Linköpings universitet

Lärarprogrammet

Jonna Eriksson Palmertz

Catalina Prisacaru

Hemmiljön och andraspråkseleven En litteraturstudie om hur hemmet påverkar andraspråksinlärningen

Examensarbete 15 hp Handledare: Eva Kätting LIU-LÄR-L-A-13/89—SE Institutionen för kultur och kommunikation

Institutionen för kultur och kommunikation 581 83 LINKÖPING

Seminariedatum 04-06-2013

Språk Rapporttyp ISRN-nummer Svenska/Swedish Examensarbete

avancerad nivå LIU-LÄR-L-A–13/89—SE

Titel Hemmiljön och andraspråkseleven – En litteraturstudie om hur hemmet påverkar andraspråksinlärningen Title The Home Environment and the Second Language Student – A Literature Study about how the Home Affects the Second Language Learning Författare Jonna Eriksson Palmertz, Catalina Prisacaru

Sammanfattning I denna konsumtionsuppsats behandlas hemmiljön som påverkansfaktor i barns

andraspråksinlärning. Föräldrarnas socio-ekonomiska situation och deras attityder gentemot det

nya landet tas upp, samt betydelsen av skrift- och talspråkets användning i hemmet, till exempel

läsning med barnen. Materialet har samlats in med hjälp av specifika sökningar i databaser och

valts ut beroende på dess relevans för vårt syfte. Resultatet av litteraturstudien visar att många

faktorer existerar och påverkar barnet samt att språkanvändningen i hemmet spelar en central roll

i andraspråksinlärningen. Vårt resultat har också visat att begreppet ”hemmet” är ett ord som

rymmer många olika nivåer i samspel med varandra, bland annat ekonomisk situation,

akademisk bakgrund och bostadsområde.

Nyckelord Andraspråksinlärning, hemmiljö, föräldrar, socio-ekonomisk status, läsning Keywords Second language learning, home environment, parents, socioeconomic status, reading

Innehållsföteckning Inledning ............................................................................................................................................... 4

Bakgrund .............................................................................................................................................. 4

Syfte och frågeställningar ..................................................................................................................... 5

Metod .................................................................................................................................................... 5

Sökmetoder ....................................................................................................................................... 6

Urval ................................................................................................................................................. 7

Litteraturöversikt .............................................................................................................................. 8

Mikronivå .................................................................................................................................... 10

Mesonivå ..................................................................................................................................... 12

Exonivå ....................................................................................................................................... 12

Makronivå ................................................................................................................................... 13

Övrig litteratur ................................................................................................................................ 14

Begrepp ........................................................................................................................................... 14

Litteraturstudie ................................................................................................................................... 15

Hur omgivningen påverkar barnets språkinlärning ............................................................................ 15

Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell ................................................................................ 16

Språkstimulansens relevans för språkutvecklingen i hemmiljön ................................................... 18

Tal- och skriftspråk i de fyra olika nivåerna ............................................................................... 18

Språkstimulans i hemmiljön ....................................................................................................... 18

Modersmålets påverkan på andraspråksinlärningen ................................................................... 19

Sagoläsning ................................................................................................................................. 19

Skriftspråk ................................................................................................................................... 20

Skriftspråk i hemmet och samhället ............................................................................................ 22

Talspråk ....................................................................................................................................... 23

Föräldrarnas attityd gentemot tvåspråkighet .................................................................................. 24

Föräldrarna .................................................................................................................................. 24

Att uppnå tvåspråkighet i familjen .............................................................................................. 26

Familjens sociala situation och andraspråksinlärningen ................................................................ 27

Social situation/miljö .................................................................................................................. 27

Föräldrarnas inkomst och yrkesliv .............................................................................................. 30

Familj och social status ............................................................................................................... 31

Föräldrarnas akademiska bakgrund ............................................................................................ 33

Kulturell bakgrund ...................................................................................................................... 33

Resultat ............................................................................................................................................... 36

Mikronivån ..................................................................................................................................... 36

Familjen ...................................................................................................................................... 37

Modersmålet ............................................................................................................................... 37

Att läsa hemma med barnet ......................................................................................................... 38

Kulturella skillnader vid läsning ................................................................................................. 38

Mesonivån ...................................................................................................................................... 40

Föräldrarnas och skolans förväntningar på utbildning ................................................................ 40

Exonivån ......................................................................................................................................... 41

Social status och andraspråksframgång ...................................................................................... 41

Bostadsområdet ........................................................................................................................... 41

Kulturell bakgrund ...................................................................................................................... 42

Föräldrarna och deras attityd gentemot tvåspråkighet ................................................................ 42

Föräldrarnas utbildning och arbete ............................................................................................. 43

Makronivån ..................................................................................................................................... 43

Ett skriftspråksdominerat samhälle ............................................................................................. 43

Arbetsmarknaden ........................................................................................................................ 43

Sammanfattning av resultat ............................................................................................................ 44

Diskussion .......................................................................................................................................... 44

En ond cirkel ................................................................................................................................... 45

Förslag på vidare forskning ............................................................................................................ 48

Referenser ........................................................................................................................................... 49

Bilaga 1 .............................................................................................................................................. 52

Egna erfarenheter ............................................................................................................................ 52

4

Inledning I en rapport utgiven av Vetenskapsrådet, skriven av Hyltenstam, Axelsson och Lindberg (red.)

(2012) står det beskrivet i inledningen att de faktorer som påverkar andraspråksinlärningen kan

vara både interna och externa. Externa påverkansfaktorer kan bland annat vara social, kulturell

och etnisk bakgrund, socio-ekonomisk status och även kvaliteten och mängden av språklig input

som inläraren får. Interna faktorer är till exempel inlärarens modersmål, då transfer från

förstaspråket till andraspråket kan påverka språkinlärningen. Även individuella faktorer såsom

motivation, attityd gentemot det nya språket, inlärningsstrategi och individens språkbegåvning

påverkar inlärningsutfallet. Ålder är ytterligare en faktor som påverkar och som tagits upp i stor

mån i tidigare forskning angående andraspråksinlärning.

Enligt Axelsson (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) dras alltför lättvindigt slutsatsen att dåliga

kunskaper i svenska är den största anledningen till att minoritetselever presterar sämre i skolan.

Istället borde bakgrundsfaktorer som avstånd mellan modersmål och andraspråk, kulturella

skillnader och bostadsområde tas större hänsyn till när man möter minoritetselever i den svenska

skolan. Detta har alltså legat till grund för våra tankar när vi utformat vårt syfte och vår

frågeställning.

Bakgrund Anledningen till att vi har valt att fokusera på hur hemmiljön påverkar barnets

andraspråksinlärning, har att göra med vår övertygelse om att familjens situation tillsammans

med närliggande faktorer som berör familjen och hemmet spelar en stor roll i barnets

språkutveckling. En av oss har själv vuxit upp i Sverige med ett annat modersmål, vilket har lett

till ett intresse att utforska vilka faktorer som påverkar andraspråksinlärningen. Vi som har skrivit

denna uppsats anser i egenskap av lärarstudenter att det i lärarutbildningen ges alltför lite

information om barns erfarenheter hemifrån. Hur elevens erfarenheter på ett positivt eller negativt

sätt kan ha inflytande på dennes beteende och lärande när hen kommer till skolans miljö. Därför

har vårt syfte varit att ta reda på mer om dessa faktorer som vi är övertygade om har mer eller

mindre inverkan på barns språkutveckling. Våra frågor har däremot inte varit att se om

5

hemmiljön påverkar, eftersom vi antar att den gör, utan hur hemmiljön och de delar som ryms

inom det begreppet faktiskt påverkar barnet och andraspråksinlärningen.

Syfte och frågeställningar Syftet med vårt arbete är främst att belysa olika faktorer i hemmiljön som påverkar barns

andraspråksinlärning. Då vi utgår från att andraspråksinlärningen faktiskt påverkas av hemmiljön

har vi uttryckt vår frågeställning med hur den påverkar, inte om den påverkar.

Utifrån syftet har vi utformat följande frågeställning:

Hur påverkas barns andraspråksinlärning av hemmiljön?

Utifrån frågeställningen har vi skapat några underfrågor som vi med hjälp av detta arbete vill få

svar på:

1. Vilken relevans har språkstimulansen i hemmiljön för språkutvecklingen och

andraspråksinlärningen?

2. Hur påverkas elevens andraspråksinlärning av föräldrarnas attityd gentemot det nya landet

och det nya språket?

3. Hur påverkar familjens sociala situation andraspråksinlärningen?

Metod Vid tidigare studier i svenska som andraspråk har vi skapat oss en förförståelse inom detta ämne.

Vi har även skapat oss en åsikt inom ämnet vi har valt att skriva om, något som vi är medvetna

om kan ha påverkat valet av litteratur. Med tanke på våra egna erfarenheter och uppfattningar

angående andraspråksinlärning, kan vi omedvetet ha begränsat materialet till det som stödjer vårt

perspektiv. Eftersom vi har utgått ifrån att andraspråksinlärningen påverkas av hemmet och

omgivningen, har vi formulerat vår frågeställning så att vi vill ta reda på hur den påverkas och

inte om den gör det. Utifrån det sociokulturella perspektivet, som Vygotsky (1978) förespråkar

och som överensstämmer med våra åsikter, har vi därmed antagit att det främst är i liknande

situationer språkinlärning sker.

6

Genom att utgå ifrån ett hermeneutiskt synsätt (Bryman, 2002), har vi försökt tolka och förstå det

ämnesområde vi har valt. Med ett hermeneutiskt synsätt menas att vi har tolkat och i största

möjliga mån försökt att skapa oss en förståelse kring de texter som utgjort vårt

forskningsmaterial. Enligt riktlinjerna för den hermeneutiska ansatsen (ibid) har vi gjort vad vi

har kunnat för att behålla de perspektiv som de berörda författarna har haft när de skrivit texterna.

Det vill säga att vi i vår analys av dessa texter har undvikit att vinkla författarnas synpunkter utan

vi har istället strävat efter att sammanställa och jämföra dem för att kunna analysera resultatet av

deras spridda teorier. I detta fall har vi genomfört en så kallad kvalitativ studie (Bryman, 2002).

Det teoretiska perspektivet, som vi har använt som ram till vår forskningsfråga, har varit

Vygotskys (1978) teori om att interaktion spelar en betydelsefull roll för lärande och utveckling.

Teorin grundar sig i att barnets språkinlärning parallellt med övrigt lärande sker i interaktion med

vuxna eller äldre barn som ligger på en högre språklig nivå än barnet själv gör. Det vill säga att

barnet lär sig i interaktionen med någon som i relation till hen själv kan kallas expert. Detta

perspektiv har vi utgått från när vi sökt efter information i vår litteraturstudie, det vill säga det

socialkonstruktivistiska perspektivet.

Vi har i vår studie utgått ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som vi nedan

endast kommer referera till som den utvecklingsekologiska modellen. Denna kartlägger hur de

olika miljöer som ett barn vistas i påverkar barnet. Vi har försökt att analysera modellen utifrån

ett andraspråksperspektiv på språkinlärningen, då vi anser att modellen som avser barnets

språkutveckling i allmänhet är applicerbar även på dennes andraspråksutveckling.

Vårt syfte är att belysa olika faktorer i hemmiljön som påverkar barns andraspråksinlärning, då

många studier görs om andraspråkutvecklingen i skolan. Då hemmet oftast är barnets viktigaste

utgångspunkt, är det väsentligt för oss som blivande lärare att förstå hur de olika aktörerna i och

runtom hemmet bidrar till att barnet både formellt och informellt utvecklar sitt andraspåk.

Sökmetoder

För att ta fram vetenskapligt material, såsom internationella studier, har vi använt oss av

databaser som ERIC (Education Resources Information Centre), Libris och Academic Search

Premier. De sökord vi använt har varit:

7

– home environment

– home environ*

– second language acquisition

– hemmiljö

– andraspråksinlär*

Anledningen till att vi ibland endast har skrivit in oböjda ord och använt oss av asterisk (*) i

sökmotorerna är för att generera så mycket information som möjligt. Denna metod förhindrar att

viktig information sovras bort.

Urval

Då det utvecklingsekologiska perspektivet har varit grundstrukturen i vår studie, har vi försökt

hitta litteratur som kan knytas till de olika nivåerna: Mikro, meso, exo och makro – från individ

till samhällsnivå.

Eftersom vi i vår frågeställning fokuserat på hemmiljön som påverkansfaktor i

andraspråksutvecklingen, har vi utgått från dessa kriterier när vi har valt ut litteratur som använts

i studien. Å ena sidan har vi främst valt litteratur som behandlar tvåspråkighet eller

flerspråkighet, då vi har ansett att barns kulturella bakgrunder skiljer sig från individ till individ. I

denna globaliserade värld som vi lever i är det allt vanligare med barn vars föräldrar kommer från

olika delar av världen och som talar ett eller flera modersmål. Att ha föräldrar som talar två olika

modersmål gör inte automatiskt barnet flerspråkigt, men i den sociala miljön man vistas i hemma

får barnet ändå bekanta sig med dessa olika språk på daglig basis. Å andra sidan har vi försökt

finna litteratur som berör hemmet i någon mån, där avsnitt om föräldrarnas input på barnets språk

tas upp och diskuteras. Ett av kriterierna i litteraturvalet har varit att hitta just forskning som tar

upp det socialkonstruktivistiska perspektivet.

Vi har i största möjliga mån försökt gallra bort litteratur som främst inriktar sig på

förstaspråksutveckling, men eftersom vi upptäckt att utbudet av vetenskaplig litteratur som berör

hemmiljön och dess samband med andraspråksutvecklingen är minimal, har vi varit tvungna att

även utnyttja litteratur som behandlar förstaspråksutvecklingen. Vi anser att många paralleller går

att dra mellan första- och andraspråkstillägnandet och därför har vi kunnat använda artiklar och

böcker som behandlar språkinlärning generellt. Då det inte finns mycket nyskriven litteratur om

8

detta ämne har vi i stor mån använt oss av äldre litteratur eftersom det visat sig att det är just de

studier som genomförts längre bak i tiden (för cirka 20- 30 år sedan) som fortfarande anses vara

mest relevanta och som refereras till även i den nyare litteraturen.

Litteraturöversikt

För att besvara vår frågeställning har vi utgått ifrån psykologen Bronfenbrenners (1979) teorier

om barnets utveckling. Anledningen är att det utvecklingsekologiska perspektivet som

Bronfenbrenner förespråkar består av en uppsättning olika nivåer som motsvarar den omgivning

som barnet vistas i och som i samspel med individen påverkar denne på olika sätt. Detta stämmer

helt med vår utgångspunkt som är att barn lär sig och utvecklas i samspel med sin omgivning. Vi

har i vår litteraturstudie valt att se till flera av de faktorer som finns i Bronfenbrenners modell och

inte endast de som berör hemmiljön i dess direkta mening. Anledningen till detta är att flera av de

faktorer som vi tar upp i litteraturstudien berör barnet och även hemmiljön, ibland direkt och

ibland indirekt. Politisk påverkan (såsom arbetsmarknad och bostadspolitik) berör inte hemmiljön

i dess strikta betydelse ”hemma”, men vi anser ändå att det har en inverkan på barnets hemmiljö

då det kan påverka exempelvis var barnet faktiskt bor eller föräldrarnas yrkessituation.

9

Schematisk figur över Bronfenbrenners modell som står för barnets utveckling, men som också kan relateras till språkinlärning

(Svensson, 1998:122).

Nivåerna presenteras som följande:

– Mikronivå: familjen, skolan, kamrater etc.

– Mesonivå: samspelet mellan de olika delarna inom mikronivån, exempelvis förväntningarna

skolan har på barnets föräldrar eller närmsta grannskapets påverkan.

– Exonivå: yttre faktorer som kan påverka barnet indirekt, till exempel bostadsområdet eller

föräldrarnas socio-ekonomiska bakgrund.

– Makronivå: samhällets och politikens inverkan och deras syn på människan.

Mer om modellen behandlas under kommande avsnitt.

Vi har valt att strukturera vår litteraturöversikt och vårt resultat i ordning efter den

utvecklingsekologiska modellens fyra nivåer, medan litteraturstudien är i ordning efter de

underfrågor vi formulerat för att besvara vår frågeställning.

10

Eftersom den utvecklingsekologiska teorin genomsyrar hela vårt arbete, har vi strukturerat

litteraturöversikten på så vis att de olika nivåerna behandlas med hjälp av olika författare och

deras studier, som vi har bedömt vara relevanta för vårt syfte. Detta för att få en bredare syn på

hur olika nivåer i barnets omgivning samspelar och bidrar till dennes utveckling. De olika

författarna presenteras kort under de olika nivåerna och behandlas senare i litteraturstudien mer

djupgående.

Mikronivå

Miljöns betydelse för barns språkutveckling är något som Ann-Katrin Svensson (1998) skriver

om. Hon skriver om förstaspråksutvecklingen hos svenska barn och hur denna påverkas av

barnets uppväxtmiljö. Om det finns stora skillnader i olika barns uppväxtmiljö beträffande samtal

och skriftspråk påverkar detta även språkutvecklingen. Talspråket och skriftspråket i hemmiljön

är viktiga punkter i Svenssons bok.

Niklas Abrahamsson (2009) behandlar i sin bok andraspråksutvecklingen och effekter av sociala

och individuella skillnader, men även modersmålets och det språkliga inflödets påverkan.

Flerspråkiga barns språkutveckling i hemmet och förskolan är något som Gunilla Ladberg (1996)

uppmärksammar. Språkutveckling i hemmet diskuteras i boken vilket överensstämmer med vårt

syfte med studien. Flerspråkighet är också något som vi har tagit i beaktande då barn kan ha

föräldrar från olika kulturer eller med flera modersmål.

Inger Lindberg (i Nauclér, 2001) skriver om samtalet som didaktiskt verktyg och som grund för

utveckling. Hon tar upp hur läraren med hjälp av samtalet kan inspirera eleverna till ett socialt

samspel.

I en longitudinell studie, det vill säga en studie som sker över tid, har Barbro Eneskär (1984)

forskat kring hur olika bakgrundsfaktorer påverkar ett barns språkinlärning. Hon kommer under

sina studier fram till att den språkstimulering som barnen får hemma är den faktor som har störst

inflytande på barnets språkutveckling.

11

Ännu ett välkänt namn inom andraspråksforskningen är Monica Axelsson (i Hyltenstam &

Lindberg, 2004) som också forskat kring bakgrundsfaktorer och andraspråksinlärning. Hon

hävdar att det inte går att lägga skulden på minoritetsbarnen och säga att de helt enkelt är för att

de är dåliga på svenska och att det är därför de uppnår sämre resultat i den svenska skolan. Hon

anser istället att vi borde ta reda på mer om vilka bakomliggande faktorer som kan ha inverkan på

språkinlärningen.

Jim Cummins (i Nauclér, 2001) poängterar nyttan i en aktivering av elevernas tidigare

erfarenheter och att det finns mycket man kan lära sig med hjälp av elever med skilda kulturella

och etniska bakgrunder.

I sin artikel publicerad i Hyltenstam och Lindberg (2004) skriver Björn Hammarberg bland annat

om modersmålet och att de tidigare språkkunskaper man har kan påverka inlärningen av ett

andraspråk både på ett positivt och ett negativt sätt.

Kerstin Nauclér (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) har forskat om hur barn socialiseras in i språket

innan de börjar skolan. Hon fokuserar till exempel på läsning och dess betydelse för framtida

språkinlärning. Det hon även har sökt svar på är frågan hur språkanvändningen i hemmet och

familjens normer för interaktion påverkar den språkutveckling som senare förväntas ske i skolan.

Även Inger Lindberg (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) berör ämnet interaktion och belyser det

utifrån ett andraspråksperspektiv. Hon ser på samtalet som ett redskap för språkutveckling och

skriver om interaktion och samtal utifrån sociokulturella aspekter, det vill säga att barn lär sig

språk i interaktion med andra människor.

I sin artikel om flerspråkiga barns språkutveckling ur ett socialisationsperspektiv, främst i

förskolan, har Margaret Obondo och Susanne Benckert (i Nauclér, 2001) studerat vilka

interaktionsmönster som leder till flerspråkiga barns goda språkfärdigheter från skolans

synvinkel. De tar till stor del upp sagoläsning som betydelsefullt för språkutvecklingen.

12

Åsa Wedin (2010) har skrivit om skriftspråk och vuxna andraspråksinlärare. Vi valde att använda

viss information från denna litteratur då vuxna andraspråksinlärare som har barn som också är

andraspråksinlärare på ett indirekt sätt berör vårt arbete.

Lev Vygotsky (1978) skriver om sitt perspektiv på lärande. Hans teorier är välkända och

framförallt hans syn på elevens eller nybörjarens lärande och utveckling i interaktion med

experten eller den som ligger på en högre nivå. Vygotsky fokuserar på allt slags lärande men

betonar att språkinlärning ingår i teorin.

Mesonivå

I Oscar Pripps artikel (i Olofsson, 2004) diskuteras vardagsdiskriminering och han beskriver hur

invandrare (minoriteter) upplevs i det svenska samhället. Den tar bland annat upp segregationens

inflytande på individen och dessutom språkets makt i det svenska samhället.

Exonivå

Carina Fast (2008) har studerat hur barn från olika sociala, kulturella och religiösa miljöer möter

skiftspråk i hemmet och även hur de får chansen att själva praktisera läsning och skrivande

hemma. Hon har bland annat utforskat olika medier och sett till hur de påverkar barnens

skriftspråks- eller literacyutveckling. Hon har även studerat syskons betydelse för

språkutvecklingen likväl som högläsning och film och video.

Guofang Li (2007) har observerat fyra kinesiska invandrarfamiljers hemmiljöer i Kanada, där

föräldrarna i två av familjerna har akademisk utbildning och resterande två familjer är

entreprenörer. Hon har på det viset kunnat studera hur familjekapital (eng. family capital), det vill

säga hur bland annat föräldrarnas abete och utbildning, kan påverka barns andraspråksinlärning.

Ladberg (2000) belyser hur sociala och kulturella bakgrunder påverkar både inlärningen och

undervisningen, men även modersmålets betydelse och språkinlärningens villkor. Den vänder sig

till föräldrar och pedagoger som undervisar barn med annat modersmål än svenska.

13

En artikel som vi använt oss av är skriven av Gunnel Knubb-Manninen (1988) och handlar om

hennes studier av svenska elever som lär sig finska i Finland, men som går på svensktalande

skolor. Författaren har undersökt vilken inverkan kön och social situation har på de svenska

elevernas andraspråksinlärning.

Shirley Brice Heath (1983) har ofta refererats till i den litteratur vi har läst. Författaren har

studerat språkutvecklingen hos barn uppvuxna i olika klassamhällen. Hon har jämfört barn som

kommer från svart arbetarklass, vit arbetarklass och även barn som kommer från ett tredje

samhälle som kan liknas vid vit medelklass. Hon har bland annat jämfört på vilket sätt barnen

socialiserades in i skriftspråket i relation till föräldrarnas sociala status och det samhälle som de

var uppväxta i.

När det gäller tal- och skriftspråk valde vi Louise Bjar och Caroline Libergs bok (2010) som

innehåller olika perspektiv över hur dessa utvecklas. Det kapitel vi valde är Ulf Fredriksson och

Karin Taubes artikel där författarna beskriver det svenska samhällets många kulturer och barns

möten med dessa. Författarna för en diskussion kring faktorer som påverkar barnens och

ungdomarnas läsutveckling och skolframgång, samt ger rekommendationer om hur skola och

hem kan stödja barns språkliga utveckling.

Schumann (1978) presenterar ackulturationsmodellen (eng. The Acculturation Model), vilket är

en modell som beskriver den sociala kontextens in- och påverkan på andraspråksinlärningen.

Denna modell delas upp i social och psykologisk distans. Båda distanser, den sociala och

psykologiska, till målspråket, dess talare och kultur återspeglar inlärarens ackulturationsgrad,

vilket påverkar inlärningen av andraspråket.

Makronivå

Ännu en text vi har använt är Mats Myrberg (i Nauclér, 2001) som sammanfattar sin artikel om

invandrares läs- och skrivförmåga med slutsatsen att var tredje invandrare går miste om

samhällets skriftliga information som är tänkt att gå ut till medborgarna. Detta är en konsekvens

av bristande läsförmåga. Går man ytterligare ett steg resulterar detta i att dessa människor i

14

mindre utsträckning blir delaktiga i samhällets aktiviteter. Några exempel är utbildning och

arbete.

Övrig litteratur

Eftersom viss litteratur som vi använt oss av faller utanför den utvecklingsekologiska modellen,

men ändå är av vikt för studien, har vi valt att lägga övrig litteratur under denna punkt.

Ytterligare en bok av Ladberg (2003) kompletterar med ett fokus på vuxnas roll som förebilder

och kunskaper om språkinlärning som både pedagoger och föräldrar bör ha för att motarbeta

fördomar som hindrar barnet.

En nyanserad bild av tvåspråkig utveckling ger Lenore Arnberg (1988). Hon fokuserar sin studie

på tvåspråkighet hos barn i förskoleåldern. Boken är riktad främst till föräldrar, men den vänder

sig även till de som har ett intresse för barnuppfostran och språklig utveckling – psykologer,

pedagoger och lingvistiker.

Basil Bernstein (1990), engelsk sociolog, utvecklade teorier om olika slags koder. Med koder

avses principer som reglerar vad som är och inte är meningsfullt och i vilka sammanhang det är

meningsfullt. Dessa koder lärs in omedvetet i interaktion med människor inom ens egen kultur.

Denna kulturella kunskap har sin utgångspunkt bland annat i den miljö man är uppväxt i och

därför tyckte vi att det är väsentligt för vårt arbete.

Urie Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell har som sagt utgjort en grund i vårt

arbete. I hans bok beskrivs den grundläggande tanken bakom utvecklingsekologin och de olika

nivåerna som modellen är uppbyggd av beskrivs mer ingående.

Begrepp

Hemmiljö är ett centralt begrepp i denna uppsats och har använts som ett samlingsbegrepp för allt

i hemmet som kan påverka barnet och barnets andraspråksutveckling. Några exempel som

innefattas av hemmiljön är bland annat hur bostadspolitiken (som ingår i den

utvecklingsekologiska modellens makronivå) påverkar var barnet och familjen bor och därför

15

indirekt påverkar barnet i sitt hem. Föräldrarnas arbetsplats, deras ekonomi och även deras

ideologier är centrala delar som inte ingår i den direkta hemmiljön i dess strikta betydelse men

som ändå påverkar barnets hemmiljö och de förhållanden som råder hemma då de indirekt

påverkar barnet.

Literacy eller litteracitet som begreppet heter på svenska avser främst läs- och skrivkunnighet.

Motsatsen till begreppet, att vara illitterat innebär att man inte behärskar de läs- och skrivregler

som anses vara normen inom samhället. När exempelvis Fast (2008) skriver om barns

literacyutveckling så avses vägen mot att tillägna sig en kunnighet i att använda skriftspråket.

Scaffolding är ett begrepp myntat av Jerome Bruner men som används av många som forskar

kring språkutveckling ur ett sociokulturellt perspektiv, Vygotsky (1978) är en av dessa.

Scaffolding betyder stöttning och avser att en som är nybörjare inom ett område ska kunna

utvecklas ett steg längre tillsammans med någon som är lite bättre än hen själv än vad man hade

kunnat göra på egen hand utan den hjälpen. Med andra ord kan detta sammanfattas som att

stöttningen ska kunna hjälpa till exempel eleven att utvecklas lite snabbare med hjälp av sin

omgivning.

Litteraturstudie Vi har valt att strukturera vår litteraturstudie på så sätt att vi inleder med en kort genomgång av

hur omgivningen påverkar barnet och barnets språkinlärning mer generellt för att sedan ge en mer

detaljerad beskrivning av Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell. Efter att vi har

förklarat modellen kommer vi att under tre större delar ta upp den litteratur som vi anser berör de

tre underfrågor vi valt för att kunna besvara vår frågeställning.

Hur omgivningen påverkar barnets språkinlärning Miljöns betydelse för barns utveckling är idag ett omdiskuterat ämne. Den fysiska, psykiska och

sociala miljön tillsammans med omgivningens kvalitet påverkar individen. Anledningen varför

man talar om miljöns betydelse är för att det är möjligt att förändra den. Trots diskussioner om

miljöns påverkan är det fortfarande otydligt vilka faktorer som har betydelse (Svensson, 1998).

De miljöfaktorer som är mest avgörande beror på det enskilda barnets intresse och förmåga att

16

utnyttja miljön, den situation barnet befinner sig i, dennes utveckling i olika avseenden, samt

barnets förmåga till att ta emot inlärning (ibid).

I Nauclérs artikel (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) sammanfattas tidigare forskning om barns

språkliga socialisation ur ett sociokulturellt perspektiv. Hon skriver att barnets språk- och

kunskapsutveckling är summan av de språkliga erfarenheter som barnet får med sig från hem,

förskola och skola.

Lindberg (i Hyltenstam & Lindberg, 2004:473) hävdar att man inte bör stämpla mentala

aktiviteter som “autonoma och individuella”, utan mer “som ett resultat av möten mellan

individer i socialt samspel i sociokulturella sammanhang”. Människan skapar inte sin mening och

förståelse enbart i huvudet, utan “i dialogisk interaktion mellan människor som kollektivt söker

mening och förståelse” (Lindberg i Hyltenstam & Lindberg, 2004:473). De gensvar man möter

får då en central roll i individens drivkraft att vilja tillägna sig språket (ibid). I sådana språkliga

samspel förhandlas och tolkas olika slags uppfattningar. Språkhandlingar måste därför även ses

som identitetshandlingar (ibid).

Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell Svensson (1998) tar upp Bronfenbrenners forskning kring hur barn utvecklas i relation till de

miljöer de vistas i. Att miljön kan samspela med människan betyder att människan också kan

påverkas av just miljön. Det är den centrala tanken i ett utvecklingsekologiskt perspektiv.

Alltså kan olika människor påverkas på olika sätt i liknande miljöer beroende på tidigare

erfarenheter. Kulturella, språkliga och religiösa faktorer inom oss kan spela in i hur vi påverkas

av miljön. Även yttre faktorer i olika miljöer påverkar oss som människor (ibid).

Mikronivån står för barnets direkta närmiljö. Man kan se den som de närmaste sociala grupper

som barnet ingår i, exempelvis familjen, kompisgänget eller idrottslaget. Vad barnet kan påverkas

av i närmiljön är hur och vad man gör där, men barnet kan också själv vara med och påverka hur

saker görs och vad man gör. De aktiviteter ett barn gör tillsammans med sina föräldrar, sina

kompisar eller tillsammans med sin klass i skolan och hur de gör dessa, påverkar barnet och

bidrar till hur eleven skapar sin verklighetsuppfattning. Det är även viktigt att eleven uppmuntras

17

till att bidra i de aktiviteter som sker och erbjuds en chans till att själv påverka sin omgivning.

Föräldrar och lärare kan till exempel låta barnen vara med och bestämma vad de ska göra

gemensamt hemma eller i skolan (Svensson, 1998)

Mesonivån berör samspelet mellan de olika närmiljöerna, bland annat grannskapet, kompisarna

och hemmet. I samspelet ingår förväntningar och kontakter mellan dessa miljöer och hur dessa

kontakter fungerar. De förväntningar och krav som dessa har och ställer på varandra kan påverka

ett barns uppfattning om omvärlden och om sig själv. Föräldrarnas negativa attityder mot skolan

eller grannskapet kan få barnet att känna sig antingen utanför eller att det inte hör hemma där. Det

kan i sig ge barnet en negativ syn på samhället som det vistas i, något som i sig påverkar hur

barnet utvecklas i det nya samhället. Sådana negativa erfarenheter kan barnet ta med sig till

skolan så att de därmed indirekt påverkar elevens lärande (Svensson, 1998). Ett positivt

samarbete mellan skola och familj är något som Axelsson (i Hyltenstam & Lindberg, 2004)

framhåller som viktigt. Det kan stärka elevens lärande om föräldrarna är engagerade i elevens

skolgång.

På exonivån finner vi de miljöer som påverkar barnet på ett indirekt sätt. Bostadsområdet

påverkar den enskilda familjen och därmed barnets uppväxtmiljö. Andra yttre faktorer som

indirekt påverkar barnet på exonivån är föräldrarnas ekonomi, deras arbetsplatser och

kommunens barnomsorgspolitik (Svensson, 1998).

Makronivån belyser samhällets struktur och processer delvis ur ett politiskt perspektiv. Politiska

ställningstaganden, lagar, arbetsmarknaden och den syn som samhället har på exempelvis

människor och uppfostran. Alla dessa faktorer påverkar givetvis ett barn som vistas i samhället

(Svensson, 1998). Detta påstående stärks av Axelsson (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) som

beskriver hur formuleringar av lagar och styrdokument kan påverka flerspråkiga barn. Hur

assimilation och integration framhålls i dessa dokument sänder signaler till invandrarfamiljer om

vad som accepteras och vad som förväntas av dem.

Bronfenbrenner (1979) ser på barnets utveckling och uppväxtmiljö ur ett helhetsperspektiv.

Enligt honom kan man genom att analysera och jämföra nivåerna i hans modell upptäcka

18

kännetecknen för skilda samhällsklasser, etniska och religiösa grupper eller hela samhällen.

Avsikten med hans forskning har varit att upptäcka och förstå mer kring de krafter som påverkar

människan i den miljö som han eller hon vistas i (ibid).

Språkstimulansens relevans för språkutvecklingen i hemmiljön

Under denna del inleder vi besvarandet av vår frågeställning. Först kommer en presentation av

hur tal- och skriftspråk kan yttra sig på de fyra nivåerna i den utvecklingsekologiska modellen.

Sedan med de underrubriker som följer gör vi vårt bästa för att besvara den första underfrågan till

vår frågeställning.

Tal- och skriftspråk i de fyra olika nivåerna Svensson (1998) tar upp hur barn påverkas av olika tillgång till skrift- och talspråk i

närmiljöerna. Detta faller enligt den utvecklingsekologiska modellen under mikronivån. Hon

menar att tillgång till dator, böcker, papper och penna påverkar, men också hur och i vilken

utsträckning skriftspråket används. Attityden gentemot skriftspråk hos människorna i

omgivningen påverkar barnet. Det kan vara syskon eller föräldrar. Tycker de om att läsa för nöjes

skull? Visar föräldrarna intresse inför att läsa sagor och berättelser för barnen ifall de ens läser för

sitt barn?

På mesonivån kan det handla om att skolan och föräldrarna inte delar samma uppfattning om

vems ansvar det är att ge eleven tillgång till läsning. På exonivån däremot kan sådant som berör

skrivning och läsning och som indirekt påverkar eleven vara hur föräldrarna ser på läsning och

skrift utanför hemmet, om de läser mycket i sina arbeten eller om det till exempel finns bibliotek

nära hemmet och om besök dit är något som utnyttjas och uppmuntras av närstående. Slutligen på

makronivån kan man se i vilken mån läsning och skriftspråk tas upp i samhället. Överallt i dagens

svenska samhälle behöver vi läsa och detta är självfallet något som även barn, både svenska som

invandrade påverkas av (Svensson, 1998).

Språkstimulans i hemmiljön I en longitudinell studie har Eneskär (1984) studerat sambandet mellan språkutvecklingen hos

barn och bakgrundsfaktorer som kön, intelligens, socio-ekonomiska faktorer samt

språkstimulering. Eneskär fann att hur barnet stimulerades språkligt i hemmiljön spelade en stor

19

roll i hens språkutveckling. Språkförmågan hos barnet förbättrades hos de barn vars föräldrar

språkstimulerade dem mer. Studierna pekade även på att de barn som inte fått tillräckligt med

språklig stimulans hemma lättare kunde få läs- och skrivsvårigheter senare i skolan. Slutsatsen

som drogs var därmed att det är av stor vikt att barn får språklig stimulans tidigt hemma av

föräldrarna och även att föräldrarna bör informeras om betydelsen av detta (Eneskär, 1984;

Svensson, 1998).

Modersmålets påverkan på andraspråksinlärningen

Modersmålet är en av de faktorer som påverkar andraspråksinlärningen. Hammarberg (i

Hyltenstam, 2004) bekräftar teorin om att influenser från förstaspråket påverkar

andraspråksinlärningen. De kunskaper man har i sitt förstaspråk kan störa när eleven ska dra

paralleller från första till andraspråket där likheter mellan språken inte finns, något som kallas för

interferens. Det finns såklart även fall där det fungerar att dra paralleller mellan första- och

andraspråket då många språk har likheter med varandra och när detta fungerar kallas det för

facilitering. Själva strategin att applicera grammatiska mönster eller ord från första till

andraspråket kallas för transfer (ibid).

Även språkets status har en betydande roll. Inlärningsprocessen för andraspråket underlättas om

modersmålet har en hög status och kunskaper i förstaspråket värdesätts högre än kunskaper i

andra språk (Bjar & Liberg, 2010).

Sagoläsning

Som vi kommer ta upp även under nästa rubrik skriver Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) en

hel del om skriftspråkliga aktiviteter för att bidra till andraspråkselevers språkinlärning. En av de

aktiviteter som de fokuserar på är sagoläsning. Målet med deras studie var att iaktta tillfällen då

vuxna och barn interagerade kring skrivna texter och studera dessa tillfällen då de flerspråkiga

barnen utvecklade sina språkfärdigheter i andraspråket. De berättigar valet av sagoläsning och

berättande som huvudsakliga aktiviteter då ett flertal forskare poängterat betydelsen av just

sagoberättande för underlättande av andraspråksutvecklingen. Obondo och Benckert hänvisar till

Wells forskning för att styrka sina argument. Wells bekräftade efter genomförda studier kring

skriftspråkande aktiviteter att sagoläsning var den som visade sig vara mest effektiv och den som

starkast påverkade skolframgången positivt.

20

Det är betydelsefullt för barnet att föräldrarna introducerar lästillfällen vid en tidig ålder

(Svensson, 1998). Då antas barnet skapa en förståelse för vad skrift innebär, hur det fungerar och

används. Det hjälper även barnet att begripa skillnaden mellan tal- och skriftspråk och hur dessa

kan samverka och utvecklas. Undersökningar har visat att barn som har lyssnat på upplästa sagor

har bättre talspråk och läsutveckling vid sju års ålder (ibid). Vid lästillfällena lär sig barnet att

koppla det lästa till det egna livet och dra slutsatser. Innehållet i en text är utgångspunkten för att

känna igen ord. Barnen får dessutom en uppfattning om hur berättelser byggs upp och genom att

den vuxne ställer frågor allteftersom man läser för barnet vänjer sig hen till skolans “pedagogiska

kod” (Svensson, 1998:139). Svensson menar dock att det ändå inte är alla vuxna som ställer

frågor till texter, vilket gör att barnet inte får upptäcka “språkets makt att skapa och utforska olika

världar” (Svensson, 1998:142).

Nauclér (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) sammanfattar att skillnader i sagoläsning i turkiska och

svenska familjer har upptäckts då studier undersökt interaktionen mellan vuxna och barn i olika

situationer i dessa familjer. När det kom till sagoläsningen var skillnaderna som störst, då

turkiska barn ej interagerar med föräldrarna vid läsning, medan det fanns fler likheter i

interaktionen mellan de turkiska och de svenska familjerna när det kom till lekar och måltider.

Skriftspråk Skriftspråkande är en term som Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) använder sig av i sin text

där de behandlar flerspråkiga barns socialisation in i den skriftspråkliga kulturen. Begreppet avser

aktiviteter med text i muntlig form som vuxna eller andra barn kan genomföra med barnet. Det

kan alltså vara föräldrar eller äldre syskon som läser tillsammans med barnet, men det kan också

vara en förskolelärare. Obondo och Benckert har gjort en studie vars syfte har varit att undersöka

hur språklig och skriftspråkande socialisation bidrar till tillägnandet av både elevens första- och

andraspråk, men även hur det kan bidra till att eleven tillägnar sig skriftspråkande och

skolrelaterade språkliga färdigheter, såsom språk-, läs- och skrivförmågor, något som eftersträvas

i den svenska skolan. Fast (2008) har i sina studier också kommit fram till att barns

bostadsområde kan ha både en direkt eller indirekt påverkan på deras möten med skriftspråk.

21

I Obondo och Benckerts (i Nauclér, 2001) analyser av interaktionen har de som

utgångsperspektiv haft Vygotskys (1978) idé om interaktion och expertens stöttning av

nybörjaren. Stödstrukturen scaffolding som Vygotsky skriver om anses av honom underlätta

barnets lärande. Fast (2008) påpekar att exempelvis ett syskon kan spela rollen som den som

stöttar. Man kanske visar sitt mindre syskon hur man hanterar en dator.

I studien har Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) undersökt vilka interaktionsmönster som

faktiskt påverkar minoritetsbarnens inlärning av andraspråket och hur minoritetselever lär sig om

läsning, skrivning och muntliga färdigheter. Sagoläsning kan vara en typisk aktivitet för att hjälpa

barn socialiseras in i det skriftspråkliga samhället (ibid). Fast (2008) skriver att även mor- och

farföräldrar kan vara med och spela en roll i barnets läs- och skrivutveckling. Det är vanligt att de

sjunger för barnen, läser sagor eller köper böcker till sina barnbarn. De spelar på så sätt en viktig

roll i presentationen av skriftspråket för barnet.

En viktig punkt är att det inom tvärkulturell forskning om läs- och skriftspråksutveckling har

bevisats att hur familjer från skilda kulturer engagerar sig i och förhåller sig till skriftspråkliga

aktiviteter påverkar barnen och hur de kommer att anpassa sig till det skrivna språket (Obondo &

Benckert i Nauclér, 2001).

Fast (2008) skriver även hon att barn socialiseras in i skriftspråket, och detta med hjälp av

familjemedlemmar i första hand eller andra närstående till barnet.

Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) tar även upp att annan forskning bekräftar att barns

informellt inlärda kunskaper påverkar den framtida läs- och skrivutvecklingen (ibid). Författarna

tar upp exemplet expositary literacy som det bästa sättet att som vuxen samtala med barnet kring

texter för att främja barnets skriftspråkande och språkutveckling på lång sikt. Expositary literacy

i motsats till drillwork and narrative reporting literacy innebär att man inte endast talar om det

som står i texten/boken utan att man går utanför bokens värld och knyter an bokens innehåll till

den verklighet som barnet känner till (ibid). Hur man i familjen förhåller sig till tal- och

skriftspråket, läsning och böcker faller som Svensson (1998) skriver in under mikronivån i

Bronfenbrenners (1979) modell.

22

Skriftspråk i hemmet och samhället

I det svenska samhället är text och skriftspråk något som förekommer nästintill hela tiden och

överallt. Sveriges samhälle är skriftspråksdominerat och skriftspråket återfinns i många

användningsområden, till exempel inom akademiska områden, som i skolan, men också i hemmet

och i den närmaste omgivningen. Man skriver eller tar emot brev och räkningar, dagens viktigaste

nyheter står skrivna i tidningen och översättande textremsor i TV-rutan (Obondo & Benckert i

Nauclér, 2001). Svensson (1998) och Fast (2008) håller med om att barn möts av skrift på många

olika sätt dagligen i samhället, det kan vara namnskyltar, text på matförpackningar eller löpsedlar

och graffitti. Detta är något som känns igen av de flesta från svenska medelklasshem, men det är

långt ifrån på det här sättet för alla invandrarfamiljer som kommer från andra kulturer och

samhällen. Många invandrargrupper har helt skilda uppfattningar och erfarenheter av skriftspråk i

samhället än vad svenskar är vana vid och tar för en självklarhet (Obondo & Benckert i Nauclér,

2001). I vilken mån skrift och läsning förekommer i samhället är frågor som tillhör den

utvecklingsekologiska modellens makronivå (Svensson, 1998).

Fast (2008) skriver att barnet lär sig läsa och skriva utifrån sina kulturella referensramar och att

beroende på hur mycket plats läsning och skrivande får i familjen ger skilda resultat senare. Detta

eftersom barn på så sätt får olika kvantitativa och kvalitativa erfarenheter av skriftspråket.

Myrberg (i Nauclér, 2001) förstärker teorin och skriver att nästan var tredje invandrad invånare i

Sverige inte har kunskapen som behövs för att ta till sig all den skriftliga information som

samhället avser för medborgarna att ta till sig. Alltså går var tredje invandrare miste om den

informationen. Konsekvensen blir att dessa människor inte aktiveras i eller görs delaktiga i det

svenska samhället och på lång sikt påverkar detta utvecklingen av läs- och skrivförmågan då

dessa människor har en lägre grad av delaktighet i både utbildning och samhället i stort.

Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) skriver även att i den svenska skolan gäller de mönster

för skriftspråkande som oftast de svenska medelklassbarnen har växt upp med och känner igen. I

många minoritetbarns fall är dessa mönster väldigt olika från vad de har lärt sig tidigare. Detta är

enligt författarna en av de faktorer som har inverkan på dessa barns misslyckande i skolan (ibid).

Obondo och Benckerts tankegångar överensstämmer med de resultat som Heath (1983) fick fram

efter sina studier i tre amerikanska samhällen. Både Heaths och Obondo och Benckerts studier

23

har lett fram till resultatet att det existerar en stor variation bland mönster för skriftspråk i olika

kulturer och samhällsklasser. Dessa erfarenheter och värderingar som barnen därmed bär med sig

från hemmets miljö påverkar deras skriftspråkande och inlärning (Obondo & Benckert i Nauclér,

2001).

Talspråk Lindberg (i Nauclér, 2001) skriver att nyckeln till framgång gällande klassrumsaktiviteterna inte

alltid är just språkkunskaperna. Kunskaper om de outtalade regler och normer som gäller vid

interaktion är viktiga att känna till både utanför och inom skolans verksamhet. Hon hävdar att alla

barn inte har samma förutsättningar för att lära sig dessa utifrån sina tidigare erfarenheter och

hänvisar till Heaths studier i tre olika klassamhällen i Amerika. Heath (1983) har, som vi sett i

tidigare avsnitt, med sin forskning kommit fram till att barn från olika samhällsklasser och

därmed olika sociala och kulturella miljöer är olika rustade för de språksituationer som de

kommer att möta senare i skolan. De normer för språkanvändningen, som gäller i skolan, anses

gemensamma och är något som är viktigt att känna till men det är kunskaper som inte alla elever

får med sig hemifrån beroende på vilken social miljö de kommer ifrån eller vilka tidigare

erfarenheter eleven har av möten med andraspråket (ibid).

Bernstein (1990) har utvecklat teorier om så kallad utvecklad och begränsad kod. Det språk som

barn utsätts för i hemmiljön blir utgångspunkten för hur barn kommer att uppfatta talspråk. Stora

problem kan uppstå då språket som används hemma inte överensstämmer med det som används i

skolan. Utvecklad kod sammanfattas som ”tal som består av fullständiga satser, bisatser och

inskjutna satser samt korrekta grammatiska uttryck” (Svensson, 1998:125). Däremot är den

begränsade koden ”korta, enkla och ofullständiga satser” (Svensson, 1998:126).

Samtal vid matbordet är något som vänjer barn vid att diskutera praktiska situationer (Svensson,

1998). När föräldrarna reflekterar över händelser och konsekvenser vid middagsbordet, diskuterar

ämnen som ekonomi, politik, semester etc., påverkas barnens talspråksupplevelse och även deras

inställning till inlärning i allmänhet (ibid). Svensson hävdar att det är vanligt för föräldrar att i

samtal bortse ifrån eller upprepa det barnet sagt på ett mer korrekt sätt, om barnet uttrycker sig

med grammatiska fel.

24

De grammatiska strukturerna växer, enligt barnspråksforskare, ur samtal med vuxna där barnet

utifrån vertikala strukturer arbetar sig fram till vuxnas horisontella strukturer för att sedan själv

kunna yttra sådana (Abrahamsson, 2009). Med vertikala strukturer menas korta svar, som i

transkriberad dialog ser ut som en vertikal linje och horisontella strukturer är utvecklade svar

eller frågor från den vuxnes sida. Abrahamsson tar upp Michael Longs interaktionshypotes vilket

innebär modifikationer i interaktionsstrukturen, en så kallad förhandling eller negotiation of

meaning. Detta är ett resultat som signalerar bristande förståelse från en av parterna i

konversationen, men genom förhandling undviker man och reparerar uppkomna problem i

kommunikationen. Dessa metoder gäller när infödda vuxna talar till barn som lär sig ett

andraspråk.

Föräldrarnas attityd gentemot tvåspråkighet

Under denna del besvaras den andra underfrågan som hör till vår frågeställning. Vi ser närmare

på föräldrarna och deras påverkan utifrån vilka attityder de har gentemot det nya landet och

målspråket.

Föräldrarna Familjen är för ett barn den viktigaste omgivningen och viktiga människors språk blir även

betydelsefulla för dem – “älskade människors språk blir älskade” (Ladberg, 1996:30). Det är

väsentligt att man med barnet talar ett språk som man själv behärskar väl, eftersom det blir

krävande att uppfostra barn i ett helt nytt samhälle där man själv inte vuxit upp (ibid).

I flerspråkiga miljöer där alla talar två eller flera språk blir det naturligt för barnet att också börja

kommunicera på detta vis. Ju fler modersmål man behärskar, desto lättare blir det att tillägna sig

språk och andra kunskaper genom språket (ibid).

Fredriksson och Taube (i Bjar & Liberg, 2010) menar att föräldrar bör se på tvåspråkighet som en

tillgång. Utvecklingen av andraspråket ska inte enbart ske i skolan, utan hemmet och föräldrarna

spelar en lika viktig roll för denna utveckling (ibid).

25

Inte minst handlar det om att ge barnet mycket språkligt stöd i hemmet. Det är viktigt att

föräldrarna läser för barnet, pratar mycket med barnet och ger barnet möjligheter att berätta.

Ju tidigare barnet ges dessa möjligheter desto bättre, men det är heller aldrig för sent att

försöka igen. (Fredriksson & Taube i Bjar & Liberg, 2010:165).

Föräldrarna ska, enligt Fredriksson och Taube, välja språkstrategi, vilket bland annat betyder

aktiva val om till exempel organisering av barnets skolgång, vilka språk som används i hemmet,

vilka språk barnet ska få möjlighet att använda i aktiviteter utanför skolan etcetera.

Bjar och Liberg (2010) tar upp Snows idéer om hur man inom sin kultur alltid socialiseras i olika

sätt att vara. De pekar på att föräldrar har en viktig roll i “vad man talar om och hur man talar om

det [...] hur man arbetar och vad man arbetar med” (Bjar & Liberg, 2010:21). Lärandet utvecklas

när barnet använder språket i olika sammanhang och olika möten med varierande ämnen. Det är

också genom interaktion som barn skapar sig så kallade språkförebilder. Även Ladberg (2003)

hävdar att barn behöver föräldrar som agerar som förebilder och som inger dem trygghet när de

växer upp. Under de första livsåren blir den vuxne i barnets värld den som påbörjar samtal, som

bjuder in barnet i dialog och som stöttar dess framföranden genom att ställa frågor (ibid). Det är

på så sätt som barnen börjar “se på sig själva som tänkbara och accepterade språkande personer”

(Bjar & Liberg, 2010:21).

Svensson (1998) menar att föräldrarna har ett stort inflytande på barnets förutsättningar att bli

tvåspråkigt och att deras attityder till bland annat majoritetsspråket liksom inställningen till

tvåspråkighet påverkar barnets språkutveckling. Negativitet från föräldrarnas sida, hävdar

Svensson, gör att barnet kan ha svårt att se fördelar med tvåspråkigheten och att tillhöra två olika

kulturer. Axelsson (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) skriver om hur de signaler samhället

förmedlar påverkar föräldrar och syskon till minoritetselever. Om de upplever dessa signaler

negativt och känner negativa attityder gentemot samhället så kommer det att indirekt påverka

barnets andraspråksutveckling.

Ladberg (1996) belyser föräldrarnas roll som förebilder och framhåller att “om föräldrarna lär sig

svenska så bra som möjligt kan de hjälpa barnen bättre med skolarbetet” (Ladberg, 1996:46f).

Genom att lära sig svenska kommer de förstå det svenska samhället bättre och således på bästa

sätt vägleda barnet (ibid). Om det är svårt för föräldrarna att acceptera livet i Sverige och får

barnen att tänka att de alltid är på väg tillbaka till hemlandet, som Ladberg (1996) uttrycker det,

26

blir avståndet från det svenska samhället något som hindrar hela familjen från att tillägna sig

språket. Även Svensson (1998) understryker att osäkerheten över om familjen ska stanna i

Sverige eller återvända till hemlandet är en faktor som hindrar andraspråksinlärningen hos barn.

Mer om samhället och den sociala miljön behandlas i nästkommande avsnitt.

Att uppnå tvåspråkighet i familjen Ladberg (1996) förklarar att barn behöver kunna både familjens språk och kultur och det svenska

språket och kulturen för att de ska kunna klara sig bra i Sverige. Även Svensson (1998) anser att

det är betydelsefullt för barnet att lära sig båda språkens kultursystem. Detta för att barnet lättare

ska kunna uttrycka sina tankar och känslor. Det är viktigt att föräldrar för vidare sitt kulturarv och

sin mentalitet till barnet (ibid). Språkkänslan utvecklas för själva modersmålet, inte för de språk

som lärs in i efterhand, menar Svensson. Vidare påstår hon att om föräldrar inte behärskar fullt ut

det språk som används mellan dem och barnet finns risk att kontakten dem emellan hindras.

Enligt Svensson är det väsentligt att alla i familjen blir tvåspråkiga och hon tar upp olika sätt på

hur man kan få barnet att uppnå tvåspråkighet, som vi valt att sammanfatta som följande:

– att föräldrarna talar var sitt modersmål med barnet

– att en förälder talar minoritetsspråket och den andra talar majoritetsspråket

– att båda föräldrar talar majoritetsspråket, men har ett annat modersmål

– att föräldrarna talar ett av språket då barnet är litet och senare för in det andra språket

– att en och samma förälder växlar mellan språken

Man kan även uppnå tvåspråkighet i familjen genom att föräldrarna väljer mellan tre mål i sin

språkfostran. Dessa mål är enligt Arnberg (1988) passiv tvåspråkighet, aktiv tvåspråkighet

och/eller absolut tvåspråkighet, vilka sammanfattas nedan:

– Passiv tvåspråkighet innebär att barnet inte talar det andra språket, men förstår det. Att det inte

talar språket betyder att den antingen inte vill eller inte kan. Barnet har ytliga kunskaper i

modersmålet, men kan föra en allmän dialog. Denna tvåspråkighet brukar också betecknas som

receptiv tvåspråkighet. Detta sätt är normalt med avseende på att lära sig det andra språket. Dock

kan de ytliga kunskaperna i modersmålet försvåra kontakten med andra barn som talar det bättre.

27

– Aktiv tvåspråkighet är sådan som uppstår när barnet lärt sig båda språken i tidig ålder och

använder dem på ett aktivt sätt. En av föräldrarna talar minoritetsspråket och skapar tillfällen för

barnet att få kontakt med andra som talar samma språk. Film, böcker, skivor etcetera används så

att barnet kommer i kontakt med minoritetsspråket. Majoritetsspråket (i detta fall svenska) har

inte stor påverkan på andraspråket, om man använder sig av denna metod.

– Absolut tvåspråkighet är då barnet talar både svenska och modersmålet, nästan som en infödd.

Föräldrarna och resten av familjen talar minoritetsspråket och de lär barnet konsten att läsa och

skriva. Liksom med den aktiva tvåspråkigheten, söker föräldrarna att bygga kontakter mellan

barnet och minoritetsspråket genom film, böcker, skivor, hemspråksträning, o.s.v., men Svensson

(1998) hävdar att tillägnandet av två språk tar mycket energi från barnet och kan ha negativ

inverkan på annan inlärning.

Barn har förmågan att tala flera språk, men de måste ha ett bra skäl att göra det (Ladberg, 1996).

Ett barn lär sig i allmänhet att tala ett språk och eventuella dialekter genom att det talas av

människor som barnet identifierar sig med (ibid). Själva motivationen för att lära sig och utveckla

ett språk är kärlek och vänskap (ibid). Det är de personer som barnet oftast ser upp till och vill

efterlikna. Oftast är dessa personer barnets föräldrar. Deras roll och inverkan behandlas djupare i

kommande avsnitt.

Familjens sociala situation och andraspråksinlärningen

Under denna avslutande del av litteraturstudien behandlar vi den litteratur som vi finner relevant

för att besvara del tredje underfrågan tillhörande vår frågeställning. Vi ser bland annat närmare på

familjens sociala situation och föräldrarnas yrkes- och socio-ekonomiska situation.

Social situation/miljö

Schumann (1978) analyserar den sociala kontextens inverkan på andraspråksinlärningen, vilket

han benämner ackulturationsmodellen (eng. The Acculturation Model). Enligt denna teori finns

vissa faktorer som preciserar en inlärares “sociala och psykologiska distans till målspråket,

målspråkstalarna och målspråkskulturen” (Abrahamsson, 2009). Den sociala distansen förknippas

med faktorer på gruppnivå, till skillnad från den psykologiska distansen som associeras med

individens egenskaper. Dessa två distanser, de sociala och psykologiska, återspeglar således

28

inlärarens grad av ackulturation, vilket är av stor vikt för hur framgångsrikt inlärningen av

andraspråket kommer bli (ibid.). En sammanfattning av Schumann ges nedan (1978):

Social distans (gruppnivå) Psykologisk distans (individnivå)

1. Socialt dominansmönster 1. Språkchock

2. Integrationsmönster 2. Kulturchock

3. Slutenhet och autonomi 3. Motivation

4. Sammanhållning 4. Egopermeabilitet

5. Storlek

6. Kulturell överenskommelse

7. Attityder

8. Planerad vistelsetid

(Schumann, 1978, i Abrahamsson, 2009:201)

Schumann (1978) förklarar de olika punkterna ytterligare:

– Socialt dominansmönster syftar på maktförhållandet mellan målspråksanvändarna (majoriteten)

och andraspråksanvändarna (minoriteten) i samhället. Om andraspråksanvändarna är

underordnade målspråksanvändarna när det gäller politik, ekonomi och kultur, påverkar detta

negativt inlärningen av andraspråket.

– Integrationsmönstret beror på minoritetsgruppens vilja att anpassa sig till målspråksgruppen.

Om man väljer att bevara sitt språk, sin kultur och sina värderingar förstoras den sociala

distansen. Om gruppen istället assimilerar sig, det vill säga bevarar sin kulturella identitet, men

anpassar sig till den nya kulturen, blir den en ackulturation. Med ackulturation menas att två

kulturer, som tidigare varit separata, kan ge upphov till ett helt nytt kulturellt system.

– Slutenhet, autonomi och storlek är möjligheterna för andraspråksanvändarna att fungera på sitt

modersmål i det nya samhället. Finns det tillgång till skolor, affärer, föreningar och så vidare?

– Kulturell överenskommelse och attityder är hur väl andraspråksanvändarnas kultur stämmer

överens med målspråksanvändarnas och hur positiva eller negativa kulturerna är gentemot

varandra.

– Planerad vistelsetid syftar på hur lång tid man tänkt bosätta sig i det nya landet.

När det gäller den psykologiska distansen beskriver Schumann (1978) de fyra faktorerna på

följande sätt:

– Språkchock förklaras som ängslan över att misslyckas eller göra bort sig på sitt andraspråk.

29

– Kulturchock är graden av förvirring som individen kan tänkas känna gentemot den nya

kulturen.

– Typen och graden av motivation har inflytande på tillägnandet av målspråket.

– Den sista psykologiska faktorn är egopermeabilitet - individens självuppfattade gränser för den

egna personen, modersmålet och om man är beredd att inta en ny kultur och språk.

Schumanns modell (1978) påvisar att ju större distans man har till målspråket ju svårare blir det

att uppnå en framgångsrik inlärning. Abrahamsson (2009) hävdar att den optimala

inlärningssituationen skulle vara om andraspråksanvändarna och målspråksanvändarna hade

samma sociala status där anpassningen till den nya kulturen inte innebär att man ger upp sin egen,

där minoritetsgruppen delar rättigheter med majoriteten, men också att minoritetsgruppen har

stora kulturella likheter med majoritetsgruppen. Andra aspekter som ses som gynnsamma är om

attityderna som råder mellan minoritets- och majoritetsgruppen är positiva och

andraspråksanvändarna stannar permanent i landet. Den individuella inläraren upplever varken

språk- eller kulturkrock, har relativt hög motivation och känner sig öppen till den nya kulturen

och det nya språket. Enligt Schumann (1978) ska man dock se på graden av ackulturation som en

mer indirekt faktor som ger olika förutsättningar för direkta faktorer – till exempel grad av

kontakt med målspråksanvändare och tillgången på inflöde samt de tillfällen där interaktionen på

målspråket blir givande.

Ladberg (1996) förklarar några orsaker som kan hindra ett barn från att lära sig ett språk. Sorg

och skräck är en av de första faktorerna som nämns. Författaren hävdar att när hjärnan processar

dessa starka känslor finns varken energi eller uppmärksamhet för att ta in det nya språket. En

annan faktor som kan vara i vägen är känslan av otrygghet – till exempel att inte bli förstådd på

sitt eget språk. Ytterligare en aspekt är själva bemötandet. Om barnet känner distans eller kyla

blir dessa människors språk inte angeläget. Nästsista faktorn som tas upp av Ladberg är

kamratgruppen – att inte få komma in i gruppen blir problematiskt för språkinlärningen. Sist men

inte minst behandlar författaren den bristande tillgången, det vill säga möjligheten att använda

språket och möta personer som talar det. Barnets språkkunskaper riskerar då att bli begränsade

(ibid).

30

Föräldrarnas inkomst och yrkesliv

Fredriksson och Taube (i Bjar & Liberg, 2010:159) pratar om “att invandrarna som grupp inte når

den svenskfödda befolkningens genomsnittliga förvärvsfrekvens och inkomstnivå”. Författarna

tar upp en OECD-studie (Organisation for Economic Co-operation and Development) som

genomfördes år 1995 och hävdar att faktorer som följande kan förutsäga huruvida en elev

kommer lyckas skolan:

fattigdom

tillhörighet till etnisk minoritet

familjeförhållanden (ensamstående föräldrar, utbildningsnivå,

boendeförhållanden, dåliga kontakter hem-skola, barnmisshandel)

dåliga kunskaper i majoritetsspråket

[...]

närsamhällets struktur

(Fredriksson & Taube i Bjar & Liberg, 2010:159)

Ovanstående faktorer har att göra med den närmaste omgivningens påverkan på barnet.

Fredriksson och Taube (i Bjar & Liberg, 2010) påstår att en annan svensk undersökning, kallad

IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement), visade att de

svenska eleverna levde på en högre ekonomisk nivå jämfört med invandrareleverna. Detta är en

konsekvens av föräldrarnas yrke och inkomst.

Pripp (i Olofsson, 2004) behandlar hur arbetsmarknaden ser ut i Sverige och dess hierarkiska

indelning efter nationella och etniska kategorier. Detta medför att människor med annan än

västerländsk bakgrund, från östra Europa och tredje världen, faller längst ner på skalan. Pripp

menar att omvärlden kategoriserar individen utifrån dennes sociala identitet (kön, ursprung, ålder,

klass osv.), men även utifrån dennes personliga identitet (egenskaper, kompetenser).

Invandrare på arbetsmarknaden, menar Pripp, blir både medvetet och omedvetet diskriminerade,

vilket inte är ett erkänt problem. Majoritetsbefolkningens attityder till minoriteter påverkar

således deras ingång i samhället och på arbetsmarknaden. Den svenska politiken, enligt en

undersökning från ECRI (Europakommissionen mot rasism och intolerans), beskriver

integrationsproblemen hos personer med invandrarbakgrund som bland annat låga kunskaper i

svenska eller brist på lämpliga kvalifikationer. ECRIs rapport kritiserar denna

31

vardagsdiskriminering och hävdar att problem lätt hänvisas till individers bristande

språkfärdigheter. Sociala faktorer som arbetslöshet och låga inkomster bedöms vara personliga

bristande egenskaper hos kategorin “invandrare”, då man lätt blandar ihop individens sociala och

personliga identiteter (ibid).

Familj och social status

I en studie genomförd av Knubb-Manninen (1988) har sambandet mellan social status och

framgång i andraspråk analyserats. Hon har studerat svenska elever som lärt sig finska i Finland

men som gått i svensktalande skolor. Knubb-Manninen har utgått ifrån social status som

påverkansfaktor på andraspråksinlärningen, och fokuserar artikeln på den roll som föräldrarnas

sociala status har på det svensktalande barnets framgång inom finska.

Knubb-Manninen skiljer på studier som berör antingen andraspråksinlärning i situationer där

mötet med andraspråket endast sker i undervisningen och på studier där andraspråksinlärningen

sker i en miljö där andraspråket faktiskt talas. Skillnaden är vilka möjligheter man får att möta

språket i fråga. Inför sina studier antog hon tesen att vilken social grupp man som individ tillhör

påverkar inlärningen av ett nytt språk, antingen på grund av vilken kapacitet eleven hade att lära

sig det som skolan värdesatte eller på grund av i vilken mån man faktiskt talade andraspråket.

Denna utgångspunkt hade sin grund i faktumet att man tidigare genom forskning fått fram att den

sociala statusen var en faktor som inverkade på tillägnandet av förstaspråket. Familjernas sociala

bakgrund delades upp på två sätt: utifrån föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst och utifrån

vilken roll språket spelade i deras dagliga yrkesutförande (ibid).

Resultatet av studien fann att det fanns ett samband mellan vilken social status man hade och

vilken kulturell miljö man kom ifrån och vilken framgång man hade i

andraspråksundervisningen. Knubb-Manninen poängterar dock att relationen mellan

andraspråksframgången och den sociala statusen bland de olika familjerna främst speglas i deras

språkanvändning. Vilken social status man har blir därmed en indirekt påverkansfaktor på

andraspråksinlärningen. Det verkar enligt undersökningen inte heller som om nivån av språklig

användning på föräldrarnas arbetsplats påverkade barnens inlärning nämnvärt. Det var snarare

32

föräldrarnas utbildningsnivå som påverkade hur mycket man talade andraspråket hemma och som

därmed hade en inverkan på andraspråksinlärningen.

I författarens avslutande reflektion kring sitt forskningsarbete tar hon upp två viktiga punkter. Å

ena sidan hävdar hon att det inte behöver vara så att familjerna med hög social status har andra

attityder gentemot det nya språket, det kan helt enkelt vara att dessa familjer möter fler tillfällen

att möta det nya språket och att knyta kontakter med talare av andraspråket. Ett stort antal av de

andraspråksfamiljer som har högre social status kommer ofta från städer där majoriteten är

infödda talare av andraspråket, medan låg-statusfamiljerna i högre grad bor i städer eller delar av

städer där det finns få som talar andraspråket och där det är enklare att konversera på sitt

förstaspråk. Nauclér (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) instämmer i att familjens sociala nätverk

på det nya språket är en av de faktorer som påverkar användningen av och framgången i

andraspråket.

Å andra sidan påpekar Knubb-Manninen (1988) att det inte är ovanligt att familjer från lägre

klasser väljer att placera sina barn i en skola för finsk-talande barn och som därmed inte har

ingått i studien, något som bör tilläggas resultatet.

För att sammanfatta studien och resultatet som den lett fram till finns det ett samband mellan

social bakgrund och miljö och framgång inom andraspråksinlärning. Forskning har på senare tid

visat att tvåspråkiga barn har en god intellektuell utveckling. Det gäller barn som tillhör

medelklassen och där deras tvåspråkighet har varit ett val och inte en nödvändighet (Svensson,

1998). Det är lättare för barn i hög-statusfamiljer att bli tvåspråkiga. Speciellt om de får många

möjligheter att möta andraspråket i vardagen men också arbeta med sitt förstaspråk (Knubb-

Manninen, 1988).

Även Heath (1983) har undersökt hur barn utvecklar sitt språk i olika klassamhällen i Amerika.

Efter studier i tre områden, ett “white working-class community”, ett “black working-class

community” och ett ”white middle-class community” fann hon att språkanvändningen hos barnen

i de två arbetarklassamhällena stod i stark kontrast till varandra innan de började skolan. Barnen

från de två arbetarklassamhällena hade tillägnat sig olika kunskaper, det vill säga att barnen från

33

det vita arbetarklasssamhället hade tillägnat sig mer av de kunskaper som värdesattes och som

skulle uppnås i skolan.

Föräldrarnas akademiska bakgrund Li (2007) har studerat vikten av family capital och analyserade “the relationships between family

physical capital and family investment in second language learning” (Li, 2007:285). Efter att ha

noga observerat fyra kinesiska invandrarfamiljers hemmiljöer i Kanada, där två familjer har

föräldrar med akademisk utbildning och resterande två är entreprenörer (ibid), kommer hon fram

till att studien antyder att olika former av familjekapital är signifikanta i uformningen av olika

hemmiljöer som ska gynna andraspråksinlärning. Professor Li exemplifierar det ytterligare:

For the two academic families, although they were not financially well-off, they were able to

make educated choices and invest in a variety of material resources that were beneficial to

their children’s learning. For example, they made use of public resources such as libraries to

provide reading and writing materials for their children. And they were selective in

purchasing books that were not only age-appropriate, but of interest to their children. (Li,

2007:295)

Av den anledningen kommer Li fram till att det inte är den ekonomiska bakgrunden eller klassen,

som hon uttrycker det, utan utbildning och yrkesmässiga faktorer som formar föräldrars

förväntningar för och inblandning i sina barns utveckling (ibid). Intellektuell tillväxt, som

Svensson (1998) uttrycker det, är resultatet av ”en överbyggande pedagogisk strategi” (Svensson,

1998:147). Författaren tar upp medierad undervisning som inlärningsmetod, som avser att en

erfaren vuxen bör utforma barnets miljö och organisera det på ett sådant sätt att det gynnar

inlärningen (Svensson, 1998:147). Det som inte får glömmas är att när man lär sig språk måste

man hela tiden ha kontakt med dess kultur. Vi återkommer till detta i nästa avsnitt under hur den

kulturella bakgrunden kan påverka språkinlärningen.

Kulturell bakgrund Till ett barns kulturella bakgrund kan etnicitet, klass och kön betraktas som centrala delar

(Knubb-Manninen, 1988), då olika språkgrupper och etniska grupper ofta anses vara av olika

kulturer men också då man skiljer på man- och kvinnokulturer och elit- och masskulturer (ibid).

Knubb-Manninen skriver att den kulturella bakgrunden kan förväntas innebära två saker för

34

barnets framtida andraspråksinlärning: för det första kan den begränsa individens möjligheter för

kontakt med andraspråket i den miljö som hen vistas i. Det som även ses som begränsning är

vilka slags språkliga instruktioner som finns möjliga på det nya språket för denne. För det andra

så påverkas individens omvärldsuppfattning av sin kulturella bakgrund, som i sin tur påverkar hur

och vad individen kommer att försöka uppnå (ibid). De värderingar och aktiviteter som en individ

lär sig genom att tillhöra till exempel en kulturell grupp kan få konsekvenser för elevens

lärkapacitet (ibid).

“Kultur och språk hänger nära samman” (Fredriksson & Taube i Bjar & Liberg, 2010:156) -

språket reflekterar alltså vår mentalitet och verklighet. Fredriksson och Taube menar att i språk

från olika kulturer finns det olika uttryck och ordvändningar. Fast (2008) anser att den kulturella

skriftspråksutvecklingen till skillnad från den mentala inte är privat utan man är medlem av den

kulturella gruppens språkanvändning. Ladberg (1996) sammanfattar kort vad man kan när man

kan ett språk. Hon tar bland annat upp den kulturella språkbehärskningen som någonting som

man måste behärska utöver uttal, grammatik och ordförråd. Med kulturell språkbehärskning

menas att kunna använda ord på rätt sätt. Exempelvis behärska regler för artighet och hälsningar,

normer om vad som är lämpligt att samtala om, samt gestikulering o.s.v. (ibid). Samtidigt ska

man vara flytande, det vill säga automatiskt förstå ord samt hitta rätt ord, även prata utan att tänka

och hinna med i samtalet, vilket är mycket lättare för barn att lära sig.

Fredriksson och Taube (i Bjar & Liberg, 2010) tar vidare upp skillnader mellan hur svenska och

turkiska föräldrar berättar sagor för sina barn, vilket vi även tidigare nämnde ifrån Nauclérs

studie (i Hyltenstam & Lindberg, 2004). De pekar på att samspelsmönstret i det turkiska

sagoberättandet är helt olikt det svenska. Med detta menas att svenska föräldrar helst vill att

barnet avbryter och ställer frågor, men i den turkiska kulturen ska man enbart lyssna och ej

ifrågasätta. Detta är enligt författarna en faktor som självklart påverkar inlärningen av ett

eventuellt andraspråk.

Ännu en aspekt som tyder på kulturella olikheter kan vara utbildningstraditioner. Fredriksson och

Taube (i Bjar & Liberg, 2010) hävdar att utbildningen i vissa länder ligger till grund för att

förbättra ens karriärmöjligheter. I andra länder är det däremot helt andra omständigheter än själva

35

utbildningen som avgör karriären. Ytterligare en kulturell skillnad är olika inlärningsmönster.

Fredriksson och Taube anser att dessa inlärningsmönster och processer bygger på “ett nätverk av

idéer, uppfattningar, logiska slutledningar, språk, kunskaper och färdigheter som individen

utvecklat för att integrera ny information” (Fredriksson & Taube i Bjar & Liberg, 2010:157).

Nauclér (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) instämmer i detta och skriver att värderingar kan skilja

mellan minoritetsfamiljerna och majoritetsbefolkningen. Skolor i de västerländska delarna av

världen värdesätter inte lydnad, lojalitet och respekt på samma sätt som det görs i de kulturer som

många minoritetsfamiljer kommer ifrån. Sådana egenskaper ger alltså inte minoritetsbarnen några

fördelar när de träder in i skolvärlden i det nya landet.

Wedin (2010) refererar till Heaths forskning i ett medelklassamhälle och två amerikanska

arbetarklassamhällen om hur barnen socialiserades på olika sätt till tal och skrift beroende på

vilken miljö de kom ifrån. Resultatet av studien blev att föräldrarna engagerade barnen olika i

sagoläsningen i de tre samhällena, något som påverkade barnens framgång när de började skolan.

De vita medelklassbarnen hade fostrats till att själva ifrågasätta och fantisera kring vad de hade

fått berättat för sig, medan de svarta arbetarklassbarnen lärdes att betrakta det skrivna ordet som

sanning och något som inte skulle ifrågasättas. De vita medelklassbarnen mötte även skrift i

större mån än vad de svarta arbetarklassbarnen gjorde, det tedde sig tydligt sedan i skolan då man

kunde se att de svarta arbetarklassbarnen hade tillägnat sig mer muntliga färdigheter och de vita

medelklassbarnen var bättre på att använda det språk och den skrift som faktiskt behövdes i

skolan. Det ledde till framgång i skolan för de vita medelklassbarnen vars tidigare kunskaper och

erfarenheter överensstämde med skolans undervisning, medan de svarta arbetarklassbarnen som

hade tillägnat sig “fel” slags språkkunskaper hemma be