Embed Size (px)
Citation preview
Ormen Långe | LundJuni 2018 - Juni 2019
VÅR RESA GICK I MÅL 27 JUNI 2019
HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Grattis till er Grön Flagg-certifiering! Vilken fin och lärorik resa där ni har arbetat med lärande
för hållbar utveckling och på så sätt även de Globala målen. Barnen har fått en ökad
medvetenhet om källsortering, vattnets betydelse för vårt liv här på jorden och naturens olika
livscykler. Tack för att ni är med oss och bidrar till en mer hållbar framtid. Tillsammans kan vi
göra skillnad!
Mål kopplade till vår resa
UR LÄROPLANEN
NORMER OCH VÄRDEN
Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar
UTVECKLING OCH LÄRANDE
Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn:
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur
människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
BARNS INFLYTANDE
Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn:
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö,
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
• Rent vatten och sanitet
• Hållbar konsumtion och produktion
• Hav och marina resurser
Läs mer på www.globalamalen.se
Utvecklingsområde 1:
SOPSORTERINGTema: Skräp & Avfall
OM UTVECKLINGSOMRÅDET
Så här såg målen ut för verksamheten Ht-18- Vt19.
På vår förskola ska vi börja sopsortera inne på våra avdelningar för att göra sorteringen mer
synlig för barnen. Vi ska använda oss av de bruna matpåsarna för överbliven mat från frukost,
lunch och mellanmål. Papper, plast och kartongkärl ska även finnas synligt på avdelningarna.
Barnen ska hjälpa till att sortera det skräp som blir, samt vara med och tömma dem i vårt
soprum. För oss pedagoger handlar det om att föra samtal kring varför det är viktigt med
sopsortering och vad det innebär att sortera och återvinna. Det handlar inte bara om att skapa
ett beteende utan också förstå viken av att vi gör det. Vi vill visa på att sopsortera skapar
återvinning som sparar energi som sparar naturresurser. Vi vill även göra barnen
uppmärksamma på de globala och nationella målen som finns för hållbar utveckling.
Förskolan och dess personal ska vara goda förebilder och visa vägen för en bättre värld.
Så här blev vår resa:
Sopsortering kommer igång på avdelningarna. Vi får bruna matpåsar att kasta matsvinnet i från
alla måltider under dagens gång. Först kom rutinen igång sedan samtalade vi och
medvetandegjorde barnen på matavfallet. Vi frågade bl.a. på en samling, om de känner igen
matavfallspåsen och om de har den bruna påsen hemma? Frågor som uppkom var, vart hamnar
allt skräp och varför sopsorterar man? URs program " rädda världen har varit ett
återkommande inslag i verksamheten. Barnens frågor efter programmen har fått vara ingångar
till olika aktiviteter där barnen varit aktiva i tänkandet kring hur man skulle kunna förändra
världen.
Frågorna hittade vi delvis svar på i en tecknad filmsnutt om sopsortering där det visades att
maten kan bli omvandlad till energi för bilar eller värme i hemmen. Eller alternativt om det
komposteras, kan bli till ny jord som man kan odla ny mat i. De har även också själva fått vara
med om att kasta maten i matavfallscontairar. URs program " rädda världen" har varit ett
återkommande inslag i verksamheten. Barnens frågor efter programmen har fått vara ingångar
till olika aktiviteter där barnen varit aktiva i tänkandet kring hur man skulle kunna förändra
världen och vad de redan gör.
I synliga kärl med bilder på har även sortering av papper, plast och kartong skett på
avdelningen. Första mötet med skräpen var att plocka upp föremål ur en påse där barnen själva
fick gissa vad det var för kategori på skräpet och kasta det i rätt kärl. Sedan fördes de
kategoriserade skräpet vidare till soprummet och det kastades i rätt container.
Barnen har även deltagit i projektet ”att hålla Sverige rent” och som aktivitet varit utanför
förskolans gränser för att hitta och plocka upp skräp. Hela förskolan engagerade sig i
skräpsamlar-veckan och gemensamt samlades 27 soppåsar med skräp. Alla barnen fick diplom
för sin hjälteinsats.
Vi har även tagit vara på matsvinnet, med hjälp av måltidspedagogik har vi gjort bröd eller
bullar på överbliven gröt. Frukt har blivit sylt.
På yngrebarnssidan valde vi att introducera matåtervinning, papper, plast och kartong för
barnen. Med hjälp av Sopsamlarmonsterna Prassel, Pappis, Plastis och Kompostina har barnen
lärt sig var fruktresterna och pappersbitarna ska ligga.
Kompostina är den mest populära och den pratar vi dagligen om i samlingen.
Än så länge har vi hållit oss till det konkreta och bara pratat om att sopbilen kommer och
hämtar det vi har sorterat, inte vad som händer sedan.
VAD TAR VI MED OSS?
Det vi kan se efter vår resa är att barnen mer aktivt ställt frågor kring sortering och återvinning
och visat ett större intresse för sortering av våra sopor. Det är ett viktigt ämne att jobba vidare
med tillsammans med . Om vi tillsammans med barnen kan lägga grunden till ett annat tänk
kring återvinning och avfall kan vi förhoppningsvis bidra till en bättre värld och en annan syn
på återbruk.
Utvecklingsområde 2:
VATTNETS KRETSLOPPTema: Hav & Vatten
OM UTVECKLINGSOMRÅDET
Så här såg våra mål ut för verksamheten Ht-18- Vt-19.
Vi kommer att utforska vattnets kretslopp och vattnets betydelse för livet på jorden. Barnen
kommer att styra projektet efter intresse, ålder och mognad. Eftersom vatten är källa till allt liv
så kommer vi beröra många olika tankar och idéer kring detta. Vatten är en del av vår vardag
men också stor del av våra miljöproblem och det berör alla tre dimensionerna när det gäller
hållbar utveckling. Utforskar gör vi genom: Experiment, skapande aktiviteter, litteratur, sång
och dans, förändringar miljöer så som digital kub, vatten i olika former, utemiljön ska ses över
för att kunna tillgodose barnens intresse för vatten.
Så här blev vår resa!
Vi började vårt vattenprojekt med att låta barnen tänka efter var det finns vatten.
Svaren var många! Barnen kom fram till att vatten finns i sjöar och hav, i kranar, i brunnar, i
akvarium, i vattenpölar, i is regn och snö.
Vi pratade om hur vatten hörs, känns och vilken färg vatten har.
Vatten kan porla….släpper man ner en sten i vatten säger det “plupp”.
Barnen kom fram till att vatten känns vått och det kan ha olika färger.
Någon sa att om man hällde i sand så blev vattnet brunt och smutsigt.
Vad kan man ha vatten till?
“Man kan dricka vatten, koka vatten och diska i vatten.
På sommaren kan man bada i havet.
Man duschar i vatten. Det behövs vatten när man tvättar kläder, tvättar sig själv, tvättar bilen
och när man borstar tänderna.
Alla växter och djur behöver vatten. Allt som lever behöver vatten människor också”
Vi har besökt både dammar och hav där vi kunnat titta på livet i vattnet. I dammen hittade
bland annat en dammsnäcka och små märlor, som såg ut som små små räkor.
Vi lade såklart tillbaka de i dammen för som ett av barnen sa: “Den dammen är ju deras hem”.
Några dagar senare gick vi tillbaka till dammen och då hade den frusit.
I havet hittade vi skräp som vi tog upp och kastade i soptunnan istället.
Vårt förskolebibliotek blev en central punk för vårt tema. Vi valde att ta hjälp av bokbussens
bibliotekarie för att kunna fylla upp vårt bibliotek med massor av böcker kring vatten, allt från
pekböcker till sagor och faktaböcker. Att kunna knyta ihop temat med biblioteket var en viktig
del, där litteraturen blir ännu en källa till kunskap.
Experiment
Vi undersöker vad som händer om man lägger såpa i vattnet och blåser med ett sugrör. Det blir
en station som barnen själva får möjlighet att gå till när de vill och utforska fenomenet ”skapa
skum”.
På en samling med frukt frågar vi barnen om vi kommer att se vatten när vi delar frukten.
Barnen fick gissa och sedan delade vi frukten för att se om våran gissning stämde. Barnen
svarade både ja och nej. Vi frågade även om man kan se vatten när man ser på blomman och
människan. När vi samtalade om människan kom barnen på att vi kan ju se tårar, svett och
dregel i munnen.
En dag på samlingen med frukt undrade vi om frukten sjunker eller flyter. Barnen fick gissa
och sen provade vi för att se. Vi började med fruktens naturliga tillstånd sedan skalade vi
apelsinen och äpplet. Det gjorde vi för att apelsinen flöt när den hade skalet på och sjönk utan
skal. Då undrade vi om det samma gällde äpplet, men det visade sig att äpplet flöt med både
med och utan skal. Denna aktivitet ledde till funderingen hos ett barn om man kan göra en båt
av en apelsin. Denna fråga ville vi undersöka och det blev ett nytt experiment. Vi skalade
apelsinskalet i båtformer och satte oss i ateljén för att skapa våra båtar. När barnen blev färdiga
sjösattes båtarna. De flesta flöt men det fanns de som inte gjorde det, och då kom vi fram till
att vinkeln, tyngden och stabiliteten på båten också spelar roll.
Vi undersöker vattnets olika faser som is, vatten och ånga. Med hjälp av en termometer kan vi
hålla koll på när vattnet ändrar form. Barnens frågor skapar nya samtal och tankar.
Vi har vattenflaskor som vi fyller med vatten, karamellfärg och olja. För varje steg gissar vi
först vad vi tror kommer att hända, sedan undersöker vi. Vi tar även fram paljetter, träpinnar
och stenar från gården för att se om de flyter eller sjunker. Vi avslutar med att skaka på flaskan
för att se om det blir någon förändring.
Något barn undrar vad som kommer att ske om man häller lite karamellfärg på is? Vi
undersöker och låter tallriken få stå tills nästa samling då vi tittar igen. Då hade karamellfärgen
spritt sig över isen. Barnen ville prova att tillsätta kanel och se, vilket vi också gjorde och allt
smälte och blev en blandning.
Vi preparerar ett experiment med ett fat med karamellfärgat vatten ett värmeljus och ett glas.
Värmeljuset tänds och läggs på vattnet. Frågan till barnen är vad de tror kommer att hända om
man lägger glaset över vattnet? Barnen får gissa och sedan gör vi. Det visade sig att ljuset
släcks och vatten sugs upp i glaset. Flera barn hade gissat att ljuset skulle släckas men ingen
visste att vattnet skulle stiga inne i glaset. Vi delade känslor av förundrade av fenomenet.
Barnens intresse för sången “en liten båt” var stort och den skulle illustreras likadant varje
gång. Vi byggde upp en liten historia om herr och fru mussla som gjort nya pärlor till
skattkistan. Den stora frågan bland barnen var hur Herr och Fru mussla kunde göra nya pärlor
hela tiden? Vi fick undersöka saken vidare för ingen av oss visste. Tänk att ett litet sandkorn
kan bli en pärla! Barnen fortsätter än idag och prata om herr och fru mussla och när det hittar
nya pärlor ska de läggas i skattkistan
Skapande
Vi kunde se att intresset för vatten som fenomen var stort och valde aktivt att utmana dem
vidare. Kan vi utmana barnen i kreativt skapande med vattenfärg, sockerlösning, sugrör och
pipetter?
Efteråt reflekterade vi över målningarna.
Sockret hade försvunnit
-Färgen åkte ut
-Pipetterna var roligast att måla med för där var man tvungen att få in luft för att man skulle få
in färg.
Marmoreringen gav ringar på vattnet hela den dagen. Vad är en marmorering? Var kan vi hitta
det? Vi pratade om hårda material och tillsammans gick vi till vårt bibliotek och hittade en bra
bok om stenar och ädelstenar. Barnen fastnade för kristallerna!
Kan vi göra kristaller blev barnens fråga?! Vi provar! Och vi lyckades!
Vattnets kretslopp
På en av avdelningarna fanns en plansch uppsatt med vattnets kretslopp. Pedagogerna gjorde
det aktiva valet att inte gå in och styra samtalen kring planschen, utan valde att se hur samtalen
utvecklade sig mellan barnen. De använde sig av pilarna för att tillsammans reflektera över
vattnets väg genom molnen tillbaka ner som regn och sedan vidare ut. Som pedagog är det
viktigt att kunna ta ett steg tillbaka och låta barnen själv få reflektera utifrån sina erfarenheter.
En dag hittar vi en fantastisk bok som handlar om vattenrening och barnens tankar och
funderingar väcks. Vi måste bygga ett på förskolan!
Vi ville få med hela vår kropp i lärandet och använde oss av dansen som ett annat
uttrycksmedel i vårt vattenprojekt.
Med hjälp av bilder på olika vattenfenomen och djur i vatten skapades en dans med kroppslig
gestaltning av bilderna. Barnen fick samarbeta och skapa tex ringar på vatten, eller bli
virvelström bli regnbågar eller delfiner som hoppar upp ur vattnet. Alla bilder hade en rörelse
eller formation och vissa bilder kunde både visas som filmsnuttar på storskärm eller
undersökas på avdelningen som tex virvelströmmen i vasken. Alla bilder var uppsatta på
väggen och barnen kunde själva se och memorera ordningen på rörelserna med hjälp av
bilderna. Musiken som allt skulle klaffa ihop med var temasången från lilla sjöjungfrun på ca
1.30 min.
På yngrebarnssidan har barnen introducerats till vatten i olika former som snö, is, flytande
och ånga. Några barn fick frysa in Legogubbar andra fick gå på isblock. Kallt och lite läskigt
var det allt, tyckte några barn.
Med hjälp av en saga har de äldsta barnen fått kännedom om vattnets kretslopp. De har även
fått illustrera sagan tillsammans.
Här är solen som värmer så skönt.
Här är havet som blänker i solen
som värmer så skönt.
Här är ångan som stiger från havet
som blänker i solen
som värmer så skönt.
Här är molnet som bildas av ångan
som stiger från havet
som blänker i solen
som värmer så skönt
Här är regnet
som faller från molnet
som bildats av ångan
som stiger från havet
som blänker i solen
som värmer så skönt
Inne har barnen fått hälla och ösa med vatten i de nya vattenbordet. Nästa steg var att barnen
fick hämta saker och lägga i vattnet för att se vad som hände med dem, sjönk de eller höll de
sig flytande och vad kunde det bero på.
Via projektorn har barnen fått uppleva snöstormar, åska och skyfall. Barnen kände på väggen
och blev lite förundrade över att den var torr.
Vi har målat med vattenfärger och “magiska papper”
Ute har barnen fått plaska i vattenpölar, hur blev det pölar?
Barnen har målat med vatten på vägg och asfalt, varför försvann målningarna när solen kom
fram? Det samma frågade vi barnen när snön och isen smälte. Under vinters frostiga dagar var
det spännande ute på gården med fina iskristaller, ingen var den andra lik.
VAD TAR VI MED OSS?
Vatten var ett roligt och livsviktigt tema. Att ta till vara på barnens tankar och idéer gjorde att
temat blev så mycket större. Temat går att göra till en naturlig del av förskolemiljö och vatten
är inte något som vi ska ta för givet.
Utvecklingsområde 3:
ODLINGTema: Hav & Vatten
OM UTVECKLINGSOMRÅDET
Våra mål för Ht18- Vt 19
Vi ska använda oss av förskolegården och vårt växthus för att visa på naturens olika livscykler
och behovet av vatten för överlevnad. Vi vill att barnen ska få uppleva -från frö till mat.
Barnen ska få så sina frön själva inomhus, sköta om dem, se dem växa, och sedan skörda dem.
Vi ska ta tillvara på barnens idéer kring vad de skulle vilja odla. Vi utforskar tillsammans med
dem fröets behov för att kunna växa. Vatten är en central del av förskolans projekt och
odlingen blir då en naturlig del i vattnets källa till liv. Barnen kan följa fröet genom att de är
delaktiga i dokumentationerna kring odlingarna. Vi ska hitta lösningar tillsammans med
barnen för att vara sparsamma med vattenresurserna. Vi kan använda oss av regnvatten eller
överblivet vatten från frukost, lunch och mellanmål och vattna våra plantor med.
Så här blev vår resa
Vi köpte in nya pallkragar som barnen var delaktiga att montera ihop. Barnens delaktighet
under arbetets gång har varit viktigt för oss. Jorden som blivit i våra komposter blandades upp
med nya jord. Varför det? Många frågor ställdes och barnen fick komma med hypoteser. Vem
bodde i komposten var viktigt. Varför bodde de där och vad åt de? Kunde verkligen maskarna
bajsa ny jord?
Vi planterade både inne och ute. Vi använde oss av fjolårets frön från solrosorna vi sådde då,
för att visa på fröets kretslopp. Dokumentationer användes för att visa på vad vi gjorde och för
att påminna barnen om det vi hade gjort. Att få ett visuellt stöd i sitt lärande anser vi är viktigt.
Barnen har varit delaktiga i valet av vad som skulle planteras. Eftersom solrosorna är
återkommande varje år, blev det kanske en naturlig del av barnens tankar kring odling. De
funderade även kring vem som mer tycket om solrosens frö. Några av barnen kom ihåg att
fåglarna gärna varit på besök under höst och vinter i de solrosor som vi faktiskt låtit vara kvar.
Vi valde aktivt att även så saker som vi inte visst vad som skulle komma upp för att fånga
barnens nyfikenhet inför det som skulle växa. Barnen är ofta i odlingslådorna och tittar hur det
går för fröna.
Vi reflekterar mycket över vad fröet behöver för att växa. Kan det kanske växa utan vatten?
Jord? Sol? Och varför är bajs bra?
För att kunna visa på från frö till mat valde vi att använda oss av tomatskivor. Det blir konkret
för barnen vad som läggs i jorden, men går det verkligen att få nya tomater av tomater Vi har
kommit en bra bit på vägen med våra odlingar men skörden får vänta tills hösten.
Vattnets betydelse för våra odlingar har varit en central del. Vad händer om vi inte vattnar?
Vad händer om vi vattnar? Varför då? Ny frågor ställs av barnen och barnens reflektioner blir
viktiga i arbetet framåt.
Barnens intresse för insekter skapas i samband med odlingarna. Varför vill bin, andra insekter
och fåglar vara nära våra odlingar?
VAD TAR VI MED OSS?
Att börja odlingsprojektet lite tidigare så att skörden inte hamnar mitt i sommaren. Att barnens
delaktighet och intressen är viktigt. Att kunna koppla ihop alla sinnen när det gäller odling. Att
göra det till ett levande projekt där alla uttrycksformer ingår. Att barnens hypoteser ligger till
grund för fortsatt arbete.
Vattnets betydelse för vårt liv här på jorden. Vår kropp och vår mats behov av vatten och
kärlek.
SETT OCH HÖRT:
"Om vi kastar skräp i havet, äter fiskarna upp det. När vi äter fiskarna får vi skräpet i oss"
,
" Våra frön behöver sol, vatten, jord, bajs och kärlek för att
växa" ,
GRÖN FLAGG - HÅLLBAR UTVECKLING FÖR BARN OCH UNGA
Hundratusentals barn och unga på skolor och
förskolor över hela Sverige är engagerade i
Grön Flagg. Förhoppningen a?r att Grön Flagg
ska vara första steget i ett livslångt engagemang
kring hållbar utveckling.
Grön Flagg är ett undervisningsverktyg som
hjälper skolor och förskolor att lära ut
hållbarhetsfrågor på ett spännande sätt.
Grön Flagg ingår i det internationella nätverket
Eco-Schools, som förenar miljontals barn och
unga runt om i världen. I Sverige drivs
programmet av Håll Sverige Rent.
Kontakt:[email protected] 263 00
