Grupp 1 dag 2 2014-04-23

• Hur synliggöra arbetet med Lpfö? Arbetslaget/föräldrar/barn

• Tid/resurser är ofta en bristvara - intressekonflikt med det aktiva arbetet i barngruppen

Egna verksamhetens historia och kultur:

• Den enskilda arbetsplatsens historia, struktur och ansvarsfördelning påverkar i hög grad individernas och gruppernas arbete. När organisationen sätter käppar i hjulet för samarbete är det lätt att man utser en bärare av organisationens brister.

• Ju mindre man förstår sin egen organisation desto större är risken att man personifierar dess brister.

(Granström 2006)

Jmfr: Barnet är problem eller har problem

Barn med svårighet eller i svårighet

3

Vikten av att stämma av utgångsläget.Att få flertalet att vara på samma möte, på samma ”våglängd”

Ha samma utgångspunkt, eller åtminstone känna till varandras utgångslägen.

A - S - K

Administrativaakuta

inställning

Sociala

Kunskapsfördjupande

4

En gemensam förståelse av utgångsläget, nuläget, kan vara den effektivaste vägen till hållbar och långsiktig lösning

Problembaserat perspektiv tar fasta på varifrån vi startar inte bara målet

5

Hur fångar vi utvecklingsområden?

Var rädd om problemen

Inte så

Nej nu får det vara nog…

OCH !

Så här

Och så här….

MÅL och Utvecklingsområden

Nuläge

Nyläge

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

”Bakom varje klagan finns en önskan”

6

Arbetslag/Lärgrupp• Känner vi igen problemet?

• Hur ser problemet ut för oss övriga?

• När vi har hört allas erfarenheter, hur tänker vi nu kring problemet?

• Är det i vissa situationer?

• Hur kan vi förstå oss på detta för att på bästa sätt arbeta med detta problem?

• Behöver vi formulera om problemet nu för att bli mer pricksäkra? *

7

Synen på problem

Problem

Ses som en störning som skall åtgärdas så att allt återgår till hur det var innan problemet uppstod

Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv ser man problem som utgångspunkt och drivkraft för utvecklingsarbete

AKUT – ADMINISTRATIVT

Problemjour

KUNSKAPSFÖRDJUPANDE

Utvecklingsenhet

8

UppdragetSå som jag uppfattar uppdraget eller förväntningar på mig, så utför jag mitt arbete, eller åtminstone vill utföra mitt arbete så.

Behov, önskan att förändra/fördjupa/förädla arbetet (långsiktigt) kräver förändrad/fördjupad/förädlad förståelse för uppdraget

”man är inte dum frivilligt” A. Targama

”Det är ingen idé att bråka på lärare/pedagoger för vad de gör eller inte gör – de gör det de gör i alla fall”

så länge de har …den förståelse de har av uppdraget ochde lärdomar de har om hur man på bästa sätt förverkligar uppdraget

9

?

Genuint nyfiken

Frågor för att förstå

Få till ett schyst möte

10

• Bilda par där den ena ställer frågor till den andre som svarar och återberättar sina minnen av ”sin” pedagog.

• Vi byter om ett tag så håll fokus på en pedagog i taget. (associera inte verbalt)

• Tillåt dig att inte förstå !?• Lyssna för full förståelse, (lägga sin egen kunskap lite

åt sidan för att förstå den andre)• Från beskrivande till förståelse/lärande

Välj vem som börjar fråga

Tänk tyst för dig själv några minuter på en pedagog som du erinrar dig med glädje och respekt

11

• Sammanfatta nu vad den andra berättade/svarade, så som du uppfattade det. – monologLyssna – reflektera, begrunda

• Stäm av - dialog• Du som svarade, vad lärde du dig?

12

Sammanfattningen:Ett sätt att gå vidare, genom respektfull avstämning så tar vi sats mot nästa utvecklande steg.

”Ok, är det detta vi säger, Har vi fått med allt? Någon som saknar något?

”Låt oss gå vidare men innan dess skulle jag vilja stämma av vad vi sagt eller kommit överens om så här långt, vill du sammanfatta vad du hört?”

•”Om personen du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat” Källa: Nalle Puh

•Ombytta roller

13

• Sammanfatta nu vad den andra berättade/svarade, så som du uppfattade det. – monologkort – 1 min

• Stäm av - dialogJag vet att du trodde

att du förstod vad jag tyckte och sa

men jag är inte säker på att du fattade

att vad du hörde

inte var vad jag menade

14

Nästa steg= Sök mönster

Vad sticker ut?Vilka egenskaper kan skönjas?Vilka likheter och olikheter kan vi se?Vad hade de båda pedagogerna för idé med verksamheten?Vad var de ute efter?

Sammanfattande lärdom - slutsats

Problem/Utvecklingsområde

Utvecklingsområde Utvecklingsområde Utvecklingsområde

Lärfråga

barnen är omotiverade. De har ingen lust. Svårt att komma igång med arbetet, tröttnar snabbt och börjar bråka med varandra oroligt

Hur kan vi bidra till att barnens lust att leka o lära ökar? •Lärdom 1: Starthjälp/igångsättande

•Lärdom 2: Återkoppling/frågande

Starthjälp Återkoppling/ nyfikna frågor

Att söka energirika frågor/lärpotential

• Hur kan vi dokumentera barns utveckling och lärande i relation till vad vi erbjuder i verksamheten?

Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet

- Med kursiv underrubrik

Förnamn Efternamn, Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad fornamn.efternamn@stadshuset.goteborg.se, 031-3650000

”Från görande till lärande” om Kvalitet i förskolan

Två typer av dokumentation

• Dokumentation som säkerställer att man följer lagstiftningen.

• Dokumentation som följer barns utveckling och lärande i relation till vad som erbjuds i verksamheten.

Karin Gustafsson och Bente Tuff, Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad karin.gustafsson@stadshuset.goteborg.se bente.tuff@stadshuset.goteborg.se

Måluppfyllelse och resultat

Lärandemiljö Tillgång till utbildning

Ledning och utveckling

Rättssäkerhet och likvärdighet

• Ett övergripande ansvar för att ett systematisk kvalitetsarbete kommer till stånd•Stöd till förskoleenheterna så att verksamheten utvecklas

Huvudman•Uppföljning av och stöd till enheternas åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling.•Uppföljning av och stöd till förskolornas åtgärder för att öka barns delaktighet och inflytande över sin utbildning.

•Uppföljning av behörighetskrav och behov av utbildningsinsatser•Uppföljning av och stöd till enheterna i deras strävan att uppväga skillnader i barns förutsättningar•Alla som önskar ska erbjudas plats i förskolan•Barngruppen ska ha en lämplig sammansättning och storlek och barnen i övrigt ska erbjudas en god miljö

•Uppföljning och utvärdering av stadsdelens verksamheter•Strategier för framtagande av utvecklingsmål och genomförande av åtgärder•Utvärdering av och stöd till förskolechefens uppdrag och ledningsansvar•Nämndens insyn och informationsmöjligheter

•Rutiner för uppföljning av att verksamheterna följer lagstiftning•Rutiner för uppföljning och stöd till enheterna• Underlag inför beslut om placering i förskola

Tid för rapportMåluppfyllelse och resultat – Oktober

Lärandemiljö – Mars

Tillgång till utbildning – Maj

Ledning och Utveckling – Maj

Rättssäkerhet och likvärdighet - December

Måluppfyllelse och resultat

LärandemiljöTillgång till utbildning

Ledning och utveckling

Rättssäkerhet och likvärdighet

•Enhetens åtgärder för att främja barns allsidiga utveckling

•Ansvara för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande•Förskolans insatser för att motverka diskriminering och kränkande behandling•Förskolans arbete med barns rätt till inflytande och delaktighet•Rutiner för information och samråd med vårdnadshavare

•Rutiner för att följa upp att förskollärare och annan personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet framför allt värdegrund och kränkande behandling•Rutiner för att följa upp att verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd, den hjälp och de utmaningar de behöver

•Rutiner för att följa upp hur den pedagogiska verksamheten genomförs på individ- och gruppnivå•Rutiner för hur förskolans utvecklingsplan tas fram och utvärderas•Förskolechefens möjligheter att vara ledare för pedagogisk verksamhet•Framtagande av förbättringsområden i ett lärandeperspektiv och strategier för att genomföra dem

•Rutiner för att lagstiftning följs avseende avgifter, närvaro, registerkontroll och anmälan.•Rutiner för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera enhetens diskriminerings- och likabehandlingsplan.

Förskolechef

Tid för rapportMåluppfyllelse och resultat – September

Lärandemiljö – Februari

Tillgång till utbildning – April

Ledning och Utveckling – April

Rättssäkerhet och likvärdighet - Oktober

Måluppfyllelse och resultat

LärandemiljöTillgång till utbildning

Ledning och utveckling

Rättssäkerhet och likvärdighet

•Utvärdering och analys av verksamhetens kvalitet•Personalens åtgärder för kvalitetssäkring av verksamheten•Förbättringar•Personalens planering och åtgärder för att öka barns lust att lära•Personalens planering och åtgärder för att främja barnens allsidiga utveckling

•Rutiner och beredskap i arbetslaget (anmälan samt agerande)•Värdegrundsarbetet i enhetens dagliga pedagogiska arbete•Tillämpning av barns rätt till inflytande och delaktighet. Planering utifrån barns behov och intressen i förskolan.•Arbetslagets planering av verksamheten utifrån barns ålder, behov, mognad, intresse och erfarenhet•Genomförande av utvecklingssamtal.

•Personalens insatser och kompetens att stödja barn i behov av särskilt stöd i relation till lärandemiljön•Metoder och redskap för att verka kompensatoriskt

•Förskollärare som ledare för barns lärande•Förskollärarens uppdrag

Förskollärare

Tid för rapportMåluppfyllelse och resultat – Augusti

Lärandemiljö – Januari

Tillgång till utbildning – Mars

Ledning och Utveckling – Mars

Förskolechefens uppdrag • Ansvara för att all personal blir

involverade i planeringsarbetet.

• Att driva på och se till att personalen kontinuerligt planerar och genomför verksamheten utifrån förskolans mål.

• Att vid utvecklingsinsatser begära att de förutsättningar som krävs definieras och vad de kan leda till.

• Att begära in dokumentation som kan vara skriftlig, innehålla bild/filmmaterial etc.

Analysera dokumentationen• Hur används resurs och

ansvarsfördelning på bästa sätt?

• Vilken betydelse har olika arbetssätt och arbetsformer för måluppfyllelsen?

• Vilken betydelsen har barngruppens sammansättning samt personella och materiella resurser?

• Hur påverkar personalens värderingar, förhållningssätt och kompetens barnens utveckling och lärande?

• Har personalen tillräcklig kompetens för uppdraget?

UNDERVISNING I FÖRSKOLAN

• I förskolans förändrade uppdrag och skollag används begreppet undervisning. Begreppet finns inte med i läroplanen.

• Ordet didaktik används i

undervisningssammanhang och härstammar från grekiskan och kan förklaras som konsten att peka ut något för någon (Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson, 2003).

• Hur kan lärare i förskolan bidra till att barn lär sig? Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson (2013) hänvisar till Barnetts (1973) undervisningsbegrepp

1 Att det utvecklar en viss förändring hos

någon annan 2 Att hålla fast vid uppgiften och förändra

den tills den lärande kan göra eller förstå uppgiften, vilket innebär att den som undervisar måste anpassa sin undervisning till den som undervisas. Den som undervisar måste vara lyhörd för signaler från den som undervisas och förändra undervisningen mot dessa signaler.

3 Undervisning i förskolan blir på så sätt en dialog.

Systematiskt kvalitetsarbeteSka vila på vetenskaplig grund och

beprövad erfarenhetSystematiskt kvalitetsarbete.• Barn och Vårdnadshavare – Delaktiga …..• Arbetslag - Medverka/Bidra …..• Förskollärare - Ansvarar för …..• Förskolechef - Ett särskilt ansvar för …..

Planera verksamhetens innehåll och genomförandet, i förhållande till målen i skollagen och läroplanen

Dokumentation

1. Nulägesanalys genomförs

2. Välj mål utifrån uppdragen i skollag och Lpfö98:10

3. Hur planerar och skapar vi en miljö och en arbetsprocess som stödjer barns utveckling och lärande? Utgå ifrån läroplansmålen och barngruppens behov samt förutsättningar.

4. Utforma utvärderingsbara mål. Planera verksamheten utifrån gruppens behov så att varje barn ges möjlighet till utveckling och lärande.

Genomför och dokumentera arbetet så att alla barn får stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt

Dokumentation5. Målområden som ska dokumenteras

6. Verktyg att använda vid dokumentationen.

Sammanställ dokumentationen och analysera verksamhetens måluppfyllelse i förhållande till barns utveckling och lärande. Dokumentation

7. Sammanställ, reflektera och analysera dokumentationen i aktuellt målområde:Vad har vi gjort och hur har vi dokumenterat?Vad kan vi se i dokumentationen?Hur långt har vi kommit i vår måluppfyllelse?Vilka resultat kan vi se? Vilka slutsatser kan vi dra utifrån resultaten?

8. Vad finns det för forskning och beprövad erfarenhet inom målområdet och hur kan vi använda oss av den?Hur ska vi i det aktuella området förbättra våra arbetsprocesser utifrån våra resultat och slutsatser?

Förbättra förskolans arbetsprocesser för att utveckla barns lärande

Dokumentation

Allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

BARN

Karin Gustafsson och Bente Tuff, Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad karin.gustafsson@stadshuset.goteborg.se bente.tuff@stadshuset.goteborg.se

• Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt?

• Hur omfattande behöver dokumentationen vara för att den ska vara tillräcklig som underlag?

• Vem ansvarar för att det genomförs olika typer av dokumentation?

• När och hur ska enheten dokumentera olika analyser och bedömningar av måluppfyllelse som görs under året?

Förnamn Efternamn, Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad 031-3650000

• ”I förskolans verksamhet är det undervisningen som ska utvärderas och inte barnens förmågor, vilket innebär att dokumentationen ska innehålla en analys och en bedömning av hur förskolan arbetar i riktning mot målen”

• ”Ett för svagt fokus på lärande” och att ”pedagogerna beskriver vad de gör i verksamheten och inte i vilket syfte i relation till strävansmålen de har med olika aktiviteter” (2011:10, s. 7)

• ”Förskolornas rädsla för att dokumentera blir ett hinder för utvärderingen” (2011:10, s.8)

Exempel på hur man kan synliggöra processer i förskolans verksamhet i enlighet med förskolans läroplan:

• Kontinuerligt följa verksamheten, med fokus på långsiktig utveckling.

• Regelbunden avstämning när det gäller att kvalitetsutvecklingen leder mot målen.

• Identifiera utvecklingsområden.

• Skapa delaktighet (mellan chefer, personal, barn och föräldrar) och dialog om orsaker till eventuella brister och måluppfyllelse.

• Utgå från befintlig dokumentation och annan reglering (diskrimineringslag, nationella mål etc.)

• Samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar

Hur ska vi dokumentera?• I Läroplanen står inget om vilka metoder eller

strategier vi ska använda, utan endast styrning av vad som förväntas uppnås i form av verksamhetsutveckling.

• Många mål är formulerade så att det är ”varje barn” som ska utveckla sina förmågor, men det är sedan inte barnens förmågor som ska utvärderas utan verksamhetens förutsättningar att ge barnen möjligheter att utveckla dessa förmågor.

En djungel av metoder• TRAS (Tidig registrering av Språkutveckling)• LUS (Läs-Utveckling-Schema)• RUS (Relation-Utveckling-Schema)• MUS (Matematik-Utveckling-schema)• DUS (Datorkompetens-Utveckling-Schema)• MPU (Motorisk-Perceptuell-Utveckling)

Vilken vetenskaplig förankring har metoderna?

• Förskolor som anger hur långt barnen ska nå inom ett område bryter mot lagen.