Halvtidsutvärdering av projektet Unga till arbete2/2011-halvtidsutvardering-unga-till-arbete.pdf · Stöd tas i egen och andras forskning i sökandet efter relevanta kunskaper som

Halvtidsutvärdering av projektet Unga till arbete - strukturfondsprojekt W 18-24

Marie Nyman, Johanna Jansson och Karin Alexanderson

Dalarnas forskningsråd, augusti 2011

1

INLEDNING .............................................................................................................................................3

PRESENTATION AV W 18-24 SOCIALFONDSPROJEKT..................................................................5

Bakgrund ..............................................................................................................................................5 Projektets syfte ........................................................................................................................................5 Projektets mål ........................................................................................................................................6 Målgrupp ..............................................................................................................................................6 Kommuner som deltar i projektet W 18-24 ..................................................................................................6 Programmets innehåll ...............................................................................................................................6 Utveckling av en regional modell - En dörr in ...............................................................................................7 Framgångsfaktorer ..................................................................................................................................7 Regional styrgrupp ...................................................................................................................................8

UTVÄRDERINGENS GENOMFÖRANDE OCH SYFTE ..................................................................9

PROJEKTETS PROGRAMTEORI .................................................................................................................10 Målgrupp och aktörer.............................................................................................................................10 Ledningsstrukturer ................................................................................................................................10 Den enskilde kursdeltagarens väg genom programmet ....................................................................................11 Kursledarens väg genom programmet ..........................................................................................................11 Förväntade resultat ................................................................................................................................11

DATAINSAMLING OCH ÅTERFÖRING.......................................................................................................12 Djupstudier i tre kommuner ....................................................................................................................14

ETISKA ÖVERVÄGNINGAR ......................................................................................................................15

RESULTAT – SÅ HÄR LÅNGT .............................................................................................................16

ARBETSLÖSHETENS UTVECKLING I GRUPPEN UNGA VUXNA 18-24 ÅR ....................................................17 DE UNGA VUXNAS SITUATION FÖRE OCH EFTER PROJEKTET ..................................................................18

Sysselsättning och ekonomi ......................................................................................................................18 Boende ................................................................................................................................................23 Hälsa .................................................................................................................................................24 Självbild..............................................................................................................................................35 Välbefinnande......................................................................................................................................39

KURSDELTAGARNAS UPPLEVELSE AV PROGRAMMET...............................................................................43 ARBETET MED KOMPETENSVERIFIERING ...............................................................................................45 STÖD TILL KURSLEDARNA ......................................................................................................................46

Klippanmaterialet..................................................................................................................................46 Nätverksträffarna .................................................................................................................................47

DJUPSTUDIER I TRE KOMMUNER.............................................................................................................50 Så här är det tänkt – programteori vid start ...............................................................................................50 Dörren in i programmet – intervjuer med socialtjänst och arbetsförmedling i Borlänge, Hedemora och Älvdalen.........56 Unga vuxnas uppfattning om programmet som helhet – hösten 2010 ...............................................................60

2

Återkopplingsträffarna i de tre kommunerna ..............................................................................................64

SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION ........................................................................................67

RESULTAT PÅ KORT SIKT – MÅLUPPFYLLELSE .........................................................................................67 RESULTAT PÅ LÅNG SIKT – MÅLUPPFYLLELSE ........................................................................................71 HAR PROJEKTET GENOMFÖRTS SOM DET VAR TÄNKT? ...........................................................................71 KONKLUSION.........................................................................................................................................74

REFERENSER ........................................................................................................................................75

BILAGOR..................................................................................................................................................76

3

Inledning

Dalarna har haft och har stora avgångskullar från gymnasieskolorna de närmaste åren. Samtidigt som lågkonjunkturen gjort det svårt att få arbete. Parallellt med detta står regionen inför ett stort generationsskifte på arbetsmarknaden som gör att inom några år kommer det finnas ett stort behov av arbetskraft inom en mängd områden. Länet initierade våren 2009, genom kommunerna, landstinget och landshövdingen, via Region Dalarna, projektet Unga till arbete – W 18-24. En förstudie till projektet genomfördes våren/sommaren 2009 . Resultaten som sammanfattas nedan gav följande bild:

• Under åren 2009 till 2010 kommer cirka 8 000 ungdomar att lämna gymnasieskolan i Dalarnas län.

• Det är fler ungdomar som går ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg än 1990/91. • Finanskrisen med den samtidiga lågkonjunkturen medför att de unga i dag kommer att få

svårt att få ett arbete direkt efter gymnasiet och framför allt för de som inte har betyg i alla ämnen.

• Arbetsförmedlingens jobbgaranti för unga börjar gälla efter tre månaders arbetslöshet. Detta medför att ungdomarna måste vänta minst 3 månader innan de får träffa en vägledare/coach och för en ungdom är detta lång tid och kan medföra att ungdomen tappar tron på framtiden och sig själv.

• Ungdomars fysiska och psykiska hälsa är ett ökande problem, där unga kvinnor är speciellt utsatta. Ett utanförskap riskerar att ytterligare förstärka problemen. Länet brottas fortfarande med kvarvarande negativa effekter av den omfattande arbetslösheten för dem som var unga i början av 90-talet.

• Det är svårt att hitta praktikplatser på företag och inom offentliga förvaltningar. Därför måste företagen motiveras att ta emot praktikanter.

• Kvinnors förankring på arbetsmarknaden är svagare än männens. • Socialbidragen ökar för unga vuxna. Enligt SKL ökar dessa kostnader 50 % mellan 2008

och 2012, och framför allt för ungdomarna. • En undersökning från Dalarnas forskningsråd visar att fler ungdomar flyttar ut från

Dalarna än från de flesta andra län. • Om några år, när lågkonjunkturen är över, kommer det att uppstå arbetskraftsbrist inom

många yrkesområden i Dalarna, t.ex. vård och omsorg och industrin.1

1 Hämtat ur projektansökan från Region Dalarna till ESF, augusti 2009, dnr 2009-3060234.

4

En ansökan om ett treårigt projekt gjordes till ESF rådet som beviljade 17,6 miljoner kr. Projekttiden sträcker sig från 2010 till och med 2012. 14 av länets kommuner ingår. Dalarnas forskningsråd upphandlades som utvärderare av projektet.

5

Presentation av W 18-24 socialfondsprojekt

Bakgrund I Sverige har ett stort antal samverkansprojekt genomförts mellan myndigheter som ger stöd till arbete och försörjning.2 Det vanligaste är att den samverkan som sker på frivillig väg genomförs på lokal nivå. Lagen om finansiell samordning från år 2004 ger myndigheter möjlighet att samverka i en gemensam organisation. Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver i rapporten En-dörr-in att ”Bristen på samverkan och samsyn mellan olika sektorer, får då till följd att resurserna inte utnyttjas effektivt, från vare sig den enskildes eller samhällets utgångspunkter. Detta leder många gånger till att väntetider uppstår och att det utförs dubbelarbete”3. SKL framhåller att det gäller att hitta nya former av samverkan som bidrar till ett bättre utnyttjande av resurserna. SKL menar vidare att det är viktigt att i en gemensam organisation ha ett gemensamt karläggningsinstrument så att individen hamnar rätt och får rätt stöd. SKL har 2009 föreslagit till regeringen att en ny lokal organisation ska ersätta Arbetsförmedling, Försäkringskassa och kommunernas socialbidrag-, arbetsmarknads- och introduktionsenheter. Detta utreds nu på regeringsnivå sedan flera år.4

Projektets syfte Region Dalarna startade 2010 projektet Unga till arbete – W 18-24 som syftar till att:

• stödja kommunerna i arbetet med arbetslösa unga som är 18-24 år.

• utveckla en regional modell för mottagandet av unga arbetslösa där kommunen och arbetsförmedlingen samverkar – En dörr in.

Målet för den unge är att den ska komma närmare arbetsmarknaden, framför allt genom att gå vidare till studier, arbete eller annan sysselsättning. Det är viktigt ungdomarna snabbt kommer ut i någon form av sysselsättning så att de känner att

2 Hatlevoll, Tor, Klingensjö, Leif & Ljungkvist, Torgny (2008). 3 (aa.s.6.) 4 (aa)

6

de får använda sina resurser, får erfarenhet av ett jobb och får stöd i sin handlingsplan som leder till att de kommer närmare arbetsmarknaden.

Projektets mål Projektet W 18-24 har som målsättning att:

• minst 70 % av de anvisade ungdomarna ska fullfölja programmet (alternativt fått arbete eller utbildning).

• minst 70 % av de som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska vara självförsörjande, vara i studier eller vara i en annan aktivitet som leder framåt till arbete, tre månader efter avslutat program.

• minst 80 % av de 70 % som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska må bättre tre månader efter avslutat program.

• 50 % av de som fullföljt programmet ska få ett praktikbetyg. • 8 kommuner ska vid projektets slut ha en verksamhet som kan kallas en dörr

in.

Målgrupp Projektet W 18-24 riktar sig till unga arbetslösa mellan 18 och 24 år som står långt från arbetsmarkanden. Till och med våren 2011 är 70% av deltagarna mellan 18 och 21 år.

Kommuner som deltar i projektet W 18-24 I projektet W 18-24 deltar 14 (av länets 15) kommuner, dessa kommuner ska även ta ställning till deltagande i modellen En dörr in. Kommunerna är: Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken, Säter och Älvdalen.

Programmets innehåll I projektet genomför kommunerna, med lokala varianter, ett program som innehåller en introduktions- och en praktikdel. Introduktionsdelen och ”innedagar” (som regel en dag per vecka då deltagarna är på praktik) innehåller dels ett idividuellt avsnitt (personlig handlingsplan, kartläggning, uppföljningssamtal och avslutning) dels ett avsnitt som sker i grupp (hälsa, personlig utveckling, jämställdhet, kommunikation, ekonomi, jobbsökaraktiviteter, samhällsinformation samt det som kursledaren bedömmer som viktigt). Deltagarens väg genom programmet beskrivs utförligare i kapitel 4. Efter genomförd praktik ska deltagarna erhålla ett s.k. praktikbetyg, som utformas av kursledare och praktikhandledare. Även detta beskrivs mer ingående i kapitel 4.

7

Under projektperioden ger den regionala projektledningen (Region Dalarna) kommunerna olika stödinsatser. Stödinsatser är:

• Handledarutbildning för kursledare (initialt under 4 dagar därefter 2 träffar per termin).

• Pedagogiskt stöd, på halvtid, för kursledare under de 2 första introduktionskurserna.

• Nätverksträffar för kursledare och samordnare (2 träffar per termin). • Deltagande i lokala styrgrupper. • Utbildningsdagar för deltagare i hälsa och jämställdhet. • Finansiellt stöd till kursledarnas löner (60% av den totala lönekostnaden).

Utveckling av en regional modell - En dörr in Under 2010 har det i projektet diskuterats hur man kan utveckla en regional modell, En dörr in, för mottagande av unga arbetslösa där kommunen och arbetsförmedlingen samverkan. Diskussionerna har förts i olika grupper (samordnare, kursledare och i en arbetsgrupp för En dörr in) samt i några kommuner. Utvecklingsarbetet kring En dörr in ser olika ut i kommunerna och under våren 2011 kommer de lokala styrgrupperna i respektive kommun, som ingår i projektet W 18-24, att ta ställning till om de ska ingå i utvecklingsarbetet samt hur detta arbete i så fall ska ske. För att få kalla sig En dörr in i W18-24 ska kommunerna uppfylla 6 av 7 nedanstående kriterier:

• Att kommunen har en fysisk plats med olika resurser och kompetenser (arbetsmarknadsenhet, socialtjänst och vuxenutbildning)

• Att det där finns en gemensam mottagning (sluss) och kartläggningsinstrument

• Att det finns handläggare från arbetsförmedling och socialtjänst där ibland • Att det finns en samverkan kring uttagningen av deltagare där kursledare,

arbetsförmedling och socialtjänst träffas • Att det finns en uppföljning av deltagare där kursledare, arbetsförmedling

och socialtjänst träffas kontinuerligt • Att det finns en styrgrupp i kommunen som möts minst en gång per termin • Att det finns ett samarbete kring praktikplatser.

Framgångsfaktorer Projektledningen har formulerat ett antal faktorer som anses som viktiga för att projektet ska nå framgång. Framgångsfaktorerna är att:

8

• Det finns ett stöd och engagemang i kommunledning • Kursledarna har en bred kompetens och ett positivt förhållningssätt • Kommunen har ett nära samarbete med arbetsgivare • Det finns lokala styrgrupper för projektet i respektive kommun • Det finns en vilja till samverkan inom kommunen och mellan kommun och

arbetsförmedling • Det finns tydliga rutiner för uttagning och uppföljning av deltagare • Kursledarna får kontinuerligt stöd i sin roll och i utvecklingen av modellen • Det finns en struktur/modell för introdution och praktik • Det finns ändamålsenliga lokaler

Regional styrgrupp Vid projektets start bestod projektets regionala styrgrupp av beslutsfattare som representerade projektets beställare samt arbetsförmedlingen, vilka var tre politiker (ledamöter i direktionen), en kommunchef, en arbetsförmedlingschef samt en representant från europeiska socialfonden (ESF). Från och med 2011 kom projektet att organiseras in under en av Region Dalarnas beredningsgrupp, Rådet för ett attraktivt Dalarna, som därmed blir projektets styrgrupp. Den nya styrgruppen består av ordförande Lena Reyier-Ingman (C) och ledamöterna Ulf Hansson (S), Kurt Podgorski (S), Elin Norén (S) och Birgitta Sacrédeus (KD). Rådet/styrgruppen sammanträder cirka 2 gånger/termin . Representant från ESF bjuds in till dessa möten och utvärderare från Dalarnas Forskningsråd kommer vara med på del av mötena. Styrgruppens roll är att vara beslutande instans inom projektets ramar och att vara förmedlande länk mellan projektet och övriga organisationen. Detta sker bland annat genom att informera om projektet och vid behov föra upp frågor för beslut till direktionen. Dessutom ska styrgruppen stödja projektledningen och projektet

9

Utvärderingens genomförande och syfte

Utvärderingen genomförs i form av en programteoriutvärdering. Programteori är inte en vetenskaplig teori i gängse mening utan är en utgångspunkt för utvärdering.5 Kortfattat kan sägas att en programteori beskriver hur genomförandet av ett projekt eller en verksamhet är tänkt att gå till, hur och när interventionerna ska genomföras och vad det förväntas leda till på kort och lång sikt (resultat/effekt). En programteori kan bestå av flera programteorier. Programteori används som redskap för utvärdering genom att en jämförelse kan göras i efterhand mellan hur interventionen var tänkt att gå till och hur den faktiskt gått till och med vilket resultat. Det innebär att såväl processen som resultaten kan fokuseras. Olika metoder för datainsamling kan också användas. Processutvärderingen har en följeforskningsansats vilket betyder att utvärderingen sker fortlöpande vilket i sin tur ger möjlighet till lärande under pågående projekt. 6 Stöd tas i egen och andras forskning i sökandet efter relevanta kunskaper som kan bidra till att kvalitativt stödja projektets arbete och stärka förutsättningarna att nå uppsatta mål. I Unga till arbete har även projektledningens egna kunskaper och erfarenheter från tidigare arbeten tagits till vara och varit värdefulla. Arbetet sker således interaktivt med projektledning och projektmedarbetare. Återföringar görs till aktörer som kursledare, projektledning och till lokala och regionala styrgrupper. På detta sätt ges möjlighet att styra och prioritera arbetet under resans gång.7 I programteoriutvärdering ställs tre övergripande frågor som också är utgångspunkt i denna utvärdering:

• Har projektet genomfört de aktiviteter man från början avsåg att genomföra? • Har det lett till de resultat man avsåg på kort sikt? • Har det lett till de resultat man avsåg på lång sikt?

Utvärderarna följer projektet för att få kunskap om aktörerna gör det man sagt att man ska göra och om aktiviteterna förefaller leda till tänkt resultat. I analysfasen diskuteras bl.a huruvida misslyckanden eller framgångar berott på teorifel d.v.s. om

5 Vedung (2009) och Alexanderson (2006) 6 Svensson, Lennart (red.) (2009). 7 Messing, Jan & Jansson, Johanna (2010).

10

man tänkt fel, haft felaktiga förutsättningar eller om genomförandet inte följt de ursprungliga planerna s.k. genomförandefel.8 De övergripande frågorna har operationaliserats och beskrivs närmare i samband med att datainsamlingen beskrivs till innhåll och form efter det att projektets programteori beskrivits i nästa avsnitt.

Projektets programteori Programteorin för Unga till arbete är utformad av utvärderarna i dialog med projektledningen och utgår från den ursprungliga projektplanen. Den återger hur projektet var tänkt att fungera från början och vilka aktiviteter som tänktes ge de förväntade resultaten. Det är alltså inte en beskrivning av projektplanen såsom Region Dalarna beskrivit den till ESF (se avsnitt Presentation av socialfondsprojektet W 18-24 s. 5), även om det finns många likheter, utan det är en tolkning av vilka huvudaktiviteter i projektet som utvärderarna identifierat som huvudprocesser i syfte att nå det beskrivna resultatet. Programteorin för Unga till arbete beskrivs i text i följande avsnitt men också i bilaga i schematisk form (se bilaga 1).

Målgrupp och aktörer Målgruppen i projektet är arbetslösa ungdomar i Dalarna mellan 18-24 år som står långt från arbetsmarknaden. Det kan vara ungdomar som ej fullföljt sina gymnasiestudier, ungdomar som är utlandsfödda och som kommit till Sverige under tonåren och ungdomar som inte vill eller kan börja på en utbildning. Övriga aktörer är representanter för arbetsförmedling, kommunens arbetsmarknadsenheter eller motsvarande, socialtjänstens försörjningsstödenheter och eventuellt kommunal vuxenutbildning. Under projektet är det tänkt att cirka 680 ungdomar ska påbörja programmet. Dessa ska erbjudas ”en dörr in” vilket betyder att samtliga aktörer ska slussa eventuella deltagare denna väg.

Ledningsstrukturer Regionala och kommunvisa lokala styrgrupper tillskapas. Samordnare ska finnas i varje lokal grupp som inte är kursledaren. Den regionala styrgruppen består av tre politiker, en kommunchef, en arbetsförmedlingschef och en representant för ESF. Projektledningen består av projektledare, en samordnare, en ekonom och en

8 Vedung (2009) och Alexanderson (2006)

11

utbildare i hälsa och jämlikhet (blå markering, bilaga 1). En regional utvecklingsgrupp för en ”en dörr in” ska inrättas.

Den enskilde kursdeltagarens väg genom programmet Programteorin beskriver sedan kursdeltagarens väg genom programmet (gul markering, bilaga 1). Kursledare finns i varje kommun som tar emot och som i samtal bedömer om vederbörande tillhör målgruppen eller ej. Därvid vidtar Fas 1 som innehåller introduktion och utbildning i fyra veckor (lokala varianter kan förekomma). Handlingsplan upprättas efter att en kartläggning gjorts med varje deltagare (bilaga 1). Kartläggningen är utformad av Dalarnas forskningsråd på ett sådant sätt att den även kan användas som uppföljnings- och utvärderingsinstrument på såväl individ- som gruppnivå (för alla deltagare i hela projektet sammantaget). Innehållet i utbildningen är delvis individuellt anpassad men inslag som jobbsökaraktiviteter, samhällsinformation, kommunikation, hälsa, livskvalitet, relationer och jämställdhet är tänkta att ingå permanent. Fas 2 innebär en praktikdel under cirka 8 månader samtidigt som man har en innedag per vecka, där kursen fortsätter som påbörjades under fas 1. Kursledaren följer varje deltagare under fas 2. Efter genomgången kurs ska deltagaren få någon form av kompetensverifiering (grönmarkering, bilaga 1). Denna ska utformas under projektet.

Kursledarens väg genom programmet Kursledarna är nyckelpersoner för hur det lokala arbetet samordnas och utformas (rosa markering, bilaga 1). Projektledningen ska ge dem stöd genom återkommande nätverksträffar där de får möjlighet att ta upp frågor men även få viss kompetenspåfyllning. Initialt får kursledarna en handledarutbildning som genomförs på uppdrag av projektledningen genom utbildningsföretaget arbetslinjen Klippans program 7-TJUGO.9 Det är pedagogiskt program för att stödja i detta fall ungdomar i personlig utveckling/livskunskap. Kursledarna ska under introduktionsveckorna få ett personligt stöd av Klippans pedagoger. Två konferenser för kommuner och arbetsförmedlingar beräknas genomföras.

Förväntade resultat De huvudaktiviteter, eller som i programteoriskissen (vit markering längst ner, bilaga 1) benämns framgångsfaktorer, som ses som centrala för att nå målen, är arbetet

9 <http://www.arbetslinjen-klippan.se/7-tjugo/om-7-tjugo-1391315> hämtad 2011-04-03

12

med de enskilda deltagarna d.v.s. att utgå från deras önskningar, resurser och behov. Därvid är kursledarnas kompetens och förhållningssätt centrala och den utbildning och det stöd de faktiskt får för att utöva sitt kursledarskap. Andra framgångsfaktorer är att det även lokalt finns en struktur och modell för Fas 1 och 2, fungerande samverkan med arbetsgivare/praktikplatser och med arbetsförmedlingen och förankring i den egna kommunen. De långsiktiga målen är formulerade så att minst åtta kommuner i Dalarna har en verksamhet som kan kallas en ”en dörr in” där arbetsförmedlingen är en part. Det ska även finnas en dokumenterad modell för länet avseende arbetet med målgruppen (vit markering t.h. bilaga 1). De mer kortsiktiga eller direkta målen är (gul markering, bilaga 1): att minst 70 % av de anvisade ungdomarna ska fullfölja programmet (alternativt fått arbete eller utbildning) att minst 70 % av de som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska vara självförsörjande, vara i studier eller vara i en annan aktivitet som leder framåt till arbete, tre månader efter avslutat program. att minst 80 % av de 70 % som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska må bättre tre månader efter avslutat program. att 50 % av de som fullföljt programmet ska få ett personligt kompetensbevis som visar de generella kompetenser de har, relaterat till utbildnings- och praktikprogrammet (grön markering, bilaga 1). När det gäller kursledarna är målet att alla deltagande kommuners kursledare tar del av 7-TJUGO och att de ska bli självgående (rosa markering, bilaga 1).

Datainsamling och återföring Efter att programteorin formulerats upprättades en mer detaljerad plan för datainsamling. En mall (bilaga 9) för kartläggning, uppföljning och utvärdering av deltagarna iordningsställdes. Den är tänkt att användas av kursledarna och frågorna och uppgifterna ska besvaras i dialog med deltagaren. På så sätt får man en bild av den unges resurser och problem, som underlag för upprättande av handlingsplan, men också för uppföljning på individnivå. Den är systematiskt upplagd, faktiska

13

uppgifter kombinerade med skattningsskalor, vilket möjliggör aggregering på gruppnivå. Den används initialt vid inskrivning, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. På så sätt fångas data om de enskilda deltagarnas situation innan programmet börjar, vid avslut och tre månader senare. Fokus är på sysselsättning, försörjning, hälsa. Mallen är utarbetad i dialog med kursledare och projektledning. De har fått stöd i hur den är tänkt att användas och i vilket syfte. Flera uppgifter har därvid tillförts som kursledarna önskade prata med presumtiva deltagare om men som inte nödvändigtvis är lika relevanta för utvärderingen. Resultatet av de tre mätningarna har lagts in i statistikbearbetningsprogrammet SPSS för så många ungdomar som varit i programmet fram till april 2011. Materialet har därefter bearbetats i SPSS. På vissa områden har materialet delats upp utifrån bakgrundsfaktorn kön och/eller utbildningsbakgrund. När materialet delats upp efter utbildningsbakgrund har kursdeltagare som har gymnasieutbildning med slutbetyg/samlat betygsdokument och de som har avbrutit gymnasieutbildningen eller läst IV programmet lyfts ut från övriga svarsalternativ i frågan om utbildningsbakgrund i gällande mall. Vissa frågor som studerats har ett stort internt bortfall vid programmets avslut och/eller tre månader efter avslut, i vissa fall upp till 29 procent. Det har gjort det svårt att analysera resultatet och vi har gjort bedömningen att det inte är möjligt att studera signifikanta skillnader. Det interna bortfallet redovisas i text vid varje diagram nedan. I mallen för kartläggning ställs även ett antal frågor utifrån World Health Organizations (WHO:s) välbefinnandeindex, som har sitt ursprung i ett WHO-projekt om livskvalitet hos patienter med diabetes. WHO:s välbefinnandeindex består av fem frågor med inriktning på postiv stämning, vitalitet och intresse för saker. De fem frågorna har ställts till kursdeltagarna vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Kursdeltagaren ska själv markera sitt svar för varje påstående hur hon/han känt sig under de senaste 2 veckorna. Varje påstående är markerat med siffrorna 5 – 1, där hög siffra innebär bättre välbefinnande. Nätverksträffarna för kursledarna har följts upp genom att en utvärderingsblankett iordningställts (bilaga 2). Hittills har fem träffar genomförts. Resultatet har lagts in och bearbetats med hjälp av SPSS och fokus har varit hur kursledarna upplevt mötena och vad de fått ut av dem. Klippankurserna för kursledarna har följts upp och utvärderats av projektledningen då kursarrangören byggt in kursutvärdering i uppdraget (bilaga 3).

14

Projektledningen har även administrerat en enkät (bilaga 4) som alla deltagande ungdomar fått besvara efter fas 1 i programmet samt en enkät vid avslut gällande ungdomarnas upplevelse av introduktion och praktik inkl. temana som ska ingå. Regelbunda möten har hållits med den regionala projektledningen. I slutet av mars 2011 gavs en mer genomarbetad återkoppling på utvärderarnas intryck av projektet fram till nu. Projektledningen har under projektets gång även insamlat statistik för att följa projektet vad gäller antalet deltagare och i vilken mån de kommer ut i arbete eller utbildning. En delrapport till ESF har skrivits i december 2010 efter första projektåret. Även dessa resultat ingår i underlaget för denna delrapport.

Djupstudier i tre kommuner Tre kommuner har i samråd med projektledningen valts ut i syfte att närmare följa projektet. De tre kommuner som valdes var: Borlänge, Älvdalen och Hedemora. Urvalskriterier var storleksordning, en stor, en mellan och en liten kommun och geografisk spridning. Borlänge väljs som stor kommun i länets mitt eftersom Falun redan var igång med ett liknande arbete sedan tidigare. Älvdalen väljs som liten kommun i norr och Hedemora som mellanstor kommun i söder. De har alla varit med från början – någon kommun i länet har kommit igång senare och därför valts bort som urvalskommun. Här har det gällt att, i dialog med lokala företrädare, formulera tre lokala programteorier (bilaga 5) för att jämföra om dessa överensstämmer med programteorin för hela det regionala projektet. Frågorna har också gällt om samverkan fungerar som det är tänkt, om kurserna genomförs som det är tänkt och om det förefaller som att de lokala projekten kommer att uppnå målen med projektet. Om inte, vari ligger svårigheterna? Om det går bra vari ligger framgångsfaktorerna? Resultaten återförs till regional projektledning men också lokalt till de lokala styrgrupperna där alla aktörer medverkar. Dessa nedslag i de tre kommunerna har hittills gjorts en omgång (maj 2010 och sept/okt 2010) och planeras göras ytterliggare en gång våren 2012. Tre ungdomar från var och en av de tre kommunerna har intervjuats i syfte att få veta hur kurserna/programmet upplevts och om de fått ta del av det innehåll som man tänkt ska ingå. Personliga intervjuer har genomförts en omgång och sammanställts. Ytterliggare en omgång ska genomföras hösten 2011.

15

Etiska övervägningar Mallen som beskrivits ovan innehåller känsliga personuppgifter varför kursledarna och deltagarna noga informerats om syftet med den. Ungdomar som vill har kunnat avstå. De har även tillfrågats om de kan tänka sig ställa upp på en intervju med forskare på Dalarnas forskningsråd. Mallen är helt avidentifierad när den kommer DFR tillhanda och någon kodnyckel upprättas inte med undantag för de som godkänt att bli kontaktade för en eventuell intervju. Det går alltså inte att härleda mallarna till specifika personer för övrigt. Utvärderingen av projektet har inte bedömts som en vetenskaplig studie, vetenskapliga frågeställningar saknas, så någon forskningsetisk prövning har därför inte gjorts.

16

Resultat – så här långt

Som beskrivits tidigare i rapporten är Unga till arbete ett program för att få in arbetslösa unga vuxna i arbetslivet. Programmet består av två delar, en introduktionskurs och en praktikperiod. De unga vuxna som deltar i programmet är 18-24 år och kallas kursdeltagare i denna delrapport och i projektet som hehet. I varje deltagande kommun finns en eller flera kursledare som bland annat håller i introduktionskursen och är den person som kursdeltagarna främst möter i programmet. Fram till och med maj 2011 har 731 unga vuxna påbörjat programmet och 465 avslutat programmet. I genomsnitt har kursdeltagarna befunnit sig i programmet i 17 veckor. I denna halvtidsutvärdering har programmet Unga till arbete studerats, dels utifrån ungdomarnas och kursledarnas erfarenheter men även utifrån djupstudier i tre kommuner. Resultatet presenteras i detta kapitel. Resultatkapitlet inleds med en presentation av arbetslöshetsstatistik i länet. Vidare beskrivs ungdomarnas situation före och efter programmets avslut samt tre månader efter avslut, inom områdena sysselsättning och ekonomi, boende, hälsa och självbild. Efter stycket som beskriver de unga vuxnas situation kommer ett kapitel om de unga vuxnas upplevelse av programmet. Arbete med kompetensverifiering är en del i projektet och några kommuner har arbetat aktivare med detta än andra. Avsnittet därefter handlar om hur arbetet med kompetensverifiering fortskrider. Därefter redogörs för det stöd som erbjudits kursledarna, först det material de fått ta del av genom Klippan. Sedan görs en genomgång av kursledarnas upplevelser av nätverksträffar, som projektledningen anordnat, utifrån resultatet av en enkät som kursledarna fått i slutet av samtliga nätverksträffar. Den sista delen i resultatkapitlet behandlar de djupstudier som genomförts i tre kommuner, närmare bestämt Borlänge, Hedemora och Älvdalen. En del av djupstudien omfattar intervjuer med ungdomar som avslutat programmet.

17

Arbetslöshetens utveckling i gruppen unga vuxna 18-24 år Nedanstående diagram visar arbetslösheten i länet och i riket från januari 2009 till maj 201110 för gruppen unga vuxna 18-24 år. Arbetslöshetsstatistik för samtliga kommuner i Dalarna finns tillgängligt som bilaga (bilaga 6). I denna redovisas även Vansbro kommun, som är den enda av dalakommunerna som inte deltar i projektet. Hur situationen för gruppen unga vuxna ser ut för dem som deltagit i Unga till arbete redovisas under rubriken Sysselsättning och ekonomi i nästa stycke.

Diagram 1. Diagrammet visar procentuell fördelning av arbetslösa unga vuxna, 18-24 år, i Dalarna och riket under perioden januari 2009-maj 2011.

Diagrammen ovan visar att arbetslösheten för unga vuxna 18-24 år minskat stadigt i Dalarna och i riket från och med hösten 2010. Dalarna följer kurvan för riket förutom under våren 2009 och hösten 2010 då arbetslösheten var högre.

10 <http://www.arbetsformedlingen.se> hämtad 2011-06-10

Arbetslösa 18-24 år i Dalarna och riket jan 2009 - maj 2011

0

2

4

6

8

10

12

14

proc

ent

Dalarnas län 9,2 9,7 9,9 10 9,5 9,8 10,1 10,9 11,4 11,1 11,2 11,6 11,8 11,7 11,5 10,9 9,8 10,5 10,1 11,5 12 11,9 12 11,9 11,5 10,9 10,3 9,5 8,4

Riket 8,1 8,5 8,8 8,5 8,5 9,9 10,3 11 11,3 11,4 11,5 11,7 11,9 11,8 11,4 10,5 9,8 11,2 11,1 11,4 11,4 11,2 10,9 10,9 10,4 10,2 9,7 9,2 8,5

jan feb mars apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mars apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mars apr maj

2009 2010 2011

18

De unga vuxnas situation före och efter projektet Nedan följer en sammanställning av det resultat som finns tillgängligt genom den mall för kartläggning, planering, uppföljning och utvärdering som använts i projektet (bilaga 9). I april 2011 hade mallar för 101 personer fyllts i och lämnats till Dalarnas forskningsråd. Av dessa avsåg 80 samtliga tre tillfällen, dvs. vid programmets start, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. I gällande delrapport har vi studerat situationen för de 80 personer som besvarat mallen vid alla tre tillfällen. Av dessa 80 personer är 29 kvinnor och 50 män, en person har inte svarat på om denne är kvinna eller man. Diagrammen som redovisas nedan baseras, om inget annat anges, på de 80 personer som besvarat mallen vid samtliga tre tillfällen. Det interna bortfallet redovisas inte i diagrammen utan i texten ovan. Här redovisas ett urval av de frågor som finns i mallen och kategoriserat dem under rubrikerna: sysselsättning och ekonomi, boende, hälsa och självbild. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. På vissa områden har materialet analyserats utifrån bakgrundsfaktorn kön och/eller utbildningsbakgrund. När materialet analyserats efter utbildningsbakgrund har kursdeltagare som har gymnasieutbildning med slutbetyg, samlat betygsdokument och de som inte har gymnasiebetyg lyfts ut från övriga svarsalternativ i frågan om utbildningsbakgrund i gällande mall. Av de 80 personer som studeras i deltrapporten har 42 personer gymnasieutbildning med slutbetyg, 23 personer har gymnasieutbildning med samlat betygsdokument och åtta personer har avbruten gymnasieutbildning eller har läst IV programmet. Det utgör totalt 73 personer. Övriga sju personer som har annan utbildningsnivå än ovanstående nämnda har inte studerats i dessa fall. Vissa frågor som studerats har ett stort internt bortfall främst vid uppföljningstillfällena, i vissa fall upp till 29 procent. Det har gjort det svårt att analysera resultatet och skillnaderna är inte signifikanta (statistiskt säkerställda). Det interna bortfallet redovisas i text vid varje diagram nedan.

Sysselsättning och ekonomi I diagram två nedan redovisas kursdeltagarnas sysselsättning vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Det interna bortfallet var vid kartläggningstillfället en procent. Vid programmets avslut var det fyra procent och tre månader efter avslut tre procent.

19

Diagram 2. Diagrammet visar kursdeltagarnas sysselsättning vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Resultatet i diagram två ovan visar att andelen arbetssökande har minskat bland kursdeltagarna genom projektet Unga till arbete. Det är fler som studerar eller har arbete vid programmets avslut än när de påbörjade programmet. Diagrammet visar även att andelen arbetssökande bland kursdeltagarna håller sig på samma nivå tre månader efter programmets avslut som vid programmets avslut. Tabell 1 nedan visar sysselsättning vid kartläggningstillfället, programmets avslut och tre månader efter avslut utifrån bakgrundsfaktorn utbildningsbakgrund. Kursdeltagare som har gymnasieutbildning med slutbetyg/samlat betygsdokument och de som har avbrutit gymnasieutbildningen eller läst IV programmet har lyfts ut från övriga svarsalternativ i frågan om utbildningsbakgrund i mallen för uppföljning och utvärdering. Av de 80 personer som studeras i deltrapporten har 42 personer gymnasieutbildning med slutbetyg, 23 personer har gymnasieutbildning med samlat betygsdokument och åtta personer har avbruten gymnasieutbildning eller har läst IV programmet. Det utgör totalt 73 personer. Övriga sju personer som har annan utbildningsnivå än ovanstående nämnda har inte studerats i gällande fråga. Tabellen nedan visar antal.

Nuvarande sysselsättning

20 40 60 80 100

Arbete

Studier

Arbetssökande

Praktik

Annat

Procent

Tre månader efter avslutProgrammets avslutKartläggningstillfället

20

Tabell 1. Tabellen visar sysselsättning vid kartläggningstillfället, programmets avslut och tre månader efter avslut bland de kursdeltagare som har gymnasieutbildning med slutbetyg, gymnasieutbildning med samlat betygsdokument samt avbruten gymnasieutbildning/IV programmet i antal.

Tabellen ovan visar att tre av åtta av dem som har avbruten gymnasieutbildning/IV programmet hade praktik vid programmets avslut och att ingen av dem var arbetssökande vid det tillfället. Tre månader efter programmets avslut hade en praktik och fyra var arbetssökande. Det betyder att fyra av åtta personer med avbruten gymnasieutbildning eller som läst IV programmet har hamnat i arbetslöshet igen tre månader efter programmets avslut. Det är inte lika stor del av dem som har gymnasieutbildning med slutbetyg eller samlat betygsdokument som blivit arbetssökande igen tre månader efter programmets avslut Antalet är det samma eller till och med lägre tre månader efter avslut jämfört med vid programmets avslut.

Kartläggningstillfället Programmets avslut Tre månader efter programmets

avslut

Gym.

utb.

slutbetyg

Gymn.

utb. samlat

betygsdok.

Avbruten

gym. utb./

IV prog.

Gym.

utb.

slutbetyg

Gymn.

utb. samlat

betygsdok.

Avbruten

gym. utb./

IV prog.

Gym.

utb.

slutbetyg

Gymn.

utb. samlat

betygsdok.

Avbruten

gym. utb./

IV prog.

Arbete 2 0 0 19 7 3 15 5 2

Studier 0 1 0 10 6 1 18 11 1

Annat 1 0 3 2 1 1 1 0 0

Arbetssök

ande

35 21 4 8 8 0 8 4 4

Praktik 3 1 1 2 1 3 0 2 1

Internt

bortfall

1 0 0 1 0 0 0 1 0

21

I mallen för utvärdering och uppföljning ställs en fråga om försörjning som kursdeltagarna får besvara. Nedan i tabell 2 redovisas hur kursdeltagarnas försörjning ser ut vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Tabellen nedan visar antal. Några kursdeltagare har angivit fler än ett svarsalternativ varvid det totala antalet kan överstiga 80 vilket är antalet studerade kursdeltagare.

Tabell 2. Tabellen visar kursdeltagarnas försörjningssätt vid kartläggningstillfället, programmets avslut och tre månader efter avslut i antal. Försörjning Kartläggningstillfället Programmets avslut Tre månader efter

programmets avslut

Studiebidrag 0 2 6 Ingen ersättning (föräldrarna)

6 4 1

Lön 2 18 26 Studielån 0 5 14 A-kassa 3 3 2 Aktivitetsstöd lägre 0 0 1 Aktivitetsstöd högre 25 18 12 Annat 16 4 2 Kombinationer av olika försörjningssätt

15 13 6

Försörjningsstöd helt 34 17 10 Försörjningsstöd delvis 9 11 6 Tabellen ovan visar att ett stort antal av kursdeltagarna hade aktivitetsstöd högre eller helt försörjningsstöd vid kartläggningstillfället. Vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut hade antalet med dessa försörjningssätt minskat. Tabellen visar även att det är fler som har lön eller studielån vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut än vid kartläggningstillfället.

22

I mallen för utvärdering och uppföljning ställs även en fråga om hur ofta kursdeltagarna grubblar över sin ekonomi. I diagram tre nedan redovisas hur ofta kursdeltagarna gör det vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Det interna bortfallet var tre procent vid kartläggningstillfället men betydligt högre vid programmets avslut (29 procent) och tre månader efter avslut (25 procent).

Diagram 3. Diagrammet visar hur ofta kursdeltagarna grubblar över sin ekonomi vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Diagram tre ovan visar att det är en större andel som grubblar över sin ekonomi vid kartläggningstillfället än vid programmets avslut och tre månader efter programmet.

Hur ofta grubblar du över din ekonomi?

10 20 30 40 50 60

I stort sett varjedag

Högst en gång iveckan

Aldrig

Procent


23

Boende Genom de samtal som förts utifrån kartläggningsmallen som används i projektet har kursdeltagarna fått svara på hur deras boendesituation ser ut, dels vid kartläggningstillfället men även vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Detta redovisas i diagram fyra nedan. Vid kartläggningstillfället har samtliga besvarat frågan. Vid avslut är det interna bortfallet en procent och tre månader efter avslut är det tre procent.

Diagram 4. Diagrammet visar hur kursdeltagarnas boendesituation ser ut vid kartläggningstillfället, vid projektets avslut samt tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Diagram fyra ovan visar att det är en större andel som bor i eget boende vid programmets avslut och tre månader efter avslut än vid kartläggningstillfället.

Hur bor du?

10 20 30 40 50 60 70

Hos föräldrarna

I eget boende (lägenhet,inneboende)

Annat

Hos föräldrarna och i eget boende(lägenhet, inneboende)

Procent


24

Hälsa Genom kartläggningsmallen har kursdeltagarnas hälsa kartlagts. En fråga som kursdeltagarna fått svara på är hur deras fysiska hälsa varit den senaste tiden. Denna fråga har ställts vid kartläggningstillfället, vid projektets avslut och tre månader efter avslut. Resultatet redovisas i diagram fem nedan. I denna fråga har det varit ett relativt stort internt bortfall vid programmets avslut (26 procent) och tre månader efter avslut (21 procent). Vid kartläggningstillfället förekom däremot inget internt bortfall.

Diagram 5. Diagrammet visar hur kursdeltagarnas fysiska hälsa varit den senaste månaden vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Det är svårt att dra några slutsatser utifrån ovanstående diagram eftersom bortfallet var stort vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Diagrammet tyder dock på att det är färre som mår mycket dåligt eller dåligt vid programmets avslut än vid kartläggningstillfället.

Hur har din fysiska hälsa varit den senaste tiden (sista månaden)?

10 20 30 40 50

Mycket dålig

Dålig

Sådär

Bra

Mycket bra

Procent


25

Ovanstående frågeställning, om kursdeltagarnas fysiska hälsa, har även studerats utifrån bakgrundsfaktorn kön vilket redovisas i diagram sex nedan.

Diagram 6. Diagrammet visar hur kursdeltagarnas fysiska hälsa varit den senaste månaden vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut, uppdelat på kön i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Resultatet, som redovisas i diagram sex ovan, tyder på att männen generellt skattar sin hälsa något högre än kvinnorna.

Hur har din fysiska hälsa varit den senaste tiden (sista månaden)?

0 10 20 30 40 50

Mycket dålig

Dålig

Sådär

Bra

Mycket bra

Procent

Man tre månader efter avslutKvinna tre månader efter avslutMan vid programmets avslutKvinna vid programmets avslutMan vid kartläggningstillfälletKvinna vid kartläggningstillfället

26

Hur ofta kursdeltagarna motionerar har kartlagts vid kartläggningstillfället, programmets avslut och tre månader efter avslut. Detta redovisas i diagram sju nedan. Det interna bortfallet är 25 procent vid programmets avslut och 20 procent tre månader efter avslut. Vid kartläggningstillfället förekommer däremot inget internt bortfall.

Diagram 7. Diagrammet visar hur ofta kursdeltagarna motionerar vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Resultatet som redovisas i diagram sju ovan tyder på att störst andel motionerar regelbundet vid samtliga tre kartläggningstillfällen. Även matvanor studeras i gällande delrapport utifrån resultatet av mallen för utvärdering och uppföljning. Resultatet visar att 55 procent hade regelbundna matvanor vid kartläggningstillfället, att 65 procent hade regelbundna matvanor vid programmets avslut samt att 64 procent hade regelbundna matvanor tre månader efter programmets avslut. Det tyder på att kursdeltagarnas matvanor förbättras något. Vid kartläggningstillfället förekom inget bortfall i enkätresultatet och det var inte heller särskilt stort vid programmets avslut (fyra procent) och tre månader efter avslut (tre procent).

Hur ofta motionerar du?

10 20 30 40 50 60 70

Aldrig

Ibland

Regelbundet/Minst en gång i

veckan

Procent


27

Hur ofta kursdeltagarna känner sig stressade har också kartlagts. Det interna bortfallet i denna fråga är 26 procent vid programmets avslut och 20 procent tre månader efter programmets avslut. Det förekommer inget internt bortfall vid kartläggningstillfället. Resultatet redovisas i diagram åtta.

Diagram 8. Diagrammet visar hur ofta kursdeltagarna känner sig stressade vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Resultatet som redovisas i diagram åtta ovan tyder på att störst andel känner sig stressade ibland. Det verkar vara färre som ofta är stressade vid programmets avslut än vid kartläggningstillfället och tre månader efter programmets avslut.

Känner du dig stressad?

10 20 30 40 50 60

Aldrig

Ibland

Ofta

Procent


28

Frågan som avser stress har även delats upp utifrån bakgrundsfaktorn kön. Resultatet redovisas i diagram nio nedan.

Diagram 9. Diagrammet visar hur ofta kursdeltagarna känner sig stressade vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut uppdelat på kön i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Diagram nio visar att kvinnorna i större utsträckning än männen känner sig stressade vid samtliga tre kartläggningstillfällen.

Känner du dig stressad?

0 20 40 60 80

Aldrig

Ibland

Ofta

Procent

Man tre månader efter avslutKvinna tre månader efter avslutMan vid programmets avslutKvinna vid programmets avslutMan vid kartläggningstillfälletKvinna vid kartläggningstillfället

29

I diagram tio nedan redovisas kursdeltagarnas sömnvanor. Det interna bortfallet i denna fråga är 25 procent vid programmet avslut och 21 procent tre månader efter avslut. Vid kartläggningstillfället förekommer inget internt bortfall i enkätresultatet.

Diagram 10. Diagrammet visar kursdeltagarnas sömnvanor vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Resultatet i diagram tio tyder på att majoriteten av kursdeltagarna oftast har regelbundna sömnvanor vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut.

Har du regelbundna sömnvanor?

10 20 30 40 50 60

Aldrig

Ibland

Oftast/regelbundet

Procent


30

Kursdeltagarnas eventuella psykiska besvär har studerats vid kartläggningstillfället, programmets avslut och tre månader efter avslut (diagram 11). Resultatet har även studerats utifrån bakgrundsfaktorerna kön (tabell 3) och skolbakgrund (tabell 4). Det interna bortfallet var vid kartläggningstillfället 15 procent. Vid programmets avslut var det 19 procent och tre månader efter avslut 20 procent.

Diagram 11. Diagrammet visar psykiska besvär bland kursdeltagarna vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Diagrammet visar att störst andel inte har något av ovanstående psykiska besvär. Omkring 20 procent har en kombination av flera psykiska besvär vid kartläggningstillfället och vid programmets avslut. Det verkar däremot vara något färre, omkring 13 procent, som har en kombination av nedanstående problem tre månader efter programmets avslut.

Har du något av följande psykiska besvär?

10 20 30 40 50 60 70

Oro

Ångest

Depression

Kombination avflera besvär

Inga besvär

Annat

Procent

Tre månader efter avslutProgrammets avslutKartläggningen

31

Tabell 3 nedan visar psykiska besvär uppdelat på kön i procent.

Tabell 3. Tabellen visar psykiska besvär bland kursdeltagare vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut uppdelat på kön i procent. Vid kartläggningstillfället Vid projektets avslut Tre månader efter avslut

Kvinna Män Kvinna Män Kvinna Män

Oro 21 6 7 10 7 4

Ångest 0 4 0 2 0 2

Depression 0 2 0 0 4 2

Kombination av

flera

38 14 35 12 31 2

Inga besvär 25 58 38 58 41 66

Annat 0 2 0 0 0 2

Internt bortfall 17 14 18 18 17 22

Resultatet i tabell 3 ovan visar att kvinnorna i större utsträckning än männen lider av ovan angivna psykiska besvär framförallt då en större andel kvinnor än män har en kombination av flera av ovanstående besvär.

32

Frågan gällande deltagarnas psykiska besvär har även delats upp utifrån bakgrundsfaktorn utbildningsbakgrund. Resultatet i tabell 4 nedan redovisas i antal. Kursdeltagare som har gymnasieutbildning med slutbetyg/samlat betygsdokument och de som har avbrutit gymnasieutbildningen eller läst IV programmet har lyfts ut från övriga svarsalternativ i frågan om utbildningsbakgrund i mallen för uppföljning och utvärdering. Av de 80 personer som studeras i delrapporten har 42 personer gymnasieutbildning med slutbetyg, 23 personer har gymnasieutbildning med samlat betygsdokument och åtta personer har avbruten gymnasieutbildning eller har läst IV programmet. Det utgör totalt 73 personer. Övriga sju personer som har annan utbildningsnivå än ovanstående nämnda har inte studerats i gällande fråga. Tabell 4. Tabellen visar psykiska besvär bland kursdeltagare vid kartläggningstillfället, vid programmetsavslut och tre månader efter avslut uppdelat på utbildningsbakgrund i antal.

Utifrån tabell 4 ovan är det svårt att avgöra om utbildningsbakgrund har betydelse vad gäller psykiska besvär och hur detta påverkats genom projektet.

Kartläggningstillfället Programmets avslut Tre månader efter programmets

avslut

Gym.

utb.

slutbetyg

Gymn. utb.

samlat

betygsdok.

Avbruten

gym. utb./

IV prog.

Gym.

utb.

slutbetyg

Gymn. utb.

samlat

betygsdok.

Avbruten

gym. utb./

IV prog.

Gym.

utb.

slutbetyg

Gymn. utb.

samlat

betygsdok.

Avbruten

gym. utb./

IV prog.

Oro 6 3 0 4 1 2 1 2 1

Ångest 1 1 0 0 1 0 0 1 0

Depression 0 1 0 0 0 0 1 0 0

Annat 1 1 0 0 0 0 1 0 0

Komb-

ination av

flera besvär

7

7

3

7

6

2

6

1

2

Inga besvär 22 7 3 24 12 2 27 13 3

Internt

bortfall

5 3 2 7 3 2 6 6 2

33

Genom mallen för utvärdering och uppföljning kartläggs även kursdeltagarnas alkohol- och drogvanor. Diagram 12 nedan visar vilka av nedanstående alkoholdrycker/droger som kursdeltagarna dricker/använder. Det interna bortfallet var vid kartläggningstillfället sex procent. Vid programmets avslut liksom tre månader efter avslut var det interna bortfallet åtta procent.

Diagram 12. Diagrammet visar vilka av nedanstående alkoholdrycker/droger som kursdeltagarna använder/dricker vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Diagrammet ovan visar att störst andel (60 procent) använder en kombination av flera alkoholdrycker. Följdfrågan till ovanstående fråga var hur ofta kursdeltagarna dricker alkohol eller använder droger. Vad gäller alkohol har svaren varierat från två gånger i veckan till att de aldrig dricker alkohol. Vanligast förekommande svarsalternativ är att man dricker alkohol en eller två gånger i månaden. Vid kartläggningstillfället angav en person att han/hon använde hasch en gång var tredje månad. Ingen har angivit att de använt droger vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Kursdeltagarna får även svara på om deras alkohol- eller drogvanor är något problem för dem. Resultatet redovisas i diagram 13 nedan. Det interna bortfallet i gällande fråga var vid kartläggningstillfället fyra procent. Vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut var det interna bortfallet betydligt högre,

Alkohol- och droganvändning

10 20 30 40 50 60 70

Sprit

Öl

Vin

Kombination av fleraalkoholdrycker

Varken dricker alkohol elleranvänder droger

Kombination av alkoholdrycker ochdroger

Procent


34

närmare bestämt 23 och 21 procent. Fyra procent (vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut) av dem som svarat att de varken dricker eller använder droger i diagram 13 ovan har inte besvarat frågan om deras alkohol- eller drogvanor är några problem för dem. Dessa har inte kategoriserats som internt bortfall.

Diagram 13. Diagrammet visar om kursdeltagarna anser att deras alkohol- eller drogvanor är något problem för dem vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Diagrammet ovan visar att störst andel (omkring 65 procent) anser att de inte har några problem med deras alkohol- eller drogvanor, varken vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut eller tre månader efter avslut. Även kursdeltagarnas rök- och snusvanor har kartlagts. Vid kartläggningstillfället angav 33 procent av kursdeltagarna att de rökte, vid programmets avslut var den siffran 31 procent och tre månader efter programmets avslut rökte 30 procent av kursdeltagarna. Vid kartläggningstillfället förekom inget internt bortfall. Vid programmets avslut var det interna bortfallet en procent och tre månader efter avslut var det tre procent. Det är ungefär lika stor andel som snusar. 33 procent snusar vid kartläggningstillfället. 29 procent snusar vid programmets avslut och 30 procent tre månader efter programmets avslut. Vid kartläggningstillfället förekom inget internt

Är dina alkohol- och/eller drogvanor ett problem för dig?

0 20 40 60 80

Stora

Ibland

Små

Inga problem

Procent


35

bortfall. Vid programmets avslut var det interna bortfallet tre procent och tre månader efter avslut var det fyra procent.

Självbild Kursdeltagarna får vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut uppskatta hur ofta de tycker att de kan påverka vad som händer med dem och deras situation. Vid programmets avslut var det interna bortfallet 23 procent och tre månader efter avslut var det 21 procent. Vid kartläggningstillfället förekom inget internt bortfall. Resultatet redovisas i diagram 14 nedan.

Diagram 14. Diagrammet visar hur ofta kursdeltagarna tycker att de kan påverka vad som händer dem och deras situation vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Resultatet som redovisas i diagram 14 tyder på att störst andel kan påverka vad som händer med dem och deras situation ofta eller mycket ofta.

Tycker du att du kan påverka vad som händer med dig och din situation?

10 20 30 40 50

Aldrig

Sällan

Ibland

Ofta

Mycket ofta

Procent


36

Diagram 15 nedan visar hur kursdeltagarna skattar sin egen självkänsla vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Det förekom inget internt bortfall vid kartläggningstillfället. Vid programmets avslut var det interna bortfallet 23 procent och tre månader efter avslut var det 21 procent.

Diagram 15. Diagrammet visar hur bra ellerr dålig kursdeltagarna tycker att deras egen självkänsla är vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Resultatet i diagram 15 ovan tyder på att majoriteten av kursdeltagarna skattar sin hälsa som bra eller mycket bra vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut.

Hur tycker du att din självkänsla är?

10 20 30 40 50

Mycket dålig

Dålig

Varken bra ellerdålig

Bra

Mycket bra

Procent


37

Diagram 16 nedan visar vad kursdeltagarna tror om sina egna möjligheter på arbetsmarknaden vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Vid kartläggningstillfället förekom inget internt bortfall. Vid programmets avslut liksom tre månader efter avslut var det interna bortfallet 21 procent.

Diagram 16. Diagrammet visar vad kursdeltagarna tror om sina möjligheter på arbetsmarknaden i framtiden vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Resultatet i diagram 16 ovan tyder på att kursdeltagarna till största del uppskattar att de har bra eller mycket bra möjligheter på arbetsmarknaden. Frågan om vilka möjligheter kursdeltagarna tror att de har på arbetsmarknaden har även delats upp efter bakgrundsfaktorn utbildningsbakgrund i tabell 5. Kursdeltagare som har gymnasieutbildning med slutbetyg/samlat betygsdokument och de som har avbrutit gymnasieutbildningen eller läst IV programmet har lyfts ut från övriga svarsalternativ i frågan om utbildningsbakgrund i mallen för utvärdering och uppföljning. Av de 80 personer som studeras i delrapporten har 42 personer gymnasieutbildning med slutbetyg, 23 personer har gymnasieutbildning med samlat betygsdokument och åtta personer har avbruten gymnasieutbildning eller har läst IV programmet. Det utgör totalt 73 personer. Övriga sju personer som har annan utbildningsnivå än ovanstående nämnda har inte studerats i gällande fråga.

Vad tror du om dina möjligheter på arbetsmarknaden i framtiden?

10 20 30 40 50

Mycket dålig

Dålig

Varken bra ellerdålig

Bra

Mycket bra

Procent


38

Tabell 5 nedan visar vad kursdeltagarna tror om sina egna möjligheter på arbetsmarknaden vid kartläggningstillfället uppdelat på utbildningsnivå i antal.

Tabell 5. Tabellen visar vad kursdeltagarna tror om sina egna möjligheter på arbetsmarknaden i framtiden vid kartläggningstillfället uppdelat på utbildningsnivå i antal. Kartläggningstillfället Programmets avslut Tre månader efter

programmets avslut

Gym.

utb.

slutbetyg

Gymn. utb.

samlat

betygsdok.

Avbruten

gym. utb./

IV prog.

Gym.

utb.

slutbetyg

Gymn. utb.

samlat

betygsdok.

Avbruten

gym. utb./

IV prog.

Gym.

utb.

slutbetyg

Gymn. utb.

samlat

betygsdok.

Avbruten

gym. utb./

IV prog.

Mycket

dålig

0 0 1 0 0 0 0 0 0

Dålig 3 1 0 3 0 0 1 0 2

Varken

bra eller

dålig

6

7

3

2

4

3

6

2

1

Bra 20 11 3 16 6 3 16 8 4

Mycket

bra

13 4 1 14 5 2 12 6 1

Internt

bortfall

0 0 0 7 8 0 7 7 0

Resultatet i tabell 5 ovan tyder på att de som har avbruten gymnasieutbildning/IV program har en något mer negativ syn på sina egna möjligheter på arbetsmarknaden i framtiden än de med gymnasieutbildning med samlat betygsdokument eller slutbetyg.

39

Välbefinnande För att mäta kursdeltagarnas välbefinnande har WHO:s välbefinnandeindex använts. Det består av fem frågeställningar som redovisas i diagram 18 – 22 nedan. De fem frågorna har ställts till kursdeltagarna vid kartläggningstillfället vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Vid kartläggningstillfället för samtliga fem frågeställningar förekom inget internt bortfall. Vid samtliga fem frågeställningar vid programmets avslut och tre månader efter avslut var det interna bortfallet en procent. Den första frågan som handlar om hur glad och på bra humör kursdeltagarna känt sig de senaste två veckorna redovisas i diagram 17 nedan.

Diagram 17. Diagrammet visar i vilken utsträckning kursdeltagarna känt sig glada och på bra humör mer än halva tiden de senaste två veckorna vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Resultatet i diagram 17 ovan visar att störst andel upplever att de mestadels känt sig glada och på bra humör de senaste två veckorna vid samtliga tre tillfällen.

Har du känt dig glad och på bra humör mer än halva tiden under de senaste två veckorna?

0 20 40 60 80

Aldrig

Ibland

Mindre än halva tiden

Mer än halva tiden

Mestadels

Hela tiden

Procent

Tre månader efter programmetsavslutProgrammets avslut

Kartläggningstillfället

40

Den andra frågan i WHO:s välbefinnandeindex handlar om hur lugn och avslappnad kursdeltagarna känt sig under de senaste två senaste veckorna vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Resultatet visas i diagram 18 nedan.

Diagram 18. Diagrammet visar i vilken utsträckning kursdeltagarna känt sig lugna och avslappnade mer än halva tiden de senaste två veckorna vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

I denna fråga liksom i ovanstående har störst andel angivit svarsalternatiet mestadels vid samtliga tre tillfällen.

Har du känt dig lugn och avslappnad mer än halva tiden under de två senaste veckorna?

10 20 30 40 50

Aldrig

Ibland

Mindre än halva tiden

Mer än halva tiden

Mestadels

Hela tiden

Procent


41

Den tredje av WHO:s frågeställningar handlar om hur aktiva och kraftfulla kursdeltagarna känt sig under de två senaste veckorna vid kartäggningstillfället, vid programets avslut och tre månader efter avslut. Resultatet redovisas i diagram 19 nedan.

Diagram 19. Diagrammet visar i vilken utsträckning kursdeltagarna känt sig aktiva och kraftfulla mer än halva tiden de senaste två veckorna vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Resultatet som redovisas i diagam 19 ovan visar att omkring 30 procent upplevt att de mestadels känt sig aktiva och kraftfulla och att omkring 20 procent känner sig kraftfulla och aktiva mer än halva tiden.

Har du känt dig aktiv och kraftfull mer än halva tiden under de två senaste veckorna?

10 20 30 40

Aldrig

Ibland

Mindre än halvatiden

Mer än halvatiden

Mestadels

Hela tiden

Procent

Tre månader efterprogrammets avslutProgrammets avslut


42

Den fjärde frågan handlar om hur pigga och utvilade kursdeltagarna känner sig. Resultatet redovisas i diagram 20 nedan.

Diagram 20. Diagrammet visar i vilken utsträckning kursdeltagarna känt sig pigga och utvilade mer än halva tiden de senaste två veckorna vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Resultatet i diagram 20 ovan tyder på att kursdeltagarna i relativt olika grad känner sig pigga och utvilade vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut.

Har du känt dig pigg och utvilad när du vaknat mer än halva tiden under de senaste två veckorna?

5 10 15 20 25 30

Aldrig

Ibland


Mer än halvatiden

Mestadels

Hela tiden

Procent

Tre månader efterprogrammets avslutProgrammets avslut


43

Den femte och sista frågan i WHO:s välbefinnandeindex handlar om i vilken utsträckning kursdeltagarnas vardagsliv varit fyllt med sådant som intresserar dem. Resultatet redovisas i diagram 21 nedan.

Diagram 21. Diagrammet visar i vilken utsträckning kursdeltagarnas varit fyllt med sådant som intresserar dem mer än halva tiden de senaste två veckorna vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet).

Resultatet i diagram 21 ovan tyder på att störst andel upplever att deras vardagsliv mestadels varit fyllt av sådant som intresserar dem de senaste två veckorna vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut.

Kursdeltagarnas upplevelse av programmet Samtliga kursdeltagare har efter första månaden/månaderna (efter introduktionskursen) samt vid avslut (efter genomförd praktik) fått besvara en enkät (bilaga 4) om hur de har upplevt introduktions- och praktikperioden. Enkäten har administerats och sammanställts av projektledningen. Till denna delrapport redovisas insamlade enkäter gjorda under perioden 2010-01 – 2011-05. Enkäten som genomfördes efter första måndaden/månaderna har besvarats av 389 deltagare i 14 kommuner och den avslutande enkäten har besvarats av 81 deltagare i 9 kommuner.

Har ditt vardagsliv varit fyllt av sådant som intresserar dig de senaste två veckorna?

10 20 30 40

Aldrig

Ibland


Mer än halvatiden

Mestadels

Hela tiden

Procent


44

I enkäterna får kursdeltagarna skatta sina svar på en skattningskala från dåligt/inte alls till mycket bra /absolut. Svaren har därefter poängsats från 0 till 5, där 0 avser dåligt/inte alls och 5 avser mycket bra/absolut. I den första enkäten efterfrågas kursdeltagarnas upplevelse av introduktionskursens första 4-8 veckors innehåll, om de tror sig få någon nytta av genomgånget material, hur bemötandet från kursledarna har varit, om de har fått stöd i arbetet med sin personliga handlingsplan, hur lokalerna har varit, hur informationen om kursen (innan kursstart) var, om de var nöjda med sin egen insats i kursen samt om de kan rekomendera kursen till en kompis.

Tabell 6. Tabellen visar en sammanställning av enkät, besvarade av kursdeltagande, efter deltagande i introduktionsprogrammets under perioden 2010-01—2011-05. Maxpoäng är 5.

Antal deltagare Innehåll Nytta

Bemö-

tande

Stöd

handl.plan Lokal

Info

innan

Egen

insats

Rek.

kompis Genomsnitt

Avesta 28 3,5 3,3 4,4 3,6 3,9 2,9 4,0 3,7 3,7

Borlänge 93 4,2 4,0 4,7 4,2 3,9 3,3 3,8 4,4 4,1

Falun 37 4,1 4,0 4,7 4,0 4,1 3,1 3,6 4,3 4,0

Gagnef 24 4,2 4,0 4,9 4,3 4,4 3,4 4,2 4,1 4,2

Hedemora 31 4,3 4,2 4,8 4,2 4,2 2,9 3,6 4,4 4,1

Leksand 20 3,6 3,3 4,8 4,0 3,8 2,5 3,6 3,5 3,6

Ludvika 26 3,7 3,3 4,7 3,7 4,3 2,4 4,3 3,4 3,7

Malung 15 3,8 3,6 4,6 3,8 4,0 1,9 4,8 4,0 3,8

Mora 20 4,1 3,8 4,8 4,4 4,0 3,2 3,8 4,5 4,1

Orsa 20 4,2 3,9 4,8 3,9 3,6 2,6 4,3 4,3 3,9

Rättvik 13 4,4 4,0 4,9 4,5 4,3 3,9 3,6 4,2 4,2

Smedjebacken 24 4,6 4,6 5,0 4,4 4,2 3,2 4,2 4,7 4,3

Säter 23 4,1 3,9 4,7 4,4 4,0 3,3 4,2 4,6 4,1

Älvdalen 15 4,5 4,5 5,0 4,4 4,4 3,8 3,9 4,7 4,4

Genomsnitt 389 4,1 3,9 4,8 4,1 4,1 3,0 4,0 4,2 4,0

Tabell 6 ovan visar sammanställningen av den första enkäten och hur poängen i respektive kommun fördelar sig samt länets genomnittliga poäng. Generellt kan framhållas att samtliga kommuner har fått höga eller mycket höga genomsnittliga poäng. Frågan om hur kursdeltagarna tycker att kursledarna har bemött dem har i särklass fått högsta genomsnittliga poäng, 4,8. Den fråga som fått lägst poäng är hur informationen om kursen, innan kursstart, var. Där är genomsnittspoängen 3,0. Intressant att notera är att kursdeltagarna anser att stödet i arbetet med den personliga handlingsplanen ligger mellan bra och mycket bra, särskilt då det tyder på att vissa kursledare inte upprättar några handlingsplaner över huvudtaget.

45

I den avslutande enkäten får kursdeltagarna svara på frågor om de tycker att innehållet i ”innedagarna” varit bra (denna fråga gäller inte alla kursdeltagare), om de har blivit väl bemötta av kursledaren, om de har fått stöd av kursledaren exempelvis gällande handlingsplan och praktik, om de tycker att möjligheterna att få jobb i framtiden har ökat, om de är nöjda med sin praktikplats/er, om handledaren på praktikplatsen har varit bra, om de är nöjda med sin egen insats i programmet samt om de kan rekommendera programmet till en kompis.

Tabell 7. Tabellen viasr en sammanställning av avslutande enkät, besvarade av kursdeltagande vid paktikperidens avslut. Avser perioden 2010-01—2011-05. Maxpoäng är 5.

Antal

deltagare

Innehåll

innedgr

Bemöt-

ande Stöd

Ökade

möjligheter Praktiken

Hand-

leda

Egen

insats

Rek.

kompis Genomsnitt

Avesta 9 3,6 4,5 4,1 3,6 4,7 3,9 3,8 3,5 4,0

Falun 22 4,1 4,8 4,4 4,0 4,3 4,2 4,3 4,5 4,3

Gagnef 7 3,8 4,7 4,4 3,9 4,4 3,9 4,3 4,3 4,2

Hedemora 2 4,5 5,0 5,0 4,5 4,5 4,5 4,3 5,0 4,7

Mora 2 5,0 5,0 5,0 4,5 5,0 5,0 4,5 5,0 4,9

Orsa 8 4,4 4,9 4,9 4,6 4,5 4,4 4,3 4,5 4,6

Smedjebacken 3 4,5 5,0 4,7 4,7 4,2 4,1 4,7 5,0 4,6

Säter 26 4,2 4,7 4,8 4,5 4,7 4,6 4,5 4,8 4,6

Älvdalen 2 - 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 4,0 5,0 4,9

Genomsnitt 81 4,3 4,8 4,7 4,4 4,6 4,4 4,3 4,6 4,5

Tabell 7 visar sammanställningen av den andra enkäten, som genomförs vid avslut, och hur poängen i respektive kommun (9 av 14) fördelar sig samt länets genomnittliga poäng. Generellt kan framhållas att de svarande kommunerna har fått höga eller mycket höga genomsnittliga poäng. Det kan konstateras att bemötande frågan, om hur kursdeltagarna tycker att kursledarna har bemött dem, även i den avslutande enkäten fått högsta genomsnittliga poäng, 4,8.

Arbetet med kompetensverifiering Arbetet med kompetensverifiering har ingått som en del i programteorin. Projektledningen har arbetat med att ta fram en ”kompetensverifieringsmodell” under projektets gång. Initalt var projektledningens intention att finna ett administrativt enkelt sätt att genomföra en kompeternsverifiering/validering där kursdeltagarna kunde visa vad de kan, både i form av branschkunskap och allmänna förmågor. Projektledningen

46

samtalade med flera aktörer inom området, deltog i ett par konferenser samt gjorde ett studiebesök vid Kvalitetslab i Sundsvall. Då den ursprungliga idén, en kompetensverifieringsmodell kallad Open College Network (OCN), visade sig vara alltför arbetskrävande för att rymmas inom projektets ramar valdes en egen metod som fokuserar på kursdeltagarens lärande under projektperioden. Tillsammans med några kursledare tog projektledningen fram ett koncept där deltagarna ska få ett praktikbetyg efter praktikperioden. Metoden ska hjälpa deltagaren att tydliggöra sitt eget lärande på praktikplatsen samt öka förståelsen om vad arbetsmarkanden värderar hos en arbetssökande. Praktikbetygsprocessen startar med ett trepartsamtal där deltagarens målsättning med praktiken diskuteras och fastställs. Under praktikperioden genomförs avstämningssamtal med deltagaren, kursledaren och praktikplatshandledare, där fokus är de områden som inledningsvis beslutades. Syftet med detta är att följa upp lärandet under praktiktiden. Vid avslutningssamtalet poängteras särskilt de förmågor och kunskaper som har utvecklats positivt, varefter ett praktikbetyg skrivs och överlämnas till deltagaren. Denna modell har hitintills testats i tre kommuner. Under hösten 2011 kommer den introduceras i ytterligare kommuner. De kommuner som har testat modellen upplever det som ett värdefullt verktyg enligt projektledningen och önskar att fler deltagare ska få ett praktikbetyg. Vissa kommuner har valt att använda sig av egna modeller, som mer liknar ett praktikintyg. Projektets mål med kompetensverifiering/praktikbetyg är att 50 % av deltagarna (som genomfört en längre praktik) ska få ett personligt kompetensbevis.

Stöd till kursledarna

Klippanmaterialet Kursledarna fick, vid starten av projektet, gå en handledarutbildning som genomfördes på uppdrag av projektledningen genom utbildningsföretaget Arbetslinjen Klippans program 7-TJUGO.11 Det är ett pedagogiskt program för att stödja i detta fall ungdomar i personlig utveckling/livskunskap. Programmet 7-TJUGO ger kursledarna pedagogiska verktyg och metoder som skapar trygghet och medvetenhet i arbetet med ungdomarna.

11 <http://www.arbetslinjen-klippan.se/7-tjugo/om-7-tjugo-1391315> hämtad 2011-04-03

47

Handledarutbildningen, som kursledarna gick under januari – februari 2010, genomfördes under 4 dagar. Initalt deltog 16 kursledare som vid utbildningens avslut fick svara på en kursutvärdering (se bilaga 3). Utvärderingen utfördes och sammanställdes av utbildningsföretaget. Genom utvärderingen vill utbildarna skaffa sig kunskap om hur deltagarna upplevt utbildningsdagarna, om utbildningen varit kopplad till deltagarnas egna arbetssituation, om deltagarna varit nöjda med innehållet i utbildningen, om gruppklimatet, om deltagarnas omdömde om utbildningens kursledare, om deltagarna kommer ha nytta av innehållet i utbildningen, om deltagarna egna insatser i utbildningen samt hur väl deltagarnas förväntningar uppfylldes. Deltagarna fick skatta sina svar på en skattningsskala mellan 1 och 10, där 1 är mycket dåligt och 10 mycket bra. Generellt kan konstateras att deltagarna tycker att handledarutbildningen varit mycket bra och man bedömmer att man kommer ha stor nytta att innehållet i utbildningen. Det sammanlagda medelresultatet av utvärderingen var 9,0.

Nätverksträffarna Under 2010 anordnades tre nätverksmöten med kursledare från deltagande kommuner. Under 2011 har man fram tills tidpunkten för denna deltidsutvärdering arrangerat ett nätverksmöte. Efter varje nätverksmöte fick deltagande kursledare utvärdera mötena med hjälp av ett enkätformulär. Enkätformuläret består av åtta frågor (se bilaga 2), de sex första med fasta svarsalternativ och de två sista som öppna frågeställningar. Resultaten från kursledarnas utvärdering av nätverksmötena redovisas sammanfattningsvis nedan. Vid det första nätverksmötet (2010-02-23) deltog 13 kursledare. En stor del av tiden ägnades åt genomgång av och diskussion kring den mall för kartläggning och uppföljning som tagits fram för projektet. En central del vid det andra nätverksmötet, som anordnades 13 april 2010, var erfarenhetsutbyte kring bland annat kursernas första fas, praktikplatser, jämställdhet och hälsa. Erfarenhetsutbytet skedde främst i mindre grupper men redovisades därefter inför samtliga kursledare. Utöver detta innehöll programmet reflektion kring kartläggningssamtalen samt hur träffar för handledare på praktikplatserna ska läggas upp. Vid detta nätverksmöte deltog 19 kursledare. Det tredje nätverksmötet, som anordnades den 17 november 2010, innehöll bland annat erfarenhetsutbyte kring praktikplatshantering och hur praktiken kan göras så bra som möjligt för deltagare och handledare. Därutöver presenterades en modell för kompetensverifiering med påföljande diskussioner i grupper. Kursledarna fick

48

utöver detta delge sina erfarenheter av programmet. Vid detta tillfälle deltog 13 kursledare. Det fjärde nätverksmötet hölls under våren 2011 och arrangerades som ett tvådagars möte i Siljansnäs med övernattning (19-20 april). Den första dagen innehöll utbildning av lösningsfokuserat arbetssätt. Under den andra dagen presenterade projektledarna resultat från projektet, dessutom återkopplade utvärderaren resultat från Dalarnas forskningsråds följeforskningsinsats. Eftermiddagen den andra dagen ägnades åt Workshops. Vid detta nätverksmöte deltog 20 kursledare. Sammanfattningsvis kan konstateras att den största andelen av kursledarna har tyckt att nätverksmötena uppfyllt deras förväntningar i mycket stor eller ganska stor utsträckning. Endast vid det första nätverksmötet tyckte några (tre stycken) att mötet uppfyllde deras förväntningar i mindre utsträckning. Även när det gäller om nätverksmötena innehållit relevant information för dem i sin roll som kursledare, anser de flesta att detta stämmer i mycket stor eller ganska stor utsträckning. En person vid nätverksmöte ett och två utmärkte sig mot de övriga genom att den ansåg att nätverksmötet var mindre relevant för dem i sin roll som kursledare. När det gäller i vilken utsträckning kursledarna erbjudits utrymme för erfarenhetsutbyte under nätverksmöte ansåg flertalet kursledare att det första nätverksmötet erbjöd detta i mindre utstäckning än det andra, tredje och fjärde mötet. De flesta kursledarna upplever likaså att projektledarna gett dem stöd i deras roll som kursledare i mycket stor eller ganska stor utsträckning. En person vid nätverksmöte två och tre utmärkte sig mot de övriga genom att den svarat att den upplevt att projektledarna i mindre utsträckning gett dem stöd i deras roll som kursledare. Slutligen visar enkätformulären att samtliga kursledare anser att alla nätverksmötena varit bra eller mycket bra i sin helhet. Enkätformulären innehöll, som nämndes ovan, två frågor med öppna svarsalternativ. Den första frågan handlade om vad kursledarna ansåg vara det viktigaste de fått med sig från nätverksmötena och den andra frågan om de saknade något under nätverksmötena eller om de hade andra synpunkter. När det gäller den första frågan angav flertalet kursledare att det viktigaste de fått med sig från första mötet var att de fått klarhet kring kartläggningsmodellen samt Dalarnas forskningsråds roll i projektet. Vid det andra och tredje nätverksmötet tyckte deltagarna att det var värdefullt att få träffa de andra kursledarna. Man uppskattade även erfarenhetsutbyte mellan kursledarna och de tips som framkommit från andra kommuner. Kursledarna har angivit att dessa möten även bidragit till nya idéer, tips och förslag på aktiviteter, ny energi och gett inspiration.

49

Utvärderingen av det fjärde nätverksmötet visar, liksom vid de tre tidigare utvärderingarna, att erfarenhetsutbyte anses vara en viktig del av nätverksmötena. Utbildningen av lösningsfokuserat arbetssätt var också en uppskattad del av det fjärde nätverksmötet. Nätverksmötena har genomgående varit uppskattade bland kursledarna. Angående frågan om kursledarna saknat något under nätverksmötet eller om de hade några andra synpunkter framkommer att

• kursledarna skulle vilja ha mer tid för erfarenhetsutbyte och för att ställa frågor

• man önskat mer diskussioner angående praktiksök • det vore bra med nätverksmöten lite oftare • få tips gällande kursdeltagare • få en utbildning om CV och personligt brev • få Mia Törnblom som föreläsare för kursledare och ungdomar som går

kursen. Vid det fjärde nätverksmötet medverkade även utvärderaren med avsikten att ställa ett antal frågor till deltagande kursledare utan att projektledarna var närvarande. Frågorna avsåg framförallt att skaffa kunskap om kursledarna får det stöd som de önskar och har behov av från projektledeningen. Samtliga kursledare framhåller att de får det stöd som de efterfrågar, att det är lätt att få kontakt med projektledarna, te.x. via telefon eller e-post och att det är enkelt i kommunikationen. I början var projektet lite rörigt, men kursledarna tycker att stödet från projektledarna har varit bra hela tiden. Kursledarna är också nöjda med att man får ha lokala varianter av projektet. Vissa kursledare, särskilt de som arbetar ensamma, framför ett behov av extern handledning som ett fördjupat stöd gällande enskilda ungdomar. Kursledarna framför att de blir mycket ensamma och vet ibland inte hur vissa situationer ska lösas. De avstämningsmöten som man har tillsammans, projektledare och kursledare, är bra men uppfyller inte behovet av handledning. Slutligen framförs att de får för mycket information via e-post. Information som i och för sig är viktigt och som behövs för att vara uppdaterad. Dock är detta mycket påfrestande och vissa kursledare orkar inte läsa all information. Dessutom ställdes frågor om projektet och kartläggningen fungerar som det är tänkt. Samt om de uppnår förväntat resultat. Några kursledare påpekar att projektet inte fungerar som det var tänkt från början. Det är framförallt socialtjänsten och arbetsförmedlingen som inte förmår samverka i projektet som det var tänkt. Vissa kursledare omtalar att det även är svårt att få deltagare till programmet och härleder detta till samverkanssvårigheterna mellan socialtjänst och arbetsförmedling. Andra

50

kursledare menar att projektet fungerar bättre än väntat. Där finns heller inga samverkansproblem mellan socialtjänst och arbetsförmedling. När det gäller kartläggningarna enligt mallen (W 18-24) upplever kursledarna att kartläggning 1 är ett bra stöd inför arbetet med ungdomarna. Däremot framhåller man att uppföljningarna (kartläggning 2 och 3) är svåra att genomföra. Som orsak till detta framför kursledarna att ungdomarna är svåra att få tag på samt att det är en betydande ökad administrativ uppgift. Slutligen framhåller samtliga kursledare att de har uppnått bättre resultat än de från början trodde. Det tar bara olika lång tid. Resultaten av nätverksmötena har kontinuerligt återkopplats från utvärderarna till projektledningen, så att de har haft möjlighet att förändra mötenas innehåll och form.

Djupstudier i tre kommuner För att fördjupa studien har, som tidigare nämnts, tre kommuner valts ut där utvärderaren i dialog med lokala företrädare formulerat lokala programteorier (se bilagor 5) i respektive kommun. Förutom intervjuer med kursledare och samordnare i de tre kommunerna har även intervjuer med projektets samarbetspartners, socialtjänst och arbetsförmedling, genomförts. Aktörerna från socialtjänsten var chefer (i samtliga 3 kommuner) och socialsekreterare (i två kommuner). Arbetsförmedlingen (som består av tre lokala kontor med var sin lokal arbetsförmedlingschef) företräddes av chef och handläggare vid respektive kontor.

Så här är det tänkt – programteori vid start I detta avsnitt presenteras varje kommuns programteori, där kursledarna och samordnarna beskriver hur projektet fungerade vid starten (intervjutillfället) av projektet. Detta görs eftersom samtliga kommuner hade genomfört ett antal kurser då intervjun ägde rum. Intervjuerna med kursledarna och samordnarna i de tre kommunerna genomfördes i maj 2010. Vid intervjutillfället hade samtliga redan genomfört ett antal kurser. Borlänge hade genomfört tre kurser och Hedemora respektive Älvdalen en var. Med denna utgångspunkt fick de intervjuade berätta hur programmet var tänkt att fungera vid starten av projektet. Vid intervjun användes en checklista/intervjuguide, med ett antal frågor, som kursledarna och samordnarna besvarade (se bilaga 8). Inledningsvis deltog samtliga kursledare, i de tre kommunerna, i den handledarutbildning som genomfördes av utbildningsföretaget Arbetslinjen

51

Klippans program 7-TJUGO12 (se även s.11). Vidare har samtliga kursledare deltagit i de återkommande nätverksträffar som anordnas av projektledningen. BORLÄNGE

Lokal ledningsstruktur

Initialt tillskapade Borlänge en lokal styrgrupp med uppgiften att ha ett strategiskt och övergripande ansvar för projektet. Styrgruppen sammanträder en gång/kvartal och består av 1 enhetschef från socialtjänsten, 1 chef från arbetsförmedlingen, 1 handläggare från socialtjänst respektive arbetsförmedlingen, 2 kursledare och samordnare samt projektledning från Region Dalarna. Förutom styrgruppen formades en samverkandsgrupp med ansvar för de operativa frågorna i projektet. Samverkansgruppen träffas en gång/månad och består av kursledarna, samordnaren, 3 handläggare från socialtjänsten och 1 handläggare från arbetsförmedlingen.

Deltagarens väg genom programmet

Den unges väg till programmet ska komma via de samverkande aktörerna, socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Dessa väljer ut och informerar de presumtiva kursdeltagarna om programmet. Därefter förmedlas deltagarna till kursledarna. Ungdomar som förmedlats via socialtjänsten intervjuas av kursledarna som bedömer om programet passar den unge som hänvisats. Om programmet inte stämmer med den unges behov kan han/hon istället erbjudas deltagande i COZMOZ, som är en daglig verksamhet inom Borlänge kommun där ungdomar bl.a. kan erbjudas praktik i restaurang, café, park, media och underhåll13. Praktiken kombineras med stöd och hjälp så att ungdomarna snabbare och på en tryggare grund kan komma ut i samhället. Även unga som deltar i COZMOZ verksamhet kan i sin tur anvisas deltagande i projetet. Detta sker i samarbete med socialtjänsten. Inför varje kursstart är oftast en av kursledarna stationerad på arbetsförmedlingen, där kursdeltagarna har möjlighet att få information om programmet. Kursledaren genomför även en kortare intervju med de unga vuxna som hänvisats till programmet från arbetsförmedlingen. Denna inledande intervju genomförs för att kursledaren ska kunna bedöma om ungdomen tillhör målgruppen.

12 http://www.arbetslinjen-klippan.se/7-tjugo/om-7.tjugo-1391315 hämtad 2011-04-03 13 http://www.borlange.se/templates/Cozmoz/Page____26439.aspx hämtad 2011-04-14

52

Programmet innehåller en introduktion, som är 4 veckor lång, och en praktikperiod, som max är 3 månader. Från början var introduktionen upplagd enligt följande, under de 3 första veckorna var kursen på heltid och den sista veckan på halvtid och där en kursledare ledde introduktionen med stöd från Klippan. Efter den första kursen, som skedde enligt tänkt upplägg, gjordes vissa ändringar så att indroduktionsdelens två första veckor är på heltid och de två sista veckorna på halvtid. Man har även provat på att vara båda kursledarna på en och samma kurs, vilket dock tog för mycket tid i anspråk. De två kursledarna genomför nu kurserna på egen hand, vilket innebär att man har ansvar för varanan kurs. Under programmets andra vecka genomför kursledarna en kartläggning, med var och en av kursdeltagarna, enligt mall W 18-24 (bilaga 2). Kartläggningen ligger sedan till grund för den individuella handlingsplan som kursledaren upprättar. Handlingsplanen följs upp varje vecka, även då kursdeltagaren är på praktik. Uppföljningen sker genom att man träffar eller ringer till kursdeltagaren. Kursledarna tycker att kartläggningsmallen är bra, men tar mycket tid att genomföra. Under de fyra introduktionsveckorna arbetar gruppen med olika teman. Temana innehåller olika moment som ekonomi, arbetsmarknad, arbetsrätt och gruppdynamik. Man arbetar även med teman som jaget, trygghet och självkänsla/bild. Under kursens två sista veckor ska kursdeltagarna aktivt och på egen hand söka praktikplats på den halva tiden de inte är på kursen. Parallellt med detta får kursdeltagarna skriva personligt brev/cv, träna på att göra anställnings/praktikintervjuer samt ringa och ta kontakt med olika arbetsplatser. Praktikperioden inleds då de 4 introduktionsveckorna har genomförts. Praktikens längd och utformning varierar efter kursdeltagarnas behov. Eftersom arbetsförmedlingen sätter 3 månaders beslut, är oftast praktikperioden inte längre, om det inte finns individuella skäl. Vid möjlighet till jobb blir praktiken kortare.

Projektets lokala mål

Projektets avsikt är att kursdeltagarna maximalt ska delta 8 månader i kursen. Efter deltagande i kursen är tanken att den unge ska ha ett arbete eller börjat studera. Borlänges lokala projektmål följer de mål som man har inom COZMOZ verksamhet, nämligen

• att den unge ska komma ut i arbete, • att den unge inte ska ”falla mellan stolarna” • att den unge inte ska bli bidragsberoende (försörjningsstöd).

53

Projektets långsiktiga mål följer målen som Region Dalarna har satt upp för projektet HEDEMORA


Organisatoriskt ligger projektet under kommunstyrelsen, men det strategiska och övergripande ansvaret har den lokala styrgruppen som består av två politiker (en från den styrande majoriteten och en från oppositionen), en controller samt en person från samordningsförbundet. Förutom den lokala styrgruppen har Hedemora en arbetande grupp som kallas Framtidsgruppen. I Framtidsgruppen sitter chefen för vuxenutbildningen, chefen för gymnasiet, chefen för arbetsmarknadsenheten samt representanter från näringslivsbolaget och socialtjänsten.


I Hedemora ska den unges väg till programet ske via de samverkande parterna socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Tanken är att aktörerna väljer ut och informerar de presumtiva kursdeltagarna om programmet för att därefter förmedla kursdeltagarna till kursledaren. De presumtiva kursdeltagarna ska bjudas in, via brev, till ett möte för att få information om programmet. Informationsmötet ska äga rum i arbetsmarkandsenhetens lokaler i Hedemora och vid mötet ska representanter från socialtjänsten, arbetsförmedlingen samt kursledaren medverka. Efter detta informationsmöte fattar kursledaren tillsammans med aktörerna, som rekryterat kursdeltagaren, beslut om programmet ska erbjudas de unga som deltagit på informationsmötet. Efter rekryteringsfasen startar programmet med en introduktiondel. Den första kursen som startade våren 2010 var 4 veckor på heltid. Inför nästkommande kurs ska vissa förändringar ske, bl.a. ska introduktionen genomföras under 6 veckor där kursdeltagarna ska få utbildning den ena halvan av dagen och praktik under den andra halvan (varvat utbildning och praktik). Under den första kursveckan är det tänkt att kursledaren ska genomföra kartläggningen, enligt mall W 18-24, med var och en av kursdeltagarna. Vid den första kursen som genomfördes under våren 2010 gjordes dock kartläggningen under den fjärde veckan. Någon individuell handlingsplan upprättas inte av kursledaren, som anser att det räcker med den handlingsplan som arbetsförmedlingen upprättar. Således sker ingen uppföljning utifrån någon

54

handlingsplan från kursledarens sida. Arbetsförmedlingen kommunicerar sin handlingsplan med kursledaren. Kursledaren genomför kursen på egen hand, men har utifrån de olika temana som ingår, tillgång till olika resurspersoner. Kursledaren följer 7-TJUGO, en metod för ungdomsutbildning som Arbetslinjen Klippan introducerat. Metoden innehåller olika temablock vilka är 1) Trygghet i gruppen, 2) Du är inte ensam, 3) Prata och lyssna, 4) Jag & gruppen, 5) Här är jag!, 6) Jag och allt det andra, 7) Mina gränser och 8) Jag och min framtid. Temana är schemalagda och utöver detta innehåller introduktionen även friskvård (varje vecka), jämställdhet, skriva cv/personligt brev samt information från arbetsförmedling och försäkringskassa. Kursledaren jobbar dessutom med belöningar för att positivt uppmuntra kursdeltagarna. Under introduktionsperioden bjuds även kursdeltagarna dagligen på frukost. Praktikperioden, som är 3 månader, inleds då introduktionsveckorna har slutförts. Hitintills har kursledaren, med hjälp av ytterligare en person, hjälpt kursdeltagarna att ordna praktikplats. Med arbetsförmedlingens godkännande får man söka praktikplatser både inom den offentliga sektorn och det privata näringslivet. Kursledaren har kontinuerlig kontakt med kursdeltagarna och praktikhandledaren under praktikperioden. Praktikens längd och utformning är upplagd efter kursdeltagarens behov. Vid möjlighet till jobb blir praktiken kortare. När den unge avslutar programmet sker det individuellt med ett samtal och uppföljning med stöd av mallen W 18-24. När det gäller praktik har kursledaren i Hedemora en idé som ska försöka införas inför hösten 2010. Idén bygger på att införa praktikstationer som ska riktas till kursdeltagare som inte har någon erfarenhet av praktik och som vill pröva sig fram. Stationerna ska innehålla 5 olika praktikplatser, som projektet alltid ska ha tillgång till. Det kan t.ex. vara platser inom vaktmästeri, äldre- och barnomsorg. Kursdeltagarna ska få praktisera 1 månad på varje praktikplats för att därefter få bestämma sig vilken praktikplats de vill göra sin 3 månaders praktik på.

Projketets lokala mål

Hedemora har inga nedskrivna lokala mål, men målsättningen med projektet är att man tillsammans med Region Dalarna ska skapa Dalamodellen ”En dörr in”. Hedmoras avsikt med projektet är att de unga maximalt ska delta 8 månader i kursen, därefter är tanken att den unge ska ha ett arbete eller börjat studera. Projektets långsiktiga mål följer målen som Region Dalarna har satt upp för projektet.

55

ÄLVDALEN


I Älvdalen har den lokala styrgruppen det strategiska och övergripande ansvaret för projektet. I styrgruppen ska skolchefen, en handläggare från arbetsförmedlingen , en socialsekreterare från socialtjänsten, samordnare för programmet, kursledare för programmet samt två studie- och yrkesvägledare delta. Styrgruppen har samrådsträffar 1 gång/termin. Det operativa ansvaret för projektet i Älvdalen har en grupp kallad arbetsgruppen. I arbetsgruppen diskuteras projektets dagliga arbete, om det uppstår problem som behöver åtgärdas tas detta upp i gruppen. Arbetsgruppen ska bestå av samordnare för programmet, kursledare för programmet, en socialsekreterare från socialtjänsten och två studie- och yrkesvägledare. Gruppen har ingen fast mötesstruktur. Förutom styrgrupp och arbetsgrupp finns det lokala kompetensrådet som består av barn- och utbildningsnämndens ordförande, samordnare för programet, handläggare från arbetsförmedlingen, ungdomsuppföljaren i kommunen samt representant från facket. I och med att barn- och utbildningsnämndens ordförande ingår i det lokala kompetensrådet informeras barn- och utbildningsnämnden om projektets arbete.


I Älvdalen sker deltagarens väg till programmet via samverkansaktörerna, socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Initalt var tanken att aktörerna skulle välja ut, informera de presumtiva kursdeltagarna om programmet och därefter förmedla en kontakt mellan kursdeltagaren och kursledaren. Så har rekryteringen, till det första kurstillfället, inte fungerat. Där inleddes rekryteringsfasen genom att framförallt arbetsförmedlingen skickade, via mail, förslag på deltagare till kursledaren. Därefter fick kursledaren ringa runt till kursdeltagarna, som ofta inte förstod varför kursledaren kontaktade dem då de upplevde att de fått otillräcklig information om programmet. Veckan innan kursstart träffar kursledaren den presumtiva kursdeltagaren för att få mer information om deltagaren och denne ska få mer information om programmet. Därefter börjar kursen med en introduktionsdel som är 4 veckor på heltid. Kursledaren håller i kursen på egen hand, men den första kursen genomfördes med stöd av Arbetslinjen Klippan och olika resurspersoner utifrån de teman som ingår i introduktionen. Kursledaren följer 7-TJUGO metoden. Introduktionen innehåller olika temablock vilka är 1) Vad är detta för kurs?, 2) Självkänsla och självförtroende,

56

3) Personlig hälsa, 4) Jämställdhet och 5) Personlig budget. Utöver detta innehåller introduktionen moment där kursdeltagarna får lära sig och träna på att skriva cv/personligt brev. Varje kursvecka avslutas med att kursdeltagarna får göra en utvärdering av veckan som gått. Temana är schemalagda. Praktikperioden, som är 3 månader, inleds då de 4 introduktionsveckorna har slutförts. Kursdeltagarna får själva söka praktikplatser, men vid behov hjälper kursledaren till. Under praktikperioden besöker kursledaren kursdeltagarna och försöker ge handledarna ett visst stöd. Vid möjlighet till jobb blir praktiken kortare. Vid det första kurstillfället genomförde kursledaren kartläggningen enligt mall W 18-24 under den tredje veckan. Tanken är att kartläggningen ska genomföras under den första veckan av introduktionen och att den ska ligga till grund för handlingsplanen. Kursledaren gör individuella handlingsplaner för samtliga kursdeltagare. Avslutet sker individuellt med samtal och uppföljning via mallen W18-24.

Projektets lokala mål

Älvdalen har inga nedskrivna lokala mål, men avsikten med projektet är att kursdeltagarna maximalt ska delta 8 månader i kursen, därefter är tanken att kursdeltagarna ska ha ett arbete eller börjat studera. Projektets långsiktiga mål är att Älvdalen ska ha ”En dörr in” för ungdomar 18-24 år.

Dörren in i programmet – intervjuer med socialtjänst och arbetsförmedling i Borlänge, Hedemora och Älvdalen

I projektet används begreppet ”En dörr in” i betydelsen att samverkan ska ske mellan respektive program, arbetsförmedling och socialtjänst gällande kursdeltagare som står långt från arbetsmarkanden. I detta kapitel sammanfattas resultaten av intervjuerna med arbetsförmedlingens och socialtjänstens representanter i de tre kommunerna. Parterna intervjuades och fick bl.a. svara på frågor (se bilaga 8) om vad de tycker om projektet, hur rekryteringen av deltagare till projektet går till, hur samarbetet fungerar med de övriga aktörerna samt vilka möjligheter och hinder de ser med projektet. Parternas svar redovisas under rubriker där frågorna framkommer.

Parternas uppfattning om projektet som helhet

Samtliga aktörer är positiva till projektet i sin helhet. Bland annat betonas att det är bra att gruppen unga vuxna kommer i fokus. Då många av projektets deltagare ”står” långt från den reguljära arbetsmarkanden framhålls att projektet är en viktig länk för de unga vuxnas möjlighet till en snabbare anknytning till arbetsmarknaden.

57

Socialtjänsten ser projektet som en möjlig åtgärd för socialtjänstens brukare att komma vidare i någon form av sysselsättning , då det annars finns risk att de fastnar i ett passivt försörjningsstödsberoende. Arbetsförmedlingen ser projektet som en potential att hitta bra samarbetsformer med kommunen (se nedan rubrik). Ett par av de lokala arbetsförmedlingskontoren omnämner dock att förutsättningarna för projektet borde ha klargjorts bättre för samtliga parter innan projektet startade.

Uttagning av deltagare till programmet

Ett av kriterierna för ”En dörr in” i W 18-24 är att uttagningen och uppföljningen av kursdeltagare i programmet ska ske i samverkan (i fysiska möten) mellan kursledare, arbetsförmedling och socialtjänsten. För att inhämta kunskap om detta sker fick parterna beskriva hur processen går till vid rekryteringen. På arbetsförmedlingen görs bedömning, när den unge skrivs in, om projektet är en alternativ åtgärd. Därefter meddelas kursledaren att en presumtiv kursdeltagare har utsetts. Vid ett av arbetsförmedlingskontoren har man som rutin att kursledaren kommer till arbetsförmedlingskontoret (oftast en vecka innan kursstart) och träffar den unge för ett samtal, ge information och göra en bedömning om programmet är rätt insats. Vid de två andra arbetsförmedlingskontoren sker överlämningen av uttagna kursdeltagare till kursledaren via e-post eller telefon. Där bjuder den ena kursledaren in de presumtiva kursdeltagarna till en gemensam informationsträff och den andra kontaktar dem per telefon och har ett individuellt möte för att ge information och bedöma om programmet passar. Socialtjänstens rekryteringsarbete startar i allmänhet med att den unge ansöker om försörjning och får, efter samtal med handläggande socialsekreterare som gör en bedömning av den unges behov, erbjudande om att delta i programmet. Därefter är ”dörren in” i programmet lite olika. I en kommun har två socialsekreterare en gruppinformation för unga som erbjudits deltagande i programmet och efter detta får varje presumtiv kursdeltagare ett enskilt samtal med socialsekreterare. I en annan kommun hänvisas samtliga ungdomar, som söker försörjningsstöd, till kommunens arbetsmarknadsenhet som genomför en individuell kartläggning av den unges möjlighet att få arbete. Efter denna kartläggning får den unge träffa socialsekreterare och samordnare vid arbetsmarknadsenheten som då bl.a. informerar om programmet. De unga som blir aktuella för deltagande bjuds sedermera in till en informationsträff av kursledaren som därefter bedömmer vika som ska erbjudas plats. I den tredje kommuen ger handläggande socialsekreterare, efter en bedömning om programmet kan vara ett alternativ, information om programmet till den unge. Socialsekreteraren överlämnar ”sina” namn till kursledaren som beslutar om vilka som antas till programmet.

58

Socialtjänsten framhåller, i samtliga tre kommuner, att deltagande i programmet är ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Om den unge antas till programmet och tackar nej kan hon/han förlora rätten till försörjningsstöd, om den unge inte har ett större behov av insatser än vad programmet kan erbjuda. När det gäller upprättande av handlingsplan och uppföljning av den enskilde kursdeltagaren skiljer sig även detta mellan de olika verksamheterna. Samtliga lokala arbetsförmedlingskontor upprättar egna individuella handlingsplaner för deltagare som de har rekryterat till programmet, vilka de kontinuerligt följer upp. Socialtjänsterna i de tre kommunerna upprättar inga handlingsplaner för kursdeltagarna i programmet men dokumenterar i sina respektive datasystem att den unge beviljats bistånd i form av deltagande i programmet. I och med detta har socialtjänsten ett ansvar att följa upp insatsen. Respektive lokalt arbetsförmedlingskontor och socialtjänst har interna rutiner för hur uttagningen av deltagare ska ske. Det tycks dock inte vara någon verksamhet som har gemensamma (fysiska) möten där uttagning och bedömning görs av deltagarna som ska antas till projektet. Endast i en av de tre kommunerna har man överenskommna gemensamma rutiner för hur processen kring rekrytering ska ske samt gemensamma (fysiska) uppföljningsmöten mellan kursledare, socialtjänsten och arbetsförmedlingen. I samma kommun har man även en överenskommelse om att hälften av deltagarna i programmet ska vara från arbetsförmedlingen och hälften från socialtjänsten. Om man vid programstart inte har tillräckligt många deltagare får den andra parten ta fler platser. Detta är en överenskommelse som parterna tycker fungerar bra.

Samarbete mellan berörda parter

Samarbete mellan olika aktörer, i detta projektet inom kommunen och med arbetsförmedlingen, kan beskrivas som förmågan att organisera sig för att möta människors olika behov. För att samarbete ska komma till stånd krävs att aktörerna är överens om vad som ska åstadkommas14. En av frågorna som ställdes till arbetsförmedlingen och socialtjänsten var hur de beskriver samarbetet med den andra aktören i projektet. Frågan ställdes utifrån projektets syfte och att en framgångsfaktor är att skapa en regional modell för mottagandet av unga arbetslösa där kommunen och arbetsförmedlingen samverkar15.

14 Fridolf , Marie (2006) 15 Hämtat ur projektansökan från Region Dalarna till ESF, augusti 2009, dnr 2009-3060234

59

I en, av de tre kommunerna, framhåller både arbetsförmedlingen och socialtjänsten att samarbetet mellan parterna fungerar bra, att man har en bra dialog oavsett nivå i organisationerna. Det finns en öppenhet och en tillit dem emellan som gör det möjligt att hitta lösningar om det uppstår problem. Samarbetet har även utmynnat i en överföring av olika kunskap bl.a. vilka regelverk som styr respektive verksamhet. I de två övriga kommunerna anser arbetsförmedlingarna att samarbetet med socialtjänsten inte fungerar så bra. På ett av dessa arbetsförmedlingskontor understryks att samarbetet med socialtjänsten ”gnisslar”. Parterna har haft diskussioner för att komma överens om en gemensam hållning kring upplägg av vissa aktiviteter i projektet. Dessa diskussioner har inte rönt någon framgång och arbetsförmedlingen framhåller att det är viktigt att hitta bra kommunikations- och kontaktvägar samt att respektive parts uppdrag måste tydliggöras. Arbetsförmedlingen uppger att de har en annan bild, än socialtjänsten, av vad projektet bör vara. Detta kan grunda sig i att arbetsförmedlingen tycker att projektet har kommit till på initiativ av kommunen. De var inte med i upplägget av projektet och känner sig därmed inte som ägare. Arbetsförmedlingen framhåller att det är kommunen och Region Dalarna som äger projektet och genom att socialtjänsten är inblandad understryks känslan av att det är ett kommunalt projekt. På det andra arbetsförmedlingskontoret menar man att projektet har bidragit till ett ökat samarbete, men att det ser olika ut i olika kommuner. Arbetsförmedlningskontoret som arbetar gentemot tre kommuner framhåller att det i två av dessa finns strukturer för hur samarbetet ska ske. I den tredje kommunen (som ingår i denna fördjupade studie) finns ingen formaliserad samverkan och arbetsförmedlingen tycker att socialtjänsten har varit osynliga. I den ena av två kommunerna (där arbetsförmedlingen anser att samarbetet inte fungerar) har socialtjänsten samma åsikt som arbetsförmedlingen, nämligen att samarbetet inte fungerar. Socialtjänsten framhåller att deltagandet i form av rekrytering och engagemang borde vara större från arbetsförmedlingens sida. Samverkan mellan socialtjänsten, arbetsförmedlingen och kursledare behöver ske i mycket större utsträckning. Den andra kommunens socialtjänst anser, i motsats till arbetsförmedlingen, att samarbetet fungerar bra. Handläggande socialsekreterare har kontakt med handläggare på arbetsförmedling och samarbete sker även i den s.k. rehabgruppen som träffas 1 gång/månad. Men någon övergripande samarbetsstruktur finns inte och socialtjänsten anser att det finns behov av att diskutera detta med övriga parter.

60

Möjligheter och hinder

Samtliga aktörer som intervjuades ser flera möjligheter med projektet men att det framförallt möjliggör ett nytt sätt att samarbeta och samordna resurserna mellan parterna. Projektet ger även ungdomarna möjlighet att minimera tiden hos både arbetsförmedling och socialtjänst. Vilket i synnerhet socialtjänsten framhåller som en viktig drivkraft då det annars finns risk att ungdomarna fastnar i ett försörjningsstödsberoende. De hinder parterna ser har bl.a. att göra med vilka beslut som fattas på kommun- och regeringsnivå. Exempelvis om någon kommun beslutar att inte permanenta projektet eller om regeringen ger arbetsförmedlingen nya direktiv som hindrar deltagande i projekt som W 18-24. Ytterligare hinder som framkom är att:

• resurserna i den egna organisationen inte räcker till för att jobba med projekt • det georafiska avståndet i kommunen gör det omöjligt för ungdomar i den

norra kommundelen att delta i projektet • projektet är för personbundet, en kursledare håller projektet uppe

Unga vuxnas uppfattning om programmet som helhet – hösten 2010 En del i utvärderingen av projektet Unga till arbete är att intervjua ungdomar som avslutat programmet, för att fånga upp deras erfarenheter och synpunkter. Detta kommer att göras regelbundet under projektperioden. Denna första intervjuomgång gjordes med tre ungdomar i vardera tre utvalda kommuner: Hedemora, Borlänge och Älvdalen. Urvalet av ungdomarna grundades på kön och ålder för att få med både kvinnor och män samt äldre och yngre ungdomar mellan 18-24 år. De ungdomar som intervjuats i denna första omgång har genomfört programmet vintern 2009/2010 och våren/sommaren 2010. Två ungdomar intervjuades per telefon på grund av att de flyttat till annan ort. De övriga sju besöktes på respektive hemort. I Älvdalen intervjuades tre män eftersom ingen kvinna vid tillfället hade avslutat programmet. I Borlänge liksom i Hedemora intervjuades två män och en kvinna. Att inte fler kvinnor intervjuades i Borlänge och Hedemora berodde på att det var fler män än kvinnor som genomfört programmet samt på att de kvinnor som valts ut inte gått att nå. Samtliga intervjuer gjordes utifrån en intervjumall (se bilaga 7)har spelats in. Ljudfilerna har lyssnats igenom och anteckningar av relevanta delar utifrån frågeställningarna har förts. Fyra ungdomar har gjort praktik genom programmet. För en av dem ledde praktiken till fortsatt jobb. Två personer började studera efter praktiken och den fjärde har fortsatt praktisera inom ramen för programmet. Övriga genomförde

61

endast programmets introduktionsdel. Två av dessa fick jobb direkt och två påbörjade direkt studier. En person kombinerar jobb i eget företag med studier.

Tabell 8 De intervjuade ungdomarna och deras nuvarande sysselsättning Kommun Antal

kv Antal män

Åldrar Sysselsätning vid intervjutillfället Kvar i prgm studier arbete

Borlänge 1 2 21, 23, 24 1 2 Hedemora 1 2 21, 22, 24 2 1 Älvdalen 3 21, 22, 23 2 1*

* Kombinerar arbete i eget företag med studier FÖRVÄNTNINGAR OCH ALLMÄNT INTRYCK Under intervjuerna tillfrågades ungdomarna om deras förväntningar på programmet. Tre av de intervjuade ungdomarna berättade att de hade förväntningar på programmet. De förväntade sig att få lära sig något nytt och få idéer om studier och arbete. De såg också fram emot att ha någonting att göra, någon aktivitet att gå till på dagarna. Sex av de intervjuade ungdomarna berättade däremot att de inte hade några förväntningar eller att de inte visste vad de förväntade sig av programmet. En av dessa sex berättade att han fått väldigt dålig information från arbetsförmedlingen om programmet. Han trodde att det var ett möte han skulle på men så visade det sig att han skulle påbörja ett program. Ungdomarna tillfrågades även om deras intryck av programmet. Samtliga är nöjda och har positiva erfarenheter från det, oavsett om de gjort praktik eller enbart introduktionen. Ungdomarna uttrycker att programmet varit rolig och lärorik. Fyra ungdomar berättade att de uppskattat gemenskapen i gruppen och att få sysselsättning. De tycker generellt att programmet medfört att de tagit ett steg i rätt riktning, mot arbete eller studier. Alla ungdomar som intervjuats har varit nöjda och tyckt att programmet varit bra. INTRODUKTION Alla ungdomar som intervjuats har deltagit i introduktionen medan endast fyra har genomfört praktikdelen. Det berodde på att de antingen börjat arbeta eller studera direkt efter introduktionen. Samtliga är överens om att innehållet i introduktionen varit bra. Ingen säger att de är missnöjda och ingen kan komma på något man skulle kunna göra annorlunda för att förbättra introduktionen. Att de fått hjälp med att skriva CV och personligt brev var särskilt bra tyckte alla. De berättade att de behövde hjälp med detta och att de fått den hjälp de önskade.

62

Andra delar i introduktionen som upplevdes positivt var studiebesöken till folkhögskolor som en kommun genomfört liksom diskussioner kring kriminalitet och rasism. I en kommun har de diskuterat mycket i smågrupper vilket en av de intervjuade tyckte var lärorikt. En person tyckte att det var bra att de genom programmet tvingades söka jobb. Två av de intervjuade ungdomarna uttryckte negativa erfarenheter från introduktionen. En kille tyckte att en del föreläsningar varit långtråkiga. En tjej berättade att hon tyckte att det ibland var lite ”grabbig” stämning i gruppen och att det försämrade möjligheterna till att samarbeta. Att det var ”grabbig” stämning i gruppen berodde inte på kursledaren utan på de andra deltagarna, där alla utom två var killar. Samtliga upplevde att de fått vara delaktiga i planeringen och att de fått vara med och påverka utformningen av introduktionen efter sina egna behov och mål. Under intervjun tillfrågades ungdomarna om de hade fått göra någon personlig handlingsplan. Fem svarade att de hade fått göra det. De andra vet inte om de fått göra det eller kommer inte ihåg. Sex ungdomar berättade att de fått göra företagsbesök och tre att de inte fått göra det. De som inte fått göra företagsbesök har gått programmet i Älvdalen. En tjej berättade att hon fått göra företagsbesök på ett företag där det krävs högskoleutbildning. Hon hade önskat att de istället fått besöka företag där det inte krävs någon sådan utbildning, där de finns större möjlighet för henne att få arbete. Samtliga berättar att introduktionen innehållit delarna jämställdhet, hälsa och ekonomi. Generellt tyckte ungdomarna att dessa delar varit bra och lärorika. Någon berättade att de kunde vissa delar innan men att det alltid är bra med en påminnelse. En kille tyckte att vissa föreläsningar varit långtråkiga och en annan berättar att en kvinnlig gästföreläsare behandlat gruppen som en grupp barn vilket han tycker är en dålig och kränkande attityd. I övrigt får gästföreläsarna gott betyg. PRAKTIK Fyra av de intervjuade ungdomarna hade gjort praktik. En kille var på ett gruppboende. Han tyckte att praktikplatsen var bra. Han trivdes där och hade bra kontakt med handledaren och de övriga anställda. Hans förväntningar på praktiken var att få fortsatt jobb vilket han inte fick. Därför menar han att hans förväntningar på praktiken inte uppfylldes fullt ut. En annan kille gjorde praktik på Posten. Även han trivdes på arbetsplatsen och fick bra kontakt med handledaren och de övriga anställda. För honom resulterade praktiken till sommarjobb och därefter fortsatt arbete. Han hade inga förväntningar på praktiken utan var istället ganska negativt inställd till att göra praktik. Enligt honom är det oftast ett sätt för arbetsgivaren att få billig arbetskraft. Att han fick fortsatt arbete överträffade därmed hans förväntningar. En av tjejerna som gjorde praktik har varit på tre arbetsplatser, först

63

Willys, sedan Akademibokhandeln och därefter på ett bageri. På Willys trivdes hon inte så bra utan kände sig mest bortglömd. På Akademibokhandeln och bageriet har hon trivts mycket bättre och haft bra kontakt med handledarna. Hon tycker att praktikplatserna har gett henne mer erfarenhet och att det förflyttat henne närmare ett arbete. Vid intervjutillfället var hon fortfarande kvar på bageriet. Hennes förhoppning var att praktikplatserna skulle leda till arbete, något hon fortfarande hoppas. Den andra tjejen som gjort praktik hade varit på Turistbyrån. Där trivdes hon bra och hade bra kontakt med handledaren. Hon insåg dock att det inte var ett arbete som lockade henne. Trots detta tycker hon att praktiken var bra och lärorik. KURSLEDARE Samtliga är nöjda med kursledarna. De tycker att de blivit bra bemötta av dem och att de har haft en positiv attityd. De upplevde att kursledarna varit stöttande. Under intervjuerna har ungdomarna även tillfrågats om de tycker att kursledarna varit kunniga inom området vilket samtliga tycker att de har varit. De intervjuade ungdomarna berättar att de haft förtroende för kursledarna. TANKAR OM FRAMTIDEN Under intervjuerna får ungdomarna frågan om de ser på sin framtid på ett annorlunda sätt nu än innan programmet. Alla utom en har svarat att de gör det. De har fått en mycket mer positiv syn på sin framtid. Fyra har börjat studera och är motiverade till det, till skillnad från innan då de inte gjorde någonting. En har fått ett fast jobb som han trivs med. Han tror att introduktionen är en anledning till att han fick jobbet eftersom han blivit bättre på att skriva CV och fått lära sig hur man ska agera vid anställningsintervjuer. En av ungdomarna har blivit mer motiverad till att studera och ska precis söka en utbildning. En annan har lärt sig att man själv måste ta tag i saker för att få något att hända. En tredje berättade att hon har börjat se framåt istället för bakåt och att hon fått ett bättre självförtroende, framförallt när det gäller att söka jobb. En tjej berättade att hon inte trodde att det fanns möjlighet för henne att studera eftersom hon hade ofullständiga betyg. Genom programmet fick hon veta att hon kunde söka folkhögskoleutbildning ändå. Vid intervjutillfället läste hon på folkhögskola och trivdes väldigt bra med det. En kille svarade att han inte ser på framtiden på ett annorlunda sätt, han hade sin framtid redan klar för sig och hade genomfört det oavsett. Sammantaget kan sägas att ungdomarna, som ett resultat av programmet, har fått en positivare bild av framtiden. Det beror på att de fått det stöd och den hjälp de har behövt för att ta sig från arbetslöshet till studier, arbete eller som i ett fall fortsatt praktik.

64

Återkopplingsträffarna i de tre kommunerna Utvärderingen av projektet Unga till arbete har en följeforskningsansats vilket betyder att utvärderingen sker fortlöpande som i sin tur ger möjlighet till lärande under pågående projekt. 16 Detta sker bl.a. genom att:

- löpande ge återkoppling som ökar möjligheten för utvecklingsprojektet att nå uppsatta mål

- bidra till ett systematiskt lärande och kunskapsuppbyggnad om hur utvecklingsarbetet kan bedrvias effektivare

- återföra resultat och erfarenheter som kan bidra till ”bättre” lösningar i praktiken i form av kunskapsspridning17

I det inledande skedet av denna utvärdering har återkopplingar gjorts till kursledare, samordnare, arbetsförmedling, socialtjänst, vuxenutbildning, projektledning samt till lokala och regionala styrgrupper. På detta sätt har aktörerna erbjudits möjlighet att styra och prioritera arbetet under projektets gång. Utvärderaren återkopplade resultat och intryck från de intervjuer som under våren och hösten 2010 genomfördes med kursdeltagarna och aktörerna i projektet. Det första återkopplingsmötet ägde rum i Älvdalen den 26 januari 2011 där kursledare, samordnare, arbetsförmedling, socialtjänsten samt representant från kommunledningen deltog. Sammanfattningsvis konstaterades att de intervjuade kursdeltagarna var mycket nöjda med programmet. Dock fanns det förbättringsområde för de lokala aktörerna att arbeta vidare med för att uppnå målen i projektet. Ett sådant område var att hitta former för en samverkansstruktur mellan projektet (kursledare och samordnare), socialtjänsten och arbetsförmedlingen, då det i intervjuerna framkom att det inte fanns någon formaliserad samverkan mellan aktörerna. Bristen på samverkan leder bl.a. till att ingen samordnad uttagning och uppföljning av kursdeltagarna sker samt att upprättande av gemensam handlingsplan för kursdeltagaren fattas. Att ett samarbete kommer till stånd är av stor vikt då, kursledaren och samordnare framhåller att de har få deltagare i projektet, trots en relativt hög ungdomsarbetslöshet. Under mötet kom parterna överens om att boka in tid för ett möte där man skulle samtala om hur samverkan ska kunna ske. I juni 2011 kontaktade utvärderaren samordnaren i Älvdalen för att följa upp vad som hänt sedan återkopplingsmötet. Samordnaren framhöll att aktörerna har haft möte för att diskutera samverkansformerna i projektet. Dock har det inte gått så bra, man har

16 Svensson, Lennart (red.) (2009). 17 Nutek (2008)

65

inte kommit överens om någon samverkansstruktur men har för avsikt att fortsätta diskussionerna under hösten 2011. Den 3 februari 2011 återkopplades resultat och intryck till projektet i Borlänge. Med på mötet var kursledare, samordnare, arbetsförmedling och socialtjänsten. Utvärderaren återförde resultat från intervjuerna som genomförts med kursdeltagare och projektets aktörer. Sammanfattningsvis framhölls att kursdeltagarna som intervjuats var mycket nöjda med programmet, att Borlänge har en formaliserad samverkan mellan projektets aktörer som fungerar bra samt att man har gemensamma rutiner gällande rekrytering, återkoppling och uppföljning. Vid återkopplingsmötet diskuterades hur Borlänge kan gå vidare och utveckla programmet. Bland annat framfördes tankar om att anpassa kursen till nya grupper av ungdomar med olika behov. Utvärderaren kontaktade samordnaren i Borlänge, i juni 2011, som berättade att arbetet med W 18-24 i Borlänge fortsätter i en positiv anda. Samordnaren omtalar att man under våren, april/maj, tillsatte ytterligare två kursledare. Nu är man totalt fyra kursledare i Borlänge. Detta genomfördes utifrån att man har delat kurserna utifrån kursdeltagarnas behov. Man har nu två inriktningar, en kurs som riktar sig till kursdeltagare som står ”närmare” arbetsmarkanden och en kurs för kursdeltagare som står ”längre” från arbetsmarkanden. Man följer 7-TJUGO upplägget men med en liten modifiering för den grupp som står långt ifrån arbetsmarkanden, vilkas deltagare inte sällan har någon form av funktionshinder. För gruppen som står närmare arbetsmarknaden har uppdelningen inneburit att de kommer ut fortare i jobb. Det tredje återkopplingsmötet genomfördes i Hedemora den 9 februari 2011. Med på mötet var kursledare, samordnare, arbetsförmedling och socialtjänsten. Utvärderaren återförde resultat från intervjuerna som sammanfattningsvis visade att kursdeltagarna var nöjda med programmet. Men också att samverkan inte fungerade mellan arbetsförmedling och socialtjänst, att det inte fanns några gemensamma rutiner gällande bedömning, uttagning och uppföljning (av deltagande ungdomar) samt att inga gemensamma formulerade lokla mål fanns för projektet. Under mötet började parterna samtala kring samverkan mellan arbetsförmedling och socialtjänst. Vid uppföljningen, i juni 2011, kontaktades samordnaren för att få en återkoppling på vad som har hänt sedan mötet i februari. Samordnaren framhåller att det pågår ett omfattande arbete i Hedemora med att inrätta en Sammanhangsplats vilket innebär en samverkansorganisation där kompetenser från kommunen, landstinget, arbetsförmedling och försäkringskassa tas tillvara för personer i behov av samordnat stöd gällande arbete och försörjning. Unga till arbete kommer vara en del av Sammanhangsplats i Hedemora kommun. När det gäller det konkreta arbetet i programmet ska aktörerna i Hedemora genomföra gemensam uttagning av

66

kursdeltagare. Detta innebär att man har avsatt tider för att tillsammans rekrytera kursdeltagare till programmet.

67

Sammanfattning och diskussion

Detta är en delrapport/delutvärdering av det treåriga projektet Unga till arbete. Projektet startade i januari 2010 efter att ha föregåtts av en förstudie och en förberedelseperiod 2009. Det är ett ESF-finansierat projekt som är förlagt till Region Dalarna. Målgruppen för detta projektet är unga vuxna 18-24 år som står långt från arbetsmarknaden. Drygt 500 unga vuxna har deltagit i projektet. Åttio personer av dessa har kartlagts initialt och följts upp vid programmets avslut och tre månader efter utifrån en rad sociala förhållanden. De femhundra har följts upp när det gäller arbete eller studier direkt efter avslut. Utvärderingen har genomförts i form av en programteoriutvärdering med en följeforskningsansats vilket innebär att projektets aktiviteter, framgångsfaktorer och resultat, såsom det var tänkt från början, beskrivs i en programteori (bilaga 1). I denna beskrivs inte allt som står i projektplanen utan huvudaktiviteterna som man tänker sig ska leda till resultatet. Denna programteori används som redskap för att i efterhand jämföra om projektet har genomförts som de var tänkt och om resultaten uppnåtts – på kort och lång sikt. På detta sätt har utvärderingen fokuserat på såväl process som resultat. Processen har följts och kunskaper som kommit utvärderarna till del har kontinuerligt återförts till projektledningen som kunnat göra korrigeringar av aktiviteter eller inriktningar under projekttiden. Projektet har följs på regional nivå men även lokalt genom att djupstudier genomförts i tre kommuner.

Resultat på kort sikt – måluppfyllelse De kortsiktiga målen med projektet är

1. att minst 70 % av de anvisade ungdomarna ska fullfölja programmet (alternativt fått arbete eller utbildning).

2. att minst 70 % av de som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska vara självförsörjande, vara i studier eller vara i en annan aktivitet som leder framåt till arbete, tre månader efter avslutat program.

3. att minst 80 % av de 70 % som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska må bättre tre månader efter avslutat program.

4. att 50 % av de som fullföljt programmet ska få ett personligt kompetensbevis som visar de generella kompetenser de har, relaterat till utbildnings- och praktikprogrammet (grön markering, bilaga 1).

5. När det gäller kursledarna är målet att alla deltagande kommuners kursledare tar del av 7 TJUGO och att de ska bli självgående (rosa markering, bilaga 1).

68

Mål 1: Minst 70 % av de anvisade ungdomarna ska fullfölja programmet (alternativt fått arbete eller utbildning). När projektet startade i januari 2010 var arbetslösheten i Dalarna bland unga vuxna 18-24 år ca 11,8% (riket 11,9%). Vid den senaste mätningen (2011-05-31) var motsvarande siffra 8,4 % för länet och 8,5 % för riket.18 Arbetslösheten har således generellt sett gått ned för den aktuella åldersgruppen. Detta kan jämföras med statistiken för ungdomarna i projektet. Under perioden 2010-01-11- 2011-05-31 har totalt 773 unga vuxna börjat i projektet Unga till arbete och under samma period har 508 deltagare avslutat programmet. Av projektledningens egen statistik, som avser situationen omedelbart efter genomgånget program, framgår att 35% gått till arbete, 25% till studier. Övriga 40 % har vi i dagsläget ingen kunskap om när det gäller deras sysselsättning. Av de femhundra är således 60 % i arbete eller studier. I utvärderingen av de 80 har ungdomarnas situation uppmätts vid tre tillfällen, dels inledningsvis, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Mätningarna var tänkta att genomföras av kursledarna då de hade det dubbla syftet att dels utgöra en grund för den individuella handlingsplanen för ungdomarna men också för att på ett systematiskt sätt kunna följa upp ungdomarnas situation. Alla tre mätningar fanns för totalt 80 ungdomar i maj 2011. Alla var arbetslösa vid programstart.19 Vid mätningen tre månader efter avslut hade nästan 40% gått till studier och 30% till arbete. Arbetslösheten i projektets målgrupp är betydligt högre jmf med genomsnittlig arbetslöshet efter avslutat program. Det talar för att projektets målgrupp har en större problematik än andra unga vuxna vilket också stämmer med den målgrupp man riktar sig till. Intressant är att jämföra med Vansbro kommun eftersom de inte deltar i Unga till arbete-projektet. Deras arbetslöshet bland unga vuxna i åldersgruppen 18-24 år var i januari 2010 10,2 % och i maj 2011 var den 6,1 %. Det är den näst lägsta arbetslöshetssiffran i länet (Säter 5,3 %). Det kan således vara av speciellt intresse att undersöka närmare hur man arbetar i Vansbro med motsvarande målgrupp som projektet. Utifrån dessa resultat kan det framhållas att ett av de kortsiktiga målen, nämligen att 70 % ska fullfölja programmet alternativt fått arbete eller påbörjat studier efter 18 <http://www.arbetsformedlingen.se> 19 Det är en sanning med modifikation då ett krav för att få börja programmet är att man är arbetslös. Det kan bero på att deltagarna arbetat några timmar, läst någon mindre kurs eller praktiserat innan inskrivning i programmet.

69

programmets avslut, så här långt, har uppnåtts. Men 30 % av de 80 uppföljda deltagarna har inte fått arbete eller börjat studera. Drygt 20 % är arbetslösa, några har praktikplats eller är i behandling av något slag (fått annan hjälp). Utifrån dessa resultat kan konstateras att ett av projektets mål, att 70% ska fullfölja programmet alternativ gått till arbete eller studier, hitintills har uppnåtts. Men en ganska stor andel behöver uppenbarligen mer stöd alternativt matchar inte deras kompetens arbetsmarknadens behov. 42 personer av de åttio har gymnasieutbildning med slutbetyg och 23 gymnasieutbildning med samlat betygsdokument. Övriga har inte gymnasiebetyg. Det är en större andel av den sistnämnda gruppen som är arbetssökande efter tre månader jmf med de som har gymnaisutbildning. Mål 2: Minst 70 % av de som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska vara självförsörjande, vara i studier eller vara i en annan aktivitet som leder framåt till arbete, tre månader efter avslutat program. Målet angående försörjning var att 70 % av de som fullföljt programmet ska vara självförsörjande tre månader efter avslut. Alla åttio har fullföljt programmet. 50 % har lön eller studielån, 16 % har aktivitetsstöd, 8 % har kombinationer av dessa vilket totalt kan tolkas som att drygt 70 % är självförsörjande. Ungefär dubbelt så många ungdomar har flyttat hemifrån vid det tredje mättillfället i jmf med situationen vid inskrivningen i programmet. Försörjningsstöd är 13 % av 80 beroende av helt och 7 % delvis vilket är totalt 16 personer. De som är helt beroende är alla arbetslösa och de som svarat delvis har tillfälligt arbete eller föräldrapenning. Mål 3: Minst 80 % av de 70 % som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska må bättre tre månader efter avslutat program. 80 % av de som fullföljt (80 personer) ska må bättre tre månader efter avslut. När det gäller fysisk hälsa uppger majoriteten att de redan mår bra eller mycket bra såväl före som efter tre månader. Av de ca 20 % som mådde dåligt/mycket dåligt vid kartläggningstillfället har förbättra sitt mående något. Det är vanskligt att dra några slutsatser då det interna bortfallet är relativt stort. När det gäller psykiska besvär uppger 42 % av de unga vuxna att de inte har några besvär. Det interna bortfallet i denna fråga var 15 %. Övriga, 43 %, har uppgett att de har någon form av psykiska besvär (oro, ångest, depression eller kombinationer av dessa). Efter tre månader har 53 % inga besvär. 20 % har ej svarat. Resterande

70

27 % uppger att de har psykiska problem. Det psykiska måendet tycks ha förbättrats. Till måendet hör också hur de unga skattar sin självbild. De unga svarade på frågor om de tycker att de kan påverka vad som händer med dem och deras situation, hur de tycker att deras självkänsla är och var de tror om sina möjligheter på arbetsmarkanden i framtiden. På samtliga av dessa frågor är det interna bortfallet stort, 21%, vilket gör det osäkert att dra några slutsatser. När det gäller hur de unga tycker att de kan påverka sin situation uppger majoriteten att de ofta eller mycket ofta kan påverka såväl före som efter tre månader. För de 5% som upplevde att de sällan eller aldrig kan påverka sin situation hade resultatet förbättrats något tre månader efter avslut. Likaså tycker en majoritet av de unga att självkänslan är bra eller mycket bra vid båda mättillfällena. 11% svarade att självkänslan var dålig eller mycket dålig. Efter tre månader var denna siffra 7%. Av de 20% som svarar att självkänslan varken är bra eller dålig har förbättrat sin självkänsla. De ungas självkänsla tycks ha förbättrats. Över 70% av de unga tror att deras framtida möjligheter på arbetsmarknaden är bra eller mycket bra. Tre månader efter avslut var resultatet 60%. Av de unga som har en mer positiv syn på sina möjligheter på arbetsmarkanden i framtiden har majoriteten en gymnasieutbildning med slutbetyg eller samlat betygsdokument. Av de 6% som betraktade sina framtida möjligheter på arbetsmarkanden som dåliga eller mycket dåliga förändrade sin uppfattning något till det bättre tre månader efter. Utifrån WHO:s välbefinnandeindex har de unga själva fått skatta om de känt sig glada och på gott humör, lugna och avslappnade, kraftfulla och aktiva pigga och utvilade samt om vardagen varit fyllt med det som intresserar dem mer än halva tiden under de senaste två veckorna. Bortfallet är en procent. En klar majoritet framhåller att de hela tiden/mestades eller mer än halva tiden de senaste två veckorna känt sig glada och på gott humör (85%), lugna och avslappnade (75%), kraftfulla och aktiva (80%), pigga och utvilade (65%) samt att vardagen varit fyllt med det som intresserar dem (77%). Efter tre månader sjunker resultatet något på samtliga frågor, även om det fortfarande är en majoritet som håller fast vid sin inställning. De unga som på ovanstående frågor svarade mindre än halva tiden eller ibland, har en klar förbättring skett mellan mättillfällena. Resultatet förbättrades även för de unga som svarade att man aldrig känt sig sig glad och på gott humör, lugn och avslappnad, kraftfull och aktiv, pigg och utvilad samt att vardagen varit fyllt med det som intresserar dem.

71

Sammanfattningsvis tycks det som om de ungas hälsa och välbefinnande är bra redan från början och att det i viss mån har förbättrats efter genomgånget program och håller i sig tre månader efter. Mål 4: 50 % av de som fullföljt programmet ska få ett personligt kompetensbevis som visar de generella kompetenser de har, relaterat till utbildnings- och praktikprogrammet. Ytterliggare ett mål är att 50 % av deltagarna skulle få ett personligt kompetensbevis för sitt deltagande i programmet. Form och innehåll skulle utformas under projekttiden vilket också gjorts i det s.k. praktikbetyget. Införandet går enligt projektledningen långsamt. Hitintills har modellen testats i tre kommuner och till hösten 2011 ska den introduceras i ytterliga kommuner. Mål 5: När det gäller kursledarna är målet att alla deltagande kommuners kursledare tar del av 7 TJUGO och att de ska bli självgående. Målet att alla kursledare ska genomgå Klippankursen 7 Tjugo har i huvudsak uppnåtts, då 24 av 25 kursledare har genomgått kursen. Kursledarna är överlag mycket nöjda med innehåll och har bedömt kursen som relevant.

Resultat på lång sikt – måluppfyllelse Resultaten på lång sikt - att minst åtta kommuner ska ha en verksamhet som kan kallas ”en dörr in” där arbetsförmedlingen är en part samt att det ska finnas en modell för länet hur man kan arbeta med den aktuella målgruppen - går inte att slutligt ta ställning till i en delrapport. Det är för tidigt. Men en viktig förutsättning för att målen ska nås är att samverkan mellan arbetsförmedling, socialtjänst och kommunens arbetsmarknadsenhet fungerar och det gör det inte i alla kommuner. I de tre kommuner där djupstudier gjorts visar det sig att det finns samverkanssvårigheter mellan arbetsförmedling och socialtjänst i två av dessa. Skulle resultatet vara möjligt att generalisera över länet skulle tio av femton kommuner ha sådana svårigheter. Något för projektledningen att bevaka och uppmärksamma.

Har projektet genomförts som det var tänkt? En av framgångfaktorerna som angetts, för att uppnå målen, är kursledarnas kompetens och förhållningssätt samt den utbildning och det stöd de får för att utöva sitt kursledarskap. Kompetensen säkerställs genom Klippankursen 7-TJUGO. Kursledarna är i många fall dessutom erfarna fritids/ungdomsledare. Av kursutvärderingen av programmet framkommer att kursdeltagarna (de unga vuxna)

72

är mycket nöjd med kursledarnas bemötande och stöd. Detta bekräftas i de intervjuer som genomförts med deltagare i de tre urvalskommunerna. Där framhålls att kursledarna har varit kunniga, stöttande och haft en positiv attityd. Även kursledarna i sin tur är nöjda med stödet de får från den regionala projektledningen. Kursledarna deltar aktivt på de nätverksträffar samt handledningstillfällen som anordnas av projektledningen. Stödet från Klippans pedagoger vid uppstart av projektet samt stödet från Region Dalarna har varit mycket uppskattat. Det finns dock en sårbarhetsfaktor som gör att den kunskap och kompetens som finns hos kursledarna, lätt kan ryckas undan då de flesta kommuner endast har en kursledare som arbetar i projektet. Att det ska finnas en struktur och modell för introduktion och praktik är också en angiven framgångsfaktor. Det finns det. Något som den regionalt formulerade programteorin bidragit till – enligt projektledningen. I dialog med de tre urvalskommunerna har tre lokala programteorier formulerats för att jämföra om dessa överensstämmer med programteorin för hela det regionala projektet. På pappret överensstämmer de väl med regionala programteorin. Det kan emellertid konstateras att det i flera kommuner inte finns någon övergripande samverkansstruktur mellan arbetsförmedling och socialtjänst. Denna otydlighet i samverkan mellan aktörerna har i en del kommuner inneburit att det brister i uttagningsprocessen som fått till följd att arbetsförmedling och socialtjänst har svårt att rekrytera deltagare. Bristen på samverkan mellan arbetsförmedling och socialtjänst har även inneburit att det inte utarbetats några gemensamma rutiner gällande bedömning, uppföljning och avslutning av kursdeltagarna. Det brister i användningen av den individuella handlingsplan som enligt programteorin ska upprättas för varje kursdeltagare. Om man har ett perspektiv som utgår från kursdeltagarens behov av stöd och hjälp, förutsätter det att berörda aktörer samordnar sina insatser. I detta projekt framkommer att många kursdeltagare står långt från arbetsmarkanden och kan behöva mer stöd än vad programmet kan ge. Detta är ytterliggare ett viktigt argument för en fungerande samverkan mellan aktörerna. Att det är viktigt att myndigheter samverkan understryks inte minst av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) som menar att bristen på samverkan mellan olika sektorer får till följd att de samhälliga resurserna inte utnyttjas effektivt20. Tre

20 Hatlevoll, Tor, Klingensjö, Leif & Ljungkvist, Torgny (2008).

73

grundläggande förutsättningar för samverkansarbete kan sammanfattas i begreppen styrning, struktur och samsyn.21 Styrning handlar om att det finns en tydlig styrning på alla ledningsnivåer. Ledningen för verksamheten behöver legitimera samverkan, ge mandat och resurser samt efterfråga uppföljning och utvärdering. Det bör finnas centrala överenskommelser som reglerar frågor om ansvar, rutiner m.m. Det krävs engagemang och berörda ledningars aktiva ställningstagande, inte minst på den övergripande politiska och administrativa nivån. Struktur ger tydlighet och fasta konturer i arbetet. Avtal, riktlinjer, handlingsplaner och samordnarfunktioner är exempel på verktyg som behövs för att bygga struktur kring samverkan. Olika begrepp behöver tydliggöras. Förutom att reda ut begrepp måste även syftet och målgruppen för samverkan samt ansvarsfördelning klargöras. Samsyn handlar om att det behöver finnas ett mått av gemensam problemförståelse samtidigt som yrkesrollerna framstår som tydliga eftersom det är flera aktörer som ska lösa ett problem. Problemförståelsen kan avse en gemensam kunskapsbas om barns behov, om risk- och skyddsfaktorer samt vilka insatser som är verkningsfulla. De olika parternas professionella hållningar och identiteter behöver överbryggas. Det krävs tillit till varandras kompetenser och förståelse för de olika samverkande parternas uppdrag, resurser men också begränsningar. Olikheter är styrkan i samverkan men kan också vändas till sin motsats. Samsyn förutsätter möjligheter till gemensam kommunikation och utbyte. Ovanstående är kunskap som finns och som kan vara värt att använda sig av i projektets fortsättning. Att det är möjligt att samverka med gott resultat visar inte minst ett gott exempel i detta projekt. Borlänge, som är en av de tre kommunerna där djupstudier har genomförts, visar att det genom tydlighet, överenskommelser och tillit mellan parterna går att samarbeta. Enligt programteorin ska handlingsplan upprättas för varje deltagare utifrån en kartläggning som utformas systematiskt för att också vara ett stöd vid uppföljningssamtal och som underlag för utvärdering på individ- och gruppnivå. Detta har inte alla kursledare gjort. Det har ibland upplevts tidskrävande att kontakta de unga vuxna efter tre månader efter avslut. Därför blev genomförda uppföljningar allt färre. Av drygt 500 som genomgått programmet har åttio deltagare intervjuats utifrån mallen vid de tre tänkta tillfällena. Bortfallet har varit stort även

21 <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2311> hämtad 2011-06-07, sid.8.

74

på vissa frågor (s.k. internt bortfall) Projektledningen har därför tagit på sig att göra den tredje mätningen fortsättningsvis genom att kontakta alla deltagare tre månader after avslut – oavsett orsak. Det bör därför finnas större möjligheter efter projektets slut att uttala sig om resultatet för deltagarna när det gäller mående, arbete och sysselsättning m.m. Det är viktigt att kartläggningsmallen används systematiskt både i syfte att få underlag till handlingsplan men också som utgångspunkt för uppföljning och inte minst utvärdering av projektet. Fas 1 i programmet består av fyra veckors introduktionskurs och 8 månaders praktik enligt programteorin. I realiteten har praktikperioden blivit ca 3 månader. Anledningen är att genomströmningen är större än man från början tänkte. Dessutom beslutar arbetsförmedlingen om aktivitetsstöd i 3 plus 3 månader. De 500 personer som avslutat programmet har en genomsnittlig genomströmningstid på 17 veckor (ca 4 månader). Det gäller även den gruppen om åttio deltagare som följts upp vid tre tillfällen.

Konklusion Slutligen kan konstateras att programteorin verkar fungera mycket bra för det stora flertalet deltagare och projektet ser ut att kunna nå de uppställda målen. Frågan är om inte programteorin skulle behöva anpassas för den grupp unga vuxna som mår sämst och som har det sämst socialt. Eftersom projektets målgrupp är unga vuxna som står långt från arbetsmarknaden så kan det finns det unga människor med omfattande problem som behöver beaktas utöver arbetslösheten – även om det är en mindre grupp. Programteorin är inte fel men skulle behöva anpassas. Alternativt att de – i samverkan – får annan form av stöd/rehabilitering. När det gäller genomförandet finns vissa brister i relation till hur projektet är tänkt att fungera. Exempelvis fungerar inte samverkan mellan aktörerna som det är tänkt vilket får till följd att kriterier som samverkan kring uttagning och uppföljning av deltagare inte fullföljs. Dessa frågor behöver lyftas och åtgärdas för att projektet ska kunna nå sina uppsatta mål såväl kortsiktigt som långsiktigt.

75

Referenser

Alexanderson, Karin (2006). Vilja, kunna, förstå: om implementering av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten . Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006 Fridolf, Marie (2006). Ett fördjupat samarbete. En skrift om förhållningssätt, system, relationer och professionalitet i utveckling av välfärden. Göteborg. Institutet för demokrati & ledarskap Hatlevoll, Tor, Klingensjö, Leif & Ljungkvist, Torgny (2008). En-dörr-in. En gemensam ingång för arbetsökande. Sveriges kommuner och Landsting. Avdelningen för Lärande och Arbetsmarknad. Messing, Jan & Jansson, Johanna (2010). FindIT-följeforskningsrapport för tiden från oktober 2008 till augusti 2010. Falun. Dalarnas Forskningsråd. Nutek (2008) Nyttan med följeforskning. En vägledning i utvärdering av strukturfonderna 2007 – 2013. Nutek Rapport, 2008:16. Svensson, Lennart (red.) (2009). Lärande utvärdering genom följeforskning . 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Vedung, Evert (2009). Utvärdering i politik och förvaltning . 3., [omarb. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Elektroniska källor Projektansökan till ESF, augusti 2009, dnr 2009-3060234. Region Dalarna (2009). <http://www.regiondalarna.se/PageFiles/2075/Ans%c3%b6kan%20W18-24.pdf> hämtad 2011-08-09 Arbetslinjen Klippan. Borlänge (2011) <http://www.arbetslinjen-klippan.se/7-tjugo/om-7-tjugo-1391315> hämtad 2011-04-03 Om Cozmoz. Borlänge kommun (2011) <http://www.borlange.se/templates/Cozmoz/Page____26439.aspx > hämtad 2011-04-14 Erfarenheter av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. (2010). Stockholm: Skolverket. <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2311> hämtad 2011-06-07 Arbetsförmedlingens officiella arbetslöshetsstatistik. <http://www.arbetsformedlingen.se> hämtad 2011-06-10 och bearbetad av Region Dalarna

76

Bilagor

Bilaga 1 Programteori för projektet Unga till arbete Bilaga 2 Utvärdering av nätverksmöte - enkät Bilaga 3 Enkätsammanställning - Klippan Bilaga 4 Enkät – Utvärdering av första månaden W 18-24 Utvärdering vid avslut W 18-24 Bilaga 5 Tre programteorier – Borlänge, Hedemora och Älvdalen Bilaga 6 Arbetslöshetsstatisk 18-24 år – samtliga kommuner i Dalarna, Dalarnas län och riket Bilaga 7 Intervjumall – Unga till arbete (deltagarna) Bilaga 8 Checklista/intervjuguide – Unga till arbete (kursledare/samverkansaktörer) Bilaga 9 Mall W 18-24 – Del av mall som exempel

77

BILAGA 1

BILAGA 2

78

BILAGA 2

Utvärdering av nätverksmöte för kursledare W 18-24

den………………………..

1. Uppfyllde dagens nätverksmötet dina förväntningar?

I mycket stor utsträckning

I ganska stor utsträckning

I mindre utsträckning

Inte alls

Kommentar

2. Var nätverksmötets innehåll relevant för din roll som kursledare?

Mycket relevant

Ganska relevant

Mindre relevant

Inte alls relevant

Kommentar

3. I vilken utsträckning erbjöd nätverksmötet utrymme för erfarenhetsutbyte?




Ingen alls

Kommentar

79

BILAGA 2

4. I vilken utsträckning upplever du att projektledarna gett dig stöd i din roll som kursledare

under dagens nätverksmöte?




I mycket liten utsträckning

Kommentar

5. Hur tyckte du att de praktiska arrangemangen kring dagen nätverksmöte fungerade?

Mycket bra

Bra

Dåligt

Mycket dåligt

Kommentar

6. Vad tyckte du om nätverksmötet i sin helhet?

Mycket bra

Bra

Dåligt

Mycket dåligt

Kommentar

7. Vad är det viktigaste du har fått dig till del under dagens nätverksmöte?

80

BILAGA 2

8. Tyckte du att något saknades under dagens nätverksmöte

eller har du andra synpunkter tar vi tacksamt emot dem!

TACK FÖR DIN MEDVERKAN!

81

BILAGA 3

82

BILAGA 3

83

BILAGA 3

84

BILAGA 4

85

BILAGA 4

86

BILAGA 5

87

BILAGA 5

88

BILAGA 5

89

BILAGA 6

90

BILAGA 6

91

BILAGA 6

92

BILAGA 6

93

BILAGA 6

94

BILAGA 6

95

BILAGA 6

96

BILAGA 6

97

BILAGA 6

98

BILAGA 7 Intervjumall – Unga till arbete (deltagarna) Introduktionen När gick du kursen? Vad förväntade du dig av kursen? Har kursen uppfyllt dina förväntningar? Hur har kursen som helhet varit? Fick du den hjälp och stöttning du behövde av kursledaren? Tycker du att kursledarna haft en positiv attityd? Har du haft bra kontakt med kursledaren? Kunde kursledaren lära ut på ett bra sätt? Hade kursledaren mycket kunskap att dela med sig av? Hur tycker du att du har blivit bemött av kursledarna? Hur tycker du att du har blivit bemött av personen från Klippan? Hur har du upplevt individuella aktiviteterna? Hur har du upplevt gruppaktiviteterna? Har du fått göra någon personlig handlingsplan under kursen? Hur upplevde du det det? Kom ni fram till någon handlingsplan som passade dig? Har ni gjort några jobbsökaraktiviteter under kursens gång, ex skriva CV och personliga brev? Hur upplevde du det? Har ni pratat om jämställdhet/hälsa/ekonomi? På vilket sätt har det varit en del av kursen? Hur tycker du att det har varit? Har ni gjort arbetsplatsbesök? Hur har dom varit? Är det något av kursens innehåll som varit särskilt bra eller dåligt? Varför? Vad tycker du om kursens upplägg (struktur)? Tycker du att du har lärt dig någonting och i så fall vad? Praktiken Var har du gjort praktik?(ett eller fler ställen) Hade du några särskilda förväntningar på praktiken? Har praktiken uppfyllt dina förväntningar? Hur var det att göra praktik där? Hur blev du bemött på arbetsplatsen? Hur fungerade kontakten med handledaren? Vad har du lärt dig? Har du haft nytta av praktiken?

99

BILAGA 7 Allmänt om programmet Vad är ditt helhetsintryck av programmet? Vad hade du för förväntningar på programmet? Har det uppfyllt dina förväntningar? Har du fått vara med och påverka programmets upplägg och innehåll? Om inte, hade du velat det? Har du fått vara delaktig i din egen planering? Tycker du att man skulle kunna göra programmet bättre om man gjorde på något annat sätt? Hur i så fall? Ser du på din framtid på ett annorlunda sätt nu än vad du gjorde före programmet? På vilket sätt? Tycker du att du har fått den hjälp och stöttning som du hade förväntat dig? Är du nöjd med din egen insats? Vad gör du i nuläget? Hur kom du dit? Kom du dit med hjälp av programmet? Har du fått något intyg på att du har gått kursen eller gjort praktiken?

100

BILAGA 8

CHECKLISTA/INTERVJUGUIDE ATT ANVÄNDAS SOM STÖD VID SAMTAL/INTERVJU MED KURSLEDARE/SAMVERKANSAKTÖRER I BORLÄNGE, HEDEMORA OCH ÄLVDALEN. SAMTALEN/INTERVJUERNA KOMMER SKE VID TRE TILLFÄLLEN (VÅREN 2010, 2011 OCH 2012). 1. STÄLL FRÅGOR SÅ MAN FÖRSTÅR HUR RESP. PROJEKT JOBBAR. Beräknat antal deltagare? Beskriv innehållet i kursen? (innehåll, omfattning mm) -intro/utb -praktikperioden Beskriv hur ni jobbar? (hur gör ni? hur är det tänkt att ni ska göra?) -rutiner för uttagning av deltagare? Hur gör ni? -intro/utb -praktikperioden -Avslutet Frågor kring praktikplatserna -Hur många? Vilka? Icke traditionella? -Besöker ni praktikplatserna? Hur ofta? Hur är det tänkt? -Följer ni upp? Hur? Hur är det tänkt? -Hur nära samarbetar ni med arbetgivarna? Ta del av genomförandeplanen! -Lokala mål? -Vad vill man uppnå på det lokala planet? Handlingsplanen -använder ni den? Hur? -om ni inte använder den, hur gör ni Följ upp mallen! - be att få ta del av mallen/titta på den 2. IDENTIFIERA LOKALA SAMVERKANSPARTNERS. DESSA SKA INTERVJUAS ALT. FÅ EN ENKÄT. NÄR? Vilka är lokala samverkanspartners? (verksamhet? Namn/telefnr/mail? -hur sker samverkan? Lokal styrgrupp? -vilka verksamheter ingår

101

BILAGA 8 -vem? -hur ofta träffas ni? (ska träffas) Stöd av kommunledning? -hur? 3. FRÅGOR OM STÖDET FRÅN PROJEKTLEDNING OCH KLIPPAN. Får ni det som projektledningen (Reg Da) säger att ni ska få? Hur upplever ni stödet? Bra? Dåligt? Problem? SAMLA IN DOKUMENT!

102

BILAGA 9

MALL SOM STÖD FÖR KARTLÄGGNING, PLANERING, UPPFÖLJNING OCH

UTVÄRDERING

W 18-24 – DEL AV MALL SOM EXEMPEL

Mallen fylls i tillsammans med och i dialog med deltagaren vid kartläggning/vägledningssamtal och vid två uppföljningar.

Detta är alltså inte en enkät som ungdomarna ska fylla i själva Ange aktuell kommun……......................................................................................................... Man Kvinna födelseår……………… Uppgifterna i denna ruta fylls i för alla ungdomar som skrivs in och påbörjar programmet oavsett om mallen används eller ej, oavsett ungdomen avbryter eller fullföljer – dessa uppgifter ska DFR ha för att få kunskap om hur många som varit aktuella för projektet och hur stort ett eventuellt bort fall är. 1. Datum för första kartläggning (BLÅ PENNA)………………………..................... Om ingen kartläggning gjorts, ange varför: Ungdomen vill ej medverka i kartläggningen � Vill ej delta i utvärderingen med DFR � Förstår ej frågorna � Avbrutit, hoppat av sitt deltagande tidigt � orsak........………………. Annat � Vad.....……………………………………………………………………… 2. Datum för uppföljning efter avslutat program (RÖD PENNA)……………… Om ingen uppföljning gjorts, ange varför: Vill ej medverka i uppföljning Avbrutit, hoppat av oplanerat försökt men ej fått tag i ungdomen Avslutat, fått arbete/studier t.ex försökt men ej fått tag i ungdomen Annat Vad.....………………………………………………………………………………………... 3. Datum för uppföljning tre mån. efter avslutat program (GRÖN PENNA)…… Om ingen uppföljning gjorts, ange varför: Vill ej medverka i uppföljning Avbrutit, hoppat av oplanerat försökt men ej fått tag i ungdomen Avslutat, fått arbete/studier t.ex. försökt men ej fått tag i ungdomen Annat Vad.....……………………………………………………………………… Ej gått tre mån sen avslut

103

BILAGA 9 BAKGRUNDSDATA Födelseland……………………………………………………………………… Mammas födelseland………………….Pappas födelseland……………………... Arbete/sysselsättning Vid kartläggning…………………………………………………………………… Efter programmets avslut ………………………………………………………… Efter tre månaders avslut…………………………………………………………. SKOLA/ARBETE Vilken skolbakgrund har du? Grundskola ej fullföljd ……………………………... Grundskola med stöd ……………………………… Grundskola fullföljd ……………………………… Särskola ……………………………… Gymnasieutb. avbruten ……………………………… Gymnasieutb. slutbetyg ……………………………… Gymnasieutb. samlat betygsdokument ……………………………… IV programmet ……………………………… Annan ……………………………... Hur har det fungerat i skolan? (Besvaras vid kartläggning) Socialt Mycket Varken bra Mycket Dåligt Dåligt eller dåligt Bra Bra Kunskapsmässigt Mycket Varken bra Mycket Dåligt Dåligt eller dåligt Bra Bra Vilka språk talar du? ….…………………………………………………… Ja Nej Mobbning, mobbad el mobbare i skolan Läs- och skrivsvårigheter Andra svårigheter…………………

Documents

Halvtidsutvärdering av projektet Unga till arbete2/2011-halvtidsutvardering-unga-till-arbete.pdf · Stöd tas i egen och andras forskning i sökandet efter relevanta kunskaper som