HT-katalogen 2013/14

Humaniora & teologi LUNDS UNIVERSITET | UTBILDNINGSKATALOG | 2013/2014

Religionsvetenskap och teologi inklusive religions-historia och religionsbeteendevetenskap, tros- och livsåskådningsvetenskap, bibelvetenskap och kyrko- och missionsstudier...................................................Retorik........................................................................Rumänska...................................................................Ryska..........................................................................Spanska......................................................................Svenska.......................................................................Syriska........................................................................Teatervetenskap: Teaterns teori och praktik..............Teoretisk filosofi.........................................................Tyska...........................................................................Öst- och centraleuropakunskap..................................

PROGRAM PÅ GRUNDNIVÅKandidatprogram i arabiska studier...........................Kandidatprogram i digitala kulturer..........................Kandidatprogram i Europastudier..............................Kandidatprogram i journalistik...................................Kandidatprogram i modevetenskap...........................Kandidatprogram i mänskliga rättighetsstudier.......Kandidatprogram i praktisk filosofi, politik, ekonomi..... Kandidatprogram i religionsvetenskap och teologi..Språkkonsultutbildning, kandidatprogram..............Ämneslärarutbildningen...........................................Kompletterande pedagogisk utbildning...................Kandidatprogram i Öst- och Sydöstasienkunskap.....

PROGRAM PÅ AVANCERAD NIVÅMaster of Applied Cultural Analysis............................Master of Arts in Archaeology and Ancient History – Theory and Practice...................................Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi..........Master of Arts Programme in European Studies........Master in Film and Media Production..........................Masterprogram i historiska studier.............................Masterprogram i kognitionsvetenskap......................Masterprogram i Litteratur – Kultur – Medier............Master in the Religious Roots of Europe.....................Masterprogram i språk – språkvetenskap................... Masterprogram i religionsvetenskap och teologi.....Master in Visual Culture...............................................Masterprogram i översättning....................................

Bra att veta om anmälan, behörighet och examen...Våra institutioner.......................................................

Vad är humaniora och teologi?.....................................Vad ska man jobba med efter studierna?.....................Några exempel på yrken..............................................Diskutera dina studier med någon...............................Två vägar till examen....................................................Studera utomlands.....................................................Plugga bättre med en mentor.......................................

ÄMNENAntikens kultur och samhällsliv....................................Arabiska.....................................................................Arkeologi...................................................................Arkivvetenskap..........................................................Barnlitteratur.............................................................Biblioteks- och informationsvetenskap......................Bokhistoria.................................................................Danska........................................................................Engelska ....................................................................Etnologi......................................................................Europastudier.............................................................Filmvetenskap............................................................Franska.......................................................................Förlags- och bokmarknadskunskap............................Grekiska.....................................................................Hebreiska...................................................................Historia.......................................................................Historisk arkeologi......................................................Historisk osteologi......................................................Idé- och lärdomshistoria..............................................Intermediala studier...................................................Isländska.....................................................................Italienska....................................................................Japanska.....................................................................Jiddisch.......................................................................Kinesiska....................................................................Konsthistoria och visuella studier................................Kulturadministration.................................................Latin...........................................................................Lingvistik....................................................................Litteraturvetenskap...................................................Litterärt skapande: Författarskolan...........................Mediehistoria.............................................................Mellanösternkunskap................................................Museologi..................................................................Musikvetenskap.........................................................Mänskliga rättighetsstudier.......................................Nygrekiska.................................................................Praktisk filosofi...........................................................

..3

..5

..6

..91214 16

191919202020212121212122222223232324242425252525262626262727272828282929292930

3031313232323233333434

353536373738383939404040

43

43

4344444545464647474748

5051

Produktion: Kansli HT, Lunds universitet | Redaktör: Louice Cardell Löfving | Omslag: Apelöga & Charlotte Carlberg Bärg (u. v.) | Upplaga: 7000 ex | Tryck: DanagårdLiTHO AB

3HUMANIORA & TEOLOGI | 2013/2014

Välkommen!

Att läsa humaniora och teologi är att lära om och för livet. I en värld där intrycken ökar i takt med samhällstempot är det viktigt att kunna resonera och diskutera utifrån humanistiska värderingar.

Denna broschyr presenterar våra humanistiska och teologiska utbild-ningar, och visar vilka möjligheter som finns för den som läser hos oss. Vårt utbud av utbildningar är mycket stort och varierande. Lund är därtill en fantastisk studentstad som har allt du kan önska dig under dina viktiga år som student!

Vad är humaniora och teologi?

Inom humaniora och teologi sätts människan och kulturen i centrum. Studier

hos oss öppnar för ett livslångt lärande där du lär dig konsten att kommuni-

cera på olika nivåer, i olika kulturer och på olika sätt. I studierna ställs frågor

som Vilken är den bästa av alla världar? Är alla människor lika mycket värda?

eller Vad innebär det att behärska ett språk?

Genom att studera humanistiska och teologiska ämnen lär vi oss mer om nutidsmänniskan och hennes utmaningar och vi förstår bättre hur vi funge-rar i samspel med vår omgivning. Det finns många ämnen att välja mellan inom humaniora och teologi. Stora och mindre språk, historiska och filo-sofiska ämnen, olika tros- och livsåskådningar, konst- och musikvetenskap, journalistik och mycket mer.

Humaniora och teologi bidrar inte enbart till att du ser individen i ett större sammanhang. Studierna bidrar också i allra högsta grad till en ökad förståelse för de internationella miljöer som du med stor sannolikhet kom-mer i kontakt med i ditt framtida yrkesliv.

Foto: Apelöga – sid 6, 7, 33 | Charlotte Carlberg Bärg – sid 5, 19, 23, 28, 35, 36 | Susanne Ewert – sid 3, 10, 11, 15, 17, 24, 27, 31, 34, 43, 44, 45, 48, 50 | Maria Kapla – sid 4 | Thomas Löfqvist/Scanpix – sid 49 | Gunnar Menander – sid 14 | Johan Persson – sid 8, 16 | Mikael Risedal – sid 42 | Kennet Ruona – sid 2, 9, 12, 18, 22, 38, 46, 47

4 HUMANIORA & TEOLOGI | 2013/2014

Efter att ha arbetat en termin som färdig lärare i Sverige åkte

Johannes Ståhlberg till Ryssland via Svenska institutet för att un-

dervisa i svenska vid universitetet i Archangelsk vid Barents hav.

− Jag undervisade grupper med tio supermotiverade stu-

denter i varje, och jobbet innebar stor frihet vilket födde en

enorm kreativitet som lärare. Att hitta sätt att få studenterna

att känna sig trygga är nödvändigt − det går inte att vara rädda

för varandra när man ska lära sig språk, menar han. Studen-

terna måste våga göra bort sig för att kunna utvecklas.

Väl hemma i Sverige efter en andra vända i Ryssland, denna

gång tillsammans med sin blivande fru Maria, tyckte de att

tiden var mogen för att göra något annat. Två ihopkopplade

tangentbord och en dator banade väg för Johannes och Maria

när de hade bestämt sig för att satsa på att bli frilansjournalister.

− Vi skrev samtidigt på samma text direkt in i samma

dokument. Det var fantastiskt nyttigt − bästa skolan − det

gav feedback och ett metaperspektiv på texten direkt. Man

fastnade inte i texten på samma sätt utan kunde lösa knutar

direkt. Men det gäller att sänka garden och inte bli stött av

kritik utan ta den till sig istället.

Sen det kom barn med i bilden skriver de inte varje text

tillsammans längre men de läser fortfarande varandras texter.

De skriver bland annat för Språktidningen, olika lärartidningar,

olika studieförbunds och idrottsförbunds tidningar, men också

i dagstidningar som Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten.

Johannes Ståhlberg konstaterar att när han började plugga

svenska på universitetet var han inte van vid att reflektera över

sitt eget språk, men har senare i sina yrken, som alltid involverat

arbete med svenska, förstått att utbildningen i svenska gjorde

Ta makten över ditt språk

honom medveten om sitt eget språk. Utbildningen gav honom

ett nödvändigt metaperspektiv och redskap som han har märkt

att han använder i professionella situationer.

− Kursen i kvantitativ analys av texter, där man bland annat

lär sig att räkna ut en texts läsbarhet fick mig att haja till och

förstå vad som gjorde mina egna texter tunga att läsa. Det

är ett redskap jag ofta indirekt använder mig av i mitt arbete

som skribent. Dessutom är det riktigt roligt att hålla på med.

Johannes tycker att de hade bra lärare och en god stäm-

ning på utbildningen i svenska vid Lunds universitet. Varje

student blev sedd.

− Ibland så undrade man ”men varför bolla texten så många

gånger med läraren?” Men det gjorde att man upptäckte sin

egen text, vad som händer när man förändrar vissa saker. Man

lärde sig använda språket medvetet för att uppnå det man vill.

HAR DU NÅGOT TIPS TILL DAGENS STUDENTER?− Tillämpa så mycket som möjligt av det du lär dig på utbild-

ningen i svenska på ditt eget språk och skrivande. Då blir det

motiverande.

− Sug åt dig så mycket som möjligt under utbildningen. Du

vet aldrig när du kan få nytta av det.

− Kill your darlings. Sätt tänderna i din bästa text och gå

igenom den på alla nivåer, gärna tillsammans med andra, då

lär du dig något. Var obönhörligt sträng mot dig själv.

− Vägen till förståelse av språk går genom att man får upp

ögonen för hur man själv hanterar språket.

Text: Gisela Lindberg

Han har varit lärare i Ryssland och idag är han frilansjournalist i Sverige. För Johannes Ståhlberg har arbetet med det egna språket alltid varit centralt. Utbildningen i svenska vid Lunds universitet gjorde honom medveten om sitt eget språk och gav honom redskap som visat sig vara oumbärliga i yrkeslivet.

© ???


Hos oss hittar du både utbildningar som

leder till ett visst yrke, t.ex. bibliotekarie

eller präst, och sådana som leder till en

generell examen. En del av våra studen-

ter vet precis vad de vill jobba med re-

dan när de börjar hos oss. Andra väljer

vissa kurser som intresserar dem och

kommer ganska sent underfund med

vad de vill arbeta med. Vi har också en

stor grupp studenter som läser språk el-

ler etik som ett viktigt komplement till

sina studier på andra fakulteter.

Oavsett om du vet vad du vill bli

eller inte ska du gärna lära dig mer om

arbetslivet redan under studietiden. Vi

Vad kan man jobba med efter studierna?

utvecklar hela tiden arbetslivsanknyt-

ningen i våra utbildningar. På vissa kur-

ser ingår praktik och på andra träffar du

gästföreläsare från arbetslivet. Om du

ska skriva uppsats kan du kanske göra

det i samarbete med företag, myndig-

heter eller organisationer som kan vara

intresserade av ditt ämne. Passa på att

gå på karriärseminarier och arbetsmark-

nadsdagar.

Om du läser ämnen som intresserar

dig och samtidigt förbereder dig för

arbetslivet redan under studietiden, då

har du en god chans att få ett intressant

jobb efter din examen.

Kontakta gärna din studievägle-

dare eller arbetslivskoordinator om du

vill prata om studier och arbetsliv. På

Lunds universitet finns en arbetslivsko-

ordinator för humaniora och teologi.

Koordinatorn är karriärvägledare, driver

arbetslivsfrågor i våra utbildningar och

håller kontakt med arbetsgivare. Kon-

takta Arbetslivsforum om du har frågor

eller funderingar om arbetslivet.

Mattias Persson, arbetslivskoordinator | [email protected] | 046-222 88 90 | www.ht.lu.se/arbetslivsforum

Humanister och teologer jobbar nästan överallt i samhället, både i privat och i offentlig sektor. Många av dem använder sina fackkunskaper i olika ämnen, och nästan alla an-vänder de generella färdigheter de fått med sig från studierna: förmågan att analysera och lösa problem, att tala och skriva, att förklara och problematisera. Humanister och teologer arbetar på myndigheter, företag och organisationer, och en del av dem startar eget som t.ex. översättare eller konsulter.


Några exempel på yrken

ARKEOLOGSom arkeolog arbetar du med att tolka och analysera kvar-

lämnade spår från forntiden, vilket ställer höga krav på såväl

praktiska som teoretiska kunskaper. Fältarkeologer arbetar

främst med utgrävningar medan andra arkeologer exempelvis

är handläggare av ärenden, rådgivare eller arbetar med finan-

siering av arkeologisk verksamhet. Många arkeologer arbetar

också med museisamlingar och utställningar.

ARKIVARIESom arkivarie är du med och påverkar historien. Arkivarien

värderar och bedömer vilken information som ska sparas i

arkiv inför framtiden. Det kan vara allt från politikers krog-

notor till Strindbergs brev. Med sin speciella kompetens kan

en arkivarie arbeta i offentlig sektor likaväl som i arkivet på

ett större företag.

BIBLIOTEKARIEBibliotekarie är ett yrke som det har kommit att ställas allt

högre krav på de senaste åren i och med den snabba IT-

utvecklingen. I stort sett arbetar du som bibliotekarie med att

samla, strukturera, söka och förmedla kunskap och informa-

tion, exempelvis på ett bibliotek där det handlar om att ge

användaren hjälp med informationssökningen. Bibliotekarier

finns på traditionella bibliotekstjänster i exempelvis skolbib-

liotek, men också på mer specialiserade informationstjänster

inom näringsliv och organisationer.

COPYWRITERSom copywriter arbetar du med idéer och texter i reklam,

oftast på en reklambyrå. Det är viktigt att du kan formulera

dig intresseväckande för att nå den tänkta målgruppen med

ett visst budskap. En stor del av arbetet handlar också om

research för att ta reda på fakta om varan, idén eller tjänsten

som ska säljas. Som copywriter är det viktigt att vara duktig

på språk eftersom det är språket som är ditt främsta arbets-

verktyg.

DIAKONSom diakon arbetar du oftast i en församling eller inom nå-

gon annan verksamhet som är knuten till Svenska kyrkan.

Inom diakonin finns många och varierande arbetsområden

med allt från sjukbesök till forskning. Sammanfattningsvis

kan man säga att diakoni innefattar socialt arbete med en

kristen dimension.

FORSKAREFör att påbörja en karriär som forskare är det först doktorand-

studier som gäller. För doktorandstudier krävs att du blir anta-

gen till forskarutbildning. Att forska är ett mycket varierande

och roligt arbete och ofta ingår en viss del undervisning.

Forskarutbildning finns inom de flesta ämnen och om du vill

veta mer, kontakta studievägledaren vid den institution där

det ämne som du är intresserad av finns (kontaktuppgifter

finns i slutet av broschyren).

FÖRFATTARESom författare arbetar du inte bara med det du kanske först

tänker på, nämligen att skriva romaner. Författare skriver

även faktaböcker, och många av de dramaserier vi ser och hör

i TV och radio står det en manusförfattare bakom. Att vara

författare är ett varierande och intressant arbete och många

är så kallade fria yrkesutövare. Många författare närmar sig

också journalistiken genom att skriva noveller för tidningar

och magasin eller längre artiklar som kräver research och en

noggrann disposition.


FÖRLAGSREDAKTÖRSom förlagsredaktör arbetar du med produktionen av böcker,

ljudböcker, webbpublikationer m.m., från manus till färdig

produkt. Det textredaktionella arbetet sker alltid i nära sam-

arbete med det bildredaktionella, vilket ställer höga krav på

kunskaper om layout och inte bara text. Till arbetsuppgifterna

hör också informationssökning, samordning av författarkon-

takter, faktakontroll, språklig granskning och olika marknads-

analyser.

FÖRSAMLINGSPEDAGOGSom församlingspedagog arbetar du inom församlingen

med att ge utrymme för alla att utifrån sina personliga

förutsättningar engagera sig och utvecklas som människor.

Församlingspedagogers verksamhet riktar sig till människor i

alla åldrar. Det kan röra frågor som konfirmation, utbildning,

personal- och ledarskapsutveckling eller informationsarbete.

INFORMATÖRSom informatör arbetar du professionellt med en organisa-

tions budskap. Du analyserar, planerar, utformar och sprider

information och arbetet kan se mycket olika ut beroende på

var du jobbar. Många informatörer arbetar nära organisatio-

nens ledning med strategiska frågor medan andra arbetar

mer direkt med produktion av informationsmaterial. Informa-

törer finns överallt på arbetsmarknaden, från stora och små

företag till statliga och kommunala organisationer.

JOURNALISTSom journalist är du ofta reporter eller redigerare inom press,

radio och TV. Vissa journalister specialiserar sig inom ett visst

ämnesområde medan andra arbetar som allmänreportrar.

Som journalist arbetar du med research inför olika artiklar

eller inslag. Du granskar, bearbetar och sprider information

som är intressant för allmänheten. Journalister som fått fart

på opinionsbildningen genom en bra och uppmärksammad

nyhet, har ibland förändrat och skyndat på politiska processer

och beslut från makthavare.

KULTURFÖRMEDLAREFör att arbeta med kulturförmedling och kulturadministration

kan man ha olika utbildningsbakgrunder och arbetsuppgif-

terna kan vara mycket varierande. Oftast befinner sig kultur-

administratören inom kultur- och mediesektorn och arbetar

med att skapa möten mellan människor och olika kulturföre-

teelser. Detta kan t.ex. vara på en kommunal kulturförvaltning

med programverksamhet inom musik, teater, film eller som

projektledare för olika kultursatsningar.

LÄRARESom lärare arbetar du oftast på olika nivåer i vårt skolsystem.

En lärare måste ha pedagogisk utbildning och specifika ämnes-

kunskaper. Det kan gälla t.ex. historia, religionsvetenskap eller

språk. Arbetet som ämneslärare är självständigt och varierande.

Kursplan och läroplan ger ramarna för undervisningen, men i

övrigt bestämmer läraren själv innehåll och upplägg.

MUSEITJÄNSTEMANMuseerna har till uppgift att väcka kreativitet, inspiration och

eftertanke hos sin publik och det är museitjänstemannens

uppgift att vara med i detta arbete. Som museitjänsteman

kan du ha många olika slags arbetsuppgifter beroende på

vilken typ av museum du arbetar på. Centralmuseer har t.ex.

sina specialiserade museitjänstemän inom områden som

förhistoria, etnologi eller naturhistoria. På mindre museer är

arbetet ofta mer mångsidigt med vidare ansvarsområden.

PROJEKTLEDAREMånga projektledare har fått den rollen utöver sina vanliga

arbetsuppgifter, men projektledare har också blivit ett eget

yrke och det erbjuds många kurser i projektledning. Som

projektledare ska du se till att ett arbete blir klart i tid och

att budget efterföljs, och det är din uppgift att förankra och

marknadsföra projektet. Vissa projekt kräver att projektleda-

ren har några års yrkeserfarenhet, och det kan också krävas

kunskaper i ekonomi eller annan fackkompetens. Generellt är

förmågan att leda människor det viktigaste.


PRÄSTEn präst i Svenska kyrkan har huvudansvaret för gudstjäns-

terna i församlingen och planerar och medverkar vid dop,

vigslar och begravningar. Som präst möter du människor i

olika skeden och situationer i livet, och undervisning och

själavård blandas med kontorsarbete.

Förutom arbete i församlingar finns det också special-

tjänster som sjukhuspräster, kriminalvårdspräster och präster

i utlandskyrkorna.

TOLKSom tolk arbetar du med muntlig kommunikation mellan

människor. Du kan arbeta inom flera olika områden beroende

på vilka språk du behärskar, vilka övriga fackkunskaper du

har och arbetets art. Om du tolkar i kontakter mellan myn-

digheter och enskilda personer, invandrare och asylsökande,

är du kontakttolk. Du tolkar då vid besök på t.ex. sjukhus,

socialkontor och flyktingförläggning.

Konferenstolkar behövs vid internationella affärs- och

organisationskontakter, konferenser, vid möten och samman-

komster där parterna inte har ett gemensamt språk. Du kan

även välja att specialisera dig och arbeta enbart för EU. Då

kommer du troligen att spendera större delen av ditt arbetsliv

utomlands.

UTREDARE/KVALIFICERAD HANDLÄGGAREUtredare arbetar ofta inom den offentliga sektorn, men också

på större företag och organisationer. Arbetsuppgifterna va-

rierar, men ofta innebär de att samla fakta, utarbeta förslag,

planera och följa upp verksamheten. Många utredare arbetar

i nära samverkan med politiker och ska också hjälpa allmän-

heten med information. Olika utredartjänster kräver olika

utbildningar eftersom arbetsuppgifterna varierar mycket.

Generella färdigheter från universitetsstudier betyder mycket,

t.ex. förmåga att analysera problem och att formulera sig i tal

och skrift. Ämneskunskaper i humaniora och teologi är viktiga

för vissa tjänster, och språkkunskaper är särskilt viktiga för

utredare med internationell inriktning.

ÖVERSÄTTAREEn översättare arbetar med skriftlig kommunikation och över-

sätter oftast från ett eller flera främmande språk till sitt eget

modersmål. Arbetet kan bestå i att översätta allt från brev,

föredrag, skönlitteratur, artiklar och intyg till teaterpjäser och

filmer. De flesta översättare specialiserar sig inom ett visst äm-

nesområde eller på en viss typ av texter. Många översättare

arbetar som frilansare. Grunden är goda kunskaper i både

det svenska språket och de språk du tänker översätta från.

Det är mycket viktigt att en översättare är noggrann, arbetar

bra under tidspress och är duktig på ny teknik inom området.


I så fall är du inte ensam. Med över 4 000

universitetsutbildningar att välja mellan

i Sverige blir det lätt många frågor och

tankar.

Studievägledarna fungerar som ett stöd

och bollplank när du behöver hjälp att

fatta välgrundade beslut, eller om du

behöver diskutera eventuella problem

som kan uppstå i samband med dina

studier. Det kan t.ex. handla om frågor

som rör kursinnehåll, examen, arbets-

marknad, behörighet, studieuppehåll,

Känn dig som hemma!

Diskutera dina studier med någon

Även inom humaniora och teologi

finns det ett stort program- och kursut-

bud. För att du lättare ska kunna känna

dig som hemma har vi som ett komple-

fortsatta studier, funktionshinder eller

likabehandling.

Vid varje institution finns en stu-

dievägledare som är specialist inom

sitt ämnesområde. Genom ett nära

samarbete mellan studievägledarna på

de humanistiska och teologiska fakulte-

terna, hjälper och vägleder de dig som

ment till dessa utbildningar flera sätt att

ge dig stöd och vägledning under din

utbildning.

önskar att sätta samman en examen

med ämnen från hela området.

Om du känner att du behöver hjälp

med att komma vidare i dina tankar kring

studie- och yrkesval, är du välkommen

att ringa, e-posta eller besöka någon av

våra vägledare. Deras kontaktuppgifter

hittar du längst bak i katalogen.

Att komma som ny till universitetet kan för en del kännas överväldigande. Kanske fun-derar du på vad som är annorlunda med att läsa på universitetet jämfört med gymnasiet, eller på skillnaden mellan program och fristående kurser. Många studenter funderar också på vilka olika yrken som utbildningen kan leda till.

Oavsett om du redan är student eller aldrig tidigare har satt din fot på universitetet, är du välkommen att kontakta någon av studievägledarna inom humaniora och teologi med frågor som rör dina studier och framtidsplaner.


Hon kommer invirvlande med höstvinden i sin svarta kappa,

vita solglasögon och svarta hatt på kaféet bakom universitets-

huset. När hon får syn på sin egen spegelbild konstaterar hon

att hon ser mycket mer artyfarty ut än hon brukar.

– Jag älskar verkligen att vara lärare. Mötet med studen-

terna är det roligaste och studenterna lär mig nya saker hela

tiden. Att uppleva att man har sått ett frö till något och att

lyckas med att få dem att känna sig värdefulla, det är det stora

med att vara lärare.

Modevetenskap är ett ganska ungt ämne som har gjort en

snabb karriär på den akademiska catwalken. Hanna Wittrock

är noga med att påpeka att modevetenskap är ett akademisk

ämne, ett kritiskt objektivt öga. Det är inte självklart att man

läser modevetenskap för att få in en fot i modebranschen.

– Just nu är modevetenskap kanske ett av de mest gräns-

överskridande ämnena som går att läsa. Det går att kombinera

med ett annat intresse som att skriva eller ekonomi. Man hittar

modevetare på många olika ställen i samhället, som trendana-

lytiker, journalister eller på reklambyråer.

I sin forskning är Hanna Wittrock särskilt intresserad av

förhållandet mellan prestige, mode och varumärken. Hon vill

undersöka hur olika grupper i samhället förhåller sig till varu-

märken, t.ex. hur en social klättrare använder dem.

– Men det var på intet sätt givet att det skulle bli akade-

miska studier för mig. Jag ville bli skådespelare. Min far som

”Läs det du brinner för!”

är professor i statsvetenskap sa ”du ska bli antropolog”. Men

det ville jag absolut inte då. Men det skulle visa sig att han fick

rätt, berättar Hanna Wittrock.

Efter att ha kompletterat sina gymnasiebetyg och studier i

italienska i Uppsala kom hon till Lund.

– Jag minns att jag gick runt i Lund med Kent i lurarna och

kände mig så lyckligt lottad att få vara i Lund. Det var kärlek

vid första ögonkastet.

Till slut började hon läsa socialantropologi och kände att

hon hade hittat rätt.

HAR DU NÅGOT TIPS TILL DAGENS STUDENTER?– Det är strategiskt att inte vara så strategisk – om du väljer att

läsa det du verkligen brinner för så har du energin och intresset

att bli riktigt bra. Om du väljer att bli något för det är trendigt

eller anses ge jobb så kan arbetsmarknaden mycket väl ha

förändrats när du är färdig att gå ut i arbetslivet och så finns

det inga jobb. Men det finns alltid möjligheter för någon som

är riktigt duktig inom sitt fält att skapa sig ett arbete.

– Mitt sista tips. Trägen vinner. Arbeta hårt och tro på

dig själv. Vad du än väljer här i livet kommer folk någon gång

säga ”Ah, det där går inte” och då gäller det att bara köra

på. Tro på din egen linje.

– Mitt allra sista tips. Läs böckerna på kurserna. Det är

roligt att ha lite tråkigt ibland.Text: Gisela Lindberg

Hon brukar dansa en sväng inne på toaletten för att komma i rätt stämning innan hon går in på en lektion för att möta studenterna. Hanna Wittrock är gymnasiedropouten som till varje pris ville bli skådis men som på skådespelarutbildningen upptäckte att analys av teater var mer intressant. Idag är hon lärare på humaniora och teologis nystartade kandidatprogram i modevetenskap.

FAKTARUTA OM HANNA WITTROCKNamn: Hanna Wittrock, lektor, modevetare och

socialantroplog

Lärare i: Modevetenskap på kandidatprogrammet

Utbildning: Skådespelarutbildning på Kulturama

i Stockholm. Studier i italienska, kulturvetenskap,

antikens kultur- och samhällsliv, doktor i social-

antropologi

Något oväntat om mig: Jag är ganska blödig och

känslig, men ger intryck av att vara väldigt kavat.

Jag har en gång varit med att producera och spela i

en Pernilla Wahlgren-video på SpyBar i Stockholm.

Motto som lärare: Think outside the box

Läs gärna modevetenskapsbloggen!http://modevetenskap.blogg.lu.se/


KANDIDATPROGRAMMET I MODEVETENSKAP Programmet vänder sig till dig som vill utforska

mode i relation till olika kulturella och samhälle-

liga sammanhang i historien och samtiden.

Du lär dig om ... • dräkt- och modehistoria

• kulturhistoria

• mode och medier

• produktion och konsumtion av mode

• mode som ekonomisk och kommersiell produkt

• textila material och tekniker

• entreprenörskap och projektledning

... och mycket mer!

Läs mer om programmet på sidan 37.


När du läser fristående kurser kan du

också byta studieort mer fritt än om

du läser på ett utbildningsprogram.

När du är färdig med din utbildning på

grundnivå kommer du att kunna ta ut

en filosofie kandidatexamen, som inne-

håller 180 högskolepoäng.

Minst 90 högskolepoäng ska vara i

det valda fördjupningsämnet (120 hög-

För en del examina krävs det att du

läser på ett program, medan en del

ämnen bara ges som fristående kurser.

Om du läser på ett program är det be-

Två vägar till examen

Examen genom fristående kurser?

skolepoäng för vissa språk), varav ett

självständigt arbete om 15 högskole-

poäng.

Oavsett om du fått en kandidat-

examen genom fristående kurser eller

program, är det sedan möjligt att gå

vidare till avancerad nivå och läsa ett

masterprogram.

På nästa sida finns några exempel

stämt i förväg vad du ska läsa de flesta

terminerna, men om du läser fristående

kurser bestämmer du själv vad du ska

läsa inför varje ny termin.

på hur du kan kombinera ihop din egen

kandidatexamen.

Möjligheterna är oändliga och om du

har frågor eller funderingar får du gärna

kontakta våra studievägledare; deras

kontaktuppgifter hittar du på sidan 51.

För mer information om våra utbild-

ningsprogram, se sidan 35.

Program respektive fristående kurser är två olika vägar som leder till samma mål, nämligen en universitetsexamen.

Du behöver inte veta exakt vad din examen ska innehålla när du påbörjar din utbildning, utan kan välja inriktning efter hand och ändå tillgodoräkna dig det du läste i början av utbildningen i din examen.

Exempel på examenskombinationer

Termin År 1 År 2 År 3

Termin 1 Mediehistoria 1–30 Retorik 1–30 Utbytesstudier 1–30

Termin 2 Mediehistoria 31–60 Tyska 1–30 Mediehistoria 61–90

KANDIDATEXAMEN I MEDIEHISTORIA


Termin 1 Praktisk filosofi 1–30 Lingvistik 1–30 Engelska 1–30

Termin 2 Praktisk filosofi 31–60 Lingvistik 31–60 Praktisk filosofi 61–90

KANDIDATEXAMEN I PRAKTISK FILOSOFI


Termin 1 Franska 1–30 Europastudier 1–30 Mänskliga rättigheter 31–60

Termin 2 Franska 31–60 Mänskliga rättigheter 1–30 Mänskliga rättigheter 61–90

KANDIDATEXAMEN I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETSSTUDIER


Termin 1 Statsvetenskap 1–30 Historia 1–30 Mänskliga rättigheter 1–30

Termin 2 Samhällsgeografi 1–30 Historia 31–60 Historia 61–90

KANDIDATEXAMEN I HISTORIA


Termin 1 Filmvetenskap 1–30 Historia 1–30 Engelska 1–30

Termin 2 Filmvetenskap 31–60 Historia 31–60 Filmvetenskap 61–90

KANDIDATEXAMEN I FILMVETENSKAP


Termin 1 Svenska 1–30 Etnologi 1–30 Etnologi 31–60

Termin 2 Svenska 31–60 Bokhistoria 1–30 Etnologi 61–90

KANDIDATEXAMEN I ETNOLOGI


Termin 1 Arkeologi 1–30 Danska 1–30 Kulturadministration 31–60

Termin 2 Arkeologi 31–60 Kulturadministration 1–30 Kulturadministration 61–90

KANDIDATEXAMEN I KULTURADMINISTRATION


Termin 1 Engelska 1–30 Engelska 61–90 Litteraturvetenskap 1–30

Termin 2 Engelska 31–60 Litteraturvetenskap 31–60

KANDIDATEXAMEN I ENGELSKA

Juridisk introduktionskurs 1–15Latin: nybörjarkurs 1–15


Vanligtvis innebär utlandsstudier att du

tillbringar en studieperiod om en eller

två terminer vid ett utländskt universitet.

Många av de ämnen som finns inom hu-

maniora och teologi har en internationell

prägel och det finns mycket kunskap att

hämta genom att läsa utomlands en tid.

Den internationella akademiska kultu-

ren har också en viss lokal prägel eller

inriktning som det kan vara nyttigt och

intressant att ta del av.

Studera utomlands

MÅNGA VÄGAR BÅDE INOM OCH UTOM EUROPADu har mycket goda chanser att komma

iväg på en utbytestermin eller två. Huma-

niora och teologi har nästan 100 utby-

tesavtal med utländska institutioner och

universitet både i och utanför Europa.

Du har också möjlighet att åka till

University of California och olika som-

markurser. Dessa avtal administreras av

Externa relationer vid Lunds universitet.

Kontakta studievägledaren vid din

institution för hjälp med att lägga upp

en plan för dina utbytesstudier, vad gäl-

ler tidpunkt och innehåll (se kontakt-

uppgifter längst bak i katalogen).

Mer information: www.ht.lu.se/studerautomlands

Att studera utomlands handlar både om att ta del av kurser som kanske inte finns hemma i Sverige och att ta del av det sociala och kulturella livet i värdlandet. Förutom minnen för livet så ger det dig också värdefulla erfarenheter som kan vara till stor nytta när du efter din utbildning ska ut på arbetsmarknaden. Du får också en möjlighet att dela med dig av dina egna erfarenheter från studierna i Sverige.


”Engagera dig –jobb, fest och vänner på köpet!”

Varför pluggar du till präst?– Jag har ett starkt kall att jobba för kyrkan.

Vissa måste träna för att må bra, jag kan

inte leva utan min tro och kyrkan. Jag har

alltid varit duktig på att tala, tycker om att

fira gudstjänst och att prata med människor,

så prästyrket känns som det som passar mig

bäst i kyrkan.

Hur gjorde du för att klara första tentan?– Jag smygkikade på hur mina kursare an-

tecknade, valde ut några och frågade om vi

kunde plugga hemma hos mig. Vi blev en

egen studiegrupp som hjälptes åt med att

komma på hur man skulle plugga, jag tror

jag hade kört första tentan annars.

Hur får man igång sitt sociala liv i Lund?– Genom att engagera sig! Jag har spexat,

varit aktiv i en studentorkester och nu är jag

aktiv i studentkåren. De flesta föreningar,

som nationer eller studentkåren, erbjuder

väldigt mycket – både jobb och fest! Och du

lär du känna nya kompisar utanför studierna,

det berikar.

Hur är det att läsa teologi i Lund?– I Lund finns ett riktigt studentliv och jag

kommer härifrån så det var naturligt att

stanna kvar. Min utbildning är jättebra. Jag

tycker jag har haft bra och kunniga lärare

som har kunnat förmedla många spännande

idéer. Jag har också kunnat testa i verklig-

heten, i min församling, om det jag pluggar

är förankrat. Det är viktigt när man läser en

yrkesutbildning. Du lär dig mycket av din pro-

fessor eller lektor, men vad du än pluggar

så är det bra att skaffa sig nya perspektiv

på fritiden.

Hur vill du jobba som präst? – Jag vill jobba i en lite lagom stor församling

och vara med och skapa en gemenskap som

är öppen och tålig. Det ska vara högt i tak

och alla ska våga tala om sina bilder av Gud.

Text: Jenny Loftrup

STUDENTPORTRÄTT: CLARA LUNDBLAD

CLARAS TIPS TILL NYA STUDENTER:• Skapa en egen studiegrupp.

• Det finns SI-mentorer, studenter som redan har gått kursen,

som finns till för att hjälpa dig. Använd dem!

• Engagera dig! Nya kompisar kommer inte som ett brev

på posten.


Mentorsprogrammet, Supplemental

Instruction (SI), startade på 90-talet på

Lunds tekniska högskola och är idag ett

givet populärt inslag.

Att börja läsa på universitetet eller

att börja med ett nytt ämne kan vara

lite nervöst. Man kanske önskar att det

finns trevliga klasskamrater att plugga

tillsammans med och någon som kan

Plugga bättre med en mentor

hjälpa till med kursen och ge information

om hur allt fungerar. Inom humaniora

och teologi kan vi erbjuda detta i vår

mentorsverksamhet.

Mentor blir man om man läst den

aktuella kursen och sedan genomgår en

utbildning. Mötena är frivilliga och det är

inte ovanligt att man över en fika tillsam-

mans benar ut begrepp och resonemang

eller fördjupar sig i en frågeställning som

man kört fast i. Det som skiljer mötet

från en lektion är att studenterna själva

bestämmer innehållet.

Läs mer om SI-mentorer: www.ht.lu.se/student/mentorsverksamhet

Möte med mentorer i en avslappnad atmosfär där studenterna själva bestämmer vad och hur de ska lära sig. En utopi? Inte om du läser humaniora och teologi i Lund. Här finns i så gott som varje ämne mentorer som hjälper dig med kursinnehåll och studieteknik på ett sätt som gör att du känner dig som hemma och har kul med dina kursare medan du lär dig.


På Ellerströms förlag där Erik arbetar har varje förläggare hand

om boken hela vägen i utgivningsprocessen. Man jobbar med

allt från textbearbetning och granskning till typografi och lay-

out för att slutligen marknadsföra boken.

– Det intressanta med förlagsjobbet är att man verkligen

kan jobba med språket, säger han. Språket får ta tid, man

får jobba med nyanser och små justeringar, till skillnad från

journalistyrket då allt oftast ska gå fort.

– Bokbranschen är en rolig bransch – den är skiftande och

dynamisk och det finns olika typer av förläggarstilar. I yrket träf-

far man på många intressanta människor, åker på bokmässor,

anordnar presentationer och uppläsningar.

VÄGEN GICK ÖVER FINLANDSSVENSKA EKENÄS TILL GULDGRUVORNA I ASTURIEN Erik började läsa idé- och lärdomshistoria och statsvetenskap

vid Lunds universitet.

– Jag hade en idé om att det var bra att läsa något allmän-

bildande och att man skulle hålla alla dörrar öppna.

Efter det utbildade han sig vid Journalisthögskolan i Gö-

teborg. Slutpraktiken gjorde han vid radion i Ekenäs i svensk-

Han blev en upptäcktsresande i bokens värld

talande delen av Finland. Men sedan fick han nys om att NE i

Höganäs, som då höll på med Nationalencyklopedin i bokform,

sökte folk.

– Det var som en miniakademi. Många olika jobbade till-

sammans med experterna. Vi redigerade texter och kollade

upp bilder och sådant.

Under den perioden läste han också Antikens kultur och

samhällsliv i Lund på kvällstid. Det gav honom inspiration att

åka iväg för att undersöka romarnas guldgruvor i nordvästra

Spanien och han fortsatte sedan resa runt i ett halvårs tid för

att studera romerska ruiner. Han tyckte det var så roligt att han

t.o.m. började på doktorandutbildningen.

– Fantasin och berättelserna var det som egentligen locka-

de mig upptäckte jag dock ganska snart, inte forskningen. Jag

träffade på Jonas Ellerström och började jobba på hans förlag.

Nu kombinerar han förlagsjobbet och författandet. Det har

blivit fem barnböcker. Han har också gjort inhopp som lärare

på förlagsutbildningen vid Lunds universitet.

– De praktiskteoretiska påbyggnadskurserna vid univer-

siteten, som förlagsutbildningen, är väldigt bra. Det ger en

möjlighet att prova yrket och att lära känna folk.

HAR DU NÅGOT TIPS TILL DAGENS STUDENTER?– Ha öppna ögon och se kombinationsmöjligheterna i det du

har läst. Ta kontakt med folk som arbetar med något som

verkar roligt och fråga vad de har för bakgrund, vad jobbet

innebär och hur de bar sig åt för att få in en fot i branschen.

Om man är intresserad av skrivande och författande är

Eriks råd att hela tiden hålla uppe det egna skrivandet så att

man inte fastnar i det akademiska språket. Det är bra att ha

en egen skrivbok där man kastar ner idéer och egna historier.

Han avslutar med att säga att det är bra att bredvid studier

och uppsatsskrivande, som kan vara ganska ensamt, avsätta tid

och kraft åt det sociala livet. Gå med i en teaterförening, skapa

studiegrupper – det är bra för ditt välbefinnande samtidigt som

det breddar ditt kontaktnät.


När Erik Magntorn var barn ville han antingen få tag i en tidsmaskin och göra resor i tiden eller bli upptäcktsresande. Idag arbetar han som förläggare och barnboksförfattare och konstaterar att han blev en sorts upptäckts- och tidsresenär – fast i bokens värld.

VILL DU JOBBA INOM FÖRLAGSBRANSCHEN?Vår grundkurs är praktisk och nära knuten till

förlags- och bokmarknadens konkreta verklighet,

men erbjuder också kulturteoretiska perspektiv.

Läs mer om utbildningen på sidan 22.


Kunskaperna du får på kursen ska vara

nyttiga både i akademisk verksamhet

och i ditt framtida yrkesliv. Oavsett

ämnesinriktning i dina fortsatta studier

krävs en förmåga att självständigt kunna

förstå och bearbeta olika slags kunskap i

t.ex. läroböcker, vetenskapliga texter och

utredningar, samt att kunna presentera

dem i tal och skrift.

Kursens innehåll är både praktiskt och

teoretiskt, och tanken är att du som stu-

dent ska få kunskap om och förståelse

för projektarbete som arbetsform och

entreprenörskapets villkor och förutsätt-

ningar. Du får lära dig vilken betydelse

Vetenskaplig grundkurs

Vetenskaplig grundkurs är upplagd

för att vara: Allmängiltig – den ska förbe-

reda och höja kvaliteten för akademiska

studier inom alla områden. Användbar –

den ska hjälpa dig i din fortsatta akade-

miska utbildning. Varaktig – den ska ge

dig kunskaper som är till nytta även efter

att du avslutat dina studier. Vetenskap-

lig grundkurs kombinerar teoretisk och

ledarskap har genom projektarbetets

olika faser, och att producera, presen-

tera och arbeta med en projekt- eller

affärsplan.

I kursen medverkar bland andra

lärare från Företagsekonomiska institu-

praktisk undervisning i vetenskapsteori,

klassisk filosofi, argumentationsanalys,

retorik och akademiskt skrivande. Flera

stora universitet i Europa och USA har

kurser med motsvarande innehåll.

Läs mer på filosofiska institutionens hemsida: www.fil.lu.se

tionens avdelning för entreprenörskap

vid Lunds universitet.

Vill du veta mer? Besök Institutionen för kulturvetenskapers hemsida: www.kultur.lu.se

Vetenskaplig grundkurs riktar sig i första hand till dig som är ny på universitetet, oavsett vilket ämne du senare tänker läsa. Den är inte ett ämnesstudium, utan ska i stället ge kunskaper som ökar kvaliteten och effektiviteten i dina fortsatta studier.

Projektledning och entreprenörskap för humanister är en kurs som riktar sig till studenter som snart ska avsluta sina studier inom humaniora och teologi.

Kursens syfte är att lära dig hur du kan använda dina kompetenser från tidigare huma-nistiska studier på ett framgångsrikt sätt på arbetsmarknaden. Du får kunskap om och träning i hur dessa kompetenser kan användas i projektledningsuppgifter och utnyttjas kreativt för att skapa och värdera nya affärsmöjligheter.

Kurs i projektledning och entreprenörskap


ANTIKENS KULTUR OCH SAMHÄLLSLIV Hur växte demokratin fram i antikens Athen? Vad gjorde Rom till ett världsvälde? Vad vet vi egentligen om Alex-ander den Store, Caesar, Sapfo eller Sokrates?

Hos oss lär du känna de antika kulturerna runt Medel-

havet. Du får närmre studera de lämningar som finns (städer,

religiösa platser och tempel, gravfynd, skulpturer o.s.v.), och du

kommer förflutet liv nära genom att läsa grekiska och latinska

texter, i översättning. Du tränas i att tolka olika kategorier av

klassiska källmaterial, och får inblick i hur modern teknologi

öppnar nya vägar mot kunskap om människan och hennes

livsmiljö i antiken. Du lär dig förstå historiska skeenden och

hur de samverkat till olika samhällsformer. På det sättet kan

du bättre tolka det som hände igår och det som sker idag

och i morgon.

Efter studierna: Förutom att utbilda i antikvetenskap

kompletterar och fördjupar vi de flesta human- och sam-

hällsvetenskapliga studier. Våra studenter återfinns inom

olika yrken inom kultursektor, musei-, forsknings- och stats-

förvaltning, skolvärlden och näringslivet.

Behörighet: Grundläggande samt Historia A och Samhälls-

kunskap A (områdesbehörighet 1) för inledande kurs på

grundnivå (1–30 högskolepoäng). Se aktuell utbildnings-

katalog för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och

eventuella förändringar.

ARABISKA Arabiska är ett betydande världsspråk. Det officiella språket talas i 22 arabländer, med en sammanlagd be-folkning på över 300 miljoner. I Sverige är arabiska

Ämnen

modersmål för 23 000 barn. Arabiska är dessutom det religiösa språket för en miljard muslimer.

Undervisningen börjar på nybörjarnivå i modern stan-

dardarabiska, utan krav på förkunskaper. Språket studeras

intensivt för att på kort tid ge en gedigen kännedom om

det skrivna språkets grammatik och praktiska muntliga och

skriftliga färdigheter anpassade för olika sammanhang. I

kursen tittar vi även på den moderna arabiska litteraturen,

som ständigt utvecklas i nya spännande riktningar och ger en

unik inblick i de känslor, drömmar och visioner som präglar

den unga arabisktalande generationen. Kurserna i arabiska

språket kan tillsammans med kurser i Mellanösternkunskap

utgöra en examen i Programmet för arabiska studier, PAS.

Efter studierna: Yrkesområden för dig som läst arabiska

kan vara t.ex. handel, turism, arbete för internationella

organisationer, medling och fredsarbete, flykting- och mig-

ra tionsfrågor, utrikespolitisk analys, säkerhetsfrågor samt

skönlitterär och facköversättning, arbete inom kultursektorn

och undervisning.

Behörighet: Grundläggande för inledande kurser på ny-

börjarnivå (1–30; 1–15; 1–7,5 högskolepoäng). Se aktuell ut-

bildningskatalog för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet

och eventuella förändringar.

ARKEOLOGIHur kan vi förstå människan och de omvälvande föränd-ringar som skett i hennes livsmiljö genom tiotusentals år? Vad kan teknologiska innovationer och sociala för-ändringar genom tiderna berätta om oss själva?

Genom studier i arkeologi lär du dig att identifiera, be-


BARNLITTERATURBarnlitteratur har gått från att vara en angelägenhet för fåtalet till att bli en integrerad del i flertalet barns uppväxt.

När du läser barnlitteratur kommer du i kontakt med

barnlitteraturen genom tiderna. Barns läsning sätts också in

i ett vidare sammanhang där barnkultur och barns allmänna

villkor diskuteras. Du får också kunskaper om barnlitteraturens

utveckling och ställning i det moderna mediesamhället. Nya

former som exempelvis serier och massmarknadslitteratur tas

upp. Du lär dig analysera och kritiskt tolka litterära texter, ar-

gumentera muntligt och skriftligt samt skriva vetenskaplig text.

Efter studierna: Barnlitteratur är ett bra ämne för dig som

vill jobba med barn eller barnkultur på något sätt. Lärare,

bibliotekarie, journalist och förlagsredaktör är exempel på

yrken som kan passa dig.






BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAPHur cirkuleras information i samhället och vad betyder det för kultur, utbildning och forskning? Inom bib-lioteks- och informationsvetenskap studeras processer, sammanhang och institutioner där information och kunskap organiseras, förmedlas och används.

På grundnivå kan man fördjupa sig i kurser kring hur

webben kan utnyttjas för såväl informationssökning som pu-

blicering. Du får lära dig mer om strategier vid informations-

sökning, inklusive källkritik. Därtill introduceras relevanta delar

av ämnets terminologi och teoretiska utgångspunkter. Andra

frågor som studeras rör informationspolitiska aspekter av nät-

verkssamhället – vem äger och har tillgång till information?

Efter studierna: Ämnet vänder sig inte bara till dig som

vill bli bibliotekarie, utan också till dig som vill arbeta med

informationstjänster eller informationsförmedling i stort. Du

som är student kan genom kurser i biblioteks- och informa-

tionsvetenskap tillägna dig kunskaper som är användbara för

studier, forskning eller för det kommande yrkeslivet. Efter

kandidatexamen i valfritt huvudområde kan ämnet studeras

inom Masterprogram i ABM (se sidan 43).

Behörighet: Grundläggande samt 30 högskolepoäng i val-

fritt ämne eller motsvarande för kurs på grundnivå. Se aktuell

utbildningskatalog för förkunskapskrav till andra kurser i äm-

net och eventuella förändringar.

skriva och datera olika former av arkeologiskt källmaterial.

Du lär dig att diskutera olika teoretiska synsätt och tolk-

ningar av arkeologiska spår och kulturella sammanhang. Du

får prova på att utföra inventeringar, landskapsanalyser och

arkeologiska utgrävningar. Du lär dig att använda samlingar

och arkivmaterial för att få fram kunskap om det förflutna.

Du lär dig att hantera och förstå alltifrån landskapet som

omger människan till de föremål som hon använder. Denna

kunskap är central i frågor om arkeologins och humanioras

roll i dagens samhälle.

Efter studierna: Studier i arkeologi är av nytta för dig som

vill arbeta som arkeolog inom t.ex. kulturmiljövård på läns-

styrelser och inom uppdragsarkeologin. Arkeologistudier ger

dig kompetens att arbeta inom arkiv- och museibranschen

liksom med undervisning och forskning. Du kan använda din

kunskap inom informations- och turistbranschen, som lärare,

journalist och författare liksom inom yrken där det krävs både

ett systematiskt och analytiskt kunnande och en reflekterande

förmåga.






ARKIVVETENSKAPI arkivlagen beskrivs nyttan med arkivering av allmänna handlingar i form av rätten att ta del av dessa handlingar, men också behovet av bevarad information för rättskip-ning, förvaltning och forskning. För företag och privata organisationer kan nyttoperspektiven sägas vara liknan-de, även om behoven är interna snarare än offentliga.

Ämnet arkivvetenskap tar upp terminologi och central

teoribildning kring arkiv. Du får som student lära dig om olika

typer av arkiv, deras uppgifter och förutsättningar, olika slags

arkivmaterial och hur detta hanteras. Arkiv arbetar med såväl

fysiskt som digitalt material och arkiven i dagens samhälle fo-

kuserar allt mer på att bevara den mängd digital information

som skapats och som även ska bevaras digitalt. Arkivveten-

skap behandlar även former för arkivens kunskapsförmedling.

Efter studierna: Arkivvetenskap vänder sig till dig som är

intresserad av en framtida yrkesroll som arkivarie. Efter kan-

didatexamen i valfritt huvudområde kan ämnet studeras inom

Masterprogram i ABM (se sidan 43).

Behörighet: Grundläggande samt 30 högskolepoäng i val-

fritt ämne eller motsvarande för kurs på grundnivå. Se aktuell

utbildningskatalog för förkunskapskrav till andra kurser i äm-

net och eventuella förändringar.


BOKHISTORIASedan sex tusen år tillbaka har människan använt sig av grafiska meddelanden för att kommunicera med varandra, alltså texter och bilder fästa på t.ex. sten, pergament eller papper.

I bokhistoria får du studera skriftkulturens dokument

och de processer genom vilka sådana framställs, sprids och

utnyttjas, allt i ett historiskt perspektiv. Ämnesområdet är den

grafiska kommunikationens historia, och här ingår inte bara

böcker, utan alla typer av handskrivna, tryckta och elektroniskt

fixerade dokument. Boken och den grafiska kommunikationen

har alltid spelat en nyckelroll i kultur- och samhällsutveckling.

Efter studierna: Bokhistoria vänder sig till dig som är intres-

serad av boken ur ett kulturellt, historiskt och samhälleligt

perspektiv. Bokhistoria ger dig även fördjupade kunskaper

i de formgivningsmässiga och tekniska sidorna av boken.

Förmågan att analysera och tänka kritiskt kring samspelet

mellan kommunikation och samhälle har man nytta av inom

en rad yrken, t.ex. inom bokmarknaden, utbildningssektorn,

journalistiken samt inom arkiv, museer och bibliotek.






DANSKADet gränsöverskridande Öresundssamarbetet skapar nya behov av kunskaper i danska och om Danmark.

Danmark och Sverige ligger naturligtvis nära varandra

både språkligt och kulturellt, men med vissa viktiga skillnader.

Kurserna i danska ger dig bättre förutsättningar att förstå

både talad och skriven danska och du får öva dig på att ut-

trycka dig skriftligt och muntligt på danska. De ger goda

kunskaper om det danska språket och inblickar i dansk lit-

teratur, kultur och historia.

Efter studierna: För dig som tänker dig studier eller en

framtida yrkesverksamhet i Öresundsregionen i allmänhet

och Danmark i synnerhet är kurserna av stort värde.

Behörighet: Grundläggande för inledande kurs på grund-

nivå (1–30 högskolepoäng). Se aktuell utbildningskatalog

för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella

förändringar.

ENGELSKAEngelska talas idag över hela världen. Över 400 miljoner människor har engelska som förstaspråk och minst lika många har det som officiellt andraspråk. Det är det le-dande kommunikationsspråket världen över och dagligen möts vi av engelska TV-program, texter, musik och filmer.

Målet med våra kurser är att utveckla dina färdigheter i

språket och att förmedla kunskaper om språket och språk-

området. Genom bland annat textstudier tränas och befästs

exempelvis ordkunskap, grammatik och skriftlig framställning

som tillsammans ger förutsättningar för goda färdigheter.

Därtill studerar du de engelskspråkiga ländernas rika skatt av

litteratur och kultur samt engelsk språkvetenskap.

Efter studierna: Många företag har engelska som koncern-

språk och det blir allt viktigare att kunna kommunicera på kor-

rekt engelska både i det professionella livet och i det sociala.

Behörighet: Grundläggande samt Engelska B (områdes-

behörighet 2) för inledande kurs på grundnivå (1–30 högskole-

poäng). Se aktuell utbildningskatalog för förkunskapskrav till

andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

ETNOLOGIÖverallt i alla samhällen där människor möts formas gemensamma vanor, värderingar och synsätt. Det är detta kulturbygge etnologer studerar. Våra sätt att tala, klä oss, inreda våra hem och tillbringa fritiden

avslöjar vår kulturella hemvist. Ofta skapas konflikter om vems

sätt att leva som är rätt och riktigt. Kulturmöten och konfron-

tationer mellan olika grupper är ett viktigt tema att studera

för att förstå hur det även i miljöer som kan te sig homogena

skapas små, men viktiga, kulturella skillnader. Arbetsfältet är

ofta Sverige men i stigande grad även världen utanför.

Efter studierna: Utbildningen i etnologi har visat sig mycket

användbar för personer verksamma inom den offentliga och

privata kultursektorn, i museivärlden, inom journalistik och

medier, turism, skolvärlden liksom vård- och omsorgssektorn.

Denna bredd gör att det är ditt framtida yrkesval som avgör

vilka ämnen som är bra att kombinera med.

Behörighet: Grundläggande för inledande kurs på grundnivå

(1–30 högskolepoäng). Se aktuell utbildningskatalog för

förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella

förändringar.

EUROPASTUDIERI samband med den pågående europeiska integra-tionsprocessen, inklusive EU:s östutvidgning under det senaste decenniet, har frågor kring internationell kommunikation, migration, integration och demokrati i Europa blivit allt viktigare.

Europastudier med humanistisk profil är ett snabbt väx-

ande ämne som behandlar dessa och liknande frågor utifrån

flera ämnestraditioner: idé- och kulturhistoria, filmstudier,

politiska studier samt språkvetenskap. Under kursens gång

presenteras ett antal relevanta metoder som kan användas i

analysen av den Europeiska Unionens kulturpolitik. Europa-

studier bidrar till att fördjupa kunskapen om kommunikation

över språk- och kulturgränser, något som i sin tur främjar en

öppen debatt om Europas framtid.


Efter studierna: Europastudier med humanistisk profil

för bereder studenten för yrken som exempelvis konsult på

en översättningsbyrå eller ett bokförlag, organisatör av ett

kulturprojekt inom EU, Europaexpert inom media eller som

projektledare inom en europeisk institution.






FILMVETENSKAPVår värld är fylld av rörliga bilder som vi får genom tv och video, internet, spelkonsoler och naturligtvis bio-grafer. Länge var just biograffilmen den dominerande typen av rörlig bild. Det var kanske 1900-talets vikti-gaste massmedium. Som ett försök att förstå filmen och skriva dess historia skapades filmvetenskapen.

Filmvetenskap är det vetenskapliga studiet av filmen –

men inte bara den klassiska biograffilmen, utan även alla

andra former av modernt bildberättande ryms här. I grundut-

bildningen läser du filmhistoria och bekantar dig med filmens

olika ekonomiska och tekniska villkor. Men framför allt tittar

du på film, diskuterar film, analyserar film och skriver om film.

Ämnet har en tydlig kärna av filmhistoria och filmanalys, men

det finns gott om utrymme för individuella val och intressen

inom teorikurser och uppsatsarbeten.

Efter studierna: Många av våra studenter går vidare till prak-

tiska filmstudier, medan andra söker sig till filmjournalistiken

eller kulturlivet i allmänhet.






FRANSKAFranska talas av ca 120 miljoner människor. Det är värl-dens nionde största språk och det enda jämte engelska som används som förstaspråk på samtliga kontinenter. Franska är därtill ett viktigt kulturspråk och ett nödvän-

digt redskap för att förstå vår europeiska historia inom filosofi, litteratur och konst.

Genom universitetets kurser i franska får du som student

ingående träning i att tala och skriva franska men också kun-

skaper om franskspråkig kultur, litteratur och samhälleliga

förhållanden i många fransktalande länder.

Efter studierna: Franska är ett av EU:s två viktigaste arbets-

språk och därför ett oumbärligt verktyg för dig som tänker dig

en karriär inom EU. Franska är även det ena av FN:s två arbets-

språk och Afrikanska unionens huvudspråk. Fördjupade kun-

skaper i franska är mycket meriterande på arbetsmarknaden.

Behörighet: Grundläggande samt Engelska B och Franska

steg 3 (områdesbehörighet 2) för inledande kurs på grund-



förändringar.

FÖRLAGS- OCH BOKMARKNADSKUNSKAPDrömmer du om att jobba på ett bokförlag? Böcker pu-bliceras som aldrig förr – detta trots pessimistiska röster som med jämna mellanrum hävdar att boken skulle vara hotad av nya medieformer.

När du studerar förlags- och bokmarknadskunskap får du

en inblick i såväl branschens utveckling genom historien som

i det praktiska arbetet inom dagens förlags- och bokbransch.

Mycket av innehållet är allsidigt och praktiskt orienterat och

man belyser de olika roller som finns inom ett förlag. Re-

daktionella verksamheter som manusgranskning och korrek-

turläsning tas upp, liksom grafisk formgivning och text- och

bildbehandlingsprogram. Du får inom ämnet grundläggande

kunskaper inom juridik för bokbranschen samt ekonomi,

marknadsföring och distribution. Utöver de praktiska mo-

menten ingår mediehistorik och kulturteori. Om du studerar

upp till kandidatnivå kommer du att få göra praktik på en

arbetsplats inom förlags- eller bokbranschen.


Efter studierna: Ämnet vänder sig till dig som är intresserad

av förlags- och bokbranschen som yrkesområde.

Behörighet: Grundläggande samt 30 hp i valfritt ämne eller

motsvarande för kurs på grundnivå. Se aktuell utbildnings-



GREKISKAGrekiska är ett språk med lång historia där de äldsta bevarade texterna skrevs för mer än tretusen år sedan. Men den antika grekiskan och dagens nygrekiska skiljer sig åt så mycket att de på universitetet representerar två olika ämnen: det vi kallar grekiska avser den an-tika, klassiska grekiskan; den nutida grekiskan kallas nygrekiska.

Under antiken skapade grekerna en högkultur med bland

annat konst, filosofi, retorik, drama och poesi, som i hög

grad präglat Europas gemensamma kulturarv. Den grekiska

kulturen spreds dels genom de tidiga grekiska kolonierna i

Syditalien och Mindre Asien, dels genom Alexander den sto-

res erövringar i slutet av 300-talet f. Kr. Den grekiska kulturen

och det grekiska språket kom under antiken att dominera

det östra Medelhavsområdet. Fram till Konstantinopels fall

år 1453 bevarades det grekiska arvet inom det bysantinska

kejsardömet. Kurserna i grekiska syftar i första hand till att

ge kunskaper och färdigheter i språket, men de ger också en

inblick i den antika grekiska kulturen genom studiet av gamla

bevarade texter.

Efter studierna: Exempelvis historiker, kulturvetare, arkeo-

loger, litteraturvetare, lärare, språkforskare och teologer kan

ha glädje av att studera grekiska.

Behörighet: Grundläggande för nybörjarkurs (1–15 högskole-



HEBREISKAMellanöstern är en smältdegel, där ett stort antal folk-slag, språk, seder och religioner möts i en färgstark bland-ning. Studier i modern hebreiska bidrar till förståelse för den mångfacetterade verklighet som präglar området.

Undervisningen i modern hebreiska börjar på nybörjar-

nivå, utan krav på förkunskaper. Språket studeras intensivt

med kommunikativ inriktning för att på kort tid ge både en

gedigen kännedom om det skrivna språkets grammatik och

aktiva muntliga och skriftliga färdigheter. Kurserna i modern

hebreiska kan kombineras med t.ex. kurser i judaistik och

jiddisch, andra semitiska språk som t.ex. arabiska eller inom

ämnet Mellanösternkunskap.

Efter studierna: Kunskaper i modern hebreiska kan vara av

värde för dig som vill arbeta med media och kommunika-

tion. Andra viktiga yrkesområden är handel, turism, arbete

för internationella organisationer, medling och fredsarbete,

museer och kulturarv, skönlitterär och facköversättning, kyrk-

ligt arbete, religiös dialog och utrikespolitisk analys.

Behörighet: Grundläggande samt Engelska B och Samhälls-

kunskap A (områdesbehörighet 6) för nybörjarkurs (1–15 hög-

skolepoäng). Se aktuell utbildningskatalog för förkunskaps-

krav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

HISTORIAAlla berörs av historien, och vi möts ständigt av referen-ser till det förflutna.

Ämnet historia handlar om vad som har hänt, men också

om varför det hände och vilka följder det fick. Du får genom

dina studier i ämnet lära dig att beskriva, förklara och för-

stå hur människors livsvillkor har förändrats. På våra kurser

möter du lärare som är engagerade i både undervisning och

forskning. Tillsammans söker vi svar på frågor om varför vår

värld ser ut som den gör. Du fördjupar dig i olika teman – till

exempel manlighet genom tiderna, religioners och politiska

ideologiers inverkan, hur historien används och mycket mer.


Efter studierna: Studier i historia lär dig att ställa histo-

riskt intressanta frågor, att värdera olika material, att hitta

det viktigaste i en stor mängd information samt att arbeta

självständigt med att bedöma påståenden om historia och

förmedla kunskap om historia. Dessa kompetenser är nyttiga

egenskaper att ha på många områden i arbetslivet.



grundnivå (1–30 högskolepoäng). Se aktuell utbildnings-katalog för förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och


HISTORISK ARKEOLOGIHur levde medeltidens människor i staden och på lands-bygden? Hur kan vi förstå den europeiska expansionen till den Nya Världen och mötet med Nordamerikas indi-ankulturer, och hur skiljer det sig från övrig utomeuro-peisk kolonisation?

Att studera historisk arkeologi innebär att du får arbeta

med arkeologiskt material och med skriftliga källor från en

mängd tidsepoker. Under studiernas gång tränas du i att tolka

de källmaterial vi har och i att belysa en tidsperiod genom

de texter, bilder och ting som finns bevarade. Du får närma

dig medeltida kyrkor och borgar genom byggnadsarkeologisk

analys. Du får även fördjupade och användbara insikter om

kulturmöten genom tiderna.

Efter studierna: Historisk arkeologi studerar du som vill ar-

beta som arkeolog inom uppdragsarkeologin, vid byggnads-

arkeologiska enheter, länsstyrelser samt antikvariska enheter

som sysslar med byggnadsinventering och -konservering.

Ämnet lämpar sig väl för arbete inom hela museivärlden där

man tar sig an föremål och lämningar från medeltiden och

tidigmodern tid.






HISTORISK OSTEOLOGIHur gestaltade sig livet för människor och djur under förhistorien eller historisk tid? Historisk osteologi är en vetenskap som rekonstruerar liv utifrån skelett påträf-fade i arkeologiska fyndsammanhang.

Ämnet historisk osteologi omfattar bioarkeologi, som

studerar mänskligt skelettmaterial, samt zooarkeologi, som

omfattar studiet av djurben från t.ex. boplatser. Bioarkeologin

studerar människoskelett i syfte att få kunskap om livslängd,

kön, kroppslängd, diet, fysisk stress, sjukdomar, trauma, etc.

som sammantaget ger en bild av populationens hälsa, från

den tidiga stenålderns jägarsamlare till medeltida stadsbor.

Zooarkeologin studerar ben efter däggdjur, fågel och fisk från

boplatser. Dessa ger kunskap om hur miljön och ekonomin

gestaltade sig, hur jakten gick till och hur djuren utnyttjades.

Ämnet är laborativt där du tränas i att identifiera ben samt får

kunskap om naturvetenskapliga metoder som t.ex. isotoper

och DNA. Via materiella lämningar och biologiskt material

försöker osteologen och arkeologen tillsammans förstå män-

niskor från gångna tider.

Efter studierna: Historisk osteologi studerar du som vill ar-

beta som osteolog eller som ett komplement till din arkeolog-

utbildning, med en arbetsmarknad inom uppdragsarkeologin

eller museivärlden.






IDÉ- OCH LÄRDOMSHISTORIAHur har saker som Gud, Naturen, Människan, Samhället och Historien uppfattats genom tiderna?

Sådana frågor söker du svar på när du studerar idé- och

lärdomshistoria. Ämnet behandlar idéernas och vetenskapens

historia från antiken till idag och försöker fånga in det som

kännetecknar en viss tidsålder eller en viss kultur. Som stu-

dent får du diskutera hur teorier och synsätt förflyttat sig,

mottagits och förvandlats. Särskilda områden som studeras


utöver de filosofiska, religiösa och politiska idéernas och

naturvetenskapernas historia, är medicinens och teknikens

historia, samt könssystemens historia.

Efter studierna: Utbildningen hjälper dig att utveckla för-

mågan att analysera och tänka kritiskt, vilket du har nytta av

inom de flesta yrkesområden. Dessa färdigheter i kombina-

tion med historisk förståelse är viktiga för alla som arbetar

med exempelvis kulturfrågor, skola eller media.






INTERMEDIALA STUDIERIntermediala studier undersöker relationerna mellan de olika medier som ämnet omfattar: ord, bild och ton.

Ämnet behandlar samspelet mellan olika medier och

konstarter för att ta reda på t.ex. hur tolkningen av en tavla

förändras av att det finns en titel till bilden eller hur olika vi tol-

kar beroende på vilka medier som samspelar med varandra och

hur tolkningen förändras om man tar bort en del av helheten.

Efter studierna: Intermediala studier erbjuder perspektiv på

och ökad förståelse för ett stort antal ämnesområden och

för hur allt hänger ihop. Det kan vara av största vikt för t.ex.

lärare med inriktning mot språk, medier, kommunikation,

estetik, litteratur, film och konst, för områden inom kultur-

sektorn (konsthallar, museer, förlag, teatrar, bibliotek m.m.)

och för dig med ett journalistiskt yrke.






ISLÄNDSKAAv de nordiska språken intar isländskan (tillsammans med färöiskan) en särställning.

Isländskan har bevarat stora delar av det böjningssystem

som försvunnit i andra nordiska språk samtidigt som språket

helt och hållet anpassats till ett modernt samhälles krav. Vid

första anblicken verkar isländskan främmande, men om man

ser närmare efter upptäcker man likheterna med de övriga

nordiska språken. När du studerar isländska får du inte bara

lära dig språket, utan också om Islands kultur och samhälle;

utbildningen tar upp hur Nordens gemensamma kulturhisto-

ria hänger samman och på vilket sätt den skiljer sig åt. Du får

även en inblick i den isländska litteraturen.

Efter studierna: Ämnet kan med fördel kombineras med

andra språk och med ämnen såsom historia, etnologi eller

arkeologi. För dig som i någon form tänker dig att verka

inom nordiskt samarbete är kurserna självfallet av stort värde.




ITALIENSKAÄr italiensk fotboll, mat och mode något för dig? Älskar du opera? Eller är du kanske fascinerad av Leonardo da Vinci? Vill du veta mer om det italienska språket och dess kultur?

När du läser italienska ägnar du dig inte bara åt själva

språket, utan får också spännande inblickar i det italienska

samhället, dess kultur, litteratur och mycket mer. Du utvecklar

tal och skrift genom konversation och eget skrivande. De

flesta av våra kurser ges både på heltid och deltid, på campus

eller som nätbaserade distanskurser. Du kan läsa italienska

på nybörjarnivå, grundnivå, fortsättningsnivå, kandidatnivå

och avancerad nivå. Efter fortsättningskursen kan du åka

och läsa som utbytesstudent upp till ett år vid något av våra

partneruniversitet i Italien.

Efter studierna: Italienska ingår som språkinriktning i lärar-

utbildningen samt i kandidatprogrammet i Europastudier vid

Lunds universitet, och är också ett av de språk som är knutna

till översättarprogrammet. Detta är bara två exempel på hur

du kan få användning för dina studier i italienska i arbetslivet.

Behörighet: Grundläggande för nybörjarnivå I (1–15 hög-

skolepoäng), Grundläggande samt Steg 2 för nybörjarkurs II

(16–30 högskolepoäng), och Grundläggande samt Engelska

B och Italienska Steg 3 för grundnivå (1–30 högskolepoäng).

Se aktuell utbildningskatalog för förkunskapskrav till andra

kurser i ämnet och eventuella förändringar.

JAPANSKAHar du vuxit upp med japanska TV-spel och kampspor-ter? Kanske tilltalas du av estetiken i japansk skrivkonst eller av teknologisk och ekonomisk utveckling. Japans framgångar inom teknologi och näringsliv är välkända och japanska talas idag av ca 127 miljoner människor.

Japanska skrivs med tre olika sorters skriftsystem som

utvecklats ur de kinesiska skrivtecknen. Studierna i språket

ger grundläggande kunskaper främst i modern japanska, men

du får också en inblick i Japans samhälle och kultur. Under-

visningen och de praktiska övningarna bedrivs på japanska

av mycket erfarna lärare med japanska som modersmål. Vissa

moment kompletteras också med förklaringar på svenska.

Dessutom ges undervisning i japansk språkvetenskap på alla

kursnivåer av en lärare med svenska som modersmål.

Efter studierna: Våra kurser vänder sig till dig som genom

din nuvarande eller framtida yrkesverksamhet har eller kom-

mer att ha kontakt med Japan.





JIDDISCHJiddisch är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Som levande talspråk för det idag en tynande tillvaro, men genom jiddischkulturen är det alltjämt en integre-rad del i svensk judendom.

Undervisningen består dels av språkundervisning på ny-

börjarnivå utan krav på förkunskaper, dels av kurser som lyfter

fram kompletterande delar av jiddischkulturen och svensk-

judisk historia. Avsikten är att du som student ska tillgodogöra

dig det skrivna språkets grammatik, få aktiva muntliga och

skriftliga färdigheter samt bekanta dig med olika kulturella ut-

tryck. De olika delkurserna kan läsas fristående, men kan också

med fördel kombineras med tyska, hebreiska, slaviska språk,

lingvistik, historia, judaistik och religionsvetenskap i allmänhet.

Efter studierna: Kunskaper i jiddisch är värdefulla för dig

som vill tränga in i jiddischkulturen, arbeta med språkförståel-

se och/eller bedriva forskning i den uppsjö av skrifter och

primärmaterial som aldrig hunnit bearbetas.


kunskap A (områdesbehörighet 6) för nybörjarkurs (1–15 hög-

skolepoäng). Se aktuell utbildningskatalog för förkunskaps-

krav till andra kurser i ämnet och eventuella förändringar.

KINESISKAKinesiska talas av drygt 1,3 miljarder människor, det är världens största språk och ett av få moderna språk som finns dokumenterat så långt tillbaka som det andra årtusendet före vår tideräknings början. Kinas fascine-rande och mångfacetterade kultur samt dess politiska och sociala omvandling efter andra världskriget har tilldragit sig mycket intresse.

Undervisningen i kinesiska vid Lunds universitet ger

grundläggande kunskaper i såväl muntlig som skriftlig kine-

siska samt allmänna kunskaper om Kinas litteratur, historia,

kultur, ekonomi och samhälle. Undervisningen är under de

första terminerna framför allt inriktad på att ge dig som

student praktiskt användbara kunskaper i modern kinesiska.

Är du intresserad av klassisk och äldre kinesiska kan du läsa

vidare på avancerad nivå.

Efter studierna: Kunskaper i det kinesiska språket samt känne-

dom om den kinesiska kulturen är av stor betydelse på den

internationella arbetsmarknaden och är en kompetens som olika

företag, organisationer och myndigheter kan ha stor nytta av.




KONSTHISTORIA OCH VISUELLA STUDIERDen visuella kulturen är en väsentlig del av vår upplevda verklighet. Den omfattar bilder och miljöer av olika slag, och det är dem som konsthistoria och visuella studier handlar om.

Inom ämnet ägnar vi oss åt föremål och visuella fenomen

(t.ex. måleri, skulpturer, designobjekt, fotografier, byggnader,

stadsmiljöer, performance, video och digitala bilder). Vi ser

också på de kulturella miljöer de hör hemma i. Frågor om

när och hur grekisk skulpturkonst blev normen för det sköna,

hur bilder användes av 1400-talets människor för att kom-

municera mångbottnade betydelser, vad som skedde med

städer i Europa när man fick elektrisk belysning och varför vår

samtida konst är så olik traditionella oljemålningar är exempel

som kombinerar ting och tolkning, allt för att skapa sätt att

förstå verkligheten. Förutom orienteringen i konsthistoria får

du genom att studera ämnet redskap för eget utforskande

och analys av olika visuella fenomen.

Efter studierna: Ämnet riktar sig till dig som på något sätt

ska arbeta med konst, bilder och synintryck, t.ex. på museum,

inom auktionsbranschen eller reklambranschen, som kultur-

journalist, arkitekt eller gallerist.






KULTURADMINISTRATIONVem bestämmer över olika kulturella produkter och deras distribution? Vem styr kulturverksamheterna och vilka konsekvenser får detta?

Inom ämnet kulturadministration läggs stor vikt vid det

praktiska, i möten med det vardagliga arbetet inom kultur-

livets olika domäner. Detta sker i form av projektarbeten och

praktiska inslag varvat med teoretiska moment. Inom ämnet

behandlas ingående det svenska kulturlivets uppbyggnad och

organisation. Tyngdpunkten ligger på konkreta färdigheter

rörande planering och organisation av kulturella produkter,

verksamheter och evenemang. Lär dig mer om budgethan-

tering, juridiska aspekter, organisationsteori, marknadsföring

och aktuell kulturdebatt.

Efter studierna: Målet med ämnet är att ge både bredd och

djup inför yrken i kulturlivet, såväl inom det så kallade fria

kulturlivet som inom förvaltning i kommunala och statliga

verksamheter.






LATINUr ett historiskt perspektiv har latinet spelat en mycket viktig roll i Europa. Inget annat språk har använts lika mycket under så många århundraden, i så många länder och inom så många olika områden i samhället.

Genom Roms expansion spreds latinet med kraft, och

under antiken kom man att tala latin i stora delar av det västra

Romarriket. I de olika provinserna utvecklades så småningom

de romanska språken, exempelvis franskan, italienskan och

spanskan. Under Roms storhetstid för drygt två tusen år se-

dan fanns många stora författare, och vi kan än idag läsa

Ciceros prosa och Vergilius poesi. De och många andra klas-

siska författare har allt sedan dess inspirerat andra och i hög

grad tjänat som litterära förebilder.

Våra kurser i latin ger dig de kunskaper och färdigheter

som behövs för att kunna tolka latinska texter från skilda ti-

der, främst från antiken. Genom studiet av texterna får du

viss känne dom om antik romersk historia och kultur, men

tyngdpunkten ligger på det latinska språket och grammatiken.

Efter studierna: Yrkeskategorier som kan ha glädje av latinet

är t.ex. lärare, språkforskare, historiker, bibliotekarier, läkare

och arkivarier.




LINGVISTIKSpråket är det som tydligast särskiljer människan från andra arter, och det mänskliga språket är den yttersta förutsättningen för så gott som all mänsklig aktivitet. Lingvistik, med inriktningarna allmän språkvetenskap och

fonetik, studerar språkets struktur och roll i mänsklig kom-

munikation och kognition. I allmän språkvetenskap under-

söker man hur olika språks ljud, ord och grammatik ordnas

och används för att överföra olika typer av betydelse. Inom

fonetikämnet görs mer specifika studier i språkets ljud-

struktur.

Efter studierna: Utbildningen är användbar för den som ar-

betar som t.ex. språklärare, översättare, journalist, datalog,

logoped, audiolog, talpedagog, språkcoach eller kognitiv

psykolog. Andra områden där lingvistik tillämpas är språk-

teknologi och rättsfonetik.

Behörighet: Grundläggande samt Engelska B (områdesbe-

hörighet 2) för inledande kurs på grundnivå (1–30 högskole-



LITTERATURVETENSKAPBöcker publiceras som aldrig förr – detta trots pessi-mistiska röster som med jämna mellanrum hävdar att litteraturen skulle vara hotad av nya medier som film, TV och Internet.

Genom att läsa litteraturvetenskap fördjupar du dig och

skaffar dig perspektiv på din egen litteraturläsning. Några

genomgående frågor som vi arbetar med är hur olika sorters

litteratur fungerar eller är utformade och varför läsare kan

ha så olika uppfattningar om vad som är det viktiga i ett och

samma verk. I historiska kurser studerar vi viktiga litterära verk

inom främst den västerländska litteraturen och koncentrerar

oss då på de förvandlingar som litteraturen genomgått.

Efter studierna: Litteraturvetenskap är inte bara ett ämne för

dig som vill arbeta på bibliotek, som lärare eller på bokförlag.

Ämnet hjälper dig också att utveckla egenskaper som att

kunna ta till sig stora mängder text och att analysera och

sortera information. Detta är egenskaper som många arbets-

givare kan ha nytta av.







LITTERÄRT SKAPANDE: FÖRFATTARSKOLANKan man utbilda sig till författare? Författarskolan i Lund är en utbildning i skönlitterärt och facklitterärt skapande och riktar sig till den som vill utveckla sitt skrivande. Utbildningen motsvarar den typ av ämne som i den engelskspråkiga världen går under benämningen ”creative writing”.

Författarskolan omfattar fyra terminer och du har under

hela utbildningsförloppet en handledare vars uppgift är att

ge stöd och råd i det egna skrivandet. Utbildningen avslutas

med att du har skrivit ett eget litterärt verk (t.ex. en roman,

diktsamling, reseskildring eller faktabok). Vid sidan av skrivan-

det vidgas din skriftliga förmåga i olika genrer och texttyper

och du får kunskaper i litteraturhistoria och om den svenska

bokmarknaden.

Efter studierna: De flesta författare arbetar på frilansbasis

och kombinerar sitt skrivande med andra verksamheter som

t.ex. kulturjournalistik, manusskrivande för film och TV-

dramatik samt undervisning.

Behörighet: Grundläggande samt 90 högskolepoäng eller

minst 5 års arbetslivserfarenhet. Se aktuell utbildningskatalog


förändringar.

MEDIEHISTORIAPressen, etermedierna och webben fyller en viktig funk-tion i människors liv. Vi uppfattar ofta världen såsom medierna återger den. Ämnet mediehistoria speglar och granskar både äldre och nyare massmedier utifrån ett humanvetenskapligt perspektiv.

Frågor du som student i mediehistoria söker svar på kan

vara vad, varför eller hur massmedierna berättar. Till din

hjälp har du de verktyg för medieanalys som lärs ut under

utbildningen. Ämnet syftar till att fördjupa dina kunskaper

om massmedier och deras uttrycksformer genom att förstå

dem i ett historiskt och samhälleligt sammanhang. Examina-

tionen utförs till stor del i form av mindre forskningsrapporter,

projektarbeten och textanalyser, vilket utvecklar din skriftliga

förmåga samt förmågan att kritiskt granska olika former av

medieinnehåll.

Efter studierna: De förmågor du utvecklar under utbildning-

ens gång är av nytta i många sammanhang och i många

olika yrken. Ämnet är ett lämpligt komplement till olika ut-

bildningar inom journalistik, information och kommunikation,

samhällsvetenskap, kulturförmedling m.m.




förändringar.

MELLANÖSTERNKUNSKAPMellanöstern är en region som sträcker sig från Nordaf-rika i väst till Kinas gränser i öst. Mellanösternkunskap tar upp Mellanösterns och Nordafrikas geografi, his-toria, religioner och kulturer samt de nutida staternas tillkomst, statsskick, ekonomi och näringsliv. Fokus lig-ger främst på de arabisktalande delarna av regionen.


Kurserna i Mellanösternkunskap ges dessutom tillsammans

med kurser i arabiska språket i Programmet för arabiska

studier, PAS. Studier i Mellanösternkunskap kan utgöra en

kompletterande regionalt ämnesinriktad fördjupning för dig

som läser historia och journalistik eller statsvetenskap, eko-

nomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen.

Efter studierna: Yrkesområden för dig som läst Mellan-

östernkunskap kan vara handel, turism, arbete för interna-

tionella organisationer, medling och fredsarbete, flykting- och

migrationsfrågor, utrikespolitisk analys, säkerhetsfrågor samt

arbete inom kultursektorn och undervisning.

Behörighet: Grundläggande för grundkurserna (7,5 högskole-



MUSEOLOGII ämnet museologi studeras bland annat olika typer av museer och konsthallar. Som student i ämnet får du t.ex. studera kunskapsförmedling och utställnings-pedagogik.

Museisektorn, både nationellt och internationellt, befin-

ner sig i ett skede av förändring. I museivetenskapen studerar

man därför även olika aspekter av kulturarvsbruk, vilken roll

museerna haft i historien, hur de används idag, samt de

framtidstendenser man kan urskilja för museerna inom turist-

näring, kulturpolitik och utbildning.

På museer arbetar man även med insamling, dokumenta-

tion och tolkning av materiella spår av mänsklig verksamhet.

Museet förhåller sig hela tiden till både föremål och publik

och de som arbetar i museerna behöver därför goda kunska-

per om olika sätt att hantera olika artefakter, t.ex. vård och

bevarande, samt utställningsteknik och scenografi.

Efter studierna: För dig som planerar ett framtida arbete

inom museisektorn är studier i museologi passande. Ämnet

kan gärna kombineras med andra ämnesstudier inom t.ex.

etnologi, arkeologi, historia eller konsthistoria och visuella

studier. Efter kandidatexamen i valfritt huvudområde kan

ämnet studeras inom Masterprogram i ABM (se sidan 43).





MUSIKVETENSKAPHar du upplevt att du vill veta mer om musik än vad du kan läsa dig till på egen hand? Spelar du ett instrument, men tycker att du behöver veta mer om hur musik fung-erar? Har du undrat över musikens roll i samhället? Kan man lära sig något av musikhistorien?

Om du har funderat över den här typen av frågor är mu-

sikvetenskap ett ämne för dig. När du läser musikvetenskap

kan du fördjupa dig i musiken från olika perspektiv: historia,

musikproduktion, teori, metoder, filmmusik, musiksociologi

med mera. Inom ämnet träffar du på alla möjliga – och en

del omöjliga – musikstilar.

Efter studierna: Musikvetenskap kombineras bäst med

studier i andra ämnen som är mer yrkesinriktade. En musik-

vetare kan med rätt examenskombination arbeta som t.ex.

musikbibliotekarie, musikjournalist, musikjurist, ljuddesigner

eller som ekonom inom musikbranschen.




förändringar.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETSSTUDIERMänskliga rättigheter har under det senaste årtiondet blivit ett allmänt accepterat begrepp och ett rättesnöre för hur stat och individ ska agera. Samtidigt är försvaret av mänskliga rättigheter inte okontroversiellt och det är ständigt aktuellt i internationella relationer. Den fram-skjutna rollen för ämnet gör att behovet av kunskap ökar.

Undervisningen i ämnet mänskliga rättigheter är tema-

tisk och ger förståelse för idéerna bakom och uppkomsten

av olika konventioner och dokument som ska ge skydd och

främja de mänskliga rättigheterna. Filosofiska och etiska per-

spektiv appliceras på rättighetsdiskussioner. Undervisningen

ger även en inblick i vilka aktörer som arbetar med mänskliga

rättigheter och vilka internationella och nationella instrument

som finns att tillgå.

Efter studierna: I en allt mer globaliserad värld behövs

kunskap om vad mänskliga rättigheter egentligen är, hur

de tillkommit och hur de används. Kunskapen efterfrågas i

företag, statliga myndigheter, frivilligorganisationer och på

kommunal- och landstingsnivå.






NYGREKISKANygrekiska är den idag talade grekiskan, utvecklad ur den klassiska grekiskan. Den talas för närvarande av ca 13 miljoner personer; dels av befolkningen i själva Grekland och på Cypern, dels av grekiska minoriteter världen över.

Våra kurser ger dig i första hand en grund i att skriva,

tala och översätta till och från nygrekiska. Du studerar även

grekisk litteratur från 1000-talet fram till idag. Vid sidan av

det moderna grekiska språket och litteraturen får du också

kunskaper om Greklands historia, samhälle och kultur. Även


relationerna mellan Sverige och Grekland studeras kulturellt,

historiskt och ekonomiskt. Efter fortsättningskursen har du

möjlighet att åka som utbytesstudent och läsa upp till ett år

vid något av våra partneruniversitet i Grekland.

Efter studierna: Att ha nygrekiska i sin examen kan vara

bra för t.ex. språkvetare, kulturvetare, översättare, tolkar,

guider, etnologer och socialantropologer. I övrigt är det

bra för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med greker,

Grekland eller grekisk kultur, exempelvis genom anställning

inom EU.

Behörighet: Grundläggande för nybörjarkurserna (1–15

och 1–30 högskolepoäng). Se aktuell utbildningskatalog


förändringar.

PRAKTISK FILOSOFIPraktisk filosofi handlar om värderingar och handlingar. Vad innebär det att något är moraliskt gott, moraliskt ont, rätt, orätt, vackert eller fult? Vad innebär rättvisa, jämlikhet och frihet? Vilka argument kan anföras för och emot religiösa satser som t.ex. att Gud existerar, Gud är allsmäktig o.s.v.?

När du studerar ämnet praktisk filosofi får du överblick

över hur dessa och andra frågeställningar kan behandlas och

har behandlats, samt träning i självständig och kritisk bedöm-

ning av olika teorier och argumentationer. Ämnet behandlar

problem rörande värderingar och normer. Den praktiska filo-

sofins huvudgrenar är värdeteori, etik, estetik, samhällsfilosofi

samt dessa discipliners historia.

Efter studierna: När du studerar praktisk filosofi lär du dig

att tänka kritiskt och utanför ramarna. Du utvecklar din för-

måga att lösa problem och att analysera situationer ur olika

perspektiv. Dessa egenskaper och kunskaper är sådana du har

nytta av oavsett vilken yrkesbana du tänkt dig i framtiden –

färdigheter som värderas högt överallt på arbetsmarknaden.




förändringar.

RELIGIONSVETENSKAP OCH TEOLOGIEfter någon av våra grundkurser i religionsvetenskap och teologi har du möjlighet att fördjupa dig inom nå-gon eller några av de specialiseringar som intresserar just dig. På CTR, Centrum för teologi och religionsveten-skap, kan du fördjupa dig inom religionshistoria och re-ligionsbeteendevetenskap, bibelvetenskap, kyrko- och missionsstudier och tros- och livsåskådningsvetenskap.

Religionshistoria och religionsbeteendevetenskapSpecialiseringen religionshistoria och religionsbeteendeve-

tenskap är ett brett ämne inom vilket vi studerar allt från

religioners betydelse i dagens samhälle, deras historiska fram-

växt, centrala texter och olika ritualer till religioners relation

till samhället och individers upplevelser av religion. Varför är

människor religiösa? Har religionen något inflytande över po-

litiken och samhället, eller är det de som påverkar religionen?

Varför och hur uppkommer nya religiösa rörelser? Svaren på

dessa och liknande frågor får man när man fördjupar sig inom

någon eller några av specialiseringens fyra olika inriktningar.

• Islamologi – där vi bland annat studerar hur islam har

utvecklats, tolkats och förändrats genom historien, hur

den muslimska närvaron ser ut i dagens Europa och hur

islam tolkas och praktiseras i europeiska sammanhang.

• Judaistik – där vi bland annat lär mer om judisk religion,

kultur och tradition i syfte att förstå judisk identitet och

hur en minoritet bevarar sin kultur och särart.

• Religionshistoria – där vi studerar religioner, religioners

betydelse och religiösa riter i historia och nutid liksom

olika nyandliga religiösa uttryck och utdöda religioner.

• Religionsbeteendevetenskap – där vi bland annat stu-

derar hur samhälle och religion påverkar varandra, hur

religioner växer fram och förändras liksom hur människors

upplevelser av andliga, religiösa eller transcendenta verk-

ligheter uppkommer och tar sig uttryck.

BibelvetenskapBibeln utgör en av de allra mest inflytelserika och lästa skrift-

samlingarna genom historien. Specialiseringen bibelveten-

skap handlar om tolkningen av dess texter på grundspråken

hebreiska, arameiska och grekiska eller i översättning. I spe-

cialiseringen ingår studier som använder de bibliska texterna

för olika ändamål, alltifrån sådana som syftar till att rekon-

struera historiska personer och händelser till sådana som vill

avgöra hur texterna genom historien påverkat och tolkats av

läsare och åhörare. Som viktiga moment ingår frågor om teori

och metod för texttolkning och historisk rekonstruktion, om

bibelböckernas innehåll och litterära karaktär, deras bakgrund

i samtida miljöer, deras möjlighet att ge information om per-

soner, skeenden och religiösa gemenskapers verksamhet och

utveckling samt frågor om texternas verkningshistoria fram

till modern tid.

Bibelvetenskap har två inriktningar: Gamla testamentets

exegetik och Nya testamentets exegetik. Inom respektive

inriktning studerar man varje text såväl som ett självständigt

dokument i dess egna historiska och teologiska sammanhang

som i relation till det andra testamentet.

Kyrko- och missionsstudierKristendomen är den religion som har flest anhängare i värl-

den; man talar ibland om att ungefär en tredjedel av jordens

befolkning tillhör någon kristen kyrka, församling eller rörelse.

Även om kristendomens ställning i västvärlden försvagats de

senaste 100–150 åren växer den sig starkare på andra håll,

särskilt på södra halvklotet.

De kristna kyrkornas likheter och olikheter är fascine-

rande. Genom att titta närmare på hur man byggt upp en

kyrklig organisation, firar gudstjänst, undervisar och missio-


nerar samt förhåller sig till andra kyrkor än den egna, skapas

förståelse för såväl kristendomens historiska betydelse som

för de utmaningar i historia och nutid som varit och är iden-

titetsskapande.

Inom specialiseringen kyrko- och missionsstudier studeras

kristendomens framväxt i historia och nutid med särskilt fokus på

processer som resulterat i olika kyrkotraditioner, deras förhållan-

de till kultur, samhällsliv och politik samt mötet med icke-kristna

grupper. Specialiseringen består av inriktningarna kyrkohistoria,

praktisk teologi och missionsvetenskap med ekumenik.

Tros- och livsåskådningsvetenskapSpecialiseringen tros- och livsåskådningsvetenskap består av de

tre inriktningarna religionsfilosofi, systematisk teologi och etik.

Religionsfilosofin syftar till att ge kunskap om klassiska

religionsfilosofiska problem i dåtid och nutid, samt ge redskap

till att utföra kritisk och konstruktiv reflexion kring problem av

central betydelse för människan och samhället, med särskild

fokus på frågor om mening och sanning.

Systematisk teologi syftar till att, i kritisk dialog med an-

dra vetenskaper, utforska den kristna traditionens teologiska

utveckling och nutida betydelse, för såväl de kristna kyrkorna

som samhället i stort. Särskilt beaktas förhållandet mellan

filosofi och teologi, samt hermeneutiska frågor.

Etiken fokuserar på de moraliska dimensionerna av den

mänskliga erfarenheten. Vid CTR studeras framför allt etiska

problem och teorier i samband med religion, livsåskådning

och människouppfattning. Som exempel på teman kan näm-

nas sambandet mellan etik och livsåskådning, etiska frågor

inom kristendomen och andra religioner, samt människans

relation till djur och miljö.






RETORIKI ämnet retorik skiljer man på att övertala och att övertyga. Övertalning är en tvingande process medan övertygande är en retorisk.

I våra kurser får du träna konsten att övertyga i tal och

skrift. Det innebär såväl muntliga som skriftliga övningar.

Exempelvis lär du dig att på ett intresseväckande sätt inleda

ett tal, att hålla lovtal och försvarstal samt att argumentera

för och emot en fråga. Du arbetar fram dina tal och texter

med hjälp av respons från kurskamrater eller lärare. Med hjälp

av den klassiska retorikens begrepp studerar du olika sätt

att använda disposition, språk, stil och framträdande. Ämnet

ger också en introduktion till moderna retoriska metoder och

teorier. Etiska frågor kring retorik belyses, och du lär dig att

kritiskt analysera budskap som vill påverka och manipulera.

Efter studierna: Kunskap i retorik är ovärderlig för alla som

arbetar med kommunikation.




förändringar.

RUMÄNSKASom många andra språk i södra Europa härstammar ru-mänskan från latinet. En skillnad är att Rumänien har isolerats från andra romanska språkgrupper och nästan helt omges av slaviska språk.

Lunds universitet kan som enda universitet i Skandinavien

erbjuda kurser i rumänska. Undervisningen är helt nätbaserad

och ges på både hel- och halvfart. När du studerar rumänska

är det inte bara själva språket som studeras, utan intressanta

inblickar ges också i rumänska samhällsförhållanden och i ru-

mänsk kultur och litteratur. Efter att ha läst ämnet i tre terminer

kan du åka som utbytesstudent och studera upp till ett läsår vid

ett av våra rumänska partneruniversitet: Bukarest, Cluj och Iasi.


Efter studierna: Förbindelserna med det nya, öppna Rumä-

nien intensifieras, särskilt som Rumänien numera ingår i EU.

Detta innebär att det kommer att finnas ett ökat behov av

översättare, men också av rumänskkunniga ekonomer, juris-

ter, samhällsvetare och tekniker. Man kan även räkna med en

växande turistsektor.




RYSKARyskan är modersmål för ca 170 miljoner människor. Ryska är dessutom ett gemensamt språk för alla de länder som tidigare tillhörde Sovjetunionen. Idag växer utbytet, både inom den privata sfären och inom den offentliga sektorn, med länder där man talar ryska.

Genom att kombinera studier i ryska med ämnet Öst- och

Centraleuropakunskap får du gedigen kunskap om Rysslands

historia, samhälle och kultur, vilket kan vara ett bra komple-

ment för dig som läser t.ex. journalistik, ekonomi eller stats-

vetenskap.

Efter studierna: För dig som vill vara verksam inom kul-

tursektorn öppnar kunskaper i ryska dörren till den ryska

litteraturens enorma skattkammare. De kunskaper du får när

du läser kurserna i rysk litteraturhistoria ger dig en kompe-

tens som kan vara användbar i arbete på bibliotek, förlag

och andra kulturinstitutioner. Genom att välja ryska som en

del av din universitetsutbildning profilerar du dig även för

arbetsgivare som arbetar internationellt.

Behörighet: Grundläggande för nybörjarnivån (1–15 hög-

skolepoäng). Grundläggande samt Engelska B och aktuellt

språk steg 3 (områdesbehörighet 2) för kurs på grundnivå

(1–30 högskolepoäng). Se aktuell utbildningskatalog för

förkunskapskrav till andra kurser i ämnet och eventuella

förändringar.

SPANSKASpanskan är idag världens fjärde största språk. Det talas av närmare 400 miljoner människor, främst i Spanien och Latinamerika där det är förstaspråk i många länder. Spanskan blir också ett allt viktigare språk i USA.

Du får som student på våra kurser se på film samt läsa och

analysera såväl skönlitteratur som sakprosa. Du får träning i

att tala, skriva och förstå spanska, men får också kunskaper

om Spanien och det spansktalande Latinamerika.

Efter studierna: Goda språkkunskaper är alltid en god me-

rit, inte minst hos företag och organisationer som arbetar

internationellt. I Sverige är behovet av personer som har

fördjupade kunskaper i spanska på vissa områden stort.

Behörighet: Grundläggande samt Engelska B och Spanska




förändringar.

SVENSKAVill du få orden och texterna i din makt? Behöver du få analysen och retoriken på plats och grammatiken och genrerna på din sida i studier och arbetsliv? Är du intresserad av det språkliga perspektivet på samhälle, genus och etnicitet?

Inom ämnet svenska studeras det svenska språket ur alla

möjliga aspekter. Man ser på språksystemet och på hur det

kan beskrivas. Man undersöker språkets förhållande till in-

dividen, identiteten och samhället, och studerar hur språket

varierar och förändras över tid. Man analyserar texter, både

skriftliga och muntliga, för att förstå hur språket kan använ-

das som ett verktyg, t.ex. för att övertyga eller manipulera.

Efter studierna: Personer med förmåga att uttrycka sig väl i

tal och skrift och förmåga att anpassa texter för olika syften

och sammanhang är till stor nytta för många arbetsgivare.

Gedigna kunskaper om svenska språket är oumbärliga i alla

yrken där man har språket som främsta arbetsredskap.




förändringar.

SYRISKAKlassisk syriska tillhör den arameiska grenen av semitiska språk och är närbesläktad med arabiska och hebreiska. På syriska finns en synnerligen rik och varierad litteratur som är nära 2000 år gammal. Denna litteratur är ett viktigt uttryck för den östliga kristenhetens teologi och historia som sträcker sig ända till Indien och Kina.

Den kurs som du kan studera här behandlar grundläg-

gande skrift- och ljudlära i syriska utifrån serto-alfabetet, ger

en systematisk genomgång av centrala delar av den klassiska

syriskans grammatik och formlära, och ger en insikt i hur det

syriska språket är uppbyggt. Studiet av syriskan är en väsentlig

del av arbetet med de semitiska språken. Det är av vikt inte

bara för semitisk språkvetenskap, utan även för andra huma-

nistiska discipliner som religionsvetenskap, historia och littera-

tur. Det är också av stor betydelse för kommunikationen med

de grupper som idag har en levande, syrisk språktradition.

Efter studierna: Kunskaper i syriska kan du använda inom

t.ex. kultursektorn, översättning, forskning och undervisning,

arbete för internationella organisationer, flykting- och mig-

rationsfrågor.

Behörighet: Grundläggande samt Engelska B (områdesbehö-

righet 2) för inledande kurs på nybörjarnivå (1–30 högskole-




TEATERVETENSKAP: TEATERNS TEORI OCH PRAKTIK I samarbete med Teaterhögskolan i Malmö ger Språk- och litteraturcentrum en ny typ av utbildning i teater-vetenskap. Målsättningen är att förena teaterns praktik med teoretiska och historiska perspektiv på scenkon-sten.

Det är inte fråga om någon skådespelarutbildning, men

det konkreta arbetet med teater ska stå i centrum. Förutom

att få goda kunskaper om hur du analyserar och tolkar dra-

matiska texter kommer du att få grundläggande insikter i

skådespelarens, regissörens och dramaturgens verksamhet.

Du kommer även att bli förtrogen med teaterns historia och

samhälleliga produktionsvillkor. Dessutom kommer du att

utveckla en förmåga att kritiskt granska teater genom att i

skriftlig form presentera och diskutera teateruppsättningar.

Efter studierna: Utbildningen vänder sig främst till dig som

har en del teatererfarenhet och i framtiden vill bli kritiker,

producent, regissör, dramaturg eller skådespelare, men den

kan givetvis vara till nytta för alla som intresserar sig för tea-

terns roll i samhället.

Behörighet: Se aktuell utbildningskatalog för behörighet och

urval eller kontakta institutionen.

TEORETISK FILOSOFITeoretisk filosofi handlar om kunskap och förståelse av världen som sådan. Hur fungerar språket som kom-munikationsmedel och hur förhåller det sig till tanken och verkligheten? Hur avgör man om ett argument är relevant eller inte? Varifrån kommer vår kunskap och hur säker är den? Hur är verkligheten ytterst beskaf-fad, och i vilket förhållande står det andliga och det materiella till varandra?

Den teoretiska filosofin är en av de allra äldsta vetenska-

perna. Den har sina rötter i den så kallade joniska naturfilosofin

på 500-talet före Kristus och har alltsedan dess spelat en cent-

ral roll i västerlandets idéutveckling och kulturliv. Traditionellt

indelas den teoretiska filosofin i områdena kunskapsteori,

logik, metafysik, vetenskapsteori och språkfilosofi. Oavsett

ämnesområde gäller för alla filosofistudier att de inte bara bör

syfta till att behärska ett kunskapsstoff, utan lika mycket till

att förstå de filosofiska problemens uppkomst och relevans.

Efter studierna: Genom att studera teoretisk filosofi lär du

dig att värdera olika typer av information för att kunna avgöra

vad som är relevant och inte. Samtidigt utvecklas din förmåga

att tänka logiskt – en färdighet som värderas högt överallt på

arbetsmarknaden.




förändringar.


TYSKATyska är det största språket inom EU med ca 100 miljo-ner tysktalande främst i Tyskland, Österrike och Schweiz men även nationella minoriteter i flera andra länder. Tyska är också ett viktigt kontaktspråk i Östeuropa. De tyskspråkiga länderna är Sveriges största handels-partner och kunskaper i tyska är av stor vikt om du vill arbeta inom internationell handel. Sverige är ett stort turistland för tyskarna.

Målet med våra kurser är att du som student ska uppnå

goda muntliga och skriftliga språkfärdigheter. Dessutom

studerar du de tyskspråkiga ländernas kultur, samhälle och

litteratur. Efter ett års studier har du möjlighet att bedriva

utlandsstudier vid något av våra partneruniversitet.

Efter studierna: Som ett stort språk kan tyska vara av nytta

på många arbetsplatser inom exempelvis medier, turistbran-

schen, Utrikesdepartementet eller EU.

Behörighet: Grundläggande samt Engelska B och Tyska




förändringar.

ÖST- OCH CENTRALEUROPAKUNSKAPUtvecklingen i Öst- och Centraleuropa är inne i ett dy-namiskt skede, såväl ekonomiskt som politiskt. Flera av de forna östblocksländerna är idag medlemmar i EU, och länderna spelar en viktig roll även i andra interna-tionella sammanhang.

Ämnet Öst- och Centraleuropakunskap täcker såväl EU:s

medlemsstater i Centraleuropa som Sovjetunionens efterföl-

jarstater och den sydosteuropeiska Balkanregionen. Ämnet

ger fördjupade insikter om områden som identitet, etnicitet,

myter, symboler och kulturöverföring.

Efter studierna: Med tanke på att utbytet mellan länderna

i Öst- och Centraleuropa och den övriga världen, inte minst

Skandinavien, ökar både inom privat och offentlig sektor,

finns ett ökat behov av såväl ekonomer och företagare som

journalister, jurister och biståndsarbetare med specifik kom-

petens i Öst- och Centraleuropas kultur.






”Kombinera din egen utbildning!”

Varför pluggar du arabiska?– Jag har bott i Mellanöstern så jag kan språket rätt väl, även

om jag gick på amerikansk high school. Nu pluggar jag ara-

biska för att bli riktigt vass på det. Det kändes dumt att bara

glömma bort språket.

Hur skiljer sig stämningen på Lunds universitet jämfört med din amerikanska high school?– Här är mycket mer avslappnat, inte så mycket regler och

framförallt ingen dresscode.

Vad tycker du om kursen?– Vi har många olika lärare och de är jättebra. De flesta av dem

är yngre och det gör det enklare att få bra kontakt.

Varför valde du Lund?– Jag ville ha riktigt studentliv, så jag valde mellan Uppsala och

Lund. Min familj är från början från Stockholm, men jag ville

ändå söderut. Lund känns nära både Malmö och Köpenhamn,

det gillar jag.Text: Jenny Loftrup

Edgar Mannheimer bygger ihop en egen kandidatexamen med arabiska, mellanösternkunskap och musikvetenskap. Han valde att kombinera sin egen utbildning för att få läsa det som han var mest intresserad av. Han vill arbeta med musikjournalistik och översättning i framtiden.

VILL DU LÄSA FRISTÅENDE KURSER? På sidan 12 kan du läsa mer om hur du kan

kombinera fristående kurser till en examen.


KANDIDATPROGRAM I ARABISKA STUDIER (PAS), 180 HÖGSKOLEPOÄNGMellanöstern är en region som sträcker sig från Nordaf-rika i väst till Kinas gränser i öst. Genom studier i arabiska och Mellanösternkunskap får du en fascinerande inblick i både kultur och historia som bidrar till förståelse för den mångfacetterade verklighet som präglar området.

Programmet för arabiska studier (PAS) erbjuder studen-

ter goda kunskaper i modern standardarabiska samt en bred

orientering om den historisk-politiska utvecklingen i Mellan-

östern sedan uppkomsten av islam fram till idag.

Syftet med programmet är delvis att ge dig en god språklig

förmåga, där fokus läggs vid de praktiska språkfärdigheterna,

och delvis att ge dig kunskap om de nutida samhällena i Mel-

lanöstern med särskild tyngdpunkt på utvecklingen i arablän-

derna. Vidare studeras de kulturella förhållandena i området

inklusive religiösa, sociala och litterära förhållanden. Studierna

är under en termin utlokaliserade till ett arabiskt universitet för

studenter med språklig inriktning, och vid ett europeiskt eller

arabiskt universitet för studenter med icke-språklig inriktning.

Yrkesområden för dig som läst programmet kan vara handel,

turism, arbete för internationella organisationer, medling och

fredsarbete, flykting- och migrationsfrågor, utrikespolitisk

analys, säkerhetsfrågor, skönlitterär och facköversättning

samt arbete inom kultursektorn och undervisning.


kunskap A (områdesbehörighet 6). Se aktuell utbildnings-katalog för eventuella förändringar.

Termin 1: Arabiska: Grundläggande grammatik 1 (7,5 hp),

Kommunikativ arabiska 1 (7,5 hp), Mellanösterns historia (7,5

hp), Mellanösterns moderna historia (7,5 hp)

Program på grundnivå


Kommunikativ arabiska 2 (7,5 hp), Religion och identitet i

Mellanöstern (7,5 hp), Ekonomi och samhälle i den nutida

Mellanöstern (7,5 hp)


Kommunikativ arabiska 3 (7,5 hp), Mellanösterns internationella

relationer (7,5 hp), Regional säkerhet i Mellanöstern (7,5 hp)


Kommunikativ arabiska 4 (7,5 hp), Demokrati och mänskliga

rättigheter i arabvärlden (7,5 hp), Genusperspektiv på sam-

hällsliv i arabvärlden (7,5 hp)

Termin 5: Utlandsstudier vid arabiskt universitet eller vid

europeiskt/arabiskt universitet (30 hp)

Termin 6: Teori- och metodkurs (7,5 hp), Arabisk språkhis-

toria/Modern arabisk skönlitteratur i översättning (7,5 hp),

Examensarbete i antingen ämnet arabiska eller Mellanöstern-

kunskap, (15 hp)

Läs mer på Språk- och litteraturcentrums hemsida:www.sol.lu.se

KANDIDATPROGRAM I DIGITALA KULTURER, 180 HÖGSKOLEPOÄNGDigitala och nätbaserade miljöer dominerar idag stora delar av vardagslivet och vår kultur. Därför är det viktigt att förstå handlingsmönster och föreställningsvärldar som uppstår när vi relaterar till varandra, till samhället, till konsumtion och kulturproduktion genom digitala och nätbaserade teknologier.

När nu humanistiska ämnen har blivit allt mer efterfrågade

för att kunna problematisera och analysera situationen är det

också avgörande att kunna behärska de digitala verktygen

för att delta i utvecklingen. Dessutom behövs kompetenta


humanister som kan kommunicera med olika grupper som

har skilda kunskaper om digitala kulturer.

Kandidatprogrammet förenar teoretiska ämneskunska-

per och analytiska samt kommunikativa färdigheter med

färdigheter i digital produktion. Det har tillkommit i ljuset av

arbetslivets önskemål om kultur- och samhällsanalytiker med

både generella och specifika kunskaper.

Programmets anknytning till arbetslivet framhävs genom

en verksamhetsförlagd kurs och ett flertal projektkurser. Det

ingår en valbar termin som ger din utbildning en unik profil.

Du som har läst programmet kan bland annat arbeta med di-

gitala strategier och kulturförmedling, inom webbredaktioner,

på kommunikations- och webbyråer, som researcher i digi-

tala produktionssammanhang, som webbanalytiker och som

projektledare i digitaliseringsprojekt, men det ger dig också

förutsättningar att hantera de förändringar som sker i samhäl-

let och själv skapa egna möjligheter på arbetsmarknaden.

Under hela utbildningen görs en tydlig anknytning till aktuell

forskning och teoretiska perspektiv. Vill du läsa vidare efter

din examen, så är programmet också förberedande för studier

på masternivå.

Behörighet: Grundläggande. Se aktuell utbildningskatalog

för eventuella förändringar.

Termin 1: Teorier om digitala kulturer: Introduktion (7,5 hp),

Centrala vetenskapsteoretiska perspektiv (7,5 hp), Produktion

av digitala kulturer: Introduktion (7,5 hp), Idéutveckling och

presentation (3,5 hp), Projektarbete 1 (4 hp)

Termin 2: Teorier om digitala kulturer: Fortsättning (7,5 hp),

Kulturanalys för digitala kulturer (7,5 hp), Produktion av di-

gitala kulturer: Fortsättning (7,5 hp), Text som redskap (3,5

hp), Projektarbete 2 (4 hp)

Termin 3: Teorier om digitala kulturer: Fördjupning 1: Kon-

texter (7,5 hp), Informations- och kulturpolitik (7,5 hp), Pro-

duktion av digitala kulturer: Bild- och ljudproduktion (7,5 hp),

Projektledning: Introduktion (3,5 hp), Projektarbete 3 (4 hp)

Termin 4: Teorier om digitala kulturer: Fördjupning 2: Kon-

sumtionspraktiker och kommunikation (7,5 hp), Produktion av

digitala kulturer: Utvärdering (4 hp), Projektledning: Fortsätt-

ning (3,5 hp), Att förstå digitala kulturer genom verksamhets-

förlagd utbildning (15 hp)

Termin 5: Valbara kurser (30 hp)

Termin 6: Teorier om digitala kulturer: Fördjupning 3: Be-

rättelser, estetik och ljud. (7,5 hp), Produktion av digitala

kulturer: Avancerad nätverkskommunikation och publicering

(4 hp), Forskningsmetoder (3,5 hp), Examensarbete (15 hp)

Läs mer på Institutionen för kulturvetenskapers hemsida: www.kultur.lu.se

KANDIDATPROGRAM I EUROPASTUDIER, 180 HÖGSKOLEPOÄNGFrågor som rör internationell kommunikation, integration, migration, demokrati och religion har blivit allt viktigare. Att studera dessa frågor kopplat till Europa specifikt har blivit än mer angeläget i samband med den Europeiska unionens expansion under det senaste decenniet.


På grund av detta är Europastudier (European Studies) ett

snabbt växande fält som arbetar tvärvetenskapligt. Det invol-

verar socialvetenskaper och juridik, men också i växande grad

humaniora. Detta beror på att frågor som rör internationell

kommunikation kräver djupare förståelse av viktiga huma-

nistiska aspekter som historiska och kulturella värderingar,

identiteter m.m., där bland annat språk spelar en nyckelroll.

Syftet med programmet är att erbjuda tre års studier med just

dessa frågor och aspekter integrerade.

Som student ges du ett övergripande europeiskt perspektiv

och får specialisera dig i ett visst europeiskt språk, inklusive

dess geografiska och kulturella region. Möjligheter till utby-

tesstudier och praktik kommer att erbjudas. Med fokus på

humaniora och språk är programmet unikt i Sverige.


kunskap A (områdesbehörighet 1). Se aktuell utbildningska-

talog för eventuella förändringar.

Termin 1: Europas idéhistoria (15 hp), Det nutida Europa (10 hp),

Grunder i projektledning och kommunikationsstrategier (5 hp)

Termin 2: Regionernas Europa: Central- och Östeuropa i

fokus (7,5 hp), Regionernas Europa: Sydeuropa i fokus (7,5

hp), Regionernas Europa: Nordeuropa i fokus (7,5 hp), Det nya

Europa: uppgifter och utmaningar i det nya millenniet (7,5 hp)

Termin 3–4: Språkstudier (60 hp). Bl.a. danska, engelska,

franska, grekiska, italienska, polska, rumänska, ryska, span-

ska, tyska

Termin 5: Utbytesstudier inom relevant område (30 hp) eller

Valfria kurser (30 hp) eller Praktik (15 hp) + Valfria kurser (15 hp)

Termin 6: Teori och metod (15 hp), Examensarbete (15 hp)


KANDIDATPROGRAM I JOURNALISTIK, 90 HÖGSKOLEPOÄNGJournalistutbildningen vid Lunds universitet sträcker sig över tre terminer och utgör grunden i en filosofie kandidatexamen i journalistik.

Utbildningen har en praktisk yrkesinriktning och ger verk-

tyg, kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna

verka som journalist inom olika medier: du tränas att skriva

nyhetstexter, reportage och opinionstexter, samt att produ-

cera och diskutera tv- och webbjournalistik. Yrkesperspektivet

betonas dels genom självständiga arbeten inom utbildningens

ram, dels genom möjlighet att praktisera på ett medieföretag.

Andra viktiga delar av utbildningen är källkritik, press- och

yrkesetik, lagstiftning kring offentlighet och sekretess samt

tryckfrihet, nyhetsvärdering och analys av hur journalistiska

uttrycksformer påverkas av kulturella, ekonomiska och tek-

niska faktorer.

Utbildningen ges i samarbete mellan de samhällsvetenskap-

liga och humanistiska fakulteterna, vilket ger en tydlig tvär-

vetenskaplig inriktning. Lärare och vetenskapliga perspektiv

hämtas från bland annat statsvetenskap, mediehistoria, etno-

logi och medie- och kommunikationsvetenskap.

Behörighet: Grundläggande samt avslutade högskolestu-

dier om 90 hp och godkänt resultat på antagningsprovet.

Rangordning görs efter resultat på antagningsprovet.

Sökande med 90 hp avslutade högskolestudier kallas till an-

tagningsprov i Lund. Se vidare www.kom.lu.se, Journalistik,

Ansökan och antagning.

Läs mer på Institutionen för kommunikation och mediers hemsida: www.kom.lu.se

KANDIDATPROGRAM I MODEVETENSKAP, 180 HÖGSKOLEPOÄNGInom kandidatprogrammet i modevetenskap skaffar du dig redskap att tolka vår tids mode och trender. För det-ta krävs kunskaper om mode som visuellt uttryck, som kulturarv och materiell kultur liksom om textila material och tekniker. Det behövs en inblick i modebranschens organisation liksom i modets marknad och mekanismer.

Programmet fokuserar på mode i beklädnad och kropp,

exempelvis i kläder, skor accessoarer, frisyrer, tatueringar och

kroppsliga förändringar, men mode som fenomen studeras

även inom andra estetiska och livsstilsrelaterade uttryck,

exempelvis inom konst- och designhistoria. Syftet med

programmet är att ge dig verktyg att insiktsfullt tolka och

analysera modets roll, dess uttryck och praktiker i historiska,

kulturella, ekonomiska och sociala processer.

Genom projektarbeten, verksamhetsförlagd utbildning och

kurser i entreprenörskap och projektledning får du tidigt

kontakt med arbetslivet och möjlighet att omsätta dina

kunskaper i praktiken. Efter utbildningen kan du t.ex. arbeta

med trendanalys, som skribent inom kultur och mode, inom

detaljhandel och branschorganisationer m.m.

Kandidatprogrammet i modevetenskap ges vid Campus

Helsingborg av Institutionen för kulturvetenskaper.

Behörighet: Grundläggande samt Historia A och Sam-

hällskunskap A. Se aktuell utbildningskatalog för eventuella

förändringar.

Termin 1: Introduktion till modevetenskapen (3,5 hp), Grund-

läggande filosofiska och vetenskapliga paradigm (7,5 hp),

Mode som materiell kultur (7,5 hp), Skriftlig och muntlig fram-

ställning (7,5 hp), Projektarbete 1 (4 hp)

Termin 2: Modets historiska och kulturella sammanhang 1:

Introduktion (6 hp), Modevetenskaplig teori och metod 1:

Introduktion (5 hp), Mode som gestaltning (7,5 hp), Kom-

munikationsstrategier (7,5 hp), Projektarbete 2 (4 hp)

Termin 3: Modets historiska och kulturella sammanhang 2:

Fortsättning (7,5 hp), Modevetenskaplig teori och metod 2:

Fortsättning (6 hp), Mode som visuellt uttryck (7,5 hp), Mode

och marknad 1: Introduktion (5 hp), Projektarbete 3 (4 hp)


Termin 4: Entreprenörskap och projektledning (15 hp), Mode

och marknad 2: Fortsättning (7,5 hp), Modets historiska och

kulturella sammanhang 3: Fördjupning (7,5 hp)

Termin 5: Valbara kurser (30 hp)

Termin 6: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (7,5 hp), Mode-

vetenskaplig teori och metod 3: Fördjupning (7,5 hp), Examens-

arbete (15 hp)


KANDIDATPROGRAM I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETSSTUDIER, 180 HÖGSKOLEPOÄNGMänskliga rättigheter har under det senaste årtiondet blivit ett allmänt accepterat begrepp och ett rättesnöre för hur stat och individ ska agera. Samtidigt är försva-ret av mänskliga rättigheter inte okontroversiellt och ständigt aktuellt i internationella relationer. Kan vissa mänskliga rättigheter åsidosättas för andra? Kan mänsk-liga rättigheter konkurrera med andra intressen som tillväxt, utveckling och suveränitet? Är alla rättigheter okränkbara?

För att kunna diskutera dessa och likartade frågor behö-

ver du kunskap om vad de mänskliga rättigheterna egentli-

gen är, var idén om dem kommer ifrån och hur det gått till

att skapa dem. På utbildningen får du lära dig om allt från

krigsförbrytelser, rasism, trafficking och diskriminering till

barns särskilda rättigheter. Det är ett flervetenskapligt ämne

som ger etisk, historisk, statsvetenskaplig och juridisk insikt i

problematik kring mänskliga rättighetsfrågor. Perspektiven är

många och nivåerna nationella och internationella.

Allt fler inser vikten av att kunskap i området mänskliga rät-

tigheter genomsyrar verksamhet på flera håll i samhället – så-

väl på kommun, landsting och företag som på statlig och

internationell nivå. Som människorättsvetare har du en unik

omfattande kompetens. Du kan arbeta med en rad olika

frågor, främst beroende på hur du själv valt att inrikta dina

studier under uppsatsarbete, perspektivstudier och praktik.


kunskap A (områdesbehörighet 1). Se aktuell utbildnings-

katalog för eventuella förändringar.

Termin 1: introducerar ämnets flervetenskapliga grund, rät-

tigheters framväxt och problemen kring förverkligandet av

mänskliga rättigheter.

Termin 2: behandlar tematiskt centrala frågor om diskrimine-

ring, likabehandling, våld och ansvarsutkrävande. Introduktion

till vetenskaplig metodik för den första enskilda uppsatsen.

Termin 3: behandlar mänskliga rättigheter i sin fullständiga

kontext genom en sammanhållen fallstudie av ett helt land.

Vidareutveckling av de teoretiska och metodologiska ut-

gångspunkterna inför programmets andra enskilda uppsats.

Termin 4: innebär valfria studier med uppmuntran att studera

utomlands för att få andra perspektiv.

Termin 5: är en praktiktermin där det återigen är möjligt att

förlägga praktiken utomlands alternativt genomföra en Minor

Field Study.

Termin 6: är examensarbetsterminen som sammanför inhäm-

tade kunskaper, utvecklade färdigheter, nya perspektiv och

praktikerfarenheter med en kurs i vetenskapsteori.

Läs mer på Mänskliga rättighetsstudiers hemsida: www.mrs.lu.se

KANDIDATPROGRAM I PRAKTISK FILOSOFI, POLITIK OCH EKONOMI (PPE), 180 HÖGSKOLEPOÄNGKandidatprogrammet i praktisk filosofi, politik och ekonomi vänder sig framför allt till dig som är politiskt intresserad och vill arbeta inom politiska partier eller intresseorganisationer, eller med politiska frågor inom media, myndigheter eller företag. Men det är också en generell examen som förbereder för arbeten som utredare eller analytiker. Programmet ger en examen med antingen praktisk filosofi, statsvetenskap eller nationalekonomi som huvudområde.

Programmets unika profil kombinerar studier i tre ämnen,

men dess extra betoning av praktisk filosofi gör dig särskilt

förberedd för de sammanhang där det som efterfrågas inte

bara är snävt tekniska kunskaper utan en bredare förmåga

till kritiskt tänkande och analys utifrån såväl normativa som

empiriska perspektiv. Din utbildning ger dig verktygen du

behöver för att ta ett helhetsgrepp på komplexa samhällsfrå-

gor, analysera beslutssituationer och argumentera för olika

ståndpunkter.

Programmet är också förberedande för studier på master-

nivå inom det ämne du valt som ditt huvudområde.


Programmet utvärderas just nu och programstarten är plane-

rad till hösten 2013. Besked om detta kommer under hösten

2012. För uppdaterad information se www.fil.lu.se

Behörighet: Grundläggande behörighet samt Matematik C,

Samhällskunskap A och Engelska B (områdesbehörighet 4). Se

aktuell utbildningskatalog för eventuella förändringar.

Läs mer på Filosofiska institutionens hemsida: www.fil.lu.se

KANDIDATPROGRAM I RELIGIONSVETENSKAP OCH TEOLOGI, 180 HÖGSKOLEPOÄNGReligion och religiös tro är aktuella och debatterade ämnen i dagens samhälle. Religion berör allt från världs-politiken och det sociala livet till individers sökande efter mening. Om du öppnar en dagstidning inser du att religion är något som dagligen finns i vår närhet. Synen på religion skiftar från tid till tid och från män-niska till människa, men den berör något av det mest grundläggande i våra liv.

På CTR studerar du religion och tro på ett vetenskapligt

sätt för att få en bredare och djupare förståelse både för

individer och för samhällen utifrån ett religionsvetenskapligt

perspektiv. Kandidatprogrammet i religionsvetenskap och

teologi spänner över många olika ämnen, och du väljer själv

var du vill lägga din tonvikt. Inom programmet kan du be-

kanta dig med nya religiösa rörelser såväl som kristendomen

och övriga världsreligioner samt lära mer om deras rötter,

deras utveckling fram till idag och hur de på olika sätt kom-

mer till uttryck i dagens samhälle. Studierna avslutas med ett

självständigt arbete i form av en uppsats.

Programmet passar dig som är intresserad av religionsve-

tenskap och teologi och som ser en yrkeskarriär inom in-

formation, kultur, biståndsarbete, journalistik och utbildning.

Utbildningen är också utbildningsvägen för dig som siktar

på att arbeta som präst inom Svenska kyrkan. Även blivande

präster och pastorer inom andra samfund kan ha god nytta

av att ha denna utbildning.


kunskap A (områdesbehörighet 1). Se aktuell utbildningska-

talog för eventuella förändringar.

Läs mer på Centrum för teologi och religionsvetenskaps hemsida: www.ctr.lu.se

SPRÅKKONSULTUTBILDNING, KANDIDATPROGRAM, 180 HÖGSKOLEPOÄNGI dagens informationssamhälle skriver vi mer än någon-sin. Ändå är det få som har utbildning för det och många behöver anlita professionell hjälp med sina texter. Det är där språkkonsulten kommer in. En språkkonsult driver ofta egen textbyrå eller arbetar som anställd på företag

eller myndigheter. Arbetsuppgifterna kan vara text-redigering, textgranskning, korrekturläsning, utbild-ning, framställning av informationsmaterial, språkliga utredningar och policyfrågor. Språkkonsulter arbetar både med tryckta texter och med digitala texter, på webbplatser och i sociala medier.

Konsten att skriva, granska och redigera texter är central

i språkkonsultutbildningen, som är uppbyggd av kurser i äm-

net svenska. Tillsammans ger kurserna en god förståelse för

svenskans struktur, variation och bruk.

En språkkonsult får ofta hålla i kurser och därför finns

också inslag av pedagogik, retorik och muntlig framställning.

Utbildningen innehåller också praktikinslag som ger de stu-

derande möjlighet att utveckla sin yrkesroll och skapa viktiga

kontakter för framtida yrkesverksamhet.

Lunds språkkonsultutbildning är den enda i landet med en

helt valbar termin som ger studenterna möjlighet att spetsa

sin utbildning med till exempel juridik, marknadsföring el-

ler projektledning. Språk- och litteraturcentrum är också

ensamma om att erbjuda ett skräddarsytt år på översät-

tarutbildningen för de som har examinerats från språkkon-

sultutbildningen och dessutom har läst till exempel engelska

eller tyska. I Lund finns också möjligheten att söka vidare till

masterutbildningen i strategisk kommunikation om man vill

bredda sin kompetens.

Programmet utvärderas just nu och programstarten är plane-

rad till hösten 2013. Besked om detta kommer under hösten

2012. För uppdaterad information se www.sol.lu.se

Behörighetskrav: Grundläggande (inkl. Svenska B) samt

Engelska B med lägst betyg Godkänd/3 krävs. Antagning till

programmet sker med hjälp av antagningsprov.

Termin 1: Skriva, bearbeta, förmedla (7,5 hp), Svenska språ-

kets uppbyggnad (7,5 hp), Textkunskap och textanalys (7,5

hp), Svenska språket i vår egen tid (7,5 hp)

Termin 2: Grammatik och semantik – att beskriva och värdera

(7,5 hp), Texter, genrer och diskurser i samhället (7,5 hp),

Skriva, informera och återkoppla (15 hp)

Termin 3: Språkpolitik och språkplanering (7,5 hp), Skriva,

marknadsföra och övertyga (7,5 hp), Interkulturell kommuni-

kation och kommunikationsetnografi med fallstudie (15 hp)

Termin 4: Retorik och muntlig framställning (7,5 hp), Svenska

som andraspråk (7,5 hp), Praktisk pedagogik med utbildnings-

insats på arbetsplats (7,5 hp), Semantik och terminologi (7,5 hp)

Termin 5: är valbar. Valet sker i samråd med programkoor-

dinator.

Termin 6: Språkpsykologi med fokus på förståelse och läs-

barhet (7,5 hp), Vetenskaplig metod (7,5 hp), Examensarbete

(15 hp)



ÄMNESLÄRARUTBILDNINGEN, 270–330 HÖGSKOLEPOÄNGVill du få människor att växa och utvecklas? Vill du un-dervisa, inspirera och utmana? Då är du välkommen att söka till ämneslärarutbildning vid Lunds universitet och Högskolan Kristianstad.

Ämneslärarutbildningen ger dig möjlighet att växa in i

rollen som lärare och ger dig kompetens och trygghet inför

ditt kommande yrkesliv. Utbildningen ges av Lunds universitet

tillsammans med Högskolan Kristianstad. Utbildningen ges i

Kristianstad, Helsingborg, Lund och Malmö och det är ditt

ämnesval som styr vilket av städerna som blir din huvudsak-

liga studieort.

Du kan söka följande ingångar på utbildningen: • biologi• engelska• fysik• historia• matematik• musik• samhällskunskap• svenska

Ämneslärarutbildningen vänder sig till dig som vill arbeta

som lärare inom grundskolans årskurs 7–9 (270 hp) eller inom

gymnasieskolan (300–330 hp). Att arbeta som lärare handlar

om att möta människor, att få dem att växa och utvecklas.

För att bli en bra ämneslärare behöver du både djupa äm-

neskunskaper inom dina ämnen och förmågan att kunna lära

ut. Inom ämneslärarutbildningen får du möjlighet att utveckla

båda dessa sidor. Du får dessutom lära dig om bedömning,

gruppdynamik, ledarskap och andra matnyttiga färdigheter

som du har användning av i ditt arbete som lärare. Teori och

praktik integreras under hela utbildningen. Redan under an-

dra terminen får du pröva dina kunskaper genom praktik, så

kallad verksamhetsförlagd utbildning.

Förutom att välja en inriktning väljer du också ett ingångs-

ämne. Ingångsämnet är det ämne som du börjar studera och

blir ett av dina undervisningsämnen. Under din utbildning

väljer du vilka andra ämnen du vill kombinera ingångsämnet

med.

Behörighet: Grundläggande behörighet samt Engelska B

och Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c), men för

vissa inriktningar och ämnen förekommer ytterligare förkun-

skapskrav. Se www.lu.se/lararutbildning för mer detaljerad

information.

Läs mer på: www.lu.se/lararutbildning

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING, 90 HÖGSKOLEPOÄNGHar du redan kompetensen inom dina ämnen, men sak-nar de pedagogiska färdigheterna? Då kanske Komplet-terande pedagogisk utbildning (KPU) är något för dig?

Utbildningen vänder sig till dig som redan har minst 90

högskolepoäng i det ämnet du vill undervisa (för behörig-

het att arbeta inom grundskolan åk 7–9 krävs 90 hp och för

gymnasieskolan 120 hp i minst ett skolämne).

Inom utbildningen får du lära dig att undervisa i dina

ämnen, dels genom studier och dels genom praktik, så kallad

verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ges av Lunds

universitet tillsammans med Högskolan Kristianstad.

Behörighet: Se www.lu.se/lararutbildning för mer detaljerad

information.

Läs mer på: www.lu.se/lararutbildning

KANDIDATPROGRAM I ÖST- OCH SYDÖSTASIENKUN-SKAP, JAPANSKA, 180 HÖGSKOLEPOÄNGJapan är en av världens största nationella ekonomier. I landets mångfacetterade kultursfär hittar du allt från karaoke till hypermodern arkitektur.

Programmet för Öst- och Sydöstasienkunskap med inrikt-

ning japanska omfattar 180 högskolepoäng, varav 120 hp i

japanska inklusive examensuppsats på 15 hp. Därutöver läser

du 15 hp Japans historia, 15 hp Kinas historia och ett valfritt

ämne om 30 hp.

Programmets mål är att ge goda kunskaper i det japanska

språket (såväl praktiska som teoretiska), en inblick i Öst- och

Sydöstasiens historia och tankevärld, samt kunskaper om

de nutida samhällenas politiska, ekonomiska och kulturella

förhållanden.

Kännedom om den japanska kulturen och det japanska språ-

ket är en nyckelkompetens som företag, myndigheter och

internationella organisationer efterfrågar och kan ha stor

nytta av.

Behörighet: Grundläggande samt Engelska B, Samhällskun-

skap A (områdesbehörighet 6). Se aktuell utbildningskatalog

för eventuella förändringar.

Termin 1: Japanska, nybörjarkurs 1

Termin 2: Japanska, nybörjarkurs 2

Termin 3: Japanska, fortsättningskurs

Termin 4: Japanska, kandidatkurs

Termin 5: Valfritt ämne

Termin 6: Japans historia samt Kinas/Sydöstasiens historia



– Jag kan det där lilla extra och kan vara lite skarpare än de

flesta av mina kollegor, för att jag har läst 90 hp i engelska.

Hela mitt arbetsliv har engelska varit huvudspråk, och att

förstå nyanser är mycket värt.

När Elin började plugga i Lund valde hon först att läsa tre

terminer engelska, då med siktet att bli gymnasielärare. Men

hennes samhällsintresse fick henne att svänga om och byta

inriktning. Hon bestämde sig för att pussla ihop fristående

kurser till en gångbar examen. Det blev engelska, statsveten-

skap, ekonomisk historia, nationalekonomi och grundkursen

i juridik.

– Och det har fungerat, jag har haft jobb sen jag tog

examen, och har kommit till arbetsplatser där jag har fått

utvecklas och ta större och större ansvar.

Språkkunskaper ger dig spetskompetens

Engelskstudierna öppnade flera fönster mot världen,

och gav Elin chansen att varva terminer i Lund med somrar

i England som språkreseledare. I Lund var många av univer-

sitetslärarna från USA eller England, och bjöd på personliga

inblickar i sin kultur.

Direkt efter examen fick Elin Skarp jobb på Barnfonden,

ett drömjobb för den som vill göra världen lite bättre. Hon

förde ihop fattiga barn i Afrika och Sydamerika med fad-

derföräldrar i Sverige, och använde sina språkkunskaper till

att översätta brev och dokument. Men idag jobbar hon inom

näringslivet.

– Idag jobbar jag på AXIS internationella försäljningsav-

delning, mot de stora globala kunderna. Det blir mycket åka

runt i världen, allt från Motala till Mogadishu, eftersom min

uppgift är att stötta våra försäljningsregioner med strategier

som förenklar deras kommunikation med sina kunder, säger

Elin Skarp, som nyss besökt ett stort oljeföretag i Rio.

Elin önskar att hon hunnit läsa spanska under sin studietid

också, för att få djupare kunskap i ytterligare ett språk.

– Ett hyfsat andraspråk hade varit en tillgång både i job-

bet och livet, många språk är väldigt användbara. Jag önskar

att jag bättre hade hållit liv i min tyska eller att jag hade

hunnit studerat spanska också.

SPELAR DET NÅGON ROLL ATT DU PLUGGADE JUST VID LUNDS UNIVERSITET?– Jag tror det är roligare i Lund än på andra ställen. Sen

är Axis Communications ett väldigt lundensiskt företag. Vi

samarbetar till exempel med universitetets tekniska högskola,

LTH, och många av mina arbetskompisar har pluggat i Lund.

HAR DU NÅGOT TIPS TILL DAGENS STUDENTER?– Läs språk och kombinera det med att bo i ett annat land,

för att lära sig förstå kulturen. Har du möjlighet att studera

utomlands, ta den chansen! Språk är grymt roligt, det är så

mycket mer än bara ord, det blir en väg in i en ny kultur.

Text och bild: Jenny Loftrup

Elin Skarp, Programs Manager på AXIS Communications, jobbar med kunder från Eu-ropa, Mellanöstern, Sydamerika och Afrika.


Humanistlaboratoriets experiment inne-

bär att en informant (ett barn eller en

vuxen) under en kort tid – oftast inte

mer än en halvtimme – genomför en

uppgift och efteråt svarar på frågor om

det som upplevts. Uppgiften kan t.ex.

gå ut på att titta på en bildserie som

föreställer olika situationer.

Medan informanten tittar på bil-

derna mäter vi någon aspekt av hans

eller hennes beteende. Vi kan t.ex. följa

informantens ögonrörelser, så att vi vet

på vilka detaljer i bilderna hon eller han

tittade mest eller minst. På så sätt kan

vi få en bättre förståelse för varför in-

formanten svarade på det sätt han eller

hon gjorde efter att ha sett bildserien.

TEKNISK UTRUSTNING TILL HJÄLPTill vår hjälp har vi i Humanistlaborato-

riet ett stort utbud av utrustning för att

utföra den här typen av experiment.

Humanistlaboratoriet

Först och främst finns det instru-

ment för att utföra mätningarna. Vi

kan, förutom ögonrörelser, mäta t.ex.

hjärnaktivitet, kroppsrörelser, hjärtfrek-

vens och andning. Vi kan också mäta

hur artikulatorerna (munnen, tungan,

läpparna, käken) rör sig när vi pratar.

Laboratoriet har också bra hjälpme-

del för att ta fram ljud- och bildmaterial

som ska användas i olika experiment.

Vi kan presentera tredimensionella

bilder i ett ”Virtual Reality”-labb, och

med denna utrustning kan vi också

visualisera olika typer av objekt, såsom

arkeologiska föremål.

Ljudmaterial kan vi spela in i ett så

kallat ekofritt rum, det vill säga ett rum

där inget ljud kan komma in utifrån och

där väggarna är konstruerade så att det

inte finns något eko.

FORSKARE SOM JOBBAR PÅ MÅNGAOLIKA PLANTill Humanistlaboratoriet finns flera

forskare kopplade, som alla har sina

egna specialiteter. De gör själva under-

sökningar och hjälper andra forskare

eller studenter som vill göra egna ex-

periment. Dessutom är det många av

dem som arbetar med undervisning

av färdigheter som krävs för att kunna

använda Humanistlaboratoriets utrust-

ning. Denna undervisning sker i form av

kortare kursmoment i t.ex. användning

av olika typer av datorprogram, eller

längre kurser där ett större ämne tas

upp.

Kurserna är inte bara öppna för an-

vändare av Humanistlaboratoriet, utan

också andra intresserade är välkomna

att delta i dem.

Mer information: www.humlab.lu.se

Tittar man på en tavla från 2000-talet på samma sätt som på en tavla från 1800-talet? Läser en dyslektiker en text på ett annat sätt än en normalläsare? Hur bestämmer du vad du köper till middag när du står framför en hylla med matprodukter? Hur mycket av en bildserie minns ett spädbarn fortfarande efter två dagar?

I Humanistlaboratoriet försöker vi lära oss hur människan beter sig i olika situationer, och det gör vi genom att utföra experiment.


MASTER OF APPLIED CULTURAL ANALYSIS (MACA), 120 HÖGSKOLEPOÄNGMACA är programmet för dig som vill arbeta med kulturanalys och lösa konkreta problem inom företag, institutioner och organisationer.

Under utbildningen tränas du i etnografiskt fältarbete,

projektorganisation och resultatredovisning samtidigt som du

fördjupar dig i teori och metod. Programmet är ett samarbete

mellan Lunds och Köpenhamns universitet vilket innebär att

vissa delar av undervisningen är förlagd till Köpenhamn.

Programmet är tvåårigt och ger dig också behörighet för att

söka in på forskarutbildning. Det har en internationell rekry-

teringsbas och all undervisning sker på engelska.

Genom praktik, projekt och examensarbete kan du nischa

dina kompetenser och med en MACA-examen kan du ar-

beta inom t.ex. kulturinstitutioner, offentlig planering, turism,

marknadsföring, media och hälsoorganisationer.


MASTER OF ARTS IN ARCHAEOLOGY AND ANCIENT HISTORY – THEORY AND PRACTICE, 120 HÖGSKOLEPOÄNGHur levde människor under gångna tider? Hur tar man reda på det? I vårt masterprogram i arkeologi ger vi dig de verktyg du behöver för att svara på frågor som dessa.

Programmet förbinder fyra tätt besläktade ämnen: anti-

kens kultur och samhällsliv, arkeologi, historisk arkeologi och

historisk osteologi. Via materiella lämningar och strukturer,

skriftliga källor, bilder och biologiskt material försöker vi nå

Program på avancerad nivå

och förstå människor från gångna tider. Våra fyra systerämnen

berikar och kompletterar varandra och ger också möjlighet

till specialiserade studier med metoder och tillvägagångssätt

som är förankrade i varje enskilt ämne. Under utbildningen

kommer du inte bara att specialisera dig i något av de fyra

ämnesområdena, utan har också möjlighet att delta i en

praktikkurs på t.ex. ett museum, en antikvarisk myndighet

eller annan kulturinstitution. Programmet har en internatio-

nell rekryteringsbas och all undervisning sker på engelska.

Om gruppen enbart består av svenskspråkiga studenter ges

undervisningen på svenska.

Programmet förbereder dig för att kunna tillmötesgå krav

inom olika aspekter av arkeologisk verksamhet: utgrävningar,

forskning, kulturminnesvård och förmedlingsverksamhet. Stu-

denten får vidare erfarenhet och handledning i projektledning

och -arbete samt en förankrad kontakt med antikvariska myn-

digheter, länsstyrelser och museer. Studentens individuella

profil är avgörande för de yrkesmöjligheter som finns.

Läs mer på Institutionen för arkeologi och antikens historias hemsida: www.ark.lu.se

MASTERPROGRAM I ARKIVVETENSKAP, BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP RESPEKTIVE MUSEOLOGI (ABM), 120 HÖGSKOLEPOÄNGHur införskaffar vi egentligen information? Hur tar vi hand om, värderar och sorterar densamma? Och hur kan vi förmedla den vidare till omvärlden?

ABM-mastern har en huvudsaklig inriktning på den kom-

munikation som sker i arkiv, på bibliotek och museer och som

syftar till att göra information och kultur tillgänglig för olika


målgrupper. I programmet fokuseras särskilt på förmedling

av information och kultur samt verksamhetsutveckling av de

institutioner och organisationer där förmedlingen äger rum.

Profilen svarar mot en förändring i synen på relationen

mellan medborgare och samhällets minnesinstitutioner. Män-

niskors behov, intressen och preferenser förväntas i ännu större

utsträckning än tidigare vara viktiga utgångspunkter för kultur

och informationsverksamheter. Metoder och tekniker för att

tillgängliggöra arkivens, bibliotekens och museernas material är

viktiga inslag för att klargöra olika sätt att möta verksamheter-

nas användare. Frågor som rör digitalisering och webben som

professionellt redskap utgör naturliga inslag i utbildningen.

ABM-mastern vänder sig till dig som vill arbeta inom arkiv,

bibliotek, museer eller liknande verksamheter.


MASTER OF ARTS PROGRAMME IN EUROPEAN STUDIES (MAPES), 120 HÖGSKOLEPOÄNGÄr det möjligt och önskvärt att skapa en europeisk iden-titet? Kan denna identitet komma i konflikt med mer traditionella identifikationsmönster, t.ex. nationella, regionala eller lokala? Vilken roll har språket när det gäller att skapa och utveckla en kollektiv identitet? Har kulturella och religiösa värderingar betydelse för EU:s utrikespolitik, t.ex. i samband med frågan om unionens vidare östutvidgning mot Turkiet och Balkanländerna?

Om du är nyfiken på dessa frågor, och samtidigt har ett

intresse för såväl humanistiska studier som av en utbildning

som sätter anställningsbarheten i fokus, kan vårt masterpro-

gram i Europastudier (MAPES) vara just för dig!

MAPES är ett tvåårigt, multidisciplinärt program på

engelska som erbjuder fördjupade kunskaper i historiska

och samtida Europafrågor. Studierna genomsyras av olika

humanistiska perspektiv, samtidigt som programmet inklu-

derar en särskild kurs i projektledarskap och entreprenörskap.

Dessutom erbjuds praktikmöjligheter.

Kunskaper och praktiska färdigheter som erhålls under stu-

dietiden öppnar upp möjligheter för ett framtida arbete som

t.ex. projektledare i Europarelaterade institutioner, konsult

på översättningsbyråer och bokförlag, Europaexpert inom

medier, eller för arbete på konsulat och ambassader.

Läs mer på Språk- och litteraturcentrums hemsida: www.sol.lu.se

MASTER IN FILM AND MEDIA PRODUCTION, 120 HÖGSKOLEPOÄNGSkåneregionens filmproduktion har sin utgångspunkt i Ystad Studios, där en kontinuerlig produktion av lång-, kort- och dokumentärfilm förekommit sedan 2004. Masterprogrammet i film- och medieproduktion sker i samverkan med denna verksamhet, och riktar sig såväl till svenska som till utländska studenter.

Programmet har som mål att öka studenternas kunska-


per om och förståelse för frågor rörande immateriell- och

arbetsrätt, bedömning och utveckling av manuskript, filmfi-

nansiering i Skandinavien och Europa, ekonomisk kalkylering,

filmhistoria i vid bemärkelse, samt förståelse för den specifikt

europeiska medieindustrins strukturer.

Under utbildningens gång och alltmedan de olika special-

områdena studeras ska deras betydelse för film och filmpro-

duktion hela tiden beaktas. Studenten får dessutom möjlighet

till en praktikperiod ute på en arbetsplats.

Utbildningen är utarbetad för att möta efterfrågan från ar-

betsplatser där film och TV produceras. Undervisningen sker

på engelska.


MASTERPROGRAM I HISTORISKA STUDIER, 120 HÖGSKOLEPOÄNGHistoria studeras för att vi ska kunna förklara och för-stå hur människor i olika tider har arbetat, levt, älskat, hatat och tolkat sin omvärld.

Masterprogrammet syftar till att ge en mer inträngande

behandling av historisk och idéhistorisk metod och teori, och

utbildningen har nära anknytning till nationell och internatio-

nell forskning. Lärarna är alla aktiva forskare med bred äm-

neskompetens i både äldre och modern tid, och med speciell

inriktning mot kulturhistoria och historiekultur.

Som student på programmet övar du dina färdigheter i att

självständigt och kritiskt analysera historiska och idéhistoriska

problem genom att bearbeta olika material och dokumentera

detta arbete vetenskapligt. Du får planera och genomföra

egna undersökningar, att analysera historien och den histo-

rievetenskapliga forskningen och tränas i att arbeta praktiskt

med historiska perspektiv.

Personer som har studerat historia och idéhistoria på avance-

rad nivå arbetar idag med olika former av kulturadministra-

tion, med politiska frågor, inom folkbildning, i tidnings- och

förlagsvärlden och inom alla områden där information värde-

ras, påståenden om historia bedöms och kunskap förmedlas.

Läs mer på Historiska institutionens hemsida: www.hist.lu.se

MASTERPROGRAM I KOGNITIONSVETENSKAP, 120 HÖGSKOLEPOÄNGKognitionsvetenskap utforskar tänkandet från ett fler-tal vetenskapliga perspektiv. Ett övergripande mål är att bättre förstå kognition och samspelet mellan människor och deras omgivning, för att kunna bidra till att utveckla välfungerande teorier, system, artefakter och metoder.

Kognitionsvetaren kombinerar kunskap och metoder från

psykologi, datavetenskap, neurovetenskap, biologi, lingvistik,

filosofi och pedagogik. Datormodeller och experiment hjälper

oss förstå människors och djurs tankeförmåga, planering,

problemlösning, lärande och kommunikation. Kognitions-

vetare arbetar inom områden som kräver tvärvetenskaplig

kompetens och förståelse av hur människor fungerar i sin

miljö och i samspel med teknik.

Företeelser som perception, minne, lärande, kommunikation,

begreppsbildning, beslutsfattande och människans interak-

tion med komplexa miljöer står i centrum.

Den mångfacetterade ansatsen baserar sig på:

• artificiella system som robotar och virtuella agenter;

• biologiska system, det vill säga, människor och andra

djur;

• hur kunskapsvarelser utvecklas över tid både evolutio-

närt och individuellt;

• hur strukturer i kognitiva processer varierar under olika

omständigheter.

Som kognitionsvetare kan du arbeta inom en mängd olika

områden som kräver tvärvetenskaplig kompetens och förstå-

else för människor och teknik i samspel.

Läs mer på Filosofiska institutionens hemsida: www.fil.lu.se


MASTERPROGRAM I LITTERATUR – KULTUR – MEDIER, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Det internationella masterprogrammet Litteratur – Kul-tur – Medier vänder sig till såväl utländska som svenska studenter med intresse för litteraturens roll i dagens massmediala och globalt inriktade samhälle.

I programmets kursutbud kommer litteraturen därför att

studeras från ett tvärkulturellt och tvärdisciplinärt perspektiv.

Programmet har 8 olika inriktningar: en i engelsk litteratur, en

i fransk litteratur, en i spansk litteratur, en i rysk litteratur, en

i skandinaviska studier, en i tysk litteratur, en i allmän littera-

turvetenskap eller en i jiddischlitteratur. Utbildningen består

av både obligatoriska kurser med engelska som undervis-

ningsspråk och valbara kurser inom respektive språkområde.

Vissa kurser är teoretiskt problemorienterade, medan andra

syftar till fördjupning i specifika litterära teman, genrer eller

historiska perioder.

Programmet kan tjäna som en förberedelse antingen för vi-

dare akademiska studier (t.ex. forskarutbildning) eller för en

kommande yrkesverksamhet med anknytning till litteratur,

kultur eller medier. Som student utexamineras du från master-

programmet och kommer att ha en bred analytisk, historisk,

interkulturell och förmedlingsmässig kompetens som inte

bara är efterfrågad på den svenska arbetsmarknaden utan

också användbar i många internationella sammanhang. Du

blir väl rustad att söka befattningar inte bara på olika nivåer

inom utbildningsväsendet utan också inom exempelvis press-

sen, förlagsvärlden, medieindustrin, underhållningsbranschen

och biblioteks- eller museiverksamheter.


MASTER IN THE RELIGIOUS ROOTS OF EUROPE, 120 HÖGSKOLEPOÄNGÄr du intresserad av religionernas roll i samhället? Vill du skaffa dig en unik kompetens kring framväxten av islam, judendom och kristendom, och vad som har gjort dessa religioner till vad de är idag i det nutida Europa? Vill du studera tillsammans med studenter från hela världen?

The Religious Roots of Europe (RRE) är ett ovanligt mas-

terprogram, där tidig kristendom, tidig islam och den med

dem samtida judendomen inte studeras var för sig, utan ur

ett jämförande perspektiv, som det nutida Europas religiösa

rötter. Och eftersom historia inte enbart handlar om det

förflutna, utan också om hur det förflutna tar gestalt idag,

studeras religionerna även utifrån ett nutida perspektiv.

RRE är ett tvåårigt masterprogram som ges på engelska

vid Lunds universitet i samarbete med fem andra nordiska

universitet. Samarbetet innebär att du som student får till-

gång till expertis från lärare och forskare vid sex universitet

i en och samma utbildning. Undervisningen sker till stor del

via internet, men också genom seminarieveckor vid de olika

universiteten, och genom handledning och traditionell under-

visning vid det egna universitetet.

Efter utbildningen kommer du att ha en unik och efterfrågad

kompetens, som du kan använda inom en rad områden där

teologisk, religiös och kulturell expertis är av vikt, i arbete som

journalist, socialarbetare, forskare, präst, eller i andra yrken.



MASTERPROGRAM I SPRÅK – SPRÅKVETENSKAP, 120 HÖGSKOLEPOÄNGLäser du språk och vill fördjupa dina kunskaper praktiskt och teoretiskt? Vill du skaffa dig en djupare förståelse för språkvetenskapens möjligheter och dess plats i samhället, eller lära dig att arbeta professionellt och vetenskapligt med språk?

Målet för masterprogrammet i språk och språkvetenskap

är att stärka din kunskap om språk i bred mening, och att

utöka den teoretiska förståelsen av språkvetenskapliga fråge-

ställningar. Utbildningen består både av valfria kurser (t.ex. re-

torik) och av kurser som är obligatoriska för hela programmet

eller för vissa inriktningar (t.ex. språkinlärning, samtalsanalys

eller vetenskapsteori för språkvetare). Möjlighet ges att för-

djupa sig inom ett specialområde, vilket redovisas i form av ett

examensarbete. Undervisningsspråk är engelska eller svenska,

respektive de språk som motsvarar ämnesfördjupningarna.

Masterprogrammet i språk och språkvetenskap erbjuds med

13 olika inriktningar: allmän språkvetenskap, arabiska, engelska,

fonetik, franska, grekiska/nygrekiska, italienska, japanska, kine-

siska, latin, spanska, svenska/nordiska språk och tyska.

Efter denna utbildning blir du attraktiv på arbetsmarknaden

för den som söker en kvalificerad person med spetskunskaper

inom språk och kommunikation. Du kan också söka dig vidare

till forskarutbildningen.


MASTERPROGRAM I RELIGIONSVETENSKAP OCH TEOLOGI, 120 HÖGSKOLEPOÄNGAlla påverkas vi av religion. Oavsett om man själv är aktiv religionsutövare eller inte så påverkas man av religion som ett socialt samhällsfenomen och som un-derliggande idéströmningar. På Lunds universitet kan du studera religion och tro på ett vetenskapligt sätt.

Masterprogrammet i religionsvetenskap och teologi är en

fristående fortsättning för dig som har tagit en kandidatexa-

men inom teologi eller religionsvetenskap, men det kan även

läsas av dig som har en kandidatexamen från något annat

ämne. Eftersom programmet erbjuder 4 olika specialiseringar,

uppdelade på 12 olika ämnen inom teologi och religions-

vetenskap, så finns det något för alla intresseinriktningar.

Det övergripande syftet med utbildningen är att du ska få

specialisera och fördjupa dig i ett religionsvetenskapligt eller

teologiskt ämne som intresserar dig, samt att du ska kunna

förbereda dig för en yrkeskarriär där teologisk och religions-

vetenskaplig kompetens efterfrågas. Masterprogrammet rik-

tar sig såväl till dig som har ett allmänintresse för religion och

trosfrågor, som till dig som planerar att arbeta inom Svenska

kyrkan eller något annat samfund.


MASTER IN VISUAL CULTURE, 120 HÖGSKOLEPOÄNGDen visuella kulturen spelar en central roll i samhället. Den tar sig uttryck i en mängd olika former, som t.ex. i dokumentär- och nyhetsbilder, konstnärliga respektive vetenskapliga bilder, underhållningsbilder och i olika media som film, TV, stadsplanering, design och nya medieformer med strävan att fascinera och övertyga publiken i en ny upplevelsekultur.

Det internationella masterprogrammet i visuell kultur, som

ges på engelska, fokuserar på det visuella och har som mål

att stärka studentens teoretiska kunskap och förståelse kring

visualitet och kommunikation i samhället. Inom programmet

studerar man visuell kommunikation i konstnärliga och mass-

mediala former, såväl rörliga bilder – film, video och TV – som

stillbilder av olika slag, t.ex. måleri, skulptur, fotografi och

designobjekt.


Visualiteten studeras från ett kritiskt och intermedialt

perspektiv, som inkluderar element av ljud och musik, och

där aspekter som makt, historia, sociala relationer, genus och

etnicitet är centrala. Programmet är huvudsakligen samman-

ställt som en ämnesöverskridande kombination av konsthis-

toria och visuella studier, filmvetenskap och musikvetenskap.

Efter utbildningen ska du ha förmågan att aktivt förmedla

dina kunskaper om visuell kultur, och kunna möta samhällets

behov av kritiska analysverktyg.


MASTERPROGRAM I ÖVERSÄTTNING, 120 HÖGSKOLEPOÄNGÄr du intresserad av främmande språk? Gillar du dess-utom att skriva texter på svenska? Har du goda kunska-per i minst ett av språken engelska, franska, italienska, spanska eller tyska och vill ha ett arbete som ofta inne-bär stor flexibilitet vad gäller både tid och plats? Då är

kanske masterprogrammet i översättning något för dig.Inom utbildningen lär du dig att bli en yrkesskicklig över-

sättare från minst ett av de nämnda källspråken. Förutom

översättningsövningar och kurser i svenska, textanalys och

översättningsteori ingår redan under utbildningens första år

yrkesrelaterade moment, där du lär dig använda olika tekniska

hjälpmedel och översättningsverktyg. Under det andra året

både fördjupar och breddar du dina kunskaper och färdig-

heter i fråga om översättningsteori och yrkeskunskap. Dess-

utom ingår en kurs i översättning från ett andra språk, vilket

antingen är danska eller något av de ovanstående språken.

Som översättare har du möjlighet att vara verksam inom

större företag och inte minst stora organisationer som EU.

Många arbetar också som frilansöversättare eller är anställda

på olika översättningsbyråer. Mycket tack vare en allt större

globalisering är översättningsindustrin en bransch som växer

snabbt.


ALLA MASTERPROGRAM INOM HUMANIORA OCH TEOLOGI STARTAR INTE VARJE HÖST, SE AKTUELL UTBILDNINGSKATALOG FÖR MER INFORMATION.


Vid Filosofiska institutionen i Lund är man särskilt bra på

”Philosophy of action”, handlingsfilosofi, säger Cathrine

Felix. Efter att ha skrivit sin masteruppsats som handlade om

misstag sökte hon sig därför från Oslo universitet till Lunds

universitet.

– Jag kom till Lund med min ”trillebag”, resväska på hjul,

och blev omedelbart förälskad i staden, säger hon. Lund är

så fint. Läs Lundagård, studenternas egen tidning, och lokal-

tidningen och då ser du att det händer så mycket spännande

i Lund.

Cathrine har tre huvudforskningsområden. Huvudprojek-

tet handlar om praktisk kunskap och misstag. Sedan bedriver

hon två sidoprojekt – ett om sociala medier och vardagsliv

och ett om kvinnor och filosofi.

Hennes intresse för sociala medier och vardagsliv startade

när en vän hade lagt ut bilder på henne på Facebook, vilket

hon reagerade starkt negativt på. Som reaktion skapade hon

egen facebooksida. Hon var fortfarande kritisk men efter ett

tag dök det upp personer från förr som hon hade tappat kon-

takten med. Då ändrade hon sig lite. Det var då hatkärleken

till Facebook förvandlades till ett projekt, i vilket hon bland

Livet som doktorand är ett privilegium

annat jobbar med folk från Institutionen för kommunikation

och medier som har andra infallsvinklar än hon.

– I doktorandtjänsten kan man vara lite som en bläckfisk

och ha många tentakler ute och starta projekt över ämnesgrän-

ser. Det är mycket givande för ens egen forskning, säger hon.

Cathrine Felix tänker ofta på att hon är privilegierad som

får ägna sig helt åt det som intresserar henne och att hon är

fri att lägga upp sin dag som hon vill.

– Det är absolut nödvändigt med struktur, annars blir

ingenting gjort. Man måste ägna en viss tid åt att läsa, en viss

tid åt skrivande och en viss tid åt undervisning.

HAR DU NÅGOT TIPS TILL DAGENS STUDENTER?– Gå med i en nation och sitt inte hemma och sura för dig

själv, säger hon. De är exceptionellt duktiga på välkomna nya

studenter på nationerna i Lund.

Cathrine säger avslutningsvis att hon tror att det är vikti-

gast att läsa det som man är intresserad av själv och att tycka

om det man håller på med. Då lyckas man med sina studier.


Små misstag, stora misstag. Varför begår vi misstag? Finns det alltid ett skäl till att man begår ett misstag eller kan det ske utan orsak? Cathrine Felix, doktorand i handlingsfilo-sofi, har alltid varit fascinerad av misstag.


ANMÄLANAntagning sker både höst- och vårtermin.

I utbildningskatalogen för varje termin

framgår det vilka utbildningar som ges,

t.ex. startar de flesta av våra program

endast på hösten. Sista ansökningsdag

för att börja studera på hösten är den

15 april, och sista anmälningsdag för att

börja studera på våren är den 15 oktober.

Sista ansökningsdag för masterpro-

grammen som startar höstterminen 2013

är redan den 15 januari 2013. Observera

att man kan ansöka till de flesta mas-

terprogrammen inom humaniora och

teologi även den 15 april 2013 (gäller inte

Bra att veta

Master in the Religious Roots of Europe).

Ansökan till både fristående kurser

och program sker via:

www.antagning.se

Har du frågor om hur du anmäler dig

kontakta Lunds universitets centrala

studievägledning för mer information:

www.lu.se/utbildning

BEHÖRIGHETFör att kunna antas till högskoleutbildning

måste du uppfylla villkoren för grundläg-

gande behörighet. Dessutom fordras of-

tast särskild behörighet som innebär krav

på vissa förkunskaper, ämnes kunskaper,

arbetslivserfarenhet m.m. För aktuella

krav på särskild behörighet bör du titta

i utbildningskatalogen för varje termin,

eftersom dessa kan ändras. Du kan läsa

mer om anmälan och behörighet på:

www.lu.se/anmalan

EXAMENNär du är färdig med din utbildning och

uppfyller de krav som ställs på avklarade

kurser kan du ta ut en examen. Du får då

ett examensbevis, där det framgår vilka

kurser du har läst. För mer information:

www.lu.se/examen


INSTITUTIONEN FÖR ARKEOLOGI OCH ANTIKENS HISTORIA• Antikens kultur och samhällsliv

• Arkeologi

• Master of Arts in Archaeology and

Ancient History – Theory and Practice

• Historisk arkeologi

• Historisk osteologi

Studievägledning:[email protected]

Hemsida: www.ark.lu.se

FILOSOFISKA INSTITUTIONEN• Masterprogram i kognitionsvetenskap

• Praktisk filosofi

• Teoretisk filosofi

• Vetenskaplig grundkurs


Hemsida: www.fil.lu.se

HISTORISKA INSTITUTIONEN• Historia

• Masterprogram i historiska studier

• Mänskliga rättighetsstudier (MRS)

• Kandidatprogram i mänskliga rättig-

hetsstudier

Studievägledning historia:[email protected]

Hemsida: www.hist.lu.se

Studievägledning MRS:[email protected]

Mänskliga rättighetsstudiers hemsida: www.mrs.lu.se

INSTITUTIONEN FÖR KULTURVETENSKAPER• Master of Applied Cultural Analysis

• Arkivvetenskap

• Master i arkivvetenskap, biblioteks-

och informationsvetenskap respektive

museologi

• Biblioteks- och informationsvetenskap

• Bokhistoria

• Etnologi

• Förlags- och bokmarknadskunskap

• Masterprogram i historiska studier

• Idé- och lärdomshistoria

• Intermediala studier

Våra institutioner och ämnen

• Konsthistoria och visuella studier

• Kulturadministration

• Museologi

• Musikvetenskap

• Master in Visual Culture

Studievägledning: www.kultur.lu.se/ institutionen/

studievaegledning

Hemsida: www.kultur.lu.se

SOL – SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM• Arabiska

• Kandidatprogram i arabiska studier

• Barnlitteratur

• Danska

• Engelska

• Europastudier

• Kandidatprogram i Europastudier

• Master of Arts Programme in Euro-

pean Studies

• Master in Film and Media Production

• Filmvetenskap

• Franska

• Grekiska

• Hebreiska

• Isländska

• Italienska

• Japanska

• Jiddisch

• Kinesiska

• Latin

• Lingvistik

• Masterprogram i Litteratur – Kultur

– Medier

• Litteraturvetenskap

• Litterärt skapande: Författarskolan

• Mellanösternkunskap

• Nygrekiska

• Retorik

• Rumänska

• Ryska

• Spanska

• Kandidatprogram – språkkonsult

• Masterprogram i språk – språkveten-

skap

• Svenska

• Teatervetenskap: Teaterns teori och

praktik

• Tyska

• Öst- och centraleuropakunskap

• Öst- och Sydöstasienkunskap

• Kandidatprogram i Öst- och Sydöst-

asienkunskap, japanska

• Masterprogram i översättning

Studievägledning: www.sol.lu.se/sol/personal/

studievagledare

Hemsida: www.sol.lu.se

CTR – CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP• Religionsvetenskap och teologi inklu-

sive religionshistoria och religionsbe-

teendevetenskap, tros- och livsåskåd-

ningsvetenskap, bibelvetenskap

och kyrko- och missionsstudier

• Master in the Religious Roots of

Europe

• Kandidatprogram i religionsvetenskap

och teologi

• Masterprogram i religionsvetenskap

och teologi

Studievägledning: www.teol.lu.se/student/

studievagledning.html

Hemsida: www.ctr.lu.se

INSTITUTIONEN FÖR UTBILDNINGSVETENSKAP• Kompletterande pedagogisk

utbildning (KPU)

• Ämneslärare (grundskola 7–9), ingång

engelska eller historia eller svenska

• Ämneslärare (gymnasieskola), ingång

engelska eller historia eller svenska


Hemsida: www.uvet.lu.se

INSTITUTIONEN FÖR KOMMUNIKATION OCH MEDIER (med samhällsvetenskapliga fakulteten)

• Kandidatprogram i journalistik

• Mediehistoria

• Retorik


Hemsida: www.kom.lu.se

Höstterminen 2014 kommer du som är student eller blivande student vid Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR),

Institutionen för kulturvetenskaper, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Historiska institutionen samt Filosofiska

institutionen att läsa på LUX.

– Studenterna kommer att få en mycket bättre studiemiljö i LUX, där alla faktiskt får plats, där det finns studieplatser, café

och bibliotek, och framförallt kommer det att bli många fler möten, både mellan studenter och vetenskaper, säger Hannah

Maria Skoglund, före detta ordförande i Humanistiska och teologiska studentkåren.

LUX som nu håller på att renoveras och byggas blir ett nygammalt hus med en miljö där studenter, lärare och forskare

rör sig mellan två världar, från den gamla totalrenoverade Harry-Potterlika byggnaden Zoologen till den supermoderna

tillbyggnaden med mycket glas och räta linjer.

Det nya byggnadskomplexet, LUX, och det intilliggande Språk- och litteraturcentrum (SOL) kommer på det här sättet

att tillsammans bilda ett riktigt humanist- och teologcentrum som kommer att bli ett viktigt nav på det nya framväxande

Kunskapsstråket längs med Sölvegatan i Lund.

LUX – ett nytt humanist- och teologcentrum vid Kunskapsstråket i Lund

LUNDS UNIVERSITETHUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA FAKULTETERNA Box 117221 00 LundTel 046-222 00 00www.ht.lu.se

www.ht.lu.se/utbildning

MISSA INTE ÖPPET HUS – LÖRDAGEN DEN 13 APRIL 2013, 10–15 PÅ AF-BORGEN!

HAR DU FRÅGOR? BESÖK OSS PÅ WWW.FACEBOOK.COM/HUMANIORAOCHTEOLOGI

Documents

HT-katalogen 2013/14