Research Institutes of Sweden

HÅLLBAR INNEMILJÖ

FÖR FRITID I STADEN

(HIFS) -

SIMHALLAR 2015 - 2018

Åsa Laurell Lyne, RISE Samhällsbyggnad

Bror Sederholm, RISE KIMAB

RISE Samhällsbyggnad

RISE KIMAB

▪ Idag ska elever som går ut årskurs sex enligt Skolverket klara att

▪ simma minst 200 meter och

▪ hantera nödsituationer vid vatten.

▪ I Sverige finns 290 kommuner.

▪ I drygt 40 av dessa kommuner saknas helt en badanläggning som är öppen för allmänheten (SVT 2017-02-07).

▪ Inte bara dyrt att bygga, utan kostnaden för drift och underhåll är också höga.

▪ 450 publika anläggningar med minst en 25 m bassäng

▪ 80 % av badanläggningarna är byggda före 1980.

▪ 15-20 nya anläggningar/år

▪ Få anläggningar som kommer upp i 10 % av befolkningen

▪ Tyskland: fokus på relax, nöje

▪ USA: fokus på relax, nöje, 50 m bassänger främst på de stora universiteten där man tävlar

Situationen idag för simhallar och simkunskaper i Sverige

Badhusmiljön▪ I början på 1900-talet låg fokus på tvagning, sedan på simförmåga och nu också på motion,

rekreation och rehabilitering och förstås på tävling

▪ Högre badvattentemperaturer medför ökad trivsel vilket gör att besökarna kommer tillbaka

▪ Fler badbesökare medför högre krav på vattenrening, och större mängder desinfektionsmedel

▪ Personalstyrkan har halverats mot hur det var fram tom 90-talet

▪ Det finns ett större fokus på att öka intäkterna för verksamheten från verksamheten

Dessutom▪ Dagens badhus har större badvattenytor som avger stora mängder fukt till omgivningen

▪ Ökad badaktivitet medför mer omrörning av vattnet och därigenom utökad stänkzon

▪ Högre lufttemperaturer

▪ Ökad procentandel returluft

▪ Minskad procentandel spädvatten

Desinfektion av badvatten, forts.

▪ Nedbrytningsprodukterna

▪ kan förvärra luftvägssymtom och förorsaka astma hos även tidigare luftvägsfriska personer som tillbringar tid i en simhall.

▪ Grundläggande krav på desinfektionsmedel

▪ snabbverkande och har lång uppehållstid i vattnet.

▪ Bieffekterna med klor är kända.

▪ Svårt att dra slutsatsen att klor kommer att försvinna helt och hållet som desinfektionsmedel i simhallarna i Sverige inom den närmsta tiden är.

▪ Möjligt att minska mängden klor i badvattnet.

5

En minskning av mängden klor innebär:

▪ Bättre arbetsmiljö för personalen

▪ Nöjdare kunder

▪ Livslängden på simhallen ökar

Hållbar innemiljö för fritid i staden (HIFS) -

Simhallar 2015 – 2018

Finansierat av Vinnova

Projektorganisation

WP 1 – Projektledning, Administration, Etablering av kunskaps- och erfarenhetsorg, Kunskaps- och erfarenhetsinsamling och överföring samt kartläggning av behov. RISE CBI

WP 2 – Samverkan mellan anläggningar samt testanläggningar. Svenska Badmästareförbundet , Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening

WP 3 – Reningsanläggning och miljö. WeedoTech / Teknikmarknad

WP 4 – Installationsteknik och byggnadsfysik. SP

WP 5 – Hållbara materialval. RISE KIMAB

WP 6 – Projektering, Arbetsprocessen, samt Drift och Underhåll. SverigesnByggindustrier, NCC och RISE CBI

WP 7 – Riktlinjer. SP

Identifierade nyckelfaktorer

• Social interaktion med andra besökare

• Personalen (trevlig, relation- och stöd)

• Säkerhet och pålitlighet (miljön, personalen och andra besökare)

• Den fysiska miljön, lokalen (fascination, att vara på annan plats)

• Tillgänglighet (tider, badyta, parkering, laddstolpar)

• Helt och rent

▪ Endast en mycket liten andel av befolkningen utnyttjar badhuset

▪ Av de som går till badhuset i Karlstad var 48% vanebesökare (går flera

gånger i veckan)

▪ 51% kvinnor i åldrarna 8-81 år

9

•Margareta Friman, Karlstad Universitet

Två veckor i oktober 2016

•Alla dagar (må-sö), olika tider på

dygnet

••300 deltagare

WP1 Kvalitetsaspekter på upplevelser i ett

badhus

▪ Utbildning/kurs inriktad på ’att leda och organisera badverksamhet’.

▪ Utvecklingsinriktat arbetssätt som bygger på dialog och erfarenhetsutbyte

▪ Weisbord Six Box Model

▪ Totalt 18 personer har gått kursen vid två olika tillfällen

WP2 Ledarskapskurs

Del1: Kartläggning och optimering av vattenreningsprocessen för att minska mängden klor i badvattnet

- Förpolering av stadsvattnet

- Flockning

- Avhärdning

- Filtrering (kol, RO, sand, ultra)

- UV

- Reducera tillväxt av bakterier

Del 2: Alternativ rening

o UV

o Förekomst av mikroorganismer övervakas kontinuerligt

WP3 Vattenreningen

Förutsättningar

▪ Varmt och fuktigt klimat, 26 – 34 °C och 50-70 (80) % RH

▪ Desinficering av badvatten med klor

Slutsatser från inventering

▪ Luftföroreningar

▪ Gränsvärden för vanliga luftföroreningar i badhus saknas

▪ Enkla sätt att mäta luftföroreningar i badhus saknas

▪ Återluften återför inte bara energi utan även luftföroreningar

▪ Luftflöden

▪ Specifika krav på luftflöden i badhus saknas

▪ Andel återluft mäts normalt inte

12

▪

WP 4 Ventilationsteknik för behandling av luft Inventering

Exempelfråga: Har åtgärder i tak och / eller väggar i

badhusdelen genomförts under de senaste 10 åren? (68 svar)

- Ja, i taket (18 svar, 26 %)

- Ja, i väggen (3 svar, 4 %)

- Ja, i både taket och väggen (16 svar, 24 %)

- Nej (20 svar, 29 %)

- Vet ej (3 svar, 4 %)

- Annat (8 svar, 12 %)

Avsiktlig slutprodukt: Bygga Bad (BB)

kvalitetssäkringssystem, dvs metod för byggnation av

energieffektiva bad- och simanläggningar.

13

▪

WP 4 KlimatskalInventering

Speciella krav ställs på duschrum, omklädningsrum och

toaletter i badanläggningar

▪ Plattsättning

▪ Tätskiktssystem

▪ Halkdämpning

▪ Städbarhet

▪ Tillgänglighetsanpassning

▪ Ventilation

▪ Tappvatteninstallationer

▪ Värmeåtervinning

14

WP 4 Våtrum

Viktiga egenskaper hos betongbassängen

▪ Korrekta dimensioner

▪ Raka bassängväggar

▪ Jämna och täta bassängväggar och bassänggolv

▪ Att vatten inte tränger in betongkonstruktionen och till angränsade ytor

▪ Säkerhet

15

WP 5 Hållbara materialvalBetongbassängen

Korrekta dimensioner bygger på Internationella

Simförbundets gällande regler

▪ Kravspecifikationer för de fyra simidrotternas behov

(Simning, Konstsim, Vattenpolo och Simhopp) och de

tävlingsregler som omfattas av dessa.

▪ Vid gjutning av simbassäng rekommenderas det att

simbassängens insida gjuts 4 cm bredare och längre samt 2

cm djupare än de projekterade färdiga måtten.

16

▪

WP 5 Hållbara materialvalBetongbassängen - Korrekta dimensioner

Faktorer som inverkar på hur rak bassängen slutgiltigt

blir

▪ Balktyp

▪ Härdning och skydd

17

WP 5 Hållbara materialval - BetongbassängenRaka väggar

Betongen ska vara homogen och tät

▪ Ytan ska vara jämn och hel

▪ Ytan ska kunna blästras utan att falla sönder

▪ Inga sprickor > 0,2 mm

Faktorer som inverkar på hur jämn och tät bassängväggen blir

▪ Val av delmaterial, tillsatsmedel och tillsatsmaterial

▪ Cement, Puzzolan

▪ Ballast

▪ Vct

▪ God arbetbarhet/gjutbarhet och stabilitet

▪ Fullgod komprimering av betongmassa

▪ Fylla ut formen

▪ Omsluta armeringen

▪ Förbli homogen

▪ Härdning och skydd18

WP 5 Hållbara materialval - BetongbassängenJämna och täta bassängväggar och bassänggolv

Keramiska klinkerplattor

▪ Vanligaste ytskiktet på bassängen, bassängdäcket och i

duschutrymmen.

▪ Halkskyddande egenskaper är viktiga.

▪ Valet av plattor bestäms i första hand av deras tekniska egenskaper.

▪ Keramiska plattor delas in i klasser eller grupper efter

vattenabsorption och produktionsmetod i enlighet med SS-EN-

14411.

▪ Endast plattor med låg vattenabsorption skall användas i ytor med

vattenpåkänning.

▪ Undvika att fogarna luckras upp alltför snabbt av rengöringsmedlet.

19

WP 5 Hållbara materialval -

Betongbassängen, bassängdäcket och

duschutrymmen

Vanligaste skadorna

▪ Spjälkning på grund av kloridinitierad armeringskorrosion på

armering i bassängväggens baksida

▪ Långtidskrympning som leder till sprickbildning

20

WP 5 Hållbara materialval - Betongbassängen

Vattenläckage från bassängen kan ske via

▪ Skvalprännor

▪ Rörelsefogar

▪ Genomföringar för inlopp, utlopp

▪ Via ingjutningsgods som rör, lampor och fönster

21

WP 5 Hållbara materialval - BetongbassängenViktigt att vatten inte tränger in betongkonstruktionen och

angränsade ytor

22

▪

WP 6 ByggprocessenBeskrivning av byggprocessen, inventering

• Allmänna förutsättningar

• Entreprenadformer och ersättningsformer

• Nulägesanalys

• Förstudie

• Politiskt beslut

• Planering

• Upphandling (anbudsförfrågan)

• Lovprocess (bygglov)

• Projektering

• Produktion (byggnaden uppförs)

• Förvaltning (drift)

• Enkät

Research Institutes of Sweden

Åsa Laurell Lyne Bror Sederholm

asa.l.lyne@ri.se bror.sederholm@ri.se

RISE SAMHÄLLSBYGGNAD

OCH

RISE KIMAB