Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Inspektionen ...€¦ · IVO:s uppgift är att svara för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso-och sjukvård, socialtjänst och

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Inspektionen för vård och omsorg 2016-2018

Datum: 2015-10-23

Diarienummer: 1.5-2489/2015

1

Innehåll

1. Sammanfattning .............................................................................................................................. 2

2. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering ................................................................ 2

3. Godkännande .................................................................................................................................. 2

4. Bakgrund och nulägesbeskrivning .................................................................................................. 2

4.1 Process för framtagande av handlingsplan ............................................................................... 2

4.2 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills ...................................................... 2

4.3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag ........................................................................ 3

4.4 Utvecklingsbehov ..................................................................................................................... 3

5. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål ........................................................... 4

5.1 Myndighetens kärnuppdrag ...................................................................................................... 4

5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget ............................................................................... 4

6. Genomförande ................................................................................................................................. 6

6.1 Organisering och styrning ......................................................................................................... 6

6.2 Kompetensförsörjning .............................................................................................................. 6

6.3 Samverkan ................................................................................................................................ 7

6.4 Uppföljning och utvärdering ..................................................................................................... 7

6.5 Hållbarhet och lärande .............................................................................................................. 7

6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar .......................................................................................... 7

7. Mål- och aktivitetslista .................................................................................................................... 8

8. Bilaga ............................................................................................................................................ 15

2

1. Sammanfattning

Inspektionen för vård och omsorgs arbete med jämställdhetsintegrering planeras att ske genom ett

antal fokusområden: bemötande och kommunikation, analys och statistik, tillsynsmetoder, beslut samt

styrdokument. Kopplat till dessa fokusområden finns mål för arbetet samt ett antal aktiviteter som ska

genomföras i verksamheten. Exempel på aktiviteter är utbildning i jämställt bemötande och

kommunikation, framtagande av könsuppdelad statistik, utveckling av tillsynsmetoder som används i

inspektionsverksamheten samt granskning av beslut och styrdokument.

2. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering

Anna Carlström, utredare generaldirektörens stab

010 – 788 50 13

[email protected]

3. Godkännande

Gunilla Hult Backlund

Generaldirektör

4. Bakgrund och nulägesbeskrivning

4.1 Process för framtagande av handlingsplan

Framtagande av planen har skett i projektform med en projektledare placerad vid generaldirektörens

stab och en arbetsgrupp bestående av representanter från i stort sett alla delar av myndighetens

verksamhet. Representationen har varit både medarbetare och chefer varav somliga i den senare

gruppen ingår i myndighetens ledning. Planen med behov, mål och aktiviteter är formulerade

tillsammans med de funktioner och medarbetare som ska genomföra dem. Projektets styrgrupp har

bestått av representanter för myndighetens ledning. Utöver detta har förankring av arbetet och planen

skett hos generaldirektören och myndighetens ledning vid ett par tillfällen. IVO har deltagit vid de

utbildningstillfällen och nätverksträffar som det nationella sekretariatet för genusforskning har

anordnat. Utöver detta har en representant för sekretariatet besökt IVO:s ledningsgrupp där också delar

av arbetsgruppen närvarade. Stödet från det nationella sekretariatet för genusforskning har varit

värdefullt i arbetet med att ta fram planen. Möjligheten att ta del av erfarenheter från de myndigheter

som haft uppdraget tidigare har också varit positiv.

4.2 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills

IVO inrättades den 1 juni 2013. Under IVO:s två första år har myndigheten bedrivit ett omfattande

förändringsarbete mot bakgrund av skälen för inrättandet av myndigheten. Fyra prioriterade

utvecklingsområden identifierades som ram för förändringsarbetet: förstärkt organisationskultur,

effektivare ärendeprocesser, utvecklad analys och kunskapsåterföring och mer träffsäker riskbaserad

tillsyn. I det arbetet har inget systematiskt jämställdhetsintegreringsarbete bedrivits. Däremot har IVO

i början av 2015 beslutat om en hållbarhetspolicy och under året påbörjat ett arbete med att utvidga

3

myndighetens ledningssystem att omfatta hållbarhet. I hållbarhetsbegreppet inbegrips miljömässig

hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet inklusive jämställdhet.

4.3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag

Den lagstiftning som IVO tillsynar och prövar tillstånd mot inbegriper begrepp som ” lika värde”,

”lika villkor” och ”jämlikhet”. I myndighetens verksamhet är dessa principer självfallet viktiga.

Innebörden av begreppen utgör också en utgångspunkt i myndighetens riskanalys som ligger till grund

för hur IVO planerar och genomför tillsynen (om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt

beslut från regeringen).

Vad gäller kön redovisade IVO 2014 ett särskilt regeringsuppdrag rörande våldsutsatta kvinnor och

barn som bevittnat våld. Under åren 2012–2013 hade en nationell tillsyn genomförts av

Socialstyrelsen av kommunernas, hälso- och sjukvårdens samt kvinnojourernas arbete med

våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. IVO tog över uppdraget när myndigheten inrättades

den 1 juni 2013. Flera kommuner och landsting/sjukvårdsregioner har sedan dess påbörjat ett

utvecklingsarbete för att förbättra kvaliteten i sitt arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som

bevittnat våld. Där brister och missförhållanden identifierats har tillsynsmyndigheten ställt krav på

huvudmännen att åtgärda dessa. IVO:s uppföljningar under 2014 visade på en positiv utveckling. De

åtgärder som vidtagits har sannolikt medfört en förbättrad kvalitet.

4.4 Utvecklingsbehov

Vi vet att det råder ojämlika förhållanden mellan kvinnor och män inom vård och omsorg. Kvinnor har

inte samma tillgång som män till nyare och dyrare läkemedel. Kvinnor får också i mindre utsträckning

än män medicinering enligt de nationella riktlinjerna exempelvis i samband med hjärt-kärlsjukdom.

Samtidigt visar studier att män får färre höftproteser vid vissa former av höftfrakturer jämfört med

kvinnor. Det är vanligare att kvinnor jämfört med män råkar ut för kvalitetsbrister och problem i

vården. Inom vissa områden drabbas dock män i högre utsträckning än kvinnor, ett område är

depression där det påpekats att diagnoskriterierna utgått främst från kvinnors symtom. I många andra

sammanhang utgår den medicinska forskningen från en manlig norm. Detta gäller exempelvis

operationer av bråck i ljumsken där kvinnor har opererats med den manliga anatomin som

utgångspunkt, vilket bland annat lett till högre dödsrisk för kvinnor.1 Kvinnor och män bemöts på

olika sätt och olika frågor ställs till kvinnor och män baserat på de föreställningar om kön som

frågeställaren har. Missbruksvården är traditionellt anpassad efter mäns missbruk. Inom socialtjänsten

finns också generellt mer kunskap om mäns missbruk än om kvinnors missbruk. Kvinnor har ofta

någon form av nätverk trots sitt missbruk medan missbrukande män är mer socialt marginaliserade och

utsatta. Det kan vara en förklaring till att kvinnor inte är lika vanligt förekommande bland dem som

behandlas för missbruk. Behovet av stöd kan visserligen vara lika stort för kvinnor och män, men

uppmärksammas inte lika mycket. Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga som far illa gäller

oftare pojkar än flickor. Orsakerna till anmälningarna skiljer sig i viss mån utifrån kön.2

Det är vård- och omsorgsgivarna som ansvarar för vården och omsorgen och som har i uppgift att

säkerställa att patienten och brukaren får de insatser denne har rätt till, oavsett kön. Regelverket som

styr vården anger att vård ska ges på lika villkor. Regelverket som styr socialtjänsten anger att

socialtjänsten ska främja människornas jämlikhet i levnadsvillkor. IVO måste givetvis förhålla sig till

de ojämlika förhållanden som råder mellan kvinnor och män när myndigheten genom sin tillsyn

1 (O)jämställdhet i hälsa och vård. Sveriges kommuner och landsting (2014).

2 Jämställdhetsanalys för social omsorg – handledning för utbildare. Sveriges kommuner och landsting (2014).

4

granskar att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet

med lagar och andra föreskrifter.

Myndigheten har under sina två första år genomfört omfattande förändringsarbete i verksamheten.

Jämställdhetsintegrering har inte belysts särskilt i det arbetet. IVO ser jämställdhetsintegrering som

ytterligare utveckling av myndighetens verksamhet. Myndigheten kommer därför på ett strukturerat

sätt ta reda på hur det förhåller sig i verksamheten utifrån formulerade mål för arbetet med

jämställdhetsintegrering. Ett sådant arbete är nödvändigt inte minst för att få en mer detaljerad bild av

utvecklingsområden. Det innebär att denna plan med dess mål och aktiviteter kan komma att revideras

beroende på om andra behov framträder under arbetets gång. I processen att ta fram en plan för

jämställdhetsintegrering har ett par fokusområden identifierats inom vilka IVO bedömer att det finns

utvecklingsbehov på ett eller annat sätt:

Bemötande och kommunikation

Analys och statistik

Tillsynsmetoder

Beslut

Styrdokument

IVO har omfattande kontakter med medborgare, yrkesutövare, patienter och brukare, vård- och

omsorgsgivare och andra intressenter varför bemötande och kommunikation är ett viktigt fokusområde.

I myndighetens uppdrag ligger att ge vägledning och återföra kunskap från tillsynen, analys och

statistik är angelägna förutsättningar för detta. Tillsynen ska bedrivas effektivt och med kvalitet, varför

relevanta tillsynsmetoder är viktigt för att utveckla tillsynen. IVO är en myndighet där ett omfattande

antal beslut fattas per år, ca 20 000 tillsynsbeslut och 2 500 beslut som rör tillståndsprövning, beslut är

därmed ett område i fokus för arbete med jämställdhetsintegrering. Styrdokument är ett relevant

område för granskning just för att det påverkar planering och genomförande av myndighetens

verksamhet.

5. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål

5.1 Myndighetens kärnuppdrag

IVO:s uppgift är att svara för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso-och sjukvård, socialtjänst och

verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Som en del av tillsynen ska

IVO pröva klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal enligt bestämmelserna i

patientsäkerhetslagen. Resursmässigt utgör tillsynen den större delen av myndighetens uppdrag. Syftet

med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och

bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Tillsynen ska planeras och genomföras med

utgångspunkt i egna riskanalyser om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt beslut från

regeringen. Resultatet av tillsynen ska redovisas till de granskade verksamheterna och till det landsting

eller den kommun som berörs. IVO finns till för vård-och omsorgstagarna. Myndighetetens vision är

att ha koll, skapa lärande och att göra vården och omsorgen säkrare och bättre.

5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget

IVO finns till för vård- och omsorgstagare. I uppdraget ligger att myndigheten genom tillsyn och

tillståndsprövning bidrar till en vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet

5

med lagar och andra föreskrifter. Inga osakliga skillnader ska ligga till grund för de bedömningar som

görs.

I myndighetens tillsynspolicy anges att tillsynen ska göras utifrån ett patient- och brukarperspektiv.

Tillsynen präglas av tydlighet, trovärdighet och integritet och värnar uppdraget utifrån den statliga

värdegrunden. Det innebär att tillsynen kännetecknas av:

Rättssäkerhet, dvs. att tillsynen utgår från lagar och andra föreskrifter samt att likvärdiga

bedömningar görs i likvärdiga fall.

Förutsägbarhet och öppenhet, dvs. att de granskade har insyn i hur och varför tillsynen

genomförs. Krav som ställs i myndighetens beslut ska vara tydliga och uppföljningsbara.

Oberoende, dvs. att tillsynen inte låter sig påverkas av olika intressenter.

Professionalitet, dvs. att tillsynen är kunskapsbaserad.

Som anges i den statliga värdegrunden ska den statsanställda utöva sin tjänst med respekt för den

enskilda människan. I detta ligger att den statsanställda måste uppfylla krav på ickediskriminering och

hänsyn till enskildas personliga integritet. Nyckelord för den statsanställda är i detta avseende

jämlikhet, jämställdhet, medmänsklighet och integritet.

Vård och omsorg ska bedrivas med utgångspunkt i bl.a. jämlikhet, där kön är en faktor. I

sammanhanget är det angeläget att betona att det är vård- och omsorgsgivarna som säkerställer och

ansvarar för vården och omsorgen, inte IVO. Inom ramen för sin tillsyn kan IVO uppmärksamma att

vård och omsorg ska bedrivas med likvärdiga resultat för den enskilde patienten och brukaren. Detta

gäller oavsett kön. I både tillsynen och tillståndsprövningen ska IVO säkerställa att myndighetens

bedömningar är sakliga, vilket innebär att exempelvis kön inte ska spela roll när besluten fattas.

Som anges tidigare har IVO nyligen avslutat ett omfattande tvåårigt utvecklingsarbete som påbörjades

i samband med inrättandet av myndigheten. En ny fas har tagit vid och myndigheten arbetar med den

långsiktiga strategiska inriktningen. Mot den bakgrunden bedömer IVO att myndigheten ska ha

separata mål för arbetet med jämställdhetsintegrering. Detta arbete ska dock i flera delar integreras i

det långsiktiga strategiska arbetet. Målens fokus är samma som identifierade fokusområden:

bemötande och kommunikation, analys och statistik, tillsynsmetoder, beslut samt styrdokument.

Planen med mål och aktiviteter kan komma att justeras under arbetets gång för att bättre reflektera var

myndigheten befinner sig efter det som sker under 2016. IVO:s mål för arbetet med

jämställdhetsintegrering är:

IVO:s bemötande och kommunikation är jämställd.

IVO:s analyser beaktar kön vilket synliggörs i redovisning och återföring.

IVO:s tillsynsmetoder är jämställdhetsintegrerade vilket bidrar till utveckling av tillsynen.

IVO:s beslut ska vara begripliga och lika ärenden ska behandlas och bedömas lika utan

osakliga skillnader baserade på kön.

Relevanta styrdokument är jämställdhetsintegrerade och lägger grunden för hur IVO ska

arbeta med jämställdhet i det dagliga arbetet.

I enlighet med IVO:s hållbarhetspolicy ska myndighetens verksamhet präglas av hållbara arbetssätt.

Myndigheten ska arbeta aktivt för att ständigt förbättra sin miljömässiga, ekonomiska och sociala

hållbarhet. Utgångspunkten i IVO:s arbete med jämställdhetsintegrering är en hållbar verksamhet där

6

myndigheten bidrar till att skapa jämställdhet. Sett utifrån de jämställdhetspolitiska målen3 är den

övergripande önskvärda effekten att IVO:s verksamhet genom myndighetens mål för

jämställdhetsintegrering bidrar till att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och

sina egna liv. I myndighetens bemötande av, och kommunikation med, olika aktörer kan finnas

dimensioner av makt och inflytande, vilket anknyter till jämställdhetspolitikens första delmål. Det

gäller även i hur IVO återför kunskap från tillsynen likväl som hur tillsynsmetoder tas fram för att

utveckla tillsynen, där skillnader mellan könen kan komma att belysas. Även myndighetens

beslutsfattande och hur styrdokument lägger grunden för verksamheten, kan inbegripa dimensioner av

makt och inflytande. IVO:s verksamhet kan också – i vissa fall indirekt - bidra till det andra och det

tredje jämställdhetspolitiska delmålen om ekonomisk jämställdhet respektive jämn fördelning av det

obetalda hem- och omsorgsarbetet. Möjligheten till försörjning och omsorg kan påverkas av en

persons hälsa eller sociala situation där vården och omsorgen har betydelse, vilket i förlängningen

kopplar till IVO:s verksamhet. I tidigare uppdrag rörande våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat

våld finns koppling till det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska

upphöra.

6. Genomförande

6.1 Organisering och styrning

Chefen för avdelningen för verksamhetsstöd och styrning (som sitter i myndighetens ledning) ”äger”

och förvaltar planen för jämställdhetsintegrering och säkerställer att planen implementeras i aktuell

utförarorganisation för att målen ska nås. De aktiviteter som ska genomföras i linjen ansvarar

respektive linjechef för. Övriga aktiviteter sker i projektform inom ramen för IVO:s strategiska

utvecklingsarbete. Chefen för generaldirektörens stab (som sitter i myndighetens ledning) ”äger”

själva regeringsuppdraget och ansvarar för samordningen av återrapporteringarna till regeringen och

följer därmed uppdraget från en övergripande nivå. Precis som i IVO:s övriga verksamhet har alla

anställda ett kommunikativt ansvar. Det innebär att ansvariga för aktiviteterna i planen även ska se till

att kunskapen och resultaten kommuniceras i organisationen.

6.2 Kompetensförsörjning

IVO kommer att delta i det utbildningsutbud och erfarenhetsutbyte som det nationella sekretariatet för

genusforskning erbjuder. Därtill kommer utbildning om jämställdhetsintegrering erbjudas de

medarbetare och chefer som särskilt berörs 2016. IVO bedömer att det då finns störst behov av

utbildning. Utbildning följande år hanteras där behov uppstår. Personalenheten kommer vara

behjälplig att ta fram förslag på utbildning. Utöver detta finns flera aktiviter i mål- och aktivitetslistan

som rör jämställt bemötande. Utgångspunkten där är att detta i stort ska integreras i myndighetens

ordinarie utbildningsverksamhet.

3 Målet för jämställhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Därutöver

finns fyra delmål. (Prop. 2012/13:1 utg.omr. 13, bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:123.).

1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva

medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete

som ger ekonomisk självständighet livet ut.

3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha

möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till

kroppslig integritet.

7

6.3 Samverkan

I framtagandet av planen har IVO tillsammans med Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket tagit

initiativ till, och genomfört, nätverksmöten. IVO har även träffat Socialstyrelsen i samma syfte. Under

de kommande åren kommer IVO att delta vid de tillfällen för nätverksträffar och erfarenhetsutbyte

som det nationella sekretariatet för genusforskning erbjuder. Vid behov kommer IVO ha kontakt med

andra myndigheter.

6.4 Uppföljning och utvärdering

Beslutad plan och aktiviteter ska planeras, genomföras och följas upp under programperioden. Det

sker dels inom ramen för IVO:s strategiska utvecklingsarbete, där uppföljningen troligtvis kommer att

ske tertialvis för generaldirektören utöver den löpande uppföljningen inom utförarorganisationen. Dels

sker uppföljningen inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen för de aktiviteter som

genomförs i linjen. Med övergripande samordningsperspektiv från generaldirektörens stab följs arbetet

samt att återrapporteringarna till regeringen samordnas där. I samband med delredovisningen i februari

2018 där resultatet av genomfört arbete för 2015-2017 ska beskrivas och analysera görs rimligen en

bedömning av eventuella fortsatta behov på området. Ansvariga för aktiviteterna, ansvarig för IVO:s

strategiska utvecklingsarbete och planens ”ägare”, chefen för avdelningen för verksamhetstöd och

styrning (AC VSS), tar fram de underlag som krävs inför återrapporteringarna.

Ansvarig för respektive aktivitet säkerställer också att relevant aktivitet tas med i

verksamhetsplaneringen för nästkommande år. I ansvaret ingår även justeringar av aktiviteterna vid

behov och att detta rapporteras till AC VSS. Ekonomienheten på avdelningen för verksamhetsstöd och

styrning har det övergripande ansvaret för att säkerställa att målen för jämställdhetsintegrering

omhändertas i respektive verksamhetsplan under programperioden. Ansvarig för IVO:s strategiska

utvecklingsarbete respektive AC VSS ansvarar för eventuella justeringar av målen för

jämställdhetsintegrering. AC VSS ansvarar för justeringar av planen i dess helhet.

6.5 Hållbarhet och lärande

Samtliga mål för jämställdhetsintegrering är av den karaktären att de ska bli en del av myndighetens

ordinarie verksamhet. För varje mål planeras uppföljning och utvärdering av de tillhörande

aktiviteterna under 2018. Detta bedöms kunna ge indikationer på fortsatta utvecklingsområden likväl

som att överväganden kommer att göras av hur utvecklad kunskap kan tas om hand i ett längre

perspektiv. Ett av målen handlar specifikt om jämställdhetsintegrering av styrdokument. Det är viktigt

i syftet att lägga grunden för hur IVO ska arbeta med jämställdhet i det dagliga arbetet. Alla anställda

på IVO ett kommunikativt ansvar. Precis som i verksamheten i stort innebär det att ansvariga för

aktiviteterna i plan för jämställhetsintegrering även ska se till att kunskapen och resultaten

kommuniceras i organisationen.

6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar

IVO är en ung myndighet som under sina första två år har bedrivit systematisk utveckling av

verksamheten. Förändringsarbetet har omfattat många medarbetare både i kärnverksamheten såväl

som på de myndighetsövergripande avdelningarna. Det finns därmed omfattande erfarenhet av

utvecklingsarbete. Arbetet med jämställdhetsintegrering kommer att ske i linjen och inom ramen för

IVO:s strategiska utvecklingsarbete som tar vid efter det nyligen avslutade tvååriga förändringsarbetet.

Planen och aktiviteterna är formulerade tillsammans med de funktioner och medarbetare som ska

genomföra dem. Uppdraget är integrerat i verksamheten, det finns utpekade ansvariga för aktiviteterna

8

och planering och uppföljning sker i definierade processer. Detta talar för god måluppfyllelse. De

utmaningar som finns handlar om att IVO inte har arbetat med jämställdhetsintegrering tidigare. Det

finns därmed ett utvecklingsutrymme vad gäller kunskapsläget. Den främsta utmaningen med de

kommande årens arbete med jämställdhetsintegrering är dock de rådande omvärldsfaktorer som IVO

påverkas av just nu.4 Ett hårt tryck på myndigheten med ett ogynnsamt budgetläge innebär att

uppdraget med jämställdhetsintegrering kan upplevas som extra arbetsbelastning.

7. Mål- och aktivitetslista

7.1

Mål 1 för arbetet med jämställdhetsintegrering

IVO:s bemötande och kommunikation är jämställd.

IVO har omfattande kontakter med medborgare, yrkesutövare, patienter och brukare, vård-

och omsorgsgivare och andra intressenter. Det är viktigt att myndighetens bemötande och

kommunikation inte missgynnar någon på grund av kön. Genom jämställt bemötande och

kommunikation kan IVO bidra till att skapa jämställdhet.

RESURSER

AKTIVITET

RESULTATMÅL

7.1.1 Tid:

2016 Genomförande.

Ansvarig enhet:

VSS/Personalenheten

Personalen i

upplysningstjänsten och

barn- och

ungdomslinjen

genomgår jämställd

bemötandeutbildning.

Upplysningstjänsten

och barn- och

ungdomslinjen präglas

av jämställt

bemötande.

7.1.2 Tid:

2016 Nollmätning (innan

genomförd utbildning 7.1.1).

2017 Genomförande.

Ansvarig enhet:

VSS/Kommunikation

Undersökning av

medborgarnas

upplevelse av

bemötande i

upplysningstjänsten och

barn- och

ungdomslinjen (se

7.1.1).

Kvalitetsstudie av det

faktiska bemötandet.

IVO:s bemötande ska

upplevas och vara

jämställt.

7.1.3 Tid:

2016 Genomförande.

2017 Utbildningen

genomförs löpande.

2018 Utbildningen

Moment om jämställt

bemötande integreras i

den kommande

tillsynsutbildningen.

Tillsynsutbildningen

är jämställdhets-

integrerad med

moment om jämställt

4 Budgetunderlag 2016–2018 Inspektionen för vård och omsorg.

9


Ansvarig enhet:

VSS/Personalenheten

Utbildningen framöver

innehåller moment om

jämställt bemötande.

bemötande.

7.1.4 Tid:

2016 Genomförande.

2017 Utbildningen


2018 Utbildningen


Ansvarig enhet:

VSS/Personalenheten

Moment om jämställt

bemötande integreras i

den kommande

introduktionsutbildning

en.

Utbildningen framöver

innehåller moment om

jämställt bemötande.

Introduktionsutbildnin

gen är jämställdhets-

integrerad med

moment om jämställt

bemötande.

7.1.5 Tid:

2016 Genomförande.

Ansvarig enhet:

VSS/Kommunikation

Utbildning i jämställd

kommunikation för

kommunikatörer.

IVO ska ha kunskap

om och beakta

jämställdhet vid

framtagande av

kommunikations-

material.

7.1.6 Tid:

2016: Genomförande

(i början av 2016 för att ge

stöd till berörda i uppstarten

av arbetet).

Ansvarig enhet:

VSS/Personalenheten

De medarbetare och

chefer som träffas

direkt av uppdraget

2016 genomgår

utbildning om

jämställdhetsintegrering

i början av 2016.

Utbildning kommande

år hanteras där behov

uppstår.

Personalenheten

kommer vara behjälplig

att ta fram förslag på

utbildning.

De medarbetare och

chefer som träffas

direkt av uppdraget

2016 har genomgått

utbildning om

jämställdhetsinte-

grering i början av

året.

7.1.7 Tid:

2016 Genomförande

Ansvarig enhet:

VSS/Kommunikation

Granska och

jämställdhetsintegrera

IVO:s serviceåtagande.

IVO:s serviceåtagande

är jämställdhets-

integrerat.

7.1.8 Tid:

2018 Genomförande

Ansvarig enhet:

AC VSS (planens ägare)

ansvar för samordningen.

Ansvarig för respektive

aktivitet säkerställer att

underlag tas fram för

aktiviteten.

Uppföljning och

utvärdering av

genomförda aktiviteter

7.1.1-7.1.7.

Uppföljning och

utvärdering är

genomförd.

10

7.2


IVO:s analyser beaktar kön vilket synliggörs i redovisning och återföring.

I IVO:s uppdrag ligger att återföra kunskap från tillsynen till utförare och huvudmän. IVO

vägleder också personal i verksamheterna bland annat genom att ge råd med utgångspunkt

från tidigare tillsynserfarenheter. Genom att beakta kön i analyserna bidrar IVO till att

återföringen av tillsynens resultat kan uttala sig om skillnader om kön. Detta bedöms bidra

till att skapa jämställdhet.

RESURSER

AKTIVITET

RESULTATMÅL

7.2.1 Tid:

2016 februari Genomförande

Ansvarig enhet:

AU/Register och statistik

Kartläggning av nuläge

och framtagande av

könsuppdelad statistik.

Ökad tillgång till

könsuppdelad

statistik.

7.2.2 Tid:

2016 Genomförande

Ansvarig enhet:


och AU/Analys

Behovsinventering och

prioritering av områden

där könsuppdelad

statistik bör användas

och bidra till analysen.


könsuppdelad

statistik.

7.2.3 Tid:

2016 Genomförande

Ansvarig enhet:


Vidta åtgärder för att

kvalitetssäkra den

könsuppdelade

statistiken.


könsuppdelad

statistik.

7.2.4 Tid:

2016 Genomförande.

Inledningsvis input i vp-

processen 2017.

2017 löpande

2018 löpande

Ansvarig enhet:

AU/Analys

Jämställdhetsintegrera

analysen (som består av

den könsuppdelade

statistiken, 7.2.1-7.2.3).

Kön används som

faktor i analys där det

bedöms vara relevant.

På sikt bedöms detta

bidra till att

återföringen av

tillsynens resultat kan

uttala sig om

skillnader om kön.

7.2.5 Tid:

2018 Genomförande

Ansvarig enhet:






aktiviteten.

Uppföljning och

utvärdering av


7.2.1-7.2.4.

Uppföljning och

utvärdering är

genomförd.

11

7.3


IVO:s tillsynsmetoder är jämställdhetsintegrerade vilket bidrar till utveckling av

tillsynen.

Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har

god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Tillsynen ska bedrivas

effektivt och med kvalitet, varför relevanta tillsynsmetoder är viktigt. Genom att

jämställdhetsintegrera tillsynsmetoder och belysa kön kan IVO utveckla tillsynen och bidra

till att skapa jämställdhet.

7.3.1 Tid:

2016 Genomförande.

Ansvarig enhet:

AU/Metodutveckling

Utveckling av stöd/rutin

för att underlätta/

säkerställa att

jämställdhetsintegrering

finns med i tillsynens

metoder.

Tillsynsmetoderna är

jämställhets-

integrerade där

relevant.

7.3.2 Tid:

2016 Genomförande.

Vp-17 beaktas.

Ansvarig enhet:

AU/Metodutveckling i

samråd med relevant

processägare (samt med de

regionala tillsyns-

avdelningarna).

Stödet/rutinen införs i

relevant process som en

del i vp-17.

Delar av

inspektionsverksamhe

ten planeras med stöd

av jämställdhets-

integrerade metoder.

7.3.3 Tid:

2017 Genomförande.

Ansvarig enhet:

De regionala

tillsynsavdelningarna

Delar av inspektions-

verksamheten

genomförs med stöd av

jämställdhets-


Delar av

inspektionsverksamhe

ten är genomförd med

stöd av jämställdhets-


7.3.4 Tid:

2017 Genomförande.

Ansvarig enhet:

AU/Metodutveckling i

samråd med relevant

processägare (samt med de

regionala

tillsynsavdelningarna).

Uppföljning av hur

stödet/rutinen fungerar.

Stödets/rutinens

ändamålsenlighet och

funktionalitet är

uppföljd.

7.3.5 Tid:

2018 Genomförande.

Ansvarig enhet:

AU/Analys

Resultaten från de

aktuella inspektionerna

för 2017 analyseras.

Resultaten från

aktuella

inspektionerna för

2017 är analyserade.

7.3.6 Tid:

2018 Genomförande

Ansvarig enhet:

Uppföljning och

utvärdering av

Uppföljning och

utvärdering är

12






aktiviteten.


7.3.1-7.3.5.

genomförd.

7.4


IVO:s beslut ska vara begripliga och lika ärenden ska behandlas och bedömas lika utan

osakliga skillnader baserade på kön.

IVO är en myndighet där ett omfattande antal beslut fattas varje år. Genom lagenlig och

enhetlig handläggning av ärenden utan osakliga skillnader baserade på kön, ska IVO

uppfylla krav på rättssäkerhet och kan i detta bidra till att skapa jämställdhet. Besluten ska

vara begripliga och följa klarspråk för ökad tydlighet och bättre följsamhet/lärande. IVO ska

ha en mer enhetlig beslutsprocess vilket innebär att lika ärenden ska behandlas och bedömas

lika. Det ska inte spela någon roll var eller av vem ett ärende blir bedömt. Utgången i

ärendet ska bli densamma oavsett var det handläggs.

7.4.1 Tid:

2016 Beaktas i vp-17.

2017 Genomförande

Ansvarig enhet:

VSS/VUE i samråd med

processägare.

Inom ramen för

kvalitetsuppföljningen

granskas beslut inom

relevant ärendeslag med

fokus på enhetlig

handläggning,

begriplighet och kön.

Typ av ärendeslag

beslutas inför vp-17.

Statistiken som tas fram

i 7.2.1 – 7.2.3 kan

utgöra en indikation.

Beroende på vad

resultaten visar kan

dessa utgöra fynd för

fortsatta åtgärder

(7.4.2). Detta ska

beaktas i vp-18.

Beslut inom relevant

ärendeslag är

granskade med fokus

på enhetlig

handläggning

begriplighet och kön.

7.4.2 Tid:

Beaktas i vp-18.

2018 Genomförande

Ansvarig enhet:


processägare.

Relevanta åtgärder

vidtas baserat på

eventuella resultat från

7.4.1.

Relevanta åtgärder är

vidtagna.

7.4.3 Tid:

2018 Genomförande

Ansvarig enhet:



Uppföljning och

utvärdering av


7.4.1-7.4.2.

Uppföljning och

utvärdering är

genomförd.

13




aktiviteten.

7.5


Relevanta styrdokument är jämställdhetsintegrerade och lägger grunden för hur IVO

ska arbeta med jämställdhet i det dagliga arbetet.

Med jämställdhetsintegrerade styrdokument skapas förutsättningar för jämställd planering

och genomförande av verksamheten. Genom användning av jämställdhetsintegrerade och väl

implementerade styrdokument som lägger grunden för hur IVO ska arbeta med jämställdhet i

det dagliga arbetet kan IVO bidra till att skapa jämställdhet.

RESURSER

AKTIVITET

RESULTATMÅL

7.5.1 Tid:

2016 Genomförande.

Ansvarig enhet:

VSS/VUE

Inventering av

befintliga styr-

dokuments relevans

avseende jämställdhets-

integrering, samt

identifiering av nya

behov.

Relevanta

styrdokument och

behovet av nya

styrdokument är

inventerade.

7.5.2 Tid:

2016 Genomförande.

Ansvarig enhet:

VSS/VUE

Granskning av

relevanta styrdokument.

Granskning

genomförd av

relevanta

styrdokument.

7.5.3 Tid:

2016 Genomförande.

Ansvarig enhet:

VSS/VUE

Fastställande av

eventuella nya

styrdokument, t.ex.

riktlinjer.

Eventuella nya

styrdokument är

fastställda.

7.5.4 Tid:

2016 Genomförande.

Ansvarig enhet:


processägare.

Jämställdhets-

integrering av relevanta

styrdokument.

Relevanta

styrdokument är

jämställdhets-

integrerade.

7.5.5

Tid:

2017 Genomförande.

Ansvarig enhet:

VSS/VUE

Uppföljning av hur

tillämpningen av

jämställdhets-

integrerade styr-

dokument fungerar.

Jämställdhets-

integrerade

styrdokument är

uppföljda.

7.5.6 Tid:

2018 Genomförande.

Ansvarig enhet:

Justeringar/åtgärder av

jämställdhets-

Justering av

styrdokument är

14

VSS/VUE

integrerade styr-

dokument vidtas med

anledning av

uppföljningen 7.5.5.

genomförd.

7.5.7 Tid:

2018 Genomförande

Ansvarig enhet:






aktiviteten.

Uppföljning och

utvärdering av


7.5.1-7.5.6.

Uppföljning och

utvärdering är

genomförd.

15

8. Bilaga

Utdrag från regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Inspektionen för vård och

omsorg

Övriga uppdrag

Inspektionen för vård och omsorg ska redovisa en plan för hur myndigheten avser utveckla arbetet

med jämställdhetsintegrering under 2016-2018 i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de

jämställdhetspolitiska målen (prop. 2012/13:1 utg.omr. 13, bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:123).

Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål och de aktiviteter som myndigheten avser att

genomföra under perioden. Planen ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast

den 2 november 2015. Redovisning av åtgärder och resultat utifrån planen ska ske i myndighetens

årsredovisning för 2016-2018. Myndigheten ska även lämna en delredovisning senast den 22 februari

2018 till Regeringskansliet (Socialdepartementet) där resultatet av genomfört arbete för 2015-2017

beskrivs och analyseras.

Documents

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Inspektionen ...€¦ · IVO:s uppgift är att svara för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso-och sjukvård, socialtjänst och