Välkomna till medlemsblad nummer ett som blir ett dubbelnummer med tanke på att det utkommer förhållandevis sent på året och mycket har hunnit hända på olika plan i vår organisation sedan föregående medlemsblad presenterades. Oförutsedda händelser inträffar som påverkar uppgjorda planer men vår förhoppning är att vi ska presentera innehållsrika medlemsblad under året.

hela sverige ska levaFYRBODAL

Medlemsblad NR 1-2, juni 2019

Mötet ägde rum på Torreby slott i Munkedals kommun enligt den tradition vi har att förlägga våra årsmöten hos företagare på landsbygden som driver verksamhet lokalt.Torreby slott är beläget några hundra meder från Gullmarsfjordens innersta del och är en slottsliknande byggnad med tinnar och torn. Den uppfördes under slutet av 1800-talet och har en intressant historia. Numera drivs det som hotell och restaurang.

Mötet startade på sedvanligt sätt med dagens lunch och därefter inleddes årsmötet av mötesordförande Jan Hognert. Till sekreterare utsågs Eivor Johansson.Årsmötesförhandlingarna genomfördes enligt plan och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret 2018. För 2019 beslutades om bland annat verksamhetsplan och budget.

I verksamhetsplanen beskrevs bl.a.- Deltagande i styrelsemöten inom riksorganisationen och inom LUVG (Lokal utveckling i Västra Götaland). Fyrbodal blir under de kommande två åren ansvariga för styrelsefunktioner inom LUVG.- Undersöka förutsättningarna för att genomföra en Biokolkonferens.- Ansvara för utgivande av medlemsblad som t.v. distribueras både via mail och i tryck till samtliga adressater. Vi ser fortfarande värdet av den tryckta versionen mest i samband med att kommuner, regionen, bibliotek, studieförbund m.fl. har den i sina offentliga bokhyllor.

HSSL FYRBODAL KALLADE TILL ÅRSMÖTE PÅ TORREBY SLOTT, MUNKEDALS KOMMUN

DEN 12 APRIL 2019

Årsmötesprogram I samband med årsmötet har vi haft som tradition att de som ansökt om och tilldelats stimulansmedel under året presenterar sin aktivitet. I år medverkade MayLis Svensson som representerade ”Bäckefors hembygds- 0ch Framtidsförening” om deras verksamhet och med speciellt fokus på resultatet av beviljade och använda stimulansmedel. Deras medel har använts som delfinansiering i att skapa säkrare infart och som delfinansiering av tomteparad i december. Hon framhöll i presentationen också att de till skillnad mot många andra samhällsföreningar lyckats mycket väl med att engagera ungdomar i verksamheten. Hon hälsade också styrelsen välkommen att förlägga ett styrelsemöte i Bäckefors. Ordförande tackade för inbjudan och att vi ska ha med erbjudandet när vi gör mötesplanering för kommande verksamhetsår. Tack till närvarande styrelseledamöter med Jan Hognert som ordförande som med kort varsel genomförde årsmötet på ett förtjänstfullt sätt.Varmt tack också till Birgitta Hansson för insatser i styrelsen under flera mandatperioder men som nu avsagt sig fortsatt uppdrag.

Anne Sörqvist, Carl-Johan Stark, Martina Staxäng, Leif Svensson och Barbro Falck, Jan Hognert ordf.

Foto: Christer Johansson

- Kontakter med LUG:ar.- Kontakter med VGR inom regional utveckling - Kontakter med länsstyrelsen- Kontakter med och möten med övriga länsbygderåd inom Västra Götalandsregionen

Eivor Johansson, Anne Sörqvist, Stark, Martina Staxäng, Anders Perme och Jan Hognert. Foto: Christer Johansson

Foto: Christiane DIetzGamla bruksbostäder i Bäckefors.

Carl-Johan

2

LANDSBYGDSVECKA I ÅMÅLUnder 2018 fyllde Åmål som stad 375 år som firades med många aktiviteter i tätorten och en landsbygdsvecka under september. Förberedelserna föregicks av plane-ringsmöten med representanter från olika aktörer på landsbygden. Det blev en uppskattad aktivitet och man har nu beslutat att ”Landsbygdsveckan” ska återkomma även i år. Nu pågår möten med föreningar i de mindre orterna och den kommer att äga rum 8-16 september 2019 Referat kommer att finnas med i något av kom-mande medlemsblad.

LOKALEKONOMIDAGARNA 19-20 NOVEMBER 2018

RETUNA - ESKILSTUNARetuna är världens första återbruksgalleria och belägen i Eskilstuna och som invigdes 2015. Innehåller totalt 14 butiker som säljer allt från möbler, cyklar, inredning, verktyg, livsmedel och kläder. Där finns också en konferensavdelning.

Från HSSL Fyrbodal deltog Inger Fogelberg ordförande och Kjell Fogelberg kassör.

Vi hälsades alla välkomna av moderatorn Ylva Lundkvist Fridh som inledde konferensen med dikten föryngringsyta av Lo Lindström, poeten från Skellefteå som gjorde succé på Landsbygdsriksdagen i Västernorrland förra våren. Den som vill höra mer av Lo kan söka efter Landsbygdsriksdagen 2018 på helasverige.se

FRAMTIDEN ÄR BLÅGRÖN.Föreläsare var Peter Eklund från föreningen Refarm och som också är ordförande i HSSL Södermanland.

Peters föredrag var en entusiastisk och faktaspäckad plädering för akvaponins möjligheter. Han ser en ny näring växa fram som han tror kan bli mycket betydelsefull för Sveriges försörjning, nämligen landbaserad fiskodling.

Konferensen inleddes med lunch där det fanns smakprov på ålmal från landbaserad fiskodling.

Foto: Rocco Gustavsson.

Hamnen i Åmål.Foto: Emma Augustsson

För mer information kontakta Anna Hjelmberg, Åmåls kommun 0532-170 26

ReTuna entré Foto: www.retuna.se

ORDFÖRANDE• Inger Fogelberg

VICE ORDFÖRANDE• Christer Johansson

LEDAMÖTER• Kjell Fogelberg• Sverker Hellström• Jan Hognert• Camilla Olsson• Eva Aronsson Johansson

ERSÄTTARE• Karin Westphal• Leif Johansson• Helen Axelsson-Öststorm • Anders Perme• Martina Staxäng• Vakant

REVISORER• Anne Sörqvist,

sammankallande• Uno Löfgren• Lars Hognert,

revisorssuppleant

VALBEREDNING • Eivor Johansson,

sammankallande• Elsie Hellström• Torgny Arvidsson

SEKRETERARE • Eivor Johansson har

adjungerats till styrelsen som sekreterare.

Syrelse och övriga funktioner under verksamhetsåret:

3

Akvaponik kallas det, och innebär ett kretsloppsbruk där fiskodling ger näring till grönsaksodling. Drömmen är att det inte blir något svinn i hanteringen, utan allt i kedjan mellan fisk och grönsaksodling ska tas tillvara.

Varför pratas det då om akvaponik? Enligt Peter måste vi öka självförsörjningsgraden lokalt. Vi måste tillfredsställa vårt proteinbehov på ett klimatsmartare sätt. Akvaponik kan vara ett av svaren på dessa problem. Gamla ladugårdar står tomma, liksom industrilokaler runt om i landet. Alla dessa kan användas för fiskodling. Man behöver inte närhet till sjöar för att framgångsrikt ägna sig åt fiskodling.De fiskar som framför allt används är ålmal och tilapia, bottenlevande fiskar som i fritt tillstånd inte kräver såmycket utrymme och som därför passar att odla på mindre ytor. Argumenten för akvaponik är många.De flesta län har en livsmedelsstrategi och så även många kommuner. Självförsörjandegraden vad gäller olika grönsaker är oerhört låg. Han ser en enorm utvecklingspotential utifrån dessa siffror.Samtidigt kommer världens matkonsumtion att öka de kommande tio åren. Trenden är att vi äter mer fisk och grönsaker, samtidigt som våra hav är överfiskade. Vi i Sverige importerar 74 procent av den fisk vi äter. Vi behöver ett proteinskifte enligt Peter som ser detta som en av de största utmaningarna vi har.Tidigare var Stockholm mer eller mindre självförsörjande på frukt och grönsaker. Tungelsta och Ekerö var stora leverantörer. Akvaponik är fisk- och grönsaksodling kombinerat i slutet system. Ett kilo foder ger ett kilo fisk som ger 10 kilo grönsaker.Refarm, som Peter representerar, arbetar bland annat med att uppmuntra och stödja landbaserade fiskodlingar.

De gör studiebesök, hjälper entreprenörer, sammanför intressenter och lär av varandra.I år utkommer en handbok för den som vill starta fiskodling. Bevaka hemsidan refarm.seSlutligen: Det kostar pengar att klippa och sköta kommunala gräsmattor och Peter kan inte förstå att man klipper gräsmattor för åtta miljarder om året när man kan odla. Det är ju i staden där både gräsmattor och den stora marknaden finns.

STADSJORD I GÖTEBORG.Niklas Wennberg är verksamhetsledare på Stadsjord i Göteborg och har en gedigen erfarenhet av stadsodling, både djuruppfödning och grönsaks- och fiskodling. Stadsjord startade som ett projekt för att gå från ord till praktisk handling.Niklas stadsodlarbana började 2008 när han fick lov att använda gräsmattor som tillhörde Svenska kyrkan och skaffade sig tillstånd för att föda upp tre slaktsvin. Det blev lyckat och nu går grisar på flera ställen i Göteborgsområdet, bland annat på gammal överbliven torpmark. Dessa grisars kött säljs till stadens restauranger. När sedan överbliven mat går till dessa grisar så börjar man sluta kretsloppet.Sedan en del år driver Stadsjord akvaponik i ett före detta slakthus i Göteborg. I fiskodlingarna finns både stör, tilapia och ålmal. Det kan bli fler fiskarter så småningom.Han anser att miljömärkningen är föråldrad och tycker att Stadsjords odlingar är bortom miljömärkningen. De har inte använt några farmaceutiska medel i sina odlingar. Två ton fisk ger näring till 20 ton grönsaker. Att hälla ut all denna näring i havet är slöseri vilket man gör om man odlar fisk i hav och sjöar. –”Vi är inte där ännu, att vi tar hand om all växtnäring vi producerar, men vi är på väg”.Stadsjords fiskodlingar börjar bli etablerade i Göteborg. Niklas nämner en Michelinmärkt krog som använder deras fisk, de levererar också till Stockholms dyraste sushikrog.När Niklas engagerade sig för stadsodling 2008, mötte han mycket ifrågasättande. Nu upplever han att det känns som om stadsodlingstanken börjar bli accepterad och nämner ett bostadsområde med byggstart 2020. Där ska det byggas för odling av både svamp, fisk och grönsaker.Ett tecken på att stadsodling börjar bli intressant är att Niklas tidigare enbart blev intervjuad av miljötidningar. Nu ringer både DN och Veckans affärer.

SEMINARIER.Efter detta lite större block var det dags för seminarier. Deltagarna kunde välja mellan fyra olika seminarier och här nedan kommer sammanfattningar.

FORSKNINGSLÄGET KRING LOKAL OCH CIRKULÄR MATPRODUKTION.Thomas Norrby, SLU, och Peter Eklund, Refarm, konstaterade att cirkulär matproduktion fortfarande är ett forskningsembryo och att det inte finns någon definition av vad cirkulär matproduktion är.Däremot finns ett antal frågeställningar kring ämnet som är aktuella och intressanta: Hur är resursflödena uppbyggda? Hur kan samarbetet mellan stad och land se

Peter Eklund, föreningen Refarm och också ordförande i HSSL Södermanland

Foto: Rocco Gustavsson.

4

ut? Vad är kommunens roll och naturligtvis, bristen på definitioner.

HUR STÖDSYSTEMET SER UT FÖR ENTREPRENÖRER OCH INNOVATIONER INOM SÅ KALLAD CIRKULÄR MATPRODUKTION.Agfo är en mediaplattform för morgondagens matsystem. De arrangerar möten, ger ut ett nyhetsbrev och skriver om innovationer, ny teknik och hållbarhet. Agfos grundare Lovisa Madås och Frida Jonson, har gjort en kartläggning av de företag i matförsörjningssystemet som försöker förnya det. De har också kartlagt de svenska aktörer som stöder dessa.

De nämnde några praktiska exempel på förnyarna. Det ena är Food Hills i Findus gamla lokaler i Bjuv. Food Hills vill skapa Europas mest cirkulära livsmedelsproduktion som innefattar frilandsodling, växthusodling och landbaserad fiskodling. Företaget väntar på att insekter också ska bli klassade som livsmedel.

Ett annat exempel är Pekkas naturodlingar i Härnösand som kombinerar fiskodling med odling av tomater.De berättade också om Sweden Food Arena som är nystartad sedan i våras och en viktig del i regeringens nationella livsmedelsstrategi med sikte mot år 2030. Bakom står ett femtiotal företag inom livsmedelsbranschen som skrivit under avsiktsförklaringen. Cirkulär mat är en tydlig del av arenan. Ni hittar mer information genom att söka på Sweden Food Arena.

De gav ett uppdrag till deltagarna att fundera över vilka stödsystem som krävs för att starta ett så kallat lokalt cirkulärt matföretag i en kommun:

• Rådgivare inom cirkulär matproduktion på regional nivå behövs. Jämför energirådgivare.

• Utbilda marknaden, politiker och Jordbruksverket.• Stärk de lokala evenemangen, skapa intresse för

frågan.• Hitta partnerskap med livsmedelsaffärer i området• Storytelling, skapa berättelsen om sig själv och sitt

företag i sociala media.• Skapa de regler som behövs för den här typen

av verksamhet inom Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

HUR KAN EN KOMMUN ARBETA FÖR EN LOKAL OCH CIRKULÄR MATPRODUKTION?Lars Wiklund, kommunstrateg inom Eskilstuna kommun ledde detta seminarium. Deltagarna diskuterade bland annat vad som är lokalproducerat. Det finns nämligen ingen officiell definition. Vanligt är att tänka den egna kommunen i första hand, grannkommunen i andra hand och i tredje hand länet. Medelåldern på lantbrukarna har ökat och det är inte lätt att rekrytera ungdomar. Lars tanke var att det blir mer lockande att jobba i den gröna sektorn om man använder high tech, exempelvis med drönare som hjälp i arbetet. När han testade tanken visade det sig inte stämma alls. Det som lockade var ”miljötänk”, enligt ungdomarna han intervjuade.

FINANSIERING FÖR LOKAL OCH CIRKULÄR MATPRODUKTIONHär talades om kapitalfrågor. Ekobanken presenterades av Annika Laurén, vd för Ekobanken. De är enligt henne en bank med ekologisk och social utlåning. Även Mikrofonden presenterades och hon berättade att de kan ge garantier för lån där det saknas säkerheter. Kapital handlar om risk och avkastning. Men ibland är andra värden viktigare än de ekonomiska. Exempelvis för sociala företag som vill få ut människor i arbete. Affärsbanker kan inte ta sådana risker. Det kan däremot sparbanker som är stiftelser engagera sig i. Vad man kan göra är att fråga sig vilka som vill att investeringen blir av. Man kan fråga dessa om de är villiga att vara med och finansiera.

CO-GROW, DELNINGSEKONOMI SOM GÖR MATPRODUKTIONEN MER LOKAL OCH CIRKULÄRFörst ut var Rosmarie Sundström som är engagerad i föreningen Co-Grow. Co-Grow startades av Rebecka Hagman som bodde i lägenhet, men som längtade efter att odla. Hennes tanke var att man skulle sammanföra odlingssugna utan trädgård med trädgårdsägare med lediga odlingsytor. Det visade sig vara en idé i tiden. Rebecka och tre andra kvinnor bildade ett team och arbetade fram en övergripande vision för Co-Grow. Visionen är att ta tillbaka trädgården som den var förr med odlingar, medverka till ett hållbart matförsörjningssystem och skapa social gemenskap. De avser att bli nationella och har bland annat deltagit i mässan Nordiska trädgårdar. För närvarande har 1 000 personer använt tjänsten och 800 är aktiva. Teamet vill också att tjänsten ska bli bättre och hur fler ska hitta varandra och i detta samarbetar man med en doktorand på Södertörns högskola.

TORFOLKS GÅRD ARBETAR FÖR EN BÄTTRE OCH GRÖNARE VÄRLDOlle Göransson och Marica Möller från Torfolks gård berättade om hur de arbetat sedan 1970-talet för en bättre och grönare värld. De startade verksamheten 1977 under den gröna vågen. Det var många som flyttade in också ut, men de som blivit kvar har sina rötter i miljörörelsen och ville visa att det går att odla utan gifter. De sålde till att börja med på torg och marknader, men ville så småningom sälja via matvaruaffärer. De var med och startade Samodlarna, en odlarproducentorganisation som underlättar för dem att sälja via butikerna.

Lovisa Madås till vänster och Frida Jonson till höger. Foto: Rocco Gustavsson

5

En liten del av den stora flyktingvågen för ett par år sedan sipprade till Hagfors, berättade Olle.– Vi såg dessa människor som en resurs. Tillsammans med kommunen, länsstyrelsen, arbetsförmedlingen och lokala förmågor skapade vi praktikplatser i det gröna näringslivet för nyanlända. Redan dag ett hade de med frågan om vad som ska hända efter praktikplatsen.

Tankarna ledde till att de startade kooperativet Grön gryning, för att hjälpa fler att komma igång. Sju befintliga producenter är medlemmar. Tio till vill komma igång med produktion. I Grön gryning finns både nya och gamla svenskar. Det Torfolk kan hjälpa till med är maskiner, mark och nätverk. Problemet är kapital. När man odlar måste man investera första halvåret, medan inkomsterna kommer andra halvåret. Samtidigt har de nyanlända sina nätverk av landsmän och odlar grönsaker till en ny och större målgrupp.

HORNUDDENS GÅRD ARBETAR FÖR EN FÖR EN ÖKAD LOKAL OCH CIRKULÄR MATPRODUKTIONOskar Nyström från Hornuddens trädgård utanför Strängnäs berättade hur de arbetar för en ökad lokal och cirkulär matproduktion. Ledorden är trovärdighet, resiliens och utveckling.

På gården har drivits lantbruk och fiske sedan 1920-talet isamma familj. På senare tid har det varit svårt att få ekonomi på försäljningen. De byggde gårdsbutik och satsade på att bli besöksmål med restaurang, musteri och sommarkafé i vacker miljö. Oskar sammanfattar tankarna med att lönsamhet kräver diversifiering och konstaterar att många människor är beredda att betala mer för god mat. De jobbar både hållbart och ekonomiskt. Det mesta är begagnat: köksutrustningen, växthuset, porslinet. Växt-husen värms upp med sjövärme via en sju kilometer lång slang i sjöbotten.Nästa steg i diversifieringen har varit andelsjordbruk. Drömmen är att ha skörden såld när de sår.En andel kostar 6 000 kronor och ger tjugo grönsakslådor i utbyte. De hämtar in önskemål från sina andelsägare, men vad som slutgiltigt finns i lådan kan de inte garantera – det kan hända mycket mellan sådd och skörd. För närvarande levererar de till tre förskolor och hoppas kunna utvidga till fler. Kommunen har köpt femton andelar.

AKVAPONIK

Akvaponik är ett hållbart matproduktionssys-tem som kombinerar konventionellt vattenbruk (odling av akvatiska djur såsom fisk, skaldjur eller alger i bassänger) med hydroponik (odling av växter i vatten) i en symbiotisk miljö.

I traditionell akvakultur samlas avföring i vatt-net, som till slut blir giftigt för vattendjuren. Detta vatten leds till ett hydroponiskt system där avföringen bryts ner av kvävefixerande bak-terier och sedan filtreras av växterna som tar upp näringsämnena. Det renade vattnet återförs sedan till fiskarna.

Källa: Wikipedia

Marica Möller och Olle Göransson, Torfolks Gård. Foto: Karin Wenström

Foto: torfolk.se

Foto: hornudden.net

Akvaponik.Foto: wikimedia commons

Utförligt PPT-material från de flesta föreläsningarna finns på hemsidan lokalekonomidagarna.se

6

Den nationella konferensen Lokalekonomidagarna startades som ett projekt 2003, initiativtagare var Hela Sverige ska leva, Coompanion Sverige, Ekobanken Medlemsbank och JAK Medlemsbank. Målet för konferensen var att skapa en arena för kunskap, erfarenhet och debatt om lokal ekonomi och kapitalförsäljning.

Lokalekonomidagarna har sedan dess arrangerats på ett flertal platser i Sverige med syftet att medvetandegöra deltagarna om vilka problem och lösningar som finns inom ämnet lokal ekonomi.

WebinarierLEK’s verksamhet har ut-vecklats under åren och den första tisdagen varje månad kan man medverka på deras webinarier. Vid varje tillfälle behandlas olika ämnen och frågeställningar inom lokal ekonomi.

Alla tidigare webinarier finns på hemsidan:lokalekonomi.helasverige.se/

Vill du veta mer om Lokalekonomidagarna kan du besöka hemsidan eller ta kontakt med Ylva Lundkvist Fridh ylva.lundkvist@helasverige.se

SEMINARIUM OM KOMMUNORGANISERING

UR LOKALT PERSPEKTIV

Den 7 maj bjöd Hela Sverige ska leva Göteborgsregionen in Kommunutredningen till ett seminarium för att diskutera kommunorganisering utifrån det lokala perspektivet. Ett av exemplen på seminariet var Svågadalsnämnden som visar hur lokal förvaltning av skola, äldreomsorg med mera, kan fungera.

Nu har Hela Sverige ska leva Göteborgsregionen skrivit ett brev till utredningen som utmynnar i ett förslag om försöksverksamhet av typen ”Svågadalsnämnder” som ett incitament för kommuner som planerar att gå samman, eller för kommun som vill fördela verksamheter på olika nivåer för bästa möjliga utfall.

Nästa fysiska konferens planeras till den 5-6 december 2019 i Järvsö, Ljusdals kommun.

Ylva Lundkvist Fridh, HSSL riks, är ansvarig för Lokalekonomidagarna.

Mer information och dokumentation från seminariet finns på HSSL

Göteborgsregionens webbsida:

helasverige.se/goeteborgsregionen

HELA SVERIGE SKA LEVA RIKS SATSAR PÅ INSTAGRAM

Vår nye Instagramredaktör Pontus Johansson från Råneå i Norrbotten kommer att intervjua människor som bor i olika landsbygder över hela landet. De kommer att få berätta om sig själva, sina liv och sina hembygder.

I genomsnitt kommer ett nytt inlägg varje vecka, med start den 7 juli.

Följ oss på Instagram:

instagram.com/helasverigeskaleva

Från vänster: Marcus Nordgren - Rural Talks Bottna-Gerlesborg, Ulla Herlitz - HSSL Göteborgsregionen, Hans Arén - Koster, Fredrik Röjd - Svågadalsnämnden, Sverker Lindblad - Kommunutredningen, Lisa Lundin - VGR, Lisa Bomble - Lerums kommun, Bert Olsson - ordförande HSSL Göteborgsregionen.

Foto: Erik Bick Text: Mette Waldrop

7

BOKA IN 8-10 MAJ 2020! ”– Vi är otroligt glada över att välkomna Landsbygds-riksdagen till Jönköping 2020. Det är ett viktigt och stort möte som många av landets städer vill vara med och arrangera. Det är också mycket betydelsefullt och ett fantastiskt tillfälle för regionen att visa upp vår levande landsbygd och utvecklingen av den”, säger Ante Jankovic, Chef Möten & Event, Destination Jönköping.

PROGRAM I KORTHETFredag 8 MAJJönköpings län erbjuder inspirationsresor som visar goda exempel på lokal utveckling. Dagen spenderas tillsammans med lokala guider som visar upp sina bygder. Dagen avslutas med en festlig invigning och tillhörande mingelmiddag på Spira kulturhus.

Lördag 9 MAJLördagen och söndagen spenderar vi på Elmia Kongress- och Konserthus. Vi inleder dagen med korta, inspirerande och tankeväckande föreläsningar som ger perspektiv på tillvaron. Efter de inspirerande föreläsningarna bearbetar vi intrycken i samtal i utställningen och på valbara seminarier. Eftermiddagen ägnas åt ett nationellt politiskt samtal med fokus på uppföljning av löften och satsningar på landsbygden. Vi avslutar lördagen med en festlig bankettmiddag på Elmia Konsert- och Kongress.

Söndag 10 MAJSöndag förmiddag ägnar vi åt goda samtal mellan personer med starka – men vitt skilda – åsikter. Vi avslutar Landsbygdsriksdagen med en god, närproducerad lunch innan vi återvänder hemåt med nya tankar, idéer och möten i bagaget.

Källor: landsbygdsriksdagen.se och HSSL Skaraborgs Nyhetsblad.

TUR OCH RETURI pilotprojektet ”Tur & retur – hållbara resor mellan land

och stad” arbetar Fyrbodals kommunalförbund tillsammans med Orust kommun, Dalslands miljö- och energiförbund och Västra Götalandsregionen med finansiering från Energimyn-digheten för att ta fram nya hållbara lösningar för mobilitet i landsbygder.

Hållbar mobilitet i landsbygder är viktigt av flera olika anledningar, bland annat för att möta klimatmål, svara mot företagens behov av kompetensförsörjning samt öka tillgängligheten till service.

PilotprojektI detta pilotprojekt kommer vi att undersöka vilka olika behov människor på Orust och på några platser i Dals-land har av att förflytta sig och hur det behovet uppfylls i dag. Utifrån detta kommer några typfall väljas ut där en ny mobilitetslösning testas. De nya mobilitetslösningarna kommer att tas fram tillsammans med både användarna, företag som kan se nya affärsmöjligheter och organisatio-ner/föreningar – så hur lösningarna ska se ut vet vi inte i dag. Det kan vara allt från pendelparkeringar med ut ökad service, till nya bilpoolsvarianter eller möjligheter att slippa transportera sig alls.

Tur & retur ska ses som en start för framtida satsningar. De lärdomar vi får under projektet skapar en grund för efterföljande projekt att stå på och bidrar på så vis till en hållbar omställning i så väl land som stad.

Läs mer: fyrbodal.se/projekt/samhallsutveckling/tur-och-retur

Källa: fyrbodal.se

Fyrbodals kommunalförbund är ett av fyra förbund i Västra Götaland och har sitt säte i Uddevalla.. Genom samarbete med de 14 ingående kommunerna arbetar man för bl.a. en hållbar utveckling av delregionen.

8För bilder ansvarar Mette Waldrop och Inger Fogelberg om annat ej angivits.

För text ansvarar Inger Fogelberg om annat ej angivits. Sammanställning av text och bilder, Mette Waldrop.

Kontakta oss: Inger Fogelberg tel 0532 51043 el. 070 31 51043 e-post inger@lomudden.se

STIMULANSPENGARRiktlinjer Föreningar kan söka max 5 000 kr till projekt/verksamhet som gynnar bygden. Projektet ska genomföras inom 12 månader och utbetalning sker mot redovisning av kvitton över utgifter, ideella arbetstimmar och en kort skriftlig rapport samt gärna foto. Vill du ha mer information om stimulanspengar, kontakta Kjell Fogelberg.

Ansökan med e-post till kjell@lomudden.se tel. 0709-582840Beskriv projektet/verksamheten samt total budget och sökt belopp. Bifoga föreningens stadgar och senaste årsberättelse. Glöm inte föreningens namn och hemsida samt kontaktpersons namn, postadress, telefon och e-postadress. Uppge även i vilken kommun föreningen finns. Ansökan kan skickas löpande tills stimulanspengarna är slut. Besked lämnas inom

två månader.

I det här ”dubbelmedlemsbladet” har jag avsatt förhållandevis stort utrymme för ”ReTuna” ett miljöaktivitetshus med föreläsningsfaciliteter ett antal butiker med miljötänkande som styrande verksamhetsidé är ett positivt och inspirerande företag.

Avslutningsvis så vill jag önska er alla en trevlig och avkopplande sommar och ladda gärna med inlägg och synpunkter i medlemsbladet. Det tar vi mycket gärna emot.

Glad sommar önskar vi alla i styrelsen för HSSL Fyrbodal!

PRESENTATION AV NY I STYRELSEN

Eivor JohanssonJag är nybliven pensionär. Jag bor i norra delen av Lerdal, dit jag flyttade tillsammans med min man Christer sommaren 1981 då vi övertog Christers föräldragård. Vi har 2 söner. Daniel bor utanför Högsäter och Emil är bosatt i Göteborg.Jag har under mitt verksamma liv jobbat med ekonomi. Först som anställd och sedan under de senaste 12 åren som egen företagare med egen redovisningsfirma.Både jag och Christer är intresserade av landsbygdsfrågor och vill hitta lösningar så människor kan bo kvar på landsbygden. Därför är det intressant med alla dessa idéer som dyker upp om småföretagande och vilka möjligheter som finns om man bara vågar.Daniels sambo har tex startat en tvålstudio utanför Högsäter där hon tillverkar olivtvålar, raktvålar mm gjord på ekologiska råvaror.

Telefon 070-2770723 E-post ejfas@telia.com

Förkortningsguide efter önskemål från läsare

HSSL - Hela Sverige ska levaLEA - Lokalekonomisk Analys (från Statistiska Centralbyrån)

LEK - Lokalekonomidagarna LUG - Lokala utvecklingsgrupper LUVG - Lokal Utveckling Västra Götaland (även kallat HSSL VG)

PPT - Powerpoint-presentationVGR - Västra Götalandsregionen

Försommarbild från norra Dalsland