Heder, familjen och kulturen

En kvalitativ studie med fokus på unga kvinnor med rötter från

mellanöstern.

Mattias Efram

Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.

Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys

Vt 2014

Handledare: Petter Bengtsson

Sammanfattning Hedersproblematiken förknippas oftast med islam, hedersmord och hedersrelaterat våld, men

om man belyser hedersproblematiken utifrån ett annat perspektiv kan man öka förståelsen för

en kultur vars traditioner och seder inte överensstämmer med det västerländska samhället.

Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka betydelsen av hedern, familjen och

kulturen hos fem unga kvinnor med rötter från mellanöstern samt huruvida dessa aspekter

påverkar eventuella frihetsbegränsningar i kvinnornas vardagsliv. Metoden för att undersöka

detta har varit genom kvalitativa intervjuer där de unga kvinnorna fick möjlighet att fritt

berätta om sina liv.

Heder, familjen och kulturen betydde mycket för kvinnorna och visade sig också påverka

deras förhållningssätt till specifika regler och normer. Frihetsbegränsningarna var omfattande

hos de unga kvinnorna i jämförelse med svenska kvinnor. Det är dock viktigt att understryka

att dem inte upplevde sig själva som förtryckta utan snarare som en medmänniska i en kultur

som skiljer sig åt från andra kulturer.

Nyckelord

Heder, sexheder, familj, kultur & rykte

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................... 1

1.1 Syfte ............................................................................................. 1

1.2 Frågeställningar .............................................................................. 2

1.3 Förförståelse .................................................................................. 2

1.4 Disposition ..................................................................................... 2

2. Tidigare forskning ........................................................................ 3

2.1 Heder ............................................................................................ 3

2.2 Sexheder ........................................................................................ 4

2.3 Familjen ......................................................................................... 6

2.4 Kultur ............................................................................................ 7

3. Teori .......................................................................................... 9

3.1 Symboliskt kapital ........................................................................ 10

3.2 Hederskänslan .............................................................................. 10

4. Metod ....................................................................................... 13

4.1 Val av metod ................................................................................ 13

4.2 Intervjuform ................................................................................. 14

4.3 Urval & avgränsningar ................................................................... 14

4.4 Tillvägagångssätt .......................................................................... 15

4.5 Kvalitativ innehållsanalys ............................................................... 16

4.6 Validitet & reliabilitet ..................................................................... 17

4.7 Etiska aspekter ............................................................................. 17

4.8 Presentation av intervjupersonerna ................................................. 18

5. Resultat & analys ............................................................................. 19

5.1 Heder .......................................................................................... 19

5.2 Sexheder ...................................................................................... 21

5.3 Familjen ....................................................................................... 24

5.4 Kultur .......................................................................................... 26

6. Diskussion ....................................................................................... 29

7. Källförteckning ................................................................................ 31

8. Bilaga: Intervjuguide ...................................................................... 32

1

1. Inledning Fadime Sahindal är en kvinna, vars liv togs av sin egen far den 21:a januari, 2002, i Sverige.

Fadime levde under grova frihetsbegränsningar och hon mördades för att hon levde ett liv

som hon själv hade kontroll över. Hon blev kär i en kille och gick emot de familjevärderingar

som rådde. Fadime hade under en intervju sagt;

”Jag är deras ansikte utåt. I allt jag gör måste jag tänka på männen i min familj, för allt jag gör påverkar dem.

Om jag så tar en cigarrett påverkar det dem” (Wikan, 2003:61).

Sedan hennes uppmärksammade död, har Fadime representerat den utbredda

hedersproblematiken i Sverige.

Hederskultur: en kultur där mannen är beskyddande mot kvinnan av kärlek – inte hat – men hans kärlek och

beskydd blir till kontroll, frihetsbegränsning, bestraffning och i värsta fall leder den till mord. Männen som

begår dessa dåd är inte nödvändigtvis barbarer. De hatar inte sina döttrar, utan älskar dem precis lika mycket

som andra pappor gör. Däremot kan de inte se var gränsen går mellan att älska sin dotter och att göra henne

illa (Güngör & Dervish 2009:12)

Det utmärkande i uppsatsen är just det Güngör och Dervish menar i citatet ovan. Begreppet

heder är ett laddat ord, som ofta misstolkas som något negativt. Man kopplar också ordet till

islam, mord och hat. Hur kan man vara så hård mot sin egen dotter? Det är ett vanligt

tankesätt hos människor som inte lever i en kultur där heder spelar någon roll. Jag har därför

valt att studera hederproblematiken utifrån ett annat perspektiv. Istället för att belysa

hedersrelaterat våld och mord, som oftast uppmärksammas när det gäller

hedersproblematiken, vill jag snarare belysa och öka förståelsen för unga kvinnor med rötter

från mellanösterns förhållningssätt sig till en kultur med normer och traditioner som inte

överensstämmer med den svenska.

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att redovisa en djupare bild av huruvida unga kvinnor med rötter

från mellanöstern upplever frihetsbegränsningar i sitt vardagsliv. Genom tidigare forskning

kring kultur, familj och heder, kan man nå en djupare förståelse av hur frihetsbegränsningarna

eventuellt avspeglar sig i deras liv. Utifrån tidigare forskning och teori kommer sedan

informanternas berättelser att analyseras.

2

1.2 Frågeställningar

- Vilken betydelse har kulturen, familjen och hedern i informanternas liv?

- Hur avspeglas eventuella frihetsbegränsningar hos informanterna?

1.3 Förförståelse

Enligt Kvale och Brinkmann (2009:260) finns det olika betydelser av begreppet objektivitet

som är av relevans för kvalitativ forskning. Med objektivitet som frihet från bias, menar

författarna att objektiviteten grundar sig i en pålitlig kunskap som är undersökt och

kontrollerad, fri från personliga fördomar och snedvridning. Jag, som ung man med rötter från

mellanöstern, förstår hur hedersnormer uppenbarar sig bland tjejer som killar. Min

förförståelse om hedersnormer pekar på en orättvis frihetsutövning mellan kvinnor och män,

där kvinnan har färre möjligheter att självförverkliga sig än vad mannen har. Där ryktet och

respekten är en viktig betydelse för gemenskapen i familjen och släkten. Av den orsaken vill

jag undersöka och belysa en annan del av hedersproblematiken som inte har hedersmord eller

hedersrelaterat våld som utgångspunkt.

1.4 Disposition

Denna uppsats är uppdelat i sex avsnitt. Uppsatsen inleds med en presentation av ämnet och

dess problemområde samt syfte och frågeställningar. Avsnitt två består av tidigare forskning

kring hedersbegreppet och dess innebörd, dessutom familje- och kulturbegreppet med fokus

på mellanöstern och kvinnor. I det tredje avsnittet presenteras Bourdieus teori om det

symboliska kapitalet och hans teori om hederskänslan. Avsnitt fyra redogör jag för mitt val av

metod, intervjuform, urval, eventuella avgränsningar, hur jag gick tillväga, analysmetod,

reflektion kring uppsatsens validitet och reliabilitet, etiska aspekter och en kort presentation

av intervjupersonerna. I avsnitt fem redovisas resultatet i samband med analysen, där jag

återkopplar tidigare forskning och teori. Avslutningsvis sammanfattas det som framkom av

resultatet och analysen i diskussionsavsnittet.

3

2. Tidigare forskning

I det följande avsnittet redogörs den tidigare forskning som är av relevans för studiens

undersökningssyfte och frågeställningar.

2.1 Heder

Enligt socialantropologen Unni Wikan (2009:09) som forskat kring begreppet heder och dess

betydelse, är heder ett begrepp som handlar om värdet i sina egna och andras ögon. Heder är

ett begrepp, sammanknutet med självrespekt och social respekt. Att kunna uppnå sådan

respekt skiljer sig åt kulturellt och historiskt, men i de flesta fall är heder förenat med nobla

eller hjältemodiga gärningar. Wikan (2009:09) diskuterar vidare att heder handlar om makt

och smärta. Makten bestäms av människor som har ett inflytande, människor som bestämmer

normerna för vad som är tillåtet. Smärtan finns därför att hedern har sitt pris, menar hon.

Hedersbegreppets innebörd varierar beroende på språk, kultur och land. Namus och sharaf är

en variant på hedersbegreppet, som används bland turkar, kurder och perser. Namus åsyftar

den heder som man antingen har, eller står utan. Att förlora namus innebär att man inte bara

förlorar sin egen heder, utan den heder man delar med sina nära och kära. Ibland kan man

göra något drastiskt för att återupprätta namus. Sharaf däremot, kan jämföras med rang,

anseende eller prestige. Man kan ha mer eller mindre av det. Sharaf kan alltså ökas eller

minskas, till skillnad från namus, som endast kan bevaras, förloras eller eventuellt

återupprättas (Wikan, 2009:12).

En viktig utgångspunkt i hedern är hur den kollektiva omgivningen uppfattar och värderar en

individ. Heder handlar om en objektiv respektive subjektiv uppskattning av en individs värde

och prestige (Johansson, 2005:127). Vidare diskuterar Johansson att skammen genomsyrar

människornas liv i Mellanöstern. Rädslan av att göra bort sig, eller göra något skamligt inför

sin familj och släkt är hela tiden i deras medvetande. Ryktesspridning är det som håller

individerna i ständig schack och som begränsar den egna individuella friheten hos den (ibid)..

Heder är därför en fråga om ryktet, eftersom hedern ligger i det yttre, det vill säga i hur saker

och ting föreställs och uppfattas av omgivningen. Wikan (2003:67) menar att vad

omgivningen säger om en kan förstöra en familjs heder.

4

Därför blir ryktet A och O. vad folk säger kan ödelägga en familjs heder och ära. Att en ung

flicka flyttar till en egen lägenhet kan innebära katastrof för familjen: det måste betyda att

hon har en pojkvän (Wikan, 2003:67).

Det är förekommande att saker som att flytta hemifrån som kvinna i hederskulturer,

misstolkas och förvrängs av släkten eller familjevänner. Därför är ryktet och värnandet om

privatlivet en oerhörd viktig aspekt, det gäller att inte ge andra människor någon anledning att

prata eller sprida rykten om en (ibid:67).

Skam är ett begrepp som människor oftast associerar som hederns motpol. Wikan (2009:12)

menar att skam är ett begrepp som varierar från kultur till kultur och från individ till individ.

Heder och vanheder är dock två sammanhörande begrepp, och motpolerna. Heder är en fråga

om ryktet, eftersom heder och vanheder är en fråga om kollektivets uppfattning.

Till exempel diskuterar Wikan (2009:13) hur homosexualitet betraktas och menar att det är

vanligt att homosexuella män som lever i hederskulturer låter bli att komma ut, eftersom att

vara homosexuell skulle innebära en stor skam för familjen och släkten. Genom att man

vanhedrar kollektivet på det viset kan familjen eller släkten stöta ut en om man väljer att

komma ut som homosexuell (ibid). I samhällen eller kulturer där hedern har en betydelsefull

roll dominerar den de flesta plan i livet. Många som lever i hederskulturer anser att hedern är

viktigare än deras kött och blod, vilket endast kan förstås om man begriper innebörden av

vanheder och vad det kan orsaka (Wikan, 2009:12)

Jag har valt att fokusera på Unni Wikans definition av heder och dess innebörd. Hon

presenterar hedersbegreppet utifrån olika vinklar och förser mig med en grundläggande

definition av begreppet som är centralt för denna uppsats. I min studie föreligger fokus på

frihetsbegränsningar samt betydelsen av heder, familjen och kulturen för mina informanter.

Därför fungerar Wikans forskning kring heder som en viktig utgångspunkt och analysverktyg

för min studie. Detta för att jag, med hjälp av hennes forskning kan förstå mig på och tolka

informanternas föreställningar och förhållningssätt.

2.2 Sexheder

I enlighet med Wikan (2009) menar Güngör och Dervish (2009:26) att det finns skillnader i

hur namus och sharaf används i praktiken. Namus åsyftar kvinnans sexualitet och kyskhet.

Sharaf står exempelvis för egenskaper som är kopplad till mannen och hans position i gruppen

eller i samhället. Dessa egenskaper kan till exempel vara; gästfrihet, generositet och tapperhet.

5

Mannens sharaf är dock förenad med kvinnans sexuella renhet, det vill säga; kvinnans namus,

eftersom kvinnans handlingar oftast påverkar familjens och släktens heder.

Nasr Khader (1998:10) diskuterar kvinnans ära och menar att den är bunden till hennes

sexuella beteende. Familjens heder förblir intakt såvida hon är ärbar och värnar om sin

oskuld. Genom att göra det, så tryggar hon familjeäran och vinner respekt från familjen och

släkten. Minsta snedsteg hon tar kan i värsta fall leda till att familjen får dåligt rykte och att

hon vanhedrar familjen. Vidare diskuterar Khader (1998:09) mannens ära och säger att den

hör ihop med hans förmåga att försvara och skapa respekt för sin familj för utomstående. Han

har ett ansvar att värna om sin dotters eller systers oskuld, se till att hon inte har några

sexuella relationer med andra män, tills hon gifter sig. Om han inte lyckas skydda hennes

sexuella ära, vanhedrar hon familjen och familjens heder befläckas. Detta i sin tur kan bidra

till att folk väljer att ta avstånd från den hederslösa familjen. Man vill inte längre umgås med

dem eller låta sina barn gifta in sig i den familjen. Det är inte bara flickan som vanhedrat

familjen som riskerar att bli ogift, utan hennes systrars chanser minskar då potentiella

svärfamiljer har uppfattningen att systrarna är som hon – inte ärbara.

Enligt Sjögren (2006:58) är sexualiteten grunden till synd. Eftersom den tillhör den mänskliga

naturen är det viktigt att den hålls under kontroll. Kvinnors attraktionskraft är starkare än

mannens, därmed bär hon ansvaret för det sexuella beteendet. Hennes sexualitet vakas över av

fadern, maken eller bröderna eftersom det är männen ska försvara hedern gentemot

utomstående människor. I överensstämmelse med Khader påstår Sjögren (ibid) att familjens

heder och överlevnad är beroende av kvinnans sexualitet, av den orsaken att hennes oskuld

och kyskhet är en familje- och hedersfråga, snarare än hennes egna. I kulturer där

hedersnormer råder ska kvinnor visa att de har skam i kroppen. Till skillnad från mannen vars

heder existerar i hans hjärta, finns kvinnans heder i hennes kropp (Sjögren, 2006:171).

Jag har valt att inkludera sexheder som enskild rubrik eftersom jag anser att den sexuella

aspekten spelar en stor roll gällande hedersproblematiken. Genom att använda mig utav

forskningen kring kvinnans sexualitet i hederskulturer kan jag möjligtvis ge en djupare bild av

huruvida den påverkar informanternas frihetsbegränsningar samt hur den sexuella aspekten

betraktas.

6

2.3 Familjen

Familjebegreppet varierar från kultur till kultur. I vissa kulturer anses hela stammen som

familjen, medan i mellanöstern ingår föräldrar, syskon och närmaste släkt till

familjebegreppet (Ahmadi, 2003:110). Nedan redovisas en allmän bild av familjens roll för

individer med rötter från mellanöstern. Vidare kommer fokus i detta avsnitt att omfatta

uppfostran av flickor, eftersom jag anser att uppfostran det är ett viktigt element i människor

liv som präglar deras sätt att förhålla sig till familjens regler och normer.

I familjer där hedernormer råder är det vanligt att föräldrarna behåller ansvaret över barnen

fram tills de gifter sig. Att fylla arton år i västerländska samhällen brukar vanligtvis innebära

att man har blivit myndig, man är sin egen och kan ta egna beslut utan att hänvisa till

familjen. Men i familjer där hedersnormer råder blir man inte myndig, trots att man har fyllt

arton år (Wikan, 2003:17).

Som tidigare nämnts är hedern bunden ett kollektiv, det vill säga familjen, släkten, klanen etc.

Eftersom den enes vanära drabbar den andra (Wikan, 2003:66), är det vanligt att ungdomar

lever ett dubbelliv (Darh, Nathorst-Böös & Jarl-Åberg, 2011: 72). Genom att leva ett

dubbelliv kan man undvika att vanhedra familjens värderingar och samtidigt bibehålla

relationen med familjemedlemmarna. I vissa fall händer det att ett dubbelliv krävs av barnen

från familjens sida som ett sätt att undvika eventuella rykten och samtidigt hålla hedern inom

familjen intakt. För många ungdomar i Sverige som lever i hederskulturer är dubbellivet ett

sätt att undvika att skämma ut familjens rykte och status, därför hemlighålls mycket från

familjen av dottern eller sonen (ibid: 72).

Det är vanligt att familjer som har lämnat sitt hemland i mellanöstern och bosatt sig i

skandinaviska länder, som Sverige till exempel, har starka uppfattningar om det nya

hemlandet. Man har uppfattningen att till exempel svenska tjejer inte har någon moral och är

lösaktiga, de mister oskulden redan som ung tonåring och svenska män stannar hemma med

barnen och så vidare. (Sjögren, 2006:83). Wikan (2003:79) menar att familjer som kommer

till ett nytt land för med sig sin kultur. Det är viktigt att kulturen bevaras, trots att man flyttar.

Många traditioner och värderingar förstärks i exil. Flickors kyskhet och sexuella beteende blir

till exempel viktigare och frihetsbegränsningar intensifieras på grund av inflyttningen från sitt

hemland.

7

Naser Khader är en känd dansk-syrisk-palestinsk författare och politiker. I boken Familjeliv

och levnadsmönster bland mellanösterns muslimer, diskuterar han familjens roll och värde för

människor som lever i mellanöstern eller med rötter därifrån. Khader (1998:90) menar att i en

traditionell flickuppfostran från mellanöstern har dottern blivit uppfostrad av modern att värna

om sin oskuld och sin sexuella ära. Modern uppfostrar dottern att skämmas och vara tyst om

sina kroppsliga funktioner. Genom att vara så okunnig och ovetandes som möjligt om den

egna kroppen, uppvisar flickan tecken på renhet och hög moral. Att lära känna sina kroppsliga

funktioner är skamligt och orent. Vid tidig ålder lär sig flickor och pojkar vad som är ”ayb”

eller ej, det vill säga, ärbart eller inte (ibid:90). Khader (1998:91) diskuterar vidare ”ayb-

begreppet” och menar att en flicka uppfostras till att veta vilka ayb-regler som hon bör

förhålla sig till. Det gäller till exempel att inte skratta eller sitta på fel sätt. Man ska varken

röka eller svära. Hon ska klä sig anständigt när hon är ute på gator och platser där män är i

närheten, annars finns risken att hon betraktas som en hora och behandlas därefter. Genom att

en flicka begår många ayb-handlingar, finns risken att folk börjar prata och sprida rykten,

vilket resulterar i att hon vanhedrar sin familj och riskerar att bli ogift, vilket är opassande,

eftersom målet med flickor är att gifta sig.

Flickor och pojkar lär sig redan som barn värdet av familjen och kulturen. Familjen i

mellanöstern är den institution som tar hand om sina medlemmar och bestämmer gränserna

för dem. Därför är det viktigt att man förhåller sig till familjens regler och normer. Beslut man

tar ska gynna familjen före individen (Khader, 1998:96). Enligt Khader (ibid: 97) står detta i

grov kontrast till hur skandinaviska föräldrar uppfostrar sina barn, där föräldrarna önskar att

sina barn ska bli vara så pass självständiga som möjligt, de ska kunna ta hand om sig själva –

utan familjens hjälp.

Valet att använda mig utav familjen som en central aspekt i uppsatsen är för att människor i

allmänhet påverkas av andra människor, inte minst av sina nära och kära. Genom presentation

i det föregående, vill jag som en utgångspunkt till analysen, undersöka ifall informanterna

påverkas av familjen och till vilken utsträckning.

2.4 Kultur

Eftersom kulturbegreppet är så pass omfattande och kan användas i ofantliga många

sammanhang, har jag därför valt att avgränsa begreppet och fokuserat på det som är relevant

för uppsatsen. Först kommer en redogörelse för det kulturbegrepp som anknyter till

levnadsmönster, traditioner, normer, värderingar etc. (Ringquist, 2001:11). Vidare kommer en

8

redogörelse kring dessa med fokus på mellanösternkultur där hedersnormer är en väsentlig del

av den. I och med att det finns många olika aspekter av hur människor med rötter från

mellanöstern lever, har jag valt att fokusera på det som är av relevans för studiens

undersökningssyfte.

Det finns olika aspekter inom kulturbegreppet. Det som anses vara ytliga aspekter inom

kulturen kännetecknas oftast genom olikheter gällande mat, kläder, fester och arbetsetik och

så vidare. Kultur handlar om mänskliga fenomen, allt från kunskapar, språk, föremål,

föreställningar, seder och bruk, till ett system av idéer, kunskaper, värderingar, normer och

traditioner, som sedan ligger till grund i hur människor tänker, känner och handlar. Det som

bör understrykas är att kulturer delas av andra människor inom grupper eller samhällen

(Ringquist, 2010:11)

Ringquist (2010:10) menar att kultur är något vi växer upp med, något vi lär oss av andra.

Den inbegriper inlärda handlingar, tankar och känslor. Kulturen är inte oföränderlig, utan den

skapas och förs vidare av människor och därför förändras den sinom tid. Kultur är också ett

omedvetet fenomen eftersom den påverkar vårt tankesätt och är en avgörande faktor för

individers grundläggande värderingar och föreställningar kring sättet att se på liv, död,

barnuppfostran och familjen etc. (ibid:10)

I enlighet med Ringuist menar Ahmadi (2003:33) att dessa inlärda handlingar och tankar som

varierar från kultur till kultur, ligger till grund för hur vi människor prioriterar vissa värden

framför andra. Om ett brott har begåtts inom familjen, kan familjen antingen stödja

familjemedlemmen eller stöta ut den, beroende på hur familjen uppskattar solidaritet

(ibid:34). Enligt Ahmadi (2003:109) är det viktigt att understryka att kulturen styr och

kontrollerar människor på ett medvetet och ett omedvetet sätt. Människors liv präglas av

kulturen genom att den styr hur vi ska leva. I varje kultur finns det olika regler som oftast är

oskrivna och som man bör förhålla sig till.

Att känna skam och skuld är också en fråga om kulturskillnader. Skam och skuld associeras

med individ- eller grupporienteringen i en kultur. I skamkulturer är heder en central aspekt.

Om någon skadar eller hotar gruppens rykte, är det hela gruppens heder som står på spel. Det

är gruppens uppgift att försvara den, snarare än individen. Om någon gör bort sig, är det

gruppen som får skämmas. Det är därför vanligt att man bevakar och håller koll på varandra

för att undvika att någon drar skam över gruppen. I en skuldkultur är det den egna individen

som är ansvarig inför sina handlingar. En skuldkultur präglas av självdisciplin och

9

självständighet. Aggressionen riktas inåt mot individen inom en skuldkultur, till skillnad från

grupporienterade skamkulturer (Cronlund, 2004:19). Ahmadi (2003:92) diskuterar vidare

detta och menar att inom grupporienterade kulturer är det föräldrarna som besitter

auktoriteten, man ska respektera dem. Respekten visas genom symboliska handlingar, som till

exempel att sonen låter bli att röka i faderns närvaro, eller att dottern serverar gästerna genom

en vink eller blick från modern (ibdi:93).

Ahmadi (2003:142) säger att många invandrare med rötter från mellanöstern, fostrats i

kulturer där kollektivet, eller gruppen går före individen. Man upplever att man tillhör något

större och bör därmed förhålla sig till det. Människan är en del av helheten och kan därför inte

kopplas ifrån sin grupp, han eller hon får rötter och en tillhörighet som känns självklar.

Sjögren (2006:68) menar lik Ahmadi att människor från medelhavsområdet upplever av att de

tillhör en större enhet. Dock menar hon att denna enhet alstrar ett särpräglat perspektiv

rörande integriteten. Till skillnad från västerländska samhällen, där harmoni uppnås vanligtvis

genom att åtnjuta självbestämmanderätt, menar hon att det är vanligt att istället känna att man

behöver andra människor för att fylla sin roll. Att bli bortgift behöver nödvändigtvis inte

innebära en kränkning av den personliga integriteten, utan snarare fungera som ett medel till

att uppnå harmoni av den orsaken att de upplever sig själva som en väsentlig del av helheten

(ibid)

Avsnittet ovan anser jag vara relevant för min studie för att ta reda på hur informanterna

förhåller sig till en kultur, traditioner, seder och så vidare. I anknytning till de övriga

presentationerna av heder, sexheder och familjen, har jag fått mer kunskap om kulturens

inverkan på människor. Detta kan i sin tur främja analysarbetet för att måla upp en mer

övergripande bild av hur informanterna upplever sin vardagssituation och kulturella

tillhörighet.

3. Teori

Den teori jag valt att använda mig utav är Bourdieus teori om hederskänslan. Den har valts

därför att Bourdieu betonar viktiga aspekter kring hur heder uppenbarar sig bland människor

där heder utgör en viktig roll. Först kommer jag att kort redogöra för Bourdieus symboliska

kapital för att sedan övergå till hans teori om hederskänslan.

10

3.1 Symboliskt kapital

Bourdieus symboliska kapital kan förklaras som egenskaper av olika slag. Bourdieu

(1995:154) menar att de övriga kapitalformerna, det vill säga; ekonomiskt, kulturellt och

socialt kapital blir symboliskt verksamma när de uppfattas och erkänns som något värdefullt

av en större grupp individer. Bourdieu säger att det är endast möjligt genom de perceptions-

och värderingskategorier individerna har, som bidrar till att dem kan uppfatta, värdera och

erkänna den. Bourdieu talar om det som om den vore en ”magisk kraft” eftersom den

praktiseras på avstånd utan fysisk kontakt och ändå utövar ett slags inflytande (Bourdieu,

1995:154).

Vilken betydelse eller värde någon egenskap har, är beroende av olika sammanhang och

sociala strukturer som råder. Det symboliska kapitalet är alltså bunden till grupper – eller

namn, släkter, klaner, stammar – och fungerar som ett verktyg i grupper att antingen öka eller

bevara kapitalet. En individuell strategi för att öka eller skaffa sig symboliskt kapital kan ske

genom anslutning till grupper som innehar det, till exempel genom vänskap eller giftermål.

(Bourdieu, 1995:156)

Bourdieu (1995:98) menar att hedern i medelhavssamhällen är ett symboliskt kapital, som

grundas på ryktbarhet. Han menar att individerna i medelhavssamhällen har en gemensam

uppfattning och föreställning om vilka beteenden som är vanhedrande eller aktningsvärda.

3.2 Hederskänslan

Studien om hederskänslan hos de kabyliska bönderna, är ett av Bourdieus större studier. Den

skrevs år 1959 och har publicerats i ett flertal olika versioner (Bourdieu 1986:08) Kabylerna

är ett berberfolk, ättlingar till den nordafrikanska befolkningen före arabernas erövring. Idag

är folket geografiskt utspridda till regioner i Algeriet och Marocko. Det som Bourdieu

uppfattade som unikt med kabylerna, är deras sett att tänka och leva, som de bevarat trots

kapitalismens intåg (ibid:09) Här kommer jag att beskriva hederskänslan som Bourdieu

studerade under hans tid med det kabyliska folket. Att han utgår från länder i Nordafrika i sin

studie, anser jag inte vara ett större problem, trots att mina informanter har rötter från

mellanöstern. Enligt mig är Bourdieus teori om hederskänslan en relevant teori, eftersom den i

likhet med det som presenteras under tidigare forskning, behandlar relevanta aspekter och kan

därför användas som analysverktyg i uppsatsen.

11

Bourdieu (1986:45) använder två begrepp i sin studie för att förklara hederskänslan; nif och

hurma kan ses som traditionella värden, en hederskod som influerar människors

förhållningssätt till vänskap, familjen, äktenskap, roller och så vidare. Bourdieu (1986:46)

menar att nif kan förklaras som en hederssak och är det högra heliga som är förenad med

mannen. Det är plikten att försvara och återupprätta hedern och saknar man nif är det

vanhedern eller exilen som gäller. Hurma är det vänstra heliga och är kopplad kvinnan, det är

summan av allt som är haram, det vill säga det som är förbjudet eller tabu. Enligt Bourdieu

(1986:49) finns det en motsättning mellan det högra heliga och det vänstra heliga som yttrar

sig i vad som anses vara manlighet respektive kvinnlighet. Kvinnan betraktas vara bärare av

olycksbringande, orena, negativa krafter. Däremot betraktas mannen som den goda,

fruktsamma och skyddande (ibid).

Om familjer besitter mycket av hurma, är de extra sårbar utåt (Bourdieu, 1986:45) Hurma kan

också förklaras som vanheder, den kan förloras och förstöras. Dock kan nif skydda hurma mot

angrepp. Bourdieu menar att hurma’s integritet är beroende av nif’s integritet. Detta innebär

att hurma bara existerar genom den hederskänslan (nif) mannen har som kan försvara

eventuella angrepp mot kvinnan (Bourdieu, 1986:47)

Bourdieu (1986:50) diskuterar vidare skillnaderna mellan män och kvinnor. Han menar att

kvinnans plats är i huset, det hemliga, avskärmad från intrång och blickar utifrån. Männen

håller hus ute på fälten, moskén eller marknaden (ibid). Till skillnad från kvinnan ska den

respektable mannen synas, han ska möta andras ansikten. Det är inte respektabelt om mannen

stannar hemma med sin hustru under dagen (ibid:51)

Kabylerna var noga med att hålla främmande utanför sina hem. Hemmet är inte bara en plats

man sover och äter sin middag i, utan det är det område som bevarar hemligheterna från

övriga i byn (Bourdieu, 1986:51). Mannen ska se till att skydda och dölja det intima i

hemmet, kvinnan tillhör det intima (ibid:52), eftersom hon är det mest heliga tinget för

mannen (ibid:53). Bourdieu (1986:53) diskuterar vidare betydelsen av intimiteten och menar

att allt som rättar sig efter naturen, som till exempel kroppen och dess funktioner, känslor etc.

måste hållas tillbaka enligt hederns krav. Att anspela på aspekter som dessa, i synnerhet

sexualiteten är oerhört tabubelagt.

Hederskänslan hos mannen vakar över kvinnans uppförande. Hon är skyldig mannen att

bevara familjeintimitetens hemligheter, hon ska se till att barnen uppfostras anständigt och

hon ska aldrig förneka sin man eller vanhedra honom, varken gentemot honom eller inför

12

främlingar. Vanhedrar till exempel hustrun maken genom sitt uppförande, är det makens och

hans släktingars anseende och prestige som skadas. Då är det hans skyldighet att stöta bort

henne (Bourdieu, 1986:52), om inte, drar han skam över sig själv och betraktas som en fegis

av andra (ibid:46).

Det är därför kvinnan är underställd mannen. Hon har ingen annan heder än den heder som

tillhör hennes make, far eller annan släkting på manssidan (Bourdieu, 1986:52). Könets

tvåfaldighet är starkt markerat inom mansdominerade samhällen menar Bourdieu (1986:47)

Bourdieu resonerar även kring uppfostran och värdet av kulturen. Från och med att man får ett

namn betraktas man som en del av enheten, han eller hon representerar gruppen. Barnets

handlingar värderas väldigt tidigt i överensstämmelse med hederns ideal. Fadern och modern

uppfostrar barnet till att utveckla och värna om sina manliga respektive kvinnliga dygder. En

pojke ska fostras till en djärv, stark och uthållig man. Det är oerhört viktigt att man bibehåller

den manliga släktlinjen korrekt efter hedersidealet, han är den som ska försvara det vänstra

heliga (hurma-haram), det vill säga kvinnliga. Hurma har ett pris, det är inte bara dyrbart och

kärt, utan är det mest heliga och kära värdet än något annat. Därför är det viktigt att en man

kan beskydda och försvara sitt hurma. Det obligatoriskt för en man att försvara sig det högra

heliga, sig själv eller annan manlig medlem av gruppen, eller det vänstra heliga, kvinnan, en

oren och olycksdrabbad varelse (Bourdieu, 1986:48)

Vidare diskuterar Bourdieu (1986:55) motsättningarna mellan kvinnor och män. Allt som

anses vara kvinnosysslor är vanhedrande för en man att utföra. Inom samhällen där

hedermoralens oskrivna regler förefaller sig obligatoriskt, är det av betydande roll att man

upprätthåller skillnaderna mellan män och kvinnor (ibid). Mannens nif är hängivenheten att

beskydda släkten och familjens heder, hängivenheten mot kvinnan, i betydelsen av respekt

mot släktnamnet och det anseende som är bunden till detta namn. Släktens namn måste hållas

rent från skamfläckar och skyddas mot eventuella kränkningar och nergifte. Hedern har man

när man visat sig värdig av den, bevisat hur pass mycket tapperhet och vishet (nif) en man

har. Ju mer av nif förfäder ägt, desto större befogenhet har man att vara stolt och kräva

respekt. Dock menar Bourdieu (1986:49) att ju finare och renare släktnamn man har, desto

fler plikter har man.

Avslutningsvis diskuterar Bourdieu (1986:56) vikten av att bevara släkthedern intakt. Detta

kan göras om en ung man till exempel gifter sig med sin parallellkusin, vilket är det ideala

äktenskapet. Om en man gifter sig med sin parallellkusin har han skyddat släktens intima

13

hemligheter från utomstående. Den som gifter sig med någon från släkten, kan vara säker på

att hustrun kommer att värna om makens heder, eftersom hustrun och maken har samma farfar

och kan därför inte vanhedra maken i samma utsträckning, hon kan inte tro sig vara av ädlare

släkt. Att gifta sig med en kvinna utanför släkten är dock riskabelt, man ser det som ett

intrång, familjekonflikterna blir tillgängliga för en främmande och det är därför viktigare som

man att skydda sin egen nif, än att blotta den inför andra, menar Bourdieu (ibid).

Denna teori är i likhet med tidigare forskning en fördjupning av hur heder yttrar sig bland

människor där heder är av stor betydelse. Bourdieu presenterar i sin teori om hederskänslan,

väsentliga aspekter för denna uppsats, som till exempel värdet av heder, synen på kvinnor,

familjen, uppfostran, ryktet och kulturen. Genom att använda mig utav denna teori kan jag

undersöka vilken betydelse dessa aspekter har för mina informanter.

4. Metod

I detta avsnitt kommer jag att redovisa för valet av metod, intervjuform, urval och

avgränsningar, tillvägagångssättet, analysmetod, uppsatsens validitet och reliabilitet samt en

reflektion kring etiska aspekter i studien. Slutligen presenteras kort intervjupersonerna.

4.1 Val av metod

I den här studien har jag använt mig utav en kvalitativ metod. Enligt Trost (2010:32) finns det

två kategorier forskningen kan delas in i, kvalitativ eller kvantitativ forskning. Den

kvantitativa forskningen är lämplig när man vill undersöka till exempel; hur ofta man besöker

simhallen eller hur många gånger äter man på restaurang och så vidare. Man vill kunna

grunda sitt resultat i form av siffror. Den kvalitativa forskningen går istället in på djupet och

försöker förstå sig på det fenomen som studeras (ibid). Eftersom jag är intresserad av hur

människor förhåller sig till sin familj, kultur och heder på ett djupare plan, valde jag att utgå

från en kvalitativ metod.

Kvalitativa undersökningar brukar vanligtvis förknippas med ett induktivt angreppssätt. I en

induktiv forskning, har varken teori eller hypotes formulerats innan studien genomförts

(Bryman, 2011:28) När det gäller deduktiv forskning har man till exempel en befintlig teori

som utgångspunkt som fungerar likt en referensram för undersökningsproblemet (Trost,

14

2010:37). Denna studie kan inte helt och hållet beskrivas som induktiv, eftersom

undersökningen utgick från en teoretisk grund. Eftersom min undersökning växlade mellan

teori och empiri, valde jag att utgå från ett abduktivt angreppssätt som enligt Trost (ibid)

fungerar som en blandning mellan deduktiv och induktiv forskning.

4.2 Intervjuform

I denna studie har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer som intervjuform vilken enligt

Trost (2010:43) går ut på att förstå sig på hur den intervjuades föreställningsvärld ser ut eller

hur de tänker och känner. Dessa aspekter lämpar sig bra för mitt undersökningssyfte, då jag

vill undersöka kvinnornas erfarenheter och uppträdande i deras kulturer.

Innan jag utformade min intervjuguide, var det viktigt för mig att jag var påläst om det

område jag ville studera, nämligen om heder, hedersnormer, kultur etc. vilket enligt Trost

(2010:71) är ett självklart moment innan man börjar med intervjuerna för att skapa relevanta

teman för undersökningen. Intervjuguiden hjälper intervjuaren att behålla en form av

struktur, visserligen är det upp till intervjuarens tycke hur den ska struktureras eller utformas

(ibid:72). Jag utformade en intervjuguide som jag kände behandlade de teman som var

relevanta för min undersökning och sedan strukturerade om den för att undvika att svaren

tvingar mig att hoppa fram och tillbaka i frågorna.

Trost (2010:39) skiljer mellan grader av standardisering och grader av strukturering. Med

standardisering syftar han på i vilken grad är frågorna och situationen likadan för alla

intervjuade, om intervjuaren till exempel läser upp och formulerar frågorna på samma sätt.

Kvantitativa studier är mer standardiserade än kvalitativa studier. Med strukturering menar

han om intervjuerna har till exempel fasta svarsalternativ, då är den strukturerad. Öppna

svarsalternativ innebär att intervjun är ostrukturerad (ibid:40). Min undersökning har låg grad

av standardisering, eftersom jag ställde uppföljningsfrågor vid outvecklade svar och

anpassade mitt språkbruk efter intervjupersonerna. Intervjun hade låg grad av strukturering,

det vill säga att den var ostrukturerad, då jag inte hade fasta svarsalternativ utan

intervjupersonerna fick svara helt fritt.

4.3 Urval & avgränsningar

Urvalet i studien består av fem informanter. Dessa fem kvinnor har en invandrarbakgrund och

är i åldrarna 20-22 år. Eftersom jag vill undersöka en specifik aspekt av hedersproblematiken,

nämligen frihetsbegränsningar hos informanterna, har urvalet skett genom ett

15

bekvämlighetsurval. Att använda mig utav ett bekvämlighetsurval kändes rimligast därför att

då kunde deras delaktighet förbli anonym gentemot andra i deras omgivning (Trost,

2010:127). Urvalet kan anses vara ganska litet, men enligt Trost (2010:143) bör man i

kvalitativa intervjuer, avstå från att intervjua allt för många personer. Detta för att undvika att

materialet blir ohanterligt, vilket kan medföra att man inte får en översikt och samtidigt belysa

olikheter och likheter i materialet. Trost (2010:144) menar att det är viktigare att fokusera på

kvaliteten snarare än kvantiteten vid intervjuer.

Alla fem kvinnor med invandrarbakgrund har rötter från mellanöstern, där det är

förekommande att man lever med hedersnormer. En vanlig uppfattning om

hedersproblematiken är att det endast förekommer bland muslimer, därför har jag medvetet

valt att undersöka kvinnor med kristen respektive muslimsk religionstillhörighet. I

undersökningen har det endast fokuserats på kvinnor med invandrarbakgrund och deras

erfarenheter samt föreställningar. Jag har medvetet inte valt etniskt svenska kvinnor för att

hedersproblematiken inte är ett förekommande problem för dem, åtminstone inte i samma

utsträckning. Detta gäller även män med invandrarbakgrund. Förvisso lever dem med

hedersnormer, dock är deras frihetsbegränsningar betydligt mindre än bland kvinnor med

invandrarbakgrund.

Hedersproblematiken förekommer i många olika länder och folkgrupper. Jag har dock

avgränsat mig till att intervjua kvinnor från mellanöstern, därför att det är förekommande att

man kopplar hedersproblematiken som ett problem därifrån. Sedan har jag varken tagit

hänsyn till religionens betydelse för undersökningen. Dock har jag som tidigare nämnt,

medvetet tagit med kristna respektive muslimska kvinnor i undersökningen. Detta för att jag

understryka att hedersproblematiken inte är ett muslimskt problem, utan att det förekommer

bland alla trosuppfattningar. Hedersproblematiken handlar snarare om traditionen än

religionen (Wikan, 2003:80)

4.4 Tillvägagångssätt

Kvinnorna som har låtit sig intervjuas är bekanta till mig. Enligt Repstad (1999:68) finns det

både fördelar och nackdelar med detta. Han menar att intervjupersonerna kan känna någon

form av skyldighet att svara enligt önskemål samt att stå för nära sina intervjupersoner kan

influera resultatet (ibid). Men med tanke på uppsatsens ämne samt att jag själv har rötter från

mellanöstern, vilket intervjupersonerna var medvetna om, upplever jag att det snarare har

varit en fördel för min undersökning att intervjua bekanta. Detta anser jag gynnat förtroendet

16

för mig, då jag innehar en förförståelse som en annan intervjuare inte skulle ha haft. De kan

känna sig bekväma under intervjun, vilket är jag anser vara viktigt.

Intervjuerna genomfördes i två olika städer, en storstad och en mindre stad. Informanterna

fick själva bestämma vilken plats och tid de ville bli intervjuade. Det var viktigt mig och för

dem att ingen annan var i närheten, för att underlätta processen samt bekvämligheten.

Intervjuerna varierade mellan 30-50 minuter, beroende på hur snabbt de talade och hur långa

svar de gav. Intervjuerna transkriberades sedan för att underlätta analysprocessen och för att

kunna hitta relevanta aspekter i deras svar.

4.5 Kvalitativ innehållsanalys

Analysen genomfördes genom en kvalitativ innehållsanalys. Enligt Bryman (2011:505) är

denna analysmetod ett lämpligt sätt när det gäller kvalitativ analys av dokument. Denna typ av

analys förser mig med flexibilitet, vilket möjliggör att man kan använda verktyget i flera olika

uttalanden och aspekter. Kvalitativ innehållsanalys syftar till att fokusera och söka efter

bakomliggande teman i de texter man valt att studera. Bryman menar att eventuella teman

uppstår till exempel genom att man plockar fram citat från texten (ibid:505).

För att använda mig utav min analysmetod och kategorisera innehållet av de transkriberade

intervjuerna, gjorde jag på följande vis;

Genom att använda mig utav tidigare forskning och teori som utgångspunkt,

läste jag igenom de transkriberade intervjuerna flera gånger. Detta för att jag

ska bilda mig en uppfattning om materialet för att upptäcka särskilda mönster

och teman som passar undersökningssyftet.

Sedan kategoriseras innehållet genom att jag understryker citat som beskriver

eller förklarar det jag är intresserad av att studera. Omgivande text tas med för

att behålla kontexten. De kategorier jag tagit med är uppdelade efter

uppsatsens tidigare forskning, det vill säga; heder, sexheder, familjen och

kultur. Detta för att underlätta processen samt för att behålla sammanhanget.

Citat som till exempel påvisar aspekter som berör familjen eller kulturen,

hamnar under respektive kategori/tema.

Utifrån tidigare forskning och teori kommer sedan citaten att analyseras och

tolkas, för att avslutningsvis komma fram till slutsatser.

4.6 Validitet & reliabilitet

17

Trost (2010:133) menar att validitet och reliabilitet är förenad med den kvantitativa

metodologin. När det gäller kvalitativa studier fungerar dessa termer på ett annat sätt. Dock är

det ändå viktigt att intervjuer som datainsamlingsmetod sker så trovärdigt som möjligt.

Reliabilitet eller tillförlitlighet som man också kan kalla det, innebär att en mätning är stabil,

oföränderlig. Den ska inte påverkas av slumpmässiga faktorer (ibid:131). Dock menar Trost

(ibid:132) att vid kvalitativa intervjuer är det just slumpmässiga faktorer som är av intresse för

intervjuaren. Man vill försöka förstå ett fenomen eller företeelse utifrån alla möjliga håll.

Validitet eller giltighet innebär vid kvalitativa intervjuer om frågor mäter det dem avser att

mäta. Vid kvalitativa intervjuer föreligger fokus vad den intervjuade menar eller uppfattar ett

ord eller fenomen (Trost, 2010:133). Vidare menar Trost (ibid) att trovärdigheten gällande

kvalitativa studier och intervjuer är ett av de omfattande problemen. Som forskar bör man

visa att sina forskningsresultat, data samt analyser är trovärdiga, att dem är insamlade på ett

adekvat och relevant sätt. Han menar att läsaren får själv avgöra om intervjumaterialet är

trovärdigt.

Min uppsats är baserad på mina informanters föreställningar och förhållningssätt. Eftersom

det är svårt att ta hänsyn till validitet och reliabilitet i samma utsträckning som vid

kvantitativa studier, kan jag bara hänvisa till termerna utifrån relevanta metod- och teorival

som lämpar sig mitt undersökningssyfte samt frågeställningar. Sedan är det upp till läsarna att

själva avgöra uppsatsens trovärdighet, som Trost (2010:133) menar.

Kvale och Brinkmann (2009:280) diskuterar att ett vanligt problem inom intervjuforskning

gällande generaliserbarhet är att man har oftast ett för litet urval av intervjupersoner för att

kunna generalisera resultaten. Jag har endast fem intervjupersoner som grund för studien, och

det kan anses vara för lite för att ens överväga en generalisering. Men till hänsyn av

uppsatsens ämne, anser jag att många kvinnor som lever i familjer eller kulturer där

hedersnormer förekommer, kan känna igen sig i min studie.

4.7 Etiska aspekter

Trost (2010:127) understryker vikten av att tänka på de etiska aspekterna. Tystnadsplikten och

anonymiteten bör man värna om när man redovisar sina resultatet. Det är viktigt att man

respekterar intervjupersonerna och deras integritet menar han. Då mitt uppsatsämne kan

uppfattas bestå av känslig karaktär, var det viktigt för mig och för intervjupersonerna att deras

identitet inte avslöjas. Eftersom vissa intervjufrågor var personliga och kom att involvera

åsikter och frågor kring deras familj samt förhållningssättet till dem, var det ganska givet att

18

deras anonymitet skulle bevaras. Därför har informanterna tilldelats påhittade namn. Innan

intervjuerna genomfördes, informerade jag intervjupersonerna om vad uppsatsen handlar om,

samt att de har möjlighet att avbryta intervjun eller låta bli att svara på eventuella frågor som

upplevs jobbiga. Detta för att jag vill ha intervjupersonernas samtycke till intervjun, vilket är

ett viktigt kriterium enligt Trost (2010:125). Kvinnorna tillfrågades också om det var okej för

mig att använda ljudinspelning, vilket visade sig vara okej för dem.

I och med att jag använder mig utav citat från intervjuerna kändes det lämpligt att korrigera

om citaten från talspråk till skriftspråk för att synliggöra det som intervjupersonerna menar.

Självklart har inga citat förvrängts, utan endast förfinats. Trost (2010:129) menar att det är

mer än okej att snygga till citaten, såvida de inte förvrängs och att dess innebörd består.

4.8 Presentation av intervjupersonerna

Materialet består av fem informanter. Samtliga är unga kvinnor mellan 20 till 22 år med rötter

från mellanöstern. Två av informanterna har en kristen religionstillhörighet och de resterande

tre informanterna har en muslimsk religionstillhörighet. Samtliga informanter utom en är

födda och uppvuxna i Sverige. De namn som används i resultatet är; Elisa, Ana, Eyda,

Natali och Zahra. Det är dock viktigt att understryka att namnen som presenteras inte är

informanternas riktiga utan alla informanter har fått fiktiva namn för att behålla deras

anonymitet i studien.

19

5. Resultat & analys I detta avsnitt kommer jag att utifrån tidigare forskning och teori analysera de intervjuer jag

genomfört. Under varje kategori kommer jag att undersöka betydelsen av hedern, sexhedern,

familjen och kulturen för mina informanter, för att sedan analysera hur frihetsbegränsningarna

yttrar sig i deras liv utifrån dessa aspekter.

5.1 Heder

Samtliga informanter hade i stort sätt samma förhållningssätt till hedersbegreppet. För dem

betydde heder jättemycket och spelade en stor roll i deras liv. Dem förknippade också hedern

med respekten och familjen.

Heder handlar om respekt för mig. man ska inte låta någon klanka ner på ens heder. Det ingår i vår kultur att

man ska ha en bra heder. Eller smutsa ner familjenamnet som gör att familjens heder försvinner (Zahra)

Zahra berättar att heder för henne handlar om respekt. Hon menar att man inte ska ge folk

anledningar till att prata dumheter om ens familj, eftersom det kan skada familjens heder. Hon

understryker också värdet av familjenamnet, att det bör hållas rent för att hålla hedern intakt. I

likhet med Zahra, delar Natali samma uppfattning om hederns roll gällande familjen. Natali

tillägger dock att hedern för henne är hela hennes kultur. Det handlar också om renhet säger

hon, att hon ska hålla sig själv ren. Jag tolkar det som att hon syftar på den sexuella aspekten,

vilket hon menar skulle göra sin familj besviken.

Vad heder betyder för mig är jätte mycket, det är hela min kultur. Jag tänker ju mest att heder är att jag ska

hålla mig ren och inte göra min familj besviken (Natali)

Som tidigare kvinnor yttrat sig om heder, är Eyda inne på samma spår. Heder för henne

grundar sig i respekten för familjen, att inte skämma ut dem på något vis. Hon tar också upp

detta med ryktet. Hon menar att det handlar om ryktet, att folk ska ha en bra bild av en. Jag

tolkar det som att hon förenar respekten och hedern med ryktet. Om man till exempel har

dåligt rykte, får du heller ingen respekt av andra människor, vilket bidrar till att familjen

skäms. Eyda markerar också att hedern betyder mycket för henne, därför att hon är uppvuxen

med heder som norm.

Jag tänker på familjen, att inte skämma ut familjen. Heder betyder jätte mycket för mig, jag är uppvuxen med det

och det betyder allt. Det är respekt. Respekt är jätte viktigt, man måste ha ett bra rykte så att folk tycker bra om

en. Det är det, det handlar om (Eyda)

20

Enligt Wikan (2009:09) och Johansson (2005:127) som forskat om hur heder yttrar sig bland

människor som lever i hederskulturer, menar dem att heder handlar om värdet i sina egna och

andras ögon, det vill säga hur omgivningen uppfattar individens värde. Wikan (2009) förenar

hedern med självrespekt och socialrespekt. Detta stämmer även vad mina informanter säger,

då de förknippar hedern med respekt för sin familj och kulturen. Johansson (2005)

understryker också att skammen som tillkommer vid att göra bort sig inför sin familj och släkt

är något som dem alltid har i åtanke. Även här märker jag att informanterna är väldigt

medvetna vad ett dåligt rykte skulle innebära för familjens heder. Alla är överens om att man

ska bete sig på ett sätt där man inte skapar rykten för att undvika att skämma ut sin familj.

Informanternas inställning till heder pekar åt Bourdieus (1995:154) symboliska kapital, som

menar att hedern kan ses som ett symboliskt kapital (ibid:98) och säger vidare att något blir

symboliskt verksamma när de uppfattas och erkänns som värdefullt av en större skara

individer. Som Bourdieu säger, betraktas heder som något värdefullt, inte bara för

informanterna, utan för hela familjen och släkten. Hedern har också ett inflytande på

informanternas liv, det är inget fysiskt ting, utan som en ”magisk kraft” som Bourdieu säger

(1995:154).

Informanterna uppfattade ryktet som ett grundläggande problem till deras frihetsutövning.

Enligt dem så var det ryktet det som kunde orsaka vanheder i familjen. Under intervjuerna var

ryktet ett förekommande problem, i alla aspekter i vardagen. Det var det som var det

huvudsakliga problemet till deras frihetsutövning, eftersom dem upplevde sig observerade

även utanför familjen.

Natali understryker att ryktet är det viktigaste och är hela hennes kultur. Hon menar att ryktet

är det som föräldrarna i första hand tänker på och därför väljer dem att sätta upp regler för

sina barn, för att undvika att barnen ska orsaka eventuella anledningar till att ge familjen ett

dåligt rykte.

Ryktet är jätte viktigt. Det är inte bara för mig utan det är i hela vår kultur, ryktet är alltså nummer ett. Jag tror

att alla föräldrar som inte låter sina barn göra vad dem vill, är just på grund av ryktet (Natali)

Rykten sprider sig snabbt. I andras öron låter det värre än vad det kanske är. Om jag håller hand med en kille

på stan så kommer alla tro att jag har en kille och sedan tro att jag har sex. Det är inte bra. […] dem kommer

inte ju inte mörda mig för det, men dem kommer hålla ännu mer koll på mig än vad dem redan gör. Det är viktigt

för respekten och hedern att folk inte pratar skit om ens familj (Elisa).

21

Elisa delar Natalis uppfattning om ryktets betydelse för familjen och hedern. Hon betonar hur

rykten kan spridas och misstolkas av utomstående. Att hålla hand med en kille kan vara en

orsak till att rykten sprids om det uppmärksammas. Då menar hon att föräldrarna troligtvis

kommer sätta upp fler regler för henne, än vad hon redan har, som en konsekvens av att

rykten har spridits om henne.

Wikan (2003:67) är i enlighet med Bourdieu (1995:98) gällande heder. De säger att heder är

en fråga som grundas på ryktet. Hon menar att det är förekommande i hederskulturer att

kvinnors handlingar misstolkas och förvrängs av släkten eller familjevänner. Detta dilemma

visar sig hos mina informanter, de är medvetna om att ryktena, falska som sanna, kan orsaka

problem för dem, vilket är en faktor till deras frihetsbegränsningar då dem hela tiden måste ta

hänsyn till vad andra tycker och tänker.

5.2 Sexheder

Alla informanter diskuterade sexuella handlingar som den viktigaste beståndsdelen i frågan

om hedern. Dem betraktade sex som det mest tabubelagda inom familjen och kulturens ramar.

Informanterna upplevde att handlingar som anspelar på sexualiteten är det mest skamliga,

åtminstone för tjejer med rötter från mellanöstern. Genom att använda mig utav forskningen

kring sexualiteten i hederskulturer kan jag möjligtvis ge en djupare bild av huruvida den

påverkar informanternas frihetsbegränsningar samt hur den sexuella aspekten betraktas.

Heder eller namus, vi kallar ju det för namus och det är inte lika starkt hos killarna som hos tjejerna […] Killar

kan ju inte förlora sin namus, men tjejer kan göra det. Om man ser att hon har varit med någon kille så kommer

ju ryktet gå, och då kommer hon helt automatiskt förlora sitt namus, oavsett om hon har haft sex eller inte. Har

man haft sex då förlorar man det direkt, men sen kan det hända att folk inte hör, och då bibehåller man sitt

namus i andras ögon (Ana).

Ana är den enda av informanterna som faktiskt använde sig utav ett begrepp som presenteras i

tidigare forskning, nämligen namus. Hon poängterar skillnaden mellan tjejer och killar

gällande namus och menar att killar inte kan förlora sin namus, hedern. Det spelar inte lika

stor roll för killar. Hon anknyter också namus till sexuella handlingar och understryker att för

tjejer krävs det inte ens att dem har sex, utan det räcker att någon utomstående ser tjejen ha

kontakt med en okänd kille. Återigen har ryktet en avgörande roll i hur hedern hålls intakt.

Det som är intressant är hon nämner att namus (hedern) kan bibehållas trots en tjej haft sex, så

länge ingen ser och hör något om det.

22

Detta kan man koppla till den tidigare forskning som presenterar begreppet namus, där namus

(hedern) är förenad med kvinnans sexualitet och hennes oskuld (Wikan, 2009:12 & Güngör

och Dervish, 2009:26) Även Bourdieu (1986:45) förklarar hederskänslan hos mannen

respektive kvinnan i två liknande begrepp, nif (manlighet) och hurma (kvinnlighet), där

hurma är kopplad med kvinnans dygder (ibid:48)

I vår kultur är kvinnan bara en symbol för någonting som är heder, och då ska hedern hållas (Natali)

Natali säger att i kulturen är kvinnan en symbol för hedern. När hon säger att ”då ska hedern

hållas” Tolkar jag det som att hon menar att hedern hålls genom att man kontrollerar kvinnan

beteende, särskilt hennes sexuella beteende. Detta är i samma spår som Bourdieu (1986:53)

menar, när han säger att man bör inte anspela på sexualiteten som kvinna eftersom det anses

vara oerhört tabubelagt inom hederskulturer. En kvinna ska inte genom sitt uppförande

vanhedra maken, eftersom makens och hans släktingars anseende och prestige kan gå förlorad

(ibid:52). Detta tycker låter som en rimlig förklaring kring Natalis markering om kvinnan som

symbol för hedern. Kvinnan som en symbol för heder, är det som genomsyrar Bourdieus teori

om hederskänslan i uppsatsens teoriavsnitt.

Jag har förstått att en tjej ska vara oskuld sen jag var väldigt ung liksom. Vi tjejer ska hålla oss rena fram tills vi

gifter oss. Den här renheten är viktig i vår kultur. Man blir typ oren så fort du rört en kille, eller pratat med en

kille på fel sätt. Mina föräldrar tycker också att det är viktigt att man är det. visst dem säger inte till mig att jag

ska vara oskuld, men det bara är så, man pratar inte om det, men det ska följas (Zahra).

Zahra likt de andra informanterna betraktade sexuella umgängen som något skamfullt för

tjejer att ha. Hon säger att tjejer ska hålla sin oskuld för att förbli ren, vilket är av oerhörd

värde för kulturen. Hon påpekar också att familjen kräver det, trots att dem inte sagt det i ord,

förväntas hon att vara det.

Khader (1998:09) och Sjögren (2006:58) talar om att kvinnans oskuld och kyskhet är en

familje- och hedersfråga. Hennes sexualitet är det som kan hota familjens heder och därför är

det viktigt att hon håller sig borta från ett sexuellt umgänge. Utifrån min empiri och det som

framkom av resultatet kan jag se ett klart och tydligt mönster hos informanterna. Deras

sexualitet och oskuld förväntas av familjen att hållas rent. Natali säger att kvinnan är en

symbol för hedern, medan Zahra menar att familjen kräver att hon ska förbli ren och hålla sin

oskuld, anser jag att det går i linje med vad Khader och Sjögren menar.

Tjejer ska inte ha sex innan dem är gifta. Killar kan ha sex, alla vet att invandrarkillar har sex. Dem är ute och

festar och raggar tjejer varje helg. Dem kan åka iväg till Mallorca eller något, bara för att festa och ha sex.

23

Ingen bryr sig om det. Hade jag åkt med mina kompisar dit hade alla sagt att jag är en hora eller något. Det är

skämmigt att åka utomlands som tjej om inte man åker man familjen (Elisa)

Elisa menar att man som tjej inte kan ha sex innan man är gift. Invandrarkillar däremot, dem

kan göra betydligt mer. De får till skillnad från Elisa, festa och ha sexuellt umgänge med

tjejer. De får också resa med sina vänner för nöjets skull. Elisa menar att som en tjej och åka

utomlands hade hon betraktats som en ”hora”, att det är skam för en tjej att åka utomlands

utan föräldrarnas närvaro.

Vi måste ju vara hemma vid tio senast eller tidigare. Mina föräldrar är ju rädda om mig. dem vet ju att ingen vill

våldta en kille som dem vill våldta en tjej. Hade jag blivit våldtagen hade mina föräldrar varit jätte ledsna. Det

är ju hemskt. Men samtidigt hade det blivit konstigt. Släkten skulle kanske inte ens tro på det. Dem hade trott att

den här tjejen har gått med killar och det är därför hon tillät det, som att jag ville ha sex (Zahra).

Zahra pekar på våldtäkt eller sex som en eventuell orsak till att hon inte får vara ute så sent.

Hon säger också att en våldtäkt i släktens ögon skulle väcka misstankar om att hon själv ville

ha sex.

Det är skillnad i allt i min kultur. Till exempel kan min bror som är femton år vara ute sent och sova över hos

kompisar. Jag får inte ens göra det nu. Alltså om någonting händer en kille är det inte så stort, alltså mina

föräldrar tänker mest på våldtäkt i vår kultur. En tjej har mer risk att bli våldtagen när hon är på en klubb

klockan tolv än en kille. För en kille, det är han som utsätter tjejen för det och då tänker man att min son skulle

aldrig göra det och därför får han vara ute hur sent som han vill. Men man vet aldrig om min dotter kan bli

utsatt för något sådant (Natali)

Natali diskuterar även hur det skiljer sig åt mellan invandrarkillar och tjejer, gällande

friheten. Hon får till exempel inte göra lika mycket som hennes yngre bror får göra. Hon

måste vara hemma relativt tidigt och får inte sova över hos vänner. I likhet med vad Zahra

säger, diskuterar hon att föräldrarna är oroliga över att hon ska bli våldtagen och därför är det

viktigt att hon inte sätter sig i sådana situationer där det kan hända. Det som är intressant är

hur Natali resonerar kring föräldrarnas tankesätt om sina söner, att dem är bra pojkar som

aldrig skulle våldta någon och därför får dem större frihet. Här tycker jag man kan se ett

tydligt mönster hur deras frihetsbegränsningar ser ut i förhållande till den sexuella aspekten.

Jag tolkar det nästan som att pojkarna kan orsaka vanheder om de väljer att våldta någon,

medan tjejer orsakar vanheder om hon blir våldtagen. Det kan uppfattas vara en överdrift att

tolka på det sättet, men jag upplever att familjerna inte vet hur de skulle hantera en eventuell

våldtäkt hos dottern, skulle dem tro på henne?

24

Sjögren (2006:58) säger att kvinnans attraktionskraft är starkare än mannens och därför bär

hon ansvaret för det sexuella beteende, samtidigt som det är mannens uppgift, det vill säga

pappan, maken eller bröderna som bör se till att den hålls under kontroll. Detta tycker jag man

kan koppla samman som en eventuell förklaring till vad Zahra och Natali menar. Zahra

påstår själv att släkten skulle tro att hon medvetet ville ha sex om hon blev våldtagen. Detta

kan man tolka i linje med Sjögrens förklaring om kvinnans attraktionskraft, att det är kvinnan

som bär ansvaret, män är bara män som man brukar säga.

5.3 Familjen

Mina informanter uppfattade familjen som en viktig aspekt i deras liv. Alla var mer eller

mindre överens om att dem inte kan se ett liv utan familjen och deras närhet. Dock hade

familjen, funktionen som den främsta frihetsberövaren.

Familjen betyder mycket för mig. jag har spenderat hela mitt liv med så då är det klart att dem spelar en stor

roll. Dem bestämmer ju över mig. utan mig familj så har jag inget (Eyda)

Det är ju dem som bestämmer över mig. jag har ju ett eget liv också, men jag är ju mer beroende av dem och de

normer vi levet i. allt jag gör är ju för deras skull. Jag vill inte att dem ska se ner på mig (Ana)

För både Eyda och Ana har familjen en central roll i deras liv. Eyda säger att familjen spelar

roll eftersom hon har spenderat hela sitt liv med dem. Hon likt Ana säger att familjen

bestämmer över dem. Ana antyder också att hon är beroende av familjen och normerna hon

lever i. Det hon gör, gör hon för deras skull säger hon. Jag tycker att Anas syn på familjen

visar väldigt klart och tydligt att familjen faktiskt utgör en central roll i hur det kan tänkas se

ut bland familjer med hedersnormer. De flesta informanterna upplevde att familjen fanns där

för dem likt en vägledande komponent i livet, dem talar om för barnen vad som är rätt och fel

och man håller till största del med, trots att några av informanterna inte handlar utifrån det

förväntade sättet.

Enligt Khader (1998:96, 97) så betonas värdet av familjen och kulturen redan vid ung ålder

hos flickor och pojkarna. Det är viktigt att man lyder de regler föräldrarna sätter upp för

barnen. Khader understryker också att barnens handlingar ska gynna familjen, inte de själva.

Detta kan man återkoppla till hur Eyda och Ana resonerar om familjens roll i deras liv.

Bourdieu (1986:48) resonerar på liknande vis värdet av familjen. Han menar att redan vid ung

ålder uppfostras barnen till att förena sina handlingar i överensstämmelse med hederns ideal.

Föräldrarna ser till att barnen värdesätter sina manliga respektive kvinnliga dygder.

25

Familjen fungerade som den främsta frihetsberövaren för mina informanter. Släkten hade

ingen större fysisk påverkan på informanterna, utan dem fungerade som en yttre komponent

som kom med åsikter, rykten och struntprat.

Det här med myndig och så, vi har inte det på samma sätt. Svenskar kan göra vad dem vill när dem har fyllt

arton och föräldrarna respekterar det. Men hos oss är det så att du fortfarande är en skitunge så länge du bor

under föräldrarnas tak, man blir behandlad som ett barn fast man är tjugoett år som jag är liksom […] Man ska

inte flytta ut som tjej förens man gift sig och när du är gift, då har du blivit vuxen (Elisa).

Elisa tar upp en viktig aspekt som jag anser vara viktigt att understryka när det gäller

familjens inflytande hos informanterna. Hon menar att svenska föräldrar förväntar att sina

barn ska flytta ut och vara självständiga efter att dem blivit myndiga. Men i familjer som

hennes är det så att man förblir ett barn i föräldrarnas ögon tills den dagen man gift sig för att

bo med sin make, inte förens då betraktas man som vuxen menar hon. Wikan (2003:17) säger

något liknande som Elisa tar upp. Enligt henne är det vanligt i familjer där hedernormer råder,

att föräldrarna ansvarar för barnen fram tills dem gifter sig, man blir inte ”myndig” i

västerländsk mening, trots att man fyllt arton år, menar hon.

När jag frågar Zahra om hon hindras att vara den hon är av sin familj eller kultur får jag

följande svar.

Jag hindras bara av vad jag kan göra och inte göra. Jag kan inte gå ut sent, inte komma hem sent, inte sova över

hos mina kompisar eller festa och dricka alkohol. Visst jag kan dricka om jag vill, bara jag inte kommer hem full

och de märker. Men jag måste ändå vara hemma tidigt. De kommer ju undra vart jag har varit och det är ju det.

Jag kan inte göra det jag vill göra liksom. Jag säger inte att jag inte vill ha sex, det handlar inte om det, utan jag

vill kunna gå ut utan att tänka på att min mamma eller pappa kommer att ringa mig och säga kom hem, kom

hem! Och så måste jag förklara hela tiden, var har jag varit, med vem och sådant liksom och man blir ju trött på

det faktiskt (Zahra).

Hon diskuterar saker som att komma hem sent, inte sova över hos kompisar, festa, dricka

alkohol. Dessa saker är ett återkommande tema som i stort sätt alla informanter tar upp mer

eller mindre. Hon säger också att det inte handlar om att ha sexuella umgängen, utan hon vill

snarare bara kunna röra sig fritt utan att behöva dokumentera sina steg för sina föräldrar,

vilket även Natali säger;

Jag måste hela tiden dokumentera för mina föräldrar, min pappa vart jag ska, med vem jag ska och när jag ska.

Och det är alltid ett problem för att jag inte kan klockan åtta på kvällen om jag redan är hemma och – pappa jag

ska ut och fika med mina kompisar. Han måste ju veta vem det är. Han vill veta i förväg, alltså det är jätte

mycket. Det är ju också en sådan grej att han inte kan lita på mig. Ja men pappa jag ska bara gå och göra något

så enkelt. För honom är fika en stor grej. Att göra vad som är en stor grej (Natali).

26

Natali berättar att hennes frihetsbegränsningar är ett familjebeslut. Hon måste hela tiden säga

till sina föräldrar vad hon ska göra och med vem hon ska umgås med. Hon understryker också

att det är pappan i familjen som bestämmer, att lilla minsta sak hon vill göra måste gå genom

honom först, eftersom han inte helt och hållet litar på henne. Samtliga informanter var

överens om att det är pappan har det sista ordet, mamman kunde också visa sig vara sträng i

vissa fall, men hon lämnade oftast över ansvaret till pappan när det gällde saker som dottern

ville göra.

Ibland säger man att man har varit hos en kusin eller någon dem litar på, fast egentligen kanske man har varit

någon annanstans. Alla tjejer gör så, dem som säger att dem inte gör så bara ljuger (Elisa)

Samtliga informanter hade problem att få tillåtelse att vara ute sent om kvällarna och saker

som Natali och Zahra tog upp. Alla informanter respekterade familjens regler och förstår

varför deras föräldrar inte tillåter dem att utöva sin fulla frihet. Dock kunde jag se i deras svar

att många inte helt och hållet följde de regler som förväntades av dem. Detta är något som

nämns i tidigare forskning. Många ungdomar lever ett så kallat ”dubbelliv”, vilket till

exempel kan innebära att dem hittar på ursäkter för sina föräldrar om vart de har varit och

med vem, för att kunna utöva frihet som inte är okej för dem att utöva, enligt deras föräldrars

regler. Detta för att undvika att skämma ut familjen men samtidigt ett nödvändigt sätt för dem

att behålla relationen med dem (Darh, Nathorst-Böös & Jarl-Åberg, 2011: 72).

5.4 Kultur

Samtliga informanter bortsett från Eyda, som kom till Sverige som väldigt ung, är födda i

Sverige. Dock var det ingen av dessa som upplevde sig själva som svensk. De menade att de

är uppväxta och följer normer, traditioner, seder etc. från respektive kultur, inte de svenska.

När jag frågade dem om de kände sig mer som svensk eller syrian/kurd, var Elisa och Eyda

båda överens om att de inte alls kunde relatera till den svenska kulturen. Elisa säger att det

spelar ingen roll vilket land man bor i, utan det handlar om vilka normer du växer upp med.

Hon är uppväxt med normer från sin syrianska kultur och därför upplever hon sig själv mer

som en syrian, än en svensk.

Jag känner mig mer som en syrian. Jag är uppväxt med syrianska normer, inte svenska normer och det är det

som är avgörande, inte vilket land bor i tycker jag (Elisa).

Vi har inte deras normer. Jag förstår mig inte på svenskars normer. Har levt i den kurdiska kulturen hela mitt

liv. Svensk kultur skulle aldrig fungera normalt på mig. det är som att en svensk ska gå från sin fulla frihet till att

27

leva i min kultur och börja bry sig om saker som de inte alls bryr sig om just nu. Samma sak typ. Det är så det

fungerar. Man blir van, mi kultur känns normal för mig (Eyda)

Eyda resonerar på liknande sätt. Hon säger dock att hon inte förstår sig på den svenska

kulturen alls, utan hon menar att det är svårt att relatera till den eftersom hon är uppväxt med

kurdiska normer som skiljer sig åt från den svenska i väldigt stor utsträckning. Hon tar också

upp ett exempel som jag tycker understryker värdet av kulturen för henne. Hon menar att

oavsett hur hennes kultur kan uppfattas av andra, så upplever hon sin kultur som normal och

den rätta strukturen att leva efter. Detta är också något som alla informanter håller med om.

De vet vilka begränsningar som tillkommer kvinnor inom kulturen, men alla känner en

förståelse för hur saker och ting är, de accepterar att de förväntas bete sig mer restriktivt än

vad invandrarkillar måste göra.

Ringuist (2010:10) och Ahmadi (2003:109) diskuterar kulturbegreppet och påstår att

människor växer upp med en kultur, människor lär sig att bete sig på ett visst sätt av andra,

beroende på vilken kultur man vuxit upp med. Det är ett omedvetet förhållningssätt som

påverkar människors sätt att tänka och förser människor med oskrivna regler som de ska

förhålla sig till. Vidare diskuterar Ahmadi (2003:142) att inte är ovanligt att i hederskulturer,

fostrats att familjen/släkten går före individen. Upplevelsen att tillhöra en större enhet går inte

att frångå, då hans eller hennes tillhörighet känns självklar. Detta tycker jag passar ihop med

hur informanter resonerar när de säger att de inte alls uppfattar sig själva som svenskar. Jag

tolkar det som att de upplever sig själva tillhöra något större, det vill säga, sin utländska kultur

som förser henne med rötter sedan barnsben, är det rimligt att förstå att det kan vara svårt att

för informanterna att relatera till ett annat sätt att leva sitt liv.

När jag frågar Ana vad ett dåligt rykte skulle innebära för familjen och släkten yttrar hon sig

på följande sätt;

Det är inte så att dem kommer ju… det är ju inget fysiskt, utan mer med ord, med prat om hon gjorde såhär och

såhär, varför gjorde hon det för, fick hon ingen bra uppfostran, vart var hennes föräldrar när hon gjorde såhär,

varför tog dem inte hand om henne, varför blev hon såhär. Det passar inte in i kulturen, eller i familjereglerna

liksom, våra normer vi har i vår familj (Ana).

Hon menar att hon inte kan utöva sin fulla frihet eftersom det inte passar normerna som finns i

hennes kultur och i hennes familj. Om hon uppför sig på ett annat sätt, menar hon att släkten

kommer att prata strunt om hennes uppfostran, hur kommer det sig att hon inte blev

uppfostrad så att hon följer dessa regler och normer som finns i kulturen. Enligt Cronlund

(2004:19) är skamkulturer förenat med hederskulturer. Släkten fungerar till exempel som en

28

försvarare när någon hotar gruppens rykte/heder, därför är det vanligt att dem håller koll på

sina medlemmar. Detta är i likhet med vad Ana beskriver. Hon säger att släkten kommer att

prata och fråga varför hennes föräldrar inte har uppfostrat henne tillräckligt bra.

En annan aspekt som Ana berättade om under intervjun, är att det är viktigt att behålla

kulturen. Hon kan exempelvis inte välja sin egen livspartner, utan istället måste hon gifta sig

inom den turkiska kulturens ramar, det vill säga han bör vara en turk-muslimsk kille.

Ja men sen är det inte så att jag kan gå och gifta mig med vem som helst. Jag måste, det måste ju vara en turk-

muslimsk kille. För att behålla kulturen och sådant. Det har liksom bara blivit så. Det har bara blivit en sådan

grej att man ska gifta sig med en turk helt enkelt (Ana)

Detta var inte bara viktigt för Anas familj, utan samtliga informanters familjer ansåg att

kulturen bör behållas och man ska helst gifta sig inom sin kultur. Att gifta sig med en svensk

var inte aktuellt samtliga förutom Natali, där vikten istället låg vid religionen, att han bör vara

kristen.

Det är jätte okej att gifta sig med en svensk kille, absolut. Viktigaste är att han är kristen, sen spelar det ingen

roll (Natali).

Dock så sa samtliga informanter att det inte tillåtet att välja en partner som är mörkhyad,

exempelvis med ett afrikanskt påbrå. Informanterna menar det är inte acceptabelt i deras

kultur eller släkt. Bourdieu (1986:56) diskuterar i sin teori om hederskänslan, värdet av att

bevara släkthedern, släktens namn ska hållas rent och skyddas mot nergifte (ibid:49) Detta

kunde göras om man gifte sig till exempel med sin parallellkusin, eftersom utomstående fruar

kunde hota familjehedern. Jag anser att det är möjligt att använda mig utav hans resonemang

för att tolka informanternas svar kring val av partner. Som jag tidigare nämnde var det viktigt

för dem att det helst skulle vara någon från samma land/kultur. Att gifta sig med någon som

delar samma kultur, språk, seder och traditioner är givetvis en positiv aspekt, eftersom

utomstående har svårare att förstå sig på vissa traditioner och seder, vilket kan undvikas om

man gifter sig med någon som delar samma kultur. Vidare anser jag att ryktet spelar roll. Att

exempelvis gifta sig med någon mörkhyad, som ingen annan i ens kultur tidigare gjort,

kommer givetvis att starta en del rykten från släktens sida, vilket i sin tur influerar familjens

vars dotter har valt en mörkhyad man, heder. Därför är det inte helt orimligt att familjer i

hederskulturer sätter upp regler kring val av partner för sina döttrar. Bourdieu (1986:56) säger

själv att det är viktigare att försvara sin egen nif (heder) än att blotta den inför andra.

29

Något jag upplevde som ett förekommande mönster hos informanternas svar, är synen på

homosexualitet i kulturen. Samtliga informanter var överens om att skammen skulle bli helt

för stor för familjen/släkten att ha en homosexuell dotter. I vissa svar framkom det även fysisk

bestraffning som en eventuell konsekvens om de hade varit homosexuella.

Dem kanske skulle försöka omvända mig liksom, kanske gifta bort mig till någon från hemlandet. Men det får

liksom inte komma ut att jag är homosexuell om jag hade varit det, det är bland det värsta som finns i vår kultur,

för det anses vara så orent och så smutsigt. Religionen också du vet. Katastrof (Zahra)

Svaret ovan var inte alls olikt från övriga informanters. Homosexualitet i deras kultur är bland

det mest tabubelagda som Zahra menar. Familjen och släkten hade också tagit avstånd och

fryst ut personen i fråga, vilket är förekommande i hederskulturer när någon vanhedrar

familjen eller släkten. Wikan (2009:13) talar om hur homosexualitet betraktas i

hederskulturer. Hon diskuterar i samma linje som informanterna har sagt, att homosexualitet

är en stor skam för familjen och släkten och kan resultera i att släkten och familjen stöter ut

personen i fråga om den väljer att komma ut. Jag har valt att inkludera informanternas syn på

homosexualitet därför att det på sätt och vis framhåller information om inflytandet kulturen

har på individer som mina informanter. Om någon av mina informanter hade varit

homosexuella, hade dem absolut inte kunnat leva ett liv som passar deras självbild, eftersom

det inte är tillåtet inom kulturens ramar.

6. Diskussion

Syftet med denna studie var att redovisa betydelsen av kulturen, familjen och hedern hos unga

kvinnor med rötter från mellanöstern. Detta för att nå en djupare förståelse för hur eventuella

frihetsbegränsningar avspeglar sig i deras liv. Studiens frågeställningar redovisas nedan och

behandlas för sig.

Vilken betydelse har kulturen, familjen och hedern i informanternas liv?

Det framgår av resultatet att informanterna anser att heder har en betydande och avgörande

roll i deras liv. Informanternas uppfattning om heder är förenad med deras familj, att

respektera de förväntningar och krav som familjen har på dem. Familjen är av stort värde för

informanterna, och familjen som institution hade rollen som regeluppsättare och vägledare i

deras liv. Informanterna upplevde att de inte kunde relatera till den svenska kulturen och de

30

svenska normerna. De uppfattade sig själva som kurd/syrian/turk/libanes och menar att

normerna därifrån är det som känns rätt, då dem sedan barnsben har vuxit upp i den kulturen

som familjen försett dem med.

Hur avspeglas eventuella frihetsbegränsningar hos informanterna?

I resultatet framgick det att informanterna upplevde att ryktet var det viktigaste och det som

hindrade dem från att utöva sin fulla frihet, eftersom ett dåligt rykte skulle innebära att dem

inte respekterar sin familj, vilket resulterar i vanheder. Den sexuella aspekten gällande

hedern, var det som huvudsakligen begränsade deras frihetsutövning. Dem upplevde att

familjen och kulturens förhållningssätt och syn på kvinnans sexualitet är så pass tabubelagt,

vilket hindrade dem att utöva samma frihet som männen i deras kultur kunde göra. Det

framkom också att informanterna jämförde sig själva med etniskt svenska kvinnor och var

medvetna om att de inte hade samma frihet som dem har. De kände sig observerade av övriga

släktingar och familjevänner, vilket hindrade dem i deras vardagsliv. Att vara ute sent, ha

sexuellt umgänge, umgänge med vänner, val av äktenskapspartner, resa etc. var några få

aspekter som informanterna upplevade svårigheter kring, eftersom det inte var förenat med

kvinnans sätt att vara enligt familjens och kulturens normer.

Hedersproblematiken förknippas oftast som ett problem förekommande bland muslimer, dock

tycker jag att min studie visar till viss mån att det inte stämmer. Informanterna, kristna som

muslimer hade i stort sätt likadan syn och förhållningssätt till heder, familjen och kulturen.

Religionen spelade inte ingen avgörande roll, förutom att det prioriterades i val av partner hos

informanterna. Vidare anser jag, eftersom min studie inte behandlar de typiska frågor

berörande hedersmord och hedersrelaterat våld, utan betydelsen av kulturen, hedern och

familjen, samt hur dessa påverkar kvinnors frihetsutövning i vardagslivet att studien kan

fungera som ett komplement till vidare forskning. Exempelvis kan man studera föräldrarnas

och brödernas åsikter gällande deras systrars frihetutövning. En intressant aspekt skulle vara

om man studerar om socio-ekonomiska faktorer har någon betydelse för informanternas

frihetsutövning.

31

7. Källförteckning

Ahmadi, Nader. (2003). Ungdom, kulturmöten och identitet. Stockholm, Liber AB.

Bourdieu, Pierre (1995). Praktiskt förnuft: Bidrag till en handlingsteori. Göteborg Daidalos

AB

Bourdieu, Pierre (1986). Kultursociologiska texter. Stockholm, Ordfront förlag.

Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder, Uppl 2:5. Malmö, Liber

Cronlund, Katri. (2004). Människan socialt och kulturellt. Stockholm, Bonniers utbildning

Güngör, Emre. & Dervish, Nima. (2009): Varför mördar man sin dotter? Norstedts:

Stockholm

Johansson, Kenneth. (2005) Hedersmord – tusen år av hederskulturer (red). Lund, Historiska

Media

Khader, Naser. (1998) Familjeliv och levnadsmönster bland mellanösterns muslimer. Finland.

WSOY.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009) den kvalitativa forskningsintervjun. Uppl 2.

Lund, Studentlitteratur AB

Nathorst-Böös, Hedvig, Darj, Frida & Jarl-Åberg, Cecilia. (2011). HBT & HEDER: En

intervjustudie om unga hbt-personer som lever i familjer med hedersnormer. Gävle,

ALMAeuropa

Repstad, Pål. (1999) Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Uppl 3.

Studentlitteratur. Lund.

Ringquist, Charlotte Anne. (2001). Människan socialt och kulturellt. Uppl 2. Borås, Liber

Ringquist, Charlotte Anne. (2010). Människan socialt och kulturellt. Kina, Liber

Sjögren, Annick. (2006). Här går gränsen – om integritet och kulturella mönster i Sverige och

medelhavsområdet. Dialogos förlag

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund, Studentlitteratur AB.

Wikan, Unni (2003): En fråga om heder. Stockholm, Ordfront förlag.

Wikan, Unni (2009): Om Heder. Göteborg, Daidalos AB

32

8. Bilaga: Intervjuguide Vad tänker du på när du hör ordet heder? Vad betyder heder för dig?

Tycker du att det är viktigt att ha ett bra rykte?

Påverkar ditt rykte dig bara eller hela din familj/släkt?

Om du har dåligt rykte, hur påverkas din familj av det? (släktens påverkan/roll)

Vilken roll spelar familjen för dig?

Vem är din mamma/pappa i familjen? Vilken roll har hon/han?

Är det vanligt att tala om känslor inom din familj?

Hur bör en tjej vara enligt din kultur? Hur bör en kille vara enligt din kultur?

Finns det skillnader på vad killar/tjejer får göra och inte göra? Vad i sådana fall

Vilken inställning har dina föräldrar gentemot det svenska samhället och de svenska

normerna?

Vilka skillnader finns det i svenska normer och normer från din utländska kultur? (Vad är

anses vara vanligt i det svenska samhället, men ovanligt i din kultur?)

Känner du dig mer som svensk, eller mer som ”kurd”, ”arab” etc?

När är du dig själv som mest? (Hemma hos familjen, eller utanför med vänner)

Vilka krav har dina föräldrar på dig? Vem vill dem att du ska vara?

Har de samma förväntningar av din bror/syster? Vilka skillnader finns det?

Vad betyder frihet för dig

Känner du att du har mer eller mindre frihet, för att du är tjej?

Hindras du på något sätt att vara den du är? (av familj, kultur etc)

Om du träffar en kille, kan du berätta det för din familj? (Tror du att du hade fått dejta tjejer

om du var en kille?)

Är det viktigt med föräldrarnas godkännande inför ett partnersval?

Om du vill gifta dig med en svensk kille, reaktioner från familj/släkt?

Tycker du man skall vara oskuld tills man gifter sig? Föräldrarnas inställning?

Vilken syn har man på skilsmässa i din kultur?

Om du kommer ut som homosexuell för din familj, reaktioner från familj/släkt?

Har ni en stark gemenskap i familjen och släkten? (Vad krävs för att bli utstött eller utfryst?)

Anser du att du lever i en hederskultur?