Hjärnan och Nervsystemet

”Vi behöver styras…”

Tänk efterVarför behöver kroppen styras?Vilka kroppsdelar kan du styra själv med hjärnan?

Vilka organ i kroppen behöver du själv inte styra?

Var uppstår tankar och känslor?

Vad gör hjärnan/nervsystemet? Reagerar på intryck och känslor. Upptäcker faror, skador och

sjukdomar i vår egna kropp. Styr inre organ. Reglerar och styr tillverkningen av

olika hormoner. Inlärning.

Nervsystemet Människans nervsystem delas in i två delar:

det centrala nervsystemet (CNS) och det perifera nervsystemet.

Centrala nervsystemet – Består av hjärnan och ryggmärgen.

Perifera nervsystemet – Består av alla nerver ute i kroppen.

Till och från hjärnan går varje sekund miljontals signaler. Dessa signaler går via de perifera nerverna och ryggmärgen.

Signaler skickas till och från olika organ och sedan tillbaka till hjärnan.

Nervsystemet Nervsystemet skickar

signaler otroligt snabbt.

De största nerverna skickar signaler med en hastighet upp till 100 m/s.

Hos vuxna går detta långsammare.

Signaler skickas dygnet runt, även när vi sover.

Nervsystemet Med hjälp av det autonoma nervsystemet

slipper du styra dina inre organ. Autonom betyder självständig. Tänk om vi skulle behöva styra varje andetag,

hjärtslag, rena blodet i njurarna samtidigt som vi försöker lära oss om vårt nervsystem. Hur skulle de gå?

De autonoma nerverna går ut från en särskild del i hjärnan och styr körtlar och inre organ.

Olika typer av nerver Nerverna i nervsystemet delas in i

tre typer: Inåtledande känselnerver – leder

information från sinnesorgan och kroppens inre organ till hjärnan och ryggmärgen.

Sammanbindande nervbanor – binder samman olika delar av hjärnan och ryggmärgen, 99% av alla nerver.

Utåtledande rörelsenerver – gör så att musklerna arbetar.

Hur fort går nervsignalerna i nervssytmet? Hur fort tror du att signalerna går i

vårt nervsystem? Anteckna din hypotes!

Lyssna sedan på er fantastiska NO-lärare för vidare instruktioner.

Vad kan vi dra för slutsats av försöket om vår reaktionsförmåga?

Nervceller Nervsystemet jobbar med elektriska

signaler som skickas fram genom nervceller.

Tiotals miljoner nervceller bildar ett ”nät” som når varje millimeter av kroppen.

Kroppens längsta nervcell några från nedre delen av ryggmärgen till stortån.

En nervcell ser inte ut på samma sätt som kroppens övriga celler.

Nervceller

Dendrit – tar emot signaler.

Axon – skickar signaler.

Myelin – Gör så att den elektriska signalen transporteras snabbare.

Synaps – Skickar signalen vidare till nästa nervcell, en omkoppling sker.

Ryggmärgen Ryggmärgen är lika tjock som

ett lillfinger och går från hjärnan ner till midjan.

Ryggmärgen skyddas av ryggradens kotor.

Från ryggmärgen går signaler ut till resten av kroppen.

Om ryggmärgen skulle skadas så att nervtrådar bryts blir kroppen förlamad och utan känsel.

Uppgift – Hjärnas skador och sjukdomar Er uppgift är att göra ett fakta blad om någon

hjärnskada eller sjukdom. I faktabladet kan följande framgå: symtom,

behandling, hur vanlig är sjukdomen osv. Exempel på skador/sjukdomar: ALS,

Alzheimer, Autism, Beroendesjukdomar, CP (Cerebral Pares), Depression, Epilepsi, Hjärnskakning, Hjärntrauma, Migrän, MS (Multipel Skleros), Fobier, Panikångest, Parkinsons, Schizofreni och Stroke.

Hjärnan Hjärnan brukar delas in i tre delar: stora

hjärnan, lilla hjärnan och hjärnstammen. Stora hjärnan – delas in i vänster och höger

hjärnhalva. Lilla hjärnan – sköter balans och samordnar

kroppens muskler. Hjärnstammen – Ansvarar för funktioner som

vi själva inte styr.

Vänster hjärnhalva Talar, tänker logiskt

och är bra på språk. Tecknar dåligt men

kan räkna, läsa och skriva.

Ser detaljer i en bild men inte bilden som helhet.

Är bra på att analysera.

Minns ord och siffror men inte omgivning och ansikten.

God uppfattning om tid.

Höger hjärnhalva Kan sjunga och teckna

men inte tala. Känner lätt igen melodier. Ser helhet i en bild, har

överblick. Har inlevelseförmåga. Har svårt att minnas ord

och siffor men minns innehållet i en mening.

Dålig tidsuppfattning men bra kroppsuppfattning.

Kan tänka förutsättnignslöst.

Hjärnhalva testhttp://www.ppl.nu/2318/vilken-hjarnhalva-anvander-du-test

http://www.nkja.se/s/res/brain1.htm

Hormoner Hormoner är kemiska ämnen som bildas i

ytterst små mängder i ett antal körtlar. Körtlarna avger sina ämnen direkt till blodet.

Snabba och kortvariga signaler skickas ut via nervsystemet. Långsamma signaler som verkar under längre tid skickas med hormonerna.

Varje hormon kommer från en bestämd körtel och påverkar oss på ett visst sätt. Detta kan ställa till problem och det blir för mycket eller för lite av ett speciellt hormon.

Olika hormoner Hypofysen – En körtel i hjärnan. Styr andra

körtlar. Tillverkar växthormon. Sköldkörteln – Bildar hormon som kontrollerar

kroppens ämnesomsättning. Binjurarna – Styr saltbalansen. Tillverkar även

stresshormoner, bland annat adrenalin som ökar kroppens prestationsförmåga.

Bukspottskörteln – Tillverkar insulin. Insulin är viktigt när cellerna ska förbränna socker.

Äggstockar och testiklarna – Tillverkar könshormoner. Manligt könshormon, testosteron. Kvinnligt könshormon, östrogen.

Reflexer Ibland måste vi använda musklerna snabbt för

att reagera på något. Det är nervsystemet och hjärnan ger order, detta kallas för en medveten reaktion.

Tiden det tar för hjärnan att skicka signaler och musklerna för att utföra handlingen kallas för reaktionstid.

Medfödda reflexer & inlärda reflexer Hjärnan bestämmer inte alltid vad du ska

göra. Ganska ofta sker det automatiskt utan hjärnan är med.

En medfödd reflex har du med dig sen födseln. T.ex när du lägger en hand på en platta och sedan tar bort den.

En inlärd reflex är en reflex som du lär dig. Detta kan vara t.ex att lära dig cykla.

Medfödda och inlärda reflexer reagerar mycket snabbare än en medveten reaktion.

Varför styrs vi av våra känslor? Hjärnbarken tolkar känslor och gör att vi kan

tänka logiskt. Men ju äldre en hjärndel är, desto större makt

har den. Därför vinner ibland känslohjärnan över hjärnbarken och vi får svårt att kontrollera våra känslor.

Rädsla är en from av känslor. En starkt överdriven rädsla kallas för fobi.

Exempel på fobier, agorafobi (torgskräck), klaustrofobi (trånga utrymmen) odontofobi (tandläkarskräck).

En lugn och trygg människa använder sig av hjärnbarken vid handlande istället för känslohjärnan.

Hjärnans kemi Det går inte bara elektriska signaler i hjärnan.

Impulser i nervsystemet för vidare med kemiska ämnen som kallas för signalämnen.

Serotonin är ett signalämne. Det reglerar stämningsläge och depressioner. Låg dos serotonin i kroppen kan leda till att en person blir aggressiv och väldigt impulsiv. Hög dos serotonin gör en människa lugnare och gladare.

Dopamin, hjärnans belöningssystem. Dopamin är det signalämne som har störst betydelse för vår njutning.

Dopamin frisätts när vi t.ex äter, dricker, lyssnar på musik, motionerar och har sex.

Sympatiska och parasympatiska nerver Det autonoma nervsystemet består av två

olika system, det sympatiska och det parasympatiska.

Sympatiska nerver fungerar vid aktivitet och stress.

Parasympatiska nerver arbetar vid lugn och ro.

Exempel på sympatiska egenskaper: Större pupiller, mindre saliv, snabbare andning, hjärtat slår snabbare och magsäcken arbetar mindre.

Exempel på parasympatiska egenskaper: Mindre pupiller, mer saliv, långsammare andning, hjärtat slår långsammare och magsäcken arbetar mer.

Sömn Under sömnen återhämtar sig kroppen.

Muskler repareras, hjärnan laddas om och immunförsvaret blir starkare.

Brist på sömn kan göra oss trötta och irriterade.

Att inte sova är ungefär lika farligt som att inte äta.

Sömn är också viktigt för minnet. En nattsömn på 9-11 timmar är det absolut

bästa.