Här är 2018 års resor • 6 Välkommen till gruvligt fina ...Nr 4 2017 Utgiven av Seniora Läkare –intresseförening i Sveriges läkarförbund Seniora CLäka S P E re I A L N

Nr 4 2017 Utgiven av Seniora Läkare – intresseförening i Sveriges läkarförbund

Seniora LäkareSPE

CIALNUM

MER

Varför vara med i Seniora Läkare?Tidningen ställde frågan till någramedlemmar i föreningen Seniora Läkare.Läs vad de svarade. 4-5

Förverkligad science fiction i hörselvärlden!

Här är 2018 års resor • 6 Välkommen till gruvligt fina Falun • 8-11

COCHLEÄRT IMPLANTAT

22-23

Vad bör en intresseföreningi Läkarförbundet ägna sigåt? Kom gärna på våra vår-och höstmöten ochdebattera . Skriv i vår tidningSeniora Läkare om vad dutycker vi ska fokusera på.

t Efter några år som ordförande såkan jag se att medlemmarna har olikaintressen. Många vill möta gamlakollegor, andra vill framför allt få tadel av nyheter inom det medicinskaområdet. Vår och höstmötena ger godfortbildning inom många områden. Andra vill resa tillsammans till

intressanta resmål. Denna inriktning,en blandning av social och medicinskverksamhet, är mycket viktig att bibe-hålla och utveckla. Fackliga frågor blir dock allt vikti-

gare för oss seniora läkare. Sjukvårdenär inne i en mycket besvärlig kris medstora bemanningsproblem, särskiltinom primärvården och psykiatrin.Därtill innebär för få vårdplatser ettavsevärt arbetsmiljöproblem som ökarflykt av personal.

Förslag att ta ifrån läkare legitimationenvid 70 år övervägsSeniora läkares erfarenhet och kom-petens behövs i debatten och i vården.Många seniora läkare väljer att fort-sätta att arbeta och gör viktiga

insatser inom framför allt primärvård,psykiatri och patologi. Nu övervägersocialminister Annika Strandhäll attsätta en åldersgräns för att kunnavara verksam som läkare. Vi skulle blideslegitimerade vid 70 års ålder! Transportarbetarförbundet

lyckades stoppa att taxi- och lastbils -chaufförer inte skulle få köra efter 70års ålder då detta betraktades somåldersdiskriminering. Vi åldras olikaoch förmågan att fortsätta arbetavarierar. Styrelsen kommer att kartlägga

omfattningen av seniora läkares verk-samhet efter 65 års ålder. Vi senioraläkare kan aldrig acceptera att viförlorar legitimationen vid 70 årsålder utan individuell bedömning.Detta är säkert en fråga som kommeratt engagera många och där har vårförening en viktig roll. Jag har flera gånger skrivit om att

även pensionerade läkare bör gesmöjlighet att skriva elektroniskarecept (E-recept). Socialdepartemen-

tet har uppdragit åt Läkemedelsverketatt utforma en webblösning för allaläkare. Det var med möda jag fick in iLäkarförbundets remissvar att ävenpensionerade läkare ska ges dennamöjlighet.

Vi är starkare som medlemi en stor organisationSeniora läkare är ingen yrkesföreningi Läkarförbundet, men det är viktigtatt vi är representerade i förbunds -styrelsen för att bevaka och påverkasjukvårdens utveckling, arbets -förhållanden, mentorskap, lönevillkoroch pensionsfrågor. Vår kompetens ärsärskilt viktig i etiska frågor och läke-medelsfrågor. Där är vi också repre-senterade. Vi är starkare om vi är medi en stor organisation än om vi är enfristående förening. Hälso- och sjukvården är kraftigt

ojämlik i Sverige. Vi seniora läkarearbetar för att en statlig väntelista försjukhusbunden vård upprättas. Viförsöker få med de stora pensionärs-förbunden i Sverige på detta för attskapa opinion. Bästa/bäste medlem eller presumtiv

medlem, hoppas denna ledare väcktditt intresse så attdu vill var med i vårförening och delta idebatten i mångaangelägna frågor.

2 Seniora Läkare | 4 2017

Seniora Läkares redaktionskommitté FAKTA | Detta gäller för medlemmar i Seniora Läkaret Seniora Läkare är en intresseförening inomSveriges Läkarförbund. För att vara med iSeniora Läkare måste du vara medlem i Läkar-förbundet. Du behöver inte ha uppnått en vissålder för att få bli medlem.

Medlemsavgiften i Seniora Läkare är 250kr/år. Avgiften debiteras samtidigt med Läkar-förbundets medlemsavgift. Du söker medlem-skap lättast via vår hemsida www.slf.se/senioreller genom att kontakta sekreteraren [email protected] Tel: 072 5431333.

Som senior och pensionerad läkare har du 50 procents rabatt på Läkartidningens fortbild-ningar och symposier.

Om du, när du upphört med din yrkes -verksamhet, vill ha reducerad medlems avgift i Läkarförbundet kan du anmäla dig som pen-sionärsmedlem där. Medlems avgiften är för närvarande 876 kr/år. Du har som pen-sionärsmedlem kvar Läkartidningen och kanutnyttja erbjudanden om resor, fritidsboendeetc, men förlorar juridiskt stöd som beröryrkesverksamheten. Din yrkesförsäkring iFolksam påverkas inte så länge du är medlem i Läkarförbundet.

TorstenMossberg

Anestesiolog, f.d medicinal-råd i Social-styrelsen.Sekreterararei SenioraLäkare.Expert i IVO.

MarianneOrs

Kliniskneurofysiologvid Skånesuniversitets -sjukhus.Webbansvarigför SenioraLäkare

JosefMilerad

Redaktör för SenioraLäkare ochskolöver-läkare.

Redigering: Christer Bark.

Det går bra att kontakta oss via [email protected]@[email protected]

Tidningen Seniora Läkare ges ut av Seniora Läkare,intresseförening i Sveriges läkarförbund.Tidningen kommer ut med fyra nummer om året (mars, juni, oktober och december).

Vem minns inte Läkare-sällskapets nu avsom-nade men så trivsammaRiksstämma? Manträffade gamla och nyaarbetskamrater och

vänner, lyssnade på lättsamma ellertankeväckande föredrag och debatteroch gick på troféjakt. Från den storautställningen kunde man återvändamed en tygpåse full av kulspetspennor(som oftast försvann redan efter envecka) och färgglada broschyrer (somofta kastades redan på väg hem). Ett beprövat framgångsrecept för

ett läkarmöte är således en väl avvägdkombination av socialt mingel,intressant fortbildning och pennjakt.

Detta av Riksstämman utveckladekoncept har för medlemmar i SenioraLäkare återuppstått i en förädlad form– det handlar om våra vår- och höst-möten.Ni som inte är medlemmar eller

ännu inte varit med kommer attkänna igen det bästa från förr.Trivsam social samvaro med kollegeroch vänner blandas med tanke -väckande föreläsningar. Ett lyft jämfört med gamla

stämman är att mötena inte ärförlagda till Älvsjömässans slitnabetongbunker utan till många avSveriges vackraste eller kultur -historiskt intressanta platser. Matenligger också långt från mässhallarnas

snabbmat till ockerpris – här serverasomsorgsfullt tillagade lokala speciali-teter.Troféjakten på kulspetspennor ger

idag ett mer magert byte – detbegränsar sig till konferensanlägg-ningens enkla skrivdon. Men vad gördet när alla ändå skriver på sin paddaeller smartphone? Så ge dig själv en julklapp som

varar hela nästa år – bli medlem ochanmäl dig till nästa möte.

Josef Milerad

redaktören har ordet

Gamla ”Riksstämman” i ny skepnad

Anders Dahlqvist, ordförande i föreningen Seniora Läkare

ledare

Seniora Läkarefyller många behov

t Många har kontaktat mig och undrat om debi-teringen av Seniora Läkares årsavgift (250 kronor)och om de är kvar i föreningen trots att de intebetalat någon årsavgift.

Vi har naturligtvis inte uteslutit någon medlem pågrund av utebliven årsavgift eftersom problemetligger hos Läkarförbundet, som har haft storaproblem med sitt medlemsregister ochdebiterings ordningen.

I slutet av november borde du som medlem hafått en avi som rör avgiften för 2017.

Det sena utskicket av avin för 2017 harnaturligtvis orsakat en del problem för vårskattmästare i form av ebb i kassan.

Vi har haft en intensiv dialog med Läkarförbun-det i frågan och hoppas nu att du som medlem skafå din avi för årsavgiften 2018 i vår.

Nu hoppas vi på bättre ordning i framtiden ochatt alla nu betalar sin årsavgift för 2017 så attföreningens affärer kommer i ordning.

Torsten Mossberg

Säg din mening!Vad vill du attatt föreningen ska fokusera på?

Klargörande om årsavgiften – Så här ligger det till

17Seniora Läkare | 4 201616 Seniora Läkare | 4 2016

5-10 februari � Resan inleds med en övernattning iAtlasbergen på Kasbah Angour AtlasMountain i Tahanaout med utflykt iAtlasbergens omgivningar och dalgångarsom så här års bjuder på blommandemandel- och körsbärsträd. Därefter far vi till Marrakech och bor

fyra nätter på femstjärninga och exklu-siva Hotel Es Saadi. Resan kommer bl.a. att innehålla

besök på torget Djeema el Fna och dengamla medinan och kända sevärdhetersom Bahia-palatset, Dar Si Said, Tiskiwin-muséet, Musée de la Palmeraie, JardinMajorelle/Musée d'Art Islamique ochutflykt till Asni- och Ouriganedalarnamed besök i berberbyar.� Information om program och anmälan:Birgitta Kjellander BK Travel Solutions ABBox 4052, 203 11, Malmö. Tel: 040-60 60220.Mejl: [email protected] Läs mer om reseprogrammet på:http://www.bktravelsolutions.se/media/269932/program_s_l_marrakech_2017.pdf

8-10 mars Opera- och konstresa Kalevalaopera med Leif Segerstam

� Under två dagar tar vi del av Åboshistoria och kulturliv. På konsertcentretLokomo ser vi Leif Segerstam (bilden)dirigera Åbo Symfoniorkester i den nyupp-täckta operan Die Kalewainen in Pochjolaav Karl Müller-Berghaus från 1872. Operaföreställningen är en del av

Finlands 100-årsfirande. Vi ser även Åbo Konstmuseum, dom-

kyrkan, Åbo slott, det nya och i arkitek-tursammanhang omtalade S:t Henrikskonstkapell och besöker konstnären Jan-Erik Andersson i hans egenhändigt

byggda hem och ateljé, Lövhuset. Vi bor på fyrstjärniga Hamburger

Börs vid Salutorget. Ciceron är radio-redaktören och Åboprofilen HedvigLångbacka.� Bokning (senast 10 janurari 2017)och information, Ola Olsson på Mejt-resor. Tel: 0704-22 01 74.Mejl: [email protected]. Komplett reseprogram: http://mejtresor.se/resor/abo.html

8-15 april Gastronomi, trädgård, konst och arkitektur � Resa med Spanienexperten Catherine Urwitz och trädgårds -mästare Lars Krantz. Vi ser Gaudís organiska former i

Parc Güell och Casa Milá, stadsförny-else i området Diagonal Mar medmodern form, ljus, vatten ochgrönska. Modernismens Eixample,rosenträdgård, koloniodling, salu -hallen La Boquería, spännandebutiker och historiska stadsdelenBorns kyrka Santa Maria del Mar.I eleganta kvarteren Pedralbes

besöker vi en palats trädgård ochklostret El Monasterio. Unikt besökgörs i den berömde spanske arkitek-ten Oscar Tusquets privata villaträd-gård på Villa Andrea.

En dag tillbringas vid kusten norrom Barcelona med stadspromenad iGirona, botaniska trädgården iBlanes och i Lloret del Mar besöker viparken Santa Clotilde. Fyrstjärnigtboende mitt emot katedralen La Seu. � Information och bokning: Favoritresor. Tel: 08-66 01 800.Mejl: [email protected]äs mer på:www.favoritresor.se/lakarebarca

13-19 september Historia, grönska och keltisk kultur� Resan börjar med litterära Dublinmed St Patricks katedral och dessgeorgianska arkitektur. Vi beser Trinity College och träd-

gårdshalvön Wicklow utanför Dublin,med imposanta Powerscourt Castle. Joyce Tower och klosterruinernas

Glendalough. James Joyce, JonathanSwift, Thomas Moore och OscarWilde är litterära storheter som vi lärkänna på en promenad i författarnasspår, liksom det nya irländskakvalitets köket under en gastrono-misk promenad. Den gröna västkus-ten med Connemara, Aran Islandsoch Cliffs of Moher. Svensk ciceron ärEva Ward bosatt på Irland sedan över30 år.� Information och intresseanmälantill Favoritresor. Tel: 08-66 01 800. Mejl: [email protected]. Läs mer på: www.favoritresor.se/lakareirland

16-22 oktober Konst- och kulturresa � Kulturrådet och italienkännaren

Hans Lepp tar oss med till sinafavorit platser i Venedig, Vicenza ochRavenna. Vid sidan av klassiska besöksmål

som Markuskyrkan och Dogepalatsetbesöker vi bl a Scuola di San Roccomed Tintorettos målningar ochkyrkan Santa Maria Gloriosa dei Frarimed konst av bl a Donatello ochBellini. Från Venedig tar vi oss till Vicenza,

renässansarkitekten Palladioshemstad. I denna vackra stad medsynliga spår från romartiden ser vibland annat Palladios berömdateater och hans villor vilka ligger istadens omgivningar. En av dagarna gör vi en heldagsut-

flykt till Ravenna där vi tar del avstadens rika bysantinska arv med bl aSan Vitale kyrkan med de berömdamosaikerna av kejsar Justinianus ochhans gemål Teodora. Vi avslutar vårresa med vinprovning hos contessaCamerini i hennes vackra Villa Mont-ruglio.� Reseinformation och bokning: Ola Olsson på Mejtresor.Tel: 0704-22 01 74.Mejl: [email protected] reseprogram:http://mejtresor.se/resor/venedig.html

� På Seniora Läkares (f.d. SÄL:s)hemsida www.slf.se/sal får du alltidfärsk information om våra resor.� Kontaktpersoner för resorna: Kerstin Strö[email protected] Christina [email protected]

resor | Seniora Läkares reseprogram

Marrakech och Atlasbergen Åbo

Irland

Venedig, Vicenza och Ravenna

Håll dig uppdaterad!

spännanderesor 20175

I Åbo besöker vi konstnären Jan-Erik Anderssons egenhändigtbyggda hem och ateljé, Lövhuset.

Resan inleds med utflykt i Atlas -bergens omgivningar och dal-gångar som bjuder på blommande mandel- och körsbärsträd.

Barcelona

Fulltecknad!

föreningsnytt | Höstmötet i Arjeplog

En häftig upplevelse!

Foto: Torsten Mossberg

� HELIKOPTERTURER� FANTASTISKA FJÄLLVYER� BESÖK PÅ UNIKA SILVERMUSÉET� KULINARISKA UPPLEVELSER� SPÄNNANDE FÖREDRAG

� HELIKOPTERTURER� FANTASTISKA FJÄLLVYER� BESÖK PÅ UNIKA SILVERMUSÉET� KULINARISKA UPPLEVELSER� SPÄNNANDE FÖREDRAG

Sidorna 6-10Sidorna 6-10

S

Är det vi kallar förkultur en produkt avvår civilisation ochvåra sociala struktu-rer? Det är sannoliktvad flertalet kultur -

arbetare och media som skriver omkultur anser. Neurobiologisk forsk-ning som går allt djupare in i medve-tandets och känslornas biologi hardock en kompletterande förklaring.Det vi lägger i begreppet skapandekultur kan även vara en biologisk kon-sekvens av hur vår hjärna bearbetaroch förhåller sig till den informationom omvärlden vi får via våra sinnen.

Karolinska Institutet där mångaforskare har ett stort intresse förkultur och själva ofta är verksammainom kultursektorn arrangerar åter-kommande symposier kring kultur,medicin och biologi. Grundvetenskappresenteras på ett lättillgängligt sättav ledande forskare och presentatio-nerna varvas med musikinslag fram-

förda av framstående svenska musiker.Det senaste symposiet ”Brain and

Culture” var tillägnat den nu fram-lidne Georg Klein, internationelltframstående cancerforskare, menockså en litterär profil som skrev etttiotal uppmärksammade böcker. Sym-posiet arrangerades av GunnarBjursell, Ingemar Ernberg och FredrikUllén med stöd av Georg och EvaKleins stiftelse. Musiken uppfördes avbl. a. flöjtisten Sharon Bezaly vonBahr, saxofonisten Joakim Milder ochFredrik Ullén, KI.

• Antonio Damasio professor i neuro-vetenskap och psykologi vid Universityof Southern California, men för deflesta kanske mest känd för sina bäst-

säljande böcker såsom Descartesmisstag: känsla, förnuft och denmänskliga hjärnan, inledde med att gekänslolivet en evolutionär förklaringoch söka lokalisera känslors tänkbaralokalisation i centrala nervsystemet.

Damasio menar att man kanbetrakta känslor som en del avkroppens homeostas d.v.s. strävanefter en fysiologisk balans. Det vikallar känsla och medvetande har sittursprung i en sammansatt informationom vad som sker i vår egen kropp ochvad som sker i vår omvärld. Det är deninformationen som ger oss förmåganatt agera på det som händer i våromgivning eller integrera nyaimpulser i vår samlade erfarenhet.Man kan se paralleller till detautonoma nervsystemet som ocksåjusterar och anpassar kroppsfunktio-ner utan att den styrningen når vårtmedvetande.

Den information som känslorna för-medlar kan utmynna i ganskakomplexa och långsiktiga beslut och

vetenskap & kultur


Vår hjärna enkulturell gåta

Antonio Damasio

1

Dessutom menar

D

Denf

Det som vie

H Hjärnforskning har

v att musiken fungerar som etts

K

H

Koncent-

r

•

Vi lever länge.

I mitten av

1990-talet var m

edellivsläng-

79 5 år,

pensionär med oför

ändrad pension

s-

dag vid 65 år. P

rognoser är doc

k

vanskliga. Det d

å ”nya pensions

syste-

met” som införde

s för ca 20 år se

dan

nosticerade att

medellivslängden

till dags dato.

Systemets legitimitet kan

undergrä-

vas, risk finns fö

r ökat inslag av

politisk populism

, ökat försiktigh

ets-

sparande mm.

Göran Hägglund

och Göran

Johnsson, tidiga

re ordförande fö

r

fackförbundet M

etall, har på Pen

-

n uppdrag, geno

mfört en

knaden

s

t arbeta efter 65 år

AMHÄLLET HAR INTE HÄNGT MED

Efter 65 år

förlorar du

en radrättigheter

och skydd år 2020. Samtidigt b

ehöver arbets-

marknadens parte

r justera sina avt

al.

Åldersgränsern

a i A-kassan och

trygg-

hetssystemen måste ock

så följa med.

För den som närmar sig de

n

magiska 65-årsdag

en finns mycket at

t

ta ställning till.

Det gäller inte b

ara

om man ska fortsätta

att arbeta utan

också de olika v

illkor som gäller f

ör

arbetsrätt och p

ension samt de för

-

d ingar som kan påv

erka försäk-

även vid arbete

efter 65 års ålde

r.

Efter 180 dagar

kan dock Försä

krings-

kassan besluta o

m stopp i sjukpen

-

ningen. Arbeta

r du efter 70 år

s ålder

kan du få sjukp

enning under h

ögst

180 dagar. Du k

an inte få sjuke

rsätt-

ning (fd förtidsp

ension) efter 65

års

ålder.

Du har rätt till s

juklön från arbe

ts-

givaren (sjukda

g 2 - 14) om denne

har

kollektivavtal. V

id tidsbegränsa

d

anställning mindre än

en månad har

du rätt till sjukl

ön efter 14 daga

r.

ikernas a-kassa,

AEA,

äk ingen fö

r

För den som arbetar

efter 65

det angeläget a

tt arbetsmarkn

också väger in e

tt flertal fakto

ger möjlighet till fort

satt vida

ning, karriärväx

ling, individu

faktorer och ön

skemål om tj

ringsgrad mm. Den tid

igare

gränsen mellan yr

kesliv och

närstillvaro som

65-årsdage

senterade ersät

ts alltmer a

”gråzon” där ar

bete blan

friare period i l

ivet.

I denna artikel

present

tat olika försäkr

ingar oc

streck baserat p

å inform

I Seniora Läkare nu

mmer 4 2014 intervjuad

e vi 76-årige läkare

n Lars Herngren so

m fortfarande arbeta

r. För honom och alla ö

ver 65 års ålder fin

ns det en del att tä

nka på då samhällets rä

ttigheter och kollekt

ivavtalad

och privata försäkr

ingsskydd förändra

s.

Foto: Stefan Nils

Därför är vi med i Seniora Läkare


Göran Aurelius, barnhälsovårdsöverläkare och författare:

t Jag värdesätter föreningens alla verk-samheter: den goda mixen av kunskaps-förmedling, social samvaro och fackligaktivitet.

Fortbildningen med glimtar från aktuellaforskningsfronter känns fortsatt viktig efterpensioneringen.

Samvaron kring måltider och exkursionerger rikliga tillfällen att möta gamla och nyavänner/kollegor där gemensamma och en-skilda minnen ventileras.

Tidningens läsekrets, med erfarenhet av etthalvt sekels medicinsk utveckling, kundesäkert ge underlag för projekt likt SvenskaDagbladets nyligen avslutade ”Jag minns”, nui bokform (Natur & Kultur, 2017).

Gunnel Jönsson,distriktsläkare:

t Min första verkliga kontakt med Senioraläkare blev i Arjeplog, september 2017.

Under våren beslöt jagatt gå in i SenioraLäkare för att vara medpå höstkonferensen därefter goda kontaktermed konferens ledarenGöran Wemmenborn.Nu förstår jag glädjenmed Seniora Läkare!Intressanta medicinskaoch lokala föredrag,

man får se olika kultur yttringar i Sverige ochåterse gamla kolleger och träffa nya –- ochde är ju i min ålder!

Agneta Philipson,professor i infektionssjukdomar:

t Jag är medlem i Seniora Läkare eftersomdom på sina möten två gånger om året ochpå olika håll i Sverige avhandlar intressantafrågor. Jag träffar kolleger varav en delgamla kurskamrater som bor och varit verk-samma runt om i landet och inom olika spe-cialiteter, och jag får en allmän informationom nuläget inom aktuella medicinskaområden. Dessutom ordnar föreningentrevliga resor utomlands.

Peter Larsson , docent och specialist i klinisk bakteriologi:

t Ett långt yrkesliv, med ett stort inslag avfacklig verksamhet, har lärt mig att läkaresarbetsvillkor behöver bli bättre.

Som pensionär ser jag att den allt störregruppen som arbetar efter uppnåddpensionsålder har tappat i försäkringsskyddoch har sämre anställningsvillkor än övrigakollegor. Därför engagerar jag mig i Senioraläkare. Ett förlängt arbetsliv är en angelägen-het för Sveriges Läkarförbund.

Göran Wemmenborn, distriktsläkare:

t Efter många år som läkare och medlem iSveriges Läkarförbund var det naturligt att gåin som medlem i dåvarande SÄL – numeraSeniora Läkare. Detta har medfört trevligakontakter med kolleger från hela landet ochfina höst- och vårkonferenser med utmärktaoch engagerandeprogram på det medi-cinska och kulturellaplanet.

Själv har jag käntvarmt för glesbygds -medicin och jobbat ifjällvärlden flera år.Detta har medfört upp-drag från föreningens styrelse att arrangerahöstens konferens i Hemavan för tre årsedan och denna höst, konferensen i Arje -plog. Av alla tack att döma blev båda konfe-renserna mycket uppskattade.

Vår hemresa från Arjeplog blev dramatiskmed alla säkerhetssystem aktiverade vid älg-krock – själva oskadda. Hemresan från Visby-konferensen för flera år sedan blev magisk –efter banketten hissade vi seglen och styrdeut på havet i den mörka månskensnattenmedan hustrun gick till kojs och somnadegott. Ett medlemskap i Seniora Läkare kange en mångfald av upplevelser av olika slagoch kan göra pensionärslivet rikare. Du, sominte är medlem, välkommen i gänget!

Björn Åberg, öronkirurg:

t Har hört väldigt mycket positivt om SenioraLäkares möten som alltid verkat bli fullteck-

nade snabbt. Först närjag såg Göran Wem-menborns lockandeinbjudan till Arjeploganmälde jag mig sommedlem och till mötet.

Det blev en nostalgi -tripp i Saab Sonett, enupprepning av resan tillArjeplog jag gjorde i ja-

nuari 1974 för att vikariera på vårdcentralenunder våren. Resan gick bra och bilen höll.

Mötet blev mer givande än jag kunnatdrömma om. Visste bara om några få kolle-gor som också skulle vara med, blev destomer glad över att möta flera andra jag inteträffat på många år. Dessutom många nyatrevliga bekantskaper.

Och ett så välordnat möte! Det finns all an-ledning att se fram emot nya möten

Tänker inte så mycket på Seniora Läkaresfackliga uppgift, men visst är det ocksåvärdefullt att bevaka våra intressen. Själv fickjag sluta vid 70, för sjukhuset hade sompolicy att inte ha doktorer i tjänst över 70 år.Dock en slags åldersdiskriminering.

Plågades inte av detta och lägger nu en delengagemang i att vara volontär öronkirurg iNairobi.

t Jag är ny medlem i Seniora Läkare. Jag såg en notis i Läkartidningen om enhöstkonferens för seniora läkare iArjeplog. Om jag inte åkertill Arjeplog nukommer jagaldrig dit tänktejag. Så därförblev jagmedlem, ochArjeplog nästa.

Arjeplog är juvärldsberömt, det förstod man snart.

Fantastiska fullmatade dagar. Medi-cinska föredrag, glesbygdsmedicin (ena-stående matnyttigt – borde ingå iläkarutbildningen), kultur i föredrag ochbesök hos entreprenörer/företagare sombeskrev sina verksam heter. Man tappadehakan vilket fokus och talang för lösande

av problem som framkom – inget varomöjligt, alla verkade hjälpa till.

Därför är Arjeplog världsberömt för sinabiltestningar på is för optimering av funk-tion och prestanda, på ett miljöhållbartsätt.

Utöver detta utsökta måltider, kollegialamöten och samtal över alla specialistgrän-ser – också det så berikande.

Så även om jag ännu inte är frekventgäst på de populära resor som SenioraLäkare ordnar, kommer jag absolut attfortsätta medlemskapet.

Och jag har berättat om Seniora Läkareför läkarvänner – de lyser upp och blir in-tresserade.

Kollegiala samtal, intressanta föredragparat med kultur – kan inte vara bättrekombination för att hålla nyfikenhet ochhjärna i gång. Det hittar man hos SenioraLäkare.

Intresseföreningen Seniora Läkare bevakarviktiga frågor som rör seniora läkare. Vi harett nära och gott samarbete med Läkarför-bundet och utgör en påverkans- och expert-grupp rörande våra aktuella frågor.

t Vi vill synas och höras och skapa diskussionerkring seniora läkares situation och arbetsvillkorSeniora Läkare bevakar bland annat:n Lagen mot åldersdiskriminering.n Anställningsformer och avtal för seniora läkareliksom pensionsfrågor.n Fortbildning för seniora läkare. Fortbildning ären nödvändighet när man fortsätter att arbeta. Vi deltar i Läkarförbundets fortbildningsråd. Vianser att kostnader för fortbildning av senioraläkare bör vara avdragsgilla. Fortbildningenbehöver organiseras så att den blir en självklar deli varje läkares vardag. Vi har för lite tid avsatt förfortbildning idag!n Läkemedelsförskrivning för seniora läkare. Varesig vi arbetar eller behöver förskriva läkemedel påfritiden är läkemedelsförskrivning en viktig frågaatt bevaka. Vi arbetar för att kunna erbjuda möj-lighet till elektronisk förskrivning till SenioraLäkares medlemmar. n Arbetsmiljön för seniora läkare. n Vi arbetar för att möjliggöra för seniora läkareatt fungera som mentorer för yngre läkare och förnyinflyttade läkare som behöver hjälp med attkomma in i svensk sjukvård. Senior Adviser är enroll som sannolikt kan förbättra arbetsmiljön inomsjukvården.n Vi arbetar också med rekrytering av nyamedlemmar till Läkarförbundet och vår föreninggenom att vi är representerade i Läkarförbundetsrekryteringsgrupp.

Adjungeringar | samarbeteVi är adjungerade till: n SPLF, Svenska privatläkarföreningen.n DLF, Distriktsläkarföreningen.n Styrelsen i Stockholms läkarförening. Vi har en plats i Sjukhusläkarnas styrelse. En representant från styrelsen deltar i Läkarför-bundets Etik och Ansvararåd (EAR).

Övriga aktivitetern Vi samarbetar med de stora pensionärsorgani-sationerna för en likvärdig sjukvård över lands -tingsgränserna, en nationell väntelista. n Vår tidning Seniora Läkare kommer ut med fyranummer per år och innehåller aktuell information,medicinska och kulturella artiklar.n Vi deltar i möten och konferenser. n Du får kraftig rabatt när du deltar i utbildningaranordnade av Läkartidningen.Många av oss seniorer arbetar idag kanske 10 årlängre än tidigare generationers läkare. Ungefärhälften av pensionerade läkare i Läkarförbundet ärockså medlemmar i Seniora Läkare! Det bordevara fler! Vare sig du är i fullt arbete, har trappatned eller inte är yrkesverksam, kom med i SenioraLäkare. Vi behöver dig och du behöver oss.

Torsten Mossberg, sekreterare i Seniora Läkare

Vi är med och påverkar

Så här gör du om duvill gå med i Seniora Läkare

Tidningen ställde frågan: – Varför är du medlem i föreningen Seniora Läkare? Här är svaren vi fick:

• Sidorna 4-11

t Föreningen är öppen för alla seniorer oberoende av ålder.I föreningen finns medlemmar både under och över 65 årsålder. Du kan ansöka om medlemsskap på flera olika sätt.

1. Gå in på www.slf.se/senior, klicka på medlem och fyll iformuläret.2.Mejla Seniora Läkares sekreterare Torsten [email protected] namn, adress och medlemsnummer i Läkarförbundeteller personnummer.3.. Skicka vanlig post till Torsten Mossberg, Villagatan 18, 114 32 Stockholm.Ange namn, adress och medlemsnummer i Läkarförbundeteller personnummer.

Eva Maria Lundell, distriktsläkare:

11-17 februari 2018Fåtal platser kvar.(Första resan 4-10 februari är fulltecknad). t Resan inleds med två övernatt-ningar i Atlasbergen på KasbahAngour Atlas Mountain i Tahanaoutmed utflykt i Atlasbergens omgiv-ningar. l Marrakech bor vi fyra nätter på

exklusiva Hotel Opera Plaza 4*. Programmet innehåller bland annatbesök på torget Djeema el Fna, dengamla medinan och många kultur -sevärdheter. Vi besöker speciellt utvalda restau-ranger och du får även vara med på enmatlagningslektion.n Anmälan och information: BK TravelSolutions. Tfn 040-60 60 [email protected],http://bktravelsolutions.se/Marrakech

6-9 mars Opera och kulturresa Fåtal platser kvar.t Vi besöker bl a storhertigens åter-uppförda palats, Aurosporten medden svarta Madonnan, katedralen somäven fungerat som hednatempel, detnya Nationalgalleriet och Peter Pauls -kyrkan. Heldagsutflykt till mellankrigs -

tidens huvudstad Kaunas, där vi bl abesöker Čiurlionismuseet. Vi seroperan Manon av Jules Massenet påNationaloperan. Ciceron är kultur -rådet och baltikumkännaren HansLepp.n Program och information: OlaOlsson på Mejtresor, tel 0704-220174,www.mejtresor.se, [email protected]

10-17 april, 19-26 aprilGrand Tour - Neapel med omnejd Båda avgångarna fulltecknade.För eventuella återbud kontakta OlaOlsson på Mejtresor, tel 0704-220174,www.mejtresor.se, [email protected]

30 september – 5 oktoberTrädgårdsresa t Resa med trädgårdsmästaren LarsKrantz och SpanienexpertenCatherine Urwitz. Vi besöker kultur-skatter, privata hem och trädgårds -anläggningar utanför Mallorcas all-farsvägar.n Information och anmälan:Favorit resor 08-660 18 00, [email protected] https://www.favo-ritresor.se/resor/tradgardsresor/mallorca-med-smak-och-kansla/

5-9 november Opera och kulturresat Våra ciceroner, författaren ochöversättaren Peter Handberg ochradioproducenten och mångårigeBerlin bon Johan Andrén tar oss medtill utvalda platser och museer. Johan tar oss även med till sina

hemkvarter i Prenzlauer Berg, Berlinspulserande konstnärskvarter. Operaföreställning på ett av

stadens tre operahus. n Information och anmälan: OlaOlsson på Mejtresor, tel. 0704- 220174,[email protected] www.mejtresor.se

n På Seniora Läkares hemsidawww.slf.se/senior får du alltid färskinformation om våra resor.n Kontaktpersoner för resorna ärKerstin Strö[email protected] och Christina [email protected]


[email protected] WWW.FAVORITRESOR.SE

Tel 08-660 18 00

OPERA I LLANDUDNONORRA WALES VIKTORIANSKA STAD vid havet framför andra är Llandudno. År 1849 lades stadsplanen ut av lord Mostyn och nordvästra Englands vackra och rika vallfärdade hit för att njuta av havet och den omkringliggande naturens storslagenhet. Vi åker tillbaka i tiden med the Great Orme, besöker världsarvet Pontcysyllte, akvedukten från 1805 konstruerad av Telford och ett par eleganta herresäten med vårträdgårdar. På operahuset Venue Cymru ges Mozarts ”Don Giovanni” och Puccinis ”Tosca”, två produktioner från Welsh National Opera.

16/4 • 5 DAGAR

MALLORCA – DE VARMA VINDARNAS Ö UPPLEV DE VARMA VINDARNAS Ö – Mallorca i gamla småbyar och trånga gränder, Palma med sin storslagna katedral och Almudaina-palatset. Vi provar viner, gör ett besök i de magiska Arta-grottorna och i det gamla klostret i Valldemossa, där Chopin och Georg Sand bodde en vinter. På programmet står vidare en visning av den ståtliga herrgården La Granja och ett besök i trevliga Port de Sollér. Boende på vackra och trivsamma Hotel Bonsol där vi äter gemensam middag varje kväll. Ciceron är omtyckta ANNE LIE ÅKERLUND.

4/4 • 8 DAGAR

PALLADIOS VILLOR MED GÖRAN ALMFÖLJ MED VÅR KUNNIGE CICERON GÖRAN ALM till de vårsköna landskapen kring Venedig. Tillsammans med Göran reser vi tillbaka i tiden till renässansens födelse och arkitekten Andrea Palladios inspirerande verk. Palladianismen har blivit ett stilbegrepp som spridit sig långt utanför de latinska länderna. Vi kan finna den runt om i Europa och i USA. Men det är just i landskapet Veneto med städer som Vicenza och Venedig som vi finner hans egna villor, palats och kyrkor. Vi bor i Castelfranco Veneto som är en muromgärdad medeltida stad.

7/4 • 8 DAGAR

MÅNGA FLER RESOR…

Mallorca med musik

med Anne Lie Åkerlund | 17/2 | 8 DGR

Opera och konsert i Oslo

med Richard Klingspor | 14/3 | 3 DGR

Opera och kultur i Venedig & Trieste

med Ki Månsson | 19/4 | 5 DGR

Opera vid Donau

med Linnéa Sallay | 26/4 | 5 DGR

Opera och Arkitektur i Valencia

med Catherine Urwitz | 6/5 | 5 DGR

Resor med Seniora Läkare 2018

Marrakech och Atlasbergen

Marrakech och Atlasbergen

Vilnius

Mallorca

Neapel Berlin

På resan till Mallorca besöks allt från kulturskatter till privata hem och trädgårdsanlägningar.

9Seniora Läkare | 4 2017

Välkomna till Falun ochDalarna den ljuva tidenmellan valborgsmässoeldoch majstångsresning, då

ängarna bjuder sina fagraste blomster. Eller… till Hilvitet på jorden… Den 25-27 maj är det dags för

Seniora Läkares vårmöte, ett mötesom kommer att bjuda på allt mellanhimmel och underjord. Se här vad du kommer att få vara

med om ifall du tar dig till Falun:

t Fredag förmiddag finns möjlighettill golf på Falun Borlänge GK iAspeboda, 15 km från centrala Falun.Tennis spelas på Lugnet i Falun, inne-eller utebana beroende på vädret.Båda aktiviteterna bokas samtidigtsom anmälan till mötet men betalaspå plats. Om någon är intresserad av

mountain bike eller forskajak, takontakt direkt med oss. Vi kan annarsrekommendera ett besök på DalarnasMuseum, Dalarnas Hemslöjd vid Storatorget och en promenad i gamlaÖstanfors. Vårmötet startar på fredag

eftermiddag i Kulturhuset tio14.

Efter invigningen promenerar viuppför Berghauptmansgatan genomden gamla trästaden Elsborg tillGruvan med Stora Stöten – alternativtåker i förbokad taxi. I registrerings-mappen finns beskrivning av en del avhusen vi passerar.Vi kommer att ha två timmar på

Världsarvet. Guidad tur nere i gruvanrekommenderas för alla som kan.Tyvärr är turen inte funktionsan -passad. I Gruvmuseet visas dock en 30min film om gruvan under jord. Gruvmuseet är mycket sevärt och

visas på guidad tur. Där finns bl.a.Christopher Polhems ingenjörskonstoch en utställning om Gruvhospitalet,som 1695 blev Sveriges första akut-sjukhus för inneliggande vård. Man kan även på egen hand pro-

menera runt i området till Creutz lave,Rödfärgsverket och utsikten överGruvan ned mot Falu stad.

Berguv, Dalarnas land-skapsfågel, häckar iStora Stöten, ochblir det nya ungarnästa år, ska viordna med tubki-kare. I Världsarvs-

huset, Visitors center,finns mer berguvsinfor-

mation, bildspel om världsarv och fina

souvenirer. Läs gärna Rune Pär Olofs-sons böcker om gruvdrängen Pär -Kopparberget, Silverdalen och Guld-gruvan.Kvällen avslutas med buffémiddag

med vin på Geschwornergården pågruvområdet. Vi är många och det blirflera mindre rum, så leta upp eravänner – eller hitta nya.

t Lördag morgon. Early Bird för densom önskar, berguvspaning vid Gruvan– se fredagens program. Men mor-gonspaning är bättre. Ge besked såordnar vi.Lördagens föreläsningar äger rum i

sal 6 Högskolan Dalarna på Lugnet-området. Kaffe serveras i biblioteket,ritat av Martin Laursen på Adept. Detutsågs 2014 till världens bästahögskole byggnad vid WorldArchitcture Festival i Singapore. Tilllunchen på Lugnetkyrkan får vi femminuters promenad i förhoppningsvisfin majsol.Föreläsningarna kommer delvis att

uppmärksamma Högskolan Dalarnashälsoprofil.Professor Michail Tonkonogi, med

inriktning idrottsfysiologi, har ett spe-ciellt intresse för fysiskt arbete ochmuskler. Tillsammans med Helena Bel-

Välkomna till gruvligt fina Falun!


lardini har han publicerat SeniorPower: styrketräning för äldre. Carina Hagman, sjukgymnast vid

Falu lasarett, disputerade 2016 på enavhandling om dysfunktionellandning. Det innebär ett högt and-ningsmönster och kan vara en viktigförklaring till dyspné. Efter årsmötetkommer Anders Lindblom, infektions-och smittskyddsläkare vid Falulasarett, att utifrån sin nyliga avhand-ling berätta om Rickettsioser i Sverige.Robin Östberg från kirurgkliniken

har tidigare varit i Benin i Västafrika.Hans föredrag kommer att handla omglobal ormbettsepidemiologi, serum-behandling och ormgiftsfarmakologi.Per ”Pliggen” Andersson, skidlands-

lagets läkare, känner vi nog alla frånVinterstudion. Det blir intressant atthöra hans berättelse om astma hosskidåkare.

Till sist nestorn Arne Ljungqvist,tidigare aktiv höjdhoppare med per-sonbästa 201 cm i sax-stil! Därefter

har han ägnat tid och engagemang åtdet framväxande dopingproblemetinom idrotten, som nu spiller över påvanliga motionärer och ungdomar. SePure for sure på nätet.Dagen avslutas med Selma

Lagerlöf. Annacari Jadling-Ohlsson,museipedagog vid Dalarnas Museumhar ett specialintresse för Selma, ochhar tilldelats Karin Söderpriset avSelma Lagerlöfssällskapet.Lördagskvällens fest äger rum i

Dalasalen, Dalregementets matsal från1908. Det blir underhållning och eftermiddagen spelar JazzinTime, där flerakollegor ingår. Dansa eller bara njut.

t Söndagsutflykter. Det ryms bara ettbegränsat antal deltagare på varjebesöksmål. Anmälningsdatum gällersom turordning. Återkomstenanpassad till SJ:s tidtabell och bussenpasserar Falun C. På Borlängeturenkan man stiga av på Borlänge C, menbussen går åter till Falun. Checka utoch ta med bagaget i bussen.Utflyksmålen:Leksand: Kl. 09.00-15.00. • Först Hildasholm, Axel Munthesmorgongåva till Hilda Pennington-Mellor. Guidad tur i huset och trädgårds -

rummen på egen hand. Matigsmörgås i Hildas café. • Vidare till Karlfeldtsgården Sångs iSjugare by med sin trädgård. Läs gärna Carin von Sydows bok Jagville ha sagt dig de ömmaste ord.Sundborn: Kl. 09.30-15.00.”Var välkommen kära du till CarlLarsson och hans fru”. • Visning av gårdenLilla Hyttnäs iSundborn. Missa intefilmen från 1916 påhemsidan. • Sedan går vi överbron till Stora Hyttnäs, bergsmans-gård och autentiskt sekelskifteshemmed bibliotek och trädgård. Kaffe ochlandgång. • Vidare till Svedens Gård med anorfrån 1500-talet och hem för JesperSvedberg och Johan Moraeus. • Visning av Carl von Linnés bröllops-stuga och Barockträdgård. BOMO: Kl.10.00-14.00.

• Borlänge Modernhar en tillfällig utställ-ning med delar ur NilsTrydings Mirosamling.Han kommer själv attberätta och guida oss.Bilden är en teckning

Miro dedicerade till Nils.

FREDAG

LÖRDAG

SÖNDAG

föreningsnytt | Vårmötet 25-27 maj 2018

Foto

: SVT

Bild

t Se Seniora Läkares hemsidawww.slf.se/senior Vårmöte i Falun –Hotellförslag. Boka direkt till hotelletför reserverat rum och rabatt – angeSeniora Läkare. Passa på att boka isamband med anmälan, lätt attglömma annars.

t Falun ligger mindre än tre timmarsbilresa från Stockholm. Trevligastevägen går via Enköping, långsammareän via Gävle, men kortare. Tåg är bekvämt, stationen i Falunligger centralt.Från Stokholm:Från Stockholm/Arlanda finns direkt-

tåg. Byt annars hellre i Borlänge änGävle.Från Göteborg/ÖrebroDet går att åka tåg både fredag ochsöndag till Falun.För mer långväga gästerRekommenderas flyg till Arlanda,därifrån tåg till Falun. Dala Airport harhögst begränsade flygtider.

tEventuell taxi från invigningen tillGruvan bokas vid anmälan, övrigatransporter sker i egen regi. Telefon-nummer till taxi finns i registrerings-mappen.t Konferenspaketet för hela mötet2.200 kr/person täcker alla kostnaderoch omfattar kaffe och smörgås vid

ankomsten, entré till guidade turernere i Gruvan och Museet med efter-följande buffémiddag med vin. Pålördagen föreläsningarna, två kaffeoch lunch samt festen på kvällen medvin, underhållning och dans.Söndagens utflykter och hotell till-kommer.t Om antalet anmälda gäster skulleöverstiga våra möjligheter, kommeranmälningsdatum att gälla. Så dröjinte med din anmälan! Väntelistaupprättas i fall av återbud.

t Vid återbud senast 10 april åter -betalas hela beloppet, därefter skeringen återbetalning. Vid sjukdomsenare kan eventuell kontokorts- ellerhemförsäkring med läkarintyg utnyttjas.

föreningsnytt | Vårmötet 25-27 maj 2018


Namn deltagare 1 .............................................................................................................................................

Namn deltagare 2 / följeslagare ......................................................................................................................

Adress ................................................................................Postnr och ort........................................................

E-post ..................................................................................................Telefon...................................................

Antal Summa SEK

Konferenspaket hela mötet 2.200 kr/person

Utflykter söndag

1. Leksand/Hildasholm och Karlfeldtsgården: 500 kr

2. Sundborn/Carl Larssongården och Svedens Gård: 600 kr

3. Borlänge/Nils Trydings Miroaffischer: 350 kr

TOTAL SUMMA SEK .................................................................................................................. :Inbetalas till Seniora Läkares bankgiro SEB 297-2917 vid anmälan. Ange Vårmötet Falun och namn/en

• Besök nere i Falu Gruva. Turen är tyvärr inte funktionsanpassad.

Upplysningar: t. ex. specialkost, rörelsehinder. Behov av transport från invigningen till gruvan (10 min promenad)

Ja Nej

Golf Tennis• Fredagstävlingar. Anmäl här.Avgiften betals direkt på plats

• Samåkning. Kan ge plats för kollegor

• Samåkning. Vill samåka

Till Falun från: Från Falun till:

Till Falun från: Från Falun till:

Sista anmälan 10 april. Adress: Hans Matsols, Enviksbyn 124, 790 26 Enviken. Bekräftelse kommer per post, vidare korrespondens via e-mail. Vid återbud senast 10 april återbetalas hela beloppet, därefter sker ingen återbetalning. Vid sjukdom senare kan eventuellt kort- eller hemförsäkring med läkarintyg utnyttjas.Hotell Hotellförteckning finns på föreningens hemsida www.slf.se/senior under Vårmöte i Falun – Hotellförslag. Den som anmält per post kommer dessutom att få en hotellförteckning i brevet med bekräftelse på anmälan. Boka direkt till hotellet för reserverat rum och rabatt – ange Seniora Läkare.

n Från organisationskommittén är vi tacksamma om så många som möjligt utnyttjar möjligheten. Gå in på www.slf.se/senior och vidare till länken för anmälan. Betalningen sker där och inte till föreningens bank-giro. Annars kan man som tidigare fylla i och skicka in nedanstående anmälningsblankett. Glöm inte ta fotokopia!

Nu premiär för nätanmälan!

LOGI

RESA

FREDAG 25 MAJ

LÖRDAG 26 MAJ

SÖNDAG 27 MAJ

ALLMÄN INFORMATION

Tips och information inför vårmötet

FörmiddagMöjlighet till golf eller tennis enligt föranmälan.Eftermiddag• 14.30–15.30 Kulturhuset tio14. Registrering.Kaffe och smörgås. • 15.30–16.30 Invigning.• 16.30–17.00 Kort promenad till Gruvan viaBerghauptmansgatan (se registreringsmappen).• 17.00–19.00 Världsarvet Falu Gruva. Guidadtur i Gruvan och i Museet. Världsarvshuset.Berguv.• 19.00 Buffémiddag med vin, Geschwornergården.

• Early Bird, Gruvområdet.• Registrering från 08.15. Högskolan Dalarna,Lugnetområdet Sal 6. • 08.45–9.00 Välkomsthälsning av ordförandeAnders Dahlqvist.• 09.00-09.30 Tunga vikter för lättareålderdom. Michail Tonkonogi, professorHögskolan Dalarna.• 09.30-10.00 Dysfunktionell andning. CarinaHagman, sjukgymnast Falu lasarett.

• 10.00–11.00 Årsmöte.• 11.00–11.30 Kaffe och kaka i Högskolansbibliotek.• 11.30–12.30 Rickettsioser i Sverige. AndersLindblom, smittskyddsläkare Falu lasarett.Ormbett och ormgifter. Robin Östberg, läkareFalu lasarett.• 12.30–14.00 Lunch i Lugnetkyrkans restau-rang.• 14.00–14.30 Kliniska erfarenheter avseendediagnostik, behandling och uppföljning av astma-tiska symtom hos svenska längdskidlandslaget.Per ”Pliggen” Andersson, skidlandslagetsläkare.• 14.30–15.30 Mitt liv som dopingjägare. ArneLjungqvist, professor emeritus.• 15.45–16.30 Selma Lagerlöf i Falun. AnnacariJadling-Ohlsson, Dalarnas Museum.• 16.35 Avslutning• Därefter kaffe och kaka i biblioteket. Tillhotellet för vila inför kvällen.• 19.00 Dalasalen. Middag med underhållningoch dans.

• Utflykter enligt föranmälan. Återkomst till Falunanpassad till SJ:s tidtabell.

Bagaget med i bussen.• 09.00-15.00 Leksand/Hildasholm ochKarlfeldtsgården.• 09.30-15.00 Sundborn/ Carl Larssongårdenoch Svedens Gård.• 10.00–14.00 Borlänge/ BOMO Nils TrydingsMiroutställning. Möjlighet till avstigning påBorlänge C.Varmt välkomna till Falun önskar organisationskommittén! Om ni har frågor,kontakta oss gärna • Margareta Linder [email protected] 13 422• Harald Asplund [email protected] 070-461 60 00• Torsten Gudmunds [email protected], 072- 218 22 35• Hans Matsols [email protected] 070-567 48 99• Styrbjörn Hartwig [email protected] 073-020 31 59• Christina Gezelius [email protected] 070-952 70 82• Ingrid Melin [email protected] 070-895 65 71• Jonas Nisell [email protected] 073-085 66 54

Programöversikt


Jag vill berätta om hur bety-delsefull min tjänstgöring sommilitär kirurgi assistent i Falunblev. Denna tjänstgöringinnebar att jag skolades tillläkare, kirurg och anestesio-

log. Låt vara att jag sedan blev intern-medicinare, hematolog, infektions -läkare, aidsläkare, missbruksläkare ochallmänläkare, men jag strävade alltidefter att följa Stig Lindgrens råd; omnågon allvarlig olyckshändelseinträffat , lämna aldrig, aldrig den avhändelsen berörde i sticket utan ställupp för medarbetarna.– Allt elände som ni vållar återfallerpå mig som klinikchef, men därför kanjag också alltid glädja mig och ta tillmig allt det fina arbete som ni utförför patienterna och för kliniken.I november 1957 gjorde jag civil

kirurgiassistenttjänstgöring i Falunoch bestämde mig då för att göramilitär kirurgiassistenttjänstgöring däri januari – mars 1958. I anslutning tilldenna fick jag fortsattvikariat som underläkare ikirurgi och anestesi helaapril månad.I början av januari 1958

var jag jour tillsammansmed min handledare frånlördag eftermiddag till måndagmorgon. Vi hade fruktansvärt mycketatt göra men jag fick tillfälle attoperera två appendiciter med minhandledare som assistent och instruk-tör. Söndag kväll hade vi några kompli-cerade operationsfall. Så tunnade detut. Klockan fyra sa min handledare: – På måndag har jag mottagning

hela dagen. Jag måste få någratimmars sömn innan dess. Det är baraen appendicit kvar att operera klockan05.30. Den kommer du att klaraelegant på egen hand. Jag går ochlägger mig nu, men får du problem såvar inte rädd för att störa mig. Plötsligt var all min egen trötthet

som bortblåst. Nu skulle jag fungerasom riktig läkare. Operationen visadeen sprickfärdig appendix, men allt

gick bra så att den sjuke kunde skickashem frisk efter några dagar. Denmorgonen klockan 06.00 blev jagläkare. Tidigare hade jag alltid käntmig som kandidat, men hädanefterkände jag mig som läkare. Någradagar senare fyllde jag 23 år. Stig Lindgren var en fantastiskt bra

klinikchef. Det hade hänt en olyckadär en patient hade kommit in medileus och skulle opereras. Anestesi -sköterskan skulle tömma ventrikeln.Sugen hade varit utlånad och kopplatsfel. Den blåste in luft i stället för attsuga ut. De utspända tarmarna sprackoch den sjuka som visade sig ha canceravled på operationsbordet. Fallet anmäldes av Stig Lindgren

enligt Lex Maria. När vi hade ettmorgon möte hade han fått ett rekom-menderat brev från Kungliga Medici-nalstyrelsen. Inför oss öppnade hanbrevet och läste upp: – Med anledning av det inträffade

ådömer Kungliga MedicinalstyrelsenklinikchefenStig Lindgrenen erinran atti fortsätt-ningen endastanvända säkerapparatur på

sin klinik. Så log han som om han fått en

hedersbevisning och sa: – Det var väl roligt att vi klarade

syster Elsa som är en så duktig skö-terska!Då lärde jag mig det som jag insåg

var det viktigaste i ärendet. När manär klinikchef är man ansvarig för alltsom sker på kliniken. Klinikchefen skaaldrig skylla ifrån sig om det hänt enolycka utan i stället ta på sig ansvaretför dålig apparatur eller andraomständigheter som inträffat. I fortsättningen kunde ingen politi-

ker eller administratör vägra honombästa tänkbara utrustning i liknandefall. Det var inte ledamoten i sjukvårds-styrelsen eller sjukhusdirektören somstraffades utan det var klinik chefen.

För klinikchefen gäller att dennealdrig skall lämna en underordnad isticket. Själv vinner du allas förtro-ende och respekt om understrykerklinikchefens ansvar för allt eländesom kan ske på kliniken. Då får duockså skäl att glädja dig åt alla lyckaderesultat på kliniken.Stig Lindgren införde säkerhets-

bälte, högertrafik och mycket annat.Som klinikchef har jag haft mycketnytta av de lärdomar jag fick avhonom i Falun.

På 1960-talet var jag läkare ochforskare hos professorerna Jan Wal-denström och Inga Marie Nilsson iMalmö. 1967 blev jag Med dr och docent i

praktisk medicin i Malmö. Den som dis-puterade hos Jan Waldenström och varspecialist i internmedicin blev docent ipraktisk medicin, den gamla 1700-hundratals titeln. Den som ännu intevar specialist i internmedicin fick tillsvidare nöja sig med titeln docent i teo-retisk medicin, vilket inte var lika fint.1969 var jag ett år i Paris anställd av

franska forskningsrådet, INSERM.1970-2000 infektionsläkare och

överläkare vid infektionskliniken iMalmö. 1995 överläkare i infektionoch internmedicin vid universitetskli-niken i Förenade Arabemiraten. Under åren 2000 -2010 var jag sex

veckor varje år jeep-läkare för Rotarysläkarbank i Mashuru i afrikanskasavannen. Jag pensionerades som överläkare i

Infektion vid millenniumskiftet. År 2002 ombads jag att vikariera

fyra veckor som distriktsläkare vidvårdcentralen Fosietorp i Malmö. Vitrivdes så bra tillsammans så vikariatetförlängdes successivt i 10 år. Men jagslutade när jag var 78 år gammal.Det har nu gått 60 år sedan jag var i

Falun och jag fick mina första läkar -vikariat som jag hela livet behållit igott och tacksamt minne.

Stig Cronberg

historia | Minnen från ett läkarliv

I Falun blev jag läkare på riktigt kl 06.00 en måndag i januari 1958


Stig Lindgren var min läromästare – en fantastisk klinikchef som aldrig lämnadeen underordnad i sticket

n TEXT: STIG CRONBERG n FOTO: NIKLAS LAGSTRÖM

EFTER FALUN

Carl von Linnés lärjungar haribland kallats Linnés apostlarvilka åkte ut på forsknings-och insamlingsresor över helavärlden och bidrog till sprid-ningen av Linnés läror inom

den systematiska botaniken. För några år sedan blev jag ombedd att

tillsammans med tre andra rosintresseradeinför publik diskutera ämnet ”Vad Linnéoch hans apostlar betytt för rosen”. Min rolli det hela var att fokusera på Linnés apostelCarl Peter Thunberg och Rosa rugosa.Jag måste erkänna att det tog emot en

aning när jag först tog mig an uppgiften,men denna känsla byttes gradvis mot enväxande nyfikenhet ju mer jag läste omThunberg och de andra apostlarna. Inteför att på något sättförringa Linné själv, menatt läsa om apostlarnasöden som osjälvisktstyrde färden mot främ-mande länder varotroligt intressant ochspännande. Det är heltotroliga insatser somdessa lärjungar stod för. Vad drev dem att ge

sig i väg på dessa expeditioner, ovissa omhuruvida de någonsin skulle kommalevande tillbaka? Flertalet av dem åter-vände aldrig eller kom tillbaka med allvar-liga sjukdomar som i förtid ändade derasliv.

historia | Botanik


Carl Peter Thunbergs nioåriga resa

t Ulrika Carlson-Nilsson är biologoch har arbetat på Sveriges Lant-bruksuniversitet med forskningoch växtförädling av rosor påBalsgård och potatis i Alnarp.

Fokus har legat på att ta framhärdiga och sjukdomsresistentasorter, användbara i hela landet.

2002 disputerade Ulrika på enavhandling om motståndskraftmot svartfläckssjuka som allarosenälskande trädgårds -entusiaster kämpar med.

Ulrika har varit ansvarig för ettprojekt med syftet att viamolekylära markörer studera dengenetiska variationen bland äldrekulturrosor i Sverige.

Idag arbetar Ulrika som SeniorScientist på NordGen-Nordisk Gen-resurscenter.

AVULRIKA

CARLSON-NILSSON

Fortsättning nästa uppslag >>>

Karta över Nagasaki från perioden 1772-1776 som Thunberg fick med sig från sinjapanska resa. På kartan ses ön Dejima som vardet enda område utländska besökare fick vistaspå under edoperioden 1603-1868.

Porträtt av CarlPeter Thunbergmålat av Per Kraftd.y. 1808.

Thunberg som var en av Linnés sistalärjungar, utgjorde ett undantag somkom helskinnad hem och hadeförmånen att få leva åtskilliga år eftersin hemkomst. Thunberg avled 1828,hela 85 år gammal, en aktningsvärdålder för en man på den tiden

Under falsk nationalitet Thunberg föddes i Jönköping och stu-derade medicin och botanik vidUppsala Universitet. Genom rekom-mendationer av Carl von Linné fickhan ett mindre resestipendium somgjorde det möjligt för honom att resatill Amsterdam och Paris för fortsattastudier bl a i kirurgi. Så påbörjade handärmed den resa som skulle kommaatt vara i hela nio år. I Holland lärde han känna en

botanist vid namn Johan Burman ochdennes son Nicolaus Burman. Härgjorde Thunberg succé genom attutan några större besvär bestämmaalla föremål i en naturaliesamling somNicolaus köpt i Uppsala under sin tidsom elev hos Linné. Far och son såg en möjlighet att dra

nytta av Thunbergs kunskaper förHollands räkning. Tanken var att hansom skeppsläkare skulle följa medHolländska Ostindiska kompaniet tillJapan och samtidigt, när så varmöjligt, leta växter och beskriva dessa.

Vid denna tidpunkt var Japan ettslutet och isolerat samhälle ochHolland och Kina hade monopol på allhandel med landet. Ett litet problemfanns dock. Japans stränga reglerinnebar bl a att enbart holländare fickfinnas på skeppen. Därför måste nuThunberg ”göras om” till holländare.Detta skedde genom ett tre år långtbesök i den holländska kolonin Kap-staden där han lärde sig språket. Sam-tidigt bedrev han naturligtvis bota-niska studier i områdets natur.

Livsfarliga pannkakor Vi kan bara ana vilka faror och stra-patser det innebar för människor attresa till främmande länder i slutet av1700-talet. Färden till Kapstaden togtre och en halv månad och 115 mandog under resan, flera redan innanfartyget ens lämnat hamnen. Thunberg var nära att stryka med själv

på grund av ett livsfarligt misstag begåttav skeppskocken. När pannkakor skulletillredas lyckades kocken ta fel på mjöloch blyvitt med följd att hela officerskå-ren, som Thunberg åt tillsammans med,insjuknade. Stackars Thunberg fick en av de

mest blyrika pannkakorna och restenav sjöresan blev en plåga för honom.Han fick en rad olika symptom somfeber och värk och fick sedan dras meden krånglande mage resten av livet. Men som den vetenskapsman han

var utnyttjade han naturligtvis genasthändelsen till att skriva en vetenskap-lig uppsats om saken. Denna ansågs såintressant att den publicerades i”Vetenskapsakademiens handlingar”1773.

Förste svensk att prova Rooibos-te? Tre långa resor hann Thunberggenomföra i Kap-provinsen. Han hadedet mycket dåligt ekonomiskt ställtunder denna tid då pengarna frånHolländska Ostindiska kompanietdröjde. Men Thunberg var ju smålänning

och fylld av envishet och uppfinnings-rikedom. Med häst och oxkärra restehan sammanlagt 500 mil under sinatre turer inåt landet. Han skickadehem material till sina holländska upp-dragsgivare, men lyckades även viasvenska skepp förse Linné med fantas-tiska fynd. Rooibos-busken är ettexempel på växter som Thunberghittade och noggrant beskrev. Eftersin hemkomst gav han sedan ut Flora

capensis, ett verk i tre delar om sinaobservationer i Kap-provinsen.

Klimatanpassat material Efter tre år var nu Thunberg en ”full-fjädrad holländare” och resan fort-satte mot Japan via Java. På Javastannade man dock bara en månad. När Thunberg och hans skeppanlände till Japan 1775 hadeingen västerländsk forskaresläppts in i landet sedan 1690(Engelbert Kaempfer) och efterThunberg skulle det dröja femtioår innan nästa. Linné som hade varit närmast

besatt av tanken att Sverige skullevara mer eller mindre självförsörjandeoch inte betala dyra pengar för varorsom te, kaffe, tropiska naturmedicinermm hade nu efter ett antal miss -lyckade odlingsförsök insett att detvar växter från länder med sammaklimat som vårt svenska som hanskulle satsa på att få hem. Därför varhan oerhört intresserad av Japan medsitt relativt nordliga läge. Tanke-gångar som känns helt rätt även i dag!

Finkammade höi brist på levande växter Thunberg stannade drygt ett år iJapan och hans tålamod och upp -finningsrikedom sattes på hårda prov.Holländarnas handelsmonopolmedförde i gengäld mycket strängaregler och villkor från Japans sida. Denenda plats holländarna som skullestanna fick vistas på var den konst-gjorda ön Deshima i Nagasakis hamndär skeppen lämnade sina varor. Här inkvarterades alltid en

omgång fartygsbefäl, inklusiveskeppsläkaren som en slags gisslan.Ön var endast 250x100 meter storoch bands samman med fastlandetmed en hårt bevakad bro.

Thunberg var dock påhittig ochlyckades lära sig en hel del om fastlan-


historia | Botanik

>>> Fortsättningfrån föregående uppslag


dets växter genom att tidigt varjemorgon kasta sig över och finkammadet hö och kreatursfoder som levere-rades från fastlandet. Han umgicks mycket med de

japanska tolkarna som var läkareprecis som han själv och fick upplys-ningar om japanska medicinalväxter iutbyte mot goda medicinska råd. Hanfick vänner bland de japaner somvistades på ön och gjorde sig ävennyttig som läkare för dessa människoroch deras familjer i land. Efter ett halvår i isolering hade han

byggt upp ett så stort förtroende atthan fick ett kortvarigt tillstånd attkomma över bron och botanisera iNagasaki. Detta skedde under strängövervakning och han måste betalaövervakarna ur egen ficka. Thunberg hade dock varit förutse-

ende och från Kap-provinsensmugglat med sig afrodisiaka som hanmed framgång sålde till de japanskamännen. Under sina korta besök hannhan kartlägga cirka trehundra växt -arter, och bättre blev det.

Studier från en bärstol Thunberg hade nämligen turen att fåfölja med den årliga holländska lega-tionen till Shoguns hov i huvudstadenEdo (nuvarande Tokyo). Resan varcirka 70 mil lång och varade i ungefärtre månader. Den skedde både tillsjöss och land. Tanken var att

Thunberg skulle färdas i bärstol underlandresan men han lyckades få till-stånd att även röra sig någorlundafritt utmed vägen.Under dessa små frigångar lyckades

han samla in mindre växter, gömda isin näsduk, en teknik som han övatupp under de afrikanska resorna. Under resan Nagasaki–Edo tur och

retur lyckades han sålunda teckna nermer än 800 arter av blommor ochormbunkar. Tänk att detta material,insamlat och observerat i hö ochfoder, under övervakning och spring-andes bredvid en bärstol senare komatt utgöra innehållet i boken Florajaponica (1784). Denna reseberättelseblev på sin tid en riktig best-seller ochöversattes till flera språk. Så lämnade då Thunberg Japan och

besökte åter igen Java på vägen hem.Därefter reste han som skeppsläkareombord på ett fartyg vidare till Ceylonsom då var en holländsk koloni. Här

rapporterade han om kanelodling,ädelstenar, jakt på vilda elefanter mmoch reste sedan vidare till Godahopps-udden för en månads vistelse. Hösten 1778 var han åter i Holland

och så småningom tillbaka i Uppsala1779. När han kom hem levde inteCarl von Linné längre och Thunbergkom så småningom att verka underfyrtio år som efterträdare på Linnésprofessur i medicin och botanik. Thunberg höll sig hemmavid under

resten av sitt liv. Inga resor på femtioår förutom de gånger han var absoluttvungen att ta sig till Stockholm. Tiden ägnade han åt att ta hand

om den omfattande mängd materialhan haft med sig tillbaka från sin resa(25 000 specimen). Han var fruktans -värt produktiv och författade mer än300 skrifter inom ämnena etnografi,botanik och språkvetenskap. Hanskrev även sin självbiografi och gav utsin korrespondens. Det var också delvis hans förtjänst

att Botaniska trädgården flyttades tillny mark med betydligt bättre jordmånän den förra. Under sin tid i Paris hadeThunberg nämligen lärt känna GustavIII och som nybliven professor tog hanchansen och föreslog kungen att göraen donation av en bit av slottsträd -gården för den nya botaniska anlägg-ningen. Kungen samtyckte till försla-get och på 100-årsdagen av Carl vonLinnés födelse invigdes anläggningen.

Blomsterbeskrivning på japanska.

Musikunderhållning erbjudes t Planerar någon SÄL–medlem eller gruppnågot evenemang? I så fall kan jag erbjuda godmusikunderhållning från min orkester, Doc'sGang, som spelar och sjunger gladjazz. t Vi erbjuder kvartett- eller sextett formeringtill resonabelt pris. Vi finns i Sthlmstrakten.Kända från jazzklubben Stampen och kon-gresspelningar. t Ring/SMS 0706-664055 för info. Claes vonSegebaden

Hus i Florida uthyrest "Vill du hyra vårt hus i Kissimmee, Florida? 2 vån, 4 sovrum, 3 badrum, egen pool.Fem min till klubbhus med 25m pool. Fullt utrustat kök, tvättmaskin, torktumlare.Vacker tropisk grönska. t Är du intresserad ring 070-757 80 88 eller mejla [email protected]"

t En medlemsnotis i SenioraLäkare är gratis för föreningensmedlemmar.t Skriv max 280 tecken! t Kontakta Marianne per mail:[email protected] Nästa nummer av SenioraLäkare kommer ut 19 december.

MEDLEMSNOTISEN – HÄR KAN DU ANNONSERA GRATIS!

Brustet hjärta beskrevsförsta gången avläkare i Japan 1990.Takotsubo är ett annatnamn på tillståndetsom betyder kruka

som fångar/förvarar bläckfiskar påjapanska. Hjärtat får en form sompåminner om redskapet med enövergående uppblåsning av vänsterkammarens apikala delar och ennedsatt pumpförmåga. Brustet hjärta har samma symtom

som hjärtinfarkt. De patienter somkommer till akuten har ofta ettstarkt tryck över bröstet och ärandfådda men kan även söka försvimning. De utreds precis som andrapatienter med misstänkt hjärtinfarktoch diagnosen ställs med hjälp avvänsterkammarangiografi och/eko-kardiografi. Mellan sju-åtta procent av alla

patienter som kommer till akutenmed hjärtinfarktsymptom harnormala kranskärl. Hälften av pati-enterna med diagnosen hjärtinfarktmed rena kärl får diagnosenTakotsubo .

I motsats till hjärtinfarkt medkranskärlssjukdom så består Takotsu-bopatienter till 90 procent avkvinnor med få traditionella riskfak-torer för hjärt infarkt. De har ofta enhög inkomst och hög utbildning ochde flesta som drabbas har gått

igenom klimakteriet och är mellan60-80 år.Det finns olika typer av trigger-

faktorer där plötslig emotionellstress är den vanligaste, exempelvisplötslig besked om dödsfall ellersjukdom, hus som brinner ned tillgrunden, trafikolyckor och misshan-del. Även fysisk stress exempelvishjärnblödning, svåra infektioner ochlågt blodsocker kan utlösa brustethjärta. Inte alla Takotsubo patienter har

bakomliggande stress och några fallkan även bero på långvarig stress,exempelvis jobbrelaterade problemoch mobbing. Vi vet också att natur-katastrofer, krig och terror även kanutlösa syndromet och några fall kanäven förorsakas av positiv anspän-ning, exempelvis spännande fot-bollsmatcher, bröllop eller födelse -dagsfirande.Bakomliggande orsaken till

Takotsubo är inte klarlagd. Det finnsnågra mindre studier som antyderatt östrogen spelar en roll. Vissa sjuk-domar och läkemedel verkar ocksåöka risken för brustet hjärta, exem-pelvis KOL, migrän, affektiva sjukdo-mar och betastimulerande läkeme-del. Stresshormoner verkar varainvolverade. En annan teori är att sjukdomen

startar i hjärnan och via en nerv signalfår effekt direkt till hjärtats muskel-

medicin | Kardiologi

Det brustna kvinnohjärtat


t I nummer 2/2017av SenioraLäkare refererade vi kort detföredrag som Maria Daniel, kardi-olog och doktorand vid KarolinskaInstitutet höll om det brustnahjärtat, där hjärtat tar form av enkruka och blir nästan stillastående.Här sammanfattar hon föredraget.

Djurömötets andratema handlade omhjärnan och

inleddes av professoremerita Eva Svanborg,verksam vid Neurofysiolo-giska kliniken vid Linkö-pings universitet.

Eva började med attkonstatera att sömn är enförutsättning för liv ochatt det finns sällsyntasjukdomar där patienteninte kan sova. Tillståndetleder snabbt till döden.

Under sömnen byggsenergidepoter upp ihjärnan och djur med högmetabolism som exempelvis kattersover mycket. En viktig funktionunder sömnen är att rensa hjärnanfrån slaggprodukter, t ex β-amyloid.Vilken betydelse detta har för utveck-lingen av demenssjukdomar är etthett forskningsområde.

En annan rensningsfunktion är atteliminera överflödiga synapser sombildats under dagen när hjärnanarbetat. Oviktigt material sorterasundan och väsentligheter arkiveras ilämpliga fack i långtidsminnet. En godsömn gör dig alltså lite smartare.

Sömnen förändras under livet. Viseniorer har mindre mängd djupsömn,är mera lättväckta med flera ochlängre uppvaknanden. Vi har ocksålite sämre förmåga att hålla oss vaknapå dagarna och tar gärna en tupplur.Insomni med en subjektivt upplevdotillräcklig sömn är tyvärr ocksåvanligt. Sömntabletter kan trots sitt

vanrykte vara bra. Enligt Evas erfarenhet är däremot

det nu så populära melatoninet sällaneffektivt för äldre.

Den musicerande hjärnanPåverkas hjärnan av musicerande? Blirbarn bättre i skolan av att spela någotmusikinstrument? Det är frågor somFredrik Ullén, professor i kognitivneuro vetenskap vid Karolinska institu-tet vill besvara.

Att öva på ett musikinstrumentleder till mätbara förändringar ihjärnan, både i grå och i vit substans,vilket påvisats med fMRI. En struktursom corpus callosum, hjärnbalken somförbinder barken i de båda hjärnhal-vorna, är ofta mera välutvecklad hosmusiker.

Den enskilt viktigastefaktorn för hur duktigman blir som pianistenligt Fredrik Ullén,själv konsertpianistoch utbildad solist vidMusikaliskaakademin, ärmängden målinrik-tad träning. Samspe-let mellan arv ochmiljö har naturligt-vis också betydelse.Musikaliska män-niskor sägs oftavara språkligt

begåvade. De verbalafaktorer som korrelerar

högst med musikalitet är framföralltfonologi, men även ordförråd. Attmusicerande kan stimulera den kogni-tiva förmågan har visats hos barn somfick ägna sig åt att spela keyboard,sjunga eller delta i drama kontra intefick någon träning alls. De barn somspelade keyboard utvecklade bättreverbala förmågor än de andra barnen.Intressant nog stimuleras även barnssociala förmågor av att musicera.

Avslutningsvis refererade Fredrik tillen studie av professor Robin Dunbar,antropolog och evolutionspsykolog iOxford, som visat att musikalisk aktivi-tet i åldrarna 59-80 år är kopplat tillett framgångsrikt åldrande.

Seniora Läkares styrelse hade tagitfasta på detta och bjöd på härlig musi-kalisk underhållning under kvällensfestmiddag.

Anders Dahlqvist inleddelördagen med att berätta omSeniora Läkares arbete. Bland

annat berörde han våra diskussioner omjämlik vård med de stora pensionärs -föreningarna PRO och SPF Seniorerna. Efter denna inledning bytte Andersroll till internmedicinare ochberättade om en uppföljning av 202kvinnor med koronarsjukdom.

Lyckatkvinnohjärtprogram2005 startade kvinnohjärtprogram-met, samtliga kvinnor fick vård enligtnationella riktlinjer. Vid studiestartenhade de haft hjärtinfarkt, hadeinstabil eller försämrad angina.

Patienterna följdes upp i internat-form i grupp om 10 under tre år, enkvalitetsuppföljning med riskprofilbe-dömning, förbättrad läkedelsbehand-ling, psykologbedömning, kostrådgiv-ning, fysisk och mental träning.

Efter tre år var det 58 procent färrerökare, 25 procent fler med normaltblodtryck och 12 procent hade ökatfysiskt välbefinnande, bättre blodsoc-kerkontroll och ökad arbetsförmåga.

Fin studie som visar att riktad livs-stils- och läkemedelsbehandling för

kvinnor med hög risk för hjärt-kärl-sjukdom bidrar till riskreduktion ochlågt antal hjärtkärlhändelser samtbättre livskvalitet.

Intressant föredragom det brustna hjärtatMaria Daniel, kardiolog och doktorandvid Karolinska Institutet följde sedanupp kvinnohjärttemat med ett mycketintressant föredrag om det brustna

hjärtat, Takosumas syndrom. Hjärtat tar formen av en kruka och

blir nästan stillastående, men intebrustet i egentlig mening. Vadhänder? En muskelspasm? Paralys?

Hittills har man inte funnit någrabelägg för koronarsjukdom hos dehögpresterande ambitiösa kvinnorsom drabbas. Maria har lovat att självbidra med en sammanfattning ikommande nummer av SenioraLäkare.

föreningsnytt | 50-årsfirandet på Djurö

6 Seniora Läkare | 2 2017 7Seniora Läkare | 2 2017

Årsmötet förlöpte utan dramatik.Stephan Palmstierna (bilden)valde att

lämna styrelsenefter många år,under de senaremed den tungauppgiften att varaansvarig för för-eningens mötespla-nering. Stephan

avtackades under lördagskvällens fest-middag. Ordföranden Anders Dahlqvistoch reseansvariga Kerstin Strömlandvaldes om för ytterligare två år.

Mötet diskuterade föreningensmötesfrekvens. På grund av svårighe-ter att hitta mötesarrangörer i landethar frågan kommit upp om vi kanskeskulle nöja oss med ett möte – tillikaårsmöte om året. Bl.a. yttrade sigMichaela Kinch, som också tillskrivit

styrelsen i frågan. Hon ansåg att vi skabehålla två möten per år, men gärnakortare och mindre ambitiösa.

Styrelsen föreslog efter diskussionenoförändrad ordning, dvs. två mötenper år, vårmötet förlagt i april ochhöstmötet i sen september. Och lovadesamtidigt ett betydligt mer om -fattande administrativt stöd från sty-relsen än vad som varit hittills. Styrel-sen förslag gillades av de församlade.

ÅRSMÖTET

Det blir fortsatt ett vårmöte i april och ett höstmöte i september

Sömnen gör oss smartare

• Läs mer om hjärnan på sidan 18 >>>

Sammanfattning av föredrag hållet på jubileumsmötet på Djurö


celler. Koagulationsfaktorer kankanske också spela en roll och manhar även noterat ökat antal fallunder sommaren och under högvärme. Etniska skillnader och möjliggenetisk länk har rapporterats.Personer som drabbas av

Takotsubo behandlas ungefär påsamma sätt som många andrahjärtsjukdomar. Ofta ges så kalladebetablockerare för att minskastressen på hjärtat och i bland gesockså blodförtunnande medel.Hjärtat pumpar dåligt i det akutaskedet och återhämtar sigspontant inom dagar till ett parveckor. Eftersom stress ligger bakom

många fall så kan kognitiv beteen-deterapi vara ett komplement tillden traditionella vården. Studierav KBT-behandling av stress pågår.Två nyligen publicerade studier

visar att Takotsubo inte är såofarligt som vi tidigare trott. Denena är en svensk studie frånSCAAR-registret som påvisarlikartad dödlighet både på kortoch lång sikt jämfört med patien-ter med kranskärlssjukdom. Ävenen internationell studie somhämtat information från Interna-tionella Takotsubo-registret pekaråt samma håll med likartade kom-plikationer som kranskärlssjukainkluderande chock och död. Många patienter är oroliga för

att de ska drabbas igen. Vi vet attåterfall förekommer och det finnsen del fallstudier som beskriverdetta. Det finns en studie som harföljt 114 patienter med Takotsubomellan 2003-15. Sju fall (6 procent)återinsjuknade. Tiden varierademellan sex månader och sex år.Patienter med högt blodtryck,KOL/astma hade högre risk föråter insjuknande.

Maria Daniel

Under åretsetikdag gemen-samt arrangeradav Etik ochansvarsrådet(EAR) i Läkarför-

bundet och Läkaresällskapets etik-delegation funderade jag mycketpå den frågan. Temat för dagen var mottag-

ning på nätet. En representant fören av de s.k. nätdoktorernaberättade entusiastiskt om allapatienter, företrädesis unga somringer och berättar om sin ellerbarnens sjukdom, får råd och ev.läkemedel utskrivet. MEN någon egentlig undersök-

ning är det inte fråga om. Manställer diagnos på patientens egenutsago. Hur kan man avvarapatient mötet? Hur kan man varastolt över en sådan läkargärning?Är detta läkekonst, är detta enligtvetenskap och beprövad erfaren-het?Jag satt i Läkaresällskapets sal,

blev nostalgisk och kände migkraftigt reaktionär. Jag mindesmin första kontakt med patienter,under ”proppen” på S:t Erikssjukhus i Stockholm. En av de första dagarna kördes

vi kandidater in på ett enkelrumdär det låg en mycket sjuk patient.Vi hade inte läst journalen. Detstod oss fritt att undersöka patien-ten. När vi kom ut ur rummetställde överläkaren frågan: Nå vadlider patienten av?

Vi började försiktigt föreslåolika diagnoser.– Nu måste ni vara systema-

tiska! Hur såg huden ut? Blek, röd,cyanotisk, svettig? Vad luktadedet på rummet? Surt, sött,ammoniak, smultron? Hur lät and-ningen? Patienten hade leversvikt. Vi

var överens om att patienten hadestor buk och luktade sött. Hudenhade små märkliga röda fläckar(spiders). Vi skulle lära oss attställa diagnos med ögon, händer,näsa och öron. Sen kanske vikunde få bekräfta diagnosen mednågra lab-analyser. Nu förstod vi, detta var läke-

konst, den diagnosiska delen avkonsten. Men resten, det viktiga, att

lindra och bota? Vi fick lära oss attbemötandet var halva boten ochfick se patienter som leende togemot besked om att man intehade någon bot. Förunderligt. Nu var ju läkarauktoriteten

fortfarande ohotad och den tack-samma patienten legio, vad ändoktorn sade, så jämförelse meddagens sjukvård låter sig integöras enkelt. Men läkekonst vardet – läkaren och patienten i ettsamarbete mot samma mål,diagnos, bot eller lindring. Hoppasläkekonsten överlever digitalise-ringen. Under etikdagen blev jagtveksam och orolig.

Torsten Mossberg

Överlever läkekonstendigitaliseringen?

JOHN GLENN


Ingen astronaut i USA:s rymd -historia har på samma sätt somJohn Glenn blivit en folkhjälte.Trots att kollegan Alan Shepardvar den förste amerikanen somgjorde en kort rymdskutt i maj

1961 och dessutom genomförde denförsta bemannade månlandningensom befälhavare på Apolloprojektetär det Glenn som har fått symboliseraden djärve astronauten. Hans oräddhet och energi som

manifesterades när han som 77-åringdeltog för andra gången i enrymdresa har säkert bidragit till dennapositiva bild. År 1959 var nationens självkänsla

och tron på USA:s roll som högtekno-logiskt föregångsland stukat avSovjets framgångsrika rymdprogram.Medan rymdexperter i en av månganedvärderad kommunistdiktatur hadelyckats skjuta upp både den förstarymdkapseln, hunden och människan ien omloppsbana runt jorden stodrymdsonder byggda enligt fria före-tagsamhetens demokratiska principerkvar på startplattan med olöstatekniska problem. Denna nationella dysfori tog slut

den 20 februari 1962 när John Glenn irymdkapseln Friendship 7 gick in i enomloppsbana runt jorden. Under fyratimmar och 55 minuter kunde Glenn

tillryggalägga tre varv runt jordklotetmed den då otroliga hastigheten av 27 000 kilometer i timmen. Han sågtre soluppgångar och på rymdkapselnsfönster något som liknande små eld-gnistor. Kunde det vara ett tekniskt felpå rymdfarkosten? Senare visade detsig att det var bara frusna kristaller avkondens som bröt soljuset.Men de verkliga tekniska proble-

men långt allvarligare än misstänktaeldgnistor dök snart upp. Rymdkapselns navigationssystem

hade fallerat vilket gjorde att Glennmåste styra in kapseln manuellt i rättvinkel för att kunna återinträda ijordens atmosfär och landa. Strax efter navigations haveriet

kom ytterligare ett tekniskt larm,plattorna i kapselns värmesköld kundeeventuellt ha lossnat eller brutits av.Under de sista nervpirrande minu-terna innan landning visste man inteom kapseln skulle klara sig ellerbrinna upp och var Glenn egentligenskulle landa. Den alltid behärskadeGlenns puls hade ökat från 87 till 132– även för honom var utgången oviss. Till allas lättnad gick landningen

helt enligt plan och värmesköldenvisade sig vara oskadad. När Glenn välbärgats ur kapseln och förts till rymd-centret Cape Canaveral var presidentJohn Kennedy på plats för att gratu-

lera och överlämna en medalj. Närstaden New York något senareordnade en välkomstceremoni förGlenn kom fyra miljoner deltagare. Han rankades nu som en av USA:s

största flyghjältar tillsammans medbröderna Wright och Charles Lind-bergh. Vid ett besök i USA:s kongressfick han en stående ovation.Att landa en rymdkapsel manuellt

var en bragd, men Glenn hade klaratflera liknande tillbud tidigare. Föreantagningen till astronaut var hanUSA:s mest dekorerade pilot. Somstridsflygare under andra världskrigetoch senare under Koreakriget fickGlenn sex gånger bragdmedaljen Dis-tinguished Flying Cross. Han genom-förde 149 uppdrag och landadeoskadd trots att hans plan blev pene-trerat av sammanlagt 200 kulhål. Som testpilot efter kriget flög han

dessutom det första överljudsplanettvärs över USA – en resa med tre luft-tankningar vilket kräver extrem skick-lighet av piloten.Trots sina meriter hade Glenn svårt

att bli antagen på astronaututbild-ningen då han var både för gammal(40 år) och för lång (180 cm). De småutrymmena i rymdkapseln krävdekorta och smala piloter och rymdcent-rets psykologer ansåg att astronauteröver 40 kunde få svårt att klara den


fysiska och psykiska pressen. Glenn fick inte heller nya rymd-

uppdrag efter sitt första och avgick urmarinkåren för att påbörja en politiskkarriär. Han hade efter rymdresanblivit god vän med president Kennedyoch hans familj, de såg hans politiskapotential och ville stödja hans val-kampanj till senaten. Olika omständigheter gjorde dock

att Glenn först 1974 kunde genom-föra en framgångrik val kampanj. Hanavgick som senator hösten 1998, 77 årgammal, för att påbörja sin astronaut-träning för en andra rymdresa.Som senator ledde Glenn under

många år senatens inrikesutskott”Senate Committee on GovernmentalAffairs” där han arbetade med miljöoch säkerhetsfrågorna kring förvaringav kärnvapen och konventionellavapen. Mest känd för allmänheten blev

han dock för sitt engagemang isenatens utskott för äldrefrågor ”Senate Special Committee onAging”. Utskottet arbetade för att förbättrasjukvård för äldre, äldreboenden ochhindra åldersdiskriminering.

För att lyfta fram det faktum attdet inte är åldern som bestämmer en

individs kapacitet genomdrev Glennett rymdexperiment med sig själv sommänsklig försökskanin. 77 år gammal skulle han följa med

rymdfärjan Discovery på ett åtta dagarlångt uppdrag. Hans roll var attstudera effekten av tyngdlöshet föratt bättre förstå effekterna avåldrande på muskelmassa, bentäthetoch andra kroppsparametrar. Detvetenskapliga värdet av dennarymdresa fick en hel del kritik frånforskarhåll, men symbolvärdet gickinte att ta miste på. Entusiasmen förrymdresor slog nya rekord och presi-dent Clinton skickade en hälsning tillGlenn ombord på rymdfärjan. Hananvände sin Toshiba laptop, modellenhade det passande namnet ”Satellite”. Glenn som överstod resan utan

större problem även om han var näraatt uteslutas flera gånger under trä-ningen på grund av olika ej offentlig-gjorda hälsorisker.Åtminstone i USA har Glenns enga-

gemang ändrat synen på äldres kapa-citet och förmågor. Att han som 77-åring kunde klara en längre rymdresavar spektakulärt, inte mindreuppseende väckande var att Glennsjälv flög sitt tvåmotoriga sportplanfram till 90 års ålder. Han slutade flyga

för att han fick så ont i knäna när hanskulle krypa in i cockpiten – hansmentala förmågor och omdöme ansåghan var bibehållna.Glenn gick ur tiden 2016, 95 år

gammal. Han efterlämnade två barnoch hustrun – Annie flickvännen frånhigh-school med vilken han var gift i73 år. Flertalet stora amerikanska tidskrif-

ter som New York Times spegladehans liv och karriär i stora reportage.Den ansedde Washington Post journa-listen Tom Wolfe hade kallat Glenn förUSA:s siste nationalhjälte, en på flerasätt passande beskrivning. Uppvuxen ien arbetarfamilj hårt drabbad avdepressionen kunde Glenn genomtalang och beslutsamhet skaffa sig enpilotutbildning där hans oräddhet ochomdöme ledde till stora framgångar.

Han tjänade sitt land lojalt somstridsflygare i krig och politiker i fred.Under sina 23 år som senator var hanaldrig inblandad i politiska eller eko-nomiska skandaler och var allmäntrespekterad av republikanska politi-ker. Dagens USA senat skulle säkert hanytta av fler sådana demokratiskasenatorer.

Josef Milerad

Astronaut vid 77 års ålder

• Den 20 februari 1962 tillryggaladeJohn Glenn tre varv runt jordklotet ikapseln Friendship 7. Farkosten skötsupp med en Atlas-raket. Landningenblev dramatisk då John Glenn måstestyra kapseln i rätt vinkel manuellt föratt kunna återinträda i atmosfären

• Hösten 1998avgick John Glennsom senator föratt påbörja sinastronaut-träningför en andrarymdresa.

Samtliga bilder publicerade med tillåtelse av Nasa.

John Glenn tillsammans med sina betydligt yngre astronautkollegor. Den 29 oktober blev han som 77-åring den äldste människan någonsin i rymden,som besättningsman på rymdfärjan Discovery. Foto: Nasa.

Det går att få hörselntillbaka, fastän manblivit döv och när hör-apparater inte hjälperlängre. Cochleärtimplantat kan också

hjälpa seniorer / äldre människor. Detfinns ingen åldersgräns.Det är idag möjligt att stimulera

hjärnans hörselsystem och hörsel -minne, fastän innerörats hårceller harslutat att fungera p.g.a. hörselsjuk-dom, ärftlig hörselskada, uttaladåldersskada etc, med hjälp av Cochle-ärt Implantat (CI). Denna möjlighetfinns i alla åldrar. Möjligheten finnsockså för nyfödda utan hörsel ochutan programmerad hörselhjärna.CI innebär att en elektrod med ett

20-tal stimuleringspunkter opereras incirka 25 mm i snäckan (cochlean) iinnerörat. Punkterna stimulerar nerv-ändar, som inte får signaler från deförlorade hårcellerna. Hela skalan kanstimuleras från basfrekvensernas nerv-ändar längst in i snäckan till diskant-frekvensernas nervändar i snäckansnedersta vindling närmast mellanörat. Impulser förmedlas till stimulerings-

punkterna från en speciell hörapparatplacerad bakom ytterörat, enprocessor , som förvandlar ljud tillelektriska impulser. Många tusenimpulser skickas varje sekund via pro-cessorns sändare genom huden tillimplantatets mottagarenhet. CI-operationen göres i narkos.

Öronkirurgen använder delvis samma

teknik som vid mellanörekirurgi förkronisk öroninflammation eller hörsel-bensplastik. Implantatet består av en mottagar-

enhet, som placeras under huden i enfördjupning i skallbenet bakom ytter -örat, och elektroden med deelektriska stimuleringspunkterna. Elektroden föres in i cochlean

genom det runda fönstret eller genomett borrhål i väggen mellan mellanöratoch cochlean. Komplikationer vid CI-kirurgi är ovanliga. Ansiktets rörelse-nerv monitoreras under operationen.1978 opererades den första CI-

patienten i Australien och 1985 god-kändes CI för kliniskt bruk i USA. ISverige fick de första vuxna perso-nerna implantat 1990 och de förstabarnen något år senare. Öronkirurgeri Stockholm och Lund var pionjärer.Numera utföres CI-operationer i

Lund, Göteborg, Linköping, Örebro,Stockholm, Uppsala och Umeå. På varjeCI-ort finns ett CI-team bestående avaudiolog, öronkirurg, audionom,logoped, hörselingenjör, hörselpeda-gog etc. För att vars och ens CI skallfungera optimalt måste varje CI-ortständigt kunna ge kvalificerad service.Det är ett livslångt kontrakt mellan CI-patient och CI-team.I Sverige har t.o.m. 2016 2.635 vuxna

och 1.085 barn erhållit CI. I helavärlden har cirka 400 000 människoropererats, varav en tredjedel barn.Under senare år är det 250-300personer i Sverige i alla åldrar somopereras med CI. Av det totala antaletCI/år är 25 procent barn och 50 procent65 år och äldre. Flest CI får personer igruppen 75-79 år. Antalet som får hjälpav CI, som är över 80 år, är ungefär likamånga som mellan 65 och 75 år.

Ett CI beräknas fungera 20-25 årvarefter ett utbyte kan behövas.Reoperation p.g.a. tekniska fel krävs

medicin | Hörseln


hos 2-4 procent. Den yttre enheten,processorn, är utsliten efter cirka 5 år.Utbyte behöver pågå hela livet,eftersom CI-bäraren är döv när CI ellerprocessor inte fungerar.Indikationerna för CI är dubbelsidig

dövhet eller grav hörselnedsättninghos individer, som har haft bättrehörsel och därmed har enprogrammerad hörselhjärna ochhörsel minne (postlingual dövhet) ochnyfödda döva barn med programmer-bar hörselhjärna (prelingual dövhet). Hörselnedsättningen är hos tidigare

hörande långsamt progredierande hosde flesta. Hos några färre inträffarhörselförlusten hastigt. Vid dövhet efter bakteriell

meningit måste CI opereras in snabbtså att elektroden kan placeras icochlean innan ärr bildning hindrar. Allra helst ska ett barn utan hörsel

vid födelsen opereras kring ett årsålder. Möjligheten att utnyttjahjärnans plasticitet har upphört vidfem - sju års ålder. Enstaka patienterhar fått CI p.g.a. indikationernaMenieres sjukdom i båda öronen,dövhet efter explosionsolycka, dövhetefter skallbasfraktur, mycket besvärligtinnitus och ensidig dövhet. Med grav hörselnedsättning menas,

att höra så dåligt med hörapparateratt även annat kommunikationssätt,såsom läppavläsning eller tecken-språk, är nödvändigt vid samtal i lugnljudmiljö på normalt samtalsavstånd. Den dåliga taluppfattningen

innebär att mindre än 50 procent avenstaviga ord klaras av vid hörseltest.Vid grav hörselnedsättning är hörselnmycket dålig i båda öronen, samtal itelefon går inte, textning av TV-program är nödvändig etc.Moderna hörapparater är små

datamaskiner, som utnyttjar avance-rad signalbehandling. De kan intejämföras med hörapparater från före2000-talet. Dagens hörapparaterinnebär betydligt bättre hörselhjälp,både för den lilla hörselnedsättningen

och den avancerade. Om det finnshörsel att förstärka, ska hörapparateranvändas i båda öronen. Men när taluppfattningen rasar och

hörapparaterna inte kan förstärkabättre har grav hörselnedsättninguppstått och en annan sortshörapparat , CI, måste övervägas. Det är viktigt att audionomerna på

hörcentralen är medvetna och intejusterar hörapparaterna in absurdum. Det finns många, särskilt äldre

personer, med grav hörselnedsätt-ning, som är dåligt upplysta om möj-ligheten att få hjälp av CI. Inför en eventuell operation av

cochleärt implantat utredes alla opera-tionskandidater med MR och dator -tomografi för att säkerställa att hörsel -nerven är normal och för att klargöraanatomin i mellanörat och innerörat. Ett öra kan ha saknat hörsel i 10 år

och fortfarande vara lämpligt för CI.Örat kan testas elektrofysiologiskt för

att värdera operationsmöjligheten.Balansfunktionen i inneröronen under-sökes också före en operation, för attkunna förutse risk för yrsel. Att väljaoperationsöra kan vara svårt. Ommöjligt bör det icke opererade örat fort-sätta att stimuleras med hörapparat. För att klara av implantatoperatio-

nen måste den kroppsliga hälsan varatillräckligt bra för att kunna vara sövdunder flera timmar. Den psykiska hälsanmåste vara god och de mentala förut-sättningarna finnas före en operationför att kunna deltaga i omfattande hör-selträning efter en operation. Hörselkurator och hörselpedagog

gör tillsammans en psykosocial bedöm-ning, värderar de kognitiva funktio-nerna och genomför lyssningsövningar.Hjärnan måste lära sig att tolka ljud påett nytt sätt. Detta kräver omfattandeträning efter en operation.När CI överväges och innan beslut

om operation fattas måste vinsten ochmålet med CI diskuteras. Operations-resultatet måste vara realistiskt. Det ärviktigt att träffa en CI-opererad

person för att få kunskap om erfaren-heterna och för att kunna ställa ange-lägna frågor.

De flesta, som får CI kan kommatillbaka till ett bättre samtal i familjen,i vänkretsen, föreningslivet etc ochkan åter uppleva naturen. I bästa fall återkommer telefonhör-

seln och tidigare musikupplevelse.Förutom bättre hörsel leder CI tillkraftigt förbättrad livskvalitet, bådehörselrelaterad och hälsorelaterad,bättre allmän fysisk och mental hälsa,bättre kognitiv förmåga, bättre själv-förtroende.Hittills i Sverige får en vuxen person

CI på ena örat. Kostnader för opera-tion, implantat och processor utgörhinder för CI i båda öronen. Implantatoch processor kostar tillsammans150.000-200.000 kr. Liksom då hör -apparater användes i båda öroneninnebär dubbelsidig förstärkningbättre talförståelse, större möjlighetatt höra i buller och bättre ljud -lokalisering. Barn med CI-behovopereras oftast på båda sidor.Att få hjälp av Cochleärt Implantat

är möjligt för alla åldrar. Vid ålderöver 80 år är CI-teamets eftertankeföre operationsbeslut större. Vinsterna med CI är omfattande.

För en person med dövhet och gravhörselnedsättning innebär CI att densociala isoleringen brytes och ned-stämdhet och trötthet lindras. Tänk att få höra barnbarnen igen,

att kunna följa med på mötet på nytt,att uppleva TV-programmet och attlyssna på favoritmusiken. Det ärviktigt att uppnå bättre säkerhetgenom att höra varningsljud, trafikenmm. Även de små ljuden kan åter-komma, såsom att höraklockans och körrikt-ningsvisarens tickande,den droppandekranen, stegen i grus-gången, fåglar ochinsekter.Per Broms, audiolog

COCHLEÄRT IMPLANTAT

Så här fungerar det

1 Ljudet fångas upp av mikrofonerna i ljudprocessorn.2 sedan kodas det till digitala signaler.3 som skickas till sändarspolen.4 Sändarspolen skickar signalerna genom huden till implantatet där det omvandlas till elektriska signaler.5 Signalerna sänds till elektroder som stimulerar hörselnervens fibrer i cochlean.6 Nervimpulserna skickas sedan via hörselnerven till hörselcentret i hjärnan där det tolkas.

Förverkligad Sciencefiction i hörselvärlden!

medicin | Hörseln föreningsnytt | Debatt


Många av oss tror attcochleära implantat är för-behållna barn och unga menså är inte fallet. MärtaSandberg är idag 76 och ficksitt CI vid 73 års ålder. Dethär är hennes berättelse.

År 2007, ca 10 år efter att jag fåttmina första hörapparater, blev minhörsel påtagligt försämrad. Audiono-men som gjorde hörseltestet troddenästan att det var fel på mätinstru-menten, men kunde konstatera enkraftig försämring. Hon tyckte att jagskulle utredas för cochlea-implantat,CI. Jag var den gången inte så intresse-

rad utan fick bättre hörapparater ochen "smart-link", en mikrofon som kanplaceras på ett bord och fånga uppröster. Jag hade också så pass brahörsel för bas-ljud att jag uppfattadede flesta mansröster hyggligt. Året därpå, 2008, träffade jag en

specialist och diskuterade CI-implan-tat. Jag minns att jag då uttryckte oroatt bli för gammal för operation, menfick tydligt besked att det viktigaste äratt vara frisk nog för träning efteroperationen.

Tiden gick och jag var väl omhän-dertagen, deltog i "hörselskola" menhörde allt sämre och så småningomvisade mina hörseltester att jag varkvalificerad för CI, samtidigt som jagsjälv accepterat tanken på operation. En synnerligen noggrann utredning

vidtog. Det ingick också att träffa en

CI-bärare och få ställa frågor. Vi vartvå, lätt oroliga, som ställde frågan:Hur var operationen? "Jag sov!" vardet obekymrade svaret. Bland det allra viktigaste i förbere-

delserna är att ha realistiska förvänt-ningar. Jag brukar halvt på allvarframhålla att normal blir man aldrig,dvs hörseln blir inte återställd, men såoändligt mycket bättre omallt går bra.Det är också viktigt att förmedla dettatill sin omgivning. Sammantaget varinformation och förberedelser bästatänkbara. Operationen ägde rum en tidig

morgon. Allt gick väl och påföljandedag var jag hemma. Det finns"vandrings sägner" att man hör bättreomedelbart efter operationen, mendet är totalt fel. Först ska allt läkas.Efter cirka fyra veckor träffade jagaudionom och hörselpedagog ochimplantatet kopplades in. Och dåhörde jag!! Sen följde träning. En snäll Gunnar

medverkade med högläsning, kombi-nerat med täta, inplanerade, besök hosCI-teamet. Tycker mig minnas atthörseln förbättrades under hela förstaåret, men det är väl kanske individuellt. Tekniken runt CI: Det är lite pyssel.

Batterier skall laddas dagligen, enreservsladd ska alltid finnas med.Också viktigt att se över sin hemför-säkring, det är dyrt om någon delskadas. Men CI är inget problem vidflygresor, passerar säkerhetskontrollenutan åtgärd. Ibland tar man ju av CI:t,det kan vara i vägen eller behöverskyddas, hos frisör, tandläkare osv, ochdå får man säga till: nu blir jag döv påett öra.

Några "high lights" som CI-bärare:Jag hör koltrasten! Först lät den liteförkyld, skrovlig, men nu har hjärnanlärt sig känna igen den, låter som förrBarnbarnens ljusa röster var svåra förmig att uppfatta, nu kan vi viska tillvarandra.... lycka! Att höra dåligt gör att man blir

oerhört trött, också av att ha trevligt!Familjemiddag eller mingel-kväll fickbetalas med en dag av öron-vila, dentröttheten är borta. Ett kvarstående bekymmer för mig,

men som kanske inte gäller för alla ärtelefon, både fast och mobil. Kändaröster går bra som tidigare, hemmaanvänder jag mig av fast telefon medhögtalarfunktion. En oerhört positiveffekt av implantatet är upplevelsenatt lätt kunna föra samtal underbilresor, särskilt om man själv ärchaufför, "lip-reading" är inget alter-nativ då man helst ska titta på vägen... Det är som jag tidigare framhållit,

viktigt att ha realistiska förväntningarinför operationen. För många innebärju hörapparat en besvikelse, en delljud blir jobbiga, svårt att få optimalinställning av bas-diskant osv. Även CIkräver noggrann inställning, det varåtskilliga besök hos en skicklig ochtålmodig audionom. Men med den erfarenhet jag har i

dag hade jag inte tvekat en sekundinför möjlighetenatt få ett CI – jaghar inte fått ett"nytt liv” som mansäger, men ettmycket bättre!

Märta Sandberg

Ålder inget hinder för CI, men realistiska förväntningar viktigt

”

”

”Att tala i egen sak är nog bra,men att ha ett helt fackförbund bakom sig väger tyngre”

Ofta får man frågan frånkollegor: Vad gör egentligenLäkarförbundet? Se hur det ser uti vården idag? Vad har facketgjort? Jag har aldrig blivit hjälptnär jag behövt hjälp!

t Självklart är ingen organisation perfekt.Det finns brister och problem inom de flestaföreningar.Själv har jag alltid varit medlem i Läkarför-

bundet, och från 65 års ålder i SÄL, numeraSeniora Läkare. Jag kanske tillhör den därpassiva typen som tycker det är bäst att varamed? Ja, kanske det! Sedan 1988 har jagarbetat mer centralt i förbundet på olikapositioner och även haft privilegiet attarbeta inom europafacket. Mitt intryck är att de kollegor som är mest

skeptiska till facket är de som har minst iinblick i dess verksamhet. Jag brukaruppmana missnöjda kollegor att engagerasig mer i facklig verksamhet om man vill haförändringar.För oss seniorer upplever jag att det är allt

viktigare att vi engagerar oss fackligt,eftersom vi blir allt fler och arbetar längre.Det tycks ju också vara en påtagligt ungålder i förbunds styrelsen numera! Det kanbero på att det finns för få intresserade äldreläkare, men det tror jag inte! Det kan bli enfortsatt trend, och det är allvarligt medtanke på den kompetens och erfarenhetäldre läkare kan tillföra. Så engagera eräven när ni blir årsrika, som några kollegorbenämnt oss!Även inom fackliga grupperingar har

genom åren diskussion funnits att agerasjälvständigt, att gå ur Läkarförbundet!Särskilt inom distriktsläkarkåren på 90-talethördes sådana röster, då vi på den tiden intehade samma stöd för utveckling av primär-vården! Att tala i egen sak är nog bra, men att ha

ett helt fackförbund bakom sig, som uttryc-ker åsikter och policy som en delföreninghar, det väger betydligt mer! Läkarförbundetär en röst man lyssnar till, särskilt om maninom kåren är överens och talar med en röst.En splittrad läkarkår är en svaghet, som göratt makthavarna ofta får övertaget!Vi seniorer behövs som en självklar del i

vårt fackförbund! Det måste vi själva kämpaför! Engagera oss. Vår generation kommeratt visa vägen för kommande generationer,som då förhoppningsvis kommer att utgöraen naturlig del av arbetsmarknaden och vårteget fackförbund.Det finns många andra viktiga föreningar

och sammanslutningar där vi naturligtvisockså måste engagera oss och göra vårstämma hörd!Att få bli årsrik är ett privilegium. Vi har

ett fantastiskt yrke, som många av oss kanfortsätta att arbeta i. Jag kommer att fortsätta vara medlem i

Läkarförbundet och iSeniora Läkare ochengagera mig i läkar -rollens framtida utveck-ling och naturliga ledar-roll. Gör det du också.

Christina Fabian,vice ordförande i Seniora läkare

Vårprogram 2018

Väst-SÄL 21 februari: Årsmöte. Plats: Örgryte församlings -hem.Info om föredrag kommer. 12 april:Med musei spårvagn ochsak kunnig guide genomGöteborgs spårvägsnät. Situationsanpassad lunchombord. Vecka 21: Utflykt i Götaälvdalen. Vidare info kommer.

Skåne-SÄL6 februari:Eric Warrant, professor ifunktionell zoologi, föreläserom ”Nattens otroliga navi-gatörer – hur synsinnet ochmagnetsinnet styr flyttenhos en australiensisk natt -fjäril”. 6 mars: Årsmöte.Föredrag av professor ÅkeAndrén-Sandberg som desenaste åren suttit som enav de sex i Riksidrottsförbun-dets Dopingkommitté ochutifrån den speciella positio-nen berättar om doping -problemen i dagens interna-tionella idrottsvärld.

Alltfler läkare fortsät-ter att arbeta efterden officiella ”pen-sionsåldern” 67 år ochkommer sannolikt attfortsätta om de vill

och kan och politiska beslut intelägger hinder i vägen. Men då gälleratt dels rusta dem för de utmaningarde kommer att möta, dels slå hål på demyter som omgärdar årsrik arbets-kraft. Jag använder ordet årsrik somsynonym för äldre och gammal. Detbetecknar att det är fråga om männi-skor rika på antal levda år, kunskapoch livserfarenhet. Det sistnämndakan man inte läsa sig till, bara leva sigtill. Vilka är de patienter läkare, och i

det här sammanhanget seniora läkare,kommer att möta framöver i sinkliniska vardag? Andelen årsrika människor kommer

att öka och är redan idag en bety-dande del av befolkningen. Idag är varfemte person i Sverige 65 år elleräldre. 27,5 procent av väljarkårenkommer att vara 65+ i valet 2018.Andra fakta hämtade ur SCB:s statistikoch Socialstyrelsens kvalitetsregister,som belyser den demografiska föränd-ringen i vårt samhälle är: • Antalet personer 85 år och äldre

förväntas öka med 130 procent mellan2015 och 2050 • Bland 85 åringarna och äldre har

81 procent minst en kronisk sjukdom,men endast 7 procent räknas sombräckliga.• Kroniskt sjuka människors stöd för

att hantera sina sjukdomar är svagt.Knappt 40 procent av de tillfrågade

har diskuterat eller fått instruktionerom hur den kroniska sjukdomen skaskötas.• 10 procent av 75-åringar och äldre

får tio eller fler läkemedel samtidigt. • En del kommer att vara infekte-

rade med antibiotikaresistenta bakte-rier. Samtidigt visar H70-studierna från

Göteborg att dagens 70-åringar ärsom gårdagens 50-åringar (IngemarSkoog Age Cap). De har blivit friskareoch allt mer aktiva. De har höga för-väntningar på vården, många ärpålästa genom all den tillgång omhälsa och sjukdom som finns på nätet.De vill känna sig delaktiga i beslutenom vilken behandling som ska ges. Samtidigt sker förändringar i hälso-

och sjukvårdens organisering. Utred-ningen Effektiv vård (SOU 2016:2) harföreslagit att vården ska ges närabefolkningen och i första hand somöppenvård. Det förslaget är inte nytt, det har

framförts i olika sammanhang underen lång följd av år, men nu har detkanske en chans att förverkligas. Pri-märvården ska få ett tydligareuppdrag och resurser ska föras överfrån sjukhusvård till primärvård.Utvecklingen av medicinsk teknologigår dessutom snabbt och förändrararbetssätt som organisation i såväl

seniorernas roll i framtiden sjukvård

Vilka patienter kommerseniora läkare attmöta i framtiden?


Läkare, forskare och riksdagsledamot.

AV BARBRO WESTERHOLM


öppen som sluten vård.

Läkarkåren igår och idag. Ur Läkarförbundets Läkarfakta 2016kan man hämta följande siffror omläkarkåren. År 1960 uppgick antaletläkare till 7 297 vilket motsvarade 1 028 invånare per läkare. 904arbetade i öppenvård, 1 000 i privatvård och 5 393 i sluten vård. Det var ien tid när primärvården var ifrågasattoch nyblivna läkare sökte sig till sjuk-husen för att där utbilda sig i andraspecialiteter än allmänmedicin. Under de år som gått har antalet

läkare ökat kraftigt. 2015 var total -antalet läkare 48 366 varav 6 807 varpensionerade, 1 451 hade studeratutomlands och 7 383 var studerande.Antalet invånare per läkare hade

nu sjunkit till 292. Sifforna förperioden 1995 – 2014 visar en ökningav antalet läkare per 1 000 invånarefrån 2,9 till 4,1. Det är en dramatiskförändring sedan 1960, men ändåräcker inte läkarna till vilket lett till ettbehov av att allt fler läkare fortsätteratt arbeta efter fyllda 67 år.

Utredning om behörighet I oktober 2017 kunde vi i mediernaläsa att HSAN:s ordförande, SusanneBillum, vill att regeringen tittar påfrågan om en övre åldersgräns förlegitimerad vårdpersonal. Jag bad då Riksdagens utrednings-

tjänst (RUT) att ta fram uppgifter omålder på den vårdpersonal HSAN riktatkritik mot, samt den skrivelse som jagantog gått till regeringen från HSANoch eventuellt Socialstyrelsen och IVO.Svaret blev att HSAN inte kan presteranågra åldersuppgifter på de fallnämnden behandlat och någon skri-velse har inte sänts till regeringen,bara ett mail. Det som sedan hänt är att rege-

ringen 2017-11-07 i en promemoriagivit expeditions- och rättschefen

Mats Wiberg att biträda Regerings-kansliet (Socialdepartementet) attgenomföra en översyn av patient -säkerhetslagen i syfte att effektiviseraHälso- och sjukvårdens ansvarsnämndshandläggning av behörighetsärendenoch stärka patientsäkerheten. Det somär viktigt för seniora läkare här är att iuppdraget ingår att: ”Analysera om det finns behov av

att införa en åldersgräns för att fåinneha legitimation på hälso- ochsjukvårdsområdet och vilka för- ochnackdelar som en åldersgräns skullemedföra. I uppdraget ingår att analy-sera vilka konsekvenser som enåldersgräns skulle medföra för hälso-och sjukvården, för enskilda yrkes -utövare och för patientsäkerheten"Den här frågan har varit uppe

tidigare: Jag mötte den när jag ibörjan av 1970-talet granskadeläkares receptförskrivning. Vissthittade jag olämpliga receptförskri-vare men de var i olika åldrar. En ”des-legitimeringsåldersgräns” hade intelöst problemet. Trettio år senare var problemet

igen på den politiska dagordningen,men kunde återigen strykas frånlistan. Det visade sig att kronologiskålder är ingen bra indikator på hur enindivid inklusive läkare fungerar. Nu är det viktigt att det kommer

fram fakta om hur det förhåller sig,Det här är en för viktig fråga för attbeslut ska tas på grundval av tro,tyckande och myter. Min erfarenhet äratt majoriteten av årsrika läkare vetvar gränsen för deras kompetens går.

Framtiden Jag hoppas att fler seniora läkare medsin kunskap och erfarenhet fortsätterså länge de vill och kan i sin läkargär-ning. Men då måste anställningsfrå-gorna lösas med möjligheter till fort-bildning och tillgång till försäkring.Arbetsmiljön är också viktig men den

gäller alla läkare. Tid för reflektion,vad har man gjort bra, vad blev intebra och hur misstag kan förebyggas ärviktiga frågor som också gäller yngreläkare. Jag vill se fler läkare som går in i

politiken som sändare inom ”den poli-tiska familjen. De behövs också i civil-samhällets organisationer som Rödakorset, pensionärsorganisationer,idrotten m fl. Och de behövs inteminst som vårdgivare för gömdapersoner.

Slutord Jag vill avsluta med att citerakollegan, professor emeritus ochnobelpristagaren Arvid Carlsson iboken Årsrika (2017):

En äldre hjärna har mycketkvalitet som går till spillo för att

människor sorteras ut. Det är fel att visom är äldre inte blir tillfrågade omsaker och ting. Det är ingen tvekanom att jag som har levt alla dessa årnumera är klok och vis. Det skulle varakonstigt om jag inte vore det, med alltjag har upplevt. Vi lever i ett samhälledär vi är måna om att utnyttja resursereffektivt. Hos äldre finns en enormmängd resurser tillgängliga, somdessutom inte har något emot attanvändas. Det är konstigt att vi iSverige är så efterblivna och inte inservilket slöseri det är. Att tvinga bortäldre från arbetsmarknaden är detvärsta. Det får inte fortsätta!

n Referenser: • Effektiv vård. Slutbetänkande av en nationellsamordnare för effektivare resursutnyttjandeinom hälso- och sjukvården ( SOU 2016:2). • Sveriges läkarförbund. Läkarfakta 2015. Statistik över medlemmar i Sveriges läkarför-bund. Svenska distriktsläkarföreningen 2014.Den äldre läkaren i primärvården. Distrikts -läkaren 2014. • Årsrika. Vandringsutställning och bok. Producent Annica Carlsson Bergdahl,Hudiksvalls kommun, Hälsinglands Museum2017.

”

”

Under höstenordnades ettnordiskt möte företikgrupperingarna ide nordiska läkarför-bunden. Mötet ägde

rum på Hanaholmen/Hanasaari, ettkulturcentrum utanför Helsingfors byggt på 1970-talet. Vackra ochfunktionella lokaler som fått behålladen karakteristiska 1970-tals looken,mycket trä, bruna och orangea texti-lier.En stor del av mötet ägnades dis-

kussioner runt frågor om livets slut,hur vi som läkarorganisationer börförhålla oss i diskussioner omeutanasi och läkarassisteradeåtgärder avsedda att avsluta patien-tens liv. Den svenska delegationen från

EAR (Etik och ansvarsrådet i Läkar-förbundet) hade fått i uppgift attfundera över frågan ” Hur aktiverarvi kollegor i diskussioner om livetsslut”. Vi konstaterade, med stort stöd

från resten av kollegorna på mötet,att diskussionerna lider av oklarheteri definitionerna av de begrepp somanvänds på området. Eutanasi definieras som att aktivt

avsluta en patients liv. Läkarassiste-rat livsslut är att ge patienten en

drog/läkemedel så att denna självkan ta sitt liv. Fortfarande ser vi i Sverige bevis

på att man betraktar den situationdå man avstår från att fortsätta enmeningslös behandling, t.ex. inomintensivvården som eutanasi vilketnaturligtvis inte stämmer (se Social -styrelsens föreskrifter och allmännaråd (SOSFS 2011:17) om livsuppehål-lande behandling, samt handbokenOm att ge eller inte ge livsuppe -hållande behandling). Är terminal sedering i själva

verket förtäckt eutanasi? Så ansermånga, men nej. Visserligen kan en djup sedering

med tillförsel av opiater och benso -diazepiner sannolikt ha påverkan pålivsuppehållande funktioner, mendetta är inte syftet med behand-lingen. Det blir mycket förvirrande om

man inkluderar alla begrepp idiskussionen om dödshjälp. Låt ossbegränsa oss till att tala om de tvååtgärderna som kräver läkarinsatserdirekt eller indirekt: eutanasi ochläkarassisterat livsslut.I Sverige har Läkarförbundet tagit

helt avstånd från eutanasi och läkar-assisterat livsslut, men Läkaresällska-pet förhåller sig mer avvaktande. I övriga nordiska länder hade dis-

etik | Dödshjälp

Stora skillnader i synen på dödshjälp


kussionen kanske inte kommit riktigtlika långt, dvs. man har inte gått utmed lika bestämt avståndstagandesom i Sverige. Det framgick att vi harolika utgångspunkter i de olikaländerna, dels beroende på skillnad ilagstiftningen, dels beroende på vilkaömmande fall av lidande patientersom skildrats i respektive lands mass-media, samt beroende på skillnader ihur starka lobbygrupperna som tillexempel ”Rätten till en värdig död”och liknande är. Det var intressant att notera olik -

heterna i våra hälso- och sjukvård s -lagstiftningar. De flesta nordiskaländer har i huvudsak en rättighets-lagstiftning där patienten har rätt tillvård, medan vi i Sverige i grunden haren skyldighetslagstiftning där vård -givarna är skyldiga bereda patientervård. Vi har dock, med till exempel

patient lagen, fått en glidning moträttighet slagstiftning. Måste man till-fredsställa patienten i rättighetslags-tiftning oavsett påstådda behov ochönskemål? Naturligtvis inte menfrågan väckte intressanta tankar.

I diskussionerna relaterades 25 årserfarenheter från Holland som beskri-vits av etikprofessorn Theo A. Boer,universitetet i Groningen. Såväl eutanasi som läkarassisterat

livsslut legaliserades 2002. Bådasorternas ”dödshjälp” är tillåtna menbara under förutsättning att patien-terna har ett outhärdligt lidande utanhopp om förbättring. Dödshjälp (i fortsättningen menas

här såväl eutanasi som läkarassisteratlivsslut) begränsas i motsats till USAoch i Kanada inte till terminalt sjuka. Alla fall rapporteras till en regional

Euthanasia Review Committee (RCC)vars medlemmar är jurister, läkare ochetiker. Kommitteen bedömer i efter-

hand om proceduren varit i enlighetmed regelverket, juridiskt och etiskt.

1990 var 1,7 procent av alla dödsfall iHolland resultat av dödshjälp, 2015hade mängden ökat till 4,5 procent. Samtidigt har användningen av

morfin i livets slutskede och kontinu-erlig djup terminal sedering i palliativvård ökat betydligt under sammaperiod. Den palliativa vården i Holland har

utvecklats och förbättrats väsentligt,samt blivit mer generös med farmako-logiska åtgärder. Trots detta ökadeantalet rapporterade dödshjälpsfallfrån 1 800 (2002) till 5 500(2015).Det har skett en ökning av non-

cancerfall från fem till 25 procentunder perioden 2002-2015. Psykia-triska fall har ökat från två till 56 undersamma period, demens från ett till 109. Ensamhet spelar roll i tio procent av

rapporterna och känsla av börda förfamiljen i 15 procent.I 93 procent av fallen står allmänlä-

kare (GP), som tidigare etableratkontakt med eller vårdat patienten,för dödshjälpen. Sedan 2012 har End-of-Life Clinics etablerats. På dessautförs bara beställnings - arbete/dödshjälp utan tidigarekontakt med patienten. 2014 fanns det 40 nationella team

som assisterade 232 patienter, varav14 med demens, 17 med psykisksjukdom, 47 multipla sjukdomar hosäldre. Här erbjuds ingen som helstpalliativ vård.Vad lär vi oss av de holländska

erfarenheterna?Theo A. Boer menar att man skulle

ha haft ett kriterium som innebär attpatienten förväntas avlida inom sexmånader, att ett patient-läkar - förhållande ska ha etablerats förbegäran om dödshjälp och att en spe-

cialist i palliativ vård alltid ska konsul-teras. Sjukvårdsministern Else Borst

uttalade 2015: ”Vi gjorde allt i felordning. Först organiserade vieutanasi, sen byggde vi ut denpalliativa vården.Det finns fler skrämmande inslag i

den holländska utvecklingen. Framförallt den snabba ökningen av antaletdödshjälpsfall, ökningen av livströttapatienter, patienter med psykisksjukdom och demens. Skrämmande också att man låtit en

dödshjälpsklinik etableras, en klinikdär man på ett opersonligt sätt enbartutför patientens önskan om att få döutan att erbjuda alternativ sompalliativ vård.Konflikten med läkarnas etiska

skyldigheter att bevara liv har givetvisdiskuterats. Efter ett yttrande i högstadomstolen 1991 som rekommende-rade läkares medverkan i livsslut hosäldre tystnade diskussionen och pati-entens autonomi betonades. Det finns idag många i vårt land

som betonar patientens rätt attbestämma över sitt liv och när dettaska avslutas. På det nordiska mötet varvi överens om att tiden inte än ärmogen för dödshjälp i de nordiskaländerna. Nu har WMA åter tagit avstånd

från läkarassisterat självmord isamband med ett nytt lagförslag iAustralien om att åtgärden ska blitillåten där.Det är uppenbart att man inte har

omgärdat dödshjälpen med tillräckligtregelverk i Holland. Om ett lagförslagpå området skulle bli aktuellt i vårtland är det oerhört viktigt att man tardel av den holländska utvecklingen.Slutligen, hur kan kollegors enga-

geras i diskussion om dödshjälp? Jo,bland annat så här, genom att skrivaartiklar i tidskrifter som läses avläkare. Fortsätta gärna diskutera!

AV TORSTENMOSSBERG

• Socialstyrelsens föreskrifter ochallmänna råd (SOSFS 2011:17) ochhandboken Om att ge eller inte gelivsuppe hållande behandling.

• Smers genomgång av fakta ochargument i dödshjälpsdebatten.Smer rapport 2017:2 Dödshjälp – Enkunskapssammanställning.• Rapporten kan laddas ner som pdffrån Smers hemsida www.smer.se

Utvecklingeni Hollandär ett varnandeexempel

””

VAD SÄGER STATISTIKEN?

HOLLÄNDSKA ERFARENHETER

Läs mer:


medicin | Hjärnan

Så upptäcktes pannlobsdemensen


stött på. Men det uppträdde konse-kvent och skadan resulterade ibland imakroskopiskt svår skrumpning av justdessa delar, vilket väsentligt skingradetvivlen. Detta var uppenbarligen en pro-

gressiv degenerativ frontotemporaldemenssjukdom. Vidgning av frontalavindelfåror och ventriklar ger imånga, men inte alla, fall en kliniskdiagnostisk hjälp vid datortomografiav hjärnan.

Nya metoder bekräftade och expanderade fynden1970-talet såg en betydelsefullmetodik utveckling inom vävnadstek-niken. En av de första nya metodernamarkerade immunologiskt specifiktastrocyterna, en gliasort som reagerarpå en skada med ärrbildning. De har idagens forskning tagit steget uppfrån enkla ärrbildande stödceller tillytterst kapabla och betydelsefulla ser-viceceller till neuronen. Mer om dettasenare. Den nya metoden visade nu klart

en astrocytär reaktion bara i de ytligatre lagren, vilket bekräftade tidigareiakttagelser både vad gäller art ochlokal för förändringarna! Detta syntesvara en reaktion eller ärrbildningutlöst av förlusten av små nervceller,och i första hand av derastoppantenner . Redan tidigt kunde man ana att det

rörde sig om en förut inte beskrivensjukdom, men vi publicerade fyndenförsiktigt i början och mitten av 1970-talet då vi myntade begreppet fronto-temporal demens, förkortat FTD. Vi kunde visa en god korrespon-

dens mellan patologi, symtom ochminskat blodflöde i de förändradehjärndelarna. Minskningen av flödetvar inte orsaken, men kom sig av attde degenererade delarna av hjärnbar-ken inte längre var lika aktiva ochdärför inte konsumerade syre i sammautsträckning som normalt.

David Ingvar och Jarl Risbergutvecklade och finslipade flödes -metoderna. Detta gav ett mönstersom avvek från det vid Alzheimerssjukdom och underlättadedifferential diagnostiken. Därtill fannvi en association till ALS, något somsenare verifierats.

Ut i världen med den nya kunskapenVi ordnade på Grand hotell i Lund ensatellitkonferens till den stora världs-kongressen i neuropatologi i Stock-holm 1986 då bland annat fransmän,engelsmän och japaner gav oss stödmed liknande kliniska erfarenheter. Vi arrangerade därefter ytterligare

tre internationella konferenser pådetta tema i Lund, varefter dennaverksamhet togs över av olika klinikerute i världen. De hålls numera vart -annat år på ett nytt ställe. Man bildade även en internationell

förening för frontotemporal demenssom Lars Gustafson och jag var medoch grundade. Det har varit en speciell känsla att

sitta på dessa konferenser och noterautvecklingen, samt tänka på hur dethela startade. Men nu tillbaka till1980-talet! Ytterligare nya metodiker bekräf-

tade tidigare fynd och mejslade utden patologiska bilden. De visade attsynapserna försvann eller minskadedrastiskt i antal i de ytliga tre barklag-ren, men inte, eller mindre i de tredjupa. Detta verifierade sålunda medytterligare en parameter det tidigarefunna mönstret för sjukdomens härj-ningar i barkens olika lager. En kinesisk doktorand disputerade

1995 på den första avhandlingen ompannlobsdemens , ellerfrontotemporal lobär demens (FTLD)som den även kom att kallas senare. Själva identifieringen av sjukdo-

mens grundläggande patologiska för-ändringar i hjärnan, först publicerade

under 1970-talet, belönades 1995 medIngvarpriset och 1999 med det ameri-kanska The Potamkin Price.

I den fortsatta forskningen har detsedan upptäckts flera varianter avdenna sjukdom, varav en del sannoliktbara är uttryck för en initialt specielllokalisation av förändringarna.

Finns svaret hos astrocyterna? Av särskilt intresse är de senaste årensfynd som gäller de ovan nämndaastrocyterna.Evolutionen har försett människan

med ett nätverk av kommunicerandeastrocyter. Det omspänner helahjärnan och servar nervcellerna ochdessas kontaktpunkter och är vitalaför nervcellernas funktion och över-levnad. Råttor och möss har inte fått del av

denna evolution, vilket kan diskvalifi-cera dem som modelldjur för forsk-ning på området. (De kan dock omman så önskar göras smartare genomtransplantation av humana astrocy-ter!). Ska den primära orsaken till neuro-

degenerativa sjukdomar som fronto-temporal demens, Alzheimerssjukdom och flera andra sökas någon-stans, så förefaller det mig nu kunnavara i störningar hos dessa astrocyter istället för i nervcellerna! Fylogenetiskt unga strukturer som

detta astrocytnät har större benägen-het än äldre mer etablerade struktu-rer att drabbas av funktionsstörningareller sjukdomar. Det finns nyliga indikationer på att

astrocyterna genom cytokiner frånmicroglian transformeras till formersom skadar neuronen. Kanske är bådeAlzheimers sjukdom och pannlobsde-mens liksom flera andra neuro -degenerativa sjukdomar inte primärtneuronala men astrocytära sjukdomar,vilket i andra hand leder till degenera-tion av nervcellerna?

Efter läkarexamen 1957 ochnågra års arbete somamanuens på patologen ochunderläkare påneurokirurgen ochneurologen fick jag 1961-

1963 avnjuta ett par års utbildning ochforskning vid Harvard University i Boston. Väl åter i Lund gick jag från början

konsekvent in för en ”totalteknik” medhelhjärnssnitt som tillät att alla delar avhjärnan kunde granskas i mikroskopet,detta med tanke på hjärnans komplexafunktion. Alzheimers sjukdom var redan då en

stor fråga. Vid denna sjukdom fann jag,tack vare den teknik jag använde,tidigare okända förändringar, tillexempel en skada på den vita substansenav typ inkomplett infarkt, och ett mönsterför alzheimer-sjukdomens utveckling ochspridning till olika delar av hjärnan, vilkensenare togs över av de tyska makarnaBraak och fick deras namn! Det dök snart upp fall vars natur var

svårtolkad. Det rörde sig om en sjukdomsom kliniskt initialt kunde misstolkas somAlzheimers sjukdom, men som skilde sigfrån denna genom att mera drabba yngreoch medel ålders, redan från trettio årsålder, men mindre ofta pensionärer. Den gav en svår symtombild med grava

personlighetsförändringar, såsomstörning av intellekt och tankeliv, medförsämrad planeringsförmåga, bristandekänslokontroll och nedsatt kreativitet ochkoncentration. Till detta kan läggas bris-tande insikt i den egna situationen,

omdömeslöshet, sexuell överaktivitet,samt emotionell avtrubbning ochtynande talförmåga. Däremot var långtidsminne, tal -

förståelse och orienteringsförmåga längeintakt. Dessa hjärnor saknade därtill deför Alzheimer karakteristiska placken ochdepositionerna av amyloid. 1967 fick jag kontakt och inledde ett

samarbete med en ung psykiater, LarsGustafson, som önskade en mikroskopiskpatologisk diagnos på fall av denna art.Vi kom att samarbeta kring denna ochandra hjärnsjukdomar de följande 40åren. Fynden var inte imponerande. Barkens

yttre tre lager blev porösa av minikavite-ter och kunde anas ha förlorat framförallt små nervceller samt visade en diskretärrliknande reaktion med astrocyter. Utbredningsmönstret var därtill så pass

osannolikt att jag till att börja med intevågade tro att detta var sjukdomen jagsökte. Den förmodade skadan i hjärnbarken

drabbade ju huvudsakligen de tre yttre avbarkens sex lager, men inte eller långtmindre de tre djupa! Detta skulle betydaatt nervcellernas vertikala mikrokretsarkunde bli kvar i sina djupare delar trotsatt de ”toppats” i de ytligare lagren.Även topografiskt var utbredningenmärklig. Storsnitten från alla olika delarav hjärnorna visade att dessa vaga för-ändringar huvudsakligen fanns i pannlo-berna, men även i främre basala gangli-erna och tinninglobens främsta del. Detta mönster hade jag tidigare inte

TEXT: ARNE BRUN

Hjärna drabbad av frontallobsdemens

Normal och frisk hjärna.

Arne Brun.

Professor emeritus i neuropatologi, Lunds universitet

Posttidning B. EconomiqueReturadress: Torsten MossbergVillagatan 18114 32 Stockholm

PORTU-GALSSJÄL ITONER

MANSOMÅKER

SENASTETIDENS

STILLHETSLÄTT

ÄRPENGAR IHANDEN

KROPP ITOPP-FORM

FÖRUTREDAREATT SPELA

PÅ

STRÖM-STAD

MEDFÖLJTTÅGET

BRUKARDEKOPÖR

ORD ATTRÄKNAMED ILEKEN

HAR KAM-PEN FÖREDRAGAN-

DET

HÖGTPRIS-SATT

ROCK-SLAG

PLUSIBLANDSNÖLÅS

BAR

VISASHATT-FORMSLAPP

KAN HÅLLATEGEL-

STEN PÅPLATS

FEST-STÄM-NING

HÖLLFISKARNAFRÄSCHAFELDEL

UPPFYLLDEUNIVER-

SUMNÄRA SOL

STANNARSOM

INSEKT

DJUPTSÅRADHÖGRESTÅND

CHARMÖRSOM

DÅRARPARORD

VÄN AVSKÖN-

HET

RENSARRÅGEN

SJUKAMED FÄRG-VARIANTERORIGINAL

FÖR-STÖR

RULLAHUVUD-

SAK

MÅLARMATTOCH

SKROVLIGT

SLAG-FÅGEL

HÅR IHOPGREPS IANDEN

VÄL ATTHEDRAS

ÄNDÅ

LANT-BRUKAR-MÄSSA

GARVA

KAN ER-SÄTTASKATT

UNDERANDRICSOMSKRIV-NA BRO

GÖRTUFF

TUFFARE

ARKE-TYP

EN BLANDCAESARSGALLER

SPRINGA

UPPFATTASNÄSVIS

MÜLLERSMYGGIFT

AVSIKTLIGTMEDVILJARÖR

HAR REDE SOMTILLREDS

HUR, BIGSOM UR

DUM

EN FORMAV FARAFÅR OFTA

SPÖ

LIVS-PREFIX

MÄS-SANDE

CITY-AKUTEN

I USA

PLUMP

LÄGRESTÅND

ATTACKSOM

SLANT

BÖR BLI LÄTTARE

DRAR IFÄLT

EN PERSEPITET

KRONORSLIKAR

Gamla isländska diktareanvände sig ofta av så

kallade kenningar - meta-forer och omskrivningar iminst två led. Skeppet

beskrevs t.ex. som “Havetshäst”. Men när författarenskrev om Dvärgarnas sjöeller Allfaders vörtvåg vad

talade han om då?

Med Athenashjälp tämjde handen bevingadehästen Pegasos

och nedlade fråndess rygg den

fruktadeChimaira, etteldsprutandemonster med

lejonhuvud ochormsvans. Vad

hette han?

VEM DÅ DÅ?

VAD DÅ DÅ?

Bild

: Pix

abay

<<< Rätt lösning kryss nr 3 - 2017EW

V

H

M

GUD

PACEMAKER

ARIS

KINDT

HORATIERNA

R

SEPARAT

OENSE

SED

TEG

STAT

ELEV

RABIATA

K

RISADES

YL

IFATT

DAKAR

R

O

LEO

TUM

RAN

A

FORMFULLÄNDAT

SMOG

GODIS

T

KNASTERTORR

REDUKTION

MES

UDDE

TOSSOR

PEKAR

KNALA

PANACE

OTIDIG

ÖB

RÖD

DIREKTA

WESSE

EMEDAN

ALBINO

L

HÅLLERJÄMNTAKTTÅGA

HÅLLERI SIG

LÅNORD

EFTER-TANKENS

VERBI STORT

MAN-DARIN

BE-SVÄRANDE

AS

NORNA

FÖLJERKLAGO-VISORNABILAR-NAS

ADAM

ROMERS-KA

TRILLING-BRÖDER

MAN IDIONYSOS

FÖLJE

SPJUTAKTERUT

KNAPPASTKONTANTA

FÖR SIGHAR VI

FÖRVANA

KANMÅNGA I

RIKETS SALÅKER

SPEKU-LERAR IBAISSEBUDGET

HALVA ISMED-

JAN

SVIKTARUNDER

HOPPFULLAINBITNA

FRAM-ME VID

BLIR AIDAFÖR ALLA ?

FICKKRITIK

BE ÄR DE’VARGA-VÄSEN

REDANPRÖVA-

DE

RÅÄMNEHYSER

MÅNGENSENEGALES

UNDAN DÅDET GÅRUNDAN

VÄSTERNSNÖJE

MANARTILL

GALOPPBERÖMDA

LEJON-MAN

POETENSPANNA

KROPPS-MÅTT

SATSVATTEN-VÄSEN

ÄRMIMARES

VÄRLD

SKYM-MER

SIKTENBITEN

TOPP-FORM

HÖRBARTAV-

FUKTAD

ONÖDIGTSÖTT ?

INSKRÄNK-NING

STRYKMÅTTKAN

ERSÄTTAKRUKA

FRUKTKAP

VÅP MEDMJUKT

PÅFÖTTERNA

SPANSKHJÄLTEVISARVÄGEN

MAGRA

MANIBLANDRÄTT

FRÄCK

GRISARHÄRLED-

NING

RAKA

TORDEN-SKJOLD

FÖRE AD-LANDET

SOT-FÄRG

DÅ SÅ

FÄRG-LÖS

INDIVID

MER ÄNETT PAR

FRANSKTTILL-

TALANDE

Universalmedel.Hjälper mot alla slagskrämpor. Ytterst per-

sonligt om man försökertyda uppslagsbokensexempel: Kaffegök!

När NicolaeusTulp år 1632

gjorde sin årligadissektion införpublik, låg underkniven en avrät-tad straffånge.Vad hette fång-en som fickevigt liv påRembrandtsmålning?

Vad då då?

Vem då då?

t Även om vi inte kan nämna allanamn i tidningen så är det jätte -roligt att öppna era brev och sevilka som är de flinkastekorsords knäckarna!Så fortsätt att skicka in rätta svar.Här är de tio först öppnade rättalösningarna för kryss nr 3.

Här kommer ett nytt kryss för nyttig hjärngymnastik!• Bengt Ehrenberg,

Karlskrona.• Marianne Ehinger, Lund. • Jan Åke Zell, Halmstad.• David Bergqvist, Sollentuna.

• Ture Kassman, Arvika.

• Ulf Hansson, Uppsala.• Henrik Hultin, Onsala.• Rutger Larsson, Linköping.• Jan Spjuth, Karlskrona. • Torbjörn Rosenqvist, Uppsala.

Kryss nr 4 - 2017

t Skicka din lösning till Josef Milerad, Reflektor stigen 1,181 55 Lidingö senast 15 januari 2018.

Documents

Här är 2018 års resor • 6 Välkommen till gruvligt fina ...Nr 4 2017 Utgiven av Seniora Läkare –intresseförening i Sveriges läkarförbund Seniora CLäka S P E re I A L N