter på Jägarsko-lan och de planerade 150 lä-genheterna vid Luossavaara. Variationen ökar i bostads-utbudet hos LKAB Fastigheter AB som dessutom kommer att genomföra en omfattande re-novering av lägenheterna på Terrassen.

– Inom några år ska drygt 300 lägenheter ha avvecklats i den första etappen av sam-hällsomvandlingen i Kiruna. Behovet att snabbt ordna fler bostäder är stort, och vi vill säkerställa egen kontroll över processen att infria vårt löfte om minst 200 nya lägenheter i Kiruna år 2015.

– Dessutom vill vi bidra till en positiv utveckling för Kiru-na i en situation där människ-or söker sig till vår expansiva region och de arbetstillfällen som erbjuds här. Därför har vi efter noggrant övervägande beslutat att bygga även på om-råden som vi bedömer kom-mer att påverkas av framtida gruvbrytning, säger LKAB:s vd Lars-Eric Aaro.

Det här är ett viktigt tillskott till Kirunas bostadsmarknad. Kiruna kommun ser mycket positivt på fastighetsaffären, eftersom den snabbt kan ge nya bostäder.

– Detta är positivt, nödvän-digt och ger oss en chans att växa, säger Niklas Sirén, vice ordförande i kommunstyrel-sen.

Om andra aktörer bygger på kommande deformationsom-råden måste LKAB ersätta det fulla marknadsvärdet på fast-igheterna den dag avveckling sker.

– Genom att vi själva bygger bostäder på dessa områden kan kostnaderna för byggna-tionerna avskrivas innan de så småningom påverkas av gruvbrytningen, säger Lars-Eric Aaro.

– På Terrassen byggs punkt-hus där vi fokuserar på min-dre och yteffektiva lägenheter för att få ner hyreskostna-derna. På Glaciären planeras det för tvåvåningshus där vi riktar oss mot barnfamiljer, säger Siv Aidanpää-Edlert, vd på LKAB fastigheter

YLvA SIEvERTSSON

Vi vill bidra till

en positiv utveckling för Kiruna i en situa-

tion där människor

söker sig till vår

expansiva region

MALMBERGET. Andreas Enberg är operatör vid pel-letsverken i Malmberget till vardags. På fritiden har han en hemlig passion. Han spelar i elitserien och är ”teammate” med Foppa Forsberg, hockeylegendar.

Förra säsongen tog Andre-as Enberg hem slutsegern i hockeytipset hos Svenska

Spel. I hockeytipset gäller det att pricka in resultaten i elitserien, åtta matcher vecka för vecka. I fjol blev Andreas trea i ”grundse-rien”. Sedan toppade han formen till slutspelet.

Segrarens pris blev att åka på en hockeyresa till USA med Foppa som värd och guide.

– Vi bodde på hotell i New York och såg matcher i Madison Square Garden och i New Jersey arena på andra sidan floden. Sedan tog Foppa oss med till en match i Philadelphia där vi såg Fly-ers spela. Det var en enormt stor upplevelse. Och jag har fått en mailkompis i Foppa, säger Andreas.

Han spelar förstås i elitse-rien i år också.

– Jag ligger på 15:e plats i tipsligan i grundserien med fem omgångar kvar. De 20 bästa går till slutspel.

I år får vinnarna stanna i Sverige. Biljetter till hockey-VM i Globen väntar.

MAURITZ MAGNUSSON

Andreas spelar i elitserien – med ’’Foppa’’ Forsberg

Peter Forsberg tillsammans med LKAB:s Andreas Enberg.

8 LKAB FRAMTID NR 8 • 2012 9LKAB FRAMTID NR 8 • 2012

INTERVJU 30 000 hektar i sverige täcks av golfbanor. Gruvnäring-ens totala markanvändning är 20 000 hektar, eller 0,4 promille av landets yta. (Källa: sCB) 944 000 kronor var snittpriset på sålda

hus i Malmberget år 2011. År 2005 var snittpriset 490 000 kronor.

Framtiden kräver flexibilitet och mer kulturLKAB:s vd Lars-Eric Aaro ser tillbaka på ett år som bjudit på både framgångar och bakslag. Resultaten är dock fortfarande goda och fokus ligger som alltid framåt.

LKAB:s vd Lars-Eric Aaro betonar vikten av kultur för attraktiva samhällen, liksom föregångaren Hjalmar Lundbohm gjorde. Foto: RúNAR GUðMUNDssoN

Vilka är de starkaste minnena du bär med dig från 2012?

– Att vi lyckas få ut våra pel-letsvolymer andra och tredje kvartalet. Många konkurren-ter tappar volymer. Här gör vår marknadsavdelning ett jättejobb. Våra personalfes-ter i hangaren i Kiruna var också starka upplevelser. Jag och min fru Siw mötte 5 000 medarbetare och deras anhö-riga flera helger i rad, det var fantastiskt. På samhällsplanet är det otroligt skönt att vi har avtal på plats med Gällivare kommun om en helhetslös-ning för Malmberget och med Kiruna kommun om den för-sta etappen på Gruvstadspar-ken. Affärsmässigt blev en resa till USA en aha-upplevel-se, när jag hörde och såg vil-ken betydelse den så kallade skiffergasen kan få för fram-tidens energiförsörjning och för våra järnmalmsprodukter för direktreduktionsframställ-ning av stål. Det ingav stort hopp, amerikanerna ser att naturgasen har möjlighet att bli en ”game-changer” för världens energiförsörjning.

Vad skiljer nedgången på marknaden i år från krisen 2008-2009?

– 2008 blev det en drama-tisk snabb nedgång. Detta har vi åtminstone inte sett , än! I år började vi se vartåt det lu-tade andra kvartalet när Kina bromsade in. LKAB har tagit kravet på flexibilitet på allvar sedan förra krisen, idag finns vi på alla marknader. I grun-den är det jättesvårt att veta vad som händer framöver, men vi är väl rustade med nya huvudnivåer, nya lok och vagnar, verk och hamnar i hög klass och ett starkt pro-gram för att sänka våra pro-duktionskostnader. En annan skillnad idag är energimark-naden. Jag har svårt att se att energipriserna ska stiga, idag kan man köpa el till priser vi inte trodde var möjliga för tre år sedan. Den amerikanska skiffergasen som man nu bör-jat utvinna på allvar påverkar förstås priset. Vi måste börja

ta in gas i samhället. Det är visserligen ett fossilt bränsle, men det orsakar 30 procent lägre koldioxidutsläpp än an-dra fossila bränslen. För LKAB är den ökande tillgången till naturgas en stor fördel för de kunder som gör järn genom direktreduktion, vi har en så stark ställning på pellets-marknaden i den nischen.

Prisnedgången på järnmalm, hur mycket ska man oroa sig?

– Om vi hade varit tvungna att ta ett beslut om en ny hu-vudnivå idag hade vi varit i en svårare situation. Men nu har vi praktiskt taget allt på plats för en produktion på 28 miljo-ner ton, det är tryggt. Fortsät-ter vi effektivisera och hålla ner kostnaderna står vi starka. Vi ska klara att hålla ett spann mellan pris och kostnad så att vi får en vinst för att: 1. Inves-tera i ett starkt LKAB. 2. Klara av samhällsomvandlingarna som säkrar fortsatt verksam-het. 3. Ge utdelning till vår ägare. Fixar vi det så får vi ar-betsro, då är det vi själva som bestämmer över vår framtid.

Vad tänker du om de som känner att de kommit i kläm i samhällsomvandlingarna eller på grund av gruvbrytningens påverkan?

– Det är alltid tråkigt att göra människor besvikna. Vi har

som mål att vara proaktiva, raka och tydliga i vår kommu-nikation. Vi ska fortsätta ha en stark dialog och göra vårt yttersta för att få ut sakinfor-mation. Jag tror att om man vet varför det som sker gör det, så känner man sig trygga-re. Vi ska fortsätta sprida kun-skap om hur vår brytnings-metod fungerar, till exempel. Och självfallet ska vi fortsätta forska på vår teknik för att ut-veckla den. Idag finansierar vi till exempel fem professurer i bland annat bergmekanik på Luleå tekniska universitet, de forskar bland annat på skiv-rasbrytningen. Jag ser mycket fram mot vad dessa individer och deras forskargrupper kan ta fram för metoder och tekni-ker för att undvika skakning-arna som är effekter av seis-miska aktiviteter.

Skulle LKAB kunna lägga undan en större del av vinsten för att säkra samhällsomvandlingarna?

– Vi följer en viktig redo-visningsprincip; i varje läge ska vi kunna betala för de skador som vår brytning or-sakar, därför avsätter vi varje år pengar för att säkra er-sättningarna. Jag är mycket glad för de affärer vi kunnat göra med de kommunala bo-stadsbolagen i Gällivare och Kiruna där vi köpt bostäder och byggbara tomter. De har skapat möjligheter för både LKAB och kommunerna att ha en effektiv förvaltning av fastigheterna och samtidigt har vi full kontroll på att vi bland annat kan bygga 200 nya lägenheter i Kiruna på befintliga byggrätter.

Hur ser du på det som kallas fly in-fly out, att människor arbetspendlar till Malmfälten?

– Man bygger inte attraktiva samhällen med människor som inte bor på orterna. Fly in-fly out är inte en bra lösning, vi ser så många dåliga exem-pel på det i världen, till exem-pel vid nya gruvfält i Austra-lien. De som huvudsakligen pendlar till Malmfälten idag

är entreprenörer som arbetar på våra stora projekt. Nu kom-mer det största projektet, den nya huvudnivån i Kiruna, att börja trappas ner i takt med att anläggningen tas i drift, men vi fortsätter investera över fyra miljarder kronor per år, så visst kommer det att fin-nas många entreprenörer på orterna framöver också.

En del av miljörörelsen har argumenterat mot gruvnäring-ens expansion, vad tycker du om det?

– Det är en viktig del av demokratin att alla delar av samhället granskas och debat-teras, det är bra. Vi får också en chans att föra fram våra

budskap om gruvnäringens betydelse. Vi i branschen har inte varit tillräckligt proaktiva och hjälpt de nya företag som kommit, vi borde agera ännu tydligare som förebilder.

Vissa tycker det är problema-tiskt att människor lämnar jobb inom den offentliga sek-torn för att arbeta på LKAB.

– Ska man efterfråga perso-nal så måste man också kunna erbjuda något som lockar. Det måste inte vara en hög lön, men så klart spelar ersätt-ningsnivån in. Vår bransch har haft den löneutveckling den har haft, det kan vi inte göra så mycket åt. Via risk-kapitalbolaget Norrskenet investerar LKAB för att få ett bredare näringsliv, vi stödjer Malmfältsflyg för bättre kom-munikationer och hjälper tu-ristnäringen med att få upp en non-stop flight från Köpen-hamn. Genom att på det sät-tet stimulera till ett bredare utbud av tjänster i samhället och skapa nya bostäder gör vi offensiva satsningar för att

underlätta för andra arbetsgi-vare att locka fler människor till Malmfälten och tillsätta sina tjänster.

Vad är din syn på mång-faldsfrågan?

– Andelen kvinnor i LKAB har ökat från 8 till 17 procent under 2000-talet, och vårt mål är att andelen kvinnor ska vara minst 25 procent år 2020. Mångfald är över huvud taget extremt viktigt för oss, vi måste få in hela samhället i LKAB både för att säkra kom-petens, utveckla vår företags-kultur och för att ha en till-räckligt stor rekryteringsbas. Dessutom vet vi att toleranta samhällen är de mest attrak-

tiva samhällena i världen. Det visar all forskning. Så vill vi ha attraktiva samhällen, så ska vi arbeta stenhårt för ökad mångfalden i våra kom-muner.

Vad tycker du LKAB borde göra ännu mer för att skapa attraktiva samhällen?

– Vi är ju mycket engage-rade i att skapa ett bredare näringsliv, att utveckla sko-lorna och erbjuda ett aktivt fritidsliv. För att locka famil-jer att flytta till Malmfälten och stanna kvar ska vi kunna erbjuda två bra jobb till varje par, ett attraktivt boende och Sveriges bästa skolor. Där är vi på god väg. Men det finns ett

område som vi ska lyfta upp ytterligare, och det är kultu-ren. Det finns bra aktiviteter och eldsjälar i kommunerna, men vi på LKAB borde enga-gera oss ännu mer för att få en bredd i utbudet av musik, teater, konst och design. Det är så viktiga delar av männ-iskor liv, jag tror verkligen på det man i samhällsplanering-en kallar ”life between buil-dings”, alltså livet som pågår mellan arkitekternas byggna-der. Det vi upplever med sin-nena är jätteviktigt för hur vi upplever livet. Kultur skapar toleranta samhällen, och det blir attraktiva samhällen som i sin tur lockar människor och bygger välstånd.

Hur blir julfirandet i år?– Det blir en klassisk jul

hemma med mycket folk; fa-milj och släkt. Båda grabbarna pluggar på universitet och de tar med sig kompisar som kommer från andra länder och inte åker hem över högti-den. Det ska bli kul.

Har du något annat att tillägga?

– Ja, jag vill passa på att öns-ka alla LKAB:s vänner, samar-betspartners, anställda, deras familjer och övriga boende på våra verksamhetsorter en rik-tigt god jul och ett gott nytt 2013!

ANDERS LINDBERG

Dialogen är viktig i samhälls-omvandlingarna, tycker Lars-Eric Aaro.

Man bygger inte attraktiva samhällen med människor som inte bor på orterna

10 LKAB FRAMTID NR 8 • 2012 11LKAB FRAMTID NR 8 • 2012

VAD: Marcus Hellner fick stort publikstöd under World Cup på "hemmaplan" vilket bar honom fram till en tredjeplats individuellt och efter en upphämtning på sistasträckan i stafetten även en 2:a plats. Kämpatakter som kanske väcks av att ha en stadion döpt i ens eget namn. FOTO: FREDRIC ALM

Hellner på HellnerstadionBILDEN

NYHETER

Skicka in din bästa bild av Malmfälten!stina.andersson@lkab.com

MALMBERGET. – Jag kan nästan känna doften av nymalet kaffe. Det är ett starkt minne från ”kopra”, vår butik på Hermelinsområdet i Malm-berget. Vi söker bilder på konsumaf-fären, säger Agneta Pettersson.

Hon och en grupp andra malm-bergsbor arbetar med att dokumen-tera bostadsområdet Hermelin där de växte upp. Gruppen arbetar med att sammanställa ett häfte med texter och bilder från området. Det

saknas en bild av konsumbutiken på Puoitakvägen 10 i Malmberget. Byggnaden finns kvar men nu inryms en tvättstuga i den forna butikslokalen.

– Området kommer snart att för-svinna och vi vill bevara det i text och bild. Affären var en central del i livet när vi växte upp på 1950- och 60-talet. Vem har en bild? undrar Agneta Pettersson.

MARITHA MOSSBERG

Bild på ’’kopra’’ sökes

”Vem har en bild på kopra,”, undrar Agneta Pettersson. Foto: MARITHA MossBERG

MALMBERGET. I mer än 120 år har LKAB haft gruvverksam-het i Malmberget. Järn-malmsbrytningen fortsätter allt djupare. Hittills syns inte något slut på malm-kropparna. Brytningen gör att berget skakar av spän-ningar som påverkas vid gruvbrytningen.

– En vågrörelse sker i berg-massan och då rörs berget, sä-ger Christina Dahnér, specia-list i gruvseismologi på LKAB.

I LKAB:s gruvor i Malm-berget och Kiruna pågår all malmbrytning innanför det avstängda industriområdet. Däremot finns undersök-ningsortar och förberedelse för produktion, ortdrivning, utanför industristaketet. De kan liknas vid tunnelbane-tunnlar i storstäder. LKAB:s undersökningsortar är flera hundra meter under marky-tan, där pågår ingen produk-tion. Av Malmbergets 20-tal malmkroppar sker brytning i 13 av dem.

Varför använder inte LKAB Richterskalan för att mäta skakningarna?

– Richterskalan är en lokal skala för Kalifornien i USA.

Därför skakar bergetLKAB använder samma skala som de Sydafrikanska gruvor-na. Det flesta gruvor i världen har lokala skalor för att mäta magnituden. De olika mätin-stitutens skalor stämmer hel-ler inte överens med varandra. Det finns idag ingen officiell skala som alla använder, för-klarar Christina Dahnér.

Skillnaden i energi mellan olika magnituder är stor. Mag-nitud fem har 1 000 gånger mer energi än magnitud tre.

Kan gropar öppna sig när ber-get skakar av spänningarna?

– Nej, brytningen pågår inte där folk bor eller vistas. Det är omöjligt att ramla ner i gruvan.

Om gruvbrytningen stoppas idag i Malmberget, slutar det skaka då?

– Skakningarna skulle avta men det är inte säkert att det blir helt tyst.

Kan LKAB göra så att det ska-kar mindre eller mer sällan?

– Vi jobbar på att spänning-arna i berget ska bli mindre. Vi anpassar brytningen i varje ort i jämförelse med de intil-liggande orterna och kända strukturer i bergmassan, sva-rar hon.

Nej, LKAB bryter inte under samhället. De orangefärgade områdena är de malmkroppar där brytning pågår idag.Den blåfärgade linjen är LKAB:s industristaket. Karta: LKAB

I mars i år öppnades hålrum-met till Fabian. Efter många års väntan skedde detta helt enligt LKAB:s beräkningar. Berg faller fortfarande från hålrummets hängvägg. Skak-ningarna har därför varit fler under året. Även malmkrop-pen Printzsköld har ett väx-ande hålrum som innebär fler skakningar.

MARITHA MOSSBERG

Det är omöjligt

att ramla ner i

gruvan

Christina Dahnér, specialist i gruvseismologi, LKAB.

Skeppnings- rekord i NarvikNARvIK. 17 båtar och totalt 1,95 miljoner ton lastat i november är nytt rekord för LKAB:s malmhamn i Narvik. Förra rekordet var från november 2010 då man skeppade ut 1,90 miljoner ton.

– Alla inblandade har gjort ett kanon-jobb, konstaterar Magne Leinan, LKAB, Narvik. JOHANNA FOGMAN

MALMBERGET. Den 3 december har för-valtningsrätten avvisat överklagan om samarbetsavtalet mellan Gällivare kommun och LKAB. Det innebär att be-slutet om avtalet i Gällivares kommun-fullmäktige godkänns av domstolen. Domen vinner laga kraft efter överkla-gandefristen på tre veckor, såvida inte beslutet överklagas.

– Nu kan vi fortsätta samarbetet med Gällivare kommun. Det är viktigt att vi så fort som möjligt kan komma igång med omvandlingsprocessen, säger Anders Furbeck, LKAB:s direktör för samhällsom-vandlingen.

Ärendet som förvaltningsrätten tog ställning till var att kommunfullmäkti-ges beslut inte stred mot någon lag eller författning.

Samarbetsavtalet mellan Gällivare kommun och LKAB betyder att västra delen av Malmberget ska avvecklas i etapper de kommande 20 åren. Avtalet, som är ett ramavtal, innebär att LKAB har förbundit sig att betala de kostnader som uppstår i samband med omvand-lingen, som ska ge plats för den utökade gruvbrytningen.

MARITHA MOSSBERG

Domstolen godkänner avtalet

Beslutet om Malmberget strider inte mot lagen. Foto: MAURITZ MAGNUssoN

12 LKAB FRAMTID NR 8 • 2012 13LKAB FRAMTID NR 8 • 2012

Vår region har resurser som skapar möjlig-heter i världsklass. Genom samarbete över nationsgränserna kan mer av dessa värde-fulla resurser nyttjas.

Naturresurserna. Varför har områdena i närheten av Ofotbanan/Malmbanan bättre förutsättningar för tillväxt än många andra platser? Mitt svar är:

Malm, mineraler och naturgas. Norrbotten har Europas största förekomster av malm och andra värdefulla mineraler. I Ofotregionen finns före-komster som är under kartläggning, och utanför den norska kusten har vi naturgas. Kombinationen malm, mineraler och gas öppnar möjligheter för industriutveckling av global betydelse. Om vi lyckas öka användningen av norsk gas som energikälla inom svensk malmindustri, ser vi starten på en utveckling som världen behöver.

Vi kan utveckla de modernaste, miljövänligaste och mest bärkraftiga industriklustren i världen. Vår region kommer att hamna på världskartan och bli en förebild när det gäller miljövänlig industri.

Spektakulära upplevelser. Ofotbanan är den mest spektakulära järnvägssträckan i Skandinavien. Malmbanan passerar fantastiska fjällmiljöer. Vår region har Rago nationalpark, Lofoten, fjällen Keb-nekaise och Stetind.

Vi erbjuder extrema upplevelser på skidor, i båt, bland valar och björnar, under vattnet och bland skeppsvrak. Snart kan vi också erbjuda rymdturism.

Vi har industrihistoria, krigshistoria, Vinterfestu-ka (Vinterfestveckan i Narvik) och Ishotellet.

Vi kan utveckla upplevelser i världsklass om vi samarbetar och kombinerar upplevelser för alla typer av önskemål och behov.

Livsmedelsproduktion. Vi är stolta över våra mattraditioner och har egen livsmedelsproduktion. Havsfisket var grundförutsättningen för bosättning

kallt klimat), forskningsavdelning för rymdtekno-logi, kompetenscenter för förnybar energi, olja och nödlägesberedskap.

Vi är teknikregionen i norr med långa traditio-ner, många teknikföretag och omfattande

utbildningsmöjligheter.Vi kan stärka vår position som centr-

um för teknologi i norr. Efterfrågan efter arktisk kompetens kommer att öka på grund av klimatförändringarna och ökad aktivitet i nordområdena. Gemensamma projekt och nätverk kan

göra regionen bäst i världen på arktisk teknologi.

Hur ska då detta gå till? Det är vi som bor här som måste ta ansvar. Vi måste bli bättre på att se möjlig-heterna, berätta om fördelarna, välkomna företa-gare, investerare, arbetssökande och arbetstagare.

Vi måste påverka våra myndigheter för att un-derlätta genomförandet. Det handlar om regler för tullar och avgifter, skatt och arbetspendling. Vi be-höver gemensamma utredningar och investeringar i infrastruktur.

Det viktigaste just nu är ett gemensamt fokus på att öka kapaciteten på Ofotbanan och Malmbanan. Alla mötesspår måste vara långa till 2015 och minst 25 % av banan måste ha dubbelspår till 2020!

Det anser jag vara det största och viktigaste pro-jektet i Nordområdessatsningen för tillfället!

Sammanfattning. Det började för mer än 110 år sedan och fick en hel världs uppmärksamhet.

Nu ska nya möjligheter utnyttjas och uppmärk-samheten åter riktas mot det som sker här hos oss!

GÄSTKRÖNIKANPYSSEL & KRYSS

LÄS MER PÅ WEBBENWWW.LKAB.COM

4 5 6

1 2 3

Prick tillprickVem träffar Musseunder vattnet? Drastreck från prick tillprick mellansiffrorna 1 till 61och mellanbokstäverna A tillD. Då ser du vemdet är!

Lösningar : SKUGGOR: 3

Finn fel Det är 16 saker som skiljer mellan de här tvåteckningarna. Kan du hitta dom?

SkuggorBara en av dessaskuggor passarLångben. Kan du hittaden rätta?

LabyrintKan du hjälpa Musse så att han hittar till vagnen?

©Bulls 449.

Gränsöverskridande samarbete i världsklass

Vi som bor här måste ta

ansvar

Edel StorelvmoDirektör på Narviks näringslivsutvecklingsbolag Futurum

Gillar: samarbetet mellan Norge och sverige, tillsammans utvecklar vi regionen.

Gillar inte: De som inte inser att vi gynnas av ett aktivt samarbete med sverige.

på kusten. Sötvattensfiske, rennäring och jakt var förutsättningen i inlandet. Havsbruk har gjort fisk till Norges näst största exportvara efter olja, medan produkter från rennäringen har en framträdande position som gourmetmat. Hjortron och örter från naturen är delikatesser.

Vi kan utveckla och kombinera livsmedelspro-dukter som erövrar nya marknader. Genom ett gott samarbete kan regionen producera både vardags-mat och produkter för finsmakare.

Arktisk kompetens. Vi har Universitetet i Luleå, högskolorna i Narvik och Harstad och ett stort utbud av vidareutbildningar i polarområdena. Vi be-driver forskning på forskningsinstitutet Norut Nar-vik. Här finns ett järnvägstekniskt kompetenscen-ter, Kaldt Klima-senter (ett center för forskning om

14 LKAB FRAMTID NR 8 • 2012 15LKAB FRAMTID NR 8 • 2012

JUST NU

forntid 1977: LKAB:s framtid i våra händer framtid Det händer i Malmfälten under dec–jan

LKAB-dagen lockade rekordmångaLULEÅ. Teknikens Hus, julbord, hockey och teater erbjöds de 2 100 LKAB-anställda som valt att tillbringa lördagen den 1 december i Luleå. Föreställningen Aldrig får man vara glad på Norrbottensteatern var i det närmaste fullsatt, så även Coop Arena där Luleå gjorde en snöplig förlust mot Timrå. Teknikens Hus var ett nytt inslag i programmet som uppskatta-des av både stora och små. Text och foto: TINA BENsoN/MARITHA MossBERG

Laboratoriet betyder oerhört mycket för oss. Traditionellt sett har skolor ofta omodern utrusning, nu har vi fått chansen att skapa en ultramodern anläggning.PER MALMELÖv, REKToR PÅ ENERGIGyMNAsIET I GÄLLIvARE soM FÅTT sTÖD FRÅN LKAB AKADEMI TILL ETT NyTT LABoRAToRIUM vÄRT 1,5 MILjoNER KRoNoR. (Källa: NsD)

8 december: Gällivare Mu-seum, Utställning ”Ikoner”

8 december: Kiruna kyrka, 100-årsjubileet av Kiruna kyrka

9 december: Folkets Hus Kiruna, teater ”B.U.S! Brun utan sol”

11 december: Nya Nordan Malmberget, teater ”När vin-terns stjärnor lyser här”

13 december: Gällivare kyrka, Kulturskolans Luciakonsert

15 december: Kiruna Folkets Hus, livesänd opera från Met-ropolitan ”Aida”

19 december: Kiruna kyrka, Julkonsert med Vox Arctica

29 december: Nya Nordan Malmberget, Nyårskonsert med Raj-Raj Band

1-5 januari: Folkets hus Kiruna, ”Nyårsrevy 2012 – Jag är framtiden”

Tävla & vinn en ficklampa!I det här numret kan ni, bland annat, läsa om vad Gällivaretomten sivert svensson har för tankar inför årets firande och om hur visionen för det nya bostads-området på Repisvaara i Gällivare ser ut. Dessutom bjuds det på pyssligt pyssel, tuffa tävlingar och klurigt kryss.

Svarar gör du på www.lkab.com/

tavling

1Peter Johansson är vallachef för det amerikanska längdlandslaget på skidor. Men var bor han?

1. Gällivare.X. Koskullskulle.2. vancouver.

2 När startade samhälls- omvandlingen i Kiruna?

1. 1816.X. 1926.2. 1916.

3 Per-Erik Lindvall har fått SGU:s gruvmedalj. Hur många bergsmän har

fått den före Lindvall?1. 79.X. 80.2. 90.

4 Gällivaretomten Sivert Svensson har ett annat jobb vid sidan av tomtandet. vilket?

1. Teletekniker.X. Renskötare.2. Fotograf.

5 Hur mycket exporterade LKAB för under 2011?

1. 23.2 miljoner kronor.X. 32.2 miljarder kronor.2. 23.2 miljarder kronor.

Rätt svar från förra numret var: 1, 1, 1, 1, och 1. vi grattar Ingrid storm som vinner ficklampan.

Mätplintarna som blev till konstKiRUNA. Med en gnutta fan-tasi och några konstnärliga ådror kan även det tråkigas-te stålröret förvandlas till vacker konst i det fria. De har fem lokala konstnärer lyck-ats med när de fått i uppdrag att utsmycka LKAB:s mät-plintar i Kiruna.

Runt om i Kiruna finns höga stålrör monterade i marken. Stålrören är mätplintar som LKAB har installerat för att registrera markrörelser orsa-kade av gruvdriften. Mätning-arna görs några gånger per år. Nu har flera av mätplintarna förvandlats till konstverk. Bakom verken står medlem-mar i Kiruna konstkollektiv.

– LKAB kontaktade oss hös-ten 2011 och hade ett önske-mål om att mätplintarna i staden skulle utsmyckas. De frågade om vi kunde hjälpa till och självklart nappade vi

på idén, säger Jan Vajstedt, konstnär.

Förutom Jan Vajstedt, ställ-de även Anita Wilhelmson, Karin Niva, Yvonne Sterner och Sirkka Riekkola upp på idén. De tog fram skisser som de sedan visade för LKAB.

– Det fanns en del krav. Vi fick inte göra några fasta an-ordningar och mätningen skulle kunna utföras utan hin-der, säger Anita Wilhelmson, ordförande i Kiruna konstkol-lektiv.

LKAB godkände skisserna och arbetet tog fart. Konstnä-rerna tilldelades två mätplin-tar var.

– Det här var en utmaning för oss alla. Vi fick arbeta med nya material och har anlitat kunnigt folk för att genom-föra vissa moment. Det har varit jätteroligt, säger Anita Wilhelmson.

Det kalla klimatet i norr har

styrt valet av material och färger. Rost-fritt stål, plåt och glas har använts i framställandet av konstverken. Några har må-lats i akrylfärg, andra i syra för att få en rostig känsla. Mo-tiven är kopplade till Kiruna; naturen, fjällvärlden, de kän-da byggnaderna och djur.

– Det var en större process än vanligtvis. Här skulle en modell tas fram och förarbe-tet var tidskrävande, säger Ka-rin Niva, konstnär.

Resultaten går att finna i Gruvstadsparken, på Park-skolan och Folkets hus-parke-ringen vid Centralskolan och längs Adolf Hedinsvägen intill sporthallen.

– Nu hoppas vi på en upp-följning. Idéerna sprudlar, sä-ger Jan Vajstedt.

JOHANNA FOGMAN

Ansiktena bakom konstverken. Från vänster i bild: Karin Niva, Anita Wilhelmson, Jan Vajstedt, Sirkka Riekkola och Yvonne Sterner. Foto: joHANNA FoGMAN

Sirkka Riekkola har målat sa-miska symboler omslutna av safirglas.

En berguv i plåt blickar ut över gruvstadspar-ken, formgiven av Jan Vajstedt.

Nyfiken på konstverken?

Besök www.lkab.com/konstverk

”LKAB:s framtid ligger i våra egna händer. Vår möjlighet att överleva hänger på förmågan att bryta, behandla och transportera malm till samma eller lägre kostnader än våra konkurrenter.

(…)Det är inte med priset LKAB ska konkurrera på malmmarknaden i

framtiden. Istället ska man satsa på hög kvalitet och produktutveck-ling i samarbete med kunderna. Det ska säkra LKAB:s marknadsande-lar, menar Lars Frisk, vd i Malmexport som säljer LKAB:s malm.”

� Ur�LKAB:s�personaltidning�SKIP,�december�1977

Per-Erik Lindvall, teknisk direktör i LKAB, fick på torsdagen ta emot SGU:s 250 år gamla gruvmedalj. Medaljen delas ut som ”Swensk Bergsmans Hedersmärke För Snille Och Flit.

Per-Erik Lindvall blev den 80:e bergsman-nen som fått medaljen sedan 1757. Medaljen delades ut av SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, vid branschorganisationen Swemins årsmöte i Stockholm den 29 no-vember.

Per-Erik från LKAB fick gruvmedalj

Per-Erik Lindvall, glad medaljör.

Angela Fjällborg, Kent Fjällborg, Kiara Fjällborg, Erika Fjällborg och Sofia Fjällborg vid ett av experimenten på Teknikens Hus.

Hur funkar en generator? Fredrik Freiner, Hilma Freiner, Annett Särkijärvi, Vera Freiner och Gustav Freiner lärde sig mer om genera-torer och elektricitet.

Tobias Benson trampar fram sin egen energidryck.

vid det dolda stålet sam-lades Britta Stålnacke, Felix Jatko, Sture Jatko och Filippa Jatko.

Mattias Älvero hjälpte Albert Gardeberg och Wilgot Älvero att pricka röret.

Teknikens Hus lockade många besökare denna blåsiga lördag.

Ying Zhang, Mej Wang och Anna Zhang.

Alf Kungstedt en av bussvär-darna från Malmberget.

Michal och Julia Hornak.

Ursula och Jan Eriksson på Norrbottensteatern.

Mervi Söyrinki och Ewa-Lena Kristiansen såg ”Aldrig får man vara glad” på Norrbottensteatern.

Martin Kettunen, inköpare på LKAB, är ut-sedd till Sveriges Bäste Förhandlare 2012.Utnämningen har gjorts av SILF (Sveriges Inköp och Logistik Förbund) i Stockholm.

Juryns motivering är: För att på ett innova-tivt sätt ha hanterat förhandlingsproces-ser som är avgö-rande inte bara för det egna företagets överlevnad, utan också för det kring-liggande (ovanpålig-gande) samhällets framtid, och därige-nom belyst vikten av förhandlingsämnet i allmänhet och god förhandlingsteknik i synnerhet.

Sveriges bäste förhandlare 2012

Martin Kettunen.

16 LKAB FRAMTID NR 8 • 2012

Senaste nytt hittar du på www.lkab.com

Hur kan energifrågor påverka konkurrenskraften för stålindustrin? Så här går det för LKAB

PER-ERIK LINDVALL, direktör för teknik- och affärsutveckling kommenterar nya gruvor: – För att öka vår produktionskapacitet är första målet att få igång Gruvberget. Tvisten har handlat om hur en ansökan ska utformas, inte villko-ren för verksamheten. LKAB har en tydlig ambition med fokus på miljö samt bästa nytta. Nyligen genomfördes ännu en domstolsprövning av verksamheten. Besked kommer strax före jul. vår förhoppning är att de cirka 100 medarbetare som har sin arbetsplats i Gruvberget snart ska vara igång. Tömningen av det vatten, trettio miljoner kubikmeter, som finns i den gamla Leveäniemigruvan har pågått i två månader. Pumpningen skall vara avklarad om två år. Ansökan om tillstånd för Mertainen lämnades in till domstolen i mars 2012. vår förhoppning är att gruvan ska komma i produktion i slutet av 2014.

Maila oss!fornamn.efter-

namn@lkab.com

SISTA ORDET

Klaus Kühnast, Prokurist/ Key Account Manager, Essen:

– Kostnaden för energi ökar kontinuerligt för stålindustrin. Övergången till förnybara en-ergikällor i Tyskland som vind-och solenergi är ytterligare hot. vinstmarginalerna krymper och äventyrar konkurrenskraf-ten. Det är osannolikt att en ny produktionsmasugn kommer att installeras i Europa, men i områden med tillgång till naturgas kommer LKAB att gynnas av den ökande DR-produktionen.

Mathias Jarlbring, marknadsanalytiker, Luleå:

– Billig naturgas i Mellan-östern och UsA (shale gas) i kombination med en tight skrotmarknad öppnar upp nya möjligheter för DR pellets vilket är positivt för LKAB. skärpta miljökrav innebär att stålproducenterna måste effektivisera sina processer och minimera sin energianvänd-ning för att vara konkurrens-kraftiga. Det ökar kraven på järnråvarans kvalité och där hävdar sig LKAB:s produkter väl med sin höga jämna kvalitet.

Chris Cheong, Regional Sales Manager, Singapore:

– Ur miljöhänsyn och med tanke på det ihållande höga priset på vätskor ökar efterfrågan på naturgas, el och förnybar energi medan kärn-kraftens framtid fortfarande är osäker till följd av japans Fukushimakatastrof. stålin-dustrin i världen har minskat energiintensitet och koldioxid-utsläpp genom att maximera energieffektiviteten genom återvinning, ny teknik etc. LKAB:s engagemang i projekt som ULCos visar på ledarskap i sådana insatser, som enda järnmalmsproducent med egen experimentmasugn. Dock måste klimatförändringarna behandlas på global basis för att vara effektivt, eftersom dessa kostnader förändrar konkurrenskraften för stålpro-ducenter världen över.

Tomtarnas vinterspel har anordnats i Gäl-livare för tionde året. Sivert Svensson drog igång arrangemanget. vilken betydelse har det för trakten?

– Jag tror att det betyder mycket och fram-för allt kan det växa och bli större. Turis-men växer tack vare Tomtarnas vinterspel och folk vill träffa Tomten som ställt till med det här. Årets vinterspel var nog det bästa någonsin. Av totalt cirka 25 tomtar så deltog nio, från lika många länder, i själva tävlingen. Tomtarna från Kina och Japan hade rest längst.

Du har rest till Japan och Hong Kong, hur var mottagandet där?– De är väldigt intresserade av våra jultra-ditioner. Vi har varit i Hong Kong för ett par år sedan och byggde en utställning om svenska jultraditioner. Tre stora resväskor fyllda med prydnadstomtar och juldeko-rationer skickades dit. Där anordnades ett Tomtarnas vinterspel 2008. Jag var till Tokyo i Japan för några veckor sedan och där har vi bland annat haft tomteskola för barnen. Vi medverkade i ett direktsänt tv-program på bästa sändningstid. Ett enormt

mediauppbåd med minst 100 fotografer träf-fade oss på ett av Tokyos största varuhus.

vad utmärker en bra Tomte?– Han ska vara nykter och städad, inte röka med barnen i knäet. Tomten ska helst ha eget skägg men det är okej med de fina lösskägg som finns. Men absolut inte tomtemask. Det här är några av reglerna i Sveriges tomtegille. (Reds anm. Föreningen Sveriges tomtegille stödjer och främjar jul-arrangemang i syfte att bevara och förstär-ka jul- och tomtetraditionerna i Sverige.)

vad är belöningen för Tomten som jobbar hårt under juletiden?– Det är glädjen hos barnen, helt enkelt. Jag har alltid tyckt om julen och känner mig glad och nöjd när jag besöker folk på julafton. Ända sedan sjuårsåldern har jag varit intresserad av julen. Min mamma var också road av julen så det beror kan-ske på det.

vad önskar sig Tomten i julklapp?– Jag önskar bara att jag får leva och vara med ett tag till, och så önskar jag att alla människor i världen är snälla mot varan-dra och sig själva.

MARITHA MOSSBERG

Sivert Svensson, Gällivares

Tomte

’’ Årets vinterspel var nog det bästa någonsin’’

Född: 1937Bor: I GällivareMeriter: varit tomte sedan 7 års ålder. Medlem och vice ordförande i sveriges tomtegille och medlem i santa Claus of Greenland.Övrigt: vid sidan om tomtearbetet arbetat som tele-tekniker i 35 år.Engagerad i: Tom-tarnas vinterspel, utvecklar vintertu-rismen i Gällivare.Övrigt: säger att han är populär och blir ofta fotogra-ferad i sina röda tomtekläder.

Fakta

ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogde REDAKTION Anders Lindberg, johanna Fogman, Kajsa Lindmark, Mauritz Magnusson, Tina Benson, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg, ylva sievertsson TELEFON växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna KONCERNEN www.lkab.com PRODUKTION vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB UPPLAGA 20 000 exemplar

KVALITET K-värde för leveranser. Ack 2012 96,4%. Ack 2011 96,7%.

96,4%

LEVERANSERMiljoner ton

Ack 2012

ARBETSMILJÖAntal olycksfall med frånvaro ■ 2011 ■ 2012

jan

feb

mar

s

apr

maj

juni juli

aug

sep

okt

nov

dec

12

10

8

6

4

2

0

23,9

Totalt2011

Ack2011

23,425,7

Foto: MARITHA MossBERG