z¶n;Sö,r,m,la,n,ds,lå,t,e,n

H q=' K!..

: ,4

Sörmlandsläten2/2004Medlemstidning förSödermanlandsSpelmansförbunddo Annelie SandellTegvägcn 46, 175 53 Järfällapostgiro 12 24 74-0org.nr :818500-9233Ansvarig utgnutv Torsten GauReabktör Ingemar Skoglund

Tel 08-550 97320johansvagen 16151 39 Södertälje·-post:ju!Ewuagglym@ua .com

sN!uum!=

Ordförande: Torsten Gau016-42 DO 70Vice ordf. Christina Frohm08-85 26 69Kassör: Annelie Sandell08-580 34718Sekreterare: Gunnar Nordlinder08-89 91 80Ledamöter:Bemt Olsson01$7-206 36Birgitta Stenberg08-$$0 415 53Leif Wallin016-21290Ersättare:Lars Ganén0158-267 54Jenny Tidman0157-214 48FOrsäkringar/mcdl.registcr:Lennart Nordin015$-2664 IlStugfogde:Erik Andersson0157-60705

Omslagsbild. Högbo herrgård-platsen Kir årets uppspelningarför Zommärketfoto: Sandvikens kommun

Manusstopp nr 3/2004I S augusti

InnehållSid. l Ordföranden har ordet

Sörmländsk folkmusikläger

2 Torsten Gau - ny ordförande, årsmötet

3 Åt var och en sin egen konjak?Stig Norrman

5 Albert Gustafsson WallArne Blomberg

6 Mitt iMalmköpingBemt Olsson

9 Schottis i SödermanlandHenry Sjöberg

10 Maria Melin - årets stipendiat

Il Riksspelman B.W. Carseberg avlidenCurt CarlssonZommärkesuppspelningama 2004Sommardanserna vid Hyttlöt

12 Sörmländska spelmansstämmor

Omslag sid 3 Fogdöstämman

Till saluFolkdräkt från Flock. Sörmland

Storlek 40-42, 7 delar. Utmärkt skickPris 3.700 kr. Silverbrosch 400 krTel. 08-998823 eller 08-530 36443

2 mycket bra fioler säljesByggda 1947 av F.O. Ling SkebokvarnVärderade. Pris 15.000 kr och 19.500 kr

Tel 08-530 36443

Vill ni veta mer om vad som händer i Spelmansförbundet så titta på vårhemsida! Adress? Sök på: Södermanlands SpelmansfMbundGlöm inte att meddela Leif Wallin om era träfTar och stämmor!

Ordföranden har ordet:

Nu har ett nytt spelmansår börjat. Årsmötet ägde rum i Malmköping, med ganska brauppslutning.Nya krafter kom till. Jag är vä] ingen ny kraft, men årsmötet valde mig till ordförandeefter Barbro, som avböjt omval på grund av hälsoskäl.Birgitta Stenberg gick in som nygammal styrelsemedlem. Birgitta har ju jobbat somsekreterare i många år, innan familjen flyttade till Kanada. Nu är de tillbaka och vi ärglada att hon åtog sig ett styrelseuppdrag.Leif Wallin, som i många år jobbat med förbundets hemsida, är ny i styrelsen.Både Birgitta och Leif blir klara förstärkningar.Lennart Nordin åtog sig att sköta medlemsregistret och instrumentfÖrsähingen.

Ungdomssatsningen är i ful] gång, med det återkommande lättlägret som äger rumveckan efter midsommar på Svenska Scoutförbundets lägergård nära Sparreholm. Detå' tryggt och fint att ha tillgång till så bra pedagoger och lärare. De gör ett jättebrajobb.Förbundets egna spelmansstämma på Julita Skans, midsommardagen, kan bli enfullträffdär vi kan visa upp oss inför en, som det brukar, stor publik både på estrad,dansbana och buskspel i alla stugorna. Vi hoppas på stor anslutning av spelmän,försök att göra er rri& ni är mer än välkomna.För övrigt hoppas jag vi ses och hörs på alla sommarens spelmansstämmor runt om ilandskapet.

Spela mer önskar

Torsten

PS. Har ni idéer eller önskemål rörande verksamheten så hör av er, ring eller skriv, tillstyrelsen. DS.

SÖRMLÄNDSKT FOLKMUSIKLÄGER

Tid/Plats: Veckan efter midsommar 28/6 -2/7 på GILWELL,scoutförbundets lägergård, utanför Sparreholm

Låtspelet viktigast men också sång, dans, lekar, bad, fotboll och brännbollLärare: Leif Johansson, Robert Persson, lng.Marie Sundin och Johanna BengtssonMålgrupp: Födda 1993 eller tidigare och spelat minst ett årInstrument: Även andra än fiol är välkomnaKursavgift: 1.600 kr per elev inkl. allt!UppI. och anmälan: Anita Hedlund, Sörmlands Musik & Teater 0155-24 70 97Ärr: Sörmlands Musik & Teateri samarbete med södermanlands Spe|mans(örbund

l

Torsten Gau — ny förbundsordförande

Årsmötet den 2004 hölls traditionsenligt i Malmköping med mötesfUrhandlingar på Stadshuset ochmiddag på Värdshuset. Barbr Tällman var hånvarande av hälsoskäl och vice ordf. Christina Frohmöppnade mötet. Ett 40-tal medlemmar hade infunnit sig till förhandlingarna.Sören Olsson valdes till mötesordförande och lotsade det hela med saker hand genom dagordningen.

Torsten Gau valdes med acklamation till ny förbundsordförande - Barbro Tällman hade avsagt sigomval . Nya i styrelsen blev Birgitta Stenberg, som återvänder efter några års frånvaro, och LeifWallin, känd som webmaster för hemsidan på internet och flitig stämmobesökare med gruppenSpelklåda.. Övriga i styrelsen är Christina Frohm, Annelie Sandell, Bemt Olsson och GunnarNordlindcr. Kvarstår gör också ersättarna Lars Garén och Jenny Tidman.Inga motioner Rjrdåg och mötet genomfördes utan dramatik. Bidrag/gåvor till arkivet överlämnadesav Evert Lindberg, RolfCarlsson och Arne Blomberg,, vilket tacksamt mottogs.Maria Melin, Eskilstuna, tilldelades stipendium ur Gustaf Wetters minnesfond, som överlämnadesmed välformulerad harangering av Christina Frohm.Mötet avslutades av Torsten Gau varefter deltagarna promenerade till Värdshuset RSr fortsatt trevligsamvaro för såväl kropp som själ. Som brukligt serverades närande fbda RSr kroppen och mångaRSmämliga musikinslag fUr själen. Man beklagar verkligen alla övriga medlemmar som missadetmvlighetem4 men det kommer ju nya chanser.

2

Åt var och en sin egen konjak?el]erMan målar inte mustascherpå Mona Lisa!

Förra åm kunde vi i Sörmlandsläten läsa enartikel av Bror Hjorth som Ingvar Anderssonhittat i ett antikvariat. Hjorth saknade"gammellåten" och var kritisk till det alltmerkollektiva musicerandet i spelmanslag. Kansketänkte han också på den tidens disciplineradefolkmusik som i kammarmusikalisk stilframfördes i radio, bl.a. av DalaRSreningens"Radiolag" och "Allmogetrion" OlofAndersson, Jonny Schönning och SvenKjellström.Bror Hjonh var inte ensam med sin kritik. BdWallner, musikkritiker i Experessen på 1950-talet, skrev efter att ha lyssnat på degrammofonskivor med folkmusik som dåbörjat ges ut av Radiotjänst: "Allspeletuppfostrar medelmåttor och kommer attförvandla låtspelet till ett sällskapsnöje föramatörer." AlfThoor, också han musikkritiker,%rsvarade lagspelet (allspelet) som socialtberättigat men att "det ligger en avgrundmellan vad de (lagen) spelar och vad sompresteras på skivorna med solospelmän". Medallspel och lagspel menas här troligen sammasak.

Bror Hjonh (1894-1968) räknas till de s.k.primitivisterna inom bildkonsten. Efter studierpå olika målarskolor vistades han under hela1920-talet i Paris bl.a. som elev i skulptur hosAntoine Bourdelk (vars "Bågspännaren" kanses på Prins Eugens Waldemarsudde). Han varprofessor i teckning vid konsthögskolan iStockholm 1949-1959.När han under pärlsåren även började måla vardet inte det franska måleriet utan den svenskafolkkonsten med sin berättarglädje som hanknöt an till. Han uppskattade tidigt AlbertEngströms Strix-teckningar och rustikamiljöskildringar och Döderhultaren, AxelPetersson, blev senare hans ideal. Bland kändaverk av Bror Hjonh kan i sammanhangetnämnas målningen "Bondbröllop" 1924 medHjon Anders och Viksta Lasse som spelmän,träreliefen "Hjon Anders" 1935, skulpturen"Näckens polska" 1967 ochträmålningen/skulpturen "Falken och flickan"1967, en hyllning till spelmannen Olle Falkfrån jämtländska Offerdal.

Trots starkt nedsatt hörsel från ungdomsåren,kände Bror Hjorth en nära samhörighet med

musik speciellt kanske med den svenskafolkmusiken. Frän Hjort Anders hade han fåttmelodi och rytm och kompromisslöshet frånOlle Falk kontraster och koncentration. Hanmenade också att Olle Falk var den ende ifolkmusiken som använde sig av pausen somen konstnärlig effekt, som en del i ett tematisktmaterial,.När Bror Hjorth skrev artikeln "Folkmusik ochkonsten" var han också aktiv i musikdebattenoch initierade den nämnd som fr.o.m. 1950delade ut den av Hjorth präglade GåsAndersmedaljen för att främja solospel,eftersom "spdmansförbundens förkärlek förstora spelmanslag var förkastlig ochödeläggande för gammellåten."Medaljutdelningen upphörde 1963 då ävenspelmän fått komma med i Zommärkesjuryn.

Bror Hjonhs artikel, först publicerad iSpelmannen 1950, var en räddningsaktion förpersonligt skapande i folkmusiken, motkonstnärlig likriktning. Han skriver i sinartikel: "Inom all konst är det individen somskapar, så är det även inom folkmusiken ... Degamla spelmännen var konstnärer och mångavar stora konstnärer, mästare, som skapadenågot nytt och levande ... behärskade sinauttrycksmedel, sin teknik och sina musikaliskaproblem och gav så låtarna sin individuellaegenart."Dagens unga spelmän behärskar också sinauttrycksmedel och har en fantastisk teknik,men när jag läser Bror Hjonhs artikel kan jaginte låta bli att tänka på vad den gamlejazztenoristen Lester Young sa en gång efteratt ha lyssnat på en ung kollega: "Du spelarväldigt bra, men var är din berättelse?"

Åsikter om "folkmusik som konst" möts öRamed misstro. inte sällan av ideologiska skäl.Där man kan hitta texter om folkmusik ochkonst nämns det bara i förbigående mendiskuteras aldrig. Kanske fbr att ämnet är svårt;konst är som bekant inte bara en fråga omtycke och smak. Eller beror det på attfolkmusik som konst idag är i utdöende dvs. attbara "de gamla spelmännen var konstnärer"som Bror Hjonh skriver och där följden harblivit att musikens formalisering (melodier ochutförande) gör att den "traditionella"

3

folkmusiken idag mer och mer betraktas somett farmarlag till världsmusiken?

Inom all konst är fantasi och kreativitetfundamentala beståndsdelar, så t.ex. variationoch improvisation som i äldre tider spelade enmycket viktig roll inom all musik, profan somsakral. En god improvisatör var en bramusiker, bara amatörer spelade det som stod inoterna. Att ton för ton upprepa det som stod ien repris var tecken på en graverandeokunnighet och brist på fantasi och attframföra en låt så lika som möjligt flera gångeri följd var otänkbart. En del, speciellttonsättare, var emellertid inte så förtjusta: "...ett gammalt bruk hos våra byspelmän som mannumera försöker införa under namnet A lamode." skrev den engelske komponistenMatthew Locke.l dag är detta spelsätt mer undantag an regel.Den inlärda melodin, gehörstraderad ellerupptecknad, verkar ligga fast, är för alla tidergiven och får ej ändras (man målar intemustascher på Mona Lisa!). Numera är detendast i jazzmusik, viss nutida konstmusik ochvärldsmusik som variation och improvisationär en de] av det musikaliska uttrycket -berättandet. Inom folkmusiken betraktas detnärmast som felspel.Så vitt jag förstår handlar Bror Hjorths artikelinte om att byta slokhatt mot barett, stråke motpensel eller fiol mot palett. Den handlar hellerinte om att överge gammellåten, utan mera omatt ändra på en rigid musiksyn. Om att inomfolkmusikens musikdiska ramar berätta någotpersonligt, inte slaviskt citera sin förlaga. Attmed traditionen som grund- inte sommusikalisk ram - låta den egna fantasin flödaoch där musiken kanske endast är bunden tillden funktion den fbr tillfället skall ha Lex.dans, ceremoni, scenspel etc.

"Folkmusikens renässans måste ske i takt meddet moderna livets egen rUrelse" skriver BrorHjonh i sin artikel. Musikgenrer är intestatiska, de flyttar gränser och får nyabetydelser hela tiden. Detta gäller ocksåfolkmusiken även om man håller en skarpgräns mot världsmusiken. Nya arenor ochmedier skapar nya funktioner, scen- ochstudiospel har kommit fUr att stanna antingenvi vi]] det eller inte. Dagens spelmansstämmorinnehåller ofta långa konsertavsnitt och det ärnästan patetiskt att höra en spelgrupp som står i

begrepp att gå upp på scen inför en sittandepublik, ivrigt diskutera rätt danstempo.

"Konjaken kostar en å sjuttifem" är bara en avmånga polskemelodier som i olika varianter ärganska vanlig i Sörmland. Att en melodi finns imånga varianter beror knappast påspelmännens dåliga minne. Snarare på derasreceptivitet och memorcringsRkmåga frånolika musiktillfällen och deras egenmusikaliska fantasi och berättarglädje - ellerkonstnärsskåp som Bror Hjorth uttrycker det.Men var finns dagens varianter? När får vilyssna till och "provsmaka" någon ny konjak?Detta är väl också en del av vår tradition,varför inte vårda den?Man brukar säga att bra musik består av likadelar nyhetens behag som igenkännandetsglädje. Konst eller inte, Bror Hjonhs artikel iSörmlandsläten borde mana till eftertanke hosalla spelmän.

Stig Norrman

Tänk om manfått vara med:Världsberömd kvartett spelar pålogdans!l år är det 100 år sedan Hany Martinssonföddes. Undertiden 1952-1970 bodde hanpå Gustafsberg i GnéstL vackert belägetvid stranden av sjön Sillen. Att han var enav våra hämsta f&fattare vet vä] deflesta men kanske inte att han också pålediga stunder spelade dragspel.I Höks Mörkö Hbfs årskrönika 2003publiceras ett brev från Erik och VeraAsklund med en inbjudan till NilsFerlin att komma på s.k. "knytskiva" påmidsommarafton till parets syrentorpFagervik , Mörkö. Programmet skulleinnefatta smörgåsbord med snaps ochdärefter ev. uppläsning av nya verk ochdans på logen till musik av ArturLundkvist/dragspel/. Gustav Sandgenifioll, Harry Martinssonl magdeburgerl,Wilhelm Mobergl munspell samtgrammofonmusik.Därefter midsommarvaka på Hållskärmed abomnete långa diskussioner ochvila.

4

Arne Blomberg

Sex notböcker efter Albert Gustafsson Wall på CD-RV

G. Martin .Lj C; L2 ^Wrlh Rvdwmnl ' ,

"rA-7 /B.s7 - l'iul umic ctC%ac2e

·7 Y_

"RbeRg' /Qgg' mm

Nome Gr

b_d~u]L.tr :1 ·P !0/ ", ,'. qft.

0 . /inw

-' ' ' "l b1· -1¶,Lt(n . " '""""'""

' . ' TilUöri0i _¢4j \,· ·..' 0 "

pr " Alb c; rf 6¶ut&mm.. r. ^ ..· - ,uä22

"ti ' '""jj:'j. :'. !' m p .-.'v3,q

Albert Gustafsson, Vingåker var elev till storspelmannenCarl August Lindblom, Rejmyre och var en framträdandespelman i spelmansrörelsens bamdom.

Han föddes 1866 i Skedevi och hette från början Wallmen ändrade senare sitt namn till Gustafsson. Sin musika-litet hade Albert ärvt efter sin mor som var en duktigsångerska och musikaliteten gick sedan vidare till Albertsbarn som alla spelade. De brukade framträda tillsammanssom "Sörmländska spelmansfamiljen" och hade storaframgångar vid spelmansstämmor och tävlingar. Blandannat vid spelmansstämman vid Båven 1929 deltog Albertmed barnen Edvin, Hugo, Harald, Gerda, Hjalmar ochVemer. Instrumentbesättningen var fyra fioler. altfiol,cello och bas.

Albert Gustafsson dog 1943 och hans notböckers öden arinte kända, men sex av dem fanns i en auktionslåda ochletade sig så småningom till den nuvarande ägaren Kajsa-Stina Löfving. Karlstad som välvilligt ställt dem till Rjrfo-gande för inskanning oCh nu kan fås på CD-R.

Kajsa-Stina vill att materialet sprids och låtarna används.Det är alltså helt OK att kopiera noterna och skivan tillfler användare! Tack Kajsa-Stim!!!

Skivan innehåller en historik om spelmannen. fyra av hansegna notböcker från ca 1930 samt två äldre skrifter somfunnits i hans ägo:

Albert Gustafssons egna notböcker ger en god bild avspelmansrepertoaren på 1930-talet. Den egna traditionenkompletteras med låtar från många olika håll.

De båda äldre samlingarna har alltså funnits i Alberts ägo,det ar i alla fall troligt eftersom både Vingåkers Hem-bygdsförening och Södermanlands Spelmansförbund haräldre kopior av samtliga sex böcker i materialet om AlbertGustafsson.

Den ena notboken saknar både ursprung och några sidor.Innehållet ar typiskt N spelmansböcker från gränstrak-terna Östergötland/Sörmland vid sekelskiftet 1900.Många melodier finns i utgåvan "C.A. Lindblom" (sombl.a. bygger på Albert Gustafssons avskrift av en Lind-blomsbok från 1856).

' Roxström 18$6' Anonym notbok

0

' Albert Gustafsson Wall 1930" GA Gustafsson 1930" Låtar Albert Gustafsson' Polskor Gustafsson Wall" Personalia

"' "" ", " "" """' ' '" : " '"""'" "µ;.;"±=j ¶i ' ' l i&==£"tml~mg4=#Lå,i~mwm~!'~m-

Han är omnämnd i Svenska Låtar Östergötland som läro-mästare till Johan August Karlsson. Åby.Hugkarlstorp heter numera Huggkarlstorp och ligger iRodga, norr om Åby, Norrköpings kommun.

Kajsa-Stim har &on ett slaktträd till Roxström och påskivan finner du både detta och en kopia på uppgifternaoch låtarna ur Svenska Låtar.

Vill du ha en skiva? Hör av dig till Arne Blomberg,013-741 48, arne.blomberg@telia.com!

+m l^rd& "i··adbfro·· f

'M- ' '"""' I ' ' ¶j Il

el'l" ', , ' ' "i° i',' 'Nj ' " l" aå' ¶k4 :tk:. :.:m:Å,,:1 . ",! ;"' l'? NR M e ° ";°R r " u

'1 l l ~ " . "" I Il \

f & 8 8 N P t p , B " ° ";"' R " N 8 l

P4hc Ub Lmd/ow"m

" i,g" 0 . ' ' å"' ' '

. ";j'

i'; " 1

m

,6!.,._'," " "·'·ii=F 'Liu' M%=¶A== '

Mitt iMalmköping 1898

"Bilarna har ockuperat Malmköpings salutorg"är rubriken på en artikel i Sörmlandsbygdenden 18 mars 2004. Ett färgfoto av torget bär synför sägen; det är fullt med bilar framför det gulaoch nymålade gamla stadshuset, den tidigareregementsbyggnaden. Jag känner igen flera avdem, och jag tycker mig kunna skymta minegen längst borta vid blomsteraffären. Artikelnär skriven av Lennart Cromnow som den sista ien intressant serie om sörmländska torg. Härberättar han om Malmköpingstorget och denomgivande bebyggelsen i historia och nutid.Köpingen, som är anlagd enligt en stadsplanfrån 1700-talet med en paradgata, som sträckersig mellan två torg, är välordnad, men det ärtrångt om utrymmet. Artikelförfattaren sägerbland annat: Stora torget är ett tydligt av-gränsat stadsmm. Den sammanhängande be-byggelsen i centrala Malmköping beror på denbegränsade tillgången på mark under re,ge-mentstidem Köpingen disponerade endast denmark som regementet inte behöude använda tillöuningsplatser och förläggningar.

Av de första hus som omgav salutorget är deflesta borta och har ersatts av andra från tidigt1900-tal. Ett 1700-talshus som finns kvar är denså kallade Gula knuten. Det vänder sin vackrafasad mot torget, och det är detta hus man har iblickfånget, om man går paradgatan från kyr-kogården, gamla apoteket och tingshuset motsalutorget och stadshuset. Den senast tillkomnabyggnaden, som vid uppförandet tvang framrivning av flera äldre hus är en livsmedelsaffär,Malmahallen kallad, och den anses av de flestaful - åtminstone på den plats där den ligger.Förhoppningar finns om att man i framtidenskall kunna bygga om den, så att den bättre an-sluter till stilen i omgivningen. Detta får vi vetai Lennart Cromnows artikel, som också ger enliten miljöbild från förr, hämtad ur en kåseran-de reseberättelse, skriven 1898 av Nils Petrus(Pelle) Ödman. Den skildringen (ur Nya svens-ka resebilder) har sedermera nytryckts genomMalmköpingsortens hembygdsförenings för-

sorg.Det var alltså år 1898, den förste juni, som

Nils Petrus Ödman, en grånad äldre herre medovala, tunnbågade glasögon och prydligt arran-gerade mustascher, stack fram huvudet bakomhästdroskans lädersufflett och för första gångenskådade Hotell Almqvist eller Gula knuten vid

Malmköpings salutorg. Han var värmlänning,lektor i Gävle, författare, omtyckt föreläsare ochtillika sångare. Han hade kommit med tåget uFlen och sedan färdats med hästdroska genomdet sommarfagra landskapet. Nu fick han etthemtrevligt rum och åt en utmärkt middag iden prydliga matsalen. Hotellet tycks ha gåttbra, tack vare regementet och officerarna där-städes. Så var det dags att ta den lilla köpingeni betraktande: Allt var så smått, så tyst, så ljuf"ligt gammaldags, att det kändes som en riktighuila efter den ståtliga, palatsfyllda, modema,bullrande och uimlande hufuudstaden.

Ja, annat var det förr, och säkert var det påden tiden mindre bullrigt i Malmköping än idet verksamma och livligt trafikerade Stock-holm, där det dessutom kunde vara oroligtibland: kväsiga ungdomsgäng av "sysslolösa,illa kända manspersoner, mest ynglingar",bråkade med varandra och polisen i berusat till-stånd. Deras modemedvetna klädsel och non-chalanta beteende kunde vara uppseendeväck-ande: vegamössa med veck frampå kullen,kavajkostym. kulört skjorta, skrikig och vårds-löst knuten halsduk; händerna i fickorna,vaggande gång och ett "härs" i mungipan. Detalade - "racklade'° - ovårdat: "stålar", "tvåspenn i pluskart', '°ussare kvanting" ... ArthurHögstedt hade förresten gjort en visa om enstunsig kvanting och hans fjälla, Augusta, uen välkänd och trallvänlig valsmelodi. Dennådde nog snart Malmköping också - menförvisso inte med Pelle Ödman, som hade trä-nat sin sångkonst bland studentsångare i Upp-sala, där han sjungit °'Sätt maskinen igång herrkapten" och annat sådant.

Men Malmköpingsbor hade väl också besetthuvudstadslivet någon gång - några hade sä-kert besökt StockholmsutsWllningen året innan.Kanske hade en och annan varit på kinemato-grafföreställning därstädes och sett °°brandcorp-sen i London", "matning af pelikaner" samt"simuppvisning" - den senare sensationell,eftersom den också kördes baklänges. Måhändahade någon bevistat invigningen av det nyaoperahuset och sett Lindblads Frondörerna - ivärsta fall också Oscar Björcks skandalom-susade naketmåleri på Operakällaren. Det ärovisst. Men säkert var man med sin tid ochdryftade aktuella ting som unionskrisen, röst-rättskraven, Hjalmar Brantings inträde i rik-

6

dagen, den befarade höjningen av värnplikts-tiden utöver de 90 dagar som alltjämt gälldesamt, icke minst viktigt, kjollängden. Reform-vänliga damer ville korta kjolarna, så att de intenådde längre ner än 10 till 12 centimeter övermarken. En direktör Sebenius hade också yttratsig till stöd för reformen, och med det namnet,påpekade skämttidningarna, kunde man ju integöra annat.

Pelle Ödman är en vetgirig man, och han hartydligen talat med folk på orten. Den trafikera-de landsvägen, som går genom köpingen,borde stensättas. Den lär höst och vår förvand-las till en bottenlös sörja. l dalen nedanför harförr en insjö legat som afspeglat den blå himlenoch de gröna stränderna. Den har blivit tappadpå sitt vatten och sänkt, och den saknas fort-farande av de naturälskare som vet om att denfunnits. Han beser Skojaregatan: ... under helasommaren är den ett tillhåll för panoramor,karuseller, målskjutningstält, karamellstånd,öl- och suagdricksförsäljningar med mera somhör till ett uäl ordnadt marknadsskoj. Han gårockså den betydligt förnämare Storgatan bortmot kyrkan, som håller på att restaureras ochsom åter skall öppnas i augusti. Han får veta attLilla Malma församling är annexförsamling tillDunker, och han tar reda på hur det är ställtmed undervisningsväsendet, som visar sig varaimponerande; köpingen har småskola, folk-skola, fortsättningsskola, högre folkskola,småskolelärarinnesenlinanunl och föreläs-ningskurserför arbetareklassen.

Vid salutorget ligger en enorm träkåk; fär-gen flagnar och den 'verkar illa medfaren. Ärdet fattighuset? Nej, den vänder ju fasaden åtandra hållet, ut mot heden, och därifrån ger denett helt annat och ståtligare intryck med grus-planen framför, de uppställda kanonerna ochden av pelare uppburna balkongen. Den äringenting mindre än själva regementsbyggna-den (den kommer för övrigt att repareraspåföljande år). Framför den utbreder sig denvidsträckta heden, där övningar för beväringaroch rekryter pågår för fullt - det marscheraskors och tvärs, och kommandoropen ljuder.Här träffar Ödman en bekant löjtnant, sysselsattmed att exercera sina blivande soldater. Löjt-nanten kommenderar "på ställét hvila", och debåda herrarna får en pratstund. Ödman blirockså presenterad för chefen själv, en major S.Ja, han blir till och med inbjuden att deltaga iofficerarnas alla måltider under sin fortsattavistelse i köpingen. Han blir väl tagen om handoch förevisad alla sevärdheter, och han får

"l &sg """' i "'!"j" i",:-!!nut;

l - l ' ' )± . l l

" { ' ¢! "" r " ' "'V,

l 1/ 'l· " " ' T "

, ,1 ,, l oj.- I-, -=ÉL l-" -" Z

jg) f'Ijf ,, 'N " e ". %?'./",:8 ijj, ·.1-.' °v ' l' V;'

%e[;,iv:'j3/'y3

därmed en inblick i denna sällsamma, patriar-kaliska krigarvärld, som han skildrar med be-undran och förtjusning. Officerarna är mangafäder, som ibland sätter sina gossar i arresten -Ödman får till och med prova hur det känns attsitta i mörk arrest en stund - hemskt! Men dekan också se till att ynglingarna får bada ochväsnas i Hosjön, och de kan gå till sjukstuganoch besöka beväringar som insjuknat.

Framemot aftonen, efter kvällskorum, inträ-der Pelle Ödman för första gången i officers-mässen för att deltaga i aftonmåltiden i denstora salen. Detta stora och av nyklassiska stil-ideal präglade rum är i våra dagar nyrestau-rerat och har återfått något av sin forna glans.Det är nu Malmköpingsbornas festsal. Fort-farande pryds det av sina kakelugnar och sinframträdande porträttrelief av Malma heds ochMalmköpings grundare, Gustaf Adolf vonSiegroth (1725-1802), som ordnade - och delvissjälv bekostade - artilleripjäser till regementet,en musikkår, en militärakademi, sjukhus ochbibliotek. l taket hänger en praktfullt strålandeljuskrona, anskaffad efter en på privat initiativanordnad insamling och en noggrann kopia avden som hängde där på regementets tid. NärÖdman var på besök fanns i rummet ett stort

7

8

hästskoformat bord, och där fick han heders- hed beställde han åtta marscher som fortfaran-platsen bredvid majoren själv. Han blev uppen- de finns bevarade i ett partitur med titeln:barligen väl omhändertagen och var säkert en Kongl. Södemianlands Regimentets Musiqueangenäm och underhållande gäst i detta säll- förskaffad till Reg:tsmötet och munstringen årskåp. Han skriver: Efter supén tågade hela 1774 af Gustaf u. Siegroth. Den okände kompo-sällskapet - majoren och jag i téten arm i arm - sitören har arrangerat dem för oboer, klarinet-in i de s.k 'samlingsrummen' på förstugans ter, valthorn och fagotter. I handskriften finnsandra sida till kaffet och cigarrerna. God mu- därutöver elva enstämmiga melodier, avseddasik, utförd au regementsmusikens yngsta med- för pipare med trumslagare. Hela det intres-lemmar, de s.k. 'gossame', som tjänstgöra santa materialet förvaras på Statens musik-under rekryt- och beuäringsmötet i ngements- bibliotek och finns också tillgängligt i ljudandemusikens ställe, böjjade snart klinga genom de form på en cd-skiva med äldre och nyareöppna dörrame från matsalen, där de samlat militärmusik, utgiven 2003. Denna har titelnsig sedan ui utrymt dm Musiktradition och kommer från Serpent, För-

De superände herrarna bidrog också till un- svarsmusikcentrum.derhållningen. Ödman sjöng en sommarvisa. Under den tredje och sista dagen av sinMajoren reste sig därpå och deklamerade utan- Malmköpingsvistelse får Ödman följa med tillu och med stor inlevelse hela den tretton musikpaviljongen i utkanten av heden. Hela re-strofer långa dikt som domprosten, sedermera gementsmusiken har nämligen anlänt och visarbiskopen i Strängnäs, Adam Theodor Ström- sig villig att spela upp en liten förmiddags-berg, författat år 1874 inför hundraårsminnet av konsert: Mozarts ouvertyr till Don Juan ochexercisfältets invigning. Detta poem var enligt fyra välkända stycken ur Edvard Griegs musikÖdmans omdöme klangfullt, manligt och ädelt till Peer Gynt. Det är tydligen goda musiker;hållet, glödande av fosterländsk hänförelse. Det Ödman känner rysningar av välbehag ochframfördes på ett käckt, militäriskt sätt, och håller ett improviserat tacktal riktat till dem ochframkallade stor hänförelse bland officerarna, deras skicklige ledare, som gissningsvis kan habåde äldre och yngre: Högt och festligt suaja varit musikdirektör A. W. Johansson, och hanSörmlands fanor l Regementet med de gamla utvecklar tankar om den ofantliga betydelse,anor l blickar stolt mot segertecknet opp... Fa- som musiken harför soldaten, för stärkandet afnorna, krigaräran, mannamodet, fädernejorden, hans uthållighet under strapatsema och eldän-den sköna hembygden, det ärliga svenskman- det afhans mod i stridmnasinnet, dygden, troheten, offerviljan, minne- Detta var några av de upplevelser som Nilsna av vunna segrar och lidna nederlag - allt Petrus Ödman berättar om i sin lilla reseskild-finns med, som sig bör i versretorik av detta ring. Nästa dag skall han åka hem Vid mid-slag. Sådan odlades ännu vid denna tid, trots dagsbordet i o/fi'cemnessen denna min sistaatt litteraturen börjat gå andra vägar, något som dag kastade jag med sdrskildt intresse blickenStrindbergsprocessen och sedlighetsåtalet mot omkring mig i den uackra salen med dessGustaf Fröding nyligen hade visat. portratt och byster och dess dyrbara ljuskrona

Nils Petrus Ödman har inhämtat och i sin af blänkande metall m.m. - för att inprägla alltreseskildring återgivit åtskilligt intressant om i minnet.köpingens och regementets historia under dess Efter att ha tillbragt ännu en natt på Hotell'°skyddspatrons'° Gustaf Adolf von Siegroths Almqvist avreste Nils Petrus Ödman medföran-tid och senare. Det bör påpekas att regementet de minnet av tre dagars inspirerande vistelse påhar mycket äldre anor än så; de sträcker sig den lilla regementsörten. Jag vet inte hur hanända ned i medeltiden. Siegroth ivrade tydligen färdades, men ett tidigt snälltåg norrut avgickbland mycket annat också för militärmusiken. klockan 6.59 fm från Sparreholm.År 1771 anställdes åtta musikanter och senare Bemt Olssonåtta s.k. pipare. Inför invigningen av Malma Teckning: Mätts Mattsson

. 0,. ..

l .. P

' *

0

Tmmslagmpojka' "ppm|ld4 pd Malm hedför övning, foto 1887 (Fh'm ankiv)

Schottis i Södermanland

Som första nummer i en serie artiklar, somavser att belysa den tidigare försummadesekelskiftesrepertoaren, kommer här enpresentation av schottisen eller, som denegentligen borde heW schottischen.

Som namnet anger är det någonting vi fått viaTyskland; schottisch betyder egentligen skotskoch det handlar i första hand om den skotskadansen. Men inte i det skick som skottarnadansar den, utan som Paris tar upp den. 1830-40konstruerar man i Paris en modedans, somman döper till Eccossaise (fr. skotsk) ellerEccossaisevals. Dansen blir populär ochsprider sig ut över Europa. Att man i Tysklandkallar dansen för Schottisch är ganskaföljdriktigt, liksom att man i de södra ochvästra delarna av vårt land kallar den förskotsk. Men i mellansverige är det tyskanamnet vanligast. Andra namn på dansen ärt.ex. tysk-polka. Släktskapen med polkan ärgiven. Båda dansformerna har det karakter-istiska halvsteget eller tmsteget. De blirpopulära i salongerna ungefär samtidigt imitten av 1800-talet, men når ut till lands-bygdens befolkning först i slutet av 1800-talet.

Det som kännetecknar schottisen är två steghårnät och fyra steg runt (två varv). Ett steg,som finns med från början, är Nätstegsvalsen,dvs det snabba omdansningsstegel som vivanligen kallar RSr hoppsa. Det här beskrivnakan vi kalla för grundform, men när vi kommerKam till vän århundrade, har så mycketdialektala former och sammanblandningar medpolkan ägt rum, att det är ganska ovanligt attfinna schottisen i just denna form.

l slutet av 1800-talet kommer så ytterligare enmodedans från Paris. Denna gång heter denPas de Quatre (fyra steg) och den endaskillnaden från den ursprungliga schottisen äratt man i P.d.Q. hoppar runt i omdansningen istället för går. Vidare så hoppar man i slutet avtresteget. Dansformen kallas också ute i landetför hoppschottis - för att kunna skilja den frånden tidigare.

Eglkligq "ariantcr från $®cmaMån0

Vi förutsätter, om inget annat skrivs, attdansarna står uppställda parvis vända idansriktningen. Pojken till vänster om flickan.

l. Valsfattning hela dansen.Två tresteg framåt, två steg runt. Däreftermarkering av takten genom att slå nerhänderna två gånger.(Julia Brodin, Brandalsund)

2. Två steg framåt, ett steg meddansriktningen, Ett steg mot samt ett varvsomdansning med två steg. (OskarKarlsson, Gryt)

3. Två tresteg framåt, pojken fortsätterframåt med två gångsteg, samtidigt somflickan svänger under hans arm ett varv.DäMer ett varvs omdansning med tvåsteg.Det här temat varieras i det oändliga.Flickans omsvängning under arm kundetydligen läggas in på valfri takt. Försök attbörja dansen med omsvängning under armsamt därefter omdansning eller ett trestegfirarnät samt omsvängning under am samtomdansning. Man kan också avslutaomdansningen med en omsvängningunder arm. (Uppteckningar från Mörkö,Vagnhärad, Markfred mil. platser)

4. Ett tresteg från varandm ett tresteg motVarandra samt omdansning. (Mörkö)

5. Ett tresteg från varandm ett tresteg motoch förbi varandra, två gångsteg så attpojken kommer mitt för flickan samt ettvarvs omdansning. l den här formen vardet vanligt att variera med variant fyra.(Stigtomta)

6. Ett tresteg från varandra samtidigvändning ett varv, pojken motsols ochflickan medsols, ett tresteg mot varandrautan vändning samt omdansning två vaw.(Turinge)

Vid dessa typer, där man dansar från varandrahände det att man bytte flicka. De meddelaresom talar om detta har aldrig hört talas omnågon organiserad form ev flickbyte, utan dethar alltid varit helt improviserat.

7. Samtidigt som pojken går fyra småstegframåt, dansar flickan runt honom medtvå tresteg utan att de släpper handfatt-ningen. Däreher omdansning

9

Här hände det ibland att flickan släpptepojken och dansade till pojken bakom ochdansade om med honom. (Södertälje)

l de flesta av de varianter som beskrivits härfUrekom som alternativ hoppsasteget i om-dansningcn. Steget kan lättast förklaras medatt man tar fyra steg per halvtakt dvs åtta stegi takten. Låter svårt när man läser det, men ärfaktiskt ganska lätt att utföra.

Du som läser detta - försök; alltid är det någonvariant som passar.Musikaliskt är det egentligen samma förhållan-de som med dansen. Om det är en Rheinländereller en schottis man spelar är svårt att avgöra.en tumregel är att om melodin påminner om enånglås är det troligt att det är en schottis.

LYCKA TILL!Henry Sjöberg/Ame Blomberg

Maria Melin - årets stipendiat

Stipendiet ur Gustaf Wetters Minnesfond utdelades vid årsmötet till Maria Melin, Eskilstuna. Detöverlämnades av Christina Frohm i anslutning till mötet. Maria, som är fUdd i Skogstorp, började spelafiol redan i 7-8-års åldern i musikskolan. Folkmusikintresset vaknade senare och väcktes på allvar närhennes farbror Hans Melin - känd folkmusiker - avled. Numera är hon mycket aktiv i DjurgårdensSpelmanslag och dessutom nybliven kassör i Eskilstuna Spelmansgille. Vi gratulerar och önskar lyckatill i det fortsatta spelmanslivet.

10

Riksspelmannen Bemt W. Carseberg, Tumba, avliden

Bemt Carseberg föddes i Tumba 1925 och var redan från början omgiven av musik. Pappa Wallespelade dragspel, farbrodern Ivar och hans dotter spelade fiol och Ivars och Wallcs kusin var den inteIelt okände Åke Jelving. Så helt naturligt skulle även Bemt börja spela. Han gick och lärde sig spela.iol hos Hugo Stark på Tumba Bruk. Redan tidigt spelade han ihop med sin pappa Walk på danser,bröllop utflykter - ja alla möjlig tillfällen och platser. Det var inte avsikt från början att han skulleägna sig åt musik han böQade arbeta på Tumba Bruk, men sökte sig snart till Stockholm sedan hanblivit ingenjör. Det blev jobb på dagtid och spelning på kvällarna. Han studerade också på Musika-liska Akademin, spelade på Skansen med Eric Öst och Tedde Ohlsson. 1954 blev Bemt Riksspelman iUppsala och han spelade då bl.a. en Lapp-Nils vals som han län av sin farfar, som var en god rallareoch vistats i Stugun, Jämtland en tid under 1880-talet.Bemt engagerade sig tidigt i Stockholms Spelmansgille, där han snart blev spelledare.Under årens lopp har han spelat med de flesta av våra spelmän och också hunnit med att bilda fleraolika orkestrar.

Curt Carlsson

Zommärkesuppspelningar 15-19 juni 2004

Årets uppspelningar sker vid naturfagra Högbo; Sandviken. Uppspelningarna sker dagtid mellan09.00 och 17.00 i Gamla Herrgården (se bild på framsidan).Varje kväll i veckan blir det konserter vid Kvarnen i Högbo i utsökt miljö. på lördagen blir detstämma kl 14.00 fram till 18.00 då det finns mat i Kvarnen och resten av kvällen fortsätter med musikoch fest.Hotell, stugor och vandrarhem och tältplats finns i närhetenUpplysninpr: Sandvikens Turistbyrå 026-242 100 och www~vjkn,se

Sommarens utedanser vid Hyttlöt(vid regn under spännande tak)

Börjar kl. 17.30 med varierande tema. Dansen - polskor och gammalt kl.19.0027/6 Leif-Billyz konsert 17.304/7 Ulf Lundgren-Susanne Fred polskeinstruktion 17.30l 1/7 Patrik Andersson.jenny Tidman Finnskogspols 17.3018/7 Malmabygdens Spelmän Från Bellmans dagar 17.3025/7 Ö-laget Schottisvarianter 17.301/8 Hjulåkers Spelmän Landin Light 17.308/8 Gunnar Nordlinder mil. Eva Tjömebo konsert 17.3015/8 Gnesta Spelmän Sånglekar för barn och föräldrar med Åsa Englund 17.30

Upplysningar: Olle 0158- 340 18

Il

Sörmländska spelmansstämmorsommaren 2004

31/5 Tmditionell spelmansstämmapå Torekällberget i Södertälje13.00 Stämman börjarAllspel, gruppspel, buskspelAtt. Södertälje SpelmanslagTorekällbergets museumUppI. Bd Roos 08-532 533 28

6/6 Munspebstämman i StockholmFarsta GårdKurser på förmiddagen13.00 Stämman börjar därefter dansAtt. Föreningen HarmonikaUppI. Bosse 08-755 87 6]Björn 08-35 10 58

12/6 TrosaMtämmanGarvaregården i T)4.00 Allspel och scenspelAtt. Lästringe Låtar ochTrosa HembygdsföreningUppI. Kerstin 08-532 553 28

26/6 julitamämman på midsommardagenJulita Skms13.00 Dans kring midsommarstången13.55 Festtåg med fanorHögtidlig invigning14.00 Allspel och scenprog'am15.00 Dansuppvisning på dansbananav Vingåkers folkdanslag

hela dagen spel på gårdar och i stugor17.00 Folkmusik i SkansenkyrkanÄrr. Södermanlands SpelmansförbundJulita-Sveriges LantbruksmuseumUppI. Torsten 016-42 00 70Ingemar 08-550 97 320

27/6 Annandag midsommarHembygdsgården, MalmköpingSpelmansstämma med dans10.45 Feststångsmarsch tillhögmässan i L:a Malma k:a12.30 Stämma med goda polskoroch gammaldansPriser för stilfull dans och klädselÄrr. Malmabygdens spelmän & dansareUppI. Anita 0157-21] 21

11/7 Spelmansstämma vid Trostorpmellan Vagnhärad och Trosa13.00 Spel vid HembygdsgårdenAllspel. scenspel, buskspelServeringÄrr. Vagnhärads Hembygdsföreningoch Bygdens BlandningUppI Alf Ohlsson 0156-107 72

8/8 Spelmanmämma i slottsmiljöBorggården, Nyköpingshus14.00 Stämman börjarAlllspcl, scenpcl och buskspelAm Nyköpingshus SpelmansgilleSödermanlands SpdmansförbundUppI. Evert 0]55-28 54 62 (215618)

21/8 Slagsta Gilles Sommarstämmai Trädgårdstorp, TullingeKurser kl. 10.0013.00 Stämman börjarAtt. Slagsta GilleUppI. Curt 08-530 364 43

2818 Spelmansstämma på Fogdön(utanmr Strängnb)Sockenstugan på Fogdö9.30 Kurser fiol och nyckelharpa13.00 konsert i Fogdes k:a14.00 Spelmansstämma18.00 Dans - polskor/gammaldansÄrr. Fogdöns HembygdsföreningUppI. Christer 0152-703 67

(se sep annons)

4/9 SparreholmsträfTenHyltinge Hembygdsgård19.00 Dans på logen till allspeioch gästande spelmänÄrr. Malmabygdens spelmän &dansareUppI. Bemt 0157- 206 36

12

Fogdöstämman(utanför Strängnäs)

.0 9.30 - 12.00 Spelkurser - fiol, ErikaLindgren och nyckelharpa, Cecilia Österho/m.Avgift inkl fika 120 kr. ':\\,

o13.00 - 14.00 Konsert i Fogdö kyrka - "

a \.Erika och Ceciha uppvaxta mitt l den rika,uppländska spelmanstraditionen spelar och -· ' ' ' "

V

sjunger. l" "l g

o14.00 - 17.00 Spelmansstämma - . ' · ",

\'"

sockenstugan. l samarrangemang meHembygdens dag. Nycke|harp& dc l

Z '.hantverksutställning. "" ' å //ijl ,

eo18.00 Dans - polskor och ga jaldan"

,yK ,, ,g:; ,!.

Välkommen "H

lördagen 28 augusti' "'Obs! Föranmälan till spelskurs " ,1Fogdöns Hembygdsförening, www.nycke|ha~~ge

Upplysningar och anmälningar: Christer Odén 0152-70367och Janne Eriksson 0152-30348

J,Till Enköping

."ic;ä - ""' l"l " a'-.b Vansö l

)0"" "_ -0, ' S'lrängnas

Eskihnina ¶ula 0

\ -0,4

Härad "'b.

Till 5\ockholm

B Föreningsbrev

SÖDERMANLANDS SPELMANSFÖRBUND

Johansvägen 16151 39 SÖDERTÄLJE

Svenska Låtar, SödermanlandVår landskapsdel av det klassiska storverket. 207uppteckningar. Faksimil av orginalutgåvan från 1935Pris SO:-

A G Rosenberg, 420 Svenska Danspolskorfrån Södermanland och andra landskap. Faksimilefter utgåvor från 1876-1882Pris 60:-

Sörmländska visor del I, Il, IIIVisor för praktiskt bruk från den sörmländska tradi-tionen. Ett 3O-tal visor i varje del.Pris 20:-/styck, kassetter 50:-/ styck

A P Andersson75 låtar och visor från Södermanland och Närkeupptecknade 1880 av skolläraren i Västra Vingåker,August Petter Andersson.Pris 60:-

August Karlssons låtar49 låtar från södra Uppland och norra Sörmland somAugust Karlsson spelade dem.Pris 50:-

50 Sörmlandslåtar för två fiolerUtgiven till minne av Olof Andersson. Arrangeradeav Olof AnderssonPris SO:-

Sörmländska Brudmarscherl ärr. för orgelPris 40:-

Folkmusik fhån norra Södermanland,K P Leffler. Faksimil efter utgåvor från 1899-1900.Pris 75:-

HJULÅKERS SPELMÄNSpelmansmusik från Sörmland och UpplandPris: 100:- CD

Odén Christer BTäppstigen 3645 91 Strängnäs

LEIF BILLYZSvenska LåtarPris 160:- CD

BRODÉNS KAPELLSpelmansmusik från norra SörmlandPris 1(X):- CD

Lästringe LåtarSlangpolskor, hamburskor ochannat dansban och lättlyssnatfrån Sörmland.Pris: 140:- CD

August Lindblom97 låtar ur två spelmansböcker från 1836 och 1856samt historik om den legendariske storspelmannen.Pris SO:-

Sörmländska allspelslåtarKassett Pris 20:-Häfte Il endast noterPris 20:-

Iden sk6na Vingåkenbygden, kmettFolkmusik från Vingåker med Simnings,Anita Hedlund och Christina FrohmPris 30:-

Välkommen till världen, kassettVisor och ramsor för små och stora barnfrån den sörmländska traditionen,med våra basta vissångare.Pris 30:-

Mina 80 år som spelman 1916·1996,Axel Andersson minnesbok.Pris 160:-

MALMABYGDENS B-LAGTill dansPris 140:- CD

Beställ hem våra böcker, noter, skivor och kassetter så här:Ring din beställning till Torsten Gau, tel. 016 -42 00 70 eller skriv till honom på adressMestavägen IA, 632 36 Eskilstuna, så får du ett paket med faktura på posten. Porto till-kommer på angivna priser.