1

Minnesanteckningar Varvsforum Göteborg

2016-04-23—24

Årets varvsforum inleddes med hälsningar från arrangörerna. Leif Grundberg som är överintendent

för Statens maritima museer började med att tacka för senast då varvsforum för ett år sedan hölls i

Trollhättan och Lödöse. Han framhöll att arbetssättet inom Nätverket Svenska varv är ett bra sätt för

Statens maritima museer att arbeta tillsammans med dem som har erfarenheterna och kunskaperna

kring varvsepokens historia. Han nämnde att detta är vårt gemensamma 14:e varvsforum – och att

det är glädjande att antalet varvshistoriska föreningar blivit allt fler under dessa år. Slutligen nämnde

han även att kunskapen om varvhistorien efterfrågas idag även från andra aktörer än tidigare –

kanske främst i samband att varvsområdena får nya funktioner.

Björn Varenius som är museichef på Sjöfartsmuseet Akvariet hälsade deltagarna välkomna till

Sjöfartsmuseet och passade på att tacka för senast då deltog vid årsmötet hos Varvshistoriska

föreningen i Göteborg. Han berättade att museibyggnaden ligger intill en plats som heter Gamla

Varvsparken – namnet kommer sig av att detta är platsen för det första örlogsvarvet som anlades i

Göteborg vid stadens grundande i början av 1600-talet.

Hans Nilsson som är ordförande i Varvshistoriska föreningen i Göteborg hälsade välkommen till

Göteborg och framhöll förhoppningen om ett innehållsrikt möte och intressanta studiebesök. Tanken

är att deltagarna kommer se de före detta varven både från sjösidan – genom en rundtur med den

ångdrivna Färjan 4 – och från landsidan genom en promenad främst på Götaverkens och

Lindholmens gamla områden.

2

Efter litet praktisk information från Claes Wollentz från Sjöhistoriska museet som bland annat arbetar

med samordningen av Nätverket Svenska Varvs arbete – inleddes själva forumet med de första

presentationerna.

Om det industrihistoriska arvet i Göteborg

Marie Nyberg, intendent vid Göteborgs Stadsmuseum, höll en inledande presentation om det

industriella kulturarvet i Göteborg. Hon har särskilt arbetat med etnologiska dokumentationer runt

människors arbetsliv. Hon tog inledningsvis upp frågan om vad som egentligen är ett industriellt

kulturarv. Bland de definitioner som finns kan man konstatera att Riksantikvarieämbetet presenterar

en ganska vid definition av vad som kan betraktas som kulturarv – nämligen allt som påverkats av

människan – och där man kan anlägga perspektivet både på det materiella (som man kan ta på) och

det immateriella – som handlar om erfarenheter livsberättelser minnen med mera. Hon nämnde

även en definition av vad som kan betraktas som industriellt – nämligen; förädling av råvaror – där

det specifika för den industriella verksamheten handlar om att man tillför större energitillgång i

motsats till hantverkets arbetssätt.

Ett annat begrepp som är intressant i sammanhanget är industriminnen; d v s materiella lämningar

från industrialiseringen. Om man sedan använder uttryckets industrisamhällets kulturarv så blir

området mycket, mycket stort. Häri innefattas inte bara själva industriproduktionen utan även ett

helt samhällssystem, där t ex bostäder, semesteranläggningar, skolsystem, välfärdssamhällets

institutioner och anläggningar kan räknas med. Idag, när t ex UNESCO:s konvention om det

immateriella kulturarvet betonas – så blir minnena och kulturarvet även från industrialismen allt mer

omfattande.

En av de kvarvarande äldre byggnaderna på Lindholmens varvsområde. Foto: Pernilla Flyg/SMM

Marie Nyberg berättade i korthet om de industribyggnader som blivit utpekade som

byggnadsminnen; här finns Remfabriken i Gårda – där ovanligt nog även den maskinpark som fanns

kvar i byggnaden omfattas av byggnadsminnesskyddet. Hästskosömsfabriken Mustad är också

byggnadsminnesförklarad – men här gäller bara skyddet själva huset – ingen maskinutrustning (som

3

heller inte finns kvar idag) samt slutligen det mest nyligen beslutade byggnadsminnet; Bockkranen

vid Eriksbergs nedlagda varv. Kort nämnde hon att en byggnadsminnesförklaring innebär ett specifikt

utpekande av en enstaka byggnad – där skyddet i en stadsmiljö knappast sträcker sig utanför färgen

på byggnadens fasad. Slutligen nämnde hon även ett antal andra för industrihistorien betydelsefulla

enstaka byggnader eller ”platsobjekt”; t ex Juvelkvarnen (en av landets största anläggningar med bl a

väldiga spannmålssilos), Varvskranarna som fram till och med 2015 fortfarande användes vid

reparationsvarvet som drevs av holländska Damen. Tre av dem har köpts in på privat initiativ – för att

de ska bli kvar som symboler för den viktiga varvshistorien. Hon tog även upp gasklockan från 1930-

talet – som varit omdiskuterad vad gäller framtida användning eller rivning under de senaste åren.

Marie Nyberg beskrev även hur man kan finna spåren efter Göteborgs viktigaste industriella

verksamheter i flera av de arkiv som bevarats hos eftervärlden, t ex kan man hitta material i

varvshistoriska föreningens arkiv, hos Sjöfartsmuseet Akvariet, i företagsarkivet, Göteborgs

industrimuseums arkiv i Stadsmuseet, Riks- och landsarkivet, företagsarkiv som finns kvar ute hos de

verksamma företagen som Volvo och SKF, samt Stads- och Regionarkivet. När det kommer till

industrihistoriska föremålssamlingar så gjordes en omfattande insamling i samband med 1921-års

stadsjubileum. Föremål som kan kopplas till industrihistorien finns förstås i den samling som idag

finns på Stadsmuseet som utgjorde samlingar och utställningar på det nedlagda industrimuseet. Hos

Sjöfartsmuseet finns en hel del industriella föremål samt i ”Elyseum” – som beskriver de kommunala

tekniska verkens utveckling (el-, vatten-, gas-, renhållning-). Dessa samlingar finns idag litet utspridda

– vilket gör att det är svårt att veta exakt vad som ingår och var föremålen förvaras.

Marie Nyberg beskrev den så kallade varvsinsamlingen som gjordes i Göteborg under 1980-talet. Den

gav upphov till omkring 6 000 föremål. Tusen av dessa föremål registrerades in på Industrimuseet

samt ett mindre antal (t ex i form av fartygsmodeller) till Sjöfartsmuseet. I nuläget pågår ingen

specificerad industrihistorisk insamling.

Eriksbergs bockkran som 2012 utsågs till byggnadsminne. Foto: Claes Wollentz/SMM

4

Industrihistoria Väst

Sten Åke Lyngstam och Börje Johansson presenterade föreningen Industrihistoria Väst. Föreningens

syfte är att verka för att det industrihistoriska arvet tillgängliggörs, bevaras och levandegörs på olika

sätt. Att öka intresset för industrihistoria som en viktig del i utvecklingen av det moderna samhället

samt att fungera som ett nätverk för informationsutbyte, mellan dem som engagerar sig i denna del

av historien. Industrihistoria Väst har varit engagerade i samband med Västra Götalandsregionens

planer för ett industrihistoriskt center – och man är nu engagerade i de nya planerna på ett Varvs-

och Industrihistoriskt Center i Göteborg. Bland annat berättade Börje Johansson att man tillsammans

med flera andra relevanta föreningar (bland annat den varvshistoriska föreningen i Göteborg) ingår i

en lobbygrupp – som agerar för att planerna ska bli verklighet. Föreningens webbadress är

www.ihv.se – där man bland annat kan ta del av de initiativ som föreningen tagit initiativ till.

Digitala arkiv och mobila guider – om Digitalt Museum och Kulturpunkt

Pernilla Flyg från Sjöhistoriska museet inledde med en exposé över den förvandling av f d

varvsområden och sjönära kulturmiljöer som man kan se prov på i många svenska städer idag. Bra

exempel finns just i Göteborg – där en del av de stora f d varvs- och hamnområden fått ny

bebyggelse och nya funktioner – samtidigt som nya projekt hela tiden aktualiseras. Temat för

presentationen handlade om de olika digitala möjligheter som hela tiden utvecklas och där det

historiska materialet i form av fotografier och källor kan paketeras och tillgängliggöras på nya sätt.

Statens maritima museer har genom sin föremålsdatabas (PRIMUS) möjlighet att arbeta i både med

Digitalt museum och Kulturpunkt. Vid presentationen visade Pernilla Flyg hur man kan arbeta med

Kulturpunkt som är information i form av text, bilder, filmsnuttar, ljud – som man kan nå via sin

mobiltelefon. Informationen är knuten till specifika platser på kartan – och Pernilla visade ett

exempel där Sjöhistoriska museet lagt upp några av sina fotografier på platser där de olika varven i

Göteborg legat. Självfallet gör man även hänvisningar till olika länkar i denna typ av presentation – t

ex till Varvshistoriska föreningen i Göteborgs hemsida. Se: kulturpunkt.org.

Digitalt museum är en gemensam söktjänst (för PRIMUS-museerna) för både bilder, föremål och

dokument (t ex arkivmaterial i form av ritningar). Här kan man i nuläget söka i det digitaliserade

materialet hos ett fyrtiotal museer bl a Sjöhistoriska museet, Bohusläns museum, Nordiska museet

och Marinmuseum.

5

Pernilla pratade också om den definitionsstruktur som man kan använda sig av genom KulturNav

(kulturnav.org). Här finns exempelvis en lista över vilka varv som funnits i Sverige. KulturNav

innehåller alltså definitioner av begreppen som används när samlingar katalogiseras. Navet ska

användas som ett verktyg och en teknisk infrastruktur åt dem som skapar, administrerar och

förvaltar terminologi vid museer och andra så kallade minnesinstitutioner – samtidigt som poängen

är att den som vill kan använda sig av de begrepp som beskrivs i KulturNav.

Pernilla Flyg avslutade genom att hänvisa till att Sjöhistoriska museet erbjuder fotografier från sitt

fotoarkiv som kostnadsfritt kan laddas ner som lågupplösta bildfiler från Digitalt museum. Dessa

bildfiler kan användas till webbpublicering eller till enkelt tryck i litet format. Ange bara fotografnamn

och källhänvisning till museet. Det går även att kostnadsfritt beställa upp till fem högupplösta

bildfiler per person och månad av fotografier som finns i Sjöhistoriska museets fotoarkiv.

Varvsverksamhet på Varvsudden i Landskrona 100 år

Ove Elf, som är ordförande för Varvshistoriska föreningen i Landskrona berättade om hur det gick till

när den moderna varvsverksamheten i Landskrona påbörjades. Efter ett beslut i stadsfullmäktige

1915 påbörjades arbetet med utfyllnad av det område där varvet sedan byggdes upp. Första

fartygsbygget påbörjades sedan 1918. Citatet ”Ett varv byggdes upp direkt ur havet” stämmer väl

överens med hur det faktiskt gick till för 100 år sedan. Under 2015 genomförde Varvshistoriska

föreningen i Landskrona ett firande genom olika seminarier och en utställning om den 100-åriga

varvsverksamheten på Varvsudden. Samarbetspartner var Arbetarrörelsens arkiv och Centrum för

Arbetarhistoria. I utställningen och seminarierna fick man insyn i hur yrkeslivet påverkade

människorna som arbetade på varvet. Ett genomgående tema för föreläsningarna var människor och

händelser under de 100 åren.

Bygget av dockan i Landskrona, foto från utställningen.

Det sista fartyget som byggdes på Öresundsvarvet sjösattes 2007. Idag bedriver varvet

reparationsverksamhet och har drygt 400 miljoner kronor i omsättning – vilket gör att man ser

6

möjlighet att eventuellt investera i en ny större torrdocka. Samtidigt är förstås verksamheten på

varvet mycket annorlunda än under storhetstiden efter 2:a världskriget. Då fanns 3 500 anställda på

varvet, idag är det 60-100 personer. Men när reparationer görs i dockan kommer specialiserad

arbetskraft, t ex från maskintillverkaren eller från varvet där fartygen ursprungligen byggdes.

Varvsspelet i Uddevalla

Vambola Kallaste, som är engagerad i Varvs- och industrihistoriska föreningen i Uddevalla,

presenterade ett teaterprojekt som planeras inför sommaren 2017 i Uddevalla. Det är ett projekt

som går under namnet Varvsspelet – där författaren Ulf G Eriksson nu inriktar sig på historien om

Uddevallavarvets storhetstid – men även den stora nedläggningen 1986. Teaterföreningen som står i

fokus för projektet heter Studio 22 och har stöd främst från ABF. Just nu pågår intervjuarbete med

människor som arbetet på varvet – för att uppsättningen ska bygga på verkligheten i hög

utsträckning. Spelet kommer att hållas i maskinverkstaden som är en av de kvarvarande större

byggnaderna på det f d varvsområdet. Föreställningarna av varvsspelet är planerat till veckorna 28-

31 i Uddevalla.

Uddevallavarvets organisation – dokumentation och planerad trycksak

Stefan Brännvik presenterade en dokumentation av på vilka sätt arbetet inom både produktion och

planering var upplagd vid Uddevallavarvet under varvets storhetstid. Genom de undersökningar som

han själv och några ytterligare medlemmar i varvshistoriska föreningen gjort har man kunnat

rekonstruera både organisation och vilka personer som hade de olika funktionerna med en hög

detaljnivå. Sammanställningen kan komma att bli ett dokumentationsmaterial som både

specialintresserade och framtida forskning kan ha glädje av. Janne Dahl, som är ordförande i Varvs-

och industrihistoriska föreningen i Uddevalla, berättade litet om de dokumentations och bokprojekt

som tidigare gjorts av föreningen.

Uddevallavarvet. Foton från Varvs- och Industrihistoriska föreningen i Uddevallas hemsida.

Visning och rundvandring i Sjöfartsmuseet Akvariet

Efter se sista presentationerna höll museichefen Björn Varenius en visning i Sjöfartsmuseets

utställningar. Bland annat inriktades den på handelns och sjöfartens betydelse för Göteborgs

grundande. Även varvshistoria diskuterades främst i basutställningen ”Stad längs vattnet”.

7

Söndag 24 april

Göteborgsvarven från älven och på land

Söndagen ägnades helt åt besök på de f d varvsområdena i Göteborg. Dels gjordes en resa med

ångfartyget Färjan 4 som drivs och underhålls av Sällskapet Ångbåten. Ombord var Ingvar Kronhamn

kunnig guide. De områden som kunde ses från vattnet eller land var på Hisingssidan Lindholmens

varvsområde, Eriksbergs varv samt Götaverkens stora varvsområde. Dessa tre varv hade sin

storhetsperiod under 1900-talet. På södra sidan Göta älv kunde man se platsen för Nya varvet som

grundades på 1700-talet).

Björn Varenius och Hans Nilsson i varvshistoriska föreningens lokal. Foto: Pernilla Flyg/SMM

T v Götaverkens gamla varvsområde, t h Ingvar Kronhamn ombord på Färjan 4, Foto: Fredrik Blomqvist/Claes

Wollentz/SMM

8

På Götaverksområdet sköttes rundvandringen av Hans Nilsson från varvshistoriska föreningen. Under

vandringen besöktes även varvshistoriska föreningens lokal som ligger inne på Götaverkens gamla

område. Här kunde man bl a se föreningens innehållsrika arkiv där en stor samling av varvets egna

fotodokumentationer ingår. I föreningens lokal finns även ett antal modeller av både fartyg såväl som

själva varven. Bland annat diskuterades hur man från föreningarnas sida bör arbeta med hemsidor – t

ex för att presentera material och hålla föreningsmedlemmarna à jour med vad som händer i

föreningen.

Presentation av Fiskebåtarna och varven – Skeppsbyggarna 2

Den nyutkomna boken presenterades av Lennart Bornmalm och Krister Bång. Boken är en

fortsättning på det stora arbete man lagt ned på att dokumentera de många varv som var

specialiserade på att bygga fiskebåtar av trä. Detta är den tredje boken i en ambitiös bokserie – som

riktar in sig speciellt på fiskebåtsvarv i Bohuslän, Göteborg, Halland, Skåne, Blekinge samt Småland.

Krister Bång & Lennart Bornmalm, foto: Claes Wollentz

Avslutning

Varvsforum avslutades ombord på Färjan 4 där Claes Wollentz och Fredrik Blomqvist delade ut en

utvärderingsblankett och uppmanade deltagarna att lämna synpunkter inför nästa arrangemang.

Se fler foton på nästa sida!

9