Behov och prioriteringar 2019 - eskilstuna.se · grundförutsättningar för livsmedelsproduktion och gröna näringar, samt ger förutsättningar för fritids- och rekreationsmöjligheter

Stadsbyggnadsnämnden 2018-04-13 1 (15)

Stadsbyggnadsförvaltningen

HR Kommunikation SBN/2018:218

William Wikström 016-710 82 29

Eskilstuna – den stolta Fristaden

Behov och prioriteringar 2019 Fas: Behov och prioriteringar för 2019 Rapportperiod: 2018-04-20 Organisation: Stadsbyggnadsnämnden Diarienummer: SBN/2018:218

Eskilstuna kommun 2018-04-12 2 (15)

Sammanfattning ................................................................................................................................................................... 3

Ärendebeskrivning ................................................................................................................................................................ 3

Planeringsförutsättningar ................................................................................................................................................. 3

A. Omvärld ............................................................................................................................................................................ 4

Omvärld och viktigaste utmaningarna för stadsbyggnadsnämnden ................................................................................ 4

Urbanisering ................................................................................................................................................................. 4

Rörlig arbetsmarknad ................................................................................................................................................... 5

Hållbar stad ................................................................................................................................................................... 5

Levande landsbygd ....................................................................................................................................................... 6

Ökade krav och behov av delaktighet .......................................................................................................................... 6

Sammanfattning viktigaste utmaningarna för stadsbyggnadsnämnden ...................................................................... 6

B. Demografisk påverkan ...................................................................................................................................................... 7

C. Nämndens/bolagets nuläge och ev. korrigeringar 2018 ................................................................................................. 7

Nuläge ekonomi ................................................................................................................................................................ 7

D. Inriktning på prioriteringar och omprioriteringar inför 2019 ........................................................................................... 8

Värna demokratin ............................................................................................................................................................. 8

Attraktiv stad och landsbygd ........................................................................................................................................ 8

Social uthållighet........................................................................................................................................................... 9

Miljö och samhällsbyggnad ............................................................................................................................................ 10

Attraktiv stad och landsbygd ...................................................................................................................................... 10

Ekologisk uthållighet ................................................................................................................................................... 11

Medarbetare ................................................................................................................................................................... 11

Attraktiv arbetsgivare ................................................................................................................................................. 11

Processkvalitet ................................................................................................................................................................ 12

Kvalitet ........................................................................................................................................................................ 12

Ekonomi .......................................................................................................................................................................... 12

Stabil ekonomi ............................................................................................................................................................ 12

E. Effektivisering ................................................................................................................................................................. 13

Vad är vi tillräckligt bra på? ............................................................................................................................................ 13

Vad kan vi minska ner alternativt sluta göra? ................................................................................................................ 14

Ekonomiska effekter av detta ..................................................................................................................................... 14

Effektivisering inom administration ............................................................................................................................... 15


Processgemensamma effektiviseringsområden ............................................................................................................. 15

Digitalisering av verksamheten ....................................................................................................................................... 15

Förändringar intäkter ...................................................................................................................................................... 15

Sammanfattning Eskilstunas utveckling är i en intensiv fas och trycket på nybyggnationer, planering och utveckling av nya områden samt omvandling av befintliga miljöer är stort. För att leva upp till omvärldens förväntningar och uppfylla egna målsättningar ställs det höga krav på stadsbyggnadsnämnden och dess verksamheter. Nämnden har på det stora hela hittills lyckats bra med att tillmötesgå omvärldens krav och infriat de egna målsättningarna. För stadsbyggnadsnämnden handlar arbetet under 2019 och framåt om att i hög grad bibehålla den goda nivå nämndens verksamheter håller. Arbete som bidrar till ett ökat bostadsbyggande och social hållbarhet föreslås fortsatt prioriteras. Behov, krav och kostnadsökningar får balanseras mot effektiviseringar, prioriteringar och neddragningar utifrån de förutsättningar som nämnden får inför 2019.

Ärendebeskrivning Enligt Eskilstuna kommuns styrsystem ska samtliga nämnder besluta om behov och prioriteringar 2019 som ett underlag till kommunfullmäktiges årsplan, samt till nämndens egen verksamhetsplan 2019.

Planeringsförutsättningar Från 2019 växer det demografiska trycket mer än skatteunderlaget vilket innebär en utmaning för Eskilstuna precis som för övriga kommuner i Sverige. Bedömning är att Eskilstuna växer med ca 1000 personer per år, vilket beräknas ge ökade intäkter med 54 mnkr baserat på nuvarande skatteintäkter och statsbidrag. Ett ökat antal unga innebär ökade kostnader för barnomsorg och skola. I genomsnitt beräknas knappt hälften av befolkningsökningen vara under 19 år vilket påverkar behovet av nya förskolor och skolor. Den demografiska utvecklingen för äldre visar på en stadigt ökande andel äldre. Detta ställer ökande krav på vård och omsorg i form av att fler lägenheter inom vård- och omsorgsboenden behöver byggas och att fler kommer att behöva insatser från hemtjänsten. Med den nya skatteprognosen pekar det ekonomiska resultatet för 2019 på cirka 109 mnkr vilket motsvarar 1,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket inte når upp till kommunens resultatmål. Prognosen för 2020 är 17 mnkr. För att nå upp till resultatmålets nivå på 2,5 procent, saknas därmed ca 150 mnkr för år 2020. Det innebär att ett samlat grepp över hela kommunkoncernen måste tas. Nämnderna och bolagen ska se över sina intäkter och identifiera områden för effektivisering, inom verksamheten eller tillsammans med andra. Inriktningen är att nämnderna bidrar genom effektiviseringar som digitalisering och e-tjänster, nedprioritering av verksamhet, smarta samverkanslösningar, hårdare inköpsstyrning och stramare IT-/systemplattformar. Delårsvisa avstämningar införs för att säkra denna hemtagning. Varje nämnd och bolag ska ta fram en lista över vad man ska sluta göra, vad som är tillräckligt bra, processynergier samt koncernvisa synergier. Om ytterligare förbättringar sker av skatteprognosen till följd av en eventuellt starkare konjunktur kommer dessa att behövas för att uppnå en långsiktigt hållbar resultatnivå. Nämnderna kan därför inte räkna med några resurstillskott. Inriktningen för 2019 är effektiviseringskrav om 1,5 procent för flertalet nämnder. Utöver detta behöver intäktsökningar och effektiviseringar om 150 mnkr identifieras inför 2020.


För stadsbyggnadsnämndens del innebär det generella effektiviseringskravet på 1,5 % en ramminskning med 4,8 mnkr (kapitalkostnader om 78,4 mnkr är exkluderade detta effektiviseringskrav). Investeringsramen för 2018 uppgår till ca 800 mnkr, 2019 ca 1300 mnkr och 2020 ca 1000 mnkr. Härav utgör den totala investeringsramen för stadsmiljö i Eskilstuna och Torshälla 100 mnkr (exkl. samfinansieringsprojekt). De samlade investeringarna i årets investeringsprocess kommer att genomgå en särskild prövning. Detta mot bakgrund av de totala behoven inom kommunen. För att få tydlighet kring beslut och en helhetsbild av investeringarna kommande år ska investeringarna delas upp enligt nedan.

Projektinvestering

Raminvestering

Inriktning/Plan

Tidigare års beslutade projektinvesteringar

A. Omvärld

Omvärld och viktigaste utmaningarna för stadsbyggnadsnämnden Världen förändras i snabbare takt och omvärldsanalys måste vara en naturlig del i arbetet med att skapa och bygga framtidens Eskilstuna. Genom nationella och internationella nätverk kan globala, nationella, regionala och lokala trender identifieras. Ett proaktivt förhållningssätt ökar förmågan att förebygga och minimera effekter av trender samt att förstärka positiva delar.

Urbanisering

Eskilstuna kommun ligger mitt i en expansiv region med möjligheter till en god tillväxt när det gäller befolkning och företagande. Tillväxttakten avseende bostäder fortsätter att öka. Sverige genomgår en snabb urbanisering och staden har som levnadsplats en kraftfull renässans. Det leder också till nya krav både på utformning och på funktion. I både stads- och näringslivsutveckling spelar humankapitalet allt större roll. Upplevelsen av stadsrummet blir mer avgörande och vilken typ av stadsliv som erbjuds allt viktigare. Det offentliga rummet som arena och mötesplats måste skapas med högre kvalitet samtidigt som kraven på skötseln ökar. Eskilstunas befolkningstillväxt beräknas vara fortsatt stark de kommande åren, minst 1000 invånare per år. Befolkningsökningen kommer framför allt ske i de två städerna men även befolkningen i kommunens mindre orter och på landsbygden förväntas öka, om än i mindre grad. Det innebär att det är fortsatt stor efterfrågan av nya bostäder, fler arbetstillfällen samt utökad offentlig och kommersiell service.

Torshälla stad Torshälla stad är en attraktiv boendeort med mångårig historia. Staden har goda kollektivtrafikmöjligheter till Eskilstuna och lämpar sig väl för invånare som vill bo i en mindre stad men med närheten till en större ort. För att få en sammanhållen bild för hur Torshälla bör och kan utvecklas på lång sikt pågår ett arbete med ortsutvecklingsplan. Utöver det finns flera detaljplaneprojekt i Torshälla för nya bostäder och servicefunktioner.


Rörlig arbetsmarknad

Pendlingen till och från Eskilstuna kommun ökar och förväntas fortsätta öka i en växande arbetsmarknadsregion. Arbetsmarknadens utveckling mot ökad specialisering gör att pendlingen kan komma att öka ytterligare. Även möjligheten att tillgodogöra sig en större arbetsmarknad för arbeten med lägre utbildningskrav gynnas av detta. Närheten till bra kollektivtrafik är primär för modern tjänstesektor och för Eskilstunas ekonomiska utveckling och hållbarhet. Områdena runt resecentrum blir med andra ord viktigare och så även kopplingen mellan resecentrum och primära mål i staden som till exempel Högskolan och Munktellområdet. Lägen för tjänstesektorn inom 5-10 minuters promenadavstånd från Eskilstuna station måste uppmärksammas mer. Den rörliga arbetsmarknaden innebär också en utmaning för nämndens verksamheter och för kompetensförsörjningen, särskilt inom vissa yrken där det är stor efterfrågan på arbetsmarknaden både inom den offentliga som den privata sektorn. Detta bidrar till en relativt hög personalomsättning inom delar av förvaltningen och vakanta tjänster uppstår under kortare och längre rekryteringsperioder. Följderna av detta är en ökad arbetsbörda för befintlig personal, både under vakansperioder men även under inskolningsperioder av nya medarbetare, vilket kan påverka måluppfyllelsen negativt.

Hållbar stad

En viktig del av skötsel och utveckling av stadsmiljöer på kort och längre sikt är att hänsyn tas till alla tre hållbarhetsperspektiv; ekonomisk-, miljömässig- och social hållbarhet. Social hållbarhet har fått allt mer fokus den senaste tiden då det är av vikt att urbana miljöer upplevs som trygga och till för alla. Staden är till för alla och ska vara en plats där alla ska kunna känna sig trygga, såväl i sitt direkta närområde som på offentliga platser runt om i Eskilstuna och Torshälla. Stadsbyggnadsnämndens verksamheter fyller en viktig funktion i arbetet med social hållbarhet och upplevd trygghet. Dels genom att se till så att de offentliga ytorna är rena och snygga, och dels genom att aktivt delta i kommungemensam planering inom trygghetsrådet samt genom att i planering av nya områden särskilt beakta sociala aspekter. Eskilstunas stadsdelar har en struktur som i viss grad störs av barriärer och flera stadsdelar utgör enklaver. Trots att relativt korta avstånd från ytterkant in till centrum ger bra möjligheter för gång och cykel behöver Eskilstuna stad utvecklas ytterligare för att öka känslan av en sammanhållen stad. Förutom svårigheten av att nå känslan av att vi alla lever i en och samma stad så leder detta också till sämre tillgänglighet till service och arbeten, ibland också känsla av otrygghet. Arbetet med stadsläkning som syftar till att täppa till barriärer i de prioriterade områdena är en mycket viktig del i arbetet med social hållbarhet. Genom insatser i och runt de prioriterade områdena skapas förutsättningar för en levande och trygg stad. Arbetet med att involvera invånare i planeringsarbetet är också en bidragande del till inkludering i samhället, här ser förvaltningen stora möjligheter att tillvarata digitala kanaler för ökad delaktighet, exempelvis som genom arbete med barn-GIS. En trygg hemmiljö är viktigt för känna trygghet, förvaltningen arbetar med insatser enligt handlingsplanen för kvinnofrid vilket är ett viktigt arbete även framöver. Fler invånare i kommunen samt fler arbetspendlare till och från Eskilstuna leder till en ökad utmaning för kommunens trafikplanering. Tillsammans med tufft uppsatta mål i trafikplanen för omfördelning mellan trafikslagen skapas behov för ökad målstyrning för att främja hållbart resande i alla led. Prioriteringar mellan olika trafikslag kan behöva göras. En viktig del av arbetet är även förbättrad trafiksäkerhet för alla trafikanter.


Levande landsbygd

En välmående landsbygd är beroende av en välmående stad och vice versa. Skogs- och jordbruksnäringar utgör grundförutsättningar för livsmedelsproduktion och gröna näringar, samt ger förutsättningar för fritids- och rekreationsmöjligheter. Städer, mindre tätorter och landsbygd samspelar utifrån sina respektive styrkor och behov. Intresset för att utveckla och bygga i kommunens mindre orter har ökat under de senaste åren. Förvaltningen ser även att förfrågningar om förhandsbesked och bygglov på landsbygden har ökat, framförallt i Mälarnära områden. I strategisk inriktning för åren 2016-2109 anges att förutsättningarna för att bo, leva och verka på landsbygden ska utvecklas och det ska bland annat göras genom goda kommunikationer och fler möjligheter till bostäder. Förvaltningen ser att det är viktigt att även utvecklingen på landsbygden görs medvetet och i linje med översiktsplanen så att kommunen också i framtiden kan klara av att leverera förväntad service (VA, vägar, samhällsbetalda transporter, skola och förskola med mera) till alla. Med tanke på det ökande trycket i framförallt Mälarnära områden har frågan om behov av tydligare strategier och utbyggnadsprinciper för landsbygden blivit en mer aktuell fråga som framförallt hanteras i revideringen av kommunens översiktsplan.

Ökade krav och behov av delaktighet

Stadsbyggande och skötsel av den offentliga miljön intresserar, engagerar och påverkar många människor och därför blir behovet av kommunikation och delaktighet allt viktigare. Detta gäller såväl vid projekt som innebär förändring som vid förvaltning. Förståelse för projektens syfte, mål och resultat samt möjlighet till påverkan grundläggs genom tidig delaktighet, vilket leder till fler nöjda invånare, bättre slutresultat och effektivare resursutnyttjande. Att utveckla mer avancerade metoder för dialog och delaktighet kräver resurser och personal. Delaktighet tar mycket tid och kan påverka att tidplaner för projekt blir längre, men resultatet kan bli bättre. Stadsbyggnadsförvaltningen kan se behov att på ett bättre sätt nyttja de tekniska möjligheter som finns för at tillmötesgå invånares och andra intressenters krav och behov av kommunikation och delaktighet. Digitaliseringen bör dock vara en kommungemensam fråga och drivas centralt i koncernen som stöd till förvaltningarnas eget arbete, detta är särskilt viktigt för de mindre förvaltningarna.

Sammanfattning viktigaste utmaningarna för stadsbyggnadsnämnden

*Arbete för ökad social hållbarhet och ökad upplevd trygghet *Fortsatt leverans av strategiska planer och detaljplaner för fler bostäder, näringslivsetableringar och offentlig och kommersiell service. *Utvecklingsplaner och stadsläkningsarbete kommer ställa krav på nya investeringar, vilket behöver tas höjd för i kommunens investeringsplanering. *En kommun som växer skapar fler ärenden och större geografiskt område med fler gator, parker med mera att utveckla, drifta och underhålla. Till detta tillkommer underhållsbehov och reinvesteringar i äldre anläggningar. *Fler invånare ger fler ärenden och högre kostnader när det gäller skolskjuts, färdtjänst, parkeringstillstånd för rörelsehindrade med mera. *Omställning till ett mer hållbart resande ställer krav på utvecklad kollektivtrafik och förbättrad stadsmiljö, trafiksäkerhet och framkomlighet för bussar och gång- och cykeltrafikanter. *Personalomsättning och kompetensförsörjningen. En stor konkurrens på arbetsmarknaden samt svårigheter att rekrytera inom flera områden på förvaltningen ger längre vakanser vilket påverkar leverans inom nämndens verksamhetsområden samt arbetsmiljön för medarbetarna. *Fortsatt systematisering och effektivisering av arbetet. *Ökat behov och krav på digitalisering


B. Demografisk påverkan Befolkningstillväxten i Eskilstuna kommun ställer krav på att områden planeras och byggs för bostäder, verksamheter och kommersiell och offentlig service som till exempel förskola, skola och äldreboenden. Här krävs ett nära internt samarbete med berörda förvaltningar och bolag för att planeringsarbeten ska ske i god tid. För detta behövs en god och långsiktig lokalresursplanering då detaljplanering för nya verksamheter tar lång tid och behöver prioriteras mot andra viktiga stadsutvecklingsprojekt. Den demografiska utvecklingen påverkar även mängden ärenden och kostnader för skolskjuts, färdtjänst och parkeringstillstånd för rörelsehindrade vilket nämnden ansvarar för. Fler invånare gör även att behovet av utveckling, drift och underhåll av allmänna platser ökar, till exempel byggande och underhåll gator, utveckling och skötsel av park- och naturmiljöer.

C. Nämndens/bolagets nuläge och ev. korrigeringar 2018 Stadsbyggnadsnämndens verksamheter går idag på högvarv. Det rådande läget i Sverige och i omvärlden medför ett stort tryck på utvecklingen av Eskilstuna som geografisk ort. Nämnden har ett uppdrag att utveckla och stärka stad och landsbygd. Att leda och koordinera stadsbyggandet är en av nämndens viktigaste uppgifter. Samverkan och helhetssyn är ledord. Det strategiska arbetet med att ta fram utvecklingsplaner och detaljplaner för att skapa förutsättningar för byggandet av bostäder och verksamheter har varit och är fortsatt i fokus. Förvaltningen deltar aktivt i det kommunövergripande arbetet för en effektivare stadsbyggnadsprocess. Översiktsplanen och utbyggnadsstrategin formulerar fortsatt huvudinriktning för en långsiktig hållbar utveckling och fortsatt framgångsrikt bostadsbyggande fram till 2030 och ger därmed en tydlig inriktning av nämndens arbete. Priolistan för detaljplaner är fortsatt grunden för strategiska prioriteringar för att tillgodose behovet av planlagd mark för nya bostäder och verksamheter. I nuläget pågår aktiv handläggning av detaljplaner för över 3100 nya bostäder. Detaljplaner som förväntas antas under 2018 bedöms möjliggöra för byggnation av cirka 800 bostäder, vilket är mer än processmålet om 600 planerade bostäder per år. Det skapar också goda förutsättningar för att nå målet om byggstart för minst 600 nya bostäder per år. Därutöver tillkommer planer för handel, äldreboende och förskoleutbyggnad. Den utbyggnadstakt som nu sker skapar förutsättningar för att vi med stor marginal kommer att klara målet om 5000 bostäder fram till 2030. Nämnden har under föregående år levererat goda resultat för i stort sett samtliga åtaganden nämnden beslutat om, bedömningen för början av innevarande år är att nämnden fortsatt kan leva upp till sina åtaganden i verksamhetsplanen. För att hjälpa kommunerna att tillmötesgå efterfrågan på stadsutveckling har staten under ett par år tillfört expansiva kommuner så kallade byggbonuspengar. Medlen har möjliggjort att nämndens verksamheter kunnat växla upp med fler tjänster och konsultinsatser inom plan- och byggprocessen samt utveckling och skötsel av den offentliga miljön. Prognosen är att kommunen får byggbonuspengar till och med 2019. Hur det ser ut därefter kring finansiering är oklart i dagsläget vilket måste hanteras i det fortsatta arbetet.

Nuläge ekonomi I Årsplan (ÅP) 2018 beslutad av kommunfullmäktige i juni 2017 tilldelades stadsbyggnadsnämnden en nettobudget på 389,3 mnkr för budgetåret 2018, och i kommunfullmäktiges beslut i november om Kompletterande Årsplan (KÅP) 2018 utökades nettobudgetramen 2018 till 394,5 mnkr. Efter detta har 2,7 mnkr överförts till SBN från


KLK för revidering av översiktsplan och därmed uppgår driftbudgetramen till 397,2 mnkr. Beslutade byggbonusmedel 2018 om totalt 12,5 mnkr ingår i denna budgetram. Jämfört med 2017 års budgetram (380,4 mnkr) har budgetramen ökats med 16,8 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade i mars 2018 enligt regelverket för över- och underskottshantering att överföra 3.9 mnkr till 2018 från nämndens överskott 2017. Kommunfullmäktige beslutade även om engångsvisa förstärkningar från föregående års resultat, för stadsbyggnadsnämnden innebär det 0,5 mnkr till trafiknätsutredning för ökad tillgänglighet och hållbart resande. Utöver detta beslutade även kommunfullmäktige att överföra överskott byggbonuspengar 2017 till år 2018, sammanlagt 5,8 mnkr. Detta innebär att det totala budgetutrymmet (netto) för 2018 uppgår till 407,4 mnkr vad gäller stadsbyggnadsnämndens verksamhetsområden.

D. Inriktning på prioriteringar och omprioriteringar inför 2019 Stadsbyggnadsnämndens verksamheter berör främst de strategiska målen Attraktiv stad och landsbygd, Social uthållighet och Ekologisk uthållighet. Samtliga tre mål står i nära relation till varandra, frågor som hållbarhet, trygghet, och attraktiva och tillgängliga offentliga miljöer är några beröringspunkter. Synergier mellan målen innebär att till exempel insatser för att öka stadens och landsbygdens attraktionskraft också skapar möjligheter till hållbara resor och ökad upplevd trygghet. Nämndens huvudprocesser är Värna demokratin och Miljö och samhällsbyggnad. Utöver detta arbetar nämndens verksamheter ständigt med de inåtriktade processerna Medarbetare, Processkvalitet och Ekonomi.

Värna demokratin

Attraktiv stad och landsbygd

Arbete som bidrar till social hållbarhet och ett ökat bostadsbyggande föreslås fortsatt prioriteras. En fortsatt väl fungerande drift och skötsel samt utveckling av den offentliga miljön är viktig. Det är av stor betydelse att resurser medvetet prioriteras och fördelas för att uppnå en balanserad kombination av långsiktig strategisk planering, detaljplanering samt handläggning av byggärenden. Genom en god strategisk planering och analysarbete, till exempel revidering av översiktsplanen, utvecklingsplanering, arbete med stadsvision och stadsläkning skapas förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt. En del av arbetet är att kommunicera och löpande förankra de strategiska planer, strategier, mål med mera som finns för utveckling av attraktiv stad och landsbygd. Det är även viktigt att fortsätta arbetet med strategiska planer för att underlätta för detaljplanering och kommande bygglovsprövningar exempelvis handlingsplan/arkitekturprogam, kulturmiljöprogram, belysningsplan med mera. Att få fram, implementera, genomföra och följa upp mål i planer, program och strategier behöver växelverka. Stadsbyggnadsnämnden och förvaltningen har en stor roll i planeringen och arbetet för olika typer av större kommunala och kommersiella anläggningar i kommunen, från tidiga skeden till bygglovets slutbesked. Genom tidiga lokaliseringsprövningar kan lämpliga platser identifieras, till exempel vid planering av skolor, äldreboenden, kultur- och kongresshus, energicentrum med mera. Vikten av att förvaltningen kan involveras i tidiga skeden och har resurser för detta kan inte nog understrykas för att minska risken för problem/komplikationer i senare skeden. På grund av det fortsatta höga exploateringstrycket i kombination med svårigheter att rekrytera medarbetare blir det fortsatt nödvändigt att göra prioriteringar av planuppdrag, vilket innebär att ansökningar av främst enskilt intresse och av liten betydelse för kommunens utveckling kommer att få stå tillbaka och genomföras i mån av tid.


Social uthållighet

Gestaltning av den offentliga miljön är i grunden en demokratifråga, allt från gatumiljöer till parker och lekplatser med mera ska rikta sig till alla. Flickor och pojkar, män och kvinnor och personer med olika bakgrund ska alla vara en del av en växande och trygg kommun. Olika önskemål och behov ska beaktas i planeringen och fler ska kunna påverka stadens utveckling på det sätt som de själva väljer, exempelvis genom fysiska möten eller genom digitala kanaler. Nämndens verksamheter fortsätter att arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Internt inom förvaltningen innebär det att analysera och åtgärda ojämlikheter där de upptäcks. Det är även viktigt att fortsätta sträva efter en jämn fördelning av män och kvinnor på avdelningarna samt arbeta med olika kompetenshöjande insatser inom området jämställdhet och mångfald. Förvaltningen har totalt könsfördelning 57/43 (män/kvinnor) och av våra nio avdelningar/enheter har fyra jämn könsfördelning. På chefsnivå är könsfördelningen idag 43/57 (män/kvinnor). Vid rekryteringar av nya medarbetar bör hänsyn tas till exempel till hur annonser utformas för att intressera både män och kvinnor som sökande. Förvaltningen arbetar även vidare med att ut bredda mångfalden på avdelningarna, olikheter är en styrka och kan bredda perspektiven i det dagliga arbetet. I handläggning av ärenden ska förvaltningen fortsätta att arbeta för att leverera en jämlik service till kommunens invånare. Satsningar på trygghetsfrågor behöver fortsätta, bland annat utifrån resultat i kommunens medborgarundersökning, förslag på prioriterat arbete under 2019 är att fortsätta arbetet med belysningsfrågor då det kan ha en direkt påverkan på den upplevda tryggheten. Stadsbyggnadsnämnden kan på olika sätt bidra till och stödja arbetet med social hållbarhet i kommunen och de olika stadsdelarna. Social hållbarhet är alltid ett viktigt perspektiv i planeringen av en attraktiv allmän plats, både när det gäller trafik-, grön- och detaljplanering. Ett fortsatt arbete med stadsläkningsprojekten där målsättningar förtydligas och resurserna ökats under 2018 för att öka tempot. Även att detaljplaner i socialt prioriterade områden prioriteras högt är väsentligt för att möjliggöra en utveckling av den fysiska miljön i dessa områden. Omprioriteringar av utveckling och skötsel av offentliga miljön kan komma att ske där utsatta eller mindre attraktiva områden får större fokus. Nämndens investeringsbudget kan även återspegla hur den stödjer målet om ökad social uthållighet. Fortsatt utveckling av kollektivtrafiken som viktigt medel för jämlikhet, jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet i samhället för alla. En väl planerad kollektivtrafik leder till tät närvaro av människor på viktiga platser i staden och kan bidra till tryggare platser. Arbetet med kollektivtrafikplanen färdigställs under 2018, målen i den blir viktiga för att uppnå social hållbarhet. Vidare arbetar förvaltningen för ett attraktiv och trygg närmiljö bland annat genom en god renhållning, trygghetsåtgärder, klottersanering och snabb hantering av fordonsflyttsärenden. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för färdtjänst, omsorgsresor, särskild skolskjuts samt parkeringstillstånd för rörelsehindrade. En viktig samarbetspartner för nämnden är Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Förvaltningen arbetar vidare för att ha rimliga handläggningstider avseende färdtjänst och parkeringstillstånd.


Miljö och samhällsbyggnad

Attraktiv stad och landsbygd

Det finns i dagsläget behov och förväntningar på ytterligare ökad planberedskap för bostäder och verksamheter samt på snabbare plan- och byggprocesser. En översyn av stadsbyggnadsprocessen pågår med målsättningen att skapa en effektivare stadsbyggnadsprocess. För att förvaltningen både ska kunna leverera detaljplaner för nya bostäder och verksamheter i tillräcklig omfattning och samtidigt kunna arbeta med strategisk planering och övergripande projekt behöver roller, ansvar och mandat tydliggöras ytterligare inom och mellan berörda förvaltningar och bolag. I utvecklingen av staden Eskilstuna satsar stadsbyggnadsnämnden på att inom projekten stadsläkning arbeta för fler bostäder, utökad service, förbättrad infrastruktur med mera för en långsiktigt ekonomisk, miljömässigt och social hållbarhet. I Torshälla beräknas arbetet med utvecklingsplan för staden vara godkänd till stöd för kommande arbeten. Samarbete fortsätter med Västerås för en utvecklingsplan för Kvicksund och 4Mälarstäderna (Eskilstuna, Västerås, Enköping och Strängnäs) arbetar vidare för en gemensam utvecklingsplan för kommunerna. Utveckling av nytt resecentrum för att möta utbyggnaden av Svealandsbanan, skapa ökade regional samband och bredda arbetsregionen och bostadsbyggandet är viktigt. Snabb hantering med hög kvalitet av markupplåtelser, torghandel och dispenser bidrar till en attraktivare och levande stad. Att planera, bygga och sköta gator, gång- och cykelvägar, parker, torg, parkeringsplatser med mera på ett bra sätt skapar förutsättningar för den attraktiva och trygga staden. I en stad som växer tillkommer nya skötselobjekt varje år, vilket medför ökade kostnader samt krav på effektivt arbetssätt. Även befintliga ytor och anläggningar får en högre grad av slitage när befolkningstätheten ökar. Kostnaderna ökar även när kommunen tar över väghållarskapet från enskilda vägföreningar. Genom en effektivare stadsbyggnadsprocess frigörs resurser att göra rätt saker i rätt tid. Utöver det får avvägningar göras när krav och behov ändå måste leda till att fler handläggare ska anställas. Vid jämförelse med andra kommunen i stark tillväxt så är det många av dessa kommuner som rekryterar och utökar antalet handläggare, från tidiga planeringsskeden, detaljplanering till projekterings- och byggärenden. Resurser och leverans går hand i hand, fler resurser gör att vi kan hantera fler planer och snabbare, färre resurser gör att kommunen tydligare måste prioritera turordning för till exempel strategiska planer och detaljplaner. Utöver personella resurser behövs konsultstöd i de fall där utredningar med spetskompetens behövs, som inte finns inom den egna organisationen. Vissa utredningar är lagstadgade att ta fram, till exempel i planarbeten. Behovet av mer mark planlagd för näringslivsverksamheter på kort och lång sikt är viktigt för Eskilstunas utveckling och fler jobb. Det finns en tydlig koppling mellan företagens konkurrenskraft och hur den fysiska miljön planeras och utformas. Där det finns tillgång till effektiva transporter och attraktiva boendemiljöer finns också goda möjligheter för företag att utvecklas. Attraktiva, levande bostads- och stadsområden har blivit magneter i konkurrensen om specialiserad arbetskraft och arbetsplatser. Utbudet av service och tjänster, kultur och upplevelser, arbetstillfällen, skolor, vård och omsorg lockar människor. Planeringen av boende, trivsel, trygghet, trafik och miljö får därför stor betydelse. Förvaltningen ser positivt på att arbeta vidare med möjlighet till medfinansiering av externa aktörer vid investeringsprojekt i den offentliga miljön. Dialog med fastighetsägare med flera skapar även möjlighet till att investeringar samordnas med fastighetsägares egna investeringar så att samproduktion kan uppnås.


Förvaltningen har för avsikt att förenkla för företagares kontakt med förvaltningen och kommunen i tidiga skede. Detta genom att delta i det övergripande arbetet dukat bord som kommunledningskontoret driver samt att inom förvaltningen förenkla en väg in vid till exempel större nyetableringar.

Ekologisk uthållighet

Nämnden arbetar kontinuerligt för en hållbar utveckling, till exempel genom ekosystemtjänster samt för ett klimatanpassat och energieffektivt samhällsplaneringsarbete. Kommunen har medverkat bland annat i projektet Citylab Action som resulterat i en metod/guide för hållbar stadsutveckling Eskilstuna som kommer bidra till att kommunen får ett mer systematiskt arbetssätt vid stadsutvecklingsprojekt i tidiga skeden. För en långsiktigt hållbar utveckling av resandet behöver vi fortsatt arbeta med mobilitetsfrågor och utvecklande av god kollektivtrafik och förbättrade förutsättningar för gång- och cykeltrafiken. En robust kollektivtrafik med god framkomlig är ett viktigt medel för jämlikhet, jämställdhet och delaktighet i samhället men också för att öka den ekologiska uthålligheten. En god kollektivtrafik bidrar även till ökat bostadsbyggande, attraktiv stadsmiljö och ökad social hållbarhet. För en väl fungerande kollektivtrafik är det viktigt att vi har bra trafiklösningar med koppling och effektiva bytesmöjligheter mellan det lokala och regionala nätet samt mellan olika färdslag. Fortsatt utveckling av kollektivtrafiken är därför viktig där det kan vara intressant att titta på olika alternativ, till exempel spårbunden lokal kollektivtrafik. Planering för fler busskörfält pågår. Befolkningstillväxten påverkar kostnader och intäkter för allmän och särskild kollektivtrafik då det blir fler resenärer. När det gäller den allmänna kollektivtrafiken så ökar kostnaderna för kommunen år 2019, både genom ökning av medlemsavgiften (6,0 mnkr), genom utökning av tiden för fria resor för 65 år och äldre (0,8 mnkr) samt utökad trafikering på grund av nya behov (1,0 mnkr). Likaså ökar medlemsavgiften för särskild kollektivtrafik (1,0 mnkr). Detta innebär att för 2019 beräknas dessa fasta kostnadsökningar totalt till 8,8 mnkr. I Sörmland pågår regionbildning och i det arbetet ingår Sörmlandskollektivtrafikmyndighet och en skatteväxling kommer att ske. Hur och om det påverkar kollektivtrafikens kostnader får vi fortsätta analysera.

Medarbetare

Attraktiv arbetsgivare

Förvaltningens personalomsättning har under de senaste åren ökat succesivt och rekryteringsläget varierar både över tid och mellan olika kompetenser. Omsättningen leder bland annat till ökad belastning och upplevd arbetsrelaterad utmattning. Det är viktigt att förvaltningen arbetar för att förbättra upplevelsen av stress och utmattning, bland annat genom att balansera förväntningar och krav mot faktiska förutsättningar. Ett mer proaktivt arbete för att hantera omsättningen har påbörjats där exempelvis planerad överlappning inför pension och överanställning, när det är möjligt kan vara aktuellt. En strukturerad och väl genomförd introduktion är mycket viktigt både för den nya medarbetarens upplevelse och för verksamheterna. Förvaltningen avser också att påbörja dialog för att undersöka möjligheter inom ramen för verktygslådan. I och med det höga trycket på byggandet och att antalet ärenden fortsätter att öka är det viktigt för förvaltningen att säkerställa bemanningen på kort och lång sikt för att klara rimliga handläggningstider. Kompetensutveckling är viktig för att bibehålla en rättssäker och korrekt handläggning.


Processkvalitet

Kvalitet

Efterfrågan av GIS-stöd inom organisationen ökar vilket är mycket positivt. Förvaltningen ser även behov av att arbeta mer med systemförvaltning och systemutveckling inom området. Utifrån dagens resurser har förvaltningen svårt att fullt ut stötta organisationen i den omfattning som önskas. I kommande digitaliseringsarbete kommer väl fungerande GIS-system vara nödvändigt. Förvaltningen avser att fortsätta med att systematisera arbetet för en effektivare verksamhet. Det gäller exempelvis att fortsätta arbetet med att systematisera drifts- och underhållsarbeten inom gata och park/natur, till exempel arbete med underhållsplaner, synpunktshantering, uppföljning och statistik.

Ekonomi

Stabil ekonomi

Kostnadsökningar och behov utökad budgetram 2019 I en växande kommun, med fler ärenden, till exempel plan- och byggärenden, fler områden och gator att utveckla, drifta och underhålla, ökat slitage på kommunal offentlig plats, ökad trafikering, fler kollektivtrafikresenärer med mera ger ökade kostnader för stadsbyggnadsnämnden. För att klara detta arbetar förvaltningen löpande med effektiviseringar och omprioriteringar vilket kommer att fortgå under 2019. Förvaltningen kommer utöver det att se över så att nämnden har aktuella taxor och se hur intäkter kan komma att ökas. Med tanke på ökade fasta kostnader under 2019, bland annat för kollektivtrafiken, ser förvaltningen dock behov av en utökad budetram 2019 i jämförelse med 2018. Detta för att säkerställa fortsatt god kvalitet och leverans inom alla ansvarsområden utifrån de förväntningar och ökande krav som finns på en tillväxtkommun. Vissa projekt sker i nära samarbete kommunstyrelsen/kommunledningskontoret och stadsbyggnadsnämnden/stadsbyggnadsförvaltningen. Stadsbyggnadsnämnden har i budgetram 2018 fått ett engångsbelopp på 3,3 mnkr för arbete med Resecentrum. För 2019 är förslaget att kommunstyrelsen ska ges medel för det fortsatta arbetet, beräknat till 3,9 mnkr. När det gäller fortsatt arbete med revidering av översiktsplan behövs medel tillföras kommunstyrelsen för arbetet under 2019. I budgetram 2018 har stadsbyggnadsnämnden erhållit medel för utveckling av stadsbyggnad, dessa 1,8 mnkr beräknas enligt årsplan vara kvar i nämndens budgetram även 2019. Förvaltningen ser positivt på detta då medel behöver finnas för strategiskt planeringsarbete och strategiska projekt för att kunna arbeta långsiktigt i planeringsarbetet för en växande och hållbar kommun. Förvaltningen ser dock att det allra bästa vore att dessa medel tillförs nämnden i den ordinarie ramen då detta är ett löpande arbete från år till år. Förvaltningen förutsätter att nämnden liksom tidigare år får kompensation för driftskostnader för nya investeringar, arbete att beräkna driftskonsekvenser pågår. Tidigare år har det legat på ca 1,5 mnkr. Utifrån trygghetsarbetet ser förvaltningen bland annat behov av att förstärka belysningsarbetet, fram för allt byte av stolpar och armatur. Förvaltningen ser att det vore önskvärt med en särskilt satsning inom detta område genom utökning av ramen för att kunna ta ett krafttag inom området. Intressant är att se hur nya statliga medel kan nyttjas för detta arbete.


När det nya parkeringsgaraget i Munktell tas i drift innebär det troligtvis högre kostnader för nämnden, då kostnaderna inte beräknas täckas av intäkterna för själva parkeringsgaraget. I nämndens grunduppdrag att ansvara för parkeringsgaraget framgår dock tydligt att en översyn av närområdets parkeringsavgifter behöver göras så att intäkterna i sin helhet täcker upp för kostnader för ett nytt parkeringsgarage. Förvaltningen kan även konstatera att parkeringsintäkterna i stort haft en positiv utveckling de senaste åren. Översyn av parkeringsavgifter kommer att utgå från pågående arbete med parkeringsstrategin. Hösten 2018 kommer förvaltningen att prova och utvärdera sopsaltning av gång- och cykelvägar i Eskilstuna. Utvärderingen ska visa på effekter för gång- och cykeltrafikanter samt ekonomiska konsekvenser. En tidig kostnadsuppskattning är att denna metod kommer innebära större kostnader än vad vinterväghållningen kostar idag för motsvarande sträcka. Detta behöver tas med i det fortsatta arbetet och vid beslut om ett eventuellt permanent införande. När det gäller kostnaderna för skolskjuts år 2019 så är dessa osäkra i och med kommande upphandling av skolskjuts, kostnaderna kan komma att öka.

Bidragsmöjligheter Förvaltningen har under 2017 antagit en rutin för ansökan om statsbidrag. Syftet med rutinen är att skapa goda förutsättningar att söka de aktuella och relevanta statsbidrag som finns. En arbetsgrupp jobbar med omvärldsbevakning för att hålla sig uppdaterade kring förändringar inom området. Enligt gällande rutin ska förvaltningen i arbetet med verksamhetsplanen till nämnden presentera vilka bidrag som avses sökas under kommande år och nämnden beslutar om detta i samband med antagande av verksamhetsplan.

E. Effektivisering Förvaltningen arbetar löpande med effektiviseringar och omprioriteringar vilket kommer att fortgå under 2019. Samordningen med Torshälla stads förvaltning, som innebär att förvaltningen, tillsammans med andra förvaltningar, nu även jobbar för Torshälla stads nämnd har redan betytt en effektivisering för kommunen i sin helhet. Arbetet med att effektivisera våra verksamheter utifrån samorganiseringen fortgår. Arbetet med en effektivare stadsbyggnadsprocess är en viktig del i effektiviseringsarbetet. Pågående arbeten med olika planer, program och strategier ska även leda till effektivare analyser och utredningar i framtiden. Effektiviseringsarbete fortsätter bland annat genom att nyttja digitala system för synpunktshantering, felhantering och planering av drift och underhåll samt övrig ärendehantering inom förvaltningen. Digitalisering är ett viktigt arbete för det fortsatta arbetet. Förvaltningens GIS-arbete är även ett viktigt stöd till andra kommunala verksamheter och deras arbete med digitalisering och effektivisering av verksamheterna. Med tanke på att Eskilstuna är en tillväxtkommun vill förvaltningen även påminna om att en oförändrad budgetram för nämnden i sig innebär besparing och effektivisering för stadsbyggnadsnämndens verksamhetsområden. Effektiviseringsarbetet är av stor vikt för att klara framtida utmaningar men en tillväxtkommun behöver våga satsa inom vissa områden för att skapa ytterligare förutsättningar för en hållbar tillväxt.

Vad är vi tillräckligt bra på? Inom nämndens verksamhetsområden finns mycket som fungerar bra. Verksamheterna har kompetenta och engagerade medarbetare och förvaltningen i sin helhet levererar ett bra resultat utifrån uppsatta mål. Nämnden


levererar exempelvis detaljplaner och ger bygglov och startbesked utifrån uppsatta mål om antal bostäder. Vi arbetar med ständiga förbättringar för en attraktiv och vacker stad, ett kvitto på detta arbete är nomineringen till årets stadskärna 2018. Vi har goda förvaltningsgemensamma resurser, exempelvis inom ekonomi och HR- området. Vi arbetar för att behålla och rekrytera kompetent personal samt bibehålla den låga sjukfrånvaron. De avdelningar som utövar myndighetsutövning präglas av god rättssäkerhet och effektivitet i handläggningen. De undersökningar som vi deltar i visar också på hög nöjdhet bland de som berörs av våra beslut. Underhållet av våra allmänna platser fungerar på ett allt mer systematiserat och effektivt sätt bland annat tack vare bra nyttjande av tekniska hjälpmedel och digitalisering. Vidare har stadsbyggnadsnämnden har god ekonomisk kontroll och budget i balans.

Vad kan vi minska ner alternativt sluta göra? I effektiviseringsarbetet behöver förvaltningen fortsätta att analysera vilka delar av verksamheten som kan göras i egen regi och vilka arbeten som bör läggas ut på entreprenad. Köp av externa tjänster bör generellt analyseras. Nämnden kan också genomföra effektiviseringar och besparingar genom att sluta med, dra ner på eller förtydliga följande;

1. Förtydliga roller och ansvar gentemot andra aktörer och samarbetsparters, exempelvis Sörmlands

kollektivtrafikmyndighet

2. Minska det proaktiva arbetet med kompetensförsörjning

3. Avsluta skötsel av enskilda vägar, detta arbete pågår och kommer innebära minskade kostnader

4. Avsluta skötsel av enskilda park- och naturmarker där detta förekommer (analysarbete pågår)

5. Sänka ambitionsnivån för skötsel och underhåll samt utsmyckning av gatu-, torg- och parkmiljöer

6. Minska ner på det förebyggande arbetet för hållbara transporter, till exempel påverkanskampanjer för att öka

incitamenten för invånare att exempelvis välja cykel eller kollektivtrafik framför bilkörning

7. Sänka tempot i framtagande av strategiska planer för Eskilstunas utveckling samt detaljplaner för bostäder och

verksamheter

Ekonomiska effekter av detta

Punkterna 1-4 i ovanstående lista ger positiva ekonomiska effekter för nämnden (nivån inte klar i detta skede) utan större negativa konsekvenser för nämnden. En nedprioritering av arbeten enligt punkt 5-7 kan däremot innebära att förutsättningarna för att öka den hållbara tillväxten i Eskilstuna inte ges bästa möjliga förutsättningar och uppsatta mål inte nås. Det kan ge påverkan på bostadsbyggande, trafiken i Eskilstuna och upplevelsen av en den attraktiva och vackra kommunen och dess offentliga platser. Den dagliga driften och skötseln av den offentliga miljön kan komma att försämras vilket i förlängningen kan leda till en mindre attraktiv stad samt ökade kostnader när behovet av underhåll blir för stort. Om tempot i planeringen av tillväxtkommunen till och med skulle sänkas riskerar den tillväxt och framväxande positiva bild av en kommun i utveckling att hämmas och möjligheterna att leva upp till mål och visioner minskas. Om krav och förväntningar på leverans avviker från förväntningar kan det innebära ökat tryck på personal, vilket kan ge ökad ärendemängd, längre handläggningstider, högre sjukfrånvaro och sämre måluppfyllelse.


Effektivisering inom administration

Inom det administrativa området kan förvaltningen på ett bättre sätt skapa möjligheter för ett effektivt resursnyttjande av Eskilstunas kundcenter. En översyn av hur förvaltningen är organiserad med avseende på effektivt resursnyttjande inom administration kan vara aktuell. Förvaltningen kan exempelvis undersöka om det finns effektivare möjligheter inom arkivområdet för exempelvis bygglovsärenden.

Processgemensamma effektiviseringsområden Genom att själva köpa in olika typer av material, exempelvis avstängningsmaterial, istället för att hyra, skulle kommunen kunna spara pengar. Förvaltningen ser att detta skulle kunna utvecklas vidare i samarbete med exempelvis ESEM, Kommunfastigheter och Kultur- och fritidsförvaltningen.

Digitalisering av verksamheten

Genom att arbeta effektivare så kan vi utföra samma arbete till samma kvalitet på kortare tid. Detta kan ske genom fortsatt systematisering och digitalisering av verksamheten. Genom digitalisering av verksamheten skapas förutsättningar att tid läggs på rätt saker, till exempel att vi ute i fält kan göra felanmälningar i god tid, att handlingar inkommer digitalt med mera. En effektivisering vid digitalisering kan vara att tjänster inte alltid måste återbesättas. Stadsbyggnadsförvaltningen vill dock påpeka att digitaliseringsarbetet bör ledas centralt i kommunkoncernen eftersom det är svårt för en relativt liten förvaltning att ensamt genomföra de förändringar som krävs för ökad digitalisering. Förvaltningen ser möjligheter att digitalisera inom flera områden, bland annat;

Digitala detaljplaner (snart lagkrav)

Digitalisering (e-tjänst) inom bygglov

Upphandling modul schaktning i befintligt system

Digital tidrapportering – gata, park, projekt

Digitalisering inom inköpsprocessen

Förändringar intäkter Tidigare år har förvaltningen sett att intäkterna för bygglovsverksamheten kan öka då fler ärenden inkommer till kommunen om stora projekt fortsätter att genomföras. Översyn av taxor för markupplåtelse och bortforsling av skrotbilar kan ge något högre intäkter. Även planintäkterna kan komma att öka om fler detaljplaner kan produceras. Intäkter från parkering kan komma att öka utifrån en översyn av parkeringsstrategin. Intäktsöversyn inom gatuverksamheten och kartverksamheten kan istället leda till något lägre intäkter då förvaltningen ser att taxan kan ligga något högt i jämförelse med andra taxor. Översynen är inte påbörjad ännu.

Documents

Behov och prioriteringar 2019 - eskilstuna.se · grundförutsättningar för livsmedelsproduktion och gröna näringar, samt ger förutsättningar för fritids- och rekreationsmöjligheter