1

2

Antagen av Kommunfullmäktige 2017 –xx - xxAntagen av Kommunstyrelsen 2017 –xx - xx

Dnr: 2016.0035 016Senast Reviderad: 2017-02-01

Ansvarig handläggare:Andreas KarlssonBeredskapssamordnare andreas.karlsson@surahammar.se

3

Innehåll

1 Inledning och syfte med planen 41.1 Mål för kommunens kris hantering........................................61.2 Lagstiftning............................................................................6

2 Krisberedskap 72.1 Kommunens geografiska områdesansvar..............................72.2 Risk- och sårbarhetsanalyser.................................................72.3 Samverkan.............................................................................72.4 Övning och utbildning............................................................72.5 Ekonomi.................................................................................72.6 Höjd beredskap......................................................................72.7 Övriga planer.........................................................................7

3 Krishantering 93.1 Krishanteringsorganisation....................................................93.2 Nivåer....................................................................................93.2 Larmning och aktivering av krishanteringsorganisationen. .113.3 Inriktnings- och samordningskontakt, ISK............................113.4 Aktivering av krishanteringsplan.........................................113.5 Krisledningsnämnd..............................................................12

3.5.1 Krisledningsnämndens ordförande............................123.6 Krisledningsgrupp/ (ISF).......................................................13

3.6.1 Krisledningsgruppens chef, ansvar och uppgifter......13Krisledningsgruppens övergripande ansvar:........................13

3.7 ISF Inriktning- och samordningsfunktion..............................143.8 Stödfunktion till krisledningsgruppen-/ inriktning och

samordningsfunktionen.......................................................143.9 Koordinator..........................................................................143.10 Kriskommunikation..............................................................143.11 Krisstöd (POSOM).................................................................153.12 Frivilliga resursgrupper (FRG)..............................................153.13 Samverkan i Västmanland, U-Sam.......................................153.14 Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)..........................163.15 Rutiner för skiftgång och avlösning.....................................163.16 Ledningsplats.......................................................................173.17 Avveckling av krishanteringsorganisationen........................183.18 Utvärdering..........................................................................18

4

1 Inledning och syfte med planenPlanen skall utgöra en inriktning och beskrivning av kommunens krishanteringsorganisation och dess uppgifter. Den beskrivna organisationen ligger även till grund för den uppgift kommunen har vid höjd beredskap.

Denna plan innehåller riktlinjer för hur kommunen skall hantera samhällsstörningar som kan leda till extraordinära händelser.

Med en extraordinär händelse avses i lagen ”en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting”.

Surahammars kommuns krishantering bygger på ett samspel mellan kommunens verksamheter, bolag, kommunalförbund och övriga aktörer i samhället. Utgångspunkten är tre vägledande principer:

Ansvarsprincipen: den som har ett ansvar i normala situationer har motsvarande ansvar inför och under olyckor och kriser.

Samverkansprincipen: aktörer som berörs av en kris ska samverka med varandra för att säkerställa god samordning och effektivt resursutnyttjande.

Handlingsprincipen: aktörerna ska agera proaktivt och vidta nödvändiga åtgärder även i osäkra situationer med brist på information.

Kommunfullmäktige skall fastställa en ny plan i början av varje mandatperiod och när förutsättningarna ändras samt när erfarenheter visar på behov av ändring. Fastställd krisledningsplan gäller tills ny plan tas fram.

Löpande revideringar av enklare natur kan göras utan att planen på nytt måste antas av kommunfullmäktige. Ansvarig är kommunchef.

Primär målgrupp för planen är politiker och tjänstemän. Planen skall också kunna användas som information till samverkande organisationer.

De kommunalförbund eller andra organisationer som kommunen är delaktig i bör ingå i krisledningsorganisationen. Skyldigheten kan regleras i förbundsordning eller med ägardirektiv.

5

1.1 Mål för kommunens krishantering

Kommunens målsättning är:

att ha en god beredskap och förmåga, i fred likväl vid höjd beredskap, för att snabbt få igång krisorganisationen samt insatser på lokal nivå i syfte att hindra eller begränsa skador på personer, egendom och miljö.

att den kommunala verksamheten vid en extraordinär händelse eller vid höjd beredskap väsentligen skall kunna bedrivas i samma omfattning som under normala förhållanden. Som lägst skall kommunen dock ha nödvändig förmåga att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter.

att vid allvarliga samhällsstörningar ha god förmåga;

att leda kommunala insatser och att samordna information till allmänhet och media samt att upprätthålla samband med andra aktörer inom det egna geografiska

området.

6

1.2 LagstiftningKommunernas och landstingens krishanteringsansvar utgår från lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544).

Lagen syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

Lagen i sammanfattning:

Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.

Kommunen ska varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser i fredstid.

Kommunen ska ha en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid.

Kommunen ska inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för samordning och information till allmänheten.

Kommunen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser.

Kommunen ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapport och information om händelseutvecklingen, tillståndet, vidtagna och planerade åtgärder.

Kommunen ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap.

Lagen omfattar beredskap för och hantering av situationer när någon av de ordinarie verksamheterna inte klarar av att hantera situationen inom den normala verksamheten.Samhällsstörningar som kan hanteras i den normala organisationen berörs inte av lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Vid ett förändrat säkerhetspolitiskt läge kan planen för extraordinära händelser kompletteras och anpassas så att den också kan vara kommunens plan för höjd beredskap.

7

2 Krisberedskap2.1 Kommunens geografiska områdesansvarKommunens geografiska områdesansvar innebär att kommunen ska:

göra en samlad analys av sådana risker och sådan sårbarhet i kommunens geografiska område som kan leda till en extraordinär händelse och göra denna analys känd för berörda aktörer,

vara sammankallande för ett krishanteringsråd eller motsvarande med representanter för de lokala krisaktörerna,

verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser och åtgärder för hanteringen av en extraordinär händelse samordnas,

verka för att informationen till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas,

kunna lämna en samlad information till länsstyrelsen om läget i kommunen i fråga om risker och sårbarhet och om de lokala krisaktörernas förberedelser för hantering av en extraordinär händelse,

kunna ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse och om de lokala krisaktörernas vidtagna och planerade åtgärder med anledning av händelsen.

2.2 Risk- och sårbarhetsanalyserEn antagen Risk- och sårbarhetsanalys finns i kommunen. Analysen syftar till att öka riskmedvetenheten, förmågan att förebygga, samt hantera risker. Risk- och sårbarhetsanalysen ligger till grund för det förebyggande arbetet med krisberedskap.

2.3 SamverkanSamverkan med företag/organisationer som bedriver sådan verksamhet som kan komma att beröras av kommunens hantering av en samhällsstörning/extraordinär händelse är av stor betydelse. Sådan verksamhet kan till exempel vara distribution eller lagerhållning av drivmedel, transporter av varor eller persontransporter, förvaring, produktion eller försäljning av livsmedel. Samverkan kan ske reglerat genom avtal men även oreglerad samverkan är betydelsefull och kan skapas i olika nätverk eller i informella kontakter mellan individer.

2.4 Övning och utbildningEnligt Lag(2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap är kommunen ålagd att öva och utbilda förtroendevalda och tjänstemän varje mandatperiod.

Alla som ingår i kommunens krisorganisation (kommunledning, informationsverksamhet, förvaltningar och bolag) skall under mandatperioden utbildas och övas enligt kommunens utbildnings och övningsplan. I början av varje mandatperiod skall alla förtroendevalda informeras om kommunens krisberedskap.

8

2.5 EkonomiSamtliga kostnader som beslutats av Krisledningsnämnd eller Stab/ISF skall redovisas separat och kunna vara ett underlag för eventuella framtida försäkrings- och skadeståndsanspråk och även som ansökan om stadsbidrag. Bedöms senare av Krisledningsnämnd eller ISF att beslutade åtgärder skall bekostas av ordinarie verksamhet kan detta göras i efterhand.

9

2.6 Höjd beredskapMed höjd beredskap avses krig och krigsfara. Vid krig och krigsfara beslutar regeringen om höjd beredskap. Då ska hela samhället inom ramen för det som kallas civilt försvar kunna bidra till försvarsansträngningarna. Det handlar om att skydda befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga att möta en angripare. Försvarsmakten är i stor utsträckning beroende av stöd och leveranser från det övriga samhället för att kunna agera vid ett väpnat angrepp mot Sverige.

När regeringen fattat beslut om höjd beredskap kan bestämmelser från andra författningar träda i kraft. Höjd beredskap och åtgärder som ska vidtas av kommunen under sådana förhållanden regleras i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

LedningsansvarUnder höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledning av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. Krisledningsorganisationen i övrigt är den samma som beskrivs i kapitel 3

Geografiskt områdesansvarKommunens geografiska områdesansvar är det samma som vid extraordinär händelse och samhällsstörningar som kräver samverkan, det vill säga: Kommunstyrelsen ska under höjd beredskap verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten.

RapporteringKommunen ska under höjd beredskap hålla länsstyrelsen informerad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila förvaret i kommunen.

2.7 Övriga planerVarje nämnd har ansvar för att planlägga sina verksamheter och upprätta en krishanteringsplan för samhällsviktig verksamhet. Respektive nämnd ansvarar även för att listor och andra viktiga uppgifter hålls aktuella.

10

3 Krishantering3.1 KrishanteringsorganisationKrishanteringsorganisationen består av krisledningsnämnd, inriktning-och samordningskontakt (ISK), krisledningsgrupp/ inriktning och samordnings-funktion (ISF), ISF stöd, POSOM/Krisstöd och informationsgrupp. Övriga verksamheter som initialt inte ingår i krishanteringsorganisationen kan kallas in beroende av vad som hänt eller förväntas hända. För regional samverkan finns U-Sam som samordnas via Länsstyrelsen i Västmanland. Kommunen kan även kalla in Frivilliga resursgruppen enligt avtal.

Krisledningsorganisationen skall vid behov kunna påbörja stabsarbete inom 3 timmar efter det att larm har gått ut dygnet runt, året runt. Staben skall vara organiserad, utrustad och lokaliserad så att ledning, samordning och åtgärder/insatser kan påbörjas med full kapacitet och förmåga inom sex(6) timmar från att larmet mottogs.

Krishanteringsorganisationen bör bemannas så att den kan verka i minst en vecka.Bemanningsplanen dimensioneras så att minst ett tre skiftsystem kan verka vid händelser som är utdragna över dygnet. För att klara minst en vecka planeras för bemanning motsvarande ett tredje skift. Det bör vara förberett för att vid behov kunna komplettera ordinarie krishanteringsorganisation.

11

3.2 NivåerSurahammars kommun har fyra olika nivåer gällande organisation för krisledning. Organisationen för krisledning ser i stort sett likadan ut för händelser i alla nivåer. Det som främst skiljer nivåerna åt är antalet personer som bemannar de olika funktionerna. I samtliga händelser förutom i nivå 4, extraordinär händelse är det kommunchefen(eller dennes ersättare) som beslutar om nivå. I en extra ordinär händelse kan krisledningsnämnden tillkomma.

12

3.3 Larmning och aktivering av krishanteringsorganisationen

Den initiala kontaktvägen som SOS Alarm använder sig av vid kontakt med kommunen, benämns inriktnings- och samordningskontakt (ISK). För Surahammars kommun är det kommunchefen eller dennes ersättare som kommer att kontaktas i första hand. Kommunchefen eller dennes ersättare gör en bedömning om hela eller delar av krisledningsgruppen ska kallas in.

Nivå Händelsetyp AnsvarNivå 4 Extraordinär händelse Krisledningsnämnden

med stöd av krisledningsgruppen(ISF) och ISF StödNivå 3 Mycket allvarlig hän-

delseSamordning av krisledningsgruppen (ISF) med hjälp av ISF Stöd. Krisledningsnämnden Nivå 2 Allvarlig händelse Berörd förvaltning med stöd av krisledningsgruppen(ISF)Nivå 1 Oroande händelse Berörd förvaltning i samråd med Kommunchefen

13

I andra hand sker larm i stället till ett antal dedikerade tjänstemän som har viktiga befattningar såväl i krisledningsorganisationen som i ordinarie organisation. Larmlistan finns hos SOS Alarm AB, Polisen samt MBR. (Kommunen har ingen tjänsteman i beredskap(TiB.) Kontakt ska även tas med krisledningsnämndens ordförande som i sin tur eventuellt fattar beslut om att sammankalla krisledningsnämnden. Det åligger dessa funktioner med mandat och ansvar för sammankallande av krisledningsnämnd respektive krisledningsgruppen, att informera övriga parter i krisledningen om vidtagna åtgärder och om sådana händelser som kan föranleda behov av sammankallande av krisledningsorganisationen.

Arbetsledare/chef i kommunen som får kännedom om sådant förhållande, som är eller kan utgöra en risk för att en samhällsstörning eller en extraordinär händelse utvecklas, skall meddela förhållandet till sin förvaltningschef som i sin tur kontaktar kommunchefen.

Förtroendevalda och tjänstemän som är kopplade till kommunens krisorganisation kallas enligt larmlistor. Larmlistorna finns hos SOS Alarm som vid behov kan hjälpa till att ringa in berörd personal.

3.4 Inriktnings- och samordningskontakt, ISK Ansvar och uppgifter är:

inhämta, verifiera och analysera information om en samhällsstörning som kan komma att påverka kommunens uppdrag,

göra en bedömning av om kommunen bör agera, hur brådskande ett ärende är, samt besluta om vilka inledande åtgärder som bör vidtas,

vid behov föra inkommen fråga/händelse/information vidare till rätt funktion/instans,

om situationen bedöms som allvarlig larmas hela eller del av kommunens krisledningsgrupp. Kontakt ska även tas med krisledningsnämndens ordförande som fattar beslut om att sammankalla krisledningsnämnden,

informera förvaltningschefer och kommunikationsansvarig även vid en mindre samhällsstörning som inte föranleder att krisledningen kallas in, men som kan ha ett allmänt och medialt intresse,

initiera samverkanskonferens med U-Sam vid behov, dokumentera larm och händelser.

3.5 Aktivering av krishanteringsplanAktivering av krishanteringsplan innebär:

fokusering på krishantering tydlig ansvarsfördelning snabba beslut och åtgärder samordnad information tätt samarbete inom kommunen och med samverkande organisationer både intensiv och uthållig ledning

14

3.6 KrisledningsnämndUnder Kommunstyrelsen skall vid extraordinär händelse i fredstid det övergripande arbetet ledas av en Krisledningsnämnd. Krisledningsnämnden i Surahammars kommun består av 5 ledamöter och 3 ersättare utsedda genom personval.

Krisledningsnämnden fungerar som kommunens ledande politiska organ om kommunen drabbas av extraordinär händelse och har det övergripande ansvaret för kommunens krishantering. En extraordinär händelse innebär dock inte automatiskt att nämnden ska träda i funktion. Omständigheterna i varje enskilt fall avgör. Krisledningsnämnden kan också träda in utan att en extraordinär händelse föreligger. Syftet är då att hålla nämnden informerad och förberedd om läget skulle förvärras. Om nämnden bedömer och fattar beslut om att händelsen som extraordinär får/ska nämnden:

Krisledningsnämndens ansvar och uppgifter är att:

Tolka kommunens roll ange inriktning för krishantering företräda kommunen utåt och mot kommuninvånarna. besluta i principiella frågor Besluta om förändringar i servicenivåer Besluta om omfördelning av kommunens resurser Vid behov begära bistånd utifrån

Krisledningsnämnden får i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till händelsens art och omfattning fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområdet från kommunens övriga nämnder. När förhållandena medger det skall Krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd.

Närmare bestämmelser om Krisledningsnämnden finns i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser.

Krisledningsnämndens ordförande eller dennes ersättare bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion. Krisledningsnämndens verksamhet framgår av ”Reglemente för krisledningsnämnd”. Se bilaga.

Vid en utdragen händelse fördelas arbetsuppgifterna så att ledamöterna kan gå i skift.

3.6.1 Krisledningsnämndens ordförandeKommunstyrelsens ordförande och vice ordförande är också ordförande och vice ordförande i krisledningsnämnden. Krisledningsnämndens ordförande eller vice ordförande kan i brådskande fall fatta besluta å krisledningsnämndens vägnar. Sådant beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden.

15

3.7 Krisledningsgrupp/ (ISF)Krisledningsgruppen är en tjänstemannagrupp som svarar för den strategiska ledningen av det operativa arbetet. Kommunchefen är gruppens chef och den som initialt leder dess arbete. Beroende på händelsens art och omfattning kan kommunchefen vid behov utse någon som leder arbetet i krisledningsgruppen. Kommunchefen fungerar då som beslutsfattare alternativt som beslutsstöd till krisledningsnämnden om det föreligger en extraordinär händelse. Gruppen knyter efter behov till sig andra befattningshavare. Kommunchefen har befogenhet att återkalla semesterledig personal, samt förändra tjänstgöringen för inkallad personal efter påkallat behov. Beroende på samhällsstörningen/extraordinära händelsens karaktär och omfattning kan krisledningsgruppens sammansättning och storlek variera. Vid en samhällsstörning där räddningstjänsten är inkopplad är det räddningsledaren som ansvarar för direkt ledning på fältet.

I Surahammars kommun består krisledningsgruppen av :

Kommunchef Ekonomichef Vård- och omsorgschef Teknisk chef Personal chef Barn- och utbildningschef

3.7.1 Krisledningsgruppens chef, ansvar och uppgifter leda, samordna och planera arbetet på kort och lång sikt, initiera intern och extern information, samt upplysningsverksamhet, svara för gruppens kontakter med krisledningsnämnden, besluta om behovet av möten, genomgång och ansvarar för föredragning i

krisledningsgruppen, besluta om behovet av samverkan, besluta om behovet av att begära sändning av viktigt meddelande till

allmänheten (VMA), besluta om behovet om frivillig resursgrupp (FRG) ska kallas in.

Krisledningsgruppens övergripande ansvar: få igång en samordnad krishantering inom kommunen, fastställa övergripande mål och direktiv för krisledningsorganisationens

arbete, skapa och vidmakthålla en samlad, aktuell bild av

samhällsstörningen/extraordinära händelsen, besluta om interna och externa informationsinsatser, göra prioriteringar och fördela resurser, bedöma behov av insatser och samordna insatserna mellan de olika

kommunala förvaltningarna,

16

följa det operativa läget i kommunen och baserat på detta, sammanställa beslutsunderlag till beslutsfattare alternativt krisledningsnämnd,

genomföra erforderliga åtgärder, dokumentera all viktig information om samhällsstörningen, beslut,

åtgärder etc. utifrån det geografiska områdesansvaret etablera kontakt med berörda

organisationer och myndigheter för samverkan och samordning.

3.8 ISF Inriktning- och samordningsfunktion En inriktning och samordningsfunktion är en grupp för flera aktörer som har till uppgift att träffa överenskommelser om aktörsgemensam inriktning och samordning. Det är samhällsstörningens karaktär, omfattning och konsekvenser som avgör vilka aktörer som berörs och som kan bidra till att hantera samhällsstörningen/extraordinära händelsen. Varje aktör som berörs av överenskommelsen om inriktning och samordning fattar själv beslut om hur den ska genomföras i den egna organisationen.

Beroende på samhällsstörningen/extraordinära händelsen deltar hela eller delar av krisledningsgruppen i kommunens inriktning- och samordningsfunktion.

3.9 Stödfunktion till krisledningsgruppen-/ inriktning och samordningsfunktionen.

De funktioner som i allmänhet behövs och bör beaktas är:

K1 Personal K2 Fakta insamling, Lägesbild K3 Planering K4 Administration och Logistik K5 Samverkan K6 Analys och Omfall K7 Kommunikation och Omvärldsbevakning K8 Special kompetens K9 Frivillig Koordinator

Stödfunktionen har speciellt framtagna rollkort över vad som skall genomföras. Dessa rollkort kan ses i bilagan.

3.10KoordinatorVid behov utser kommunchefen en koordinator som kommer från krisledningsgruppen. Koordinatorns roll är att leda/samordna det operativa arbetet i stödfunktionerna som tillsätts beroende på samhällsstörningen/extraordinära händelsen.

17

3.11Kriskommunikation Kommunens information i samband med en samhällsstörning/extraordinär händelse syftar till att ge drabbade, allmänhet, egen personal, samverkande aktörer och media korrekt, tydlig, målgruppsanpassad och snabb information. Kommunens information samordnas då av informationsgruppen och kommunens kommunikatör. Om ISF stödet är aktiverat så samverkar kommunikatören och koordinatorn, och stödjer varandra i de delar som behövs.  Räddningstjänstens information som berör kommuninnevånarna samordnas med kommunens övriga information. Kommunchefen beslutar om olyckan eller händelsen är av den omfattningen att informations organisation ska igångsättas och om upplysningscentralen ska startas upp. Upplysningscentralen är i Konferensrum Gnien. Det finns fyra stycken koppar telefonlinjer indragna.

3.12Krisstöd (POSOM)(Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer)

Krisstöd/POSOM gruppen har till uppgift att ansvara för planering och samordning vad avser det psykologiska och sociala omhändertagandet av fysiskt oskadade människor som drabbats av olycka, katastrof eller liknande.

Krisstöds/POSOM-organisationen i Surahammar består av en Krisstöd/POSOM-ledningsgrupp och en stödgrupp. Krisstöd/POSOM-gruppen är en samverkansgrupp och har till uppgift att ansvara för planering och samordning av det psykologiska och socialt omhändertagandet av drabbade människor.

I Kriststöd/POSOM-gruppen ingår representanter från kommunen, trossamfund, polisen, landstinget, FRG m.fl. Gruppen har till förfogande ett antal stödpersoner som är organiserade i en stödgrupp. Det är personer med kunskap om hur människor reagerar i kris och som kan arbeta under stress. Grupperna inkallas via SOS Alarm AB.

Delegation att aktivera POSOM/Krisstöd har;

Krisledningsnämnden Krisledningsgruppen POSOM-gruppens samordnare Socialchef Räddningstjänst i samråd med någon av ovanstående parter.

Om behov finns har ledningsgruppen mandat att larma in kommunens kommunikatör. Kommunchefen ska alltid meddelas om krisstödsgruppen aktiveras. Om ISF stödet är aktiverat så samverkar ansvarig för krisstödsgruppen och koordinatorn, och stödjer varandra i de delar som behövs. 

3.13Frivilliga resursgrupper (FRG)Vid en samhällsstörning/extraordinär händelse, då det är överhängande risk för att de ordinarie kommunala resurserna inte räcker till då ska frivilliga resursgrupper kunna avlasta, förstärka och komplettera olika delar av kommunens organisation. Hallstahammars Civilförsvarsförening ansvarar för de

18

frivilliga resursgrupperna enligt överenskommelse mellan kommunen och föreningen. Kommunchefen bedömer behovet om FRG ska kallas in.

3.14Samverkan i Västmanland, U-SamSamverkan i Västmanlands län sker genom U-sam som står för samverkan i U-län. Aktörer medverkande i U-sam är Länsstyrelsen, Länets kommuner och Räddningstjänstförbund, Polismyndigheten, Landstinget, SOS Alarm, Sveriges Radio Västmanland och Försvarsmakten. Samverkan syftar till att resurser ska användas effektivt och ansvarsfullt, helheten av vidtagna åtgärder ska möta behoven optimalt så att var och en av aktörerna ska kunna lösa sin uppgift vid en samhällsstörning.

Huvudsyftet med U-Sam är att:

arbeta för att förebygga att en samhällsstörning uppstår, dämpa eskaleringen av en samhällsstörning/extraordinär händelse samt,

mildra dess konsekvenser. att skapa en gemensam lägesbild vid en samhällsstörning. att identifiera förbättringsmöjligheter efter en inträffad samhällsstörning. att åtgärda bristerna som identifierats så att bättre

krisberedskapsförmåga uppnås.

U-Sam är även inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) på länsnivå under ledning av länsstyrelsen. Gruppen har till uppgift att träffa överenskommelser om aktörsgemensam inriktning och samordning av åtgärder för att hantera konsekvenserna av en samhällsstörning. Varje aktör som berörs av överenskommelsen om inriktning och samordning fattar själv beslut om hur den ska genomföras i den egna organisationen.

Varje aktör i U-Sam har en kontaktperson, inriktning och samordningskontakt (ISK) som är den primära kontaktvägen för att tidigt agera och initiera åtgärder vid en samhällsstörning. Normalt representeras kommunen i U-Sam av kommun-chef eller beredskapssamordnarna. Kommunchefen kan utse annan representant beroende på den aktuella händelsen. Surahammars kommun har tillsammans med övriga krisaktörer i Västmanlands län slutit en överenskommelse om denna samverkan.

3.15Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)Viktigt meddelande till allmänheten (VMA), ett viktigt hjälpmedel för att varna och informera allmänheten i samband med olyckor och risker för olyckor. Det finns två nivåer på meddelanden: Varning och information.

Varningsmeddelande: Varningsmeddelande sänds utan dröjsmål vid omedelbar risk för skador på liv, hälsa, egendom och miljö eller vid risk för spridning av en allvarlig smittsam sjukdom. Detta innebär att samtliga kanaler omedelbart bryter sina sändningar för varningen. Meddelandet ska upprepas inom fem minuter. Allmänheten ska genom varningen få ett klart besked om vad de ska vidta för åtgärder direkt och därefter få fortlöpande information om händelseutvecklingen.

19

Behöriga att sända VMA-meddelande är Räddningschef, Strålskyddsmyndigheten, Polismyndigheten, Smittskyddsläkare, Anläggning med farlig verksamhet, SOS Alarm.

Informationsmeddelande Om situationen inte är akut livsfarlig räcker det med att sända ett informationsmeddelande. Kommunen kan begära att få sända ett informations meddelande när normal verksamhet i viktiga samhällsfunktioner inte längre kan bedrivas Det kan till exempel röra sig om störningar i vatten- och elförsörjning, som inte bedöms livsfarliga i ett kort perspektiv. Behöriga att sända myndighetsmeddelande är , Regeringen, Tib – myndigheter, Kommuner, Landsting, Teleoperatörer, Svenska kraftnät samt eldistributörer.

Kommunchefen bedömer behovet att begära sändning av informationsmeddelande till allmänheten. Kontakt tas med SOS Alarm för sändning av meddelandet.

3.16Rutiner för skiftgång och avlösningFör att få en uthållig organisation måste varje person som ingår i krishanteringsorganisationen ha minst en ersättare. Om funktionerna i organisationen förväntas tjänstgöra under längre tid än 12 timmar måste skiftindelning av personalen göras omgående. Personal måste sparas och förberedas för att avlösa dem som arbetar inledningsvis.

Vid avlösning genomförs ledningsgenomgång enligt följande: orientering om läget, orientering om pågående verksamhet, orientering om planerad verksamhet.

Efter ledningsgenomgången sker överlämning inom respektive funktion.

3.17LedningsplatsKrisledningsnämnden, Staben och Informationsgruppen med upplysningscentral sammanträder i kommunhuset.Presslokal förläggs utanför kommunhuset i folketshus.

Krisledningsnämnden sammanträder i kommunalrådets rum Stab/ISF stödfunktion är i ”Nadden” Informationsgruppens arbetsrum är i ”Gryten” Upplysningscentralen är i ”Gnien” POSOM ledningsgrupp, Källmoragården, Surahammar POSOM stödgrupp håller till i folketshus alt Källmoragården eller annan

lämplig lokal. Presscentrum är i Folkets Hus, Surahammar.

Ansvar och rutiner för iordningställande av lokaler, utrustning och samband är stabschef eller den som stabschefen utser. Plan för alternativ ledningsplats för

20

krisledningsorganisationen för Surahammars kommun finns upprättad i särskilt dokument.

3.18RakelKommunen har två RAKEL - terminaler. En terminal delas mellan beredskapssamordnaren och kommunikatören och en terminal finns i krisledningsrummet. Terminalen i krisledningsrummet kan drivas av kontaktuttag/Bil/Bilbatteri.

3.19WIS – webbaserat informationssystemWis är ett nationellt webbaserat informationssystem framtaget för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en kris. Minst tre personer skall kunna rapportera i WIS. Beredskapssamordnaren, Kommunikatören, samt en till utsedd person. De har ansvar för att uppdatera samt hämta hem information från kommunikationsplattformen vid händelse av ökat informations- eller kommunikationsbehov.

3.20 DokumentationDokumentation/dagbok ska ske löpande i hela krisledningsorganisationen: Krisledningsnämnden, krisledningsgruppen samt i respektive stödfunktion. Respektive förvaltning ansvarar för att dokumentation sker även i förvaltningarnas krisorganisationer.

I dagboken sak händelseförlopp och vid tagna åtgärder (fattade beslut med mera) dokumenteras. Klockslag och vem som gjort anteckningen skall framgå.

Dokumentationen ska ske i lämpligt format och i tillämpliga delar överföras till WIS och delas med övriga samverkande aktörer.

3.21Rapportering till LänsstyrelsenOm en samhällsstörning inträffar, eller hotar att inträffa, ska kommunen ge länsstyrelsen lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Rapporteringen ska omfatta kommunens geografiska område.

Rapporteringen ska företrädesvis göras i webbaserat informationssystem (WIS) eller enligt överenskommelse med länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB).

3.22Avveckling av krishanteringsorganisationenKrisledningsnämnden bedömer om läget är sådant att dess övertagna befogenheter ska återgå till respektive nämnd och krishanteringsorganisationen kan avvecklas. De samhällsstörningar där krisledningsnämnden inte varit inblandad är det kommunchefen som beslutar om avslut.

Vid beslut om att återgå till normal organisation ansvarar krisledningsgruppen för att:

21

meddela berörda inom kommunen och samverkande organisationer att så skett,

slutföra dagboken och samla in och förteckna allt underlagsmaterial, göra en första preliminär analys av verksamheten.

Även kommunfullmäktige kan besluta att av krisledningsnämnden övertagna befogenheter ska återgå till respektive nämnd och att organisationen återgå till den normala.

3.23UtvärderingNär samhällsstörningen är över ska bl.a. en utvärdering göras och lärdomar och erfarenheter tas till vara. Utvärdering ska baserad på ett skriftligt material. Resultatet av utvärderingen ska delges Kommunfullmäktige, berörda enheter, myndigheter och organisationer. Kommunchefen tillsammans med beredskapssamordnaren tar initiativ och ansvar för att utvärderingen kommer igång.

Vid utvärdering ska följande beaktas

Gör en utvärdering när krisen är över. Samla alla inblandade parter, gå igenom följande frågeställningar:

Vad har hänt?Vilka åtgärder vidtogs?Vad blev resultatet? Rätt eller fel?Lärdomar/ erfarenheter till nästa gång?

Initiera åtgärder för att förhindra, motverka försvåra ett upprepande eller för att minimera skadorna vid ett upprepande av en händelse.

Material i form av dokumentation, redovisningar. M.m. ska samlas in. Komplettera och ändra vid behov informationsgruppens organisation,

dokumentation och checklistor. Innebär erfarenheterna av händelsen att behov av utbildning/övning

föreligger? Gör ett ekonomiskt avslut. Återkalla tillfälligt utdelade instruktioner och förteckningar. Rapportera till staben, berörda enheter, myndigheter och

organisationer. Informera vid behov anställda och anhöriga. Arkivera loggbok, dagbok och övriga anteckningar Ev debriefing/avlastande samtal Resultatet av utvärderingen skall ge underlag för fortsatt arbete med

informationsplanen, utbildning och övningar. Dessutom är det bra med en utvärdering baserad på ett bra skriftligt

material när ”räkningen” skall betalas, både ekonomiskt och trovärdighetsmässigt.

22

3.24Åtgärdskalendrar

Som stöd för krisledningens arbete har fyra (5) åtgärdskalendrar upprättats som finns i bilagan.

Långvarigt strömavbrott Avbrott i vattenförsörjningen, vattenburen smitta Handlingsplan vid olyckor i vattenskyddsområde (ej EOH) Avbrott i fjärrvärmeförsörjningen Allvarlig kemikalieolycka

23

BilagorLedningsgenomgång/orientering (stabschef)

Tidsåtgång för ledningsgenomgången max 30 minuter.

Närvarokontroll Syfte med orienteringen Läget i stort inklusive väderrapport Egen verksamhet inklusive kritiska verksamheter/funktioner Befintliga resurser Bedömning inför det fortsatta arbetet Inriktning av fortsatt arbete Uppföljning av beslut Sammanfattning Övriga frågor Nästa ledningsgenomgång

Kort ledningsgenomgång: Vad har hänt? Vad är gjort? Vad bör vi göra? (på kort och lång sikt)

24

Reglemente för krisledningsnämnden

Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-11 § 93 Dnr 2006.194.003

Gäller fr. o m 2007-01-01

Utöver det som föreskrivs om krisledningsnämnden i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap gäller bestämmelserna i detta reglemente. I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser.

Definition av extra ordinär händelse Med extra ordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner som kräver skyndsamma insatser av en kommun.

Organisation och befogenheter 1 § Krisledningsnämnden utgör kommunens högsta ledning under extraordinära händelser i fredstid, då ordinarie/normala resurser är otillräckliga för att samhällets basfunktioner ska fungera på lägsta acceptabla nivå.

2 § Ordföranden i krisledningsnämnden (eller dennes ersättare) bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Vid tillfälligt förfall för ordföranden eller vice ordföranden fullgör, den till åldern äldste ledamoten i nämnden, ordförandens samtliga uppgifter. Vid tillfälligt förfall av samtliga ledamöter fullgör, den till åldern äldste ersättaren i nämnden, ordförandens samtliga uppgifter. Kallelse kan ske muntligt.

3 § Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens omfattning och art. Dock skall krisledningsnämnden se till att samhällsviktig verksamhet bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämmer, de föreskrifter som kan finnas i lag eller annan författning samt bestämmelser i detta reglemente.

4 § Krisledningsnämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden som faller under nämndens verksamhetsområde, med rätt att på kommunens vägnar träffa överenskommelser och betalning av fordran, antaga ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. REGLEMENTE 2(3) Krisledningsnämnden

25

5 § Ordföranden (eller dennes ersättare) får besluta på nämndens vägnar i ärenden, som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden, d v s så snart denna samlats. Detta innebär att ordföranden (eller dennes ersättare) i en akut situation har samma befogenheter som nämnden i sin helhet.

6 § Det är inte möjligt att underlåta att sammankalla nämnden och i stället låta ordföranden eller dennes ersättare fatta nödvändiga beslut. Deras befogenhet att fatta beslut gäller endast i sådana brådskande situationer, där nämnden inte hinner sammankallas och dess beslut avvaktas. Så snart nämnden hunnit sammanträda upphör denna speciella befogenhet för ordföranden (eller dennes ersättare).

7 § Krisledningsnämnden kan besluta om begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. Kommunen får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid samt bistå annan kommun eller annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinär händelse i omfattning enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:736).

8 § När förhållandena medger ska krisledningsnämnden besluta, att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. Ett sådant beslut kan fattas även om den extraordinära händelsen fortfarande pågår.

Nämndens sammansättning 9 § Nämnden består av 5 ledamöter och 3 ersättare. Bland ledamöterna skall kommunfullmäktige utse en ordförande samt en

vice ordförande. Ledamöter och ersättare i nämnden väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet.

Information, tystnadsplikt 10 § För krisledningsnämndens eventuella utlämnande av information, gäller den sekretess, som skulle ha gällt i den ordinarie nämndorganisationen. Nämnden får dock besluta i frågor som rör tillämpningen av sekretesslagen och 2 Kap. tryckfrihetsförordningen och med stöd därav meddela författningar i fråga om handlingar som förvaras hos nämnden. Vidare får den som deltar eller har deltagit i kommunens verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser inte röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta om; REGLEMENTE 3(3) Krisledningsnämnden

26

1. förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser, 2. förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, 3. en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller 4. ett företags affärs- eller driftsförhållanden.

Nämnden är också registeransvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över och ansvarar också för vård och förvaltning av verksamhetens arkivhandlingar enligt arkivlagen och kommunens arkivreglemente.

Rapportering och uppföljning 11 § Efter det att krisledningsnämnden varit inkallad ska skriftlig redovisning av händelseförlopp, kostnader samt utvärdering lämnas till fullmäktigesammanträde så snart som möjligt.

12 § Fullmäktige beslutar om en nämnd genom krisledningsnämndens övertagande av denna nämnds beslutsrätt ska kompenseras för oförutsedda kostnader vilka uppstått genom beslut av krisledningsnämnden.

13 § Krisledningsnämnden ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, samt om vidtagna och planerade åtgärder.

27

Åtgärdskalendrar för krisledningsgrupp/ISF vid:Långvarigt strömavbrott

Till Staben skall adjungeras VD för Kommunalteknik AB samt Vattenfall

1. Staben bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder Orsak till elavbrottet Geografisk omfattning Beräknad tidsmässig omfattning Väderförhållanden

2. Information Skall informationsplanens organisation startas? Information till allmänheten förbereds.

Ansvarig är krisledningsnämndens ordförande.

3. Allmänna insatsåtgärder Informera och öppna växeln Kontakta polisen Kontakta Länsstyrelsen Kalla in kanslipersonal Skall skiftlistor upprättas Förstärkning från andra verksamhetsområden Dokumentera händelseförloppet och vidtagna åtgärder.

Ansvarig är chefen för krisledningsgruppen.

4. Inkvartering och utspisning Förbered och ordna inkvartering för utsatta grupper i skola eller dylikt där värme/fungerande ventilation finns Förbered för utspisning om avbrottet befaras bli längre än 6 timmar.

Ansvarig är chef för skola och omsorg.

5. Konsekvenser blir bl a att Pumpstationer inte fungerar – följder för vattenförsörjning och avloppsvatten Servicehus och sjukhem drabbas. Finns patienter som är beroende av respirator som måste flyttas? Finns reservkraft för uppvärmningen/kyla? Belysningen och uppvärmning/ventilation/kylning fungerar inte i allmänna lokaler, på samlingsplatser eller i administrativa lokaler

28

Skol- och daghemsverksamhet kan inte bedrivas vid längre strömavbrott Fastighetsägare måste informeras Kommunikation – telefoner och datorer slutar att fungera. Bevakning och patrullering kan erfordras då belysning saknas helt eller delvis.

6. Prioritering av el Vattenfall har driftpersonal som kan redogöra för de olika områden mellan vilka elleveranser kan prioriteras.

Avbrott i vattenförsörjningen, vattenburen smitta

Till Staben skall adjungeras VD för Kommunalteknik AB och miljöinspektör.

1. Staben bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder Orsak till avbrottet Ställningstagande till handlingsplan, bilaga 2:1 Hälsorisker Geografisk omfattning Beräknad tidsmässig omfattning Väderförhållanden

2. Information Skall informationsplanens organisation startas? Information till allmänheten förbereds.

Ansvarig är krisledningsnämndens ordförande.

3. Allmänna insatsåtgärder Informera och öppna växeln Kontakta polisen Kontakta Länsstyrelsen Kalla in kanslipersonal Skall skiftlistor upprättas Förstärkning från andra verksamhetsområden Dokumentera händelseförloppet och vidtagna åtgärder.

Ansvarig är chefen för krisledningsgruppen.

4. Vattenförsörjning Förbered och ordna vatten från särskilda vattenbehållare. Lämplig placering av dessa.

Ansvarig är VD för Kommunalteknik AB.

5. Prioritering av vatten

Vård och omsorgsboende

29

Storkök Vattenstationer för allmänheten

Om resurserna räcker till prioriteras därefter Vårdcentral Skola och förskola Stora djurbesättningar

Prioritering bör göras i samråd med miljöinspektör samt chef för skola och äldreomsorg.

6. Konsekvenser bl a att Servicehus och sjukhem drabbas Skol- och daghemsverksamheter kan inte bedrivas vid längre avbrott Fastighetsägare måste informeras Industrier bör underrättas.

Handlingsplan vid olyckor i vattenskyddsområde (ej EOH)

SyfteNär vattentäkten riskeras att slås ut gäller det att lämpliga åtgärder vidtas snabbt.

När skall planen utlösasVid utsläpp inom skyddsområdet av Olja – Särskilt diesel, bensin och andra lättrörliga oljetyper Kemikalier Bekämpningsmedel Flytgödsel – eller gödsel i kombination med kraftigt regn Avloppsvatten- Särskilt från toaletter och annat hushållsavloppsvatten

Vid Översvämningar och skyfall Stopp i närbelägna avloppsledningar

LarmningUtsläpp eller översvämning kan uppmärksammas av närboende, polis, räddningstjänst, SOS Alarm, m fl.

Följande ansvariga skall alltid larmas1. Mälardalens Brand- och Räddningsförbund2. Kommunalteknik AB3. Plan, Bygg, MiljöDen av de uppräknade som får larmet ska se till att övriga larmas.

Aktuell sambandslista skall finnas hos de uppräknade, i kommunens telefonväxel och på SOS Alarm AB. Kommunalteknik AB svarar för att listan hålls aktuell. För Plan, Bygg & Miljökontoret (som inte har beredskap) skall det även finnas hemtelefonnummer eller motsvarande till personalen.

30

Ansvarsfördelning

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUNDSvarar för bedömning av åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor (räddningstjänstlagen) och att de genomförs Uppsamling och begränsning av utsläppet Invallning och länspumpning runt vattentäkten vid översvämning Bistå kommunalteknik med att få ut varning till abonnenter Massmediakontakter under räddningstjänstskedet.

KOMMUNALTEKNIK ABSvarar för Information och råd till räddningstjänsten i samband med utsläpp Bedömning om vattentäkten skall stängas av för att minska risken för

att täkten förorenas Provtagning av vatten - mark Varning och information till vattenabonnenter i samråd med

miljökontoret Massmediakontakter efter räddningstjänstskedet – i samråd med

miljökontoret Nödvattendistribution enligt särskild plan Information till kommunens telefonväxel och kommunledningen

31

Beslutsunderlag – mark och brunnarFör varje täkt och skyddsområde skall det finnas uppgift om

1. Hydrogeologi – plan, sektion, strömningsriktningar, markens genomsläpplighet, jorddjup, berggrundens sprickighet och

sprickornasriktning.

2. Brunnars läge3. Brunnskonstruktion – Bergborrade eller jordbrunn – djup.

PLAN, BYGG & MILJÖSvarar för Information och råd till räddningstjänsten i samband med utsläpp

under räddningstjänstskedet Information till smittskyddsläkaren om det är smittrisk Att informera polisen vid sabotagemisstanke Att informera till allmänheten och massmedia blir korrekt – Plan, Bygg

& Miljö har sista ordet om det finns olika uppfattningar. Vid smittrisk skall informationen ges i samarbete med smittskyddsläkaren

Tillsyn av sanering när räddningstjänsten avslutat sin insatts Dokumentation och rapportering

SambandslistaUpprättas och hålls aktuell av Kommunalteknik AB. Skall finnas hos:Mälardalens brand. Och räddningsförbundKommunalteknik AB inkl jourhavandePlan, Bygg & MiljöTelefonväxelSOS Alarm AB

32

Avbrott i fjärrvärmeförsörjningen

Till Staben skall adjungeras Mälarenergi

1. Staben bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder Orsak till avbrottet Geografisk omfattning Beräknad tidsmässig omfattning Väderförhållanden

2. Information Skall informationsplanens organisation startas? Information till allmänheten förbereds.

Ansvarig är krisledningsnämndens ordförande.

3. Allmänna insatsåtgärder Informera och öppna växeln Kontakta polisen Kontakta länsstyrelsen Kalla in kanslipersonal Skall skiftlistor upprättas Förstärkning från andra verksamhetsområden Dokumentera händelseförloppet och vidtagna åtgärder.

Ansvarig är chefen för krisledningsgruppen.

4. Prioritering av värme Skall ”kommunala värmestugor” startas i område där värme finns? Kalla in erforderlig driftpersonal. Sektionering av fjärrvärmesystemet. Inkoppling av reservanläggningar om nödvändigt.

Prioritering bör göras i samråd med chef för skola och omsorg.

5. Konsekvenser bl a att Servicehus och sjukhem drabbas Skol- och daghemsverksamheter kan inte bedrivas vid längre avbrott Fastighetsägare måste informeras Industrier bör underrättas.

33

Allvarlig kemikalieolycka

Till Staben skall adjungeras miljöhälsoinspektör samt vid behov platschef vid Air Liquide AB och/eller säkerhetschef vid Surahammars Bruks AB

1. Staben bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder Orsak till utsläppet/olyckan Hälsorisker Geografisk omfattning Beräknad tidsmässig omfattning Väderförhållanden.

2. Information Skall informationsplanens organisation startas? Skall VMA (viktigt meddelande till allmänheten) sändas? Information till allmänheten förbereds.

Ansvarig är krisledningsnämndens ordförande.

3. Allmänna insatsåtgärder Kontakta Räddningstjänsten Informera och öppna växeln.

Informationen måste koordineras med den information som Räddningstjänsten lämnar

Kontakta polisen Kontakta Länsstyrelsen Kalla in kanslipersonal Skall skiftlistor upprättas Förstärkning från andra verksamhetsområden Dokumentera händelseförloppet och vidtagna åtgärder.

Ansvarig är chefen för krisledningsgruppen.

4. Evakuering - prioritering Prioritering bör göras i samråd med Räddningstjänsten och miljöhälsoinspektör.

Ansvarig är krisledningsnämndens ordförande.

5. Konsekvenser bl a att Fastighetsägare måste informeras. Transporter måste anordnas. Bevakning måste upprättas. Förläggningsplatser måste iordningställas.

Ansvarig är chefen för krisledningsgruppen.

34

KrisledningsnämndI

ISF – (beslutsgrupp)ISF (Inriktning- och samordningsfunktion) = USam (regionalt) / Chefsgrupp

(lokalt) / Enskild beslutsfattareISF utgör en plattform för dialog och samordning. Kan utgöras av både interna

och externa beslutsfattare/aktörer- Samverkan med KSO och/eller krisledningsnämnd

- Verksamhetsansvariga informerar sin nämndordförande

IISF Stöd – Stab (beredande tjänstemannagrupp)

Stabens arbete leds av en koordinator = stabschef- Verkställer beslut från chefsgrupp/beslutsfattare- Leda, planera och fördela arbetet i staben- Leder stabsorienteringarna- Ansvar för gemensam målbild- Underlag till bedömande och beslut- Förmedla och följa upp beslut

TIB-funktion / ISK (samordningskontakten) RÖD- Ta emot information/förfrågan/larm- Kontakta kommunchef och information för information och samråd- Vidta eventuellt nödvändiga initiala åtgärder- Larma internt (ISF Stöd - Stab, verksamhetsansvarig)/ externt (Usam, specifika aktörer)- Skapa en samlad lägesbild- Leda (intitialt) stabens arbeteANTECKNA HÄNDELSER, AKTIVITETER, KLOCKSLAG M.M.

K1 Personal GRÅ- Personalförsörjning- Schemaläggning stab- Arbetsskydd samt konsekvensanalys utifrån arbetsmiljön i insatsen- Säkerhetsskyddsfrågor rörande staben och insatsen- Motverka konsekvenser av organisatoriska gränser- Ansvara för personella förstärkningsresurser- Beakta försäkringsfrågor gällande inlånad personal, tillfälligt anställda och frivilligaANTECKNA HÄNDELSER, AKTIVITETER, KLOCKSLAG M.M.

K2 Lägesbild - faktainsamling ROSA- Ansvar för samlad lägesbild- Kartor, GIS- Åtgärder – Pågående, planerade och genomförda- Identifiera samordningsbehovANTECKNA HÄNDELSER, AKTIVITETER, KLOCKSLAG M.M.

K3 Planering SVART- Ansvarar för planering av specifika åtgärder- Ta fram planeringsunderlag till utförare- Samverkar med utförare i fält

35

- Bevakar och följer upp åtgärder- Förstärkningsresurser- Drivmedelsförsörjning- Kartor och plottning (Exempel: Evakuering, gåvohantering)ANTECKNA HÄNDELSER, AKTIVITETER, KLOCKSLAG M.M.

K4 Administration/Logistik GRÖN- Teknisk utrustning och materiel till staben- Kost och logi - Kontorsservice- Ekonomi (konto för redovisning)- Kallar till möten- Samlar in loggar och dokumentation från alla funktioner- Dokumenterar stabsmöten- Återställande av utrustning- Samband- Stötta övriga funktioner gällande planering och dokumentationANTECKNA HÄNDELSER, AKTIVITETER, KLOCKSLAG M.M.

K5 Samverkan VITI en samverkanssituation är färgen inte viktig – viktigast är att det syns vilken organisation man representerar.- Samverkan med interna, lokala, regionala och nationella aktörer (beakta mandat)- Återrapportering till egen organisation- Ansvar för kontaktlistor till interna och externa aktörer- Värdskap för observatörer och gäster- Värna det geografiska områdesansvaretANTECKNA HÄNDELSER, AKTIVITETER, KLOCKSLAG

K6 Analys och omfall LILA- Analysera händelseutvecklingen- Analysera påverkan på egen organisation- Omvärldsanalys- Omfallsplanering- Juridiska tolkningar- FaktagranskningANTECKNA HÄNDELSER, AKTIVITETER, KLOCKSLAG

K7 Kommunikation BLÅ- Bedöma informationsbehovet på kort och lång sikt, internt och externt- Planera, leda och fördela informationsgruppens arbete- Omvärldsbevaka- Föreslå informationsinsatser- Stötta ledningen i informationsfrågor- Följa upp informationsinsatser- Samverka i informationsfrågor- Producera information- Distribuera relevant information internt och externtANTECKNA HÄNDELSER, AKTIVITETER, KLOCKSLAG

K8 Specialkompetens

36

ANTECKNA HÄNDELSER, AKTIVITETER, KLOCKSLAG M.M.

K9 Frivillig KoordinatorRollen besäts av FRG personal

37