HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING · 2020. 12. 3. · Enligt SMHI4 berknas rsmedelnederbrden i Kalmar ln i slutet av seklet ha kat med 15–20 % jämfrt med referensperioden 1961–1990

2020-02-27

HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING I LÖTTORP – EN FÖRSTUDIE

2 | 10291148 • Borgholm, Utredning och förprojektering av dagvatten i Löttorp

HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING

i Löttorp – en förstudie

PROJEKTÄGARE

Borgholm Energi AB

KONSULT

WSP Environmental Sverige Box 34 WSP Sverige AB 371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: +46 10 7225000 wsp.com

KONTAKTPERSONER

Borgholm Energi AB Torgny Färm, chef ledningsnät VA [email protected] 0485-883 83 WSP Sverige AB Johan Wijk, uppdragsledare [email protected] 010-722 56 14

UPPDRAGSNAMN Borgholm, Utredning och förprojektering av dagvatten i Löttorp

UPPDRAGSNUMMER 10291148

FÖRFATTARE Emma Sjögren

DATUM 2020-02-27

Granskad av Johanna Persson

10291148 • Borgholm, Utredning och förprojektering av dagvatten i Löttorp | 3

INNEHÅLL

1 BAKGRUND 4 1.1 SYFTE 4

2 STRATEGI HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING 4 2.1 MÅL MED STRATEGIN 4 2.2 STÄLLNINGSTAGANDE 5 2.3 SEPARERADE FLÖDEN UTIFRÅN FÖRORENINGSGRAD 5

3 FÖRUTSÄTTNINGAR I LÖTTORP 5 3.1 KLIMAT 5 3.2 MARKFÖRHÅLLANDEN 6 3.3 TOPOGRAFI 6 3.4 MARKAVVATTNING 6 3.5 MODELLERAD YTAVRINNING 7 3.6 LÖTTORPS VATTENTÄKT 7 3.7 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING 8

4 GENOMFÖRANDE AV FÖRSTUDIE 8

5 RESULTAT FÖRSTUDIE 9 5.1 ANSVARSFÖRDELNING DAGVATTENHANTERING 9 5.2 BEHOV AV ALLMÄN DAGVATTENFÖRSÖRJNING 11 5.3 UTFORMNING AV DAGVATTENHANTERING I LÖTTORP 12 5.4 UTFORMNING AV DEN ALLMÄNNA DAGVATTENANLÄGGNINGEN 16 5.5 BEDÖMD MILJÖNYTTA 19 5.6 DAGVATTEN OCH MARKAVATTNINGSFÖRETAG 21 5.7 KONTROLLPROGRAM DAGVATTENANLÄGGNINGEN 25 5.8 DRIFT OCH UNDERHÅLL AV RENINGSDAMMAR 28


1 BAKGRUND

Löttorp är ett mindre samhälle på norra Öland med drygt 500 invånare, handel, skola och en idrottsanläggning med en konstgräsplan. Inom samhället finns även industrimark där olika typer av verksamheter bedrivs.

Hela Löttorp ligger inom den primära skyddszonen till den allmänna grundvattentäkten Löttorp. Vattentäkten förstärks genom konstgjord infiltration av ytvatten från Hornsjön som är belägen nordväst om samhället. Från vattentäkten levereras dricksvatten norrut till Böda och söderut fram till Södvik och Sandvik.

Öland har genom åren erfarit en begränsad nederbördsmängd under sommaren och där till en stor andel besökare under samma tid av året. Detta ställer höga krav på tillgång på dricksvatten. Löttorps vattentäkt är av stor betydelse för dricksvattenproduktionen under sommaren som förser Löttorp och andra samhällen på Norra Öland med dricksvatten.

Sammanfattningsvis kan sägas att rådande dagvattenhantering innebär en risk för kontaminering av befintlig vattentäkt (direkt till grundvattnet samt indirekt via ytvatten från Hörnsjön), men också en dålig resurshållning med den sötvattenresurs dagvatten kan utgöra.

Mot bakgrund av detta, samt att det finns ett behov av att vidta åtgärder på spill- och dricksvattennätet i Löttorp, har Borgholm Energi AB (VA-huvudman Borgholms kommun) tagit fram en strategi för att skapa en hållbar dagvattenhantering i Löttorp, på norra Öland.

Föreliggande förstudie är en fördjupning av det arbetet och har tagits fram av Borgholm Energi AB (BEAB) med stöd av Naturvårdsverket genom bidrag enligt förordningen (2018:496) om statligt stöd för att minska utsläpp av mikroplaster till vattenmiljön. WSP Sverige AB har bistått BEAB i arbetet med förstudien.

1.1 SYFTE Förstudien ska utreda och beskriva genomförbarhet och konsekvenser av att skapa en dagvattenhantering med separerade flöden (utifrån föroreningsgrad) samt rening i öppna anläggningar utifrån alternativ beskrivna i Strategi för hållbar dagvattenhantering i Löttorp.

Förstudien syftar även till att förankra de planerade åtgärderna före anläggande så att samordningsvinster och största möjliga nytta kan nås.

2 STRATEGI HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING

Nedan redovisas den strategi för hållbar dagvattenhantering i Löttorp som tagits fram inför denna förstudie.

2.1 MÅL MED STRATEGIN Målet för strategin för dagvattenhanteringen i Löttorp är att skydda den allmänna vattentäkten, hushålla med sötvatten samt att klimatsäkra avledningen av dagvatten i Löttorp.


2.2 STÄLLNINGSTAGANDE Åtgärder för den framtida dagvattenhanteringen föreslås endast omfatta regn upp till 30-årsregn, d v s det som enligt praxis bedöms vara VA-huvudmannens ansvar för avledning av dagvatten från ett bebyggelseområde. Utifrån resultaten av genomförd ytvattenmodelleringen bedöms åtgärder som tillfälliga avrinningsvägar eller översvämningsytor inte vara nödvändiga. Tillfälliga vattennivåer på marken under 30 cm bedöms inte medföra stora skador på byggnader eller begränsa framkomligheten.

I möjligaste mån ska dagvattenhanteringen ske genom självfall för att undvika pumpning. Det går dock inte utesluta att pumpning kan komma att behövas med hänsyn till den låga fallhöjden i området.

Den framtida dagvattenhanteringen i Löttorp ska få ta plats i den bebyggda miljön på ett sätt så att det kan medföra nytta för både människors hälsa och miljön.

2.3 SEPARERADE FLÖDEN UTIFRÅN FÖRORENINGSGRAD En dagvattenhantering med separerade flöden utifrån föroreningsgrad innebär följande:

A. Dagvatten från villatomter har relativt låg föroreningsgrad och kan fortsatt infiltreras inom den egna tomten. Detta kan utföras genom att takvattnet leds ut öppet på markytan från utkastare där vattnet sedan kan infiltrera. Ett annat alternativ är att takvattnet leds till en mindre makadambädd eller stenkista. Syftet är att fylla på grundvattenmagasinet.

B. Dagvatten från vägar, lokalgator, parkeringar och andra hårdgjorda ytor med verksamhet leds via öppna anläggningar som är täta i botten till en dagvattendamm som är belägen uppströms recipienten. Detta dagvatten innehåller föroreningar i form av bland annat tungmetaller, organiska miljögifter och mikroplaster. Syftet är att skydda vattentäkten, men även för att bidra till att skydda naturvärden, en förbättrad vattenkvalitet och miljökvalitetsnormen för Hornsjön och Östersjön.

C. Dagvatten från konstgräsplanen hanteras i separat reningsanläggning. Därefter kan det ledas samman med övrigt dagvatten för ytterligare rening. Syftet är att säkerställa att spridning av mikroplaster från idrottsplatsen minimeras.

3 FÖRUTSÄTTNINGAR I LÖTTORP

3.1 KLIMAT Öland har en årsmedelnederbörd runt 450 mm per år och de nordligaste och sydligaste områdena på ön är bland de torraste i hela Sverige.

Enligt FN:s Klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) kommer den globala medeltemperaturen att öka 2,6–4,8 grader från idag till år 2081–21001 om inte utsläppen omedelbart begränsas drastiskt. Enligt SMHI2 innebär det att Sveriges årsmedeltemperatur kan öka med mellan 2 och 7 grader fram till perioden 2071–2100 jämfört med referensperioden 1961–1990, enligt det globalt, värsta klimatscenariot RCP8,53. Enligt SMHI4 beräknas årsmedelnederbörden i Kalmar län i slutet av seklet ha ökat med 15–20 % jämfört med referensperioden 1961–1990. Nederbörden ökar mest vintertid och även den kraftiga nederbörden kommer att öka. Vintertillrinningen beräknas öka med

1 Naturvårdsverket, Rapport 6592, FN:s klimatpanel– Den naturvetenskapliga grunden, 2013 2 SMHI, Klimatanpassningsportalen (www.klimatanpassning.se) 2015-03-23 3 RCP (Representative Concentration Pathways) är modeller för olika klimatscenarier där RCP 8,5 utgår från att koldioxidutsläppen kommer fortsätta öka samtidigt som befolkningen ökar till 12 miljarder till 2100 4 SMHI, Klimatologi nr 26, 2015: Framtidsklimat i Kalmar län – enligt RCP-scenarier


uppemot 20 % vid slutet av seklet och merparten av vattendragen bedöms få minskad tillrinning under vår, sommar och höst. På Öland beräknas tillrinningen under sommaren minska med upp till 25 %.

SMHI bedömer att vegetationsperioden i länet kommer att öka med 2–3,5 månader. Beroende på vår användning av fossila bränslen, dvs om vi framöver har begränsade eller höga utsläpp finns det olika scenarier för hur många grader temperaturen kommer att stiga. Uppvärmningen i slutet av seklet beräknas bli knappt 3 grader enligt RCP4,5 (scenariot för begränsade utsläpp) och ca 5 grader enligt RCP8,5 (scenariot för höga utsläpp).

3.2 MARKFÖRHÅLLANDEN Löttorps samhälle är beläget på norra Öland i Borgholms kommun. Enligt SGU:s jordartskarta och bergrundskarta utgörs jordlagret av postglacial sand med hög genomsläpplighet och sandig morän med medelhög genomsläpplighet. Infiltrationsförmågan är god i hela samhället. Berggrunden består av kalksten.

3.3 TOPOGRAFI Löttorp är beläget på ett flackt område av Öland. I nordsydlig riktning strax väster om idrottsplatsen finns dock en mindre höjdrygg som utgör en vattendelare i samhällets ostliga del. Figur 1 visar topografin i Löttorp, de högsta ytorna har transparent yta omringad av en röd yta, följt av en gulgrön yta. De lägsta ytorna är cerise.

Figur 1 Topografin i Löttorp. KÄLLA: WSP Sverige AB.

3.4 MARKAVVATTNING Ölands många markavvattningsföretag vittnar om landskapets behov av åtgärder för säkerställd avrinning av vatten. Inom Löttorps samhälle ligger tre båtnadsområden med namnen:


1. Högby och Skriketorps ägor, vattenavledn. (nordöstra Löttorp) 2. Alvedsjö, Löttorp, Ranstad, Hagaby och Högby tf (centrala Löttorp) 3. Inställd eftergradering ang. sänkn. av Hornsjön (Västra Löttorp, ned mot Hornsjön

De två första sammanfaller med ytterligare andra markavvattningsföretag i närområdet.

3.5 MODELLERAD YTAVRINNING Vid framtagandet av strategin för en hållbar dagvattenhantering i Löttorp genomfördes en ytvattenmodellering med syftet att identifiera instängda områden, riskområden och avrinningsvägar i Löttorp vid stora regn, som inte omfattas av VA-huvudmannens ansvar för avledning. En bild av resultatet visas i Figur 2.

Resultaten i modelleringen visar att vid stora regn är det endast marken på enstaka fastigheter som ställs under vatten och inte någonstans i närheten av bebyggelse överstiger vattennivån 0,3 m (orange ytor i figur 2). Vidare överstiger inte vattennivån 0,5 m någonstans (röda ytor i figur 2) och trots att Löttorpsvägen ligger på en högre nivå än intilliggande fastigheter skapas inga instängda områden. Anledningen är att det i samhället finns avgränsande diken som avleder vatten och att infiltrationskapaciteten i området är god. Att bibehålla dikenas avledande kapacitet genom underhåll är därför viktigt.

Det område i Löttorp som drabbas värst vid ett 100-årsregn är öster om Marknadsvägen. Vattennivåerna bedöms dock inte medföra någon skada på byggnader.

Figur 2 Resultat av ytvattenmodellering, se bilaga 1. Röd ring visar det värst drabbade området. KÄLLA: WSP

3.6 LÖTTORPS VATTENTÄKT Löttorps vattentäkt är en grundvattentäkt belägen under samhället Löttorp. Grundvattenmagasinet förstärks genom infiltration av ytvatten från Hornsjön som är belägen nordväst om samhället, se principskiss i Figur 3.


Ett av tillflödena till Hornsjön är Hornkanalen med syd-nordlig sträckning väster om Löttorp. Såväl Hornkanalen som grundvattnet är idag recipient för orenat dagvatten som uppkommer i Löttorp.

Skyddsområdet för vattentäkten är indelat i en skyddszon för ytvattentäkten (Hornsjöns avrinningsområde) samt en yttre och en inre skyddszon för grundvattentäkten (Löttorps samhälle).

Figur 3 Principbild över Löttorps vattentäkt. Grundvattentäkten (blå yta) förstärks med ytvatten från Hornsjön (svart streckad linje). Hornkanalen visas med blå linje. KÄLLA: Topografisk Webbkarta CC BY

3.6.1 Hornsjön Hornsjön (VISS EU_CD: SE634331-156907) ligger inom vattenskyddsområdet för Löttorp vattentäkt, men även inom Natura 2000-området och naturreservatet Horns Kungsgård (art- och habitat samt fågeldirektivet). Hornsjöns vattenkvalitet är klassad till måttlig ekologisk status baserat på status för makrofyter och näringsämnen. Miljökvalitetsnormen anger god ekologisk status år 2027. Den kemiska statusen uppnår inte god status.

3.7 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING Befintlig dagvattenhanteringen i Löttorp utgörs av tre system:

· Direkt avledning via ledningar till Hornkanalen som mynnar i Hornsjön. · Avledning i diken som mynnar i Hornkanalen som mynnar i Hornsjön. · Infiltration med grundvattentäkten Löttorp som recipient.

4 GENOMFÖRANDE AV FÖRSTUDIE

Tabell 1 sammanfattar genomförandet av förstudien, hur resultaten är redovisade samt vilka som deltagit vid genomförande av respektive aktivitet.


Tabell 1 Genomförande av förstudien Hållbar dagvattenhantering i Löttorp.

Aktivitet Resultat - format Deltagare genomförande av aktivitet

1 Inmätning dike Digitalt format WSP

2 Förprojektering avledning ledningsnät/öppna lösningar

Ritningar i digitalt format; dwg och 3D

BEAB, WSP

3 Förprojektering dammar Ritningar i digitalt format; dwg och 3D

BEAB, WSP

4 Förprojektering pumpstation vid damm

Ritningar i digitalt format; dwg och 3D

BEAB, WSP

5 Kostnadsberäkning allmän anläggning

Separat PM WSP

6 Kontrollprogram allmän anläggning

Förstudierapport BEAB, WSP

7 Drift och underhåll dagvattendammar

Förstudierapport BEAB, WSP

8 Beräkningar i Stormtac Förstudierapport WSP

9 Bedömning miljönytta Förstudierapport WSP

10 Utredning ansvar Förstudierapport WSP, BEAB, Borgholms kommun

11 Utredning miljöjuridik Förstudierapport WSP, Borgholms kommun

12 Dialogmöte 1 Presentation och minnesanteckningar

BEAB, Borgholms kommun (flera förvaltningar) Räddningstjänsten, Länsstyrelsen i Kalmar län, WSP

13 Dialogmöte 2 Presentation och minnesanteckningar

Trafikverket, BEAB, WSP

5 RESULTAT FÖRSTUDIE

5.1 ANSVARSFÖRDELNING DAGVATTENHANTERING

5.1.1 Ansvar för avvattning Hanteringen av dagvatten inom en fastighet/väg (avvattning) är fastighetsägarens ansvar, alternativt den som är huvudman för ett allmänt område eller en väg. Det är alltså markslaget som avgör ansvarsförhållandet, se figur 4. Ansvaret för avvattning kan även, om det behövs, omfatta fördröjning och rening före förbindelsepunkt om området är beläget inom verksamhetsområde, eller före fastighetsgräns om fastigheten är belägen utanför verksamhetsområde. Förbindelsepunkten är en anvisad punkt inom ett verksamhetsområde där ansvarsgränsen går mellan abonnenten och VA-huvudmannen.

Det är fastighetsägarens ansvar att vidta åtgärder på fastigheten för att undvika skador av det dagvatten som uppkommer vid extremt stora regn (större än 30-årsregn). Exempel på en sådan


åtgärd är installation av backventiler i fastigheten, vilket minskar risken för översvämning till följd av att vatten tränger upp ur avloppet. Andra åtgärder kan vara att underlätta avrinning på tomtmark genom att undvika större områden med hård markbeläggning eller att möjliggöra magasinering av regnvatten.

Figur 4 Principiell ansvarsfördelning för avvattning, fördröjning och rening på enskilda fastigheter. KÄLLA: WSP

5.1.2 Ansvar inom ett bebyggelseområde Ansvaret för hanteringen av dagvatten efter en fastighet, allmän platsmark eller väg beror dels av storleken på regnet och dels om området är beläget inom verksamhetsområde och/eller detaljplanelagt område, se figur 5.

Figur 5 Principiell ansvarsfördelning för avledning, fördröjning och rening från bebyggelse. Röd markering visar VA-huvudmannens ansvar. KÄLLA: WSP

Upp till skäliga anspråk av säkerhet (enligt praxis upp till 30-års regn) har VA-huvudmannen ansvar för att avleda dagvattnet från en bebyggelse inom verksamhetsområde, se röd markering i figur 5. Ansvaret kan även omfatta fördröjning och rening. Utanför ett verksamhetsområde är det fastighetsägaren, verksamhetsutövaren eller samfälligheten som har ansvaret för avledning.


Ansvarsfördelningen för att avleda större ren än så ser annorlunda ut eftersom VA-huvudmannen inte har ansvar för sådana regn. Huruvida bebyggelsen är belägen inom verksamhetsområde eller inte är därför inte relevant. Ansvaret för avledning av extremt stora regn tillfaller fastighetsägare och verksamhetsutövaren och i det fall bebyggelsen är beläget inom detaljplanelagt område har huvudmannen för allmän platsmark även ett ansvar. På motsvarande sätt har samfälligheten ett ansvar om det är utanför detaljplanelagt område.

Beredskap för katastrofala regn (100-års regn eller större) är alltid kommunens, Räddningstjänstens, fastighetsägares, verksamhetsutövarens eller samfällighetens ansvar oberoende administrativa gränser.

5.1.3 Åtgärder före förbindelsepunkt? Inom ett verksamhetsområde har VA-huvudmannen ansvar för avledning av dagvatten som bildas på en fastighet, gata eller allmän platsmark upp till skäliga anspråk av säkerhet, vilket kan betecknas som ”normalt regnande”, d v s upp till 20–30 års regn. Propositionen (2005/06:78) till vattentjänstlagen anger också att det varken finns kvalitativa eller kvantitativa begränsningar för VA-huvudmannens ansvar.

Med de utmaningar som den nuvarande dagvattenhanteringen medför pågår det dock ett utredningsarbete om hur långt VA-huvudmannens ansvar sträcker sig. En vedertagen uppfattning är; för att VA-huvudmannen ska kunna klara sitt ansvar måste krav på dagvattnets flöde och kvalitet kunna ställas på fastighetsägarna. Det vill säga att VA-huvudmannens skulle kunna ställa krav på rening och fördröjning före förbindelsepunkten, på motsvarande sätt som försörjningen av dricks- och spillvatten är kopplade till hushållens behov. Genom att ta hand om dagvattnet där det uppkommer kan avledningen genom bebyggelsen avlastas, vilket skulle medföra en mer robust dagvattenhantering.

Det finns behov av ett förtydligat lagstöd för VA-huvudmannens möjligheter att ställa sådana krav. Ett visst utrymme för att begränsa den kvalitet och kvantitet av dagvatten (normaldagvatten) som VA-huvudmannens behöver ta emot kan dock anses finnas i 21§ samt 10§ och 13§ vattentjänstlagen.

5.2 BEHOV AV ALLMÄN DAGVATTENFÖRSÖRJNING Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen, 6§) är en kommun ansvarig för att inrätta ett verksamhetsområde för dagvatten, och förse området med allmänna dagvattentjänster, om det är ett större sammanhang och det finns ett behov med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Det är kommunen som fastställer verksamhetsområdet och dess gränser. Det är också kommunens ansvar att snarast tillhandahålla dagvattentjänsterna till fastigheter belägna inom verksamhetsområdet.

Dagvattentjänsten kan bestå av två delar, dagvatten gata och dagvatten fastighet. Tjänsten dagvatten gata är för avledning av dagvatten från allmänna platser. Det är inte enskilda fastighetens behov utan områdets behov som ska bedömas. Fastigheter inom området som har nytta av de allmänna platserna bör ingå i verksamhetsområde för dagvatten gata. Behov av dagvatten fastighet bedöms däremot utifrån den enskilda fastighetens behov av avledning.

5.2.1 Utgångspunkter för behovsbedömning Behovsbedömningar enligt 6 § vattentjänstlagen avseende spill- och dricksvatten är vanligt förekommande bland landets kommuner. Men att göra motsvarande bedömning av behovet av allmän dagvattenförsörjning görs inte lika ofta. Bedömningsgrunderna är de samma, d v s det ska vara ett större sammanhang och det ska finns behövas med hänsyn till skyddet av människors hälsa eller miljön. Men avledning av dagvatten har också en viktig samhällsfunktion, vatten kan inte bli stående i


den bebyggda miljön så att det orsakar problem för andra samhällsfunktioner som t ex framkomlighet. Det är dock osäkert huruvida det har, eller ens kan, prövas mot 6 § vattentjänstlagen.

Mark- och miljööverdomstolen har fattat beslut i ett fall där en fastighet tog emot dag- och dränvatten från omkringliggande fastigheter och via infiltration från otäta vägdiken, samt från omgivande mark (MÖD mål nr M 1944–18). Följande kan utifrån det beslutet tolkas som praxis och användas som utgångspunkterför bedömning av behovet av allmän dagvattenförsörjning:

· Det är inte avgörande om de problem som föranleder behov av en allmän anläggning endast visar sig på en fastighet eller över ett större område. Det avgörande är om problemet behöver lösas i ett större sammanhang, det vill säga ett sammanhang som involverar flera fastigheter.

· Det är inte avgörande exakt hur många fastigheter som bidrar till problemet. Det avgörande är att det är flera och tillräckligt många för att kunna sägas vara ett större sammanhang.

· Risken för översvämning och mögel innebär indirekt hälso- och miljörisker.

5.2.2 Slutsats Baserat på de utredningar som genomförts inom ramen för framtagande av Strategi för hållbar dagvattenhantering i Löttorp samt för framtagande av denna förstudie kan konstateras följande:

· Det finns inga kända problem med översvämningar av fastigheter med enbostadshus.

· Utredningar visar att risken för översvämningar i Löttorp är väldigt liten.

· Industrifastigheter, lokalgator och Löttorpsvägen (Trafikverkets väg) riskerar i ett långt perspektiv (normal drift samt risken för olyckor) medföra en negativ påverkan på den Löttorps vattentäkt p g a vattentäktens placering och den mycket genomsläppliga marken.

· Utsläpp av orenat dagvatten till Hornkanalen medför en risk för negativ påverkan på vattenkvaliteten i Hornsjön, vilket indirekt även innebär en risk för negativ påverkan på Löttorps vattentäkt.

WSP gör bedömningen att det finns ett behov av att inrätta ett verksamhetsområde för dagvatten gata i Löttorp. Verksamhetsområde för dagvatten fastighet bedöms däremot endast behövas för fastigheter med industriverksamhet, fastigheter med flerbostadshus eller med större hårdgjorda ytor för parkering. Konstgräsplanen bedöms inte vara en del av ett större sammanhang och bör därför inte inkluderas i verksamhetsområde.

5.3 UTFORMNING AV DAGVATTENHANTERING I LÖTTORP

Med syftet att skydda Löttorps vattentäkt och att hushålla med sötvatten har ett förslag till utformning av ansvarsfördelning tagits fram som medför en dagvattenhantering som är separerad utifrån föroreningsgrad. Förslaget innebär att ett verksamhetsområde för hela samhället inrättas (dagvatten gata och dagvatten fastighet), men att förbindelsepunkt endast anvisas till väghållare och fastigheter med sådan verksamhet som medför en föroreningsrisk och som har ett behov enligt 6 § vattentjänstlagen. Figur 6 visar en schematisk bild över förslaget till ansvarsfördelning och figur 7 visar ett översiktligt förslag till geografisk avgränsning av verksamhetsområdet.

Ansvarsfördelningen innebär att fastigheter med enbostadshus fortsatt tar hand om dagvattnet på sin fastighet eftersom infiltrationskapaciteten är god och föroreningsgraden låg. Dessa fastigheter betalar då enligt taxa för dagvatten gata. Eventuellt förbereds för förbindelsepunkt vid dessa fastigheter om ett behov av avledning skulle uppstå i framtiden. Övriga fastigheter och väghållare anvisas förbindelsepunkt och betalar enligt taxa för dagvatten gata och dagvatten fastighet.


Motivet till förslaget till utformning är att vattenbalansen och grundvattenbildningen i Löttorp, och på hela norra Öland, är ett viktigt intresse. Men även att dagvattnet från bostadsfastigheter bedöms bli mer förorenat om det leds till vattentäkten via Hornsjön, jämfört med om det infiltreras till grundvattnet. Genom att även låta fastigheter med låg föroreningsgrad inkluderas i verksamhetsområdet (utan förbindelsepunkt) trots att ett tydligt behov saknas, säkerställer VA-huvudmannen sina möjligheter att ta sitt ansvar i det fall behovet förändrats, så väl på kort som på lång sikt.

Figur 6 Schematisk bild över förslaget till ansvarsfördelning och utformning av dagvattenhantering i Löttorp.

Figur 7 Översiktligt förslag till avgränsning för verksamhetsområde (svart markering). KÄLLA: Topografisk Webbkarta CC BY


5.3.1 Identifierade fastigheter med risk för höga föroreningshalter i dagvatten Tabell 2 visar de fastigheter i Löttorp som har någon form av verksamhet som kan medföra höga föroreningshalter i dagvattnet från fastigheten. De gråmarkerade fastigheterna är belägna utanför det större sammanhanget. Eventuella åtgärder för att skydda vattentäkten på dessa fastigheter får därför vidtas på annat sätt än genom anslutning till den allmänna dagvattenhanteringen, t ex genom utökad dialog eller tillsyn på miljöfarlig verksamheten (kommunens tillsynsmyndighet enligt miljöbalken) eller föreskrifter för vattenskyddsområdet (länsstyrelsen).

Tabell 2 Identifierade fastigheter med risk för höga föroreningshalter i dagvatten.

Fastighet Verksamheter Möjlig källa till förorening

Högby 1:31 Högby Bil och Mekaniska AB (DinX)

Drivmedelshantering, bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier, verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel.

Högby 2:31 Högbystoppet Fordonstrafik, drivmedelshantering, bilvårdsanläggning,

Löttorp 1:31 Löttorps Skog och Trädgård AB

Maskinpark

Löttorp 3:33 Fjärrvärmecentral Ev tunga fordon

Hagaby 6:4 Lådbilslandet Små fordon, brandfarliga vätskor

Löttorp 2:18 Rosas handel Trafik, besökande och tunga fordon

Löttorp 3:12 Brandstation Tunga fordon, släckmedel övning

Ranstad 5:8 Matbutik ICA Fordonstrafik

Löttorp 1:12 Byggvaruhandel Trafik, besökande och tunga fordon, ev. lagring av impregnerat virke

Löttorp 1:34 Löttorps Betong o VA- Teknik

Processindustri, materiallagring, tunga fordon

Löttorp 3:78 Ölands elektriska Fordonstrafik

Skriketorp 1:25 Fotbollsplan Högby IF Fordonstrafik, konstgräs

Löttorp 3:33 Nybyggnation av Åkerboskolan

Ev. läckage från byggnadsmaterial under anläggningstid

Löttorp 3:73 Swedisch Agro Maskiner, materiallagring

Identifierade fastigheter med risk för höga föroreningshalter i dagvatten, tillsammans med de fastigheter som har större hårdgjorda ytor (se figur 9), t ex avsett för parkering, bör utredas vidare huruvida de behöver förses med förbindelsepunkt. Det fortsatta arbetet bör även omfatta en utökad dialog med dessa fastighetsägare/verksamhetsutövare för att undersöka möjligheterna till fördröjning och/eller rening på den egna fastigheten före förbindelsepunkten (t ex öppna dagvattenlösningar så som till exempel växtbäddar och makadamdiken). Det skulle bidra till viss rening genom framför allt avskiljning av partikelbundna föroreningar genomsedimentation. Figur 8 visar exempel på sådana anläggningar. Det är viktigt att tillse att sådana lokala och enskilda anläggningar är täta i botten så att infiltration av dagvatten undviks.


Figur 8 Exempel på lokala lösningar där sedimentation kan bidra till fastläggning av partikelbundna föroreningar. KÄLLA: WSP

Ansvar för sådana åtgärder tillfaller i sådana fall fastighetsägaren. Eftersom lagstödet för att kräva sådana åtgärder inte är helt tydligt avser Borgholm Energi AB ha en dialog med berörda fastighetsägare på motsvarande sätt som skett med Trafikverket. Alternativet är att ställa krav på fördröjning (i täta anläggningar) före förbindelsepunkt via ABVA.

Om de olika aktörernas åtgärder kan utföras inom samma tidsram bedöms det finnas samordningsvinster som både blir till nytta för VA-huvudmannen och för fastighetsägaren. En utökad dialog med fastighetsägare skulle kunna genomföras på motsvarande sätt som VA-rådgivning avseende spillvattenhantering genom förs i omvandlingsområden på flera håll i landet.

Tabell 3 visar de potentiellt förorenade områden i Löttorp som länsstyrelsen identifierat. Vad som kan komma som föroreningar till dagvattnet från dessa verksamheter behöver utredas närmre.

Tabell 3 Fastigheter med befintliga eller potentiella föroreningsrisker. KÄLLA: Länsstyrelsens potentiella förorenade områden.

Fastighet Verksamhet Status

Hagaby 6:4 Gammal deponi Ej i bruk

Högby 1:31 Högby Bil och Mekaniska AB (DinX) Pågående verksamhet

Högby 1:6 Plantskola Ej i bruk

Skriketorp S:3 Sågverk utan doppning/impregnering Ej i bruk

Löttorp 3:66 Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier Ej i bruk

Löttorp 3:21 SPIMFAB Miljösaneringsfond Okänt

Högby 1:23 Plantskola Pågående verksamhet

Löttorp 1:9 Betning av säd Ej i bruk

Löttorp 1:16 Sågverk utan doppning/impregnering Ej i bruk

Löttorp 3:76 Verkstadsindustri – ej halogenerade lösningsmedel Okänt

5.3.2 Trafikverkets väg Trafikverkets väg genom Löttorp (väg 989) har idag ett eget dagvattensystem med fem rännstensbrunnar som leder till stenkistor med infiltration till grundvattnet, alternativt med avrinning till en bäck. I vägen finns det allmänna spill- och dricksvattenledningar förlagda.

Utifrån vad som framkommit i dialog mellan Trafikverket och Borgholm Energi AB vill Trafikverket ta ett utökat ansvar för det dagvatten som uppstår på Löttorpsvägen med hänsyn till att området ligger på


vattentäkt. Detta trots att verket anser att det saknas lagstöd för VA-huvudmannen att ställa krav på rening och fördröjning av dagvatten före förbindelsepunkt. Det råder även samsyn mellan de två aktörerna att även om sannolikheten för en olycka är låg i Löttorp, skulle en sådan händelse kunna få katastrofala konsekvenser. En förutsättning för Trafikverket att kunna komplettera avvattningen med enskilda lösningar är att Trafikverket endast har rätt att vidta åtgärder inom sitt vägområde.

Olika alternativ till utformning av dagvattenhanteringen från Löttorpsvägen har diskuterats mellan Borgholm Energi AB och Trafikverket. Utgångspunkten är att inget vägdagvatten tillåts infiltrera och att avledningen från vägområdet sker i ett slutet system för att skydda grundvattentäkten. Detta kan endera vara ett separat system för endast vägdagvatten som Trafikverket är huvudman för (parallella system), eller att avledningen sker i den allmänna anläggningen vilken då blir gemensam på denna sträcka. I båda fallen renas dagvattnet i en fördamm till reningsdammen, för att separera den större mängden tungmetaller, PAH:er och mikroplaster. En fördamm gör det möjligt att strypa flödet och dämma i ledningsnätet i det fall en olycka skulle ske och spridning av föroreningar behöver förhindras. Den exakta förbindelsepunkten tas fram i samband med projektering.

I samband med avledningen åtgärdas vidtas åtgärder så att avvattningen av vägen når det slutna ledningsnätet. Man behöver jobba med flera olika lösningar eftersom utrymmet är begränsat. På vissa sträckor där det är trångt kan kantsten användas och på de sträckor där utrymme finns inom vägområdet anläggs täta diken.

Borgholm Energi AB kommer att ha fortsatt dialog med Trafikverket för utformning av hanteringen av vägdagvatten, en mer precis ansvarsfördelning och anslutning till den allmänna dagvattenanläggnigen.

5.3.3 Konstgräsplanen Konstgräsplanen ligger vid idrottsplatsen i utkanten av Löttorp på östra sidan av den höjdrygg som går genom samhället. Dagvatten från idrottsplatsen samlas i nuläget via diken runt området upp i brunnar och avleds till ett dike med avrinning österut. Eftersom idrottsplatsen inte bedöms tillhöra ett större sammanhang bedöms ansvaret för en hållbar hantering av det dagvattnet tillfalla huvudmannen för idrottsplatsen. Det är inte heller önskvärt att leda det dagvatten som uppstår där till väster ut tillsammans med övrigt dagvatten eftersom det riskerar att påverka kvaliteten på råvattnet till den allmänna vattentäkten.

Borgholm Energi AB har för avsikt att föra en dialog med huvudmannen för idrottsplatsen avseende möjliga åtgärder för att minska spridning av framförallt mikroplaster från konstgräsplanen.

Borgholm Energi AB föreslår att de befintliga dagvattenbrunnarna föres med granulatfällor (separerar mikroplaster frånkonstgräs) som kompletteras med ett granulatfilter (separering av oljor, näringsämnen, tungmetaller). Eftersom anläggningen är belägen utanför vattenskyddsområdet bedöms viss infiltration inte medföra några negativa konsekvenser i den omfattningen att det blir skäligt att anlägga ett slutet system.

5.4 UTFORMNING AV DEN ALLMÄNNA DAGVATTENANLÄGGNINGEN

5.4.1 Anläggning för avledning För att förhindra infiltration av det smutsigaste dagvattnet (från upprättade förbindelsepunkter) kommer dagvattenhanteringen utgöras av ett ledningssystem med avledning till reningsdammar belägna norr respektive söder om Löttorpsvägen. Från dammarna leds respektive pumpas det renade dagvattnet till recipienten Hornkanalen. Här slutar den allmänna dagvattenanläggningen, eftersom en allmän VA-anläggning utgörs av de anordningar VA-huvudmannen anlagt och eftersom så fort dagvatten når och


sammanblandas med vattenförekomster som till exempel ett vattendrag där det varaktigt finns vatten utgör vattnet inte längre dagvatten5.

Förstudien har även utrett möjligheterna till att utforma hela anläggningen i form av öppna lösningar, som till exempel genom avledning i öppna diken. På grund av platsbrist i redan befintlig bebyggelse, samt den merkostnad det medför att anlägga diken med säkerställd tät botten har förstudien resulterat i att Borgholm Energi AB kommer att arbeta vidare med öppna lösningar där det är möjligt. Det är framförallt söder om Löttorpsvägen där det finns möjlighet att anlägga öppna lösningar. Eftersom föroreningsgraden bedöms lägre i denna del av Löttorp är det inte heller lika känsligt för viss infiltration i öppna lösningar.

I Figur 9 syns det förprojekterade avledningsanläggningen som gröna linjer, dammarna som blåa ytor och blå linjer är vattenförande befintliga diken. Avledningen är utformad så att dagvatten från södra sidan om Löttorpsvägen når den södra dammen med självfall och från den norra sidan om vägen med självfall till den norra dammen. Den norra dammen bedöms vara mottagare av ett mer smutsigt dagvatten eftersom de flesta verksamheter är belägna på den norra sidan och Trafikverkets dagvatten kommer att ledas hit. På så vis kan även dammarna utformas utifrån separerad föroreningsgrad.

Figur 9 Utformning av den allmänna dagvattenanläggningen i Löttorp. Gröna linjer är slutna ledningar, blå linjer recipient och blå ytor reningsdammar och orange ytor stora hårdgjorda markytor. KÄLLA: Topografisk Webbkarta CC BY

5.4.2 Utformning av dagvattendammar med avseende på reningsfunktion Dagvattendammars reningsfunktion beror i första hand på uppehållstiden och andelen vegetation. Detta för att den huvudsakliga reningen sker genom sedimentation men även genom filtrering och biologiska processer i grundzoner med vegetation. För att den teoretiska uppehållstiden ska uppnås är det viktigt att de hydrauliska förhållandena säkerställs så att inte kortslutningsströmmar och döda zoner skapas i dammen eller att urspolning av sediment sker vid flödestoppar. I inloppet bör man därför sprida ut flödet genom att sätta in energidödare (flödeshinder) för att få ner hastigheten på vattnet. Utloppet bör utformas så att det har en oljeavskiljande funktion genom att lägga utloppsledningen dämd, detta görs enklast med en munkbrunn.

Årsnederbörden i Löttorp är 510 mm. Inflödet till dammarna begränsas så att 90 procent av årsnederbörden avleds via dammarna. Flödet till den södra dammen uppgår till 71 l/s och flödet till den

5 Vem har ansvaret? från klimatanpassningsutredningen (SOU 2017:42)


norra dammen uppgår till 52 l/s. Flöden som överstiger detta bräddar förbi dammen i inloppet. När inflödet begränsas innebär det att det inte längre finns någon risk för urspolning vid höga flöden.

Avstängningsmöjlighet vid utloppet rekommenderas för att kunna stänga dammens utlopp vid t.ex. ett utsläpp eller olycka. I utloppet ska en provtagningsmöjlighet finnas. För framtida kontroll kan det även vara bra att ha en provtagningsmöjlighet vid dammens inlopp samt kunna installera automatiska provtagare och flödesmätning.

För omhändertagande av slam vid tömning bör planeras så att erforderliga ytor finns tillgängliga både för maskiner och eventuella avvattningsytor.

5.4.3 Indata samt teknisk utformning av dagvattendammar De två dagvattendammarna i Löttorp har dimensionerats med en permanentarea på 120 m2 per reducerad hårdgjord hektar. Avrinningsområdet till den södra dammen är 9,5 ha och reducerad hårdgjord area 8,1 ha. Avrinningsområdet till den norra dammen är 7,2 ha och reducerad hårdgjord area 5,9 ha. I tabellen nedan ses ytindelningen för avrinningsområdet till respektive damm.

Tabell 4 Ytindelning för avrinningsområdet till respektive damm

Markanvändning Volymavrinningskoefficient Södra dammen (ha) Norra dammen (ha)

Väg 1 (Lokalgata 100) 0,85 1,4 0,76

Väg 2 (Löttorpsv 1640 ådt) 0,85 1,6 0,72

Grusyta 0,40 0,52 0,75

Takyta 0,90 4,5 2,4

Asfaltsyta 0,85 1,5 0,30

Totalt 9,5 7,2

Reducerad hårdgjord area 8,1 5,9

Dammarna har grundzoner runt kanterna samt en grundzon mitt i dammen som delar upp dammen i två delar. Vegetationsandelen är ca 30 procent.

Djupzonerna (d.v.s. det permanenta vattendjupet) är 1,2 m och reglerhöjden (d.v.s. dämningshöjd vid dimensionerande flöde) är ca 0,5 m. Utflödet från permanentnivån bör begränsats så att reglervolymen ska tömmas på mellan 12–24 timmar efter ett dimensionerande årsmedelregn så att ett efterföljande regn ska få plats. Tömningstiden för dammarna är 16 timmar.

Uppehållstiden i dammen avgör hur stora partiklar som hinner sedimentera. I tabellen nedan kan sedimentationstider för olika kornstorlekar ses.

Tabell 5 Sedimentationstider för olika kornstorlekar

Fraktion (mm) Sedimenteringstid per meter

Grovgrus (60–20) 1 s

Grovsand (2–0,6) 10 s

Finsand (0,2–0,06) 2 min

Grovsilt (0,06–0,02) 2 tim


Grovler (0,002–0,0002) 8 dygn

Finler (<0,0002) 2 år

Medeluppehållstiden för årsnederbörden är ca 10 dygn, vid medelavrinning är den ca 14 timmar och vid maxflöde är den drygt 2 timmar. Det innebär att partiklar ner till 0,02 mm hinner sedimentera vid maxflödet och partiklar finare än 0,0002 mm vid årsmedel.

Sedimenttillväxten är 6–7 mm/år vilket innebär att dammen behöver tömmas på sediment efter 30 år om maximalt sedimentdjup sätts till 0,2 m. I den del som genererar mest sediment dvs i den första djupzonen kan sedimenttillväxten vara betydligt högre och en tömning kan krävas redan efter 7 år. I skötselprogram till dagvattendammarna behöver sedimenttillväxten kontrolleras genom att mäta vattendjupet från permanentnivån i de olika zonerna. Utloppet från dammarna ska läggas högre än högsta tillåtna slamnivå för att inte riskera att slam dras med ut eller att utloppet sätter igen.

Vid tömning av dammarna kan det antingen ske genom urgrävning eller slamsugning. Inför urgrävning bör vattennivån sänkas så att vatteninnehållet minimeras. Vid slamsugning behöver vattennivån inte sänkas dock bör utloppet stängas för att inte riskera slamflykt vid eventuell uppslamning.

5.4.4 Kostnadsberäkning Kostnadsberäkningen redovisas i separat PM. Den samlade kostnaden för att anlägga den allmänna dagvattenhanteringen i Löttorp är beräknad till ca 26 miljoner kronor. Vid samförläggning med spillvattensanering I Löttorp blir kostnaden istället ca 15 miljoner kronor.

5.5 BEDÖMD MILJÖNYTTA

5.5.1 Minskad föroreningsbelastning med dagvattendammar Dagvattendammars reningsfunktion beror i första hand på uppehållstiden och andelen vegetation. Detta för att den huvudsakliga reningen sker genom sedimentation men även genom filtrering och biologiska processer i grundzoner med vegetation. Förväntad reningsgrad i dagvattendammarna enligt beräkningar i Stormtac kan ses i tabellen nedan.

Tabell 6 Förväntad reningsgrad (%) i dagvattendammarna

P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP

Södra 44 22 48 41 49 41 58 42 30 55 77 62 52

Norra 44 22 48 43 50 41 58 42 30 54 77 63 56

Föroreningshalterna från avrinningsområdet utgår från schabloner för olika markanvändning såsom vägar, grusytor, takytor och övriga asfalterade ytor.

Föroreningshalterna och mängderna som belastar recipienten idag kan ses i tabellerna nedan liksom förväntade halter och mänger efter rening i dagvattendammarna.

Tabell 7 Föroreningsmängder utan rening (kg/år)


Södra 6,1 67 0,13 0,61 1,0 0,022 0,23 0,20 0,0015 1600 16 0,014 0,00052

Norra 3,9 51 0,09 0,49 0,7 0,014 0,17 0,14 0,0012 960 14 0,010 0,00043


Totalt 10 120 0,22 1,1 1,8 0,036 0,40 0,34 0,0027 2500 30 0,024 0,00094

Tabell 8 Föroreningshalter utan rening (mg/l)


Södra 140 1500 2,9 14 23 0,50 5,2 4,5 0,034 35000 350 0,31 0,012

Norra 120 1600 2,8 15 22 0,43 5,4 4,3 0,037 30000 430 0,31 0,013

Tabell 9 Föroreningsmängder efter rening (kg/år)


Södra 3,4 53 0,07 0.36 0,52 0,013 0.098 0.12 0.0010 700 3.7 0.005 0.00025

Norra 2.2 40 0.05 0.28 0.36 0.008 0.073 0.080 0.0008 450 3.3 0.004 0.00019

Totalt 5.6 93 0.11 0.64 0.89 0.021 0.17 0.20 0.0019 1146 6.9 0.009 0.00044

Tabell 10 Föroreningshalter efter rening (mg/l)


Södra 77 1200 1.5 8.1 12 0.30 2.2 2.6 0.024 16000 83 0.12 0.0057

Norra 69 1200 1.5 8.7 11 0.25 2.3 2.5 0.026 14000 100 0.12 0.0058

Efter anläggande av dammarna minskar årsbelastningen med mellan ca 20–80 procent beroende på förorening. Avskiljda årsmängder kan ses i tabellen nedan.

Tabell 11 Avskiljd mängd (kg/år)


Södra 2.7 15 0.061 0.25 0.51 0.0090 0.13 0.085 0.0004 870 12 0.009 0.00027

Norra 1.7 11 0.044 0.21 0.36 0.0056 0.10 0.058 0.0004 510 11 0.006 0.00024

Totalt 4.4 26 0.105 0.46 0.87 0.0146 0.23 0.143 0.0008 1380 23 0.015 0.00051

5.5.2 Sammanfattande bedömning av miljönytta Föreslagen utformning av dagvattenhanteringen i Löttorp bedöms medföra minskad föroreningsbelastning på grundvattnet, vilket är viktigt för att på lång sikt skydda Löttorps vattentäkt och den allmänna dricksvattenförsörjningen på Öland. Utformningen medför även minskad risk för påverkan på grundvattnet vid enstaka tillfällen till exempel till följd av en olycka på vägar eller i någon verksamhet.

Genom att låta dagvatten från enskilda bostadshus fortsatt infiltrera i marken bidrar utformningen av dagvattenhanteringen även till ökad hushållning med sötvatten. Med denna lösning fylls grundvattenmagasinet på genom infiltration istället för genom konstgjord infiltration av ytvatten från Hornsjön, vilket varit resultatet om allt dagvatten i bebyggelsen avleds till dagvattendammarna. Dagvatten från enbostadshus bedöms inte medföra någon hög föroreningsrisk. Att hushålla med sötvatten på Öland bedöms vara en viktig åtgärd för att skapa resiliens mot torka.


Genom att anlägga två dagvattendammar före utsläpp till recipienten bedöms utformningen medföra minskad belastning av föroreningar från dagvatten på Hornsjön. Idag leds delar av dagvattnet från Löttorp direkt till Hornskanal. Minskad föroreningsbelastning på Hornsjön bedöms tillsammans med andra planerade åtgärder (t ex våtmark) medföra positiva konsekvenser för vattenlevande arter och skyddsvärda naturtyper. Dagvattendammarna i sig och en sjö i god ekologisk balans bedöms medföra positiva konsekvenser för att kunna upprätthålla och förstärka ekosystemtjänster med koppling till sötvatten.

För att nå en hållbar dagvattenhantering krävs att samtliga berörda aktörer tar det ansvar som tydligt anges i lagstiftningen eftersom ingen aktör själva har rådighet över hela frågan. Men det krävs även att berörda aktörer tar ett utökat ansvar eftersom allt som behövs anges inte i nuvarande lagstiftning. Med detta projekt har dialog inletts med flertalet aktörer i Löttorp. Det bedöms vara en god grund för fortsatt dialog och ökad samverkan vid projektering, genomförande och drift för att skapa en hållbar dagvattenhantering i Löttorp.

5.6 DAGVATTEN OCH MARKAVATTNINGSFÖRETAG Löttorp samhälle ligger inom båtnadsområdet för markavvattningsföretaget Alvedsjö, Löttorp, Ranstad, Hagaby och Högby tf. från 1913–1914 (akt 08-PUÖ-147), som består av tre diken samt ett båtnadsområde inom Löttorps samhälle, se Figur 10. Markavvattningsföretaget avvattnar mot nordväst mot markavvattningsföretaget Hornsvikens sänkning från 1877–1903 (akt 08-PUÖ-60, 08-PUÖ-100 och 08-PUÖ-106), som sträcker sig åt nordväst från Löttorp, över Hornssjön, till kusten, se Figur 11.

De två markavvattningsföretagens båtnadsområde överlappar i västra Löttorp. Då stora delar av båtnadsområdet utgörs av aktivt brukad jordbruksmark behövs markavvattningsföretagens funktion som sådan, men det är okänt om företagen är aktiva och har en styrelse. Handlingarna för Hornsvikens sänkning har ej varit tillgängliga vid framtagandet av detta PM.

5.6.1 Lagstiftning Markavvattningsföretag har tillstånd för markavvattning enligt den lagstiftning som gällde då förrättningen togs fram. Berörda företag Alvedsjö, Löttorp, Ranstad, Hagaby och Högby tf. (från 1913–1914) och Hornsvikens sänkning (från 1877–1903) har tillkommit enligt 1879 års dikningslag (DL). Tillstånden är fortfarande giltiga enligt 5 § lag (1998:811) om införande av miljöbalken och lagen om införande av vattenlagen, 7 §, vilket innebär att de har rättskraft enligt 24 kap. 1 § MB. Rättskraften betyder att domar och beslut som fattats enligt miljöbalken eller LSV (Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet) och som vunnit laga kraft ska gälla ”mot alla, såvitt avser frågor som har prövats i domen eller beslutet”.

Förrättningsbesluten sätter ramarna för verksamheten och vad som får göras vid anläggningen. I tillstånden anges bland annat vilka anläggningar (diken, rör, brunnar, vallar, pumpstationer, broar, etc.) som ingår i markavvattningsföretaget, vilken maximal- och medelvattenmängd de är dimensionerade för samt vilken bottenlutning och sektion/dimensioner de ska ha. Markavvattningsföretaget har både en rättighet och en skyldighet att regelbundet underhålla anläggningen (enligt 11 kap. 17 § MB). Denna underhållsskyldighet regleras också i tillståndet. Det innebär till exempel att diken ska underhållas till samma dimension, läge och djup, de vill säga ha samma avvattningsförmåga, som anges i tillståndet. Före underhållsåtgärder vidtas bör företagen anmäla detta till tillsynsmyndigheten, vilken är länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan i normalfallet inte hindra en underhållsåtgärd, men kan ställa vissa krav på försiktighetsmått och tid för underhållet

Alla fastigheter som har mark inom båtnadsområdet (det område som förbättrats och vars värde ökat genom anläggandet av diket) ingår i markavvattningsföretaget. Kostnadsfördelningslängden i förrättningshandlingar visar de fastigheter som ingick i företaget vid dess upprättande och vars mark


drog nytta av anläggningen. Vid förändringar av fastighetsbilden eller markavvattningsföretaget bör kostnadsfördelningslängden uppdateras. Förändringarna ska även fastställas i domstol för att vara juridiskt bindande.

Figur 10 Markavvattningsföretaget Alvedsjö, Löttorp, Ranstad, Hagaby och Högby tf. från 1913–1914 (akt 08-PUÖ-147). KÄLLA: Topografisk Webbkarta CC BY

Figur 11 Markavvattningsföretaget Hornsvikens sänkning från 1877–1903 (akt 08-PUÖ-60, 08-PUÖ-100 och 08-PUÖ-106). KÄLLA: Topografisk Webbkarta CC BY


5.6.2 Om omprövning, utrivning och vattenverksamhet Ett markavvattningsföretag kan omprövas eller avvecklas om markavvattningsanläggningen har förändrats i förhållande till tillståndet, om det råder oenighet om företagets underhållsansvar och anläggningens utformning eller att någon vill ansluta sig som delägare, förändra anläggningen eller dess förutsättningar, exempelvis genom förändring av markanvändning vid exploatering av åkermark. Påverkan uppstår om vattenanläggningens funktion att leda bort vatten påverkas genom förändringar i vattenanläggningen eller tillrinningen till anläggningen, exempelvis utsläpp av dagvatten, omgrävning av diken eller dämning genom anläggande av dammar eller våtmark.

Att avveckla ett markavvattningsföretag (”att döda företaget”), är också en form av omprövning och görs i mark- och miljödomstolen. För detta krävs att någon/några kan överta underhållsansvaret för anläggningar som blir kvar, exempelvis att en VA-huvudman tar över diket i dagvattensyfte. Vid anläggning av våtmark som riskerar att påverka enskilda intressen, exempelvis ett markavvattningsföretag, krävs tillstånd från mark- och miljödomstolen oavsett anläggningens storlek.

Om behov av markavvattningsanläggningen, exempelvis diket, inte längre finns och ägaren vill befrias från underhållsansvar kan denna ansöka om utrivning enligt 11 kap. 19 § MB. Eftersom syftet med en utrivning är att bli kvitt ansvaret för framtida underhåll är det viktigt att utrivningen genomförs så att inga framtida underhåll krävs. Både omprövning, avveckling och utrivning behandlas genom domstolsprövning i mark- och miljödomstolen.

Exploatering av åkermark kan få stor påverkan på ett markavvattningsföretag. Om mark inom båtnadsområdet bebyggs så kan andelstalen bli felaktiga för de kvarvarande delägarna om inte exploateringsföretaget övertar andelarna. Båtnad följer marken, vilket innebär att nya fastighetsägare eller motsvarande övertar båtnaden. Vidare medför exploatering ofta att ingående diken eller rörledningar flyttas, ändras, läggs igen eller att det påförs mer dagvatten än markavvattningsföretaget är dimensionerat för. Ofta kräver de fysiska åtgärderna tillstånd eller anmälan om vattenverksamhet (11 kap miljöbalken), men förändringarna av markavvattningsföretaget kräver oftast att även en omprövning av företaget görs.

Vid omprövning fastställs de fysiska förändringarna av markavvattningsföretagets anläggningar, till exempel ändring av ingående dikessträckor, lutningar och dimensioner. En ny markägare/verksamhetsutövare kan också behöva gå in som delägare i företaget eller på annat sätt göra rätt för sig. Om båtnadsmarken påverkats och/eller någon behöver gå in som delägare, brukar det bli nödvändigt att göra en uppdatering av kostnadsfördelningslängden och räkna om andelstalen. Dessa fastställs sedan i samband med omprövningen. En omprövning kan ske som en del i en ansökan om vattenverksamhet eller i separat process.

Enklast är om alla delägare är överens om förändringarna och har skrivit under ett avtal som ligger till grund för omprövningen. Om det bara rör sig om ändrade andelstal eller att någon ska inträda eller utträda som delägare finns ett förenklat förfarande enligt LSV kap. 7 § 18. Om det inte är möjligt att skriva ett avtal kan man ändå ansöka om omprövning. Mark- och miljödomstolen kan, om man finner det nödvändigt, i samtliga fall förordna en markavvattningssakkunnig för att utreda och föreslå förändringar. Man kan också ansöka om att det förordnas en markavvattningssakkunnig för att utreda alla förändringar eller delar av dem.

Med en fullständig ansökan kan en omprövning ta mellan 6–12 månader, beroende på beläggning hos domstolarna. Tiderna kan förlängas till följd av motstående intressen. Kostnaden för att ompröva ett stort markavvattningsföretag kostar flera hundratusen kronor.

5.6.3 Om avtal Den som förändrar en vattenanläggning övertar underhållsansvaret för denna. En påverkan som kan behöva regleras ekonomiskt och med avtal är till exempel försvårat underhåll på grund av svårigheter


att nå eller rensa diket. Detta kan även regleras i samband med en omprövning av företaget. Om påverkan i övrigt är liten är det normalt inte samhällsekonomiskt rimligt att göra en omprövning utan är då bättre att reglera med ett avtal med markavvattningsföretaget. För att kunna skriva ett avtal med ett markavvattningsföretag krävs att det finns en aktiv styrelse och ett konto för mottagandet av ersättningen.

Om en exploatering bara innebär att en mindre yta båtnadsmark tas i anspråk, kan man istället för att ändra andelstalen genom en omprövning reglera det genom avtal med var och en av de berörda markägarna. Avtalet innebär då att markägaren kompenseras ekonomiskt för det felaktiga andelstal markägaren får efter exploateringen.

5.6.4 Bedömningsgrunder för påverkan från dagvattenhantering Påverkan på berörda markavvattningsföretag från dagvattenhanteringen i Löttorp beror på hur lösningarna ändrar dikenas utformning eller möjlighet att uppfylla sin funktion. För vattenanläggningar är läge, djup och sektion utifrån förrättningshandlingarna juridiskt bindande. Förändringar av dessa kräver omprövning. Även en ökning av underhållsbehovet av diket medför en påverkan på markavvattningsföretagen, som kan behöva regleras.

Syftet med markavvattningsföretagen är att avvattna marken i området. Vid påkoppling av dagvatten till berörda markavvattningsföretag kan detta påverka företagens möjlighet att leda bort vatten. Vid stora flöden från hårdgjorda ytor kan vattenanläggningens dimensionering behöva ändras för att klara större flöden, vilket kräver omprövning samt att en ny fördelning av kostnaderna som uppstår behöver tas fram.

Påverkan kan normalt uppskattas genom att mängden dagvatten (flöde per hektar, l/s ha) för avrinningsområdet jämförs med flödet från avrinningsområdet i markavvattningsföretagens förrättningshandlingar. Om mängden dagvatten från avrinningsområdet är i liknande storlek som det markavvattningsföretaget dimensionerats för bör anläggningen inte påverkas av dagvattnet och en omprövning behöver inte genomföras. Detta förutsätter att dagvattnet har sitt ursprung från samma avrinningsområde som markavvattningsföretaget vid dess bildande. Om dagvattenflödet till vattenanläggningen kan strypas till det dimensionerande flödet i förrättningshandlingarna, exempelvis med dammar, kan påverkan undvikas. I förrättningshandlingarna för Alvedsjö, Löttorp, Ranstad, Hagaby och Högby tf. påträffas tyvärr inga beräknade flöden från markavvattningsföretagets avrinningsområde. Man får då istället göra hydrauliska beräkningar för att kontrollera kapaciteten på de befintliga dikena. Troligen är de dimensionerade för flöden mellan 0,8–1,2 l/s ha. Det kan vara värt att poängtera att flertalet markavvattningsföretag är dimensionerade för att endast klara regelbundet återkommande översvämningar med återkomsttid på 1–3 år. Det är inte heller normalt korta statistiska regn som är dimensionerande utan längre regniga perioder eller snösmältning.

Anläggande av dammar och våtmarker i ett markavvattningsföretag som förändrar anläggningens funktion, exempelvis genom ändring av vattenstånd, medför omprövning och att tillstånd till vattenverksamhet troligen behövs. Även dammar som kan orsaka dämning i vattenanläggningen utan att ligga i anläggningen, t ex genom att påföra mycket vatten, medför påverkan. Om dikena är flacka, är risken för dämning större även vid mindre ingrepp.

Påverkan på markavvattningsföretagen beror även på dagvattnets kemiska beskaffenhet efter rening, jämförd med vattnet från omkringliggande jordbruksmark eller den övriga markanvändning som anläggningen dimensionerades för. En ökad mängd partiklar eller näringsämnen till diket innebär en ökad sedimentation eller igenväxt vilket innebär ökat underhåll samt ökade kostnader för markavvattningsföretaget. Om det renade dagvattnet kan anses vara renare än vattnet från omkringliggande jordbruksmark ur ett närings- och partikelperspektiv sker ingen påverkan på underhållsbehovet. Om den enda påverkan på markavvattningsföretaget är ökade underhållskostnader kan det lösas med ett avtal med markavvattningsföretaget (om en styrelse finns).


Vid en påkoppling av dagvattenutsläpp behöver även frågan om vilka som ska vara delägare i företaget diskuteras, exempelvis om VA-huvudmannen bör vara delägare i företaget utifrån dess nytta för dagvattenhanteringen. Om VA-huvudmannen inte vill vara delägare i företaget bör avtal om att få koppla på dagvatten till vattenanläggningen upprättas där någon sorts kostnadsfördelning mellan dagvattenintresset och markavvattningsintresset görs. Detta under förutsättning att påverkan sker. Om markavvattningsföretaget inte bedöms vara aktivt kan företaget avvecklas och diket kan omvandlas till en dagvattenanläggning där VA-huvudmannen tar över ansvaret för diket eller delar av det. Vid en avveckling bör en överenskommelse göras med fastighetsägarna. Om VA-huvudmannen inte övertar underhållsansvaret för hela diket behöver övriga markägare överta den del som ligger på deras mark. Eftersom uppströms liggande jordbruksfastigheter är beroende av underhåll nedströms bör VA-huvudmannen ansvara för allt nedströms underhåll.

Om dagvattenhanteringen inte innebär en fysisk förändring av markavvattningsföretagets vattenanläggning, inte ökar flödet som företaget dimensionerats för och vattnet är så rent att ingen ökning av underhållsbehovet uppstår, påverkas inte markavvattningsföretaget och ingen omprövning behövs. Dammar som bara tar båtnadsmark i anspråk kan regleras genom ändring av kostnadsfördelningen i en omprövning eller genom avtal med de markägare som vars andelstal påverkas. De har ju ingen markavvattningsnytta längre av den i anspråkstagna båtnadsmarken och bör därför kompenseras ekonomiskt för detta. Stora förändringar i markanvändningen har skett inom båtnadsområdet för berörda markavvattningsföretag. Denna förändring kommer att behöva hanteras vid en omprövning om företaget ska leva kvar i sin nuvarande form.

5.7 KONTROLLPROGRAM DAGVATTENANLÄGGNINGEN Syftet med kontrollprogrammet är att bevaka föroreningsbelastning i dagvatten med avseende på mikroplaster och andra föroreningar. Vidare kommer kontrollprogrammet användas för att utvärdera olika dagvattenlösningar effektivitet. Programmet ska även kunna beskriva belastningen till Hornsjön från aktuellt område. Kontrollprogrammet avser endast ytvatten.

5.7.1 Vattenförekomster Nedan presenteras förutsättningar avseende kemi för de tre vattenförekomsterna som berörs av projektet. Geografisk utbredning för samtliga tre vattenförekomster framgår av Figur 12.

Hornssjön (SE63331-156907) påverkas av övergödning och med anledning av det planeras en våtmark anläggas vars syfte är att fungera som näringsfälla och på så viss reducera mängden näringsämnen till sjön. Tabell 12 visar status och klassificering för Hornsjön och tabell 13 för Hornskanalen.


Figur 12. Utpekade vattenförekomster som berörds av planerat projekt samt områdesskydd

Tabell 12. Klassificering av Hornsjön enligt uppgifter från VISS.

Status Klassificering Ekologisk status Otillfredsställande Påväxt-kiselalger Måttlig Makrofyter Otillfredsställande Fisk Måttlig Näringsämnen Måttlig Försurning Hög Kemisk status Uppnår ej god Prioriterade ämnen Uppnår ej god Bromerad difenyleter Uppnår ej god Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god

Tabell 13. Klassificering av Hornskanalen (SE634201-157211) enligt uppgifter från VISS .

Status Klassificering

Ekologisk status Måttlig

Fisk God Näringsämnen Otillfredsställande Försurning Hög Kemisk status Uppnår ej god Prioriterade ämnen Uppnår ej god Bromerad difenyleter Uppnår ej god Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god


5.7.2 Befintliga kontrollprogram Enligt kontrollprogram för Borgholms kommun har följande parametrar bevakats vid övervakningsstationen Hornsjön mitt (SE634146-156929) samt övervakningsstationen Hornskanalen, inlopp Hornsjön (SE634011-157038): alkanitet, ammonium, fosfat, grumlighet, konduktivitet, nitrat + nitrit, pH, sulfat, totalfosfor, totalkväve och vattenfärg.

Kontrollprogrammet påbörjades 2005. Provtagning sker två gånger per år i sjön och tre gånger per år vid inloppet.

5.7.3 Provtagningsstrategi Provtagning bör om möjligt påbörjas innan anläggning sker för att skapa en referensbild över dagens föroreningar i vatten då statusen för Hornsjön i dagsläget är känt.

Det viktigt att flödena från olika dammar och områden är kända, antingen om dessa beräknas eller mäts i fält. SMHI:s modell visar på ett medelflöde på cirka 0,08 m3/s vid inloppet i Hornssjön från Hornskanalen (SMHI Vattewebb).

Provtagningen är upplagd för att kunna bedöma respektive dagvattendamm.

Provtagning bör ske relativt ofta i början för att kunna utvärdera och få en bild av funktionen. Efter första perioden när kunskap har erhållits över hur dagvattensystemet fungerar kan parametrar, lokaler och frekvens ändras efter behov.

5.7.4 Undersökningslokaler Följande provtagningsplatser föreslås:

1. Inlopp till den södra dagvattendammen 2. Utlopp från den södra dagvattendammen (före anslutning till Hornskanal) 3. Inlopp till den norra dagvattendammen 4. Utlopp från den norra dagvattendammen (före anslutning till Hornskanal)

5.7.5 Parametrar Parametrar bör avspegla den föroreningssituation som finns i området. Finns industrier eller en historia med ett specifikt ämne som släpps ut så bör den ingå i provtagnings programmet. Parametrarna nedan grundas på en normal tätort och vad som brukar förekomma under dessa förhållandena.

Vattenkemiska parametrar bör kontrolleras: temperatur, pH, suspenderat material, totalfosfor (P-tot), totalkväve (N-tot), ammonium, nitrat, TOC, DOC, Ca, COD, BOD7.

Följande metaller och föroreningar bör kontrolleras: zink, bly, koppar, nickel, krom, kadmium, kvicksilver, PAH (benso(a)pyren bör ingå), oljeindex.

Provtagningen föreslås omfatta mikroplaster (från framförallt vägar) även om konstgräsplanen inte leds till den allmänna dagvattenanläggningen. Behovet av detta utvärderas efter ett år. Flera studier med mikroplaster använder sig av måttet antal partiklar per volym. Anlitat laboratorium bör kunna redovisa i denna mätenhet för att kunna jämföra resultat med referenser.

5.7.6 Undersökningsfrekvens I Tabell 14 framgår minsta antal provtillfällen för respektive provtagningslokal och för vattenkemiska parametrar respektive metaller. Utöver proverna bör Hornsjöns vattenkemiska parametrar och föroreningar mätts i samma frekvens. Frekvensen är viktig för att avspegla de olika årstiderna och


proverna bör placeras så de olika förhållandena syns i proverna. Mikroplaster bör tas vår respektive höst då största flödena oftast inträffar då.

Tabell 14. Provtagningsprogram för provtagningsplatser. Värde inom parantes motsvarar det totala antalet provtillfällen.

Provtagningslokal In- och utgående vatten från södra dagvattendammen

In- och utgående vatten från norra dagvattendammen

Vattenkemiska parametrar Minst 6 gånger per tolvmånadersperiod

Minst 6 gånger per tolvmånadersperiod

Föroreningar Minst 4 gånger per tolvmånadersperiod


Mikroplaster Minst 2 gånger per tolvmånadersperiod


5.8 DRIFT OCH UNDERHÅLL AV RENINGSDAMMAR För att skötseln ska vara effektiv behövs regelbundna inspektioner av såväl dagvattendammarnas renande funktion som tekniska installationer. I tabell 15 föreslås egenkontroll för de två dammarna.

Tabell 15 Förslag till egenkontroll av dagvattendammar.

Aktivitet Frekvens

Inspektion av dammens allmänna funktion och kondition. 2 ggr/år (på våren efter snösmältningen och på hösten i augusti/september)

Kontroll av pumpstation samt motionering av pumpar. 1 ggr/månad

Kontroll av brunn med flödesreglering. 1 ggr/år

Borttagande av växtlighet i utloppsdike vid utloppsledning. 2ggr/år och vid behov

Rensning och slamsugning av provtagningsbrunnar samt brunn med flödesreglering.

2ggr/år och vid behov

Kontroll av dagvattenbrunnarnas ovanpåliggande luckors eller beteckningars funktion. Går de att öppna, är de hela osv.

2ggr/år och vid behov

Dammens slänter samt området i anslutning till dammen. Nedtagning av växtlighet 1ggr/år

Slåtter och rensning av dammen samt upptagning av större växtdelar.

1ggr/år övergången sommar/höst

Kontroll av erosionsskydd, och vid behov ersätta erosionsskydd. 2 ggr/år

Uppsugning av oljerester på vattenytan. Vid behov

Kontroll av eventuellt stängsel. Funktion och kondition. 1 ggr/år

Kontroll sedimenttillväxt. 1 ggr/år

Borttagning av sediment i dammen. Vid behov eller vart 10:e år eller vid 0,25 m sediment.


5.8.1 Försiktighetsåtgärder Borttagning av sediment med grävning ska utföras med stor försiktighet. Grävning får ej påbörjas förrän vattnet i dammen är utpumpat eftersom en skada på tätskiktet (geomembran) kan göra att en förorening läcker ner i marken.


VI ÄR WSP

WSP Sverige AB Box 34 371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 39 000 medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 4 000 medarbetare. wsp.com

Documents

HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING · 2020. 12. 3. · Enligt SMHI4 berknas rsmedelnederbrden i Kalmar ln i slutet av seklet ha kat med 15–20 % jämfrt med referensperioden 1961–1990