MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 10 poäng Tre generationers historiemedvetande Three generations of knowledge in history. Karina Hamming Lärarexamen 140 poäng Historievetenskap och lärande Examinator: Per Eliasson Slutseminarium: 2007-10-25 Handledare: Nils Andersson
Microsoft Word - Hisorieuppgift final version inkl försidaKarina
Hamming
- 2 - 2
Abstrakt:
Denna uppsats, ”Tre generationers historiemedvetande”, skriven af
Karina Hamming är en undersökning som genomförts med hjälp av elva
intervjupersoner. Dem består av två gymnasielärare och nio personer
från allmänheten fördelad på tre olika generationer. Syftet med
uppsatsen är att undersöka om tre generationers kunskaper kring
andra världskriget skiljer sig at och vad anledningen till detta
eventuellt kan vara. Vad anser ungdomar som viktig kunskap kring
andra världskriget år 2007 jämfört med generationerna födda på
20-talet och 50-talet?
För att få fram ett resultat av undersökningen har jag utformat två
forskningsfrågor:
- Skiljer sig de tre generationernas kunskaper kring andra
världskriget sig från varandra och i så fall varför?
- Varifrån kommer våra kunskaper kring andra världskriget?
samt två frågor inriktade till de tre generationerna:
- Vad tycker du är viktigt att veta kring andra världskriget och i
så fall varför?
- Varifrån har du fått dina kunskaper kring andra
världskriget?
Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av relevant
litteratur av bl.a. Klas-Göran Karlsson, Ulf Zander och Peter
Aronsson.
Nyckelord: kunskap, generationer, historiemedvetande,
historiekultur, gemenskap, förståelse.
- 3 - 3
6 Resultat _____________________________________________________ 25
6.1. Intervju med lärarna
________________________________________________________________
25
6.1.1 Lärare nummer 1, gymnasium och komvux
___________________________________________ 25 6.1.2 Lärare nummer
2, gymnasium och komvux ___________________________________________
26
6.2. Intervju med den yngsta generation
____________________________________________________ 26 6.2.1. Åsa
född 1990
_________________________________________________________________
26 6.2.2. Tina född 1985
________________________________________________________________ 27
6.2.3. Jonathan född 1989
_____________________________________________________________ 28
6.2.4. Sammanfattning av intervjuer med den yngsta generation
_______________________________ 29
6.3. Intervju med den mellersta generation
__________________________________________________ 30 6.3.1.
Rickard född 1945
______________________________________________________________ 30
6.3.2. Agneta född 1961
______________________________________________________________ 31
6.3.3. Maria född 1957
_______________________________________________________________ 32
6.3.4. Sammanfattning av intervjuer med den mellersta generation
_____________________________ 33
6.4. Intervju med den äldsta
generation_____________________________________________________ 34
6.4.1. Bertil född
1918________________________________________________________________
34 6.4.2. Sture född 1923
________________________________________________________________ 35
6.4.3. Stig född 1928
_________________________________________________________________
36 6.4.4. Sammanfattning av intervjuer med den äldsta
generation________________________________ 37
7. Analys och diskussion _________________________________________
39
Slutsats _______________________________________________________
45
Litteraturförteckning ____________________________________________
47
- 4 - 4
1. Inledning
Vi lever i ett samhälle där vi har möjlighet till en mycket bra
utbildning. Vi har sedan 1882
haft en sexårig skolplikt i Sverige. År 1936 blev det sju timmars
skolplikt per dag. Numera är
det nio år som gäller för alla barn mellan sju och sexton år
bosatta i Sverige. Historia har
varit ett kärnämne i många år fram till år 1991 och ser ut som om
det skulle kunna bli det
igen. Skolverket har utformat en läroplan som vi lärare har en
skyldighet att följa. Den
handlar bland annat om normer och värden. Med det skolsystem vi har
haft genom de senaste
60 åren borde vi ha förmått att ge elever bra kunskaper och
förståelse kring andra
världskriget. Frågan är då om de tre senaste generationers
kunskaper och värderingar om
andra världskriget skiljer sig åt? Andra världskriget är ju som
alla vet en världsomspännande
militär konflikt som inleddes när Tyskland invaderade Polen den 1
september 1939. Kriget
slutade den 2 september 1945 med Tysklands och Japans totala
nederlag skapad av den
allierade invasionen av Berlin och atombombningen av Hiroshima och
Nagasaki. Kriget
bestod av flera större och mindre konflikter vilka dominerades
mellan å ena sidan
axelmakterna Tyskland, Italien och Japan och å andra sidan de
allierade Storbritannien,
Frankrike samt under senare delen av kriget, Sovjetunionen och USA.
Därutöver deltog ett
mycket stort antal andra stater. Från och med 1942 fanns det få
stater i världen som stod
utanför kriget. Således inleder Wikipedia, den fria encyklopedin
sin förklaring/tolkning om/av
andra världskriget1. Just detta känner de flesta till. Frågan är då
om det räcker.
2. Syfte
Syftet med denna undersökning är att utföra en formell
hypotesprövning. Jag har själv en teori
om vad det finns för skillnader eller likheter mellan tre
generationers kunskaper kring andra
världskriget. Anser folk att de har tillräckligt bra kunskaper
kring andra världskriget. Är det
ett måste att känna till exakt varför kriget började eller räcker
det med att det har hänt och att
vi skall försöka förhindra det från att hända igen. Den stora
frågan i denna undersökning är
om det finns olika åsikter kring just detta, beroende på ens ålder.
Andra intressanta punkter i
undersökningen skulle kunna vara om det är samma händelser som vi
anser betydelsefulla
även med en åldersskillnad på 60-70 år och om det ens är möjligt
för personer födda 1986, ett
1 Nationalencyklopedin
- 5 - 5
årtionde efter kalla krigets slut, att känna ilska och rädsla för
krig som en person fött 1928 och
som gick i årskurs tre när andra världskriget började. För att få
fram ett mått på hur väl
hypotesen överensstämmer med observerade data har jag bland annat
valt att intervjua nio
personer kring detta ämne. Jag är också intresserad av att veta
varifrån deras kunskaper kring
andra världskriget kommer och om en vanlig svensk har förstått hur
historia påverkar hans liv
i vardagen. Tre av de intervjuade personerna är födda runt
20-talet. Tre personer födda runt
50-talet och tre personer födda runt 90-talet. Utifrån deras svar
vill jag ge läsaren en
uppfattning om hur tre generationer resonerar kring andra
världskriget. Jag tycker det är
viktigt att få veta om det finns skillnader eller likheter för att
se om vi använder historien
konstruktivt i våra liv. Om vi har förståelse och förmågan att föra
vidare historiska händelser
på ett intressant sätt. Samtidigt är det väldigt spännande att se
om människan genom tiderna
resonerar olika kring samma frågor/händelser. Olika sanningar
skapas när det har med
människor, deras värderingar, utbildning, uppfostran, erfarenheter
samt tro att göra. I
undersökningen skall jag se om detta stämmer överens med min
hypotes. Eftersom jag
fortfarande inte har någon erfarenhet av att undervisa i historia,
är det mest mina egna tankar
och önskemål som dominerar när det gäller att tro något om andras
kunskaper inom detta
ämne. Har vi ett eget intresse vill vi naturligtvis att andra också
ska ha det. Det är viktigt när
man läser denna uppgift att man ger sig lite tid till, att själv
fundera över forskningsfrågorna
som snart presenteras.
Jag ville också undersöka om vår historielärare anser att
kunskaperna mellan de tre
generationer stämmer överens med ”deras” bild av tre generationers
”kunskap”. Tror de att tre
generationer resonerar lika vid samtal om kriget. Dessa frågor blir
presenterat i avsnittet
nummer 5 ”Metod och material”. Jag anser själv att det är otroligt
viktigt att barn talar med
äldre om hur livet var för i tiden. Vem kan berätta mera trovärdigt
och med mera inlevelse än
de som själva har upplevd det?
- 6 - 6
3. Frågeställningar Forskningsfrågorna:
- Skiljer sig de tre generationernas kunskaper kring andra
världskriget sig från varandra
och i så fall varför?
- Varifrån kommer våra kunskaper kring andra världskriget?
Frågor inriktade till de tre generationerna:
- Vad tycker du är viktigt att veta kring andra världskriget och i
så fall varför?
- Varifrån har du fått dina kunskaper kring andra
världskriget?
- 7 - 7
4. Kunskapsbakgrund 4.1 Teoretiska begrepp Begrepp som jag kommer
att använda mig av i denna undersökning är historiemedvetande
och historiekultur. Begreppet historiemedvetande betyder att man
har kunskaper om det
förflutnas existens och vår relation till det. För att vi som
människor ska kunna känna oss som
en del av historien och förstå vår förflutna måste vi förstå just
detta begrepp. Det andra
begreppet jag har valt att använda i undersökningen är
historiekultur. Det betyder olika former
av historiens bruk i allmänheten. Historiekulturens former är
mångahanda. De varierar från
politisk retorik till fysiska föremål som statyer och minnesmärken.
Jag har valt att använda
mig av detta begrepp eftersom det är intressant att se om de tre
generationerna har samma
idéer och vanor trots ett stort krig och 60 år av konstant
utveckling. Det är användbar
information att få, för att se om vi utvecklas i riktningen att
göra samhällen (alltså människan)
tryggare.
4.2 Bakgrund Jag har valt dessa begrepp för att få en uppfattning
om hur vi kan förstå vår egen historia.
Bernard Eric Jensen, författare till artikeln Historiemedvetande –
begreppsanalys,
samhällsanalys och samhällsteori har skrivit, att han anser att en
del av
historieundervisningens uppgift är att bearbeta och vidareutveckla
barns och ungdomars
historiemedvetande genom att integrera ”historia utanför skolan”
som eleverna känner till och
brukar dagligen. Om inte läraren lyckas med detta, anser Jensen att
ämnet historia riskerar att
bli ett irrelevant och ointressant ämne för eleverna2.
Historiemedvetande är ett begrepp som introducerades av den tyska
historiedidaktikern Karl-
Ernst Jeismann 1979. Det är den symboliska relation som råder
mellan tolkning av det
förflutna, förståelse av den samtida situationen samt perspektiv på
framtiden3.
Historiemedvetande har med identitetsbildning att göra. Vad är
livet? Vem är jag? Vem är jag
jämfört med människor från andra kulturer? Enligt författaren Peter
Aronsson skapas den
betydelsefulla historien genom att den förmår att bidra till att ge
en mening. Då enskildheter
sätts in i sammanhang skapas mening. Frågan om vilka vi är och vart
vi är på väg blir en fråga
om historia 4.
2 Benhard Eric Jensen,”Historiemedvetande – begreppsanalys,
samhällsanalys och samhällsteori i Christer Karlegård &
Klas-Göran Karlsson (red), Historiedidaktik. Studentlitteratur.
Lund, s. 53. 3 Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander, Historien är
nu. En introduktion till historiedidaktiken (2004) s. 45 4 Peter
Aronsson Historiebruk – att använda det förflutna (2004) s.57
- 8 - 8
Riksdagsledamoten Inge Gerstedt skriver i Sds att färska och mycket
oroväckande siffror från
Demoskap visar att hela 90% av svenska ungdomar inte känner till
Sovjetregimens dödsläger.
Man kan ställa sig frågan: Hur kan det bli så här? Är en okunskap
som denna signifikativ för
vårt land, för Norden eller Europa i stort? Inge Gerstedt tror
olyckligtvis, att vi i Sverige
lyckats betydligt sämre att förmedla omfattningen av dessa
historiska övergrepp till de yngre
generationerna. Han menar att de radikala ungdomsorganisationerna
med nazistiska förtecken
växer sig allt starkare och att vi i slutändan riskerar rörelser
med en stark revisionistisk
historiesyn. Sverigedemokraterna visar tendenser till villkorad
empati och en nationell
avgränsad syn på solidaritet, vilket är besvärande tecken på
bristande demokrati. Extrema och
totalitära åskådningar lockar allt fler uppgivna människor världen
över. Skolan har ett stort
ansvar att på ett allt tydligare sätt nå ut med den ”sanna”
historia till eleverna. Annars riskerar
vi att framtida generationer kommer att kännetecknas av en
historielöshet vars konsekvenser
kan bli ödesdigra5
Aronsson berättar om de tre begrepp som diskuteras i den svenska
debatten om hur man
hanterar relationer mellan det förflutna och framtiden. Historiskt
medvetande är ett begrepp
som betyder att man har kunskaper om det förflutnas existens och
vår relation till det. Med
historiemedvetenhet menas en persons egen existentiella plats i
historien6. Det tredje är
historiemedvetande som innebär att man har uppfattningar om
dåtiden, nutiden och
framtidens relationer. Den betydelsefulla historien skapas genom
att den ger mening med
livet. Historiemedvetandet och identiteten hör samman eftersom vi
lever i en tid där vi
försöker förstå oss själva i tiden. Vi binder ihop dåtiden med
nutiden och framtiden för att
stärka vår identitet. För att gynna elevers historiemedvetande
måste man ta hänsyn till mötet
mellan historiekulturer, dvs. ta hänsyn till att ungefär 15 procent
av alla elever i grundskolan
har utländsk bakgrund, är födda utomlands eller i Sverige av
utländska föräldrar. De har en
annan historiekultur. Vi kanske inte alltid kan förstå den men vara
medveten om eventuella
olikheter. På så sätt lära sig att ha mera tolerans inför det
främmande.
Magnus Hermansson Adlers refererar i verket
”Historieundervisningens byggstenar” till
Bourdieu. Hermansson Adler utgår från Bourdieus teori angående det
kulturella kapitalet, där
Bourdieu konstaterar att alla människor bär på ett kulturellt
kapital bestående av seder, vanor,
smaker, språk och kunskaper knutna till bestämda positioner i
samhället. Detta kapital
underlättar för oss att förstå och påverka den situation och plats
där vi vistas. Vi får mer makt
och högt anseende i samhället om vårt kulturella kapital är rikt.
Det kulturella kapitalet bygger
5 Sydsvenskan 28/5-2007 s. A5 6 Peter Aronsson, Historiebruk – att
använda det förflutna (2004)s. 64
- 9 - 9
på kunskaper och sociala färdigheter som ofta grundläggs i skolan
menar Bourdieu. Om
eleverna har ett rikt kulturellt kapital bidrar detta även till en
mer utvecklad historisk identitet.
Med denna kunskap har eleverna senare lättare att förstå sin egen
position för att kunna inse
vad som behövs förändras. Genom en historisk identitet får eleven
verktygen till att analysera,
förstå och hävda sin position inom samhället7.
Ingen saknar ett historiemedvetande. Däremot är det för många
oklart vad det egentligen
betyder och vad vi kan använda det till. Skapandet av ett
historiemedvetande är främst en
omedveten process. Vi vet med säkerhet att det inte enbart är genom
skolan och läroböckerna
eleverna bildar sitt historiemedvetande, utan också i hög grad
genom hemmet, filmer, spel,
böcker och upplevelser både i och utan för Sveriges gränser. Genom
dessa olika källor och i
olika sociala sammanhang skapas elevernas historiemedvetande. Dessa
källor skall självklart
utnyttjas till fullo, men vi måste vara källkritiska och få ett
”sant” historiemedvetande för att
kunna skapa en helhet som blir förståelig för oss. Med ett ”sant”
historiemedvetande menar
jag att varje individ måste ge sig tid till att fundera och
resonera om vad som är ”sant” för
dem. Vad det är som låter rimligt, samla fakta samt samtala med dem
som anses vara experter
just på det området. Tillgången till arkivmaterial har emellertid
blivit bättre under senare år,
både i Sverige och utomlands. Dessutom kan lärare, elever och andra
intresserade utan större
svårighet finna ett annat mycket användbart undersökningsmaterial:
reportage i
dagstidningarna och i tidskrifter från till exempel
statyinvigningar och debatter om
monument8. Ulf Zander skriver i boken ”Historien är nu” att
minnesplatser inte ”finns”. De
uppstår, existerar och förändras genom tolkning och bruk av
historia. Detta anser jag vara en
väldigt rolig och givande insikt.
För att begripa vårt förflutna och vår framtid är det viktigt att
förstå hur livet och samhället är
genomsyrat av historia. Det är det eftersom det är präglat av våra
minnen, både sådana som
går tillbaka på våra alldeles egna erfarenheter och sådana som
förmedlats utifrån, till exempel
via föräldrar, massmedier eller historieundervisning. Genom senare
år har historiedidaktiken
växt fram och man har koncentrerat sig på mer nutida
undervisningsmaterial. Det kan till
exempel vara läroböcker där man tar hänsyn till texten, meningarnas
längd, bokens bilder,
rubriker samt hur stort utrymme olika tidsperioder får ta9. Det
finns ett oerhört stort utbud av
möjligheter för att förbättra elevernas historiemedvetande. Vi kan
använda oss av
7 Magnus Hermansson Adler, Historieundervisningens byggstenar
(2004) s.35-37 8 Ulf Zander,(2004) Läroböcker i sten i Klas-Göran
Karlsson & Ulf Zander (red), Historien är nu. En introduktion
till historiedidaktiken. (2004) s. 123 9 Niclas Ammert (2004) ,
Finns då (och) nu (och) sedan i Klas-Göran Karlsson & Ulf
Zander (red.), Historien är nu. En introduktion till
historiedidaktik, s. 275
- 10 - 10
skönlitteratur, teater, bilder, statyer, exkursioner, rollspel,
museibesök, musik, våra
medmänniskor samt mycket mera. För att samtalet eller dialogen
skall leda fram till kunskap,
måste det finnas en vilja att dela med sig av sitt vetande och en
vilja att förstå samtalspartners
perspektiv, för detta krävs en duktig pedagog10. Dessutom måste vi
som pedagoger få
eleverna att förstå att de är viktiga individer och en oerhört stor
del av en helhet. Centralt för
begreppet historiemedvetandet är att alla är
historieskapande11.
Det är svårt att utforska hur människor tar till sig och
tillgodogör sig historia. Vi är skilda
individer, grupper och samhällen som alla bär på erfarenheter,
upplevelser och kunskaper som
påverkar hur man mottar och tillgodogör sig historien. Detta måste
vi se som en stor tillgång.
Det är när olika erfarenheter diskuteras vi får tillfällen att
resonera och därmed får en djupare
förståelse. Eva Queckfeldt skriver i boken ”Historien är nu” att
det ju knappast går att förstå
andra världskriget om man inte har någon mera kunskap om första
världskriget och
Versaillesfreden12. Man kan dock diskutera om detta verkligen är en
nödvändighet.
Med hjälp av ett historiemedvetande skapar vi en historiekultur.
Det är olika källor och
sedvänjor som gör att vi får en helhet i vår historia och på så
sätt skapar en identitet. Jag har
själv upplevd att flytta till USA och plötsligt känner man sig som
en viking, åker man till New
York är man plötsligt oerhört stolt över Dag Hammarskjöld, åker man
till Brasilien är det
Zlatan Ibrahimovic som man ser upp till. Jag har vid flera
tillfällen förvånats över exakt vilka
banala saker som har varit med att skapa min historiekultur. Detta
är väldigt viktigt att inse
eftersom det är på så sätt vi skapar en identitet samt en gemenskap
som gör att vi känner oss
trygga.
I Sverige har 15% av alla barn utländsk bakgrund. Detta menar många
lärare vara en fördel
för undervisningen eftersom den berikas med olika erfarenheter.
Andra menar det kan skapa
konflikter och göra det svårt för historieundervisningen att få en
röd tråd. Undervisningen om
andra världskriget/förintelsen har intagit en central roll i den
svenska historiekulturen. I vår
historieundervisning agerar förintelsen som moralisk och
värdegrundsmässig bas för
diskussioner om mänskliga relationer13.
Historiekultur kan vara befriande samt oerhört svår. Med detta
menas att historiekultur är en
del av oss men att det samtidigt kan vara svårt att identifiera sig
med den om man delvis är
10 Magnus Hermansson Adler, Undervisningens byggstenar (2004) s. 29
11 Martin Alm (2004), Historiens ström och berättelsens fåra i
Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), Historien är nu. En
introduktion till historiedidaktiken, s 243 12 Eva Queckfeldt
(2004), Det var engång……. i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander
(red.), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken
s.71 13 David Mellberg (2004), Det är inte min historia! i
Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), Historien är nu. En
introduktion till historiedidaktiken. s.327
- 11 - 11
uppväxt i ett annat land med en helt annan historiekultur. Man kan
vara en del av en
historiekultur där det finns vissa delar man inte är stolt över
eller inte känner att man vill
identifieras med. Den kan sitta djupt i själen. Andra världskriget
och förintelsen har ägt rum.
Ansvaret bär Tyskland, ett land som ägde hög humanistisk bildning.
Ett land med bara 1
procent judar och ett land där Hitler kom till makten genom
demokratisk val. Hur kan vi lära
oss av det som hände och för vissa accepterar att vara en del av
den historiekulturen? Vi kan
fråga oss hur det kunde urarta som det gjorde och vi kan försöka
undvika att historien
upprepas. Det är viktiga frågor och skolan skall sträva efter att
varje elev kan leva sig in i och
förstå andra människors situation och utveckla en vilja att
handla14. Både när det gäller
historiskt medvetande och historiekultur är det viktigt att ha en
teori om verkligheten. Finns
det inte, riskerar man att går miste om den djupare
förståelsen.
Författaren Peter Aronsson skriver att historiebruk är de processer
då delar av historiekulturen
aktiveras för att forma bestämda meningsskapande och
handlingsorienterade helheter. Hur vi
sedan använder historien till att göra den mer förstålig för oss är
upp till varje människas
fantasi och vilja. Det gäller att ge sig själv en historisk
upplevelse. Det kan göras på många
olika sätt skriver Aronsson. Upplevelsen gör historia andligare,
farligare och sinnligare om
man tillämpar till exempel rollspel genom drama, bild och musik15.
Det är oerhört viktigt att
vi som lärare kan förstå betydelsen av sådana ”hjälpmedel”.
Det finns nog ingen människa som inte utformar en berättelse om
sitt eget liv, om än bara i
fragmentariska presentationer som innehåller ålder, sysselsättning,
ursprung. De kan byggas
med både formella självbiografier men också med ting, fotografier
och handlingar som
utvidgas till livsberättelser, skriver Aronsson.
Trots den enorma förändringen har vi många värderingar gemensamt
även om att vi är
uppväxta i olika årtionde. Året 1943 var det inte helt ovanligt i
storstäderna att få en
rekvisitionslapp från kommunen, vilket var ett intyg på att man
behövde kläder eller skor och
inte skulle betala för det16. Idag lånar ungdomar mammas bil till
gymnasieskolorna.
I boken ”Orostid ofredsår” skriven av personer som levde i Sverige
under kriget får man en
ganska bra uppfattning hur folk upplevde kriget då. Kriget blev
vardag men sätta prägel på
befolkningen17.
14 Lpo 94, s.10 15 Peter Aronsson. Historiebruk – att använda det
förflutna. (2004) s. 111 16 Eva Lis Bjurman, Barn förr och nu.
(1983) s. 84 17 Sveriges Arkivförbund, Orostid ofredsår.
(1996)
- 12 - 12
Tidigare var det mycket vanligt att enbart använda sig av
läroböcker i undervisningen. Så är
det lyckligtvis inte längre.
Författarna till boken ”Metoder, vägval och tips”18 beskriver vad
vi tenderar att komma ihåg i
vår inlärning. Det ser ut som följande:
• 10 % av det vi läser
• 20 % av det vi hör
• 30 % av det vi ser
• 50 % av det vi hör och ser
• 70 % av det vi säger
• 85 % av det vi säger och gör
Detta anser jag tydligt visar att vi är på rätt väg som lärare. Vi
jobbar väldigt mycket mot
förståelse. Vi försöker konstant att hitta alternativa
undervisningsmetoder i den traditionella
historieundervisningen. Den läroplan som det undervisas efter idag
bygger i hög grad på
teorierna som författarna Peter Aronsson, Ulf Zander och Klas-Göran
Karlsson pratar om
nämligen historiemedvetande och historiekultur. Teorier om att
skapa sig en uppfattning om
dåtiden, förstå nutiden och inse att detta skall ledar fram till en
mycket användbar kunskap om
framtiden.
År 1997 tog statsminister Göran Persson initiativet till en bred
informationsinsats om
”Förintelsen”. Då uttalade han bland annat:” Förintelsen är ett av
de värsta brotten mot
mänskligheten som någonsin begåtts. Miljontals människor mördades
av nazisterna. Idag
framstår detta brott som ofattbart. Ändå är det bara drygt 50 år
sedan det ägde rum”.
Fortfarande finns det personer i livet som själva kan vittna om
nazismens förbrytelser.
Kunskapen om vad som egentligen hände för 50 år sedan får inte dö
med dem. Deras lidande
för inte glömmas bort. Det är vår uppgift att se till att det som
skedde under andra världskriget
inte sker igen”.
Carl Bildt sa i ett uttalande:” Det kan hända igen. Kanske inte
just en ny Hitler eller Stalin.
Men att rädslan för det främmande förs vidare till intoleransen.
Att hatet breder ut sig eller
piskas upp, och att marken åter bereds för mördandet. Av de som ser
annorlunda ut. Av de
som tycker annorlunda. Av de som har en tro som är annorlunda. Av
judar, eller vita, eller
18 Börje Lind & Jan Wisen, Metoder, vägval och tips.
(1992)
- 13 - 13
bruna eller andra. Av människor som inte gjort annat än att vara
annorlunda än sina mördare.
Därför är det så viktigt att lära att vi lär av historien”.
Alf Svensson uttalar:” Den som förnekar historiens sanningar
förnekar sig själv. Vi kan aldrig
göra oss kvitt det mänsklighetens största vanvett och den
förnedring nazismen stod för. Men
det är varje generations oavvisliga plikt, varje familjs, varje
individs mest angelägna och
självklara uppgift, att våga se sanningen och vårda den, föra den
vidare och se till att den
aldrig skyms eller förfalskas.
Det är när vi gemensamt tar upp kampen mot de stämningar som har
lögnen som drivkraft vi
kan säkra framtiden” 19
Dessa personer har i hög grad varit med om att bestämma hur
historieundervisningen skall se
ut i de svenska skolorna idag. De har varit med om att utforma
förslag till hur man kan jobba
med förintelsen bland annat genom, att i samband med den nya
läroplan Lpo 94 lansera
begreppet värdegrund. Detta innebär de grundläggande värderingar
som formar en individs
normer och handlingar. På skolverkets hemsida står det således om
värdegrunden: De värden
som lyfts fram och som skolan ska gestalta och förmedla är:”
Människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och
män samt solidaritet med svaga och utsatta” 20.
Vid undervisning bör där finnas följande didaktiska huvudfrågor
menar universitetsadjunkt
Bengt Göransson vid institutionen för pedagogik. Han har i många år
arbetet med olika
lärareutbildningar. För tillfället har han en tjänst i pedagogik
och so-didaktik på Växjö
Universitet. De fyra21 didaktiska huvudfrågor han omtalar är
följande:
1. Selektionsfrågan: vad är det som skall vara föremål för
undervisningen, vad är viktigt
att kunna.
2. Legitimitetsfrågan: varför skall det undervisas om detta, vems
intressen gagnar det,
vad syftar det till?
19 Stephane Brunchfeld & Paul A Levine, ….om detta måste ni
berätta, en bok om förintelsen i Europa 1933- 1945. (1997) s 82 och
83 20 Skolverkets hemsida, www.skolverket.se 21 Bengt Göransson,
Historieämnets legitimitet: skola, akademisk disciplin,
offentlighet.
http://vxu.se/hum/publ/humanetten/nummer9/art0115.html
- 14 - 14
3. Identitetsfrågan: hur skall undervisningens innehåll organiseras
för att det skall bli
möjligt att lära? 4. Kommunikationsfrågan: hur skall undervisningen
genomföras för att den på bästa
sätt kan nå eleverna och att det sker ett lärande?
Personligen anser jag det mycket viktigt, att man som lärare
noggrant resonerar kring dessa
frågor. Att man skapar ett sammanhang och en tydlig mening med
undervisningen.
När vi tittar tillbaka i tiden kan vi med denna undersökning få en
bild av om vi lärare har
lyckats skapa ett intresse för historia som kan hjälpa den kommande
generationen i framtidiga
konflikter.
1919, står det att läroämnen i folkskolan skulle vara
kristendomskunskap, modersmålet (läse-,
tal och skrivövningar), räkning, geometri, geografi, historia,
naturkunnighet, teckning, sång,
gymnastik samt trädgårdsskötsel och trädplanering. Vidare står det
att undervisningen i
historia, geografi och naturkunnighet i folkskolans högre avdelning
samt i historia och
naturkunnighet i fortsättningsskolan må, där skolrådet så finner
gott, meddelas huvudsakligen
under läsning av lämpliga historiska, geografiska och
naturhistoriska skildringar under de åt
undervisningen i modersmålet anslagna timmar.
Lärjunge skall visa lydnad för allmän lag och fastställd ordning,
aktning för sina lärare,
uppmärksamhet, flit och noggrannhet vid undervisningen samt fogligt
och utan gensägelse
mottaga sina lärares föreskrifter, förmaningar och
bestraffningar22
Folkskolestadgan är ganska omfattande. Dock specificeras inte ämnet
historia alls. Ämnen
som kristendom, rättskrivning, sång, huslig ekonomi och skogsvård
är väl preciserade.
Det står också att det är skolstyrelsen som bestämmer vilket ämne
läraren skall undervisa i
och att denna tilldelas böcker till genbruk.
I Lgr 62 står det bland annat följande: att genom en grundläggande
orientering om mera
betydelsefulla händelser, tidsföreteelser och personligheter i
svensk, nordisk och allmän
historia ge eleverna en föreställning om det liv, som gångna
generationer levat och om
innebörden av det arv, som de efterlämnat. Undervisningen skall
belysa den kulturella,
sociala, ekonomiska, rättsliga och politiska utvecklingen. En
väsentligt utrymme bör därvid
ägnas åt vår egen tid.
22 Folkskolestadgan, Undervisning och Folkbildning. (1919)
- 15 - 15
Lgr 69: Undervisningen bör förutom att belysa den kulturella,
sociala, ekonomiska, rättsliga
och politiska utvecklingen även klargöra den vetenskapliga och
tekniska utvecklingen (målen
med undervisningen i historia är mycket likt det som fanns i Lgr
62).
Lgr 80: Undervisningen skall hjälpa eleverna att sätta in sig
själva i ett större sammanhang.
Genom att analysera rådande förhållanden ur ett historiskt
perspektiv bör eleverna bli
medvetna om att framtiden är beroende av handlingar och beslut i
gårdagens och dagens
samhälle23
Strävansmål för Lpo 94:
• Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att
eleven förvärvar ett
historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och
skeenden i nutiden
och skapar en beredskap inför framtiden.
• Utveckla förståelse av historiska företeelsers och skeendens
bakgrund och samband
och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika
perspektiv.
• Tillägna sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så
som det utvecklats i
olika nationella minoritetsgrupper, samt utveckla insikt om den
identitet som detta ger.
• Utveckla förmåga att urskilja historiska strukturer,
utvecklingslinjer och
förändringsprocesser.
• Tillägna sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter,
händelser och epoker.
• Utveckla sin förmåga att använda historien som verktyg för
förståelse av andra ämnen.
• Bli medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer
är tidsbundna och att
varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor.
• Förvärva förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor
som tolkar och
belyser historiska förlopp24
Om vi kort skall sammanfatta syftet båda i historia och andra ämnen
genom de senaste 100
åren, ser vi tydligt att vi har fått ett mera globalt tankesätt. Vi
har fått en tydligare bild av, att
vi är en del av helheten. För 100 år sedan skulle man vara duktig i
skolan, kunna sin bibel och
vara en bra människa. Nu skall vi kunna förstå varandras kulturer
och lära oss av varandra. Vi
är med att bestämma våra öden och därmed påverka den framtida
historien. 23 LGR Läroplan för grundskolan (1964) 24 Skolverkets
hemsida, www.skolverket.se
- 16 - 16
5. Metod och material 5.1 Val av intervjupersoner Jag har valt att
använda mig av intervjuer för att kunna granska mitt arbete.
Jag har valt att intervjua elva personer. Två är lärare och de
resterande nio är vanliga
samhällsborgare helt oberoende av varandra. De är mellan 17 och 91
år. Deras namn är
påhittade.
De nio personerna är fördelade på sex män och tre kvinnor. Tre
personer är födda på 20-talet.
Tre andra är födda runt 50-talet och sist men inte minst tre
ungdomar i tjugo årsåldern. Min
första tanke var att ha 3x3 generationer som verkligen var
historieintresserade. Eftersom de
säkerligen hade varit de mest givande att intervjua, rent
kunskapsmässigt. Detta hade
förmodligen inte blivit av den ”vanliga” populationen och därmed
missvisande i denna
undersökning. Först hade jag tänkt mig att ha tre generationer från
samma familj. Det
upptäckte jag dock var mindre bra eftersom jag upplevde att inte
alla var intresserade av att
ställa upp men ändå gjorde det för att en annan familjemedlem ville
det.
Det som blev viktigt för mig var att hitta någon som tyckte det
skulle bli roligt att bli
intervjuad och som gärna ville bidra med sina åsikter.
Alla nio personer fick frågorna två veckor innan intervjun. Vissa
behövde otroligt lång tid på
sig att förbereda sig. Detta var mest den äldsta generationen. En
person hade skrivit sex A 4
sidor med svaren som han sedan satt och läste upp för mig.
Alla de intervjuade bor söder om Malmö. Alla de ”vuxna” har
utbildningar bakom sig utom
en. Utbildningarna är dock av olika karaktärer. Det fanns bland
annat en godsförvaltare, en
bespisningspersonal på en skola, en professionell golfspelare samt
en tecknare. Karin
Wiederberg ställer några oerhört viktiga frågor i sin bok ”Att
skriva vetenskapliga uppsatser.
Hur hittar man deltagarna: Skall man hoppa på någon på stan, besöka
något företag eller
kanske en förening? Hur vet man att man verkligen hittar personer
som har något att säga,
som kan bidra med viktiga aspekter25?
25 Roland S. Persson, Formell struktur och personligt
författarskap. (1996) s. 38
- 17 - 17
Karin Wiederberg har i sin bok också sammanställt tio punkter som
ger en relativ konkret lista
över vad man bör tänka på innan man startar en
intervjuundersökning26. Dessa tips har
kommit till stor användning i undersökningen.
Man får också ta hänsyn till de intervjuades ålder. Som Karin
Wiederberg vidare skriver ger
en intervju med en äldre nästan alltid en annan slags berättelse än
en intervju med en ung
person27. Jag upplevde att det var otroligt svårt att hålla de
äldre till ämnet. De skulle visa
bilder och böcker. En intervju tog nästan fyra timmar. Det var så
lätt att börja prata krig i
senare tid, samt 11:e september problematiken.
Alla de intervjuade har jag träffat tidigare i olika sammanhang.
Jag känner inte till deras
familjeförhållanden eller deras liv förövrigt. Alla nio tillfrågade
tackade ja till att bli
intervjuade. Eftersom tre av dem är så gamla blev det en
självklarhet att intervjuerna hölls i
deras hem, de andra personerna intervjuades också i deras hem
eftersom det var enkelt och
bekvämt för dem. De känner sig lugna och trygga i denna omgivning.
I början på skrivandet
uppsökte jag alla dem jag ville intervjua. Jag kände det nödvändigt
att intervjua så många för
att göra en rättvis undersökning. De intervjuades alla under en
längre tid. Detta för att undvika
att jag själv skulle tröttna på frågorna och bevara intresset för
ämnet. Jag upptäckte snabbt att
för att vara en engagerad intervjuare var jag tvungen, att ha
längre pauser mellan mina
intervjuer. Varje intervju tog i snitt en och en halv timme. Fem
stycken spelade jag in på
bandspelare. De sista fyra var inte alls intresserade av detta. Det
var två från den äldre
generationen och två från den mellersta generationen. Det var ingen
tvekan om att det var
osäkerhet kring inspelningen som avgjorde att de inte ville. Även
om de hade sett frågorna
tidigare var de rädda att det fanns frågor som de inte kunde svara
på.
Alla de intervjuade fick frågorna cirka två veckor innan intervjun.
Det var då standardiserade
frågor men blev senare vid själva intervjun en lägre grad av
standardisering. Dessa begrepp
beskrivs i metod avsnittet.
De tre generationerna fick alla se fotografier. Bilderna som de
intervjuade fick se, skulle de ge
en omedelbar kommentar till. Det var enbart för att se om de tre
generationerna fick samma
associationer. Bilderna är tagna från boken ”…om detta må ni
berätta….en bok om
Förintelsen i Europa 1933-1945” och presenteras senare i uppgiften.
28
Som jag skrev tidigare intervjuades också två lärare. Frågorna de
fick var följande,
26 Karin Widerberg, Att skriva personliga uppgifter. (1994) s. 16
27 Karina Widerberg, Att skriva personliga uppsatser. (1994) s.137
28 Stephane Bruchfeld & Paul A. Levine, Om detta må ni berätta
sidan. En bok om förintelsen i Europa 1933- 1945 (1997) 15, 41 och
60
- 18 - 18
Fråga 1: Anser du att det är stor skillnad på tre generationers
kunskaper kring andra
världskriget och i så fall varför?
Fråga 2: Det har hänt mycket i världen de senaste 100 åren. Vart
får vi våra kunskaper ifrån
nu jämfört med för 70 år sedan?
Jag har valt att intervjua två lärare som arbetar på ett gymnasium.
De undervisar båda i
historia och samhällskunskap. Den ena är helt nyutbildad och den
andra har jobbat som lärare
i ca 20 år. Jag valde dessa två eftersom de med deras olika
tid/period tid inom yrket kanske
hade olika åsikter och värderingar. Jag har valt lärare som arbetar
inom samma kommun som
de övriga intervjuade är ifrån. Detta eftersom jag anser det hade
varit missvisande att till
exempel intervjua lärare som arbetar på en mångkulturell skola, när
de resterande intervjuade
kommer från en kommun med väldigt lite invandrare. De två lärare
har liknande
arbetsuppgifter.
5.2 Val av metod Författaren Göran Ejlertsson skriver i boken
”Enkäten i praktiken” att enkäter oftast består av
frågor med övervägande fasta svarsalternativ29. Vid undersökningar
som denna skulle det
vara omöjligt att använda sig av enkäter eftersom deltagarna är
ganska få. Validiteten i en
enkätundersökning hade varit låg.
För att få den bästa bilden om kunskaperna kring andra
världskriget, så ansåg jag att det
absolut bästa var att intervjua.
I min undersökning utifrån frågeställningarna kommer jag, att
presentera hur man kan
använda sig av intervjuer. Jag har valt att använda mig av den fria
intervjun där intervjuaren
styrs endast av de frågeområden som bör beröras, och där den
svarande kan formulera sina
29 Göran Ejlertsson, Enkäten i praktiken s.7
- 19 - 19
svar helt fritt. Fördelen med den fria intervjun är att den
svarandes subjektiva intryck och
värderingar kommer fram. Precis detta är meningen med denna
undersökning. Enligt Trost är
en kvalitativ intervju då man ställer enkla och raka frågor som man
får förberedda och
innehållsrika svar på. Efter alla intervjuer kan man genom ett bra
arbete få fram väsentliga
skeenden, mönster och åsikter30. Trost anser att man bör använda
sig av en kvalitativ studie
om man vill undersöka människors sätt att resonera och agera, om
man är intresserad av att
åtskilja och uppfatta varierande handlingsmönster. Har man en
frågeställning om hur ofta, hur
många eller hur vanligt, är en kvantitativ undersökning att
föredra.31
Alltså kvalitativa intervjuer kännetecknas av enkla och raka
frågor. En fördel med detta är att
svarsmaterialet ofta är rikt32. Ett sätt att dela upp intervjuer är
att skilja på grader av
standardisering och grader av strukturering. Med standardisering
menas att intervjufrågorna är
likadana och situationen är densamma för alla tillfrågade. En låg
grad av standardisering
innebär att den som intervjuar använder sig av ett språk som passar
den som blir intervjuad,
frågorna ställs i den ordning som anpassas till den som intervjuas
kan själv påverka i vilken
följd frågorna besvaras. Strukturering kan delas upp i två skilda
former. Strukturerad form
används vid de tillfällen som ett formulär har fasta
svarsmöjligheter. Om svarsalternativen är
öppna så är frågan ostrukturerad33. Vid kvalitativa intervjuer
används inga frågeformulär med
i förväg nedskrivna frågor. Den intervjuade skall till största
möjliga mån få styra
ordningsföljden av samtalet. I stället skrivs en lista över
frågeområden, som enligt Trost bör
vara ganska kort och som tar upp stora delområden. Innan intervjun
påbörjas skall denna lista,
kallad intervjuguiden, sitta i ryggmärgen på den som
intervjuar34.
Trost nämner även ”Kvales InterView” och hans sju stadier, där
Kvale delar upp kvalitativa
intervjustudier i sju stadier. Dessa sju stadier kan ofta inte
separeras från varandra, de följer
varandra. De följande stadier är:
• Tematisering skall förtydliga vilket och vilka problemområden som
är intressanta.
• Design är andra stadiet och här planeras studien i detalj.
• Det tredje stadiet är intervjuandet.
30 Jan Trost, Kvantitativa intervjuar. (1996) s. 7 31 Jan Trost,
Kvantitativa intervjuer (1996) s. 15-16 32 Jan Trost, Kvantitativa
intervjuer. (1996) s. 7 33 Jan Trost, Kvantitativa intervjuer
(1996) 19-20 34 Jan Trost, Kvantitativa intervjuer. (1996) s.
50
- 20 - 20
• Överföring till bearbetningsbar form som är att göra intervjun
tillgänglig
bearbetning.
• Under det femte stadiet bearbetning och analys bearbetas och
analyseras
materialet.
• Det sjätte stadiet resultat skall resultatet tydliggöras.
• Avslutningsvis är det sjunde stadiet rapportering och har bestäms
åt vilken
läsekrets rapporten skall skrivas åt35.
Jag anser att dessa sju stadier är bra att följa. Under ett arbeta
som detta är det lätt hänt att
man blir ostrukturerat och det blir svårt för läsaren att hantera
materialet och förstå helheten.
Att använda bandspelare under intervjun har sina för- och
nackdelar. Till fördelarna hör att
man kan höra tonfall och ordval efteråt upprepade gånger. När man
hör sin egen röst kan man
lära sig av sina eventuella misstag och vad man gjort bra under
intervjun. Man slipper göra
noggranna anteckningar och kan koncentrera sig på svaren. Den som
har dålig handstil slipper
försöka lista ut vad som skrevs ner i efterhand. Till nackdelarna
hör, att man måste lyssna
under lång tid på de band man spelat in intervjuerna. Man måste
spola fram och tillbaka för,
att hitta specifika detaljer. Gester och mimik går förlorad, om man
inte använt sig av en
videobandspelare. Vidare är det inte alla som vill bli inspelade,
det blir besvärande och
hämmande. De flesta vänjer sig dock och glömmer bort bandspelaren.
Vi inspelning på band
är det viktigt att ha långa band, så att intervjun inte avbryts för
att man måste byta sida på
bandet. Man måste även kontrollera att batteriet inte tar slut36.
Man skall aldrig stänga av
bandspelaren förrän intervjun är helt avslutad. Stänger man av den
för tidigt slappnar
intervjupersonen av, och en helt annan intervju kanske påbörjas.
Därmed kan man missa
väsentlig information37.
Enligt Trost är ett fåtal väl utförda intervjuer mycket mera värda
än att flertal mindre bra38.
Oftast i kvalitativa intervjuer kan svaren variera av olika
omständigheter och därmed leda till
en diskussion. Därför är det ganska bra att begränsa antalet
intervjuer till fyra eller fem
stycken. Med många intervjuer blir materialet ohanterligt och
kanske mäktar man inte, att få
en överblick och samtidigt se alla viktiga detaljer som förenar
eller som skiljer .
Hur bra eller dålig en intervju blir kan bero på hur trött/pigg man
är, hur gott eller ont om tid
man har, hur stort intresse för ämnet är samt vilket socialt
sammanhang man befinner sig i. 35 Jan Trost, Kvantitativa
intervjuer. (1996) s. 28-31 36 Jan Trost. Kvantitativa intervjuer.
(1996) s. 50-51 37 Jan Trost, Kvantitativa intervjuer. (1996) s. 89
38 Jan Trost, Kvantitativa intervjuer. (1996) s. 123
- 21 - 21
Det är viktigt att undvika ledande frågor, negativa samt
hypotetiska frågor, för att kunna få så
bra och engagerande svar som möjligt.
I en undersökning är det viktigt att vara objektiv, att hålla sina
egna värderingar utanför och
presentera olika ”sanningar”.
Att tala om intervju som ett samtal är inte helt okomplicerat.
Termen samtal uppfattas lätt som
något vi alla kan delta i utan träning och utan syfte. Konsten är
att få den intervjuade till att
uppfatta intervjun som ett samtal. I ett samtal är det enklare att
utbyta åsikter, fakta och
känslor39. Man skall kunna behålla sin intervjuarroll samtidigt som
det är oerhört viktigt att
man kan visa empati även om man känner ”avsmak” för den man
intervjuar40.
I boken ” Formell struktur och personligt författarskap” skriver
författaren Roland S. Persson
att en produktiv amerikansk beteendevetare Robert J. Sternberg har
tretton kriterier för
bedömning av uppsatskvaliteten. Det är kriterier som till exempel
ger innehållet i artikeln
eller rapporten anledning till att avfärda tidigare gällande
förståelse. Är artikeln eller
rapporten skriven på ett språk som kan kommunicera effektivt med
den tilltänkta publiken?
Är idéer och argument sammansatta på ett följdriktigt och för
läsaren logiskt sätt. Dessa är
viktiga kriterier inte bara för en själv som ”författare” men också
respekt för de personer som
har tagit sig tid att fundera över frågorna och står till ens
tjänst41.
Författaren Torsten Thuren skriver i sin bok ”Källkritik”, att det
är viktigt att ställa sig
frågorna: Hur vet jag det jag tror att jag vet? Vilka skäl har jag
att säga att det förhåller sig på
det ena eller andra sättet? Hur kan jag bedöma sanningshalten i den
information jag möter42?
Dessa frågor är oerhört intressanta speciellt i en uppgift som
denna. Hur kan jag veta att de
jag intervjuar talar ”sanning” och vad innebär egentligen
”sanning”. Om man är 91 år gammal
har man kanske glömt hur det egentligen var. Man kan i alla åldrar
försköna sina åsikter eller
kanske göra tvärtom. Vad minns man själv eller har man genom många
år hört det så mycket
från andra att man minns det som ens egen erfarenhet.
Det är oerhört enkelt att manipulera både frågor och svar. Ett
exempel kan vara:
Anser du att Sverige var med i andra världskriget?
Anser du verkligen att Sverige var neutrala under kriget?
Det är egentligen bara ett enkelt ord som verkligen som gör att det
läggs ganska mycket
värderingar i frågan.
39 Jan Trost, Kvantitativa intervjuar. (1996) s. 34 40 Jan Trost,
Kvantitativa intervjuer. (1996) s. 36 41 Roland S. Persson, Formell
struktur och personligt författarskap. (1996) s. 38 42 Torsten
Thuren, Källkritik. (2003) s. 7
- 22 - 22
Torsten Thuren skriver också att en källkritikers jobb är att vara
cynisk och förstå att det finns
dem som har intresse av att ljuga och gör det av olika anledningar.
Ingen källa förutsätts vara
så trovärdig att man tror på den utan vidare, oavsett dess
tendens43.
När man läser om krig beskrivs det oftast av olika partners. Som
exempel kan vi använda oss
av det svensk/danska kriget på 1600-talet. De svenska författarna
skriver om Sveriges krig
mot Danmark och danska författare skriver om Danmarks krig mot
Sverige44. De intervjuades
svar har jag ingen anledning att ifrågasätta. De har alla ungefär
samma uppfattning om
händelserna och de har ingen anledning att tala osanning för egen
vinning. Skulle någon
minnas fel anser jag inte, att det har någon större betydelse för
undersökningen. Eva
Queckfeldt skriver i boken ”Historien är nu” att det förflutna
finns i olika versioner. Trots
källkritik lär varken yrkeshistoriken eller romanläsaren nå fram
till en entydig och evigt giltig
sanning om det förflutna. Det som kallas för Internet är en bra
metafor för hur samhället
utvecklas – lokalt och globalt i en salig röra. Med andra ord har
vi inte längre möjlighet att
kontrollera information, människor, idéer på samma sätt som
tidigare45.
5.3. Val av material De tre fotografier jag har valt att använda i
uppgiften är tagna från boken ”….om detta må ni
berätta” en bok om Förintelsen i Europa 1933-1945. Bokens titel
bygger på ett citat ur Bibeln,
Joel 1:2-3.46
Har något sådant skett förut
I era dagar eller i era fäders dagar?
Nej, detta må ni berätta för era
Barn och era barn må berätta om det
För sina barn, och deras barn
För ett kommande släkte.
Jag anser att just detta är ett av de mest viktiga budskap som
andra världskriget bär med sig.
43 Torsten Thuren, Källkritik. (2003) s. 63 44 Torsten Thuren
Källkritik (2003) s.80 45 Eva Queckfeldt (2004), Det var en gång……
i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), Historien är nu. En
introduktion till historiedidaktik, s 79 46 Stephane Bruchfeld
& Paul A. Levine, Om detta må ni berätta…. . (1997) sida
78
- 23 - 23
De intervjuade fick inte sett bilderna i förväg. De skulle vid
intervjutillfället spontant titta på
bilderna och berätta för mig vad de såg. Jag tyckte det skulle vara
spännande att se om de tre
generationerna skulle resonera lika kring fotografierna.
Fotografierna föreställde följande:
Bild nummer 1
Kvinnor och barn som har påbörjat den 1,5 km långa vandringen till
krematorium 4 eller 5 i
Auschwitz-Birkenau. I bakgrunden ses några godsvagnar vid
rampen.
Bild nummer 2
Tåget med de deporterade rullade ständigt. En kvinna som överlevde
Auschwitz berättar:
”Ljuset når oss genom det lilla gallerförsedda fönstret. Vi ser
träden i det bergiga landskapet
susa förbi. Vad vill träden utanför förmedla? Vad säger
järnvägsskenornas dånande och suset
då taget svänger i nya banor. Jag ser alla i en enda töcken. Alla
väntar eller sover. Det är
- 24 - 24
alldeles tyst. Dessa människor är min familj. Vi känner stöd från
varandra. Men samtidigt vet
jag att detta också är ett avsked. Jag är säker på att många av oss
kommer att gå under. Vi
försöker att ta allting som det är. Det är gryning. Min mor håller
mig i handen. Hennes
avsked”.
En propagandabild av handikappade judiska män tagen i
koncentrationslägret Buchenwald
mellan åren 1938-1940. Handikappade var oanvändbara för nazisterna
annat än som
”material” för medicinska försök. Dessa män har knappast överlevt
länge sedan bilden tagits.
- 25 - 25
6 Resultat 6.1. Intervju med lärarna Som jag har skrivit tidigare i
undersökningen var frågorna till lärarna följande:
- Anser du att det är stor skillnad på tre generationers kunskaper
kring andre
världskriget och i så fall varför?
- Det har hänt mycket i världen de senaste 100 åren. Vart får vi
våra kunskaper ifrån nu
jämfört med för 70 år sedan?
6.1.1 Lärare nummer 1, gymnasium och komvux
Ja, absolut var lärare nummer etts svar på första frågan.
”Självklart menar jag det. De har ju
trots allt levt i det. De har helt andra upplevelser kring kriget.
De kunde följa utvecklingen i
kriget på radion och lyssnade mycket till när de vuxna samtalade om
kriget. Jag tror att alla då
som nu tycker att Sverige var neutralt under kriget och alla hade
mycket sympati för
danskarna. Man lärde sig alltid böcker utantill då. Man skulle
kunna allt som stod i böckerna,
mycket om de svenska kungarna samt årtal”.
Idag skall eleverna själva vara med och bestämma vad som är viktig
historia. Allt måste vara
spännande och de skall diskutera och resonera. Lärare nummer ett
menar inte att detta är helt
problemfritt. Han säger att det är otroligt stor skillnad på
elevernas kunskaper i historia när de
kommer från grundskolan (han ifrågasätter dagens lärare och deras
resonemang kring
historieundervisningen, förvisso är det ganska fri planering för
lärarna i detta ämne, men han
menar att det ofta är stora brister i kunskaperna). Barnen är
dåliga på kronologi och ser inga
samband i många händelser. Många elever känner inte till begreppet
historiemedvetande. Det
har ingen större betydelse för lärare nummer ett. Han tycker ibland
att det kan bli lite för
”flummigt” att eleverna skall prata så mycket om medvetenhet. En
mycket stor del av
undervisningen anser han fortfarande skall vara ett lärande där man
skall kunna saker utantill.
Han bedömer det som ett måste. Läraren menar inte att barn tänker
så mycket på historiska
filmer som historia. Att se källkritiskt på filmer, olika sorters
material och resonera kring det
kan vara väldigt svårt för många elever även i gymnasiet.
Så länge han kan minnas har han haft ett enormt stort
historieintresse och älskar att undervisa
i historia.
- 26 - 26
6.1.2 Lärare nummer 2, gymnasium och komvux
Lärare nummer två har endast arbetat som lärare i ett år. Han menar
också att den äldre
generationen har helt andra förutsättningar för att förstå andra
världskriget. Det är nu 60 år
sedan krigets slut och det måste vara svårt att få samma
uppfattning om händelser ju längre tid
det går. Den nuvarande generationen har ju aldrig upplevt något
liknande. Alla krig har för
dem varit ”där borta”. Ungdomar i dag lever i en tid då man köper
vad man vill, reser dit man
vill och är medbestämmande till det mesta. Så var det inte alls då.
Lärare nummer två tycker
det är bra att elever får lära sig att vara källkritiska, det menar
han hör till tiden. De skall bli
duktiga på att tänka utifrån olika perspektiv och kunna resonera
kring olika moment/händelser
i historien. Givetvis är vissa årtal och namn ett MÅSTE att kunna
för att göra en händelse
begriplig. Lärare nummer två tycker också att det finns ganska
stora brister i elevernas
kunskaper när de lämnar grundskolan. Han är dock inte rädd för att
eleverna inte skulle nå
målen som är satta för historien i gymnasiet, men har den
övertygelsen ”att man rättar upp
detta”. Eleverna får stå i mycket och han är väldigt positiv till
att gymnasieelever går ur
skolan med kunskaper som han anser fullt tillfredsställande.
Han säger att den äldre generationen har fått sina kunskaper från
hemmet och ifrån skolan.
Idag är det ifrån skolan, hemmet och ifrån media. Visst finns det
bra dataspel och filmer men
de skall endast användas som en komplettering.
6.2. Intervju med den yngsta generation 6.2.1. Åsa född 1990
Åsa är född efter det kalla kriget. Terrordådet den 11 september
och Irak kriget är de krig i
historien som Åsa känner bäst till. Hon är den som har det
färskaste minnet av hur hon
undervisades om kriget i skolan.
Självklart är förintelsen en realitet för Åsa. Alla elever i hennes
klass är helt övertygade om
förintelsen verkligen har hänt och de hade gärna fört en diskussion
med dem som förnekar
den. Hon menar att de personer som inte tror förintelsen har ägt
rum inte har fått en ordentlig
uppfostran. Hon menar att de inte har någon sund bild av människans
värde. Hon tycker att
det bästa sättet att få folk att förstå, vad förintelsen innebar är
att ha samtal med de
överlevande. Hon vet att detta förekommer på flera skolor och att
det är väldigt uppskattat
eftersom det rör eleverna väldigt djupt.
Åsa säger att vi måste förebygga rasism. De flesta hon känner är
bra på att avvärja rasism men
man kan alltid bli bättre. Vi är alla människor och med
tillräckligt mycket kunskap om
- 27 - 27
varandras kultur och religion kan vi undvika ett nytt stort krig.
Det är bra om vi integrerar
ämnen och har temaarbeten kring hur man förebygger
främlingsfientlighet och krig.
Vidare tycker hon att det hade varit bra att tala med äldre
människor. De bär på så mycket
erfarenhet. Hon tror att ca 50 procent av klassen som hade
uppskattat detta som ett sätt att lära
sig. De har arbetat mycket med historien kronologiskt i skolan och
har ”tagit sig igenom”
stora delar av världshistorien. Hon har dock uppfattningen att det
fortfarande är lite för
mycket ”svenska kungar” och årtal med i utbildningen. I skolan har
hon läst mycket om andra
världskriget och skall snart åka till ett tyskt f.d
koncentrationsläger med sin klass. Något som
de ser väldigt mycket fram emot. Filmer har hon sett flera stycken
t.ex, ”Schindlers list”,
vilken hon har sett med sin klass. Hemma har hon en historiekanal
på TV som hon tycker är
intressant. Det finns en hel del dokumentärer där. Några stycken i
hennes klass har varit inne
på nätet och titta på nazistiska webbsidor. Hon upplever annars
inte så stort intresse för
historia (andra världskriget) i klassrummet och tycker inte de
behöver ha mera historia än vad
som redan finns på schemat.
Åsas kommentarer till bilderna:
1. Det är en bild av människor som har blivit uppsamlade. Det är
judar. De vet ej vart de
är på väg.
2. Bild på ett tåg. Tror att det är helt omöjligt för dem att veta
vart de skulle. De trodde
nog inte att det kunde bli värre än vad det redan var.
3. Dessa människor är i ett läger. De är handikappade och har ingen
chans att överleva
kriget. Nazisterna hade ingen användning för dem.
6.2.2. Tina född 1985
Tina har själv haft personlig kontakt med en överlevande från ett
koncentrationsläger, det var
på en föreläsning. Hon tror att det är bästa sättet att få en
förståelse för hur pass fruktansvärt
andra världskriget var. Hon menar att det är oerhört viktigt att
barn och ungdomar får
kunskaper om kriget . Bland annat budskapet: att man inte kan
hjälpa vilken religion eller
hudfärg man föds med och att det ofta är helt oskyldiga människor
som drabbas på grund av
andras okunskaper. Man skall verkligen få fram hur illa de for och
att alla religioner har
samma stora värde.
Hitler var bra för Tyskland eftersom han verkligen fick fart på
deras infrastruktur . Det hade
varit ”tungt” för tyskarna sedan första världskriget. Äntligen var
de på väg till en bättre
ekonomi genom att bygga upp ett modernt samhälle. Hitler och hans
män var duktiga på att
- 28 - 28
övertala och övertyga . Han lyckades verkligen manipulera
befolkningen. Hon tror inte att det
fanns många ”vanliga tyskar” som verkligen förstod det omänskliga
sättet judarna
behandlades på. Tina är lite osäker på om ett likadant krig skulle
kunna inträffa igen.
Samtidigt säger hon att man aldrig kan veta vad som kan hända.
Rasismen frodas och folk
söker som ”tokar” efter någon samhörighet. Det är väldigt farligt
att bara ”hänga med” och
hon tycker att man på flera håll ser samhällen som går i den
riktningen.
Vidare tycker Tina att det är otroligt viktigt att titta närmare på
vilka konsekvenser kriget har
fått för världen. Både när man tittar på världskartan samt när man
pratar förståelse för
varandra. Många temaarbeten som integrerar olika ämnen tror Tina är
ett bra sätt att väcka
intresse för ämnet historia och andra världskriget. Hon minns själv
historieundervisningen
som förfärlig. Hon fick dåliga betyg i skolan och förstod inte
riktigt värdet av undervisningen
då.
Det som Tina vet om andra världskriget har hon lärt sig i skolan,
datainformation,
videofilmer, dator samt av sin morfar som var väldigt kunnig kring
ämnet ”andra
världskriget”. Hon har som barn varit på ett koncentrationsläger
med sina morföräldrar. Det
tyckte hon var väldigt spännande.
Tinas kommentar till bilderna:
1. Det är folk på väg till ett koncentrationsläger. Man kan ju
hoppas på att några
överlevde. De har säkert känt att något ”skumt” var på gång. En del
fick gå till höger
och andra till vänster. Således bestämdes deras öde.
2. Det är folk som är inlåsta, kanske i en byggnad.
3. Det är svaga och sjuka människor i ett koncentrationsläger. De
hade absolut ingen
möjlighet till någon värdig framtid.
6.2.3. Jonathan född 1989
Jonathan är väldigt intresserad av andra världskriget och tycker
att det är en självklarhet att
man skall ha bra kunskaper kring ämnet. Man måste veta hur andra
har haft det förr i tiden för
att kunna förbättra samhället och framtiden. Man måste känna till
varför kriget började, vilka
länder som var inblandade och hur det hela slutade samt varför. Det
är viktigt att lyfta fram
historien kring de två atombomber som släpptes över Japan den 6
respektive 9 augusti 1945.
Förintelsen är speciellt viktig eftersom en sjuk man av någon
anledning fick en hel nation
inblandad i ofattbara kusligheter. Han vet dock inte riktigt om
alla visste om det. Han tror inte
detta. Många soldater förstod nog inte heller vad de sysslade med.
Denna insikt har han fått
- 29 - 29
från böcker. Hitler lurade befolkningen fast det är svårt att säga
hur. Jonathan tycker att
nazister är ”dumma som fan”.
Vidare tycker han att det bästa sättet att lära sig i skolan är att
titta på filmer, läsa i böcker och
att läraren berättar. Allt detta måste dock diskuteras efteråt för
att det verkligen blir begripligt.
Jonathan anser att Sverige var med i kriget. Svenskarna måste ha
varit mycket rädda för
tyskarna. Det var mycket dubbelmoral. Vi lät tyskarna transportera
sina soldater upp till
Norge och Finland. Förvisso var det sagt att det enbart var med
soldater och inte vapen men
Jonathan tror inte att de kontrollerade om det fanns vapen på
tåget. Många svenskar hjälpte
Finland och det var ju väldigt bra.
Det Jonathan finner mest intressant är landstigningarna. Det är
spännande att se på film och
att läsa om. Jonathan vill arbeta inom det militära när han blir
äldre.
Hans egna kunskaper har han från skolan, hemifrån, från sin farfar
(som har varit militär),
från filmer som: Pearl Harbor, Europa i flammor, Band of brothers,
After mein kampf.
Jonathan har inte varit inne på några nazistiska sidor på
nätet.
Jonathans kommentar till bilderna:
1. Människor på väg till ett koncentrationsläger. Där kommer man
att dela upp dem.
Barn, kvinnor och män för sig. De som inte överlever denna första
sortering…….har
tur. Alla kommer att dö, förr eller sedan. Folk trodde nog inte att
de skulle gasas, de
trodde att de skulle ha ett skönt varmt bad.
2. De är fångar som sitter i ett tåg och är på väg till ett läger.
Kanske på väg från ett
hemskt läger till ett annat. Många fick gå väldigt långt för att
komma till ett läger och
många överlevde inte kylan. De behandlades som djur.
3. Det ser ut att vara hjärnskadade människor. De gjorde tester med
mediciner på dem.
Efter det blev de skjutna. Det finns ingen på bilderna som
överlevde kriget.
6.2.4. Sammanfattning av intervjuer med den yngsta generation
När man läser intervjuerna med de tre ungdomarna, skulle det nästan
kunna vara en och
samma persons åsikter och erfarenheter. De tycker alla att det är
viktigt att lära sig om kriget i
skolan. Flickorna ansåg att det är mycket lärorikt att prata med
den generation som levde
under kriget och att det är bra att se ett koncentrationsläger.
Detta skulle ge dem en helt annan
upplevelse av verklighet. Flickorna talar också mycket om att
bekämpa rasismen och på så
sätt få en bättre värld och undvika ett tredje världskrig. Alla
tror att den ”vanliga” tyska
befolkningen inte förstod vad som hände. Det var för grymt. Alla
ungdomarna har sett filmer
- 30 - 30
om andra världskriget. Jonathan tycker det är mest intressant med
landstigning, vilket nog är
ganska typiskt för pojkar. Flickorna talar om samarbete och vikten
av att förstå varandra. En
flicka tyckte inte att hon hade lärt sig tillräckligt mycket i
skolan om kriget, men hon var
också ganska säker på att det var hennes eget fel. Andra flickan
tyckte hon hade lärt sig
ganska mycket och var ganska nöjd med sina kunskaper. Jonathan var
intresserad av historia,
speciellt kriget. Intresset hade han från sin farfar. Kunskaperna
om kriget hade de alla fått
från filmer, hemma eller i skolan. De var alla mycket eniga om att
det inte får hända igen och
att det därför är viktigt att förstå vad kriget egentligen handlade
om.
Alla tre ungdomar svarade helt rätt på fotografierna. Med detta
menar jag att det de gav svar
på, vad de såg på fotografierna som stämmer överens med det som
författaren till boken
skriver att fotografierna visar. Ungdomarna visste exakt vad de
föreställde.
Anledningen till att ungdomarna hade lite olika kunskaper kring
kriget hade enbart med deras
intresse att göra. De verkade ha fått någorlunda samma typ av
undervisning i ämnet.
6.3. Intervju med den mellersta generation 6.3.1. Rickard född
1945
Det absolut viktigaste att veta kring kriget är att lära sig om den
nazistiska ideologin, vilket
Rickard anser vara en anledning till kriget. Nazister är ”sjuka”
människor som söker efter
något i livet och som inte kan skilja rätt från fel. Många ungdomar
tycker än i dag att
nazismen är häftig, till och med en del vuxna delar denna åsikt.
Det är människor som aldrig
blir riktigt vuxna. För Rickard är det helt obegripligt att det kan
finnas folk som förnekar
förintelsen när flera hundratusentals människor som har varit med i
kriget har intervjuats.
Rickard blir väldigt upprörd när han pratar om just detta. Han
tycker det är viktigt att förstå att
Hitler från början var en stark och bra ledare för Tyskland.
Tyskland hade sedan första
världskriget en mycket dålig ekonomi vilken var oerhört svår att
rätta till. Han menar att när
man talar om detta är det också väldigt viktigt att barn och
ungdomar förstår sambandet
mellan krigen. Hur långt tillbaka i tiden man skall leta efter en
röd tråd som ledde Hitler till
det otänkbara, vet Rickard inte.
Rickard anser att det som hände under andra världskriget skulle
kunna hända igen eller i alla
fall något liknande. Hade det dock kommit ett världskrig till hade
det sett helt annorlunda ut.
Han tror inte att folk riktigt förstod hur kriget skulle urarta och
att förintelsen skulle äga rum.
Han tror inte heller att judarna var medvetna om sina öden förrän
efter en längre tids krig runt
år 1942. Det finns gott om sjuka människor. Folk vill ha makt och
det är därför väldigt viktigt
- 31 - 31
att arbeta mycket mot diktatur i skolorna idag. Han tror inte att
kriget hade speciellt mycket
med religion att göra. Rickard tycker det är väldigt viktigt att
barnen får en helhet i
undervisningen. Man skall lära sig i kronologisk ordning enligt
honom. Hembygdshistoria är
oerhört viktigt. Det ger en förståelse, en trygghet samt en ”vi”
känsla som är viktig för att ge
”sund” moral samt förståelse för sin egen person.
Rickard anser inte sig själv som väldigt kunnig inom ämnet
historia, men har ganska klart för
sig vad han tycker skall läras ut i skolorna idag. Fast detta
gäller nog hela världshistorien.
Rickard fick inte lära sig mycket om kriget hemifrån. Kriget
uppmärksammades inte alls
mycket i hans hem. Sina kunskaper har han fått ifrån böcker, film,
reportage och genom
diskussioner med andra. Han tycker det är väldigt intressant att se
hur Europa har förändrats
under de sista 60 åren. Det är viktigt, anser han, att barn förstår
denna utveckling, samt för
barn och ungdomar att förstå hur bra de har det och hur rädda de
skall vara om freden.
Rickards kommentarer till bilderna:
1. Det finns taggtråd i bakgrunden. Inget vidare trevligt. De går
från tåget. Vissa får gå
till höger och vissa till vänster. Det betydde gaskammare eller
arbetsläger. Döden eller
förmodligen döden.
2. Det är järnvägen. Transport till Sibirien i Ryssand eller till
ett koncentrationsläger. Än
en gång förmodligen döden eller döden.
3. Mentalt handikappade. De ser inte ut att kunna göra något
kvalificerat arbete. De som
kunde det fick slita ihjäl sig och resten tog de livet av
direkt.
6.3.2. Agneta född 1961
Agneta anser att Hitler ville ha makten och lyckads ta den är vad
barn behöver lära sig i
skolan. I stort sett var det en mans verk, detta tycker hon är
oerhört skrämmande. Hon tror att
lokalbefolkningen visste vad som hände men att de valde att stänga
ögonen eftersom det rent
ekonomiskt var ganska bra för dem. Det är viktigt att barn lär sig
hur lätt man kan låta sig
manipuleras. Agneta säger: vi skall prata mycket om kriget och
förintelsen i skolan eftersom
vi absolut inte får glömma bort det som har hänt. Det är helt
enkelt för grymt. Hon menar att
det finns samband mellan första och andra världskrigen och att
barnen behöver förstå detta.
Hon tror barn är ganska duktiga i skolan och hon tror att de lär
sig tillräckligt om andra
världskriget. Sverige var inte officiellt med i kriget. Enligt
Agneta skall barnen själv får ta
ställning till om de tycker att Sverige var det eller inte. Det var
de ”stora” männen som
bestämde vad Sverige skulle tillåta tyskarna att göra eller inte
göra inom den svenska gränsen.
- 32 - 32
Agneta påpekar att Hitler ville ha vita människor i sin arme.
Sextio år senare ser det
fortfarande ut som om att de vita har de höga
maktpositionerna.
Skolorna har kursplaner och de är viktiga att följa. Mycket av
kunskaperna skall komma från
skolan men såklart har föräldrar och mor- och farföräldrar också
ett ansvar. Hon tror inte att
det finns så många böcker kring ämnet i hemmen, kanske hos den
äldre generationen.
Agnetas egna ”små” kunskaper kring andra världskriget kommer från
skolan. Hon har läst lite
och har sett någon enstaka film samt ett par dokumentärer. Hon vet
att det finns ett par nya
bra historiekanaler i TV:s utbud.
Hon tycker egentligen inte att man behöver ha så mycket historia i
skolan. Lite måste man ju
kunna också om andras kulturers historia. Man får absolut inte
glömma vad som har hänt. Det
är viktigt att man lever i nuet.
Agnetas kommenterar till bilderna:
1. Det är typiskt fångar som är på väg till sina baracker.
2. Helt vanliga människor på väg till koncentrationsläger med tåg.
En del av dem visste
nog vart de var på väg.
3. Det är handikappade människor som användes till experiment och
därefter gasades.
6.3.3. Maria född 1957
Andra världskriget är verkligen ett krig som har satt djupa spår.
En diktator får aldrig ta över
ett land även om befolkningen är extremt sårbar och det hade
Tysklands befolkning varit
sedan första världskriget. Detta skall barn i skolan lära sig.
Historien får inte upprepas, vi
måste bli klokare. Detta är viktigt för barn att lära sig att hämnd
aldrig lönar sig. De skall
förstå helheten kring kriget. Varför det blev som det blev. Årtalen
skall de också kunna,
kronologin i världshistorien är viktig, just för helheten.
Maria tror att de flesta tyskar förstått vad som hände men valde
att blunda eftersom det
gynnade dem själva. Exakt hur fruktansvärd förintelsen var, har de
nog inte kunna föreställa
sig. Vidare tror hon att många soldater i den tyska armen var
hjärntvättade, många gick på
droger som till exempel amfetamin. Dessa droger gjorde att de inte
kände någon empati. Än i
dag skäms befolkningen över det som har hänt och diskussioner kring
kriget för man inte
gärna med en tysk.
Maria tycker bestämt att Sverige var med i kriget och att vi
hjälpte Hitler. Enligt hennes åsikt
var det inte lönt att stå emot, det var bara att spela med. Man såg
ju hur det gick för Danmark
och Norge. Sverige hade fått gå genom samma behandling om vi inte
hade valt att samarbeta.
- 33 - 33
Något tredje världskrig kommer vi inte att få enligt Maria. Risken
att vi själva utplånar jorden
på andra sätt först är mycket större. Eftersom andra världskriget
är ett krig som har påverkat
hela världen är det en självklarhet att det skall diskuteras mycket
i skolorna nu och lång tid
framöver.
Maria har en hel del av sina kunskaper från skolan, då hon tyckte
att undervisningen var
väldigt givande. Dock känner hon det lite pinsamt eftersom hennes
kunskaper inte är helt så
bra som hon skulle önska. En del har också kommit hemifrån,
speciellt från mormor och
morfar. Det tyckte det var spännande att berätta och hon tyckte det
var spännande att lyssna.
Maria har sett filmer som: Pearl Harbour, Stalingrad, Den engelska
patienten, Ann Franks
dagbok samt ganska många dokumentärer. Även om trovärdigheten
kanske ibland kan
ifrågasättas lite, tycker hon att det ger en tämligen god
information om hur livet har sett ut
under denna tid.
Marias kommentar till bilderna