Humanistiska och teologiska fakulteternaGRUNDUTBILDNINGSINTERNAT | 23–24 OKTOBER 2014 | YSTAD SALTSJÖBAD

Innehåll

.......3......3

.........4.......4........4........4

.......5

......8

.....11

......11

......12

......13

......13

.....14

......14

......15

......15

......16

......16

......17

......17

......17

.....18.....18......18......19.....20.....20.....21

.....22

....22

.......22......22.....24.....24.....24......24.....25.....25

Grundutbildningsinternat 23 oktober 2014, Ystad Saltsjöbad ........................................BETYGSKRITERIEPROJEKTET – BAKGRUND OCH LÄGESRAPPORT ....................................

Projektorganisation och målsättning..................................................................................................Uppdraget till institutionerna ..............................................................................................................Implementeringen ................................................................................................................................Utvärdering av projektet .....................................................................................................................

PROCRASTINATION AND STUDY PLANS – CECILIA WADSÖ-LECAROS .............................

BETYGSKRITERIER – POLICYFRÅGOR OCH DISKUSSION ...................................................

SFS RAPPORT OM UTBILDNINGARS ANVÄNDBARHET ......................................................Förbättra informationen till blivande och aktiva studenter om utbildningen och vilken arbets-marknad den öppnar för. ....................................................................................................................Använda studenternas synpunkter från kursutvärderingar som underlag för att utveckla utbild-ningarnas användbarhet samt utveckla och testa nya metoder för kursvärdering. ..........................Arbeta aktivt för att synliggöra lärandemålen för studenterna och uppmuntra undervisnings-inslag där studenterna ska reflektera över det egna lärandet. .......................................................Utreda på vilket sätt fler studenter skulle kunna involveras i lärosätets forskning ..........................

KVALITETSDIALOGER 2014 ................................................................................................Övergripande frågor till institutionerna .............................................................................................Genomströmning .................................................................................................................................Kursplaner ..............................................................................................................................................Internationella program ........................................................................................................................UKÄ-utvärderingar ................................................................................................................................Tillämpning av genus-, etnicitets-, samt mångfaldsaspekter ...............................................................Pedagogisk meritering ..........................................................................................................................Övriga synpunkter .................................................................................................................................

Studierektorsinternat 24 oktober 2014, Ystad saltsjöbad .............................................PEDAGOGISKT STÖD – CHRISTEL BERG .............................................................................

Christel Berg presenterar verksamheten vid LU ...................................................................................När kommer studentera? .....................................................................................................................Vad händer när studenterna kommer? ..............................................................................................Utbytesstudenter ...................................................................................................................................Övergripande frågor ..............................................................................................................................

MEDVERKAN I PROJEKTET TVÄRVETENSKAPLIG SAMARBETESKOMPETENS MED ARBETSMARKNADSANKNYTNING ....................................................................................

BETYGSKRITERIEENKÄT .....................................................................................................

KURSUTVÄRDERINGAR VID HT – ALEXANDER MAURITS .................................................Exempel från ämnet Engelska ............................................................................................................Genomgång av bakgrunden till utvecklingsarbetet med kursvärderingar .........................................Övergripande intryck från utvärderingsmöte med studierektorer ......................................................Policyn – inför revidering .......................................................................................................................Enkätmallar ...........................................................................................................................................Viktiga slutsatser ...................................................................................................................................Hur går vi vidare? ....................................................................................................................................

3

Grundutbildningsinternat 23 oktober 2014, Ystad Saltsjöbad

BETYGSKRITERIEPROJEKTET – BAKGRUND OCH LÄGESRAPPORTLars Berggren håller tal om bakgrunden till projektet och de pedagogiska motiveringarna till beslutet om att införa kriterier för samtliga delkurser.

Marie Lindstedt-Cronberg presenterar projektet och vad projektgruppen gör/har gjort så här långt.

Projektorganisation och målsättningProjektgruppen består av: Studierektorerna Sara Santesson (Institutionen för kommunikation och me-dier), Tobias Hägerland (CTR), Marie Lindstedt Cronberg (Historiska institutionen); Alexander Maurits, utbildningsledare (fram till början av 2015); de pedagogiska utvecklarna Katarina Mårtensson och Jo-hanna Bergqvist (CED), studeranderepresentanten Susanne Persson (som ersatt Hanna Stenfelt, som var med från början); samt Lisa Hetherington, fakultetssekreterare och projektledare.

De övergripande målen med projektet är att• Varje delkurs ska ha betygskriterier som är kursspecifika och konkretiserar de lärandemål som

anges i respektive kursplan. • Öka transparensen i bedömning och examination• Begripliggöra lärandemålen• Öka studenternas rättssäkerhet

Projektet ska leverera förutsättningar för att arbetet på institutionerna med att skriva kriterier ska kunna genomföras. Däribland:

• En vetenskapligt underbyggd handbok som kan användas som stödmaterial under hela processen med att skriva betygskriterier. Johanna Bergkvist har under våren 2014 arbetat med handboken, i samråd med en referensgrupp bestående av lärare. Handboken ska stå färdig för tryck till juni 2015.

• En nulägesanalys som syftar till att förbereda en framtida utvärdering av införandet av betygskri-terier. Enkäten som delas ut på studierektorsinternatet 24/10 är en del av det arbetet. En analys av både utvärderingsresultatet och processen ska stå till grund för minst två vetenskapliga artiklar. Katarina Mårtensson påbörjar det förberedande arbetet med dessa under början av 2015.

• En uppstartsworkshop för studierektorer och projektgrupp. Denna genomfördes 2014-09-18 med Stefan Ekecrantz från Stockholms Universitet, som också höll en keynote på HT:s pedagogiska inspirationskonferens dagen efter. Deltog gjorde studierektorer, medlemmar ur lärarreferensgrup-pen samt projektgruppen.

• Minst tre workshopar på temat betygskriterier som är öppna för alla på universitetet. Dessa utvecklas och genomförs med intern kompetens och tanken är att materialet ska kunna återan-vändas – dels genom att fler workshopar ska kunna ges, dels genom att material och inspelade föreläsningar görs tillgängliga på en hemsida. Workshoparna planeras nu och genomförs i april-maj 2015. Inbjudan skickas tidigt på våren.

• Budget och finansiering för institutionernas arbete 2015-2017. En schablonberäkning för tidsåtgång per delkurs har tagits fram i dialog med studierektorsnätverket och budgetberedning för 2015 pågår. HT-fakulteterna har 2014-10-08 beviljats 1044 tkr av den centrala utbildningsnämnden, vilket delvis täcker kostnaderna för implementeringen under 2015. Varje institution planerar upplägget av sin implementeringsfas själv, med stöd från projektgruppen och det material som denna tar fram.

• Ett förslag till riktlinjer för betygskriterier vid HT-fakulteterna. Tobias Hägerland har under våren 2014 utrett policyfrågor kring tillämpningen av betygskriterier. Hans redovisning bifogas som diskussionsunderlag för det här internatet.

4

Arbetsgruppens samarbeten• Referensgrupp av lärare med praktisk erfarenhet av att skriva betygskriterier. Gruppen bistår

Johanna Bergqvists arbete med handboken.• Referensgrupp för genomförandet. HT-fakulteternas studierektorsnätverk. En central grupp vid

implementeringen. Kontinuerlig dialog. Förankring av projektets innehåll och genomförande

Uppdraget till institutionerna• Samtliga delkurser som ges vid HT-fakulteterna ska ha skriftliga betygskriterier senast 2017.• Antalet aktuella delkurser är 1 199 st.• Betygskriterier skrivs av lärare som undervisar på kursen.• Den som formulerar kriterierna har vana av att examinera kursen. En konkretisering av befintlig

praxis. • Hur stort är arbetet att skriva betygskriterier till en delkurs? Beräknad schablon för tidsåtgång: 8

timmar /delkurs = 9 592 timmar. Vissa kurser kan ta längre/kortare tid, några kanske redan har kriterier i någon form.

• Detta är en engångskostnad under perioden 2015-2017 för befintliga kurser; beträffande framtida kurser är betygskriterier något som tas fram tillsammans med de andra bitarna som behövs för en kurs (kursplan, litteraturlista osv.)’

• Examensarbeteskurser kanske tar längre tid. Finns extra medel till detta att ta av? Har en del av detta arbete redan gjorts vid några institutioner?

Implementeringen Varje institution/ämne gör sin egen planering

• När inom perioden kriterier ska skrivas• Vem som ska skriva kriterier• Hur kriterierna ska fastställas• Vem som ska koordinera arbetet

Betygskriterierna kommer inte att granskas till innehållet av HT-fakulteterna. De ska inte vara en del av kursplanerna. Däremot kommer någon form av uppföljning att göras (via studierektorerna?) för att säkerställa att arbetet har genomförts.

Exempel på implementering från Historiska institutionen• Arbetet inleds med en workshop för berörda lärare, där man bland annat gör en genomgång av

manualen/handboken, väljer vilken typ av kriterier som passar ämnet och diskuterar hur • Kursansvarig lärare/lärarlag skriver betygskriterier i dialog med studierektor.• Avslutande workshop, avstämning• Betygskriterierna samlas hos studierektor för publicering på kurshemsidorna. • Kurslärare presenterar löpande betygskriterierna för studenterna och använder dessa i undervis-

ningen.

Utvärdering av projektet• Projektet kommer att utvärderas och resultaten redovisas i två vetenskapliga artiklar i pedagogiska

tidskrifter. Utvärdering av projektets effekter såväl som själva arbetsprocessen.• Projektet följs genom enkäter vid uppstarten och efter genomförandet. • Enkäter riktas till studenterna.• Enkäter riktas till lärare.• Enkäter riktas till nyckelpersoner, dvs. studierektorerna, genom tre enkäter. Den första enkäten

delas ut på studierektorsinternatet 24/10 2014.

5

PROCRASTINATION AND STUDY PLANS – CECILIA WADSÖ-LECAROSCecilia Wadsö-Lecaros presenterar sitt och Satu Manninens experiment med individuella studieplaner (”study plans”) på grundkursen (1-30hp) i Engelska. Detta görs inom ramen för delkursen i akademiskt skrivande (”Written proficiency”).

Ca 100 studenter påbörjar grundkursen varje termin. Dessa delas in i 4 grupper.

Mycket heterogen studentgrupp; det finns många olika anledningar att studera engelska, och vissa studenter kanske endast tänker läsa en termin. Man kanske läser engelska för att förbättra sina språk-kunskaper, eller för att man väntar på att komma in på en annan utbildning. Det finns också en tendens att tro att engelska är ett ”lätt” ämne att studera, eftersom alla ju har förkunskaper från skolan.

Grundkursen ENGA01 (1-30hp) är uppbyggd av 6 delkurser som löper parallellt. Studenter behöver planera vad som ska göras och prioritera.

“Written proficiency” utgör 5hp, varav 15% är undervisning (18 timmar) och 85 % individuellt arbete (112 timmar). Kursen examineras med en uppsats på 2000 ord, som ska levereras i 4 moment: plan, första utkast, andra utkast, färdig uppsats.

Studenterna behöver planera för att få ihop alla dessa timmar, men verkar inte göra det.

Exempel på en veckas schema kan vara att man har en föreläsning om dagen under fyra dagar och en ”tom” dag. Svårt för studenter att se att de ska lägga ytterligare 20-25 timmar utöver de schemalagda aktiviteterna – hur gör man ett veckoschema?

Studenter hamnar i en situation där de skriver sina inlämningsuppgifter i sista minuten och upplever att kursen har orealistiska krav – när det egentligen handlar om bristande planering. De har svårt att se hur många timmar de borde lägga på varje delkurs.

Studenter har inte bara olika bakgrunder vad gäller akademiska färdigheter; de har också olika förut-sättningar gällande tids- och studieplanering. Det finns hjälp att få, men många studenter kanske inte vet att det skulle kunna behöva hjälp, vad den kan tänkas bestå av, och var man hittar den.

Experimentet som Cecilia och Satu genomfört handlar om att försöka lära studenterna tidsplanering, och öka deras medvetenhet om hur de spenderar sin tid. Alla studenter ombeds skapa en egen studieplan, med en kalender. De får exempel, men inget färdigt – måste välja ett eget format som kan tänkas fungera för dem (papper, digitalt osv).

Eftersom detta genomförs inom ramen för en kurs i strukturerat skrivande kunde lärarna knyta idén om att hålla ordning på sin planering i stort med strukturen i skrivprocessen.

Studenterna gjorde en terminsplan som sedan bröts ner i månad, vecka och dag. De skulle även ta med aktiviteter som inte hade med studierna att göra (såsom träning etc) för att få en bild av hur en arbetsdag ser ut.

Viktigt är att studenterna fullt ut förstår att studierna handlar om mer än att gå på schemalagda aktivi-teter och läsa kurslitteratur. Lärare tar för givet att studenter lägger 40 timmar per vecka, och planerar kursinnehåll utifrån det – men studenter (på SOL) lägger i genomsnitt 27 timmar per vecka, vilket gör att en diskrepans uppstår.

6

Studenterna fick själva räkna ut hur manga timmar en delkurs motsvarade (1,5hp = 40 timmars arbete) för att utifrån detta lägga upp arbetsdagar som motsvarar en 40-timmarsvecka – med balans mellan studier och privatliv. Viktigt att kunna prioritera och planera både ur ett långt och kort perspektiv – med flexibilitet och beredskap att hantera oförutsedda händelser, såsom sjukdom.

Studenterna träffades vid två schemalagda tillfällen för att diskutera och utvärdera studieplanerna. De gjorde detta i samma grupper som skrivgrupperna, och skulle producera en grupprapport som redo-gjorde för diskussionerna. De studenter som inte deltog i gruppmomenten fick skriva en självreflektion.

Resultat: En del studenter gillade inte studieplanerna. Men majoriteten ansåg att de var till stor hjälp. Studenterna såg tydligare vilka externa faktorer som var distraherande och studieplanen visade att deras veckor kanske var överfulla – men också hur viktigt det är att sprida timmarna över hela veckan. De kunde också identifiera en brist på självdisciplin som ledde till att de inte jobbade 40 timmar per vecka.

För läraren är det svårt att se om någon student hamnar efter när kursen examineras med en sluttenta – lättare om examinationen sker mer kontinuerligt.

I utvärderingarna säger studenterna att studieplanerna har förbättrat deras studieteknik.

Det finns dock ett problem. Den här typen av arbete med studenterna tar tid ifrån det akademiska kursinnehållet, och läggs istället på att lära ut studieteknik (vilket inte finns med i kursplanen?). Det finns ett behov av systematiskt samarbete på institution/fakultet avseende studieteknik. Skulle ett generellt studieteknikprogram vara bättre än att offra kurstid? Hur kan vi arbeta tillsammans?

DiskussiongGer ni tips på hur man ska plugga? Ja, t ex vikten av att anteckna. Föreläsningen är inte slut när man lämnar salen – gå igenom anteck-ningar. Kommenterad version av ppt får studenterna efter föreläsningar. NB – detta har endast gjorts inom den här delkursen. Svårt att veta vad man ska göra på en ”tom” dag; man kan inte bara sitta och läsa samma bok.

gStudenterna tycker det är svårt att veta hur man lägger upp tid. Styr examinationsformen hur man (upplever att man) ska studera? Ja, viktigt att koppla examinationsformen till hur man undervisar etc.

gTrots allt kanske bäst att inte koppla loss det här arbetet helt från ämnena och göra till en separat kurs – fortfarande viktigt att behålla den ämnesspecifika kopplingen. Det ger mer om studenten lär sig detta inom ramen för det specifika schemat och de specifika förutsätt-ningarna inom kursen.

gKan SI-mentorerna ta över arbetet med den här typen av studieplaner? Ja, det är en möjlighet. Men det finns en farhåga att man lägger för mycket arbete på SI-mentorerna om de ska hålla i detta på något sätt. Men kanske en workshop per termin inom SI som tar upp studieplaner. Mentorer kan behöva någon form av utbildning för att kunna lära studenter att göra studieplaner, om de ska göra det. Ansvaret måste ligga på universitetet, inte SI-mentorer. SI ger fantastiskt resultat, men ibland svalnar intresset. De som slutar säger att de inte vill studera i grupp. Komplettera SI med ett sådant schema för det individuella arbetet – kombination. Viktigt att vi är medvetna om olika lärstilar hos studenter.

7

gSI-mentorer bra på att ta upp studieteknik. Kanske göra SI-mötena obligatoriska? Svårt att göra SI-mötena examinerande på det sättet.

gÄr det en idé att ha en speciell aktivitet för de som mår dåligt och är stressade? Ja, men de som kommer och säger att de mår dåligt kan man redan nu hjälpa med olika åtgärder. Det här är dock ett problem för fler, som bör breddas till att involvera alla.

gVäldigt klargörande. Fint att visa bilden på introduktionskursen för att bygga en brygga t.ex. från gymnasiet. Läge att ta upp på introduktionskursen. Ja, men inte bara som ett engångstillfälle, utan som en kontinuerlig process. Men UTAN att det tar för mycket av tid. Studievägledare anordnar generella tillfällen för den här typen av verksamhet, men det når väldigt få studenter.

gDet finns hjälp till självhjälp redan nu, på studievägledarnas hemsida på HT. www.ht.lu.se/studera Studieplanering – man loggar in med STIL-id och kan göra en plan. Även lärare kan använda de resurserna! Generella kompetenser som ges mer legitimitet om det kommer från lärare.

gDet kanske är klokt att LÄRAREN också gör en slags studieplan – hinner studenten med allt man tänker? Hur har man tänkt att studentens tid ska räcka till? Vi kan inte kräva 100 tim-mar ena veckan och sen 2 timmar andra. Har vi egentligen mätt hur mycket tid vi tänker att studenternas arbete för en kurs tar? Och var det ligger under terminen? Förhoppningsvis ska alla delkurslärare säga hur länge kursen håller på, hur många timmar det bör innebära i tid osv.Cecilia visar sin egen tidsplan för sin egen vecka som exempel för att visa hur en lärares tidsplanering kan se ut.

gKurser som är beroende av att man ska ut och resa och titta på konst, t.ex. Det kan ta en heldag att göra ett sådant moment – behöver planeras av läraren! Studieplan i dialog med lärare, som måste se till att utrymme finns för detta.

gPlanering är en generell kompetens! Ingår även som ett examensmål. Kanske SKA vara del av utbildningen vi ger. Ganska tidskrävande för lärare – avlastande att lägga en del på mentorer. Vissa saker är generella, andra är kurs/ämnesspecifika. Kan man utveckla ett generellt material som går att använda för alla, som resurs? Och så använder varje ämne det vidare.

gViktigt att baka in mer generella kompetenser i utbildningarna – en sorts balansgång! Viktigt att integrera i kursen, utan att ta för mycket från undervisning.

gGäller att hitta balansgången: de studenter som KAN planera vill inte förlora tid till den här typen av arbete, om det är påtvingat. De studenter som behöver hjälp kan inte identifiera detta själva – om det inte är extremt och de vet om att de behöver pedagogiskt stöd osv. Viktigt med dialog om vad som krävs – läshänvisningar etc.

gDet finns ett behov att få med alla studenter – även de som inte inser att de behöver hjälp med planering förrän det är för sent. Detta påverkar genomströmningen, och därmed ekonomin! Borde gå att hitta medel för att jobba med detta på något sätt för att det borde löna sig ekonomiskt.

8

gBra under grundkursen, men inte under fortsättningskurser. Speciell situation i Sverige, där det nationella systemet tillåter att studenter på en grundkurs kan vara både väldigt erfarna eller helt oerfarna.

gVar det obligatoriska moment? Gjorde alla studenter en plan? Planerna krävdes inte in. Men ett kursmål är att man ska kunna avsluta projekt i tid. För att klara detta skulle man komma på de här tillfällena. Om man inte kunde komma fick man skriva en egen reflektion kring studieplaneringen. Det hade ingen egen provkod, utan var ett av många examinationsmoment inom kursen.

gBehöver kanske inte ta alltför mycket från undervisning om man visar detta på introduk-tionsmöte. Viktigt även för kvällstids- och distans-studenter, som definitivt har mycket ”liv” i sin vecka. Hänvisning till studieverkstaden? Samverkan? Cecilia och Satu menar att det inte kan bli samma koppling till ämnet om det inte sker inom kursen. Och ALLA kan inte gå till studieverkstaden.

gStudentens eget ansvar får inte glömmas bort! Principiellt viktigt att det strikt talat är studenternas ansvar – vi ska inte göra jobbet åt dem. Cecilia och Satu menar att de fick studenterna att se detta. Det blir ett sätt att lyfta studenternas professionalitet!

gResursfråga. Vi bygger upp stödstrukturer RUNT lärarna, istället för att lägga lärarna PÅ lärarna. Mer tid, snarare än externa personer etc.

BETYGSKRITERIER – POLICYFRÅGOR OCH DISKUSSIONTobias Hägerland går igenom det utskickade dokumentet som redogör för en utredning kring policy-frågor rörande betygskriterier. Dokumentet berör inte frågan om HUR betygskriterier ska utformas, utan ramverk etc. Detta ska utmynna i ett dokument som reglerar hur vi hanterar våra betygskriterier.

Vad ska betygskriterierna avse (kurs, delkurs, prov)?Generellt beslut är att betygskriterier skrivs för delkurs. Men det finns mycket snårighet kring frågor om examination/betyg/kurs/prov – Ladok styr till viss del verksamheten och högskoleförordningen har en inbyggd motsättning kring frågorna om examination som gör att det är svårt att göra rätt. Vi måste harmonisera det som kallas ”prov” i Ladok med det som i verkligheten examineras och som sätts betyg på. Betygskriterier för delkurs = prov i Ladok, men detta är inte alltid verkligheten. Del av delkurs är svårt.

Ska betygskriterier vara juridiskt bindande eller inte? Bindande betygskriterier kräver en mer komplicerad process som kräver delegeringar. Man vinner möj-ligen något i rättssäkerhet, men förlorar i flexibilitet och pedagogisk närhet till kursen. Kriterierna ska kunna utvecklas och inte sitta fastlåsta.

I vilken form och vid vilken tidpunkt ska betygskriterier fastställas? Vem eller vilket organ ska fastställa betygskriterier?Poäng att inte överkomplicera detta. När fakulteterna investerar i detta som projekt måste man kunna utvärdera och se att det har blivit gjort. Det behöver dock inte mena att man föreskriver ett visst sätt att göra detta på. Institutioner ska få bestämma själva utifrån hur den egna situationen ser ut. Lämpligt att varje institution har en utsedd ansvarig för betygskriterier, kanske studierektor eller motsvarande.

9

Hur ska betygskriterier göras tillgängliga? Undervisningsplattform, kurshemsida etc. Alla måste veta var de finns, men institutioner kan göra olika. Fakulteterna tar fram en gemensam ramlayout, men utöver det tar institutionerna fram den typ av betygskriterier som passar de olika ämnena.

Viktigt att komma ihåg att dokumentet tillhör institutionen, och behålls. Tillhör inte läraren på samma sätt som en föreläsning.

Betygskriterier ska finnas vid kursstarten – ingen mening med att det ska behöva finnas långt i förväg.

DiskussiongDet står i underlaget att det finns kritik mot icke bindande kriterier. Vad går den ut på? Att det inte finns någon poäng om de inte är bindande. Möjligen mindre rättssäkert. Man kan inte använda dem som hänvisning för en prövning av betyg, t.ex. Men de fungerar bättre som pedagogiskt dokument om de är flexibla.

gDelkurser stämmer inte överens med provkoder. Ny kursplan blir ny kurskod och mer byrå-krati där – kan kriterier följa med? Det blir en utmaning om det visar sig att vissa mål i helkurs inte examineras – det kan leda till extra arbete med att göra ny kursplan, men det är också positivt eftersom det innebär att kursen därmed blir mer stringent. Kursens faktiska innehåll överensstämmer bättre med kursplanen.I nuläget kanske man använder Ladok som ”anteckningsverktyg” för att hålla reda på studenternas delprestationer. Men i nya Ladok 3 ska det komma en ny faktisk anteckningsfunktion.

gOm man inte tycker att tentan prövar de kriterier som sagts vid kursstart, kan man som student säga något om det? Ja absolut, men inte som ett överklagande. (Däremot kan en examinator redan nu, innan kriterier, kor-rigera examination.) Upptäcker man att utfallet blir fel i förhållande till kursmålet så kan man revidera kriterierna. Man behöver fundera på i vilken möjlighet man kan revidera kriterierna under kursens gång.

gViktigt att man tänker på det pedagogiska samtalet, snarare än som ett rättsdokument. Hur förhåller sig kriterierna till innehållet i kursplanen? Man kan behöva revidera kursplaner. Exempel på kursplanetänk i Kristianstad. Numrerade lärandemål, med specificering av exakt var vilket mål examineras. Detta kan bli väldigt instrumentellt. Men det är ett sätt att belysa var lärandemålen behandlas.Vi riskerar att skapa en chimär av klinisk precision. Det ska handla om diskretionär prövning som ger ramar, men som tillåter en människa med sitt omdöme att faktiskt göra en prövning.

gInte bindande kriterier – hur stort tolkningsutrymme finns?Stort. Kriterier ska ses som en konkretion av redan befintlig bedömning. Det finns två sätt att se på och arbeta med betygskriterier: å ena sidan som ett juridiskt dokument, som möjliggör en annan typ av rättssäkerhet men som medför en större byråkratisk apparat och ett mer instrumentellt förhållningssätt till undervisning och betygssättning, och å andra sidan som ett pedagogiskt verktyg som konkretiserar den bedömning som sker och som möjliggör en tydligare kommunikation med studenterna om vad man kräver av dem. Projektgruppen har hela tiden utgått ifrån att HT-fakulteterna ska arbeta med den senare varianten.

gVisst är det enklare att ändra i kursplaner nu? En del saker kan man ändra utan ny kursplan. Men fortfarande svårt att ändra i kursmål. Förhoppning att det ska vara lättare att revidera kursplaner om vi ser att det finns pedagogiska skäl att göra detta. Viktigt att vi inte drar oss för det arbetet. Hoppas att fakulteten hjälper oss med detta!

10

gÖvergripande kursmål – en del mål återkommer på fler delkurser, vilket är ok. Generell kompetens som inte examineras på det sättet i en specifik tenta, t.ex. Med den modellen som vi har så sätter vi betyg på delkurser, vilket sedan sammanräknas i helkursbetyg.

gKriterierna ska föreligga vid kursstart. Vilken kurs? Delkurs eller den helkurs som delkursen ingår i? En helkurs kan sträcka sig över två terminer, och den sista delkursen på andra terminen ligger långt ifrån helkursens start. Litteratur och schema ska finnas en månad innan kursstart – bra om detta finns samtidigt? Viktigt för studenter med särskilda behov, t.ex. Svårt med en delkurs som löper över två terminer, men ok. Beställa kurskod är inte ett SÅ stort jobb – lite meck, men det ska inte stå som en så stor bromskloss.

gDen praktiska situationen när man ska rätta en hög med tentor: förtydligande för exami-nator och lärare att det viktiga är att kommunicera med studenterna. Viktigt hur tentan är konstruerad, men också at kommunikationen med studenterna är viktigare än hur dokumentet ser ut. Exempel med en hemtenta som delades ut med tydliga betygskriterier ledde till att det inte förkom några klagomål på bedömning!

gÄr det så att vi kan ha samma kursmål som återkommer i fler delkurser? Uttrycka sig väl i tal och skrift – återkommer i alla moment, men inte vid ETT examinationstillfälle. Progres-sionsfråga? Progression inte så mycket INOM en helkurs utan vidare från en helkurs till nästa.

gInvolvera studeranderepresentanter i framtagandet av betygskriterier? Intressant att diskutera, men det är viktigt att komma ihåg att betygssättning aldrig får uppfattas som en förhandlingsfråga. Viktigare att kriterierna är levande i undervisningen.

gVem kan tänkas göra revideringar av kriterierna i framtiden – de lärarna som ska arbeta med kursen i framtiden? Kan en lärare helt enkelt ta över en tidigare lärares kriterier? Mycket av det praktiska kring detta behöver diskuteras på institutionsnivå.Hur lättrörligt är detta dokumentet? Kan varje vikarie skriva nya kriterier? Bör ses som ett kvalificerat dokument som skapats med eftertanke och som följer med kursen.

gAntalet delkurser lite svårt. Är lärarutbildningen med i detta och finns där problematik i samarbetet med Kristianstad? Ska de delkurserna med i det arbetet? Lärarutbildningen är en fråga för sig. Inte med i de uträkningar som gjorts hittils.

gFara att man binder fast sig i för hårda mallar. Viktigt att kriterierna innehåller en flexibilitet, annars blir det att man rättar efter en checklista. Man måste få se detta som en process – hur ska kriterier fungera? Vissa kriterier behöver kanske omarbetas efter att de har använts ett par gånger, om de inte fungerar.

gBlir kriterierna något mer än HUR man bedömer kursmålen? Nej, det är just för att göra den bedömningen som görs mer tydlig och konkret. Även ett sätt att visa hur man ska göra graderingen på skalan. Kursplanens mål är det som gäller som föreskrifter.

11

SFS RAPPORT OM UTBILDNINGARS ANVÄNDBARHETSusanne Persson, vice ordförande för Humanistiska och Teologiska Studentkåren (HTS), presenterar Sveriges förenade studentkårers (SFS) rapport från 2013 ”Utbildningens användbarhet: Sveriges förenade studentkårer om syftet med högre utbildning”.

Rapporten kom till efter en fråga från SFS till sina medlemskårer om vad de tyckte var viktigt; detta var den viktigaste frågan, och också den största identifierade bristen.

Vad är användbarhet? Vidga begreppet att inte bara förstås som ”anställningsbarhet” i snäv mening. Målsättningen måste vara att ge studenterna verktyg att själva utveckla sin kunskap genom ett långt och föränderligt arbetsliv.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och praktik efterfrågas av studenter och det är ett viktigt sätt att nå arbetsmarknaden. Viktigt med väl genomtänkt praktik; inte nödvändigtvis som direkt inkörsport, utan som ett sätt att omsätta sina kompetenser i praktiken.

Kvalitetsaspekten av praktikplatser – många utbildningar erbjuder detta, men det brister ibland i kvalitén på det som erbjuds. Handledare på arbetsplatsen känner inte till utbildningen och kopplingen blir svag.

Även undervisning kan göras mer användbar. Yrkesspecifika kunskaper blandas med generella kompe-tenser. Vi inom HT har en större betoning på generella kompetenser, mindre på yrkesspecifika färdig-heter. Man måste även lära sig att kommunicera vad man kan.

HT ligger i framkant gällande generella kompetenser, men hur mycket ska vävas in i utbildningen och hur mycket ska ligga ”utanför”? Diskussion kring det egna lärandet under kursens gång en viktig aspekt här. Studentens eget ansvar också! Det gäller att kunna identifiera vilka kompetenser man behöver; redskap för det kan lärosätet tillhandahålla.

SFS rapport ”Utbildningars användbarhet” utmynnar i ett antal uppmaningar till lärosätena:• Utreda möjligheten att erbjuda fler studenter poänggivande praktikkurser av hög kvalitet.• Göra det obligatoriskt för alla VFU-handledare att genomgå en handledarutbildning och se över

studenttätheten på VFU-platserna.• Förbättra informationen till blivande och aktiva studenter om utbildningen och vilken arbetsmark-

nad den öppnar för. • Använda studenternas synpunkter från kursutvärderingar som underlag för att utveckla utbild-

ningarnas användbarhet samt utveckla och testa nya metoder för kursvärdering.• Arbeta aktivt för att synliggöra lärandemålen för studenterna och uppmuntra undervisningsinslag

där studenterna ska reflektera över det egna lärandet.• Utreda på vilket sätt fler studenter skulle kunna involveras i lärosätets forskning.

Den första punkten utreds redan på HT-fakulteterna och den andra punkten gäller mest yrkesutbild-ningar, varför den inte är relevant för alla närvarande. Övriga punkter diskuteras i mindre grupper; diskussionerna redovisas nedan.

Förbättra informationen till blivande och aktiva studenter om utbildningen och vilken arbetsmarknad den öppnar för. Detta sker på tre olika nivåer: HT, institution och ämne

12

Ska arbetsmarknaden spela in i utbildningen? Arbetsmarknaden är bredare än vi kanske tror, bra att försöka informera mer om detta. Viktigt att framhålla generella kompetenser.

Användbarhet – för vad då? När vet man vad som är användbart – när man går kursen eller flera år senare?

Alumnverksamhet är viktig. Alumnporträtt på hemsidan, alumnundersökning för att ta reda på var studenter tar vägen och hur de ser på sina kompetenser, ta in alumner i undervisningen för att prata om deras väg. T.ex. har ämnet Engelska tagit in alumner på introduktionsmötet eller första dagen för att inspirera. Många som läser ämnet är oklara över vad de kommer att använda ämneskunskaperna till. Även mer erfarna studenter skulle kunna ”delta” på något sätt i undervisningen för nybörjare.

Vad kan man göra för att underlätta alumnverksamhet? Sätta fotspår som studenter kan välja att gå i, visa på värdet med att knyta kontakter.

Jobba vidare i lärandemiljön med att visa vad de generella kompetenserna kan leda vidare till – såsom textförståelse, analys, skrivande etc. Exempel från filmvetenskap: man ser kanske endast filmkritiker som yrkesalternativ men kunskaper kan vara viktigare än att ha ett tydligt mål.

Erbjuda gästföreläsning som den Mattias Persson hållit i, där man nämner kompetenser som efterlysts i jobbannonser och hur väl detta stämmer överens med kunskaper studenter förvärvar.

Viktigt med kommunikativ förmåga, tilltro till den egna kompetensen och förmåga att kommunicera vad man kan.

Studenter möter forskare i Speeddating – insyn i användbarheten av utbildning och forskning

SFS kan uppmana lärosätena att lärarna ska kunna ”visa” studenterna vad utbildningen kan leda till för arbete.

Information på webben där man ”visar” vad vi gör i utbildningen och forskningen.

Film om utbildningens användbarhet.

HTS arbetar med projektet HYBRID (löpande arbete med arbetsmarknadsfrågor) och efterfrågar mer dialog mellan kår och lärosäte i dessa frågor.

Kan man göra ett ”inside HYBRID”, internt evenemang för att diskutera hur utbildning och forskning görs användbar?

Använda studenternas synpunkter från kursutvärderingar som underlag för att utveckla utbildningarnas användbarhet samt utveckla och testa nya metoder för kursvärdering.Svårt att veta på sikt vad något är användbart för. Exempel med att det man tror att man tycker är viktigt under tiden man pluggar kanske inte blir det som är mest användbart senare i livet. Svårt för studenter att veta. Diskussion mellan lärare och student kring utvärderingar så att man får något ut av dem. Även om man gör skriftlig anonym enkät så är ett samtal ett viktigt komplement – kanske särskilt vid program. Svårt med låg svarsfrekvens – kan man använda resultat om det är få studenter som har svarat. Då är det bättre med samtal. Helkursutvärdering kanske inte behöver vara i fokus; eller man kan använda tidigare studentkullars svar.

13

Generella kompetenser finns inte med i HT:s gemensamma kursvärderingsenkät! Kan man ta med detta på något sätt? NB – Utbildningar som helhet utvärderas inte – och där kunde man utvärdera det generella mycket bättre. Kan detta vara en del av alumnarbetet?

Studenter vill veta vad läraren faktiskt GÖR med den feedbacken som man får.

Kommunikation med studenter. CTR som exempel – följer alla regler som finns. Administratör sköter själva inmatningen. Resultatet går till lärare och ämnesråd, som diskuterar och lägger in kommentar i slutprodukten. Rapporten skickas på mail till studenternas studentmail och publiceras på kurshemsidan. Nytt kurstillfälle har börjat när rapporten är klar. Hur ska man presentera kursutvärderingsrapport för nya studenter? Presentera vissa punkter.

Viktigt att synpunkter kan leda till förändring, men det ligger i systemet natur att en förändring inte kan ske från termin till nästa – man vill kanske också se om viss kritik återkommer över tid innan man gör alltför stora förändringar i en kurs.

Problem kring hanteringen av kursvärderingar kan göra att de inte används på bästa sätt. Låg svarsfrekvens ger resultat som inte kan anses tillförlitliga. Svarsfrekvens bättre med papper men eventuellt mer tekniskt strul. Studenter har inte koll på policy kring utvärderingar. Problem med studentmail vid digitala utvärderingar – om den inte används är det svårt. Behövs kanske nya metoder för detta också!

Arbeta aktivt för att synliggöra lärandemålen för studenterna och uppmuntra undervisningsinslag där studenterna ska reflektera över det egna lärandet.Ligger inte på lärosätenivå, utan på läraren. I samband med kursstart, men också vid examination! Fördel om läraren metakommenterar sin undervisning och talar om vad det är de håller på med, i relation till lärandemålen. Och även i kursvärderingar.

Uppmuntra undervisningsinslag. Pratat om olika sätt att reflektera kring vad man har lärt sig – även un-der kursens gång, inte bara i slutet i samband med en utvärdering. Beror på ämne och undervisningsform hur detta kan gestalta sig. Visa för studenterna vilka arbeten de kan tänkas söka, under utbildningens gång – detta gäller även läraren, inte bara arbetslivskoordinatorn och studievägledare.

Utreda på vilket sätt fler studenter skulle kunna involveras i lärosätets forskningVad menas med ”involvera” i forskning? Poänggivande kurser där man är med i forskningsprojekt, med t.ex. examensarbete? HT har i allmänhet inte en forskningskultur där detta är direkt görbart – individuella projekt, vilka metoder man använder osv. Svårt att lägga ut en specifik uppgift till en student. Om inte kopplat till poäng – bara se som en erfarenhet att vara med?

Studenter på masternivå på CTR deltar i forskarseminarier – men inte så överallt. Detta vore bra!

Lingvistikämnets studenter skriver uppsatser inom projektet, masterstudenter, även kandidatstudenter, många studenter skulle vara tacksamma för att få göra det.

Hålla på akademisk frihet – står i motsättning till att en forskare försöker ragga studenter till specifika uppgifter. Studenter måste själva få välja. De borde få betalt om de får tråkiga uppgifter. Fara att man skapar ”skuggdoktorander”.

Varför involvera studenter i ”forskning” och inte i ”utbildningen” (inte bara forskningsmässigt utan

14

generellt)? Juridiska fakulteten t.ex. har ett amanuens-system där studenter jobbar med nätkurser som support. Ettårig anställning.

Även detta med att vara med i forskning kan handla om att utveckla generella kompetenser. Dock svårt att se hur detta kan gå till givet de viktiga restriktioner som SFS rapport själv beskriver på sid 21-22.

Studenter skulle vara intresserade av små extrajobb/uppgifter som gynnar fördjupningen av utbildningen, eller forskningsförmågor osv. Se hur utbildningen ser ut när den blir forskning på högre nivå. Svårt med anställningsformer, dock.

A-nivån, intervjua forskarna, särskilt doktoranderna, i ämnet, redan då får de veta lite om forskningen, hur jobbar ni med forskningen här? Det behöver ske fler möten mellan studenter och doktorander och lärare. Viktigt för studenterna att få se att den egna institutionen har framstående forskare inom ämnet.

Synliggöra forskningen mer i undervisningen, inte fakta om den och den tidsåldern utan att undervis-ningen är forskningsbaserad. T.ex. leta upp en vetenskaplig artikel inom kursens ämne och placera in den i kursen, som tentauppgift.

Upplysa om och visa att det inte råder konsensus, att det finns olika forskningsperspektiv; vetenskapen är inte monolit, det är konkurrerande, inflammerad debatt, ta upp en sådan. Starkt kopplat till hur studenterna reflekterar över vad de själva gör, det blir för mycket envägskommunikation.

KVALITETSDIALOGER 2014HT-fakulteterna genomför en gång om året kvalitetsdialoger med institutionerna. I dessa deltar prode-kanus (Lars Berggren) samt utbildningsledare (Alexander Maurits och Hege Irene Markussen). Dialogerna är frikopplade från budgetdialogerna. LU centralt har kvalitetsdialoger med fakulteterna enligt liknande modell – även dessa frikopplade från budget.

Kvalitetsdialogerna genomfördes under mars och april 2014. Resultatet har rapporterats preliminärt i grundutbildningsnämnden och ska slutrapporteras i november.

Övergripande frågor till institutionernaVi hoppas att dialogen ska ge oss en djupare förståelse för vad ni vid er institution avser med utbildnings-kvalitet och vad som präglar ert kvalitetsarbete. Hur definierar ni utbildningskvalitet? Vilka indikatorer har ni på att utbildningen vid institutionen håller hög kvalitet? Vilka delar av kvalitetsarbetet prioriterar och/eller vill institutionen prioritera?

Generella intryck:• Helhetssyn – hela utbildningsförloppet, progression – varje moment som del i ett större sam-

manhang. Leder till att alla, ledning och lärare, ser saker i ett större sammanhang• Lärandemiljö – kännetecknas av bl.a. att studenterna stimuleras att tillägna sig kunskap och

färdigheter, bra seminariemiljöer, materiell infrastruktur (bibliotek, bra lokaler, studieplatser osv)• Pedagogiskt och vetenskapligt meriterade lärare

Specifika frågor till institutionerna ställdes inom 6 områden: genomströmning, kursplaner, internationella program, UKÄ-utvärderingar, genus-, etnicitet-, och mångfaldsaspekter i utbildningen, samt pedagogisk meritering. Frågorna återfinns i kursiv stil nedan.

15

GenomströmningPå HT-fakulteterna har, bl.a. utifrån en tidigare genomförd genomströmningsanalys och ett diskussions-underlag utarbetat av GU-prefekten på SOL, Marie Källkvist, frågan om genomströmning (retention) aktualiserats. Hur resonerar institutionen om genomströmning? Finns det vid institutionen goda eller dåliga exempel då det gäller genomströmning? Vilka framgångsfaktorer alternativt problem finns det i dessa utbildningar? Vilka åtgärder vidtar institutionen för att öka genomströmningen i de fall där det är önskvärt?

Intryck från institutionerna:• Genomströmning på grundkurser påverkas av söktrycket, och leder till problem för utbildningar

med lågt söktryck• Är program eller fristående kurs ”bäst” för genomströmningen? Flera institutioner diskuterar

förslag till nya program• Distanskurserna – särskilda förutsättningar påverkar genomströmningen negativt. Diskussion om

olika sätt att följa upp prestationen för dessa kurserna. Bra exempel på hur man gör detta?• Låg genomströmning behöver inte vara en indikation på bristande utbildningskvalitet – det behövs

en diskussion om själva genomströmningsbegreppet• Studiestödjande insatser, t.ex. SI och introduktionsverksamheter

Diskussion:gSOL – balans mellan kandidatprogram och fristående kurser – båda har en plats. Distanskurser minskar på några ämnen – samma kurs ges två gånger, distans och campus. Färre distanskurser – mer pengar på campuskurser, eftersom vi tror att vi kan få de studenterna att stanna kvar. Vill lägga våra resurser på våra lärare, inte en massa stödstrukturer RUNT dem.

gÄmnen som har många distanskurser: genomströmningssiffror är förlustaffär. Men nätkurserna och nätstödd undervisning kommer att vara verklighet för alla i framtiden. Vissa typer av material osv kom-mer att hamna på nätet. Nätkursernas genomströmning borde redovisas separat! Så att de inte drar ner institutionernas siffor. Om man lägger ner allting nu så förlorar man kompetens och rutiner. Bättre att fokusera på att ge vissa delar på nät än att ge exakt samma kurs BÅDE på distans och campus.

gMOOCs (Massive Open Online Courses) måste också vara kostnadsfria. Dessa kan inte heller vara med i genomströmningssiffror. Kan vi erbjuda utbildning oavsett om vi vill att studenter ska ta examen eller inte?

gAntagningen är mer komplex än förr – man kan ändra sig senare. Distanskurserna först att falla bort när en student har för mycket att göra. Men man kan inte avregistrera studenter efter en månad, trots att dessa de facto har hoppat av.

gViktigt att komma ihåg att begreppet genomströmning kan bli förödande för kvalitén. Hög genom-strömning kan tvärtom vara en indikation på LÅG kvalitet. Katastrofalt tilldelningssystem. Genom-strömningen kan inte få styra trots att det är den rådande ekonomiska modellen. Vad göra? Börja tala om ”aktivitet” istället för genomströmning. Har studenten gjort något? Student som tenterar och blir underkänd kostar inte mindre.

gÄmnet Historia noterar att genomströmningen har ökat sen flytt till LUX (på första delkursen som getts på grundkursen) – visar på hur viktigt det är med en god lärandemiljö?

KursplanerKursplanen är ett juridisk viktigt dokument (regleras t.ex. i Högskoleförordningens 6 kap., 14-15 §§

16

samt i olika dokument vid LU) men kursplanen kan också användas som ett pedagogiskt instrument. På vilket sätt kan kursplanerna användas i arbetet med att stärka utbildningarnas kvalitet? Kan eller bör kursplanerna utformas på ett annat sätt för att bättre fungera som ett verktyg i den pedagogiska verksamheten?

Intryck från institutionerna:• Behovet av att tala om kursmål och kursutvärderingar med studenterna• Vikten av att definiera var under kursen olika mål examineras• Kursplanehanteringen är alltför styrd och handläggningstiden är för lång, varför kursplanerna

sällan blir ett pedagogiskt verktyg. • Betygskriterier som ett komplement till kursplanen

Diskussion:gKursplan borde vara ett pedagogiskt verktyg, men det kan bli tvärtom. Kursplanens utformning kan i värsta fall vara ett hinder för pedagogik genom att vara så styrande. Hanteringen kan stå i vägen för att utveckla kursen, om man drar sig för att ändra något. Kursplanehanteringen har dock effektiviserats mycket under senare tid.

Internationella program I förekommande fall: Hur ser sammansättningen av studentgrupper ut på de internationella program som er institution har? Är ni nöjda med sammansättningen som den ser ut i dagsläget? Hur och på vilket sätt bör sammansättningen förändras?

Vi återkommer i den här frågan.

UKÄ-utvärderingarUKÄ-utvärderingarna av utbildningarna vid HT-fakulteterna är i princip klara. Har, och i så fall på vilket sätt, utvärderingarna bidragit till kvalitetsarbetet på institutionen? Vilka, om några, lärdomar har man dragit och vilka konsekvenser har detta fått för utbildningarna vid institutionen?

Intryck från institutionerna:• Beskrivs som ett omfattande och bitvis tungt arbete• Har främjat kvalitetsdiskussionerna och resulterat i genomlysning av utbildningarna• Har satt ljuset på examensmålen och huruvida dessa examineras i utbildningen• Kvaliteten i examensarbetena i fokus på ett annat sätt än tidigare• Kritiken mot utvärderingssystemet, dvs. ett alltför snävt fokus på resultat och examensarbeten,

kvarstår

Finns positiva saker att säga även om vi har varit kritiska mot utvärderingsprocessen.

Diskussion:gHur utbredd och skarp är kritiken?

Mycket. Men starkare i början när man först inser att modellen inte passar alla typer av utbildningar. Kritiken har lett till att man inte har velat gå ut och vara glad över positiva resultat.

gFinns korrespondens mellan hur man utfallit i utvärdering och vad man tycker om systemet? CTR upplever att det har varit en positiv process med rättvisande resultat, som lett till att man jobbat kon-struktivt med de utbildningar som fått kritik.

17

gIntressant att få ett stort antal externa bedömare som bekräftar att man bedrivit en stringent betygs-sättning. Kul även för studenter vars uppsatser som bedömts hålla hög kvalitet.

Man lyssnade på kritiken men kunde inte ändra systemet halvvägs igenom. Däremot lade senare bedö-margrupper möjligen vikten lite mer vid andra saker än bara examensarbetena.

Tillämpning av genus-, etnicitets-, samt mångfaldsaspekterI HT-fakulteternas handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald (Dnr HT 2013/468) fastslås att fakulteterna ska göra en översyn av litteraturlistor ”ur ett jämställdhets-, likabehandlings- och mångfaldsperspektiv”. Denna översyn ska resultera i en rapport till fakultetsstyrelsen. I fakulteternas examensbeskrivning för kandidatexamen (gäller kombination av fristående kurser) stadgas vidare att studenten efter genomgången utbildning ska ”kunna tillämpa genus-, etnicitet- och mångfaldsaspekter”. Att studenter vid HT-fakulteterna ska få dessa färdigheter att kunna tillämpa kritiska perspektiv är rimligt och en kvalitetsfråga, men hur säkerställer institutionen av studenterna uppfyller detta mål (sett ur en kandidat-, magister- eller masterutbildning i sin helhet)?

Vi återkommer i den här frågan.

Pedagogisk meriteringGoda insatser av våra lärare är en förutsättning för utbildningskvalitet. På vilket sätt befrämjar insti-tutionen pedagogisk meritering, dvs. hur uppmuntras god pedagogisk kompetens hos enskilda lärare eller lärarlag? Vilka metoder skulle institutionen förorda för att stärka den pedagogiska kompetensens ställning?

Intryck från institutionerna:• Pedagogisk skicklighet behöver uppvärderas (jfr synen på vetenskaplig skicklighet)• Institutionerna är positiva till någon form av belöningssystem för pedagogiskt skickliga lärare• Finansieringen för en sådan reform, t.ex. inrättade av det som andra fakulteter kallar för peda-

gogisk akademi, kan inte vara avhängigt en enskild institution

Utredning om pedagogisk akademi pågår – ännu ej förankrat.

Diskussion:gSvårt att bedöma – kursvärderingar som de görs nu är svåra/omöjliga att använda. Hur ska man göra en ”portfölj” som går att använda? Vem ska bedöma de som söker? Enligt vilka kriterier?

gRisk att man endast lockar de som redan är ”pedagogiskt frälsta”? Befordring och anställning viktigare.

Övriga synpunkterIntryck från institutionerna:

• Bristen på resurser och dess konsekvenser för utbildningskvaliteten (t.ex. lågt antal kontakttimmar)• Önskemål om mer specificerad statistik för t.ex. distans- och kvällskurser• Vikten av att freda grundutbildningsresurserna• Alla institutioner önskar fler utbildningsplatser• Resurser behövs för pedagogiskt utvecklingsarbete och kursutveckling

18

Studierektorsinternat 24 oktober 2014, Ystad saltsjöbad

PEDAGOGISKT STÖD – CHRISTEL BERGChristel Berg blev inbjuden till grundutbildningsnämnden för att berätta om pedagogiskt stöd, vilket ledde till en diskussion om hur man kan stötta undervisningen för särskilda behov. Nämnden beslutade att ta upp frågan på studierektorsinternatet.

Christel Berg presenterar verksamheten vid LUGlobalt perspektiv – konferenser om studenter med funktionsnedsättning i högre utbildning. ”Universal design in learning” – konferens. Jämför vår lilla studieverkstad med USA, där universitet kan ha ”support centres” som anställer 50–60 pers. Student med funktionsnedsättning kan få hjälp på alla möjliga sätt.

Christel Berg (fortsättningsvis CB) jobbar med ett EU-projekt med olika samarbetsländer. Andra länder inte kommit så långt.

I Sverige finns nationell referensgrupp med en samordnare – delar med sig av dokument och erfaren-heter. Ny lag som kommer 2015 – om det inte är tillgängligt är det diskriminering. Man kan än så länge bara anmäla fysiska förutsättningar, inte pedagogik. Studenter kommer i framtiden att kunna anmäla bristande tillgänglighet, och även överklaga pedagogiskt stöd.

Avdelningen Pedagogiskt stöd vid LU jobbar inte med fysisk tillgänglighet, endast pedagogisk. Filosofiska institutionen hade en serie möten med lärare med fokus på dyslexi, som var rätt vanligt på ämnet. Även med CB och en student. Dokument på hemsidan med hjälpsamma råd på praktiska saker som gör studierna mer inkluderande. Bra för alla studenter med funktionsnedsättning.

När man kontaktar Pedagogiskt stöd behöver man någon form av intyg. Ofta finns tidigare utredningar och studenten är medveten om sitt problem. Men det finns även många som inte har haft en dyslexi-utredning. I skolan kan man få hjälp utan en utredning – och när man kommer till högre utbildning måste man då utredas. Krock mellan system. 25–30 personer per år som hamnar i den situationen. Specialpedagog på Pedagogiskt stöd kan göra en utredning; kön dit är 6–8 veckor, men under den perioden kan studenten också få något stöd. Tidigare problem om man har dubbeldiagnos – dyslexi plus ADHD. Förr trodde man att det ”växer bort” – nu vet man att man kan ha det som vuxen och det kan utredas. Vårdcentralerna ska ta det första samtalet och skicka remiss vidare.

LU: i de fall där man ser att det inte handlar om dyslexi, utan istället koncentrationssvårigheter – skickas självremiss till studenthälsan. Därifrån remiss vidare – men denna kan ta upp till 1 år. Utredningen i sig svår att genomgå för någon som har det svårt med koncentration osv. Svårt att vänta i ett år på att allt ska bli klart, så studenten får en mentor under tiden.

Det är sällan det handlar om EN diagnos: ca 40% av ADHD-fall har också dyslexi. Mentorstöd (för dyslexi) kan sättas in, men man anar att mer finns bakom. Många upptäcker själva att de kanske även har neuropsykiatriska problem under processen.

1994 erkändes dyslexi som en sjukdom som berättigade till pedagogiskt stöd. Färre studenter vid universitetet – en del fick nog stöd på något vis ändå. 1993–94 startade statistik. (Debatt om elallergi – är detta en funktionsnedsättning?) Man fokuserade mycket mer på fysisk tillgänglighet och fysiska funktionshinder som rullstol etc.

19

Fortfarande problem även med fysisk tillgänglighet på en del ställen – punkter i golvet som leder fel; punktskrift i tavlor- men hur hittar man tavlor? Osv.

Intyg accepteras oavsett ålder – men kan kompletteras.

När kommer studentera? En del blivande studenter (ofta de som har Aspbergers) kommer i slutet på våren för studiebesök, gärna med föräldrar, för att reda ut vad det finns för stöd. Föräldrar ofta förvånade över att det finns så mycket stöd.

Andra kommer i början på terminen med intyg för att höra vad de kan få för stöd. Bra att man kan pröva.Tredje gruppen kommer när man har missat en eller två tentor och inte riktigt förstår varför – ofta efter en dialog med studievägledare.

Viktigt med studievägledares information vid introduktionsmöten om funktionshinder, som avdramati-serar och beskriver vad man kan göra.

Fjärde gruppen kan kallas ”brandkårsutryckningar” – där problemen gått alltför långt, med misslyckade tentor, problem med CSN osv. Akut hjälp behövs – studievägledare. Sjukskrivning kanske behövs – studenten behöver även hjälp med alla papper, intyg osv. En person med ADHD har mycket svårt att hantera all byråkrati kring den egna situationen.

Slutligen, de studenter som klarar sina studier ok fram till mer avancerad nivå – t.ex. kandidatuppsats. Stort pedagogiskt problem om studenten har blivit ”framsläppt” via många grupparbeten och ”snälla” lärare, med ofullständiga kunskaper/färdigheter – och sedan helt enkelt inte har förmåga att klara att skriva en uppsats. Då behövs pedagogiskt stöd, snarare än att en handledare får arbeta för mycket för att hjälpa. Man måste fokusera på kursmålen på alla nivåer – studenten måste klara dessa! Gäller kanske särskilt program, där man inte drar i bromsen förrän mot slutet av terminen.

gDet finns ju utvecklingspotential hos alla studenter – svårt för en lärare att veta när man ska säga ”stopp”?Viktigt med positiv feedback. Man kan utvecklas även med dyslexi.

gIbland dock tvärtom – att man VILL dra i bromsen. Studenten kanske inte har insikt i att en avancerad nivå blir jättesvårt. Om man klarar B-kursen kanske ett samtal behövs om att C-kursen inte är möjligt.

gJa, men man kan inte direkt hindra någon från att söka vidare. Studenten kanske försöker men kommer då inte vidare och klarar inte studierna.Problem då när studenten står med lån och en halvfärdig utbildning som studenten inte kan använda. Kan bli ett fall för avskrivning hos CSN, alternativt att man kan få mer studiemedel.

gTycker du att man ska ha samtal och avråda?Individuell bedömning. Pedagogiskt stöd står till tjänst för hjälp med detta för att reda ut hur studentens situation blivit som den blir. Alla har rätt att misslyckas och prova på!

gAvrådningssamtal kanske först aktuellt mellan B och C kurs. Besvärande situation. Problem att just i dessa fall finns inte bakgrunden med stringent pedagogiskt stöd. Finns ingen bak-

20

grund och inte något direkt att ta på – möjligen bara en känsla av att studenten kanske inte riktigt skulle klara sig vidare?

gBäst om studievägledaren kan ta den här typen av samtal?Ja. Läraren kanske har haft lite samtal, men man kommer inte vidare. Läraren kan ta det vidare till studievägledaren. Större chans att studenten öppnar sig för någon som inte ska sätta betyg. Samtalet kan öppna nya kanaler och leda till insikt hos studenten.

Viktigt att studenten blir sedd! Annars blir studenten en ”drop out” som bara ogillar universitetet. Uppföljning av studenter sker – kolla igenom Ladok. Hur går studierna? Uppföljningssamtal. Studenterna uppskattar uppmärksamheten.

Vad händer när studenterna kommer?Studenterna ofta lättade när det fått information. Mer pedagogiskt stöd här i grund- och gymnasieskola!Studenten får berätta om sin situation. Man tittar på intyget. Studenten fyller i en ansökan om peda-gogiskt stöd. Studenten ska kryssa i att de ska ta kontakt med studievägledare, samt att de förstår att det är examinator som i slutändan måste få besluta om examinationsform. Särskilda önskemål om t.ex. muntliga tentor är just önskemål. Man behöver börja med att prova ordinarie examination, därefter särskilda metoder. Pedagogiskt stöd skulle dock önska att man kunde få lova extra tid på salstentamina.

gStudenternas rättighetslista – kan man här skriva in en rättighet till förlängd tid vid salstenta om man har pedagogiskt stöd?Kursplanen reglerar examinationsform. Lätt att ändra TID för tenta, men i andra fall behövs en dialog med examinator etc. Ofta inga problem.

gFörslag att man på varje kurs har beslutat redan i förväg vilka alternativa examinationsfor-mer som kan tänkas sig OM det kommer en student med särskilda behov. Diskussion mellan lärare om vad som kan ändras, vad som måste stå fast, osv.

gVad händer om man inte kan anpassa sin examinationsform? Studenten måste acceptera detta.

Viktigt att komma ihåg att det handlar om kompenserande stöd som ska ge likvärdiga förutsättningar. Ska inte handla om att göra en gräddfil eller att det ska bli lättare för den student som har särskilda behov!

Skriva in generellt i alla kursplaner att man ska ha rätt till muntlig tenta istället för salstenta? Problem med progression om studenten aldrig har behövt skriva!

UtbytesstudenterBeredskap för studenter med engelska som andra språk och ingen svenska. Utbytesstudenter som har diagnos etc hemifrån skickar vidare detta.

Academic support centre jobbar mycket med masterstudenter. Även studenthälsan – väldigt stort sök-tryck. Generellt språkproblem.

Två internationella masterprogram gjorde ett gemensamt informationstillfälle – vad kan man få hjälp med? Ladaea Rylander. En person på hela universitetet som finns tillgänglig för hjälp (engelsk resurs på Studieverkstaden).

21

gTa upp frågan om ”Study abroad”-studenter: hur ska man ställa sig till dessa?

gVad händer med studenter som inte kommer från Sverige? Språkproblem kan dölja även andra problem?Svårt om studenten inte kan tillräckligt med svenska för att göra ett test. Svenska 2-problematik (man skyller på att det är problem med svenskan under hela skolgången, men egentligen ligger något annat bakom). Ta hjälp av studievägledaren för att inleda ett samtal med studenten.

gStudenter som kommer med en annan pedagogisk bakgrund i bagaget kan också behöva stöd – kritiskt tänkande, t.ex. Vad är plagiat, hur citerar man, osv?

Övergripande frågorNär en student har fått ett beslut – hur länge gäller beslutet? Varför står det inte att det gäller så länge studenten läser? Stort problem med administration kring beslut.

Resursfrågan. 0,3% av grundutbildningsanslaget – men vi kan aldrig neka en student för att ”kvoten är full”. Ca 1 miljon per år att ha en döv student. Är kvoten full ansöker man hos Stockholms Universitet, som har en nationell kvot att ta ur.

120 beslut bara den här terminen – 360 studenter. Generellt ökning från år till år.

2013 var det totala antalet aktiva studenter på LU med beslut 804; varav HT-studenter 130

2014 var det totala antalet aktiva studenter på LU med beslut 1032; varav HT-studenter 177

Svårt att avråda från specifika kurser – dyslexi på språkutbildning osv. Finns t.ex. dyslektiker på lärarut-bildningen. Förhoppningsvis har studenter generellt en insikt om sina begränsningar (t.ex. att man inte väljer att läsa matematik om man har dyskalkyli)– men verkligen inte alltid!

gErbjudande om hjälp måste trots allt innehålla en realistisk dialog kring de krav som faktiskt ställs för att klara kurserna. Man kan inte få hur mycket hjälp som helst. Exempel med student som mitt i läkarutbildningen blir rullstolsbunden och vill fortsätta. CB lät studenten fortsätta tills han själv förstod att han inte kunde klara det. Man ska bli bedömd och klara kursmålen. Studenter idag har andra förväntningar än för 15 år sen. Man måste vara tydlig med ALLA studenter om de krav som ställs.

gStödet upphör när studierna är slut – hur ska studenten klara yrkeslivet? Stödet ska hjälpa studenten hitta verktyg för att klara sig själv, i bästa fall. Och har utvecklat sina förmågor, precis som alla studenter.

gMen om man har haft pedagogiskt stöd, klarat kurser man inte klarat utan stöd, klarar examen som man inte klarat utan stöd, så syns det inte i examensbevis att man har haft stödet hela vägen genom studierna. Är det ett problem i yrkeslivet? Studenten måste i slutändan bevisa att hen har klarat sig själv. Man måste bevisa för arbetsgivaren i framtiden att man kan utföra uppgifterna. Finns stöd på praktiken?

gDetta är även en koppling till generella kompetenser. Har man utvecklat samma generella kompetenser som andra?

22

gFinns stöd för examensångest, extrem blyghet, fobier osv?

Tilltagande problem. Finns hjälp på studenthälsan. Personer som har papper på någon form av social fobi (om den klassas som funktionsnedsättning) kan t.ex. få presentera för mindre grupper – med lärarens/examinators godkännande.

Vägen till examen kan se lite olika ut!

gAndra språkstörningar än dyslexi?Inte så många som söker för andra språkstörningar än dyslexi. Dessa hamnar i kategorin ”övrigt”. Ibland behövs detektivarbete för att reda ut varför inte studenten kan skriva. Någon promille som har ”ospecificerad inlärningssvårighet”/begåvningsmässig begränsning. Har inte gått i särskola (de som har gått i särskola är inte behöriga att söka).

Men, de flesta kommer trots allt in med bra betyg i konkurrens med andra – och har därför förutsätt-ningar.

HT-fakulteterna bör jobba vidare med frågorna – kanske även bjuda in student tillsammans med Christel.

MEDVERKAN I PROJEKTET TVÄRVETENSKAPLIG SAMARBETESKOMPETENS MED ARBETSMARKNADSANKNYTNINGJonas Josefsson presenterar förfrågan om att delta i projektet.

Diskussion.

Viktigt att få med representanter från utbildningar som innehåller praktik, gärna även tvärvetenskapliga inslag – någon programkoordinator kanske borde åka? Språkkonsultprogrammet, kandidatprogrammet i Europastudier och mänskliga rättigheter nämns.

Lämpligt att hitta en representant från SOL och en från LUX-institutionerna.

*Förslag på kandidater skickas senast den 14/11 till Lisa Hetherington och/eller Lars Berggren.

Diskussion om lärarutbildningen ingår i HT och om det möjligen skulle utses en representant därifrån.

*Lisa Hetherington kollar detta med Hege Irene Markussen och Mattias Persson.

BETYGSKRITERIEENKÄTMarie går igenom bakgrunden till utvärderingar. Samtliga studierektorer ombeds fylla i en enkät.

KURSUTVÄRDERINGAR VID HT – ALEXANDER MAURITS

Exempel från ämnet EngelskaBiträdande studierektor Fabian Beijer (FB) går igenom hur ämnet Engelska inom SOL arbetar med

23

kursvärderingar – försöker jobba med dessa i enlighet med direktiv. Har valt digitala enkäter, för att alla moment etc. som ska göras ska vara klara. Detta innebär tyvärr låg svarsfrekvens. Vad göra? Inte vänta för länge efter att kursen tagit slut. Försöker skriva trevligt till studenterna, att det är viktigt och att vi tar svaren på allvar. Lägger in påminnelser. Använda andra kanaler, sammanhang där man möter studenter, lärandeplattformar, Facebook etc för att påminna om enkäter. På fortsättningskurser är svarsfrekvensen ca 50% (högre om man endast räknar de som fullföljt kursen); på grundkursen är svarsfrekvensen endast 25% (men det är en större grupp, även här finns de som inte fullföljt; får dock tillräckligt antal för att använda) gBättre kvalitet på fritextsvaren än när man delar ut pappersenkät vid tenta. Användbara saker kommer fram. FB har lagt till klick plus fritextfrågor på slutet, samt en fråga om studenten har tänkt gå vidare till nästa nivå. Också extra frågor: Vad var det bästa, hur kan kursen förändras, vilka råd skulle du ge till nya studenter på kursen?

FB anser att det blir för många frågor på lärandemålen i nuvarande mallen. Blir för långt för studenterna att tänka igenom frågorna ordentligt. Fritextsvaren ger mycket.

Samlar in resultat, sammanställer fritextsvar och skickar detta till alla lärare som varit inblandade i kursen; lärare får en vecka ca att lämna synpunkter på resultatet – olika på hur stort allvar lärare tar detta. Lättare att få dem att ta det på allvar om man kunde utvärdera delkurser också, så att det känns närmre läraren. Svar samlas in av FB och han sammanställer dessa med någon slags konkretion av vad det kan betyda för kursens utveckling. Rapporten publiceras på kurshemsidan – viktigt att den läses. Presenteras även för de nya studenterna. Går dock inte att ändra på kursen till nästkommande tillfälle (särskilt inte om det är terminen efter!).

Diskuterar rapporten i LK 4-styrelsen. Skulle kanske kunna ta med rapporterna till möte med student-representation på något sätt.

Det tar mycket tid för FB och andra i den situationen – men det är ok om man får ut något av utvärde-ringen! Finns saker man skulle kunna föra med till S&R utvecklare för att göra arbetet smidigare.

Deadline för när allt ska vara klart fungerar inte gny policy behöver justeras!

Har arbetet blivit mer omfångsrikt? Ja, men främst för att arbetet faktiskt blir gjort nu – tidigare hade man en hög med papper och gjorde inga rapporter.

Diskussion:gOm man har ett stort antal kurser på 7,5hp, blir arbetet med S&R enligt policy omöjligt. För mycket klickande! Tidigare användes papper, med lärare som gör sammanställning själva.

På SOL har man diskuterat detta med studierektorerna – skillnad mellan de som bara har få stora kurser, och de som har många små.

gGivet att man har stora kurser så fungerar systemet utmärkt.

gNy policy som gör skillnad på små och stora kurser, terminsvis utvärdering. Metoden ska inte vara viktigare än att det blir gjort!

gFörslag att någon ska hjälpa till med det tekniska på SOL. Gör pappersutvärderingar istället.Skulle en stor institution som SOL kunna avsätta en administratör, ammanuens etc. som kan göra allt det tekniska? CTR har valt den lösningen.

24

Genomgång av bakgrunden till utvecklingsarbetet med kursvärderingarAlexander Maurits går igenom bakgrunden till utvecklingsarbetet med kursvärderingar. Gemensam enkät beslutades vt 2013, efter ett omfattande arbete som involverade studierektorerna.

Policyn för kursutvärdering vid HT-fakulteterna fastställdes 2013-04-10.

Uppbyggnadstid med utvärdering och utveckling.

Övergripande intryck från utvärderingsmöte med studierektorerMöte med studierektorer ht 2014.

• Policyn har satt ljuset på kursutvärderingarna och hur de kan användas i det pedagogiska ut-vecklingsarbetet

• Institutionerna har kommit olika långt med implementeringen av nuvarande policy• Svarsfrekvensen – problem att svarsfrekvens vid digitala enkäter blir låg• Enkätfrågorna • Arbetsbelastningen – orimlig för vissa studierektorer, men inte alla• Behovet av fler former/mallar: delkurser, kurser med examensarbeten, programutbildningar

Policyn – inför revidering• Tydliggöra syftet med utvärderingarna• Fokusera på innehåll och inte metod – tona ner S&R, fokus ska inte ligga på vilket system man

använder• Sätta läraren och dennes pedagogiska arbete i centrum• Lyfta fram olika former för publicering och återrapportering – är det alltid bäst att publicera rap-

porten helt öppet? Hur lämpligt är det att publicera en rapport med få svarande?• Presentera alternativa former för utvärdering, t.ex. för delkurser – policyn behandlar bara helkurs,

borde ge goda exempel på olika sätt att utvärdera delkurser. Viktigt att komplettera helkursut-värdering. Även i fråga om att utvärdera enskild lärares pedagogiska skicklighet (se nedan)!

• Nya formuleringar avseende frågan om svarsfrekvens kontra publicering samt tidsfrist för arbetet med bearbetning av inkomna enkäter – tidsfrist fungerar inte alltid, framför allt inte på som-marhalvåret.

gHur kan man använda kursvärderingar i syfte att bevisa pedagogisk skicklighet, om vi nu lägger utvärderingsfokus bort från den individuella läraren? Detta är viktigt om vi ska arbeta med pedagogisk meritering!

Enkätmallar• Nya enkäter behövs för kurser med examensarbeten och för programutbildningar• Behålla kursmålen i utvärderingarna som en del i ”constructive alignment”, och ligger i linje med

föreskrifter från rektor etc. Viktigt att komma ihåg att om man ändrar i den gemensamma enkäten redan nu så kan man inte använda uppsamlade data över tid.

• Införa olika former av förtydliganden i den gemensamma enkäten

gSkapa nya mallar? Vilka rutiner ska vi ha för att skapa nya mallar när det löpande kommer nya kurser?

Viktiga slutsatser • Att säkerställa att HT arbetar enligt gällande lagar och föreskrifter• Att främja återkopplingen till studenterna

25

• Att fortsätta utvärdera utifrån kursmålen • Att hitta lämpliga former för publicering av rapporten• Att säkerställa en hög svarsfrekvens, dvs. att få utvärderingar som är representativa – kan man

jobba på andra sätt?• Att fastställa en ny policy och att presentera mallar för program och kurser med examensarbeten

våren 2015

Hur går vi vidare?Målet är att det tas beslut om reviderad policy och nya enkätmallar i GUN och FS under 2015.

• Sammanställa en arbetsgrupp?• Studierektornätverkets roll?• Studenternas röst?• Kanslistöd?• Prodekanens och grundutbildningsnämndens roll?• Viktigt att få med erfarenheter från programutbildningar!• Ska man dra igång ett särskilt projekt under 2015 för detta?