1
REDIGERING: CECILIA HAGELIN Redaktör: Charlotte Lundqvist | [email protected] | 040-28 24 30. Barn & föräldrar 17 CITY · ONSDAG 19 MARS 2014 Mammor från fattiga länder upplever fler komplikationer under sina graviditeter än svenska kvinnor. Språksvårigheter tros vara en bidragande orsak. – Det finns en uppen- bar brist på tolk i nästan vartenda dödsfall, säger överläkaren Birgitta Es- sén. När vi i Sverige pratar om att utrota mödradödlig- heten så är det oftast den utanför lan- dets gränser som är på ta- peten. Statistiskt är Sverige ett av de säkraste länderna i världen att föda barn i. Men för kvinnor som in- vandrat från låginkomst- länder i Afrika Asien och Mellanöstern är riskerna betydligt högre än för res- ten av befolkningen. – Det kan vara att mam- man dör, blir svårt sjuk, eller att barnet dör, säger Birgitta Essén, docent i In- ternationell mödrahälsa vid Uppsala universitet och tidigare överläkare för kvinnokliniken i Malmö. Hon har studerat mödra- dödligheten bland invand- rade kvinnor och kommit fram till att risken för att mamman eller barnet ska avlida är fyra gånger högre än genomsnittet. Många av dödsfallen hade gått att förhindra med ordentliga vårdplaner och en bättre ut- byggd tolkverksamhet. – Skillnaderna skulle gå att jämna ut om Social- styrelsen gjorde en tillsyn av tolkanvändningen, säger Birgitta Essén. Svårt att förstå systemet Hodan Ilmi, 34 år, har fött fem barn på kvinnoklini- ken i Malmö. Under de för- sta två graviditeterna var hon i behov av tolk som kunde översätta mellan somaliska och svenska. – Ibland fanns ingen och ibland telefontolk, man kunde höra dem stå och diska och skrika på sina barn, berättar hon. För Hodan Ilmi fungera- de kontrollerna hos barn- Högre risker när utlands- födda kvinnor väntar barn Kommentar av kvinnoklinikens chef Andreas Herbst: Jag är överens med Birgitta Essén om att det i kritiska situationer är viktigt med kommuni- kation. Vi brukar kunna få tolkar på alla språk, i första hand på telefon. Men har man någon som är inlagd kan man inte hela tiden ha en tolk närvarande utan man får boka några till- fällen och sedan finns det tillfällen när kommunika- tionen inte blir som man vill. Vi har personal som pratar olika språk. Rätt ofta lyckas vi lösa situationerna med någon i tjänst.” morskan ändå bra. Det var svårare att förstå syste- met de gånger hon behöv- de söka vård utan att ha en tid bokad. Hon fick mag- smärtor och förstod inte varför barnmorskorna bara frågade om hennes adress och personuppgifter istället för att kontrollera att allt var bra med barnet. Vänin- norna hade en viktig roll i att lotsa henne rätt. En uppfattning om de ökade riskerna är att det be- ror på att kvinnan inte går på kontroller i tid eller att kvinnlig omskärelse skul- le försvåra förlossningarna. Enligt Birgitta Essén är det inte förklaringen. – Det finns en uppenbar brist på tolk i nästan varten- da dödsfall. Rädsla för kejsarsnitt Kommunikation blir ex- tra viktigt i de fall kvinnor- na har med dåliga erfaren- heter av mödravården i hemlandet. Där kan till exempel ett kejsarsnitt vara förknippat med mycket större risker än vad det är i Sverige. Har man inte pratat om detta kan det bli så att kvinnan av rädsla motsätter sig ett akutsnitt om det skulle behövas. Hodan Ilmi bekräftar detta: – Jag är jätterädd för kejsarsnitt. Kan man inte vänta så hade jag sagt ja men jag hade varit orolig, sä- ger hon och berättar att ock- så bedövningen vid snittet oroar henne eftersom hon är rädd för att få men av den. I Sverige har hon fött alla barnen utan smärtlindring. Ett lagbrott – Tolkproblem är ett lag- brott. Man har en skyldig- het att kommunicera efter- som vården ska ges i sam- förstånd, säger Birgitta Es- sén. På mödravårdcentralen är det viktigt att ge mer tid vid inskrivningen om pa- tienten inte är född i Sve- rige och vara öppen för att det kan finnas sjukdomar med i bilden som inte är så vanliga här. – När man jobbar lokalt behöver man ha ett globalt perspektiv. En oklar feber kan vara malaria. CHARLOTTE LUNDQVIST FAKTA Ny avhandling om mödradödlighet Sex kvinnor om året avlider i samband med förlossning i Sverige. Risken för mödradödlighet är betydligt högre för utlands- födda kvinnor än för svensk- födda visar en ny avhandling av Annika Esscher från Upp- sala universitet. Språksvårigheter var i flera fall en bidragande orsak. Avhandlingen visade också att den verkliga mödradödlig- heten låg 64 procent högre än vad Sverige rapporterar till WHO. Birgitta Essén. TELEFONTOLK ”Ibland fanns ingen och ibland telefontolk, man kunde höra dem stå och diska och skrika på sina barn.” HODAN ILMI OM SINA TOLKERFARENHETER

Högre risker när utlandsfödda kvinnor väntar barn

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Tolkbristen på förlossningsavdelningarna gör att risken för allvarliga komplikationer ökar.

Citation preview

Page 1: Högre risker när utlandsfödda kvinnor väntar  barn

REDIGERING: CECILIA HAGELIN

Redaktör: Charlotte Lundqvist | [email protected] | 040-28 24 30. Barn & föräldrar 17CITY · ONSDAG 19 MARS 2014

Mammor från fattiga länder upp lever fler komplikationer under sina graviditeter än svenska kvinnor. Språksvårigheter tros vara en bidragande orsak. – Det finns en uppen-bar brist på tolk i nästan vartenda dödsfall, säger överläkaren Birgitta Es-sén.

När vi i Sverige pratar om att utrota mödradödlig­

heten så är det oftast den utanför lan­dets gränser som är på ta­peten.

Statistiskt är Sverige

ett av de säkraste länderna i världen att föda barn i. Men för kvinnor som in­vandrat från låginkomst­länder i Afrika Asien och Mellanöstern är riskerna betydligt högre än för res­ten av befolkningen.

– Det kan vara att mam­man dör, blir svårt sjuk, eller att barnet dör, säger Birgitta Essén, docent i In­

ternationell mödrahälsa vid Uppsala universitet och tidigare överläkare för kvinnoklinik en i Malmö.

Hon har studerat mödra­dödligheten bland invand­rade kvinnor och kommit fram till att risken för att mamman eller barnet ska avlida är fyra gånger högre än genomsnittet. Många av dödsfallen hade gått att förhindra med ordentliga vårdplaner och en bättre ut­byggd tolkverksamhet.

– Skillnaderna skulle gå att jämna ut om Social­styrelsen gjorde en tillsyn av tolkanvändningen, säger Birgitta Essén.

Svårt att förstå systemetHodan Ilmi, 34 år, har fött fem barn på kvinnoklini­ken i Malmö. Under de för­sta två graviditeterna var hon i behov av tolk som kunde översätta mellan somaliska och svenska.

– Ibland fanns ingen och ibland telefontolk, man kunde höra dem stå och diska och skrika på sina barn, berättar hon.

För Hodan Ilmi fungera­de kontrollerna hos barn­

Högre risker när utlands- födda kvinnor väntar barn

Kommentar av kvinnoklinikens chef Andreas Herbst:

Jag är överens med Birgitta Essén om att

det i kritiska situationer är viktigt med kommuni­kation. Vi brukar kunna få tolkar på alla språk, i första hand på telefon. Men har man någon som är inlagd kan man inte hela tiden ha en tolk närvarande utan man får boka några till­fällen och sedan finns det tillfällen när kommunika­tionen inte blir som man vill. Vi har personal som pratar olika språk. Rätt ofta lyckas vi lösa situationerna med någon i tjänst.”

morskan ändå bra. Det var svårare att förstå syste­met de gånger hon behöv­de söka vård utan att ha en tid bokad. Hon fick mag­smärtor och förstod inte varför barnmorskorna bara frågade om hennes adress och personuppgifter istället för att kontrollera att allt var bra med barnet. Vänin­norna hade en viktig roll i att lotsa henne rätt.

En uppfattning om de ökade riskerna är att det be­ror på att kvinnan inte går på kontroller i tid eller att kvinnlig omskärelse skul­le försvåra förlossningarna.Enligt Birgitta Essén är det inte förklaringen.

– Det finns en uppenbar brist på tolk i nästan varten­da dödsfall.

Rädsla för kejsarsnittKommunikation blir ex­tra viktigt i de fall kvinnor­na har med dåliga erfaren­heter av mödravården i hemlandet. Där kan till exempel ett kejsarsnitt vara förknippat med mycket större risker än vad det är i Sverige. Har man inte pratat om detta kan det

bli så att kvinnan av rädsla motsätter sig ett akutsnitt om det skulle behövas.

Hodan Ilmi bekräftar detta:

– Jag är jätterädd för kejsarsnitt. Kan man inte vänta så hade jag sagt ja men jag hade varit orolig, sä­ger hon och berättar att ock­så bedövningen vid snittet oroar henne eftersom hon är rädd för att få men av den. I Sverige har hon fött alla barnen utan smärtlindring.

Ett lagbrott– Tolkproblem är ett lag­brott. Man har en skyldig­het att kommunicera efter­som vården ska ges i sam­förstånd, säger Birgitta Es­sén.

På mödravårdcentralen är det viktigt att ge mer tid vid inskrivningen om pa­tienten inte är född i Sve­rige och vara öppen för att det kan finnas sjukdomar med i bilden som inte är så vanliga här.

– När man jobbar lokalt behöver man ha ett globalt perspektiv. En oklar feber kan vara malaria.

CHARLOTTE LUNDQVIST

FAKTA

Ny avhandling om mödradödlighetSex kvinnor om året avlider i samband med förlossning i Sverige. Risken för mödradödlighet är betydligt högre för utlands-födda kvinnor än för svensk-födda visar en ny avhandling av Annika Esscher från Upp-sala universitet. Språksvårigheter var i flera fall en bidragande orsak. Avhandlingen visade också att den verkliga mödradödlig-heten låg 64 procent högre än vad Sverige rapporterar till WHO.

Birgitta Essén.

TELEFONTOLK”Ibland fanns ingen och ibland telefontolk, man kunde höra dem stå och diska och skrika på sina barn.”HODAN ILMI OM SINA TOLKERFARENHETER