Det humanistiska perspektivet

Carl Rogers (1902-1987)

Tredje vågens psykologi: fokus på människans möjligheter

Abraham Maslow (1908-1970)

Carl Gustav Jung (1875-1961)

Vad styr/driver/motiverar människan?

• Freud:

instinkter, drifter, försvar, OMV - ”den driftsstyrda människan”

→ ingen fri vilja = människan styrd = determinism!

• Behavioristerna:

inlärda responser, ”tabula rasa” - ”mekanisk människosyn”

→ ingen fri vilja = människan styrd = determinism!

• De humanistiska psykologerna:

behov, den fria viljan – humanistisk och optimistisk människosyn

→ fri vilja = människan är inte styrd, utan fri, vi kan själva välja vår väg = människan inte determinerad!

Humanistiskt perspektiv

• reaktion mot behavioristernas fokus på objektiva mätningar av verkligheten (= naturvetenskaplig människosyn), istället…

• …individens subjektiva upplevelse av verkligheten som är viktigast (= humanistisk människosyn)

• människor är olika – unika

• människan är inte determinerad = har fri vilja, kan välja själv (= människan mer än instinkter och inlärda responser)

• medfödda möjligheter som kan förverkligas

Det humanistiska perspektivet

• Människan är till sin natur aktiv och självförverkligande

• Behovet av självförverkligande driver oss framåt:

- behovet att växa och utvecklas

- själva processen det viktigaste

• Humanistisk och optimistisk människosyn:- medfödda möjligheter – inre potential

- människan är positiv, god, aktiv, vill sträva efter ”högre” mål

- självets autonomi: ”valet är ditt” = eget ansvar

Humanistiskt perspektiv

• Inte så intresserade av allvarliga psykiska störningar…

• …mer fokus på den ”vanliga” människans möjligheter till självförverkligande.

• Ser empati (=medkänsla) som ett viktigt redskap för att förstå hur en människa upplever världen

• Självförverkligad individkaraktäriseras av (se ’paper’):

- självständighet- gott självförtroende- hög ansvarskänsla

Rogers och självpsykologin

• För genuin förståelse: se individen ur dennes perspektiv

• Nödvändigt att som terapeut att kunna dela patientens upplevelser: inlevelseförmåga

• Fokus på människans upplevelsevärld

• Utgångspunkt: subjektet, det egna medvetandet , självbilden (=självet)

• Individens egen påverkan mot självförverkligande

Medvetna upplevelser

• medvetandet uppmärksammar det som är intressant för oss…

• …och det vi har behov av

= individspecifikt

• självbilden påverkar (= självet: den bild av oss själva som vi vill hålla fast vid)

• betydelsen av en positiv självbild

”Ju mer vi bringar upp till

medvetandet och accepterar som en

del av oss själva, desto friare blir vi”

Carl Rogers

Vikten av god självkännedom

• Viktigt för vår psykiska hälsa att erkänna såväl positiva som negativa upplevelser

• Ju större del av våra betydelsefulla upplevelser som tillåts bli medvetna, desto större kongruens (=överstämmelse)

mellan självbild och inkommande information.

• Bristande kongruens (låg självkänsla):

t.ex. om gapet mellan vår självbild (= självet) och intryck/känslor är för stort, dvs. inte överensstämmer, kan vi känna hot, t.ex. ångest = psykopatologi (= psy. ohälsa)

Rogers skiljer mellan:

1. Självet = min egen upplevelse av min person och mina relationer till omvärlden. Det egna jaget så som jag själv uppfattar det.

2. Idealsjälvet = det ’jag’ man skulle vilja vara

→ Slutsats:Sträva efter god kongruens, dvs. god överensstämmelse mellan självet och idealsjälvet. Hur? Var sann mot dig själv!

Om kongruensen mellan självet och idealsjälvet är dålig = inkongruens = mår då psykiskt dåligt= försvarsprocesser: förnekar, förvränger

= varning för falskt själv: förnekar o förvränger ”sanningen”

”När jag accepterar mig själv som jag är,

förändras jag”Carl Rogers

Lyckligast då vi fullföljer mål som är

kongruenta m idealsjälvet = när vi ”växer” som individ

Varför dålig kongruens, dvs. varför måste vi förvränga och förneka så mycket?

• Barn behöver och vill ha kärlek: ”need for positive regards”

• Viktigt att kunna bygga upp en positiv uppfattning om sig själv. Gynnas av ”villkorslös kärlek”.

• Föräldrastil och uppfostransfaktorer påverkar:

- auktoritär?

- demokratisk! = auktoritativa o accepterande föräldrar ger bästa förutsättningar för att växa: kärlek o gränssättning

- låt-gå?

• Betydelsen av villkorslös kärlek: att vara älskad trots brister och tillkortakommanden – annars risk för falsk kärlek

Gruppdiskussion

1. Vad är villkorslös kärlek?

- Finns villkorslös kärlek?

- Vad kan förstöra villkorslös kärlek?

2. Ge exempel på bristande kongruens.( = bristande överensstämmelse mellan självet/egen uppfattning och idealsjälv/skulle

vilja vara)

- Hur reagerar du t.ex. vid positiv/negativ kritik?

Rogers: klientcentrerad terapi• Vägledning - ej analys som vid psykoanalys

• Klient - ej patient som vid psykoanalys

• Varm, engagerad terapeut – ögonkontakt - ej som vid psykoanalys ”bakom soffan” och neutral

• Tolkning, förståelse, inlevelse

• Hjälpa klienten att utvecklas - inte ställa diagnos

• Terapeutens roll: underlätta för positiva krafter att komma fram

Syfte: ökad kongruens (överstämmelse) mellan självbild och idealbild

= ångesten minskar, mår psykiskt bättre då iom bättre självförtroende

Andra humanistiska terapier:

• Gestaltterapin (Fritz Perls):

- arbetar ofta med grupper

- fokus på känslor ”här och nu” och kroppsspråket

- bearbetar oavslutade situationer (= gestalter) som är känslomässigt viktiga för en, t.ex. gm ”den tomma stolen”:

- t.ex. föra dialog med sin dominerande döde far

= prata om det som aldrig blev sagt

(sitter själv i ena stolen, föreställa sig den andre på den tomma stolen, sen skifta/gestalta den andra: det som ej blev sagt i det verkliga livet, sägs nu äntligen)

Självbegreppet

• Självbild = den föreställning man har om sig själv

• Självförtroende = självtillit, dvs. den tilltro man har om sig

själv

• Självkänsla = upplevelse av självförtroende och självsäkerhet

eller brister i detta avseende. Man har ”god” eller ”dålig” självkänsla, accepterar vissa sidor hos sig själv, men inte andra

• Självförmåga = (self-efficacy) tron på den egna förmågan

att hantera olika slags situationer och händelser.

Behov och känslor

• Behov och känslor hänger ihop

• Behov måste tillfredsställas, annars frustration, ilska, besvikelse…

• Psykologi = samverkan mellan känslor och behov → balans!

Abraham Maslow (1908-1970)

• Människan har ett antal grundläggande behov som måste tillfredsställas...

• …annars ”psykologiskt” bristtillstånd!

• Ofta hierarkiskt ordnade:

Först när vi blivit ”hyfsat” tillfredställda på ett

lägre trappsteg är vi redo för ett högre kliv.

• Maslow’s behovstrappa →

Maslow’s behovstrappa1. Fysiska/kroppsliga behov = starkast = måste

tillgodoses först: syre, mat, vatten, sömn…

2. Trygghetsbehov: skydd, säkerhet, bostad, inkomst…

3. Gemenskap/sociala behov:förälskelse, kärlek, vänner…

4. Uppskattning från andra: självrespekt, respekt från andra…

5. Behovet av självförverkligande: att få utnyttja sina inneboende möjligheter (se n sida + ’paper’)

→ Kritik: saknar vetenskaplig grund, ej så enkelt att rangordna behov

Varför kan inte alla människor bli självförverkligande?

• Ser inte sina talanger och utvecklingsmöjligheter= blinda för vad de duger till

• Tvivlar på sig själva• Brottas med mindervärdeskänslor• Känner sig splittrade• Förstår inte sig själva - ”komplicerad personlighet”• Saknar mod

= Starka behov av trygghet och säkerhet kan vara ett hinder (= behov 2 ej tillräckligt tillfredsställt = brist)

Utveckling mot de högsta nivåerna i behovshierarkin kräver:

• Mod: kunna kasta sig in i det okända

• Offervilja

• Ständigt risktagande

• Kunna bryta mot gamla invanda mönster/rutiner

• Våga misslyckas

• Moraliskt mod: kunna stå för sina idéer/sitt synsätt när dessa strider mot den allmänna opinionen

→ självförverkligande förutsätter också en ”underlättande” miljö + samhälleliga förutsättningar

Självförverkligande, hög självkänsla och

psykisk hälsa går hand i hand

Gruppdiskussion

1. Vad tycker du är självförverkligande?

2. Vad vill du uppnå? Hur ska du nå ditt mål? Är det möjligt? Förutsättningar?

3. Vad kan vara självförverkligande i en mindre individinriktad kultur än den svenska?

4. Fundera över följande begrepp:

- orealistisk optimism

Basbehovens betydelse för sund utveckling:

• Betydelsen av tidig trygghet: - anknytningsteorin

• Kritisk period i de tidiga småbarnsåren: om ingen sund trygghet, omvårdnad och fysisk kontakt kan de psykiska skadorna bli svåra eller kanske omöjliga att reparera (jfr m försummade barnhemsbarn).

• ”Maskrosbarn”

Rumänska barnhemsbarn 1990-talet

Harlow’s ap-experiment: http://www.youtube.com/watch?v=MmbbfisRiwA (1,11 min)

• 1950-talet, etiskt kritiserat• Experiment m rhesusapor (= mest lika människan) som fick växa upp i olika

grader av isolering, mat via ”ståltrådsmamman”

Jfr m försummade barnhemsbarn:

• Resultat:- tydliga tecken på känslomässig störning- satt ofta ihopkrupna- vaggade stelt fram och tillbaka- utvecklade tvångsmässiga vanor: ”Ståltrådsmamman och tygmamman”

att ständigt klia och riva sig på samma ställe tills det blödde

• Slutsats:ap-ungarna behövde kontakt m vårdare och kontakt m andra ap-ungar för sund utveckling = otrygghet och kontaktlöshet slår hårdast i den tidiga barndomen

Maskrosbarn= Barn som växer upp under extremt svåra förhållanden,

men ändå blir harmoniska vuxna och ”lyckas bra” i livet (t.ex. barn till psykiskt sjuka eller missbrukare, barn som blivit misshandlade, många fosterhem…)

• Sårbarhetsfaktorn

• Hardiness/robusthetsfaktorn= extremt stresståliga

• Har vissa speciella egenskaper:- lätt för att skapa sociala kontakter/vet hur söka stöd hos andra vuxna- tidigt självständiga, ger inte upp utan försöker påverka sin situation- stor kreativitet- hög prestationsförmåga

Kritik humanistiskt perspektiv:

• För ovetenskapligt!

• För subjektivt! Saknar objektivitet: - hur mäta självförverkligande?

• Ignorerar det omedvetna

• Mer en ”religion”:

- människors längtan efter närhet utnyttjas- drömmen om självförverkligande framstår som ettefterlängtat himmelrike (=nirvana)

Tomkin’s affektteori

• Identifierade och beskrev ansiktsuttryck som avspeglar nio basaffekter = medfödda, men måste utvecklas

• Varje affekt har en variation från mild till intensiv

• Grundaffekterna kan ses som ett alfabet som kan kombineras i en mängd olika nyanser

De positiva affekterna innehåller budskap av ”fortsätt”

De negativa affekterna förmedlar ”ändra på någonting”

Affekt → emotion → känsla

1. Affekt: den biologiska grund vi föds med

2. Emotion: då affekten utvecklats via vår minnesbank, dvs. våra erfarenheter av affekten

3. Känsla: den subjektiva medvetna affekten

De känslor som väcks påverkar beteende och kommunikation!

Tomkin’s affektteori• 9 medfödda basaffekter: 2 positiva, 1 neutral, 6 negativ• utvecklas under det första levnadsåret , interaktionens betydelse och kvalitet

• ”program” som sätts igång av olika stimulusmönster: t.ex. hungerkänsla aktiverar negativ affekt ledsnad = gråt - skrik

• Affektsmitta, t.ex. skriker ett barn, skriker alla; skrattar en, skrattar alla…

1. Välbehag +2. Intresse +

3. Förvåning (neutral)

4. Ilska/vrede -5. Rädsla -6. Ledsnad/sorg -7. Avsmak -8. Avsky -9. Skam – individer m allvarliga psykiska symtom kämpar ofta med skamkänslor

”affects makes goodthings better, and bad things worse”

Koppla de olika affekterna till ansiktsuttryck och

kroppshållning