Ellen Oskarsson och Emilia Hellberg

Hur anpassas kreditprocessen för ett litet företag av att regelverken för redovisningskonsultens och

revisorns yrkesutförande innehåller olika krav på

oberoende?

Företagsekonomi C-uppsats

Termin: HT 2015 Handledare: Per-Ola Maneschiöld

1

Förord

Följande uppsats är gemensamt skriven av Ellen Oskarsson och Emilia Hellberg där båda författarna har deltagit i samtliga moment och

bidragit till den färdiga uppsatsen med lika insats.

Vi vill ägna ett stort tack till vår handledare Per-Ola Maneschiöld som, med hjälpsam rådgivning, har väglett oss genom detta arbete. Vi vill även tacka de respondenter som har tagit sig tid till att delta i vår studie, utan er hjälp hade

inte uppsatsen varit möjlig att genomföra.

Karlstad, januari 2016

___________________ ___________________

Ellen Oskarsson Emilia Hellberg

2

Sammanfattning

Titel: Hur anpassas kreditprocessen för ett litet företag av att regelverken för redovisningskonsultens och revisorns yrkesutförande innehåller olika krav på oberoende?

Seminariedatum: 2016-01-22

Ämne Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hp

Författare: Ellen Oskarsson, Emilia Hellberg

Handledare: Per-Ola Maneschiöld

Nyckelord: Kreditprocess, Små företag, Oberoende, Redovisningskonsult, Revisor, Normer, Regelverk, Kreditgivare, Normgivare.

Syfte: Syftet är att undersöka hur kreditprocessen anpassas beroende på om företagen anlitar en redovisningskonsult eller en revisor och om anpassningen beror på yrkesgruppernas olika oberoende.

Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes bestående av intervjuer med respondenter från kreditgivarna och respondenter från normgivarna. Teori: Regelverk för respektive yrkesgrupp, företagsekonomiska teorier och tidigare forskning utgör uppsatsens referensram.

Empiri: Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer där fyra respondenter från intressentgruppen kreditgivare och fyra respondenter från intressentgruppen normgivare intervjuades.

Bakgrund och problemformulering: Redovisningskonsulter och revisorer är två yrkesgrupper som kan anlitas i varandras ställe för att förse företags bokslut med en kvalitetsstämpel. Skillnaden mellan yrkesgrupperna utgörs av att de måste förhålla sig till olika regelverk vilket antas speciellt problematiskt när det kommer till deras olika krav på att utföra sitt uppdrag oberoende. Slutsats: Studien konstaterar att kreditprocessen inte anpassas av yrkesgruppernas olika krav på oberoende, däremot kan det konstateras att det är banktjänstemännens inställning till de olika yrkesgrupperna som avgör om kreditprocessen ska anpassas.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning 51.1. Bakgrund 51.2. Problemformulering 61.3. Syfte 71.4. Avgränsning 8

2. Teoretiskreferensram 82.1. Rollensomredovisningskonsultochrevisor 82.1.1. Auktoriseradredovisningskonsultochauktoriseradrevisor 82.1.2. Reglerochnormer 92.1.3. Normgivare 102.1.4. Slutrapporter 11

2.2. Teorier 122.2.1. Filosofisktperspektivpåredovisning 122.2.2. Agentteorin 132.2.3. Systemorienteradeteorier 13

2.3. Tidigareforskning 152.3.1. Revisornsoberoende 152.3.2. Revisionsplikt 16

3. Metod 173.1. Design 173.1.1. Kvalitativmetod 173.1.2. Induktivochdeduktivmetod 183.1.3. Kvalitativintervjumetod 18

3.2. Datainsamling 193.3. Dataanalys 213.4. Reliabilitetochvaliditet 21

4. Empiri 224.1. Intressentgruppenkreditgivare 224.1.1. Bankensomintressent 224.1.2. Typiskkreditprocess 234.1.3. Revision 244.1.4. Ordnatbokslutochorenrevisionsberättelse 254.1.5. Redovisningskonsult 264.1.6. Yrkesrollerna 274.1.7. Oberoende 27

4.2. Intressentgruppennormgivare 294.2.1. Samarbetet 294.2.2. Yrkesrollerna 304.2.3. Oberoende 314.2.4. Bokslutsrapport 314.2.5. Godredovisningssed 32

5. Analys 325.1. Informationsasymmetri 335.2. Legitimerandeverkan 335.3. Normerochregler 355.4. Redovisningskonsultensregelverk 365.5. Beslutsunderlagikreditprocessen 375.6. Yrkesgruppernasolikauppdrag 39

4

5.7. Oberoende 406. Slutsats 43Referenslista 44Bilaga1:IntervjuguideNordea 49Bilaga2:IntervjuguideSwedbank 53Bilaga3:IntervjuguideHandelsbanken 56Bilaga4:IntervjuguideBokföringsnämnden 59Bilaga5:IntervjuguideFAR 60Bilaga6:IntervjuguideSrfkonsulterna 63

5

1. Inledning

1.1. Bakgrund

Konsumenter och företag är två aktörer som vill dra nytta av varandras agerande på marknaden. Aktörerna försöker tillfredsställa sina behov av utökat kapital med hjälp av den andra parten. En konsuments disponibla inkomst kan antingen sparas eller konsumeras (Ekonomifakta 2015) och om konsumenten väljer att spara en del av sin inkomst kan det göras med hjälp av olika sparformer. En faktor som påverkar valet av sparform är när pengarna är tänkta att spenderas då kortsiktigt sparande kräver lägre risk medan högre risk kan vara lämpligt för långsiktigt sparande (Ung konsument 2015). Med andra ord är både risk och tidpunkten för konsumtionen faktorer som påverkar valet av sparform. Ett företag, som inte enbart kan finansieras med eget kapital, behöver finansieras med hjälp av externa investerare (Verksamt 2015). De externa investerarna försöker bilda sig en uppfattning om företaget genom att samla information om det. Informationen hittas ofta i företagets bokslut som presenterar företagets resultat och ställning under en viss period (E-conomic 2015). Informationen som investerarna använder sig av produceras ofta av företaget och all information som företagsledningen producerar är en avsiktlig strategi i syfte att påverka dess viktigaste intressenter, enligt intressentteorin (Deegan & Unerman 2011). Banken är en viktig intressent eftersom de utgör en viktig finansieringskälla till små företag som inte är publika. Därmed kan det finnas incitament för företagsledningen att producera information som gör att investerare fattar beslutet att investera i företaget. Marton (2015) beskriver att redovisning är en nödvändighet för att företagets intressenter ska få en bild av företaget då en sådan bild är svår att skapa på annat sätt. I och med att intressenten bygger sin tillit till företaget baserat på den bild som redovisningen skapar i kombination med att företagsledningen kan ha incitament att påverka investeraren att investera i företaget ställs intressenten inför en svår situation (Marton 2015 ; Deegan & Unerman 2011). Med bakgrund i den situation som intressenten står inför uppstår behovet av revision (Carrington 2014). Syftet med revision är att skapa förtroende för bokslutet hos dess användare vilket uppnås genom att revisorn uttalar sig om bokslutet uppfyller tillämpliga normer och regler (Carrington 2014). I sammanhanget är revisorns roll att oberoende kontrollera det som investeraren inte själv kan kontrollera. I Sverige infördes den första lagen som krävde revision år 1895 och syftet med införandet var att garantera att redovisningen uppnådde kvalitet (Carrington 2014). Revisionsplikten har diskuterats i flertalet vetenskapliga artiklar där

6

bland annat Carey et al. (2013) finner att fördelarna med revisionsplikt är ökad trovärdighet för de finansiella rapporterna, minskad informationsasymmetri och professionellt inflytande från revisorn till verksamheten. Lennox och Pittman (2011) har dessutom konstaterat att anlitandet av en revisor signalerar låg risk till företagets intressenter vilket är ytterligare en fördel med revisionsplikt. Sedan den 1 november 2010, då revisionsplikten avskaffades i Sverige, har cirka 250 000 små aktiebolag fått möjligheten att välja om de vill anlita en revisor, en redovisningskonsult eller sköta företagets ekonomi med hjälp av en egen ekonomifunktion (Carrington 2014 ; Bolagsverket 2015). Syftet med avskaffandet var att anpassa den svenska lagen till internationella förhållanden och möjliggöra kostnadsbesparingar för de berörda företagen (Carrington 2014). Avskaffandet, vilket har möjliggjort för små företag att anlita en redovisningskonsult (FAR u.å.h), har resulterat i att 80 procent av de nystartade bolagen inte anlitar en revisor (Marténg 2014). De företag som väljer bort revision men som ändå vill ha en kvalitetsstämpel på att bokslutet är upprättat tillförlitligt kan anlita en auktoriserad redovisningskonsult som löpande kvalitetssäkrar redovisningen (Marténg 2014 ; Srf konsulterna u.å.a).

1.2. Problemformulering

Enligt Marton (2015) är ett företags redovisning en nödvändighet för att dess intressenter ska få en bild av verksamheten och eftersom intressenterna beskrivs agera efter bilden som redovisningen skapat tillstyrks redovisningens betydelse. Eftersom redovisningen ofta är upprättad av företaget innebär det att det kan finnas incitament för företaget att försöka påverka intressenterna till att investera (Deegan & Unerman 2011). Incitamentet står i konflikt med den stora betydelse som intressenter tillskriver redovisningen. För att hantera incitamentsituationen kan en revisor anlitas för att säkerställa att de uppgifter som företagsledningen producerar speglar verkligheten (Carrington 2014). Innan avskaffandet av revisionsplikten garanterades samtliga företags intressenter om att redovisningen speglade verkligheten med hjälp av anlitandet av en revisor. Med bakgrund i den möjlighet som öppnades för små företag efter avskaffandet av revisionsplikten uppstår en viss problematik. Avskaffandet av revisionsplikten har inneburit att en redovisningskonsult kan anlitas för att bidra med en kvalitetsstämpel på företagets bokslut vilket revisorn tidigare anlitades för att göra (Marténg 2014). Intressenterna, som fortfarande har samma behov av att skaffa sig en bild av företaget, kan i och med förändringen antas stå inför ett dilemma. De incitamentproblem som Carrington (2014) beskriver finns hos företag i kombination med att företagens bokföring inte behöver revideras kan, om intressenterna väljer att

7

skapa sig en bild av företaget med hjälp av redovisningen, ge intressenterna en felaktig bild av företaget och därmed leda till ett felaktigt beslut. Den svenska lagstiftningen ställer höga krav på revisorn men saknar krav för redovisningskonsulten vilket också leder till att normgivningen för de båda yrkesgrupperna skiljer sig åt (Olsson 2012). Med andra ord kan skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter beskrivas som att de får anlitas för att fylla samma funktion men måste förhålla sig till olika regelverk. Det faktum att yrkesgrupperna måste förhålla sig till olika regelverk antas vara speciellt problematiskt när det kommer till deras olika krav på att utföra deras uppdrag oberoende. För att en revisor ska kunna garantera att redovisningen speglar verkligheten ska revisorn inte på något sätt vara beroende av något eller någon i utförandet av sitt uppdrag utan ska agera oberoende (Revisionslagen SFS 1999:1079 ; Nationalencyklopedin u.å.a). Enligt FAR (u.å.b) saknas det lagstiftning som är direkt applicerbar på redovisningskonsultens arbete och därmed finns det inte heller någon lagstiftning gällande redovisningskonsultens oberoende. En intressent som kan påverkas av problematiken är kreditgivare då ett litet företag ansöker om kredit. Kreditgivare ska baserat på den information som kan inhämtas om företagen fatta ett kreditbeslut och i beslutsunderlaget ingår ofta företagens bokslut som kreditgivarna ska avgöra tillförlitligheten1 i. Med bakgrund i att kreditgivare, baserat på olika kriterier, ska bedöma tillförlitligheten i boksluten ska det undersökas om kreditprocessen skiljer sig åt mellan de företag som väljer att anlita en revisor och de som väljer att anlita en redovisningskonsult. Om kreditprocessen skiljer sig åt ska det undersökas om anledningen till kreditprocessens skillnader beror på att yrkesgrupperna bidrar med olika mått av oberoende. Ovanstående resonemang leder fram till frågeställningen “Hur anpassas kreditprocessen för ett litet företag av att regelverken för redovisningskonsultens och revisorns yrkesutförande innehåller olika krav på oberoende?”

1.3. Syfte

Uppsatsen syftar till att tydliggöra den möjlighet som avskaffandet av revisionsplikten har bidragit till för små företag då dess effekter är möjliga att studera fem år efter införandet. Med bakgrund i den möjlighet som har öppnats för små företag syftar studien till att undersöka hur kreditprocessen

1 Något som går att lita på gällande sanningshalt (Nationalencyklopedin u.å.d).

8

anpassas efter att små företag anlitar antingen en redovisningskonsult eller en revisor. De båda yrkesgruppernas olika form av regelverk ska undersökas med syfte att tydliggöra normgivarnas intention med skillnaderna i regelverken samt för att undersöka vad skillnaderna i regelverken ger upphov till i en kreditprocess. Redogörelsen för de olika regelverken, som innefattar yrkesgruppernas olika krav på oberoende i sitt yrkesutförande, syftar till att förklara bankens uppfattning om redovisningens tillförlitlighet baserat på vilken yrkesgrupp som anlitas.

1.4. Avgränsning

Studien är avgränsad till kreditprocessen som rör små företag vilka har möjligheten att välja att inte anlita en revisor. Studien begränsar sig till intressenten kreditgivare eftersom de är en primär intressent till små företag som antas ha den kunskap som krävs för att bidra till studerandet av uppsatsens frågeställning. Uppsatsen är avgränsad till den svenska lagstiftningen och normgivningen vilket innebär att även den internationella lagstiftningen har beaktas indirekt eftersom den svenska lagstiftningen influeras av den internationella. Den empiriska studien är avgränsad till yrkesgrupperna auktoriserade revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter. Anledningen till att studien enbart behandlar auktoriserade redovisningskonsulter har sin bakgrund i att de har ett tydligt regelverk att följa, Reko, vilket gör yrkesgruppen mer jämförbar med revisorn och dess lagstadgade regler.

2. Teoretisk referensram

2.1. Rollen som redovisningskonsult och revisor

Den teoretiska referensramen inleds med en redogörelse för vad titeln auktoriserad redovisningskonsult och auktoriserad revisor innebär för att ge läsaren en inblick i de undersökta yrkesgrupperna. Vidare presenteras de regler och normer som redovisningskonsulter respektive revisorer ska följa. Sedan presenteras normgivare inom redovisnings- och revisionsområdet då normgivare är de organ som översätter regler till praktiskt användbara normer. Avsnittet avslutas med en redogörelse för slutrapporter, vilka innefattar bokslutsrapporten och revisionsberättelsen, som redovisningskonsultens respektive revisorns arbete kan resultera i.

2 .1.1. Auktoriserad redovisningskonsul t och auktor iserad rev isor

Srf konsulterna (u.å.a) beskriver att en auktoriserad redovisningskonsult är en yrkesroll med bred kunskap gällande såväl redovisning som kvalificerad rådgivning. En auktoriserad redovisningskonsult ska följa god yrkessed för

9

redovisningstjänster, god redovisningssed och yrkesetiska regler (FAR u.å.c). För att få vara verksam som auktoriserad redovisningskonsult krävs ett medlemskap i antingen Srf konsulterna eller FAR (FAR u.å.e) och för att kunna ansöka om auktorisation krävs ett antal års praktisk erfarenhet inom yrket samt uppfyllda teoretiska kunskapskrav (Srf konsulterna u.å.a). För att få behålla sin auktorisation och sitt medlemskap måste redovisningskonsulten bland annat genomgå löpande aktualitetsutbildning, låta sig kvalitetskontrolleras samt följa yrkesetiska regler (Srf konsulterna u.å.a). Enligt Revisorsnämnden (u.å.c) är en auktoriserad revisor berättigad till att utföra lagstadgad revision under skyddad titel. En revisor ska utföra sitt uppdrag enligt god revisionssed och internationella revisionsstandarder för att avlämna en revisionsberättelse (FAR u.å.i). För att få ansöka om att bli registrerad som auktoriserad revisor krävs praktisk och teoretisk utbildning om åtta år samt avlagd revisorsexamen (Revisorsnämnden u.å.c ; Revisorsnämnden u.å.d). Eftersom kvalitetssäkringen av lagstadgad revision beskrivs vara viktig för att kunna säkerställa god revisionskvalitet samt eftersom många intressenter har ett behov av att kunna lita på revisionen utövar Revisorsnämnden tillsyn över revisorerna (FAR u.å.i). Revisorsnämnden är en myndighet utsedd av staten vars huvuduppgift, förutom tillsyn, är att tillgodose näringslivets behov av kvalificerade revisorer (Revisorsnämnden u.å.a). Myndigheten ansvarar för att god revisionssed och god revisorssed, som kvalificerade revisorer förhåller sig till, utvecklas på ett tillförlitligt sätt (Revisorsnämnden u.å.a).

2.1.2. Regler och normer

Det saknas lagstiftning som är direkt applicerbar på redovisningskonsultens arbete och dess arbete omfattas inte av någon offentlig tillsyn, därför behöver redovisningskonsulten endast förhålla sig till är de lagar som gäller vid upprättandet av redovisningen (FAR u.å.b). Ett företags redovisning ska upprättas enligt Bokföringslagen (SFS 1999:1078) och Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) där Bokföringslagen (SFS 1999:1078) anger vilka företag som ska upprätta årsredovisning medan Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) anger hur årsredovisningen ska upprättas (Olsson 2012). Enligt Bokföringslagen (SFS 1999:1078) ska bokföringen “fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed”. God redovisningssed är ingen professionell standard och riktar sig därmed inte till redovisningskonsulten som profession utan syftar till själva redovisningen (Olsson 2012). Enligt Olsson (2012) måste en redovisningsprincip, hur bra den än är i teorin,

10

omsättas till praktiskt användbara normer vilket tydligt demonstrerar att redovisningslagarna är ramlagar som måste fyllas ut med normer för att bli tillämpningsbara. Med bakgrund i att det saknas lagstiftning som är direkt applicerbar på redovisningskonsultens arbete och eftersom det länge saknades en standard för god sed avseende redovisningskonsulter i Sverige gav FAR år 2008 ut ramverket Reko för auktoriserade redovisningskonsulter (FAR u.å.d). Idag är Reko ett ramverk som gemensamt utvecklas av FAR och Srf konsulterna innehållande riktlinjer, rutiner och grundläggande principer för att tjänsteutförandet och redovisningen ska uppnå hög kvalitet (Srf konsulterna u.å.b). Exakt vilka åtgärder som redovisningskonsulten måste vidta för att dess tjänster ska motsvara kraven i Reko är upp till varje auktoriserad redovisningskonsult att avgöra i det enskilda fallet (Gistrand et al. 2015). Revisorns uppdrag lagstadgas i Revisionslagen (SFS 1999:1079), Revisorslagen (SFS 2001:883) och i de enskilda lagarna för respektive bolagsform. Revisorns arbete innebär att “granska företagets årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver” (Revisionslagen SFS 1999:1079). God revisionssed styrs sedan den 1 januari 2011 av revisionsstandarden “International Standards on Auditing” (ISA) som är den globala revisionsstandarden (Lavin 2014). FAR har översatt ISA som beskriver revisorns arbetsinsats i varje uppdrag och hur revisionsberättelsen ska avlämnas (Lavin 2014 ; FAR u.å.a). Av Revisionslagen (SFS 1999:1079) framgår det att en revisor i revisionsberättelsen ska ange om årsredovisningen har upprättats i samband med tillämplig lag. Revisorslagen (SFS 2001:883) fastställer att god revisorssed ska iakttas av revisorn. FAR arbetar med att ta fram yrkesetiska regler i vilka god revisorssed ingår (Lavin 2014) och i Revisorslagen (SFS 2001:883) finns även regler för hur revisorn ska bedöma om denne anses vara oberoende i förhållande till klienten (Carrington 2014). Om en revisor överskrider tillämpliga lagar kan denne granskas av Revisorsnämnden och därmed drabbas av sanktioner (Olsson 2012).

2.1.3. Normgivare

Srf konsulterna grundades 1936 och är idag den centrala branschorganisationen inom redovisningsyrket som arbetar med kontinuerlig branschutveckling samt kompetens- och kvalitetsökning av dess medlemmar genom auktorisationen av redovisningskonsulter (Srf konsulterna u.å.d). Auktorisationen skapar en kvalitetsstämpel för redovisningskonsulter som enligt Srf konsulterna (u.å.d) garanterar trygghet, förtroende och kompetens

11

till nytta för omvärlden. Srf konsulterna är enbart branschorganisation inom redovisningsyrket till skillnad från FAR som är branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare (FAR u.å.f). FAR bildades 2006 då Sveriges två revisorsföreningar gick samman och organisationen arbetar med att utveckla revisions- och rådgivningsbranschen med syfte att ge omvärlden rätt kompetens, tydliga regler och tillförlitlig information (FAR u.å.f).

Arbetet som redovisningskonsult är inte lagreglerat och omfattas inte av någon offentlig tillsyn. Däremot är kvalitetssäkringen av redovisningsverksamhet av avgörande betydelse för att säkerställa en god redovisningskvalitet. FAR har sedan länge genomfört kvalitetskontroll av sina medlemmar och medlemsföretag. (FAR u.å.b)

Lasmane (2013) menar att redovisningsprofessionen behöver anpassas för att möta omvärldens förändringar. Som ett svar på de förändringar som skett inleddes ett samarbete mellan FAR och Srf konsulterna för att införa likartade villkor för hela redovisningsbranschen (Srf konsulterna u.å.a). Samarbetet syftar till att skapa ett gemensamt arbetssätt som ska effektiviseras genom redovisningskonsulternas användande av Reko (FAR u.å.d). Samarbetet syftar även till att titeln auktoriserad redovisningskonsult ska bli etablerad på marknaden samt att yrkesidentiteten ska vara den samma oberoende vilken organisation redovisningskonsulten tillhör (FAR u.å.g). Samarbetets syfte ska uppnås genom att utbildnings- och antagningskrav samt kvalitetskontroller ska utformas på ett likartat sätt (FAR u.å.g).

2.1.4. Slutrapporter

Bokslutsrapporten utgör ett kvitto samt en garanti på att ett företags redovisning håller god kvalitet och uppfyller Rekos standardkrav (Srf konsulterna u.å.c). En bokslutsrapport kan endast utfärdas av en auktoriserad redovisningskonsult (Srf konsulterna u.å.c). Genom att anlita en auktoriserad redovisningskonsult som upprättar bokslutsrapporten så snart redovisningen är klar skapas kvalitet i redovisningen på ett effektivt och naturligt sätt, därmed finns det inte samma behov av att analysera redovisningen i efterhand (Srf konsulterna u.å.c). Bokslutsrapporten är starkt standardiserad vilket innebär att en bokslutsrapport inte lämnas om redovisningskonsulten bedömer att det kvarstår väsentliga fel, avvikelserna ska istället rapporteras i en särskild rapport till uppdragsgivaren (Gistrand et al. 2015). Bokslutsrapporten är inte avsedd för utomstående utan är ställd till företagsledningen och rapporten lämnas som

12

ett kvitto på att uppdraget har utförts enligt avtalet (Gistrand et al. 2015). Målet med revision är att revisorn ska avlämna en revisionsberättelse (Carrington 2014). Revisorn ska granska företagets bokslut och förvaltning för att kunna göra ett uttalande i revisionsberättelsen om bokslutet har upprättats enligt tillämplig lag, inte avviker från god redovisningssed och om ansvarsfrihet kan beviljas (Carrington 2014). En ren revisionsberättelse är standardutformad (Carrington 2014) men revisorn kan göra uttalanden som avviker från standardutformningen genom att skriva en oren revisionsberättelse (Lavin 2015). Carrington (2014) beskriver att en oren revisionsberättelse sänder starka signaler till marknaden, även Gómez-Guillamóns (2003) vetenskapliga studie konstaterar att investerare och finansierare ser revisorns uttalanden i revisionsberättelsen som tillförlitliga eftersom de anpassar sina attityder till företaget baserat på uttalandena. En ren revisionsberättelse innebär dock inte att risken för fel i bokslutet är obefintlig, revisorn ser endast till att informationen som företaget lämnat till omvärlden kan tjäna som utgångspunkt för intressenters analys av företaget (Revisorsnämnden u.å.b).

2.2. Teorier

I kommande avsnitt ska det redogöras för ett antal företagsekonomiska teorier som ska användas för att angripa uppsatsens frågeställning. Teorierna ska presenteras i sin grundform för att sedan vinklas så att de blir mer användbara i angripandet av uppsatsens frågeställning.

2.2.1. Filoso f i skt perspektiv på redovisning

Om redovisning betraktas ur ett filosofiskt perspektiv handlar redovisning om vad intressenter kan ha kunskap om eftersom den bild som redovisningen skapar om företaget är den verklighet som dess användare handlar efter. Upprättaren av redovisningen och granskaren av redovisningen blir därmed nyckelpersoner då de tillhandahåller användarens bild av företaget, en bild som i stort sett beskrivs vara omöjlig att observera på egen hand. Den ansträngning som användaren sparar genom att använda redovisningen i jämförelse med att skapa bilden på egen hand understryker det stora ansvar som nyckelpersonerna har för att redovisningen ska uppfattas som tillförlitligt beslutsunderlag. Bilden som upprättaren av redovisningen och granskaren gemensamt skapar om företaget måste förhålla sig till tillämpliga redovisningsregler för att spegla verkligheten. Om bilden av företaget inte överensstämmer med verklighet hamnar användaren av informationen i en

13

svår situation då användaren kan ha en felaktig bild av företaget som denne också handlar enligt. (Marton 2015)

2.2.2. Agentteor in

Enligt agentteorin uppstår behovet av revision ur företagsledningens och ägarnas problem att sluta ett optimalt avtal som grundas i den informationsasymmetri som råder mellan parterna (Carrington 2014). Collis et al. (2004) konstaterar att efterfrågan på revision i små företag påverkas av närvaron av agentförhållanden ägare emellan eller mellan ägare och långivare. Revision minskar inte informationsasymmetrin men hanterar problemen som informationsasymmetrin ger upphov till (Carrington 2014). Problemen hanteras genom att ledningens påståenden i bokslutet styrks vilket ökar dess tillförlitlighet och därmed intressenternas förtroende för företaget (Carrington 2014). Problemen som uppstår ur informationsasymmetrin är “adverse selection” och “moral hazard” (Carrington 2014). Enligt Carrington (2014) uppkommer problemet “adverse selection” när köparen har mindre information än säljaren och därmed löper risken att göra en dålig affär. I teorin antas den som har gjort en dålig affär vara benägen att sälja vidare varan då den skulle kunna säljas till någon som inte vet om dess defekt (Carrington 2014). Enligt Carrington (2014) leder beteendet i det långa loppet till att alla varor på marknaden kommer antas vara defekta vilket kommer innebära att köparen bara vill köpa en vara till priset av en defekt. I förhållande till uppsatsens frågeställning kan problemet översättas till att intressenter får en felaktig bild av företaget vilket leder till att de inte kommer vara villiga att investera i företaget. En revisor kan uppfattas garantera att redovisningen speglar verkligheten vilket kommer innebära att företaget värderas till det rätta värdet på marknaden.

2.2.3. Systemorienterade teor i er

Legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori är tre perspektiv som beskriver att företaget är en enhet som influeras av och i sin tur influerar samhället som det är verksamt i. Alla företagsledningens beslut antas fattas för att påverka företagets relationer och teorierna förklarar varför företagsledningen fattar vissa beslut. (Deegan & Unerman 2011) Legitimitetsteorin förklarar människans beteende och relationen mellan människan och samhället (Carrington 2014). Genom att företaget anpassar sig

14

till de normer och de etiska koder som finns i samhället uppfattas det som legitimt (Deegan & Unerman 2011). Enligt legitimitetsteorin är företagens faktiska uppträdande inte det viktigaste utan det är hur omvärlden uppfattar företaget som skapar legitimitet (Deegan & Unerman 2011). Om teorin översätts till redovisningstermer handlar företagets legitimitet om att redovisningen ska vara upprättad enligt de normer och de etiska koder som finns i samhället (Carrington 2014). Revisorns uttalanden har därmed en legitimerande roll som garanterar att redovisningen uppfyller de krav som samhället ställer på den (Carrington 2014). I förhållande till uppsatsens frågeställning ska teorin användas för att förklara de olika yrkesgruppernas legitimerande effekt på företagen och boksluten. Intressentteorin förklarar samhällets förväntningar genom att dela in samhället i specifika intressentgrupper (Deegan & Unerman 2011). Meningen med att driva ett företag beskrivs vara att skapa så mycket värde som möjligt för intressenterna (Lexicon u.å.). För att klassificeras som en intressent måste parten påverkas av företagets agerande samt ha möjligheten att påverka företaget (Danielsson u.å.). Deegan och Unerman (2011) beskriver att intressentteorin bland annat består av ett maktbaserat synsätt. Det maktbaserade synsättet beskriver att intressenter inte behandlas lika, ju mer inflytelserik en intressent är för företaget desto större chans är det att företaget tillgodoser intressentens behov (Deegan & Unerman 2011). I förhållande till uppsatsens frågeställning kan teorin översättas till den relation som finns mellan intressenten kreditgivare och företaget. Teorin kan förklara hur företag anpassar sig till kreditgivares förväntningar men även hur kreditgivare påverkas av företaget. Enligt institutionell teori påverkas alla företag av institutionella påtryckningar och som ett resultat av dessa påtryckningar kommer företag inom samma område tendera att likna varandra i form och utförande med förhoppning om att bibehålla eller öka företagets legitimitet (Deegan & Unerman 2011). Enligt Deegan och Unerman (2011) är en av huvuddimensionerna inom institutionell teori isomorfism, vilken är processen där företag tenderar att anta samma strukturer och metoder. Processen beskrivs som en homogenisering av företag som orsakar att en enhet i en population efterliknar andra enheter i samma population som ställs inför samma uppsättning av förhållanden (DiMaggio & Powell 1983). Enligt Deegan och Unerman (2011) kan isomorfism bestå av en kombination av tvingande och normativa påtryckningar. Tvingande påtryckningar uppstår när företag anpassar sig till påtryckningar från inflytelserika intressenter vilket kommer skapa homogenisering mellan företag

15

eftersom de inflytelserika intressenterna kommer ha samma förväntningar på andra företag (Deegan & Unerman 2011). Normativa påtryckningar uppstår när företag anpassar sig till gruppnormer och därmed antar en viss institutionell praktik (Deegan & Unerman 2011). Teorin används, i förhållande till uppsatsens frågeställning, för att förklara hur de olika påtryckningarna som finns för revisorn och redovisningskonsulten påverkar dem i deras yrkesutförande samt hur påtryckningarna påverkar företagen i valet mellan att anlita de båda yrkesgrupperna.

2.3. Tidigare forskning

Avsnittet innehåller främst en litteraturgenomgång av vetenskaplig litteratur som har behandlat revisorns oberoende. Utgångspunkten är Tepalagul och Lins (2015) litteraturgenomgång som sammanställer hot mot revisorns oberoende. Utöver Tepalagul och Lins (2015) litteraturgenomgång ska avsnittet redogöra för ett antal andra vetenskapliga artiklar som bidrar till studerandet av uppsatsens frågeställning.

2.3.1. Revisorns oberoende

Tepalagul och Lin (2015) har genomfört en omfattande litteraturgenomgång avseende revisorns oberoende och revisionens kvalitet vilken baseras på publicerade artiklar i nio ledande tidskrifter relaterade till revision under tidsperioden 1976-2013 (Tepalagul & Lin 2015). Revisionens kvalitet definieras dels som sannolikheten att revisorn kommer att avslöja ett brott och dels som sannolikheten att revisorn kommer rapportera brottet (Tepalagul & Lin 2015). Tepalagul och Lin (2015) organiserar sin studie kring fyra huvudsakliga hot mot revisorns oberoende men uppsatsens teoriavsnitt behandlar enbart tre av hoten då enbart de anses relevanta i förhållande till uppsatsens frågeställning. Litteraturgenomgången kommer i uppsatsen användas som utgångspunkt för att undersöka om kreditprocessen anpassas efter anlitandet av en revisor med bakgrund i de hot som presenteras mot dennes oberoende. Litteraturgenomgången ska även användas för att undersöka om de hot som presenteras mot revisorns oberoende kan appliceras på redovisningskonsulten genom att studera kreditgivares inställning till de båda yrkesgrupperna i en kreditprocess. Det första hotet mot revisorns oberoende som Tepalagul och Lin (2015) presenterar är klienternas betydelse. Det faktum att vissa klienter har ett större ekonomiskt värde för revisorerna kan medföra risken att revisorn äventyrar sitt oberoende till följd av påtryckningar från en betydelsefull klient (Tepalagul & Lin 2015). Den slutsats som författarna drar kring hotet innebär begränsade bevis för att revisorns beslut att rapportera påverkas av klientens betydelse

16

(Tepalagul & Lin 2015). Det andra hotet mot revisorers oberoende som Tepalagul och Lin (2015) presenterar är revisorers tillhandahållande av andra tjänster än revision till sina klienter. Den slutsats som dras kring hotet är att revisorns benägenhet att rapportera inte påverkas av att denne erbjuder andra tjänster än revision (Tepalagul & Lin 2015). Frankel et al. (2002) beskriver två olika scenarion angående det andra hotet. Det första scenariot beskriver att om investerare anser att tillhandahållandet av andra tjänster än revision äventyrar revisorns oberoende kommer det leda till att trovärdigheten för företagets bokslut minskar (Frankel et al. 2002). Det andra scenariot beskriver att om investerare istället anser att tillhandahållandet av andra tjänster än revision ökar företagets investeringar i förtroendekapital ökar också sannolikheten för trovärdiga bokslut (Frankel et al. 2002). Revisorns mandattid utgör enligt Tepalagul och Lin (2015) det tredje hotet mot revisorns oberoende. Tepalagul och Lin (2015) beskriver att det finns två synsätt på hur revisorns mandattid påverkar revisionens kvalitet. Det första synsättet beskriver att relationen mellan revisor och klient utvecklas då mandattiden förlängs vilket kan resultera i att revisorn blir mer benägen att agera till fördel för företagsledningen, därmed försämras revisionens kvalitet (Tepalagul & Lin 2015). Det andra synsättet beskriver att revisorns förståelse för klienten ökar i takt med den förlängda mandattiden vilket leder till högre revisionskvalitet (Tepalagul & Lin 2015). De flesta studier som Tepalagul och Lin (2015) studerar i sin litteraturgenomgång drar slutsatsen att långa mandattider inte påverkar revisorns oberoende, vissa studier finner att långa mandattider förbättrar kvaliteten på revisionen medan kortare mandattider snarare associeras med lägre kvalitet.

2.3.2. Revis ionspl ikt

Carey et als. (2013) studie undersöker de kostnader och fördelar som finns med revisionsplikt. Studien genomfördes på vinstdrivande privata företag och icke vinstdrivande företag. Slutsatsen som studien kan dra är att kostnaderna som det innebär för företag att anlita en revisor är så stora att revisionsbranschen blir lukrativ. En av fördelarna som studien presenterar är att anlitandet av en revisor ökar trovärdigheten för de finansiella rapporterna. Anledningen till att revisorn kan öka trovärdigheten för de finansiella rapporterna beskrivs vara att denne kan minska den informationsasymmetri som råder mellan intressenter. Studien konstaterar även att anlitandet av en revisor medför professionalism till företaget som det granskar. (Carey et al. 2013)

17

Lennox och Pittmans (2011) studie finner ett antal fördelar med frivillig revision vilka består av att de som väljer att anlita en revisor får ett förbättrat rykte, att informationen blir tillförlitlig och att anlitandet signalerar låg risk till intressenter. Studien genomfördes som ett naturligt experiment där författarna analyserade lagändringen från obligatorisk till frivillig revision för privata företag. Studiens resultat presenterar ett samband mellan anlitandet av en revisor och kreditvärdighet med bakgrund i att revisorn kan bidra med försäkringsvärde till det reviderade företaget. Lennox och Pittmans (2011) studie har funnit att de företag som väljer att anlita en revisor får ett förbättrat rykte tack vare den positiva signalen som revision sänder till marknaden. Studien finner även bevis för att företag kan förlora sitt goda rykte genom att inte anlita en revisor då det sänder en negativ signal till marknaden och därmed förlorar företaget det försäkringsvärde som revision annars bidrar med (Lennox och Pittman 2011).

3. Metod

Avsnittet inleds med en redogörelse för studiens design och vad valet av design syftade till att uppnå. I avsnittet beskrivs hur urvalet av respondenter genomfördes samt studiens tillvägagångssätt. Vidare beskrivs hur de insamlade data analyserades och därmed bidrog till studerandet av frågeställningen. Avsnittet diskuterar även studiens reliabilitet och validitet. Metodavsnittet skrivs i syfte att uppsatsens empiriska studie ska kunna upprepas. Avsnittet genomsyras av metodkritik i form av studiens fördelar och nackdelar.

3.1. Design

3.1.1. Kval i tat iv metod

Uppsatsen syftar till att undersöka hur kreditprocessen för små företag anpassas efter redovisningskonsultens och revisorns olika krav på oberoende med bakgrund i att de, efter avskaffandet av revisionsplikten, utför liknande uppdrag i små företag. I tidigare studentuppsatser är redovisningskonsultens oberoende ett outforskat område vilket innebär att det finns behov av att skapa förståelse för intressenters uppfattning vilket denna uppsats försöker uppfylla. Den metod som valdes är kvalitativ forskningsmetod eftersom metoden anses lämplig då den skapar en helhetsbild av det undersökta och därmed ger en djupare förståelse till ett tidigare outforskat område (Nationalencyklopedin u.å.c ; Behovsdriven utveckling u.å.). Djupare förståelse skapas genom att den undersökta målgruppen i den kvalitativa metoden ges utrymme att lämna sina personliga åsikter (Behovsdriven utveckling u.å.). Kvalitativ forskning kan beskrivas som en tolkningsinriktad forskningsstrategi

18

som lägger mindre vikt vid mätning och istället fokuserar på hur individer uppfattar och tolkar sin sociala verklighet (Bryman & Bell 2013).

3.1.2. Induktiv och deduktiv metod

En frågeställning kan i huvudsak angripas på två olika sätt, antingen genom induktiv ansats eller genom deduktiv ansats (Eriksson & Wiedersheim-Paul 2014). Den kvalitativa forskningsmetoden betonar i huvudsak ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning där teorier genereras snarare än att teorier prövas (Bryman & Bell 2013). Enligt Jansson (2013) innebär induktiv forskningsmetod att forskaren drar slutsatser genom analys av insamlad information och de erfarenheter som informationen bidrar till. Induktion kan beskrivas som ett försök till att skapa förståelse för bakomliggande mönster istället för att försöka anpassa data till existerande teorier (Bryman & Bell 2013). De mönster som uppsatsen syftar till att förklara är kreditprocessens utformning med bakgrund i att små företag kan anlita antingen en revisor eller en redovisningskonsult som bidrar med olika mått av oberoende. Deduktion beskrivs som en ansats där befintlig teori är utgångspunkten och utgör studiens referensram (Eriksson & Wiedersheim-Paul 2014), därmed innehåller uppsatsens studie även ett visst mått av den deduktiva ansatsen. Det är dock svårt att klassificera en studie som enbart induktiv eller deduktiv då studier ofta består av en blandning av de båda ansatserna (Bryman & Bell 2013). I och med att uppsatsens analys främst har sin utgångspunkt i de data som samlades in, vilket överensstämmer med Janssons (2013) beskrivning av induktiv metod, kan metoden generellt klassificeras som induktiv.

3.1.3. Kval i tat iv interv jumetod

Uppsatsens kvalitativa studie samlade in data med hjälp av intervjuer. Intervjuer är den form av kvalitativ metod som valdes eftersom den möjliggör djupare insikt i det undersökta området (Bryman & Bell 2013). Intervjuformen uppfattas också möjliggöra att målgruppens personliga inställning till det undersökta området framkommer vilket innebär att målgruppens svar bidrar till uppsatsens frågeställning på ett mer detaljerat sätt. En nackdel med den kvalitativa intervjumetoden är att metoden är tidkrävande (Behovsdriven utveckling u.å.) då både den intervjuade och de som intervjuar måste lägga ner tid för att nå de resultat som önskas i intervjun. Det faktum att metoden är tidskrävande innebär att det skulle bli ett kostsamt projekt att upprepa studien

19

i ett mer omfattande perspektiv (Behovsdriven utveckling u.å.). Eftersom metoden är tidskrävande innebär det även att få respondenter ofta intervjuas vilket kan leda till att slutsatserna blir svåra att generalisera (Behovsdriven utveckling u.å.). Den kvalitativa intervjumetoden kan utföras med hjälp av olika typer av kommunikationsmedia. Fördelarna med att utföra en intervju via mail är att målgruppen kan besvara frågorna när de har tid samt att svaren inte har samma behov av korrigering som svaren vid en muntlig intervju. Behovet av korrigering bortfaller eftersom målgruppen svarar skriftligen och därmed har möjlighet att korrigera sina uttalanden innan mailen sänds. En annan fördel med mailkorrespondens är att deltagarna och intervjuarna inte behöver befinna sig på samma plats för att utföra intervjun. Nackdelarna med mailkorrespondens är att formen försvårar tolkning av målgruppens personliga inställning till det undersökta området samt möjligheten till direkta följdfrågor.

3.2. Datainsamling

Den målgrupp vars inställning uppsatsen syftar till att undersöka är intressenten kreditgivare. Intressenten kreditgivare intervjuades för att tydliggöra skillnader i kreditprocessen mellan de företag som väljer att anlita en revisor respektive en redovisningskonsult. För att undersöka de problem som frågeställningen syftar till intervjuades, förutom intressenten kreditgivare, ytterligare en intressentgrupp för att angripa uppsatsens frågeställning ur två synvinklar. Den ytterligare intressentgrupp som intervjuades är normgivare inom redovisnings- och revisionsområdet som i studien ska komplettera kreditgivarnas synvinkel. Intressentgruppen intervjuades eftersom de antas ha värdefull information angående vad de vill att anlitandet av en revisor respektive en redovisningskonsult ska signalera till företagets övriga intressenter. Valet av intressentgrupperna samt urvalet ur respektive intressentgrupp gjordes strategiskt för att bidra till studerandet av uppsatsens frågeställning. Studiens respondenter har, i och med det strategiska urvalet, insikt i problematiken som uppsatsens frågeställning behandlar. Deegan och Unerman (2011) beskriver att en primär intressent är en intressent som företagen inte kan klara sig utan, vilket kreditgivare anses vara för små företag. Urvalet av respondenter som representerar kreditgivare härstammar från tre olika banker i Karlstad. Anledningen till att bankerna var tre till antalet var eftersom det upplevdes finnas tillräckligt med underlag för att kunna undersöka uppsatsens frågeställning efter tre intervjuer. Data samlades in med hjälp av semistrukturerad intervjuform (Bryman & Bell 2013) med respondenter i form av banktjänstemän, som är insatta i kreditprocessen, från

20

respektive bank. Vid varje intervjutillfälle deltog en respondent från respektive bank förutom på en bank där två respondenter deltog under samma intervju. Frågorna som intervjuerna kretsade kring var sammanställda i en intervjuguide som skickades ut till respondenterna i förtid för att möjliggöra förberedelse. Intervjuguiden var grunden för intervjun men dess utformning möjliggjorde följdfrågor och avvikelser från frågorna (Bryman & Bell 2013). Innehållet i intervjuguiden syftade till att undersöka utformningen av bankernas kreditprocess för att undersöka eventuella skillnader som finns mellan ett reviderat företag respektive ett icke reviderat företag. Intervjuguidens frågor kretsade kring kreditbedömning, yrkesgrupperna redovisningskonsulter och revisorer samt oberoende. Eftersom ingen testintervju genomfördes korrigerades ett fåtal frågor i intervjuguiden efter den första intervjun, resterande utgick från samma intervjuguide. Om en testintervju hade genomförts skulle korrigeringen skett efter testintervjun vilket skulle bidragit till samma förutsättningar för samtliga respondenter som skulle göra svaren mer jämförbara. Intervjuerna ägde rum på respektive respondents bankkontor och tog cirka en timma att genomföra. Intervjuerna var planerade att spelas in med respondenternas tillåtelse, vilket en av respondenterna inte tillät. Inspelningarna genomfördes för att underlätta sammanställningen av intervjuerna samt för att kontrollera att svaren från intervjuerna tolkades korrekt (Bryman & Bell 2013). Under intervjutillfället då inspelning inte tilläts antecknades respondentens svar för hand vilket försvårade datainsamlingen och kan ha inneburit att värdefull information förlorades. Samtliga respondenter valde att vara anonyma i sina uttalanden men godkände användandet av bankens namn i uppsatsen. Respondenterna från normgivarna valdes med bakgrund i att de ska representera normgivningen både för redovisningskonsulten och för revisorn. Respondenterna representerar framförallt de normgivande organisationerna FAR och Srf konsulterna med visst bidrag från Bokföringsnämnden. Data från normgivarna samlades in via intervju med mail som kommunikationsmedia. Kommunikationsformen valdes eftersom respondenterna föredrog det trots att telefonintervju hade varit mer optimalt. Telefonintervju ansågs mer optimalt eftersom intervjuformen möjliggör fler följdfrågor samt indikerar den responderandes inställning till området. Från respektive normgivande organisation deltog en respondent förutom från FAR där två respondenter deltog i studien. Frågorna var anpassade efter den organisation som respondenten tillhör i förhållande till respondentens kunskapsområde för att på så vis optimera datainsamlingen. Frågorna kretsade generellt kring normgivning, oberoende samt yrkesgrupperna redovisningskonsult och

21

revisor. För att eliminera eventuella missförstånd fanns möjligheten att återkomma till respondenterna med följdfrågor. Ingen av respondenterna från normgivarna valde att vara anonyma i sina uttalanden i uppsatsen.

3.3. Dataanalys

Respondenternas svar från de genomförda intervjuerna behandlades som data i uppsatsens studie. Kreditgivarnas inspelade svar bearbetades genom att överföra det inspelade materialet till skrift med hjälp av ordagrann transkribering (Nationalencyklopedin u.å.b). Transkriberingen underlättade analysen av de insamlade data eftersom upprepad genomgång av intervjuernas svar möjliggjordes (Bryman & Bell 2013). För den intervju som inte spelades in renskrevs det antecknade materialet. Både det transkriberade och det renskrivna materialet sammanfattades och skickades till respondenterna via mail för komplettering och korrigering. När respondenterna hade haft möjligheten att bidra med komplettering och korrigering kategoriserades de insamlade data baserat på delarna i uppsatsens frågeställning. Under processen när de insamlade data kategoriserades identifierades väsentlig information och överflödig information eliminerades. Den väsentliga informationen som identifierades bearbetades och fördes sedan in i uppsatsens empiriavsnitt. Svaren från de normgivande respondenterna sammanfattades som första steg. Det upplevdes inte finnas något behov av att skicka ut de sammanfattade data till respondenterna för komplettering och korrigering eftersom respondenterna formulerade sina egna svar. Som ett andra steg kategoriserades respondenternas svar baserat på delarna i uppsatsens frågeställning. I kategoriseringsprocessen sorterades överflödig information bort och studiens viktigaste bidrag infogades i uppsatsens empiri.

3.4. Reliabilitet och validitet

Reliabilitet och validitet måste, när det kommer till kvalitativa studier, värderas på ett delvis annorlunda sätt jämfört med studier med kvantitativ inriktning (Gunnarsson 2002). Reliabilitet och validitet i studier med kvalitativ inriktning handlar om att beskriva att data har insamlats och bearbetats på ett systematiskt och ärligt sätt (Gunnarsson 2002). Studiens reliabilitet ska behandlas för att bedöma tillförlitligheten i studiens resultat (Bryman & Bell 2013). Graden av reliabilitet avgör om studien skulle kunna genomföras på nytt med samma resultat eller om slumpmässiga fel och

22

tillfälligheter har påverkat resultatet (Bryman & Bell 2013). Det kan argumenteras att studien har en hög grad av reliabilitet eftersom data från samtliga respondenter har samlats in på ett systematiskt sätt. Eftersom de sammanfattade data har skickats till respondenterna för korrigering och komplettering kan det argumenteras för att svaren har tolkats korrekt vilket talar för att studien skulle kunna genomföras på nytt med liknande resultat. Det som talar emot att studien skulle kunna upprepas med samma resultat är att ingen social miljö är statisk (LeCompte & Goetz 1982) vilket innebär att respondenternas åsikter förändras över tid. En orsak som kan påverka studiens reliabilitet negativt är att antalet respondenter är få. Det faktum att studien enbart behandlar respondenter från tre banker innebär att studiens generaliserbarhet kan ifrågasättas. Studiens validitet ska behandlas eftersom graden av validitet avgör om studien mäter det som är relevant i sammanhanget (Bryman & Bell 2013). Det kan argumenteras att studien har hög validitet eftersom samtliga respondenter valdes då de anses ha erfarenhet inom det undersökta området. Studiens två grupper av intressenter bidrar till att mäta det som är relevant i förhållande till frågeställningen då de olika synsätten kompletterar varandra. De frågor som ställdes till respondenterna var strategiskt formulerade för att bidra till studerandet av uppsatsens frågeställning. Urvalet av de responderande samt den strategiska formuleringen av frågorna bidrar till att det kan argumenteras att studien har hög validitet.

4. Empiri

I avsnittet ska intervjuernas viktigaste bidrag presenteras. Samtliga kreditgivare som valde att ställa upp på en intervju uttryckte att de ville vara anonyma. Anonymiteten har resulterat i att kreditgivarna har tilldelats namn i form av Person 12, 23, 34 och 45 för att inte avslöja deras identiteter. De normgivare som har intervjuats har inte uttryckt någon önskan av att vara anonyma och kommer därför benämnas med sina riktiga namn i uppsatsen.

4.1. Intressentgruppen kreditgivare

4.1.1. Banken som intressent

Samtliga respondenter menar att banken som kreditgivare generellt är en viktig intressent för företag. Förr var det vanligare att bokslutet var upprättat för banken men numera är banken endast en viktig part och inte den som

2 Person 1, Senior Chef Handelsbanken 3 Person 2, Kreditanalytiker Nordea 4 Person 3, Företagsrådgivare Swedbank 5 Person 4, Företagsrådgivare Swedbank

23

redovisningen är upprättad för6. Person 4 ser det inte som en möjlighet att redovisningen kan vara upprättad för banken primärt eftersom det är lagstadgat att redovisningen ska vara riktad till företagsledningen. Trots att samtliga respondenter beskriver banken som en viktig intressent upplever Person 2 inget incitament från företagen att försöka få banken att bevilja en kredit. Om det trots allt skulle finnas ett incitament skulle bankens oro för incitament kunna reduceras med hjälp av en revisor eller en redovisningskonsult7. Person 3 upplever inget incitament från företagens sida att försöka få banken att bevilja en kredit med hjälp av uppblåsta resultat och beskriver att resultaten snarare reduceras. Person 4 beskriver att anledningen till reduceringen av resultatet beror på att företag generellt söker en lägre beskattning. När respondenterna tillfrågades om banken beaktar att de kreditsökande företagen följer några särskilda redovisningsregler svarade Person 1 att god redovisningssed är en viktig redovisningsregel som företag ska följa. Person 2 menar att banken delvis beaktar om företagen följer speciella redovisningsregler där rättvisande bild är viktigast eftersom “det är av yttersta vikt att bankens bild av företaget är så nära verkligheten som möjligt när man ska prognostisera framtida utveckling”. Person 3 och Person 4 menar att banken förutsätter att de regler som finns också följs och finner därmed inget behov av att kontrollera om företagen följer några särskilda redovisningsregler i en kreditprocess. I och med de skillnader i värdering som redovisningsregleringen möjliggör kan balansräkningen se olika ut beroende på vilka regler som tillämpas vilket däremot är någonting som banken beaktar i kreditprocessen8. Person 1 och Person 3 understryker resonemanget genom att beskriva att redovisningen innehåller bedömningsfrågor vilket leder till att redovisningen kan uppfattas otydlig.

4.1.2. Typisk kredi tprocess

De responderande banktjänstemännen ombads beskriva hur en typisk kreditprocess går till för en företagskund. Samtliga respondenter beskriver att banken utgår från företagets bokslut för att bedöma återbetalningsförmågan i en kreditprocess och samtliga respondenter utgår även från företagets bokslut när bankens egna analyser genomförs. Person 4 beskriver att det är årsredovisningens siffror som används i bankens egna analyser. Utöver

6 Person 2 7 Person 2 8 Person 4

24

bokslutet bedöms utdraget från Upplysningscentralen9, om kunden är ny eller befintlig10, kundens komplexitet11 samt “ratingen” av företagets kreditvärdighet12. Ingen av respondenterna beskriver att de kommer i kontakt med bokslutsrapporten i kreditprocessen där merparten av respondenterna13 även beskriver att de aldrig har sett en bokslutsrapport. Person 1 menar att det är tillräckligt att studera årsredovisningen i en kreditprocess. Merparten av respondenterna14 studerar heller inte noten i årsredovisningen om bokslutsrapportens existens. Merparten av respondenterna15 beskriver att bankernas rutin i kreditprocessen är att göra företagsbesök för att skaffa sig en helhetsbild av företaget och dess verksamhet. Genom företagsbesök skaffar sig banken en bra bild gällande företagets risk och säkerhet16. Samtliga respondenter förklarar att risk är en faktor som bedöms i kreditprocessen men att det finns andra faktorer än risk som inverkar på kreditprocessen. Person 1 beskriver att banken ser till att veta så mycket som möjligt om sin kund innan krediten beviljas för att reducera den eventuella informationsasymmetri som finns mellan banken och kunden. Person 2 anser att företaget generellt har mer information än banken men att mängden information som banken behöver är ett gränsdragningsproblem som hanteras genom att banktjänstemännen ställer rätt frågor och därmed får exakt den information som behövs i en kreditprocess. Vissa respondenter17 menar att en revisor eller en redovisningskonsult kan minska informationsasymmetrin genom att företagsledningen hänvisar bankens frågor som de inte kan besvara till redovisningskonsulten eller revisorn.

4.1.3. Revis ion

Ingen av respondenterna ser några nackdelar med revision men beskriver olika fördelar med reviderade bokslut. Vissa respondenter18 anser att anlitandet av en revisor bidrar med en kvalitetsstämpel på bokslutet och andra respondenter19 anser att reviderade bokslut ger banken en rättvisande bild av företaget. Respondenterna anser att revisorn bidrar till kontroll av företagets

9 Person 3 10 Person 1 och Person 3 11 Person 2 12 Person 1 och Person 2 13 Person 2, Person 3 och Person 4 14 Person 2, Person 3 och Person 4 15 Person 2, Person 3 och Person 4 16 Person 3 17 Person 1 och Person 2 18 Person 2 och Person 3 19 Person 1 och Person 2

25

interna processer20, garanterar att företaget uppfyller de lagkrav som ställs21, säkerställer att lagervärderingen är under kontroll22 och inger förtroende hos banken23. Ingen av respondenterna uttrycker att revision är något krav för att ett företag ska beviljas en kredit. Eftersom revision inte är lagstadgat för små företag kan banken inte kräva revision utan får istället lägga större vikt vid sina egna analyser24. Trots att anlitandet av en revisor bidrar med objektivitet och kvalitet till redovisningen25 beskriver respondenterna att det finns andra kriterier förutom revision som inger förtroende. Det krävs nödvändigtvis inte revision om en redovisningskonsult har upprättat redovisningen eftersom analytikerna ska ställa rätt frågor och därmed samla in den information som krävs för att göra en kreditbedömning26. Person 4 menar att det skulle innebära förtroende om redovisningen både var upprättad av en redovisningskonsult och granskad av en revisor men inget sådant krav ställs eftersom det förutsätts att ett bokslut som inkommer är tillförlitligt.

4.1.4. Ordnat bokslut och oren rev is ionsberät te l se

När respondenterna tillfrågades om de beviljar kredit till företag som inte har ett ordnat bokslut svarar Person 1 att en befintlig relation med kunden innebär att banken har en annan förståelse för företagets verksamhet vilket innebär att ett ordnat bokslut inte alltid är nödvändigt. Vissa respondenter27 beskriver att bankens policy är att bevilja kredit till de företag som har ett ordnat bokslut och Person 2 menar vidare att om bokslutet inte är reviderat ska det vara godkänt av en auktoriserad redovisningskonsult. Trots bankens policy finns det undantag för små företag om banken anser att bokslutet ser bra ut28. Banken har anpassat sin verksamhet sedan avskaffandet av revisionsplikten och farhågorna om ofullständiga bokslut blev inte verklighet29. Person 2 beskriver att farhågorna inte besannades eftersom de företag som avskaffandet omfattar istället anlitar en redovisningskonsult för rådgivning. Samtliga respondenter beviljar i undantagsfall kredit till företag med orena revisionsberättelser. Beviljandet av en kredit beror på hur allvarligt uttalandet i den orena revisionsberättelsen är30 och om propån är en bra affär för banken

20 Person 1 21 Person 2 22 Person 3 23 Person 4 24 Person 4 25 Person 1 26 Person 2 27 Person 2 och Person 3 28 Person 2 29 Person 2 30 Person 4

26

och för kunden31. Person 2 menar att beviljandet av en kredit till ett företag med oren revisionsberättelse måste motiveras väl i och med att Finansinspektionen övervakar bankernas verksamhet.

4.1.5. Redovisningskonsul t

Samtliga respondenter kommer i kontakt med en redovisningskonsult, kontakten sker genom kundmöten eller genom att bankens frågor hänvisas från företagen till redovisningskonsulten32. Person 1 beskriver att både en redovisningskonsult och en revisor inger förtroende vid ett personligt möte men att det är vanligare att företag tar med sin redovisningskonsult till banken. Person 3 menar att kontakten med redovisningskonsulten är användbar om företagen inte vill ha kontakten med banken eller om banken inte får den information som krävs från företagsledningen. Person 3 menar vidare att en bra kontakt med både redovisningskonsulten och revisorn kan förmedla kunder till banken i längden. De responderande ser positivt på att en redovisningskonsult har upprättat redovisningen i jämförelse med företagets egen ekonomifunktion. Person 1 menar att företagets ekonomifunktion kan vara överdrivet positiv angående den egna verksamheten och därmed uppfattar banken redovisningen mer objektiv om den är upprättad av en redovisningskonsult. I små företag som inte har egna ekonomifunktioner önskar banken att en redovisningskonsult kontrollerar redovisningen33. Om företagets ekonomifunktion inte håller måttet ställer banken krav på att en redovisningskonsult eller en revisor kontrollerar redovisningen fortsättningsvis34. Person 4 menar att redovisningen inger mer förtroende om den är upprättad av en redovisningskonsult men om redovisningskonsulten tillför någonting beror på hur väl konsulten känner till företaget. Banken kräver inte att en redovisningskonsult har upprättat redovisningen då det kan finnas väl fungerande ekonomifunktioner på företagen35. Person 4 menar att de företag som inte har den kunskap om ekonomi som krävs med fördel kan anlita en redovisningskonsult, å andra sidan förutsätter banken att de bokslut som upprättats av företagens ekonomifunktioner har utförts av kompetent personal. Person 1 menar att banken har ett högt förtroende för redovisningskonsulten eftersom redovisningskonsulten dels uppfattas 31 Person 2 32 Person 1, Person 2 och Person 3 33 Person 2 34 Person 2 35 Person 3

27

kompetent och dels uppfattas ha erfarenhet av branschen. Även Person 2 anser att en auktoriserad redovisningskonsult, precis som en auktoriserad revisor, har ett högt förtroende på marknaden och att förtroendet har ökat eftersom redovisningskonsulterna uppfattas arbeta mer oberoende idag. Idag beskriver Person 2 att redovisningskonsulterna förstår att banken inte vill ha en förskönad bild av företaget. Merparten av respondenterna36 menar att de inte värderar om redovisningskonsulten är auktoriserad, enligt Person 1 är redovisningskonsultens rykte och seriositet viktigare än auktorisationen. Person 2 menar, å andra sidan, att auktorisationen kan hjälpa banktjänstemännen att bilda sig en uppfattning om redovisningens kvalitet. Trots att Person 3 hävdar att banken inte värderar om redovisningen är upprättad av en auktoriserad redovisningskonsult anser denne att det är bra med en stämpel på att redovisningen är upprättad av någon med kompetens.

4.1.6. Yrkesro l l erna

Person 1 anser att en redovisningskonsult och en revisor kan fungera som substitut till varandra i små företag då båda inger en kvalitetsstämpel på redovisningen. Ryktet som redovisningskonsulten har är en viktig faktor som banken använder för att avgöra om yrkesgrupperna kan fungera som substitut då en redovisningskonsult med ett bra rykte anses kunna ersätta en revisor med ett bra rykte i små företag37. Person 2 anser att det är fördelaktigt att anlita en redovisningskonsult i ett litet företag eftersom en redovisningskonsult går djupare i redovisningens detaljer i jämförelse med revisorns uppdrag. Person 2 menar dock att det, oavsett företagets storlek, är fördelaktigt att anlita en revisor om verksamheten befinner sig i en bransch med mycket svängningar. Bankens policy är, enligt Person 2, att bevilja kredit till företag där bokslutet antingen är reviderat eller godkänt av en auktoriserad redovisningskonsult men Person 3 och Person 4 anser att en revisor har en högre status än en redovisningskonsult.

4.1.7. Oberoende

Samtliga respondenter uttrycker att det från bankens sida skulle vara önskvärt om redovisningskonsulten arbetade oberoende. Person 2 menar att

36 Person 1 och Person 3 37 Person 1

28

redovisningskonsulter förväntas arbeta oberoende och eftersom bankens förtroende skulle försämras om redovisningskonsulten skulle försöka påverka bilden av företaget upplevs redovisningskonsulten också arbeta oberoende. Person 1 hävdar att det skulle innebära stora kostnader för små företag i och med att mer reglering skulle krävas för att garantera oberoende. Person 1 beskriver även att banken, trots att det skulle vara önskvärt med oberoende agerande, litar på att redovisningskonsulter utför sitt uppdrag som de ska. Vissa respondenter38 beskriver en oro över att oberoendet kan påverkas negativt av att det är kunden som betalar redovisningskonsultens och revisorns arvode. Person 2 menar dock att risken för påverkat oberoende är låg då banken kräver en god relation med kunden. Person 3 upplever att det finns en starkare personlig relation mellan redovisningskonsulten och kunden i förhållande till revisorn och kunden, men förutsätter ändå att redovisningskonsulten arbetar oberoende. Det är problematiskt att bedöma oberoendet för banken som tredje part eftersom det skulle innebära att banktjänstemännen spenderade tid på sådant som inte ingår i den vanliga bankverksamheten39. Respondenterna tillfrågades hur de upplever ett antal företeelser som, enligt tidigare forskning, kan påverka revisorns oberoende (Tepalagul & Lin 2015). Ingen av respondenterna anser att en lång relation mellan revisorn och kunden är ett problem som kan hota oberoendet. Person 2 menar att problemet var vanligare förr då revisorn hade mer synpunkter på bankens agerande, idag är uppfattningen att revisorn arbetar oberoende oavsett längden på relationen. Person 3 anser snarare att en lång relation leder till att revisorn får bättre kännedom om verksamheten. Om kunden byter revisor flera gånger sänker det företagets “rating” eftersom banken anser att det är svårt för revisorn att skapa sig en bild av företaget på kort tid40. Person 1 menar att oberoende kan påverkas i alla långa affärsrelationer men att banken måste lita på seriositeten i professionen och att oberoendet därmed bibehålls. Revision till en ekonomiskt betydelsefull klient är en företeelse som inte ska få påverka revisorns oberoende41. Det faktum att olika revisorer kan producera olika resultat anser Person 1 bero på revisorns kompetens snarare än att revisorn inte agerar oberoende. Vissa respondenter42 menar att banken inte bedömer om revisorn utför revision till en ekonomiskt betydelsefull klient i en kreditprocess eftersom de inte anser att det är ett problem. Vidare menar Person 3 att det

38 Person 2 och Person 4 39 Person 4 40 Person 3 41 Person 1 42 Person 2, Person 3 och Person 4

29

skulle bli ohållbart om banken skulle misstänka försämrat oberoende i dessa lägen då vissa revisorer jobbar heltid på större bolag. Företeelsen att en revisor erbjuder andra tjänster än revision anses acceptabelt om tjänsterna utförs inom revisorns område där oberoende kan bibehållas43. Det kan vara enklare för företagsledningen att ta till sig revisorns rådgivning eftersom banken inte upplevs ha ambitionen att utveckla företaget med sin rådgivning och därför menar Person 2 att rådgivning är ett komplement till revision. Varken Person 3 eller Person 4 menar att de analyserar revisorns tillhandahållande av rådgivning i en kreditprocess.

4.2. Intressentgruppen normgivare

4.2.1. Samarbete t

Enligt Carlson44 är en av Srf konsulternas viktigaste uppgifter att se till att auktorisationen identifieras med hög kvalitet och uppnår hög status i näringslivet genom kvalitetskontroller av medlemmarna. Carlson menar att Srf konsulterna införde auktorisationen som en skyddad titel för redovisningskonsulter vilken skulle bidra med ökad tillströmning till yrkesrollen. Srf konsulternas och FARs samverkan kring auktorisationen av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Reko gör att normgivarna definierar arbetssättet för yrkesrollen45. Branschorganisationerna utgör i och med samarbetet gemensamt en normgivare för auktoriserade redovisningskonsulter46. Iredahl47 menar att en enhetlig auktorisation är nödvändigt för att organisationernas medlemmar ska uppfattas likvärdiga. Orback48 menar att eftersom det finns utrymme för tolkning i alla regelverk är samarbetet kring ett enhetligt regelverk viktigt. Samtliga respondenter menar att systemet som branschorganisationerna gemensamt formulerat med auktorisationen och Reko i praktiken fungerar som ett regelverk. Tack vare ett väl fungerande kontrollsystem av medlemmarna hävdar Carlson att ytterligare behov av lagstiftning inte finns. Orback menar att normgivningens genomslagskraft är stor trots att normgivningen inte formulerats av en statlig myndighet och menar att genomslagskraften inte skulle bli större om branschorganisationen var en statlig myndighet. Iredahl menar däremot att om tillsynen för redovisningskonsulter vore statlig skulle normgivningens avskräckande funktion bli ännu starkare. FARs medlemmar är måna om att 43 Person 1 44 Mikael Carlson, Branschansvarig redovisning Srf konsulterna 45 Mikael Carlson 46 Mikael Carlson 47 Lennart Iredahl, Auktoriserad revisor FAR 48 Sara Orback, föreningsjurist FAR

30

följa de regelverk som finns för yrkesgrupperna eftersom det är en förutsättning för fortsatt medlemskap49. Den auktoriserade redovisningskonsult som inte följer Reko eller som inte regelbundet låter sig kvalitetskontrolleras kan förlora sin auktorisation, vilket kan vara en avskräckande funktion50.

4.2.2. Yrkesro l l erna

Srf konsulterna skriver på sin hemsida att den auktoriserade redovisningskonsulten är branschens starkaste titel, Carlson förklarar uttalandet genom att påstå att en auktoriserad redovisningskonsult särskiljer sig från andra redovisningskonsulter. De intressenter som vet vad auktorisationen och Reko innebär upplever ett större förtroende för den auktoriserade redovisningskonsulten51. Respondenterna har olika syn på om redovisningskonsulter och revisorer befinner sig på samma marknad. Carlson menar att yrkesgrupperna befinner sig på olika marknader medan Iredahl menar att de delvis befinner sig på samma marknad när det kommer till små företag som väljer mellan att anlita en revisor och en redovisningskonsult. Carlson beskriver att en revisors och en redovisningskonsults arbete skiljer sig åt då redovisningskonsulten har den utförande rollen medan revisorn har den granskande rollen. Carlson hävdar att om en producent av redovisningen håller så hög kvalitet att i princip inga fel kan uppstå tillför inte granskning i efterhand något extra eftersom redovisningskonsulten säkerställer kvalitet som en del i produktionen av redovisningen. Redovisningskonsultens arbete ska enbart fungera som beslutsunderlag för uppdragsgivaren vilket gör att den största skillnaden mellan att anlita en revisor och en redovisningskonsult är att revisorn garanterar materialets riktighet och bedömer styrelsens ansvar för externa intressenter52. Iredahl pekar på att det finns vissa likheter i redovisningskonsultens och revisorns arbetssätt i form av kvalitetssäkring, antagande och omprövning av uppdrag samt etikregler. Antagande och omprövning innebär att en redovisningskonsult, precis som en revisor, ska göra en prövning om det finns förutsättningar för att kunna utföra tjänsten53. Iredahl och Carlson menar att trots att det finns vissa likheter är arbetsuppgifterna inte de samma vilket förklarar varför redovisningskonsulten

49 Sara Orback 50 Mikael Carlson och Lennart Iredahl 51 Mikael Carlson 52 Mikael Carlson 53 Lennart Iredahl

31

och revisorn följer olika normer, revisorer följer ISA och redovisningskonsulter följer Reko.

4.2.3. Oberoende

Angående revisorns och redovisningskonsultens oberoende menar Orback att alla FARs medlemmar ska följa organisationens etiska regler samt agera med integritet och objektivitet, därmed ingår ett visst mått av oberoende även för de medlemmar som inte är revisorer. Innehållet i de etiska reglerna beskriver att redovisningskonsulten ska bistå uppdragsgivaren till dennes fördel utan att bryta mot lagar och regler eller på annat sätt framstå som oetisk54. Carlson menar att redovisningskonsulten inte har något krav på oberoende där Iredahl tillägger att redovisningskonsultens arbete går ut på att upprätta årsredovisningen, därmed kan inte redovisningskonsulten granska sitt eget arbete objektivt.

4.2.4. Bokslutsrapport

Endast en auktoriserad redovisningskonsult kan lämna en bokslutsrapport vilket är ett kvitto på att kraven i Reko är uppfyllda55. Bokslutsrapporten kommunicerar till läsaren att kvaliteten i redovisningen är hög genom att upprättaren har viss erfarenhet och utbildning, genomgår regelbundna kvalitetskontroller samt att arbetet är utfört enligt Reko56. Orback menar att inte alla företagsledningar anser sig behöva den typen av kvalitetsstämpel som bokslutsrapporten ger, därför avlämnar inte redovisningskonsulter en bokslutsrapport i alla uppdrag. Orback menar vidare att bokslutsrapporten riktas till företagsledningen och eftersom redovisningskonsulten inte gör något utlåtande står företagsledningen för innehållet. Carlson menar att redovisningens kvalitet kan kommuniceras till företagets intressenter genom den not som finns att läsa i företagets årsredovisning. Carlson hävdar att intresset för bokslutsrapporten har stigit och att de flesta som känner till den värderar den högt. Carlson menar vidare att det inte krävs något oberoende mellan redovisningskonsultens upprättande av redovisningen och upprättandet av bokslutsrapporten då ett beroende mellan processerna snarare är ett behov. Carlson anser att ett oberoende skulle vara omöjligt då den kvalitet som bokslutsrapporten står för skapas i den löpande produktionen av redovisningen där fel upptäcks och rättas. Orback menar att en 54 Mikael Carlson 55 Mikael Carlson 56 Sara Orback

32

redovisningskonsult som inte anser sig vara oberoende ska ange det i bokslutsrapporten, vilket skiljer sig från Carlsons resonemang. När Iredahl tillfrågades om bokslutsrapporten kan ersätta revisionsberättelsen svarade han att vissa intressenter, i små företag, upplever att de får tillräckligt förtroende för ett företag och dess årsredovisning genom en bokslutsrapport. Iredahl tror att de företag som har valt bort revision använder bokslutsrapporten som ett substitut till revisionsberättelsen men det finns vissa upplysningar i en revisionsberättelse som inte kan ersättas av en bokslutsrapport57. Orback menar dock att en bokslutsrapport kan vara tillräcklig i små företag även om ett oberoende uttalande saknas.

4.2.5. God redovisningssed

Utöver FAR och Srf konsulternas normgivning är god redovisningssed en rättslig standard som fylls ut med kompletterande normgivning58. Enligt Krantz är normgivningen för god redovisningssed generell i den mening att den gäller för alla som ska tillämpa eller tolka Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) eller Bokföringslagen (SFS 1999:1078). Revisorer måste med andra ord också förhålla sig till god redovisningssed precis som redovisningskonsulter59. Krantz menar vidare att företag inte kan avvika från den kompletterande normgivningen med accepterande verkan.

5. Analys

De yrkesgrupper som uppsatsen kretsar kring har olika regelverk och normgivning att förhålla sig till. Revisorns oberoende är lagstadgat medan redovisningskonsultens arbete inte omfattas av någon lagstiftning. Det faktum att små företag får välja mellan att anlita de båda yrkesgrupperna kan antas ha bidragit med problem för kreditgivarna som ska bedöma tillförlitligheten i företagens bokslut. Avsnittet syftar till att identifiera mönster, likheter och skillnader i frågeställningens beståndsdelar för att kunna ställa dessa i relation till tidigare forskning och teori.

57 Lennart Iredahl och Sara Orback 58 Johan Krantz, bokföringsnämnden 59 Johan Krantz

33

5.1. Informationsasymmetri

Kreditprocessen är bankens verktyg och tillvägagångssätt för att bedöma om en kund ska beviljas en kredit eller inte, i processen är det många faktorer som inverkar på beslutet. Vissa respondenter60 beskriver att företag generellt har mer information om dess verksamhet i jämförelse med banken, därför ser banken till att veta så mycket som möjligt om kunden innan en kredit beviljas för att reducera den informationsasymmetri som råder mellan parterna. Samma respondenter61 anser att en revisor eller en redovisningskonsult kan minska informationsasymmetrin mellan företaget och banken genom att agera mellanhand för bankens frågor som företagsledningen inte kan besvara. Enligt agentteorin uppkommer behovet av revision då informationsasymmetri råder mellan parterna (Collis et al. 2004 ; Carrington 2014) vilket överensstämmer med kreditgivarnas62 uppfattning. Det finns en tydlig skillnad mellan agentteorin och kreditgivarnas63 uppfattning då kreditgivarna även anser att en redovisningskonsult kan hantera problemen som informationsasymmetrin orsakar. Baserat på resonemanget kan redovisningskonsulten, precis som revisorn, hantera problemen som informationsasymmetrin orsakar genom att garantera intressenterna att bokslutet inte ger en felaktig bild av företaget. Resonemanget tyder på att kreditgivarna inte anser att yrkesrollernas bidrag med olika oberoende är avgörande för att bevilja en kredit i detta fall och därmed kan det konstateras att kreditprocessen inte anpassas. Carey et al. (2013) beskriver att en revisor anlitas för att öka trovärdigheten i de finansiella rapporterna och på så sätt minskar den informationsasymmetri som råder mellan olika intressentgrupper. Uppsatsens studie har funnit liknande resultat med komplement för redovisningskonsultens förmåga att minska informationsasymmetrin.

5.2. Legitimerande verkan

Enligt Marton (2015) skapar redovisningen en bild av företaget som dess intressenter agerar efter. Om bankens bild av företaget inte speglar verkligheten skulle det kunna leda till att fel beslut fattas i kreditprocessen. Banken beskrivs av samtliga responderande kreditgivare som en viktig intressent för företag och därmed kan banken klassificeras som en inflytelserik

60 Person 1 och Person 2 61 Person 1 och Person 2 62 Person 1 och Person 2 63 Person 1 och Person 2

34

intressent enligt intressentteorin (Deegan & Unerman 2011). Enligt intressentteorins maktbaserade synsätt har företag incitament att tillgodose en inflytelserik intressents behov (Deegan & Unerman 2011) vilket understryker Martons (2015) beskrivning av att företag med hjälp av redovisningen kan skapa en bild av verksamheten som är tillfredsställande för banken. Teorin skiljer sig från kreditgivarnas beskrivning av att de inte upplever någon tendens till incitament. Det faktum att kreditgivarna inte upplever någon tendens till incitament kan vara ett tecken på att kreditprocessen inte anpassas efter oron för incitament. Trots att Person 2 inte upplever något incitament beskriver denne att anlitandet av en revisor eller en redovisningskonsult skulle kunna minska bankens oro för incitament. Uttalandet är överensstämmande med legitimitetsteorin som beskriver att revisorn har en legitimerande verkan (Carrington 2014). Uttalandet från Person 2 tydliggör att redovisningskonsulten anses ha samma förmåga att minska bankens oro för incitament som revisorn vilket kan tyda på att även redovisningskonsulter upplevs ha en legitimerande verkan. Uttalandet64 talar för att båda yrkesgrupperna kan bidra med tillförlitlighet till företagets bokslut. I och med att båda yrkesgrupperna, enligt kreditgivarna, kan bidra med samma nivå av legitimitet anpassas inte kreditprocessen beroende på vilken av yrkesgrupperna som anlitas trots att yrkesgrupperna bidrar med olika oberoende. I en kreditprocess beskriver samtliga responderande kreditgivare att bokslutet studeras i syfte att bedöma kundens återbetalningsförmåga samt för att utföra bankens egna analyser. Vidare beskriver vissa respondenter65 att företagsbesök utgör en rutin i kreditprocessen eftersom besöken kan ge banken en bild av företagets risk och säkerhet66. Med bakgrund i Martons (2015) beskrivning av att bilden av företaget som redovisningen bidrar med i stort sett är omöjlig att observera på egen hand har företagsbesöken möjliggjort för bankerna att bilda sig en egen bild av företaget och dess verksamhet. Det faktum att företagsbesök beskrivs som en rutin tyder på att banken genomför ett besök oavsett om företaget är reviderat eller om redovisningen är upprättad av en redovisningskonsult vilket ger intrycket om att företagsbesöket kompletterar bilden av företaget som redovisningen ger. I och med bankens rutin kan det argumenteras för att kreditprocessen inte anpassas efter anlitandet av en redovisningskonsult eller en revisor när det kommer till företagsbesök.

64 Person 2 65 Person 2, Person 3 och Person 4 66 Person 3

35

5.3. Normer och regler

Lasmane (2013) konstaterar i sin vetenskapliga studie att redovisningsprofessionen behöver ändras för att möta omvärldens förändringar. Det kan konstateras att bankerna har anpassat sig till omvärldens förändringar då ingen av respondenterna beskriver att bankerna har något krav på revision i kreditprocessen vilket de antas ha haft innan avskaffandet av revisionsplikten. Det framkommer även att det inte finns något hinder mot att bevilja en kredit när revision saknas i de fall redovisningen är upprättad av en redovisningskonsult67. Förutom att bankerna har anpassat sin verksamhet har även normgivningen anpassats. Som ett resultat på omvärldens förändringar och eftersom det länge saknades ett ramverk för redovisningskonsulter utvecklades Reko (FAR u.å.d). Förutom Reko har en skyddad titel för redovisningskonsulten utvecklats i samband med införandet av auktorisationen vilken syftar till att bidra med hög status till yrkesrollen68. Bankens kontakt med redovisningskonsulten anses inge förtroende om redovisningens kvalitet och anses ha en skyddande effekt då en överdrivet positiv bild av verksamheten motverkas, därmed bidrar redovisningskonsulten med objektivitet69. Beskrivningen från Person 1 skiljer sig från Carlsons och Iredahls beskrivning om att redovisningskonsulten inte ska arbeta oberoende Anledningen till att vissa kreditgivare70 uppfattar yrkesgruppen som objektiv kan förklaras med hjälp av normativ isomorfism (Deegan & Unerman 2011). Redovisningskonsulten kan enligt normativ isomorfism uppleva påtryckningar inom branschen att anpassa sig till de normer som finns för att uppfattas som legitim. Enligt FAR (u.å.b) är redovisningskonsultens arbete inte lagreglerat men samtliga responderande normgivare menar ändå att auktorisationen och Reko fungerar som ett regelverk i praktiken. I och med att auktorisationen och Reko fungerar som ett regelverk kan det argumenteras för att regelverket är en norm som följs. Redovisningskonsultens legitimitet som indikerar att normerna efterlevs stärker bankens tillit till bokslutet och därmed möjliggörs ett korrekt kreditbeslut. Lennox och Pittman (2011) menar att anlitandet av en revisor bidrar till att redovisningen blir tillförlitlig som beslutsunderlag för dess intressenter vilket kan jämföras med studiens resultat som indikerar att redovisningskonsultens legitimitet stärker bankens tillit till företagens bokslut. Studiens resultat, som tyder på att det finns ett samband mellan anlitandet av en redovisningskonsult och kreditvärdigheten för företaget, kan jämföras med

67 Person 1 68 Mikael Carlson 69 Person 1 70 Person 1

36

Lennox och Pittmans (2011) slutsats som menar att det finns ett samband mellan anlitandet av en revisor och kreditvärdighet. Sammanfattningsvis talar inte studien emot Lennox och Pittmans (2011) resultat utan kompletterar deras slutsats med att redovisningskonsulten har samma förmåga som revisorn att bidra med tillförlitliga beslutsunderlag.

Carlson upplever inte att det finns något behov av lagstiftning för redovisningskonsulter eftersom kontrollsystemet fungerar väl. Orback finner inte heller något behov av lagstiftning och menar att regelverket följs eftersom det är ett kriterium för att få behålla auktorisationen. Vissa responderande normgivare71 menar att det faktum att en medlem kan bli av med auktorisationen är en avskräckande effekt som gör att medlemmarna förhåller sig till de regler som finns. Det kontrollsystem som beskrivs finnas för redovisningskonsulter skiljer sig från den tillsyn som finns för revisorer. Anledningen till att revisorer står under Revisorsnämndens tillsyn beskrivs vara för att kvalitetssäkringen av lagstadgad revision är viktig för att kunna säkerställa god revisionskvalitet samt för att intressenter har ett behov av att kunna lita på revisionen (FAR u.å.i). Intressenter till de företag som väljer att anlita en redovisningskonsult kan antas ha samma behov av att kunna lita på redovisningen som intressenter till de företag som anlitar en revisor. Intressenternas behov är ett argument för införandet av ett lagstadgat arbetssätt för redovisningskonsulten trots att vissa normgivare inte anser det eftersom det regelverk som finns också följs.

5.4. Redovisningskonsultens regelverk

Redovisningskonsultens auktorisation värderas inte i en kreditprocess enligt merparten av respondenterna72. Person 1 anser att redovisningskonsultens rykte och seriositet är viktigare än redovisningskonsultens auktorisation. Intressentteorin beskriver att meningen med att driva ett företag är att skapa så mycket värde som möjligt för intressenterna (Lexicon u.å.). Det faktum att merparten av respondenterna73 inte värderar auktorisationen i en kreditprocess kan tyda på att anlitandet av en redovisningskonsult med auktorisation inte tillför något mervärde för intressenten kreditgivare och att auktorisationen därmed inte medför en anpassning av kreditprocessen. I kontrast till att merparten av respondenterna74 inte värderar om redovisningskonsulten är

71 Lennart Iredahl och Mikael Carlson 72 Person 1, Person 3 och Person 4 73 Person 1, Person 3 och Person 4 74 Person 1, Person 3 och Person 4

37

auktoriserad anser Person 2 att en auktoriserad redovisningskonsult kan bidra till bankens uppfattning om redovisningens kvalitet. Den kvalitet som Person 2 uppfattar kan ha sin bakgrund i att redovisningskonsulten har ett tydligt regelverk att följa i sitt yrkesutförande (Srf konsulterna u.å.b). Redovisningskonsultens regelverk, Reko, specificerar inte vilka åtgärder som ska vidtas för att redovisningen ska utmärkas av hög kvalitet utan det är istället upp till varje auktoriserad redovisningskonsult att tolka regelverket och avgöra vilka åtgärder som ska vidtas i det enskilda fallet (Gistrand et al. 2015 ; Orback). Med bakgrund i att Person 2 anser att redovisningskonsulter kan bidra med kvalitet tyder det på att denne förutsätter att yrkesgruppen har kompetensen att avgöra vilka åtgärder som ska vidtas för att kvalitet i redovisningen ska uppnås. Resonemanget tyder på att det finns vissa belägg för att den auktoriserade redovisningskonsultens brist på oberoende inte förhindrar uppfattningen om att de kan bidra med kvalitet till redovisningen. I och med resonemanget kan redovisningskonsultens bidrag med kvalitet till redovisningen underlätta bankernas beslut i kreditprocessen. Carey et als. (2013) studie som ger vissa belägg för att anlitandet av en revisor medför professionalism till företaget som denne granskar kan jämföras med inställningen som Person 2 har. Den professionalism som en revisor bidrar med kan jämföras med den kvalitet till redovisningen som en redovisningskonsult kan bidra med genom sin kompetens75. Uppsatsens studie motbevisar inte Carey et als. (2013) slutsats men kompletterar slutsatsen med att även redovisningskonsulten kan bidra med professionalism till det anlitande företaget.

5.5. Beslutsunderlag i kreditprocessen

En bokslutsrapport, som utgör ett kvitto och en garanti på att företagets redovisning håller hög kvalitet, kan endast utfärdas av en auktoriserad redovisningskonsult (Srf konsulterna u.å.c). Orback menar att den höga kvaliteten uppstår eftersom upprättaren genomgår regelbundna kvalitetskontroller, utför arbetet enligt Reko samt har erfarenhet och utbildning. Carlson menar att det krävs ett beroende mellan upprättandet av redovisningen och upprättandet av bokslutsrapporten vilket är intressant ur perspektivet att oberoende krävs från revisorn för att dennes uppdrag ska förknippas med hög kvalitet. Skillnaderna i yrkesutförandena utgörs av att revisorn måste arbeta oberoende vid upprättandet av en revisionsberättelse (Revisorslagen SFS 2001:883 ; Revisionslagen SFS 1999:1079) medan

75 Person 2

38

redovisningskonsulten måste arbeta beroende vid upprättandet av en bokslutsrapport76. Ingen av de responderande kreditgivarna kommer i kontakt med bokslutsrapporten i en kreditprocess och merparten av de responderande77 studerar inte heller noten om bokslutsrapportens upprättande. Person 1 menar att bokslutsrapporten inte anses nödvändig som underlag eftersom årsredovisningen anses tillräcklig. Uttalandena tyder på att bankerna inte uppfattar att redovisningens kvalitet kommuniceras genom bokslutsrapporten eftersom dess upprättande inte beaktas i kreditprocessen. Resonemanget ger bevis för att kreditprocessen inte anpassas efter att en redovisningskonsult har upprättat en bokslutsrapport som kommunicerar hög kvalitet.

Enligt Orback anser inte alla företagsledningar att de behöver kvalitetsstämpeln som bokslutsrapporten ger, därför lämnas inte rapporten i alla uppdrag som redovisningskonsulten utför. Carrington (2014) beskriver att avlämnandet av revisionsberättelsen är målet med revision vilket kan ställas i kontrast till den inställning som finns till bokslutsrapporten. Anledningen till att många företagsledare inte anser sig behöva bokslutsrapporten kan ha att göra med att den är ämnad för företagsledningen och inte ska finnas tillgänglig för företagets intressenter på samma sätt som revisionsberättelsen78. Även om bokslutsrapportens existens kommuniceras till omvärlden genom den not som finns i årsredovisningen79 är noten relativt okänd80 medan samtliga responderande kreditgivare beskriver att de studerar revisionsberättelsen i kreditprocessen. I och med resonemanget kan det antas att kreditprocessen anpassas efter företagens revisionsberättelse men inte efter företagens bokslutsrapport vilket tyder på att revisorn har ett större inflytande på kreditprocessen i jämförelse med redovisningskonsulten. Studiens resultat överensstämmer med Gómez-Guillamóns (2003) studie som även den ger bevis för att intressenter litar på revisorns uttalanden i revisionsberättelsen då de anpassar sina attityder till företaget baserat på uttalandena. Eftersom kreditgivarna inte uppfattar någon ytterligare kvalitet i och med bokslutsrapportens upprättande kan inställningen antas gälla även för andra intressenter. Med bakgrund i resonemanget kan slutsatsen dras att de företagsledningar som vill kommunicera kvalitet till sina intressenter kan ha en fördel av att anlita en revisor istället för en redovisningskonsult.

76 Mikael Carlson 77 Person 2, Person 3 och Person 4 78 Sara Orback 79 Mikael Carlson 80 Person 2, Person 3 och Person 4

39

Bankens policy är att bevilja kredit till företag där bokslutet antingen är reviderat eller godkänt av en auktoriserad redovisningskonsult81. Enligt institutionell teori finns det tvingande processer som gör att företag anpassar sig till påtryckningar från inflytelserika intressenter och därmed uppstår homogenisering mellan företagen (DiMaggio & Powell 1983 ; Deegan & Unerman 2011). I och med att banker klassificeras som en inflytelserik intressent kan bankens vilja uppfattas som en tvingande påtryckning som kan innebära att företagen förväntas anlita antingen en redovisningskonsult eller en revisor för att få en kredit beviljad. I och med att banken beskriver att deras policy är att bara bevilja kredit till de företag som har anlitat någon av yrkesgrupperna och i och med de tvingande påtryckningar som antas finnas kan det argumenteras att företag inte behandlas på olika sätt i en kreditprocess beroende på vem de anlitar. Med bakgrund i att de behandlas på lika sätt i en kreditprocess kan det vidare argumenteras för att banken inte värderar deras olika krav på oberoende i detta fall.

5.6. Yrkesgruppernas olika uppdrag

Trots att redovisningskonsulten och revisorn beskrivs befinna sig på samma marknad när det kommer till små företag82 finns det både likheter83 och skillnader84 i redovisningskonsultens och revisorns arbetsuppgifter. En likhet mellan yrkesgruppernas arbetssätt är att båda ska följa den rättsliga standarden god redovisningssed i sitt yrkesutförande85. Trots att det finns vissa likheter menar Iredahl och Carlson att arbetsuppgifterna skiljer sig åt så pass mycket att det finns anledning att redovisningskonsulten och revisorn ska förhålla sig till olika normer. Resonemanget ger en förklaring till varför det finns två olika regelverk och därmed olika normgivning för revisorn respektive redovisningskonsulten vilket tyder på att lagstiftarna och normgivarna avsiktligt skiljer på yrkesutförandena. Därmed kan lagstiftarnas och normgivarnas intention vara att yrkesgrupperna inte ska uppfattas som substitut till varandra av dess intressenter, det kan argumenteras att regelverken och normgivningen annars hade utformats mer likvärdig. Även om yrkesgruppernas arbetsuppgifter skiljer sig åt hävdar Carlson att om en producent av redovisningen håller så hög kvalitet att i princip inga fel uppstår tillför inte granskning i efterhand någonting. Carlsons resonemang understryks 81 Person 2 82 Lennart Iredahl 83 Lennart Iredahl 84 Mikael Carlson 85 Johan Krantz

40

av att vissa respondenter86 menar att redovisningskonsulten och revisorn kan ersätta varandra i små företag. Övriga respondenter87 menar att de upplever att revisorn har en högre status än redovisningskonsulten, vilket tyder på att yrkesrollerna inte uppfattas som substitut. De respondenter88 som anser att yrkesgrupperna kan fungera som substitut ser inte dess oberoende som ett avgörande kriterium för att bevilja en kredit, medan de som anser att revisorn har en högre status89 kan antas anse att revisorns bidrag med oberoende är ett avgörande kriterium för att bevilja en kredit. Baserat på de skilda åsikterna som framkommer i avsnittet kan ingen generell slutsats dras kring kreditgivarnas inställning till de båda yrkesgruppernas ersättande av varandra i en kreditprocess.

5.7. Oberoende

Resultaten från uppsatsens studie gällande kreditgivarnas inställning till oberoende kan ställas i relation till tidigare forskning inom samma område. Tepalagul och Lins (2015) litteratursammanställning har redogjort för hot mot revisorns oberoende. Det första hotet som Tepalagul och Lin (2015) presenterar mot revisorns oberoende är när ett uppdrag utförs åt en betydelsefull klient men ingen av respondenterna från kreditgivarna anser att kreditprocessen ska påverkas av företeelsen. Person 1 beskriver att de varierande resultat som olika revisorer kan producera i samma företag snarare beror på kompetens än ett påverkat oberoende. Det faktum att ingen av kreditgivarna beaktar om varken revisorn eller redovisningskonsulten utför arbete åt en ekonomiskt betydelsefull klient kan tolkas som att de inte upplever det som ett hot mot oberoende. Studiens resultat överensstämmer med resultaten från Tepalagul och Lins (2015) studie som har vissa belägg för att revisorns yrkesutförande inte påverkas av uppdraget hos en ekonomiskt betydelsefull klient. Uppsatsens studie ger även bevis för att redovisningskonsultens oberoende inte upplevs påverkat av företeelsen. Den slutsats som kan dras är att kreditprocessen inte anpassas efter företeelsen varken vid anlitandet av en revisor eller en redovisningskonsult. Det andra hotet som Tepalagul och Lin (2015) presenterar mot revisorns oberoende är tillhandahållandet av andra tjänster än revision men ingen av respondenterna från kreditgivarna beskriver att kreditprocessen anpassas efter

86 Person 1 och Person 2 87 Person 3 och Person 4 88 Person 1 och Person 2 89 Person 3 och Person 4

41

företeelsen. Vissa respondenter90 beskriver i kontrast att revisorns rådgivning är användbar. Anledningen till att kreditgivarna upplever revisorns rådgivning som användbar kan ha sin bakgrund i att rådgivning som utvecklar företaget kan innebära positiva effekter för banken exempelvis i form av kundens förbättrade återbetalningsförmåga. Enligt det andra scenariot som Frankel et al. (2002) beskriver ökar tillhandahållandet av andra tjänster än revision sannolikheten för trovärdiga bokslut, vilket kan vara en annan anledning till att respondenterna91 anser att rådgivningen är användbar. Det faktum att revisorns rådgivning ökar chansen för trovärdiga bokslut kan innebära att rådgivningen ger banken bättre beslutsunderlag vilket kan leda till att rätt beslut fattas i kreditprocessen. I och med de positiva effekter som resonemanget pekar på kan det argumenteras för att revisorns tillhandahållande av rådgivning inte hotar dess oberoende. Kreditgivarnas uppfattning överensstämmer med resultaten från Tepalagul och Lins (2015) samt Frankel et als. (2002) studier som båda beskriver att revisorns oberoende inte påverkas av företeelsen i dess yrkesutförande.

Det tredje hotet som Tepalagul och Lin (2015) presenterar mot revisorns oberoende är en lång relation med klienten men ingen av de responderande kreditgivarna anser att revisorns oberoende hotas av företeelsen och de beaktar heller inte företeelsen i en kreditprocess. Istället för att beskriva företeelsen som ett hot menar Person 3 att en lång relation bidrar till ett starkare oberoende både gällande revisorns och redovisningskonsultens relation med företaget. Uppfattningen överensstämmer med Tepalagul och Lins (2015) beskrivning av att en lång relation bidrar till revisorns ökade förståelse för klienten som leder till högre revisionskvalitet. Det tillägg som uppsatsens studie bidrar med är att även redovisningskonsultens oberoende upplevs förbättras i takt med att relationen med klienten förlängs. Tepalagul och Lins (2015) slutsats beskriver att kortare relationer snarare associeras med lägre kvalitet vilket överensstämmer med att företagens “rating” hos banken försämras om de frekvent byter revisor92. Slutsatsens som kan dras är att kreditprocessen inte anpassas efter att varken revisorn eller redovisningskonsulten har en lång relation med klienten eftersom yrkesgruppernas oberoende upplevs förbättras i takt med längden på relationen.

90 Person 1 och Person 2 91 Person 1 och Person 2 92 Person 3

42

Samtliga responderande kreditgivare anser att det från bankens sida vore fördelaktigt om redovisningskonsulten arbetade oberoende. Det finns inte något lagkrav angående redovisningskonsultens oberoende (FAR u.å.b) vilket Carlson och Iredahl förklarar genom att redovisningskonsulten inte kan granska sitt eget arbete med redovisningen objektivt. Trots att det inte finns något lagkrav på oberoende menar Orback att redovisningskonsulten bidrar med ett visst mått av oberoende då redovisningskonsulter ska följa etiska regler samt agera med integritet och objektivitet. Trots det resonemang som normgivarna för beskriver vissa respondenter93 att de upplever att redovisningskonsulter utför sitt uppdrag på ett oberoende sätt. Respondenternas94 inställning till redovisningskonsultens oberoende är intressant i jämförelse med normgivarnas inställning då de skilda synsätten tyder på att kreditgivarna och normgivarna har olika uppfattning gällande om redovisningskonsulten arbetar oberoende. Resonemanget som de responderande kreditgivarna för tyder på att de uppfattar att redovisningskonsulten arbetar på ett sätt som inte krävs av regler och normer. Anledningen till att redovisningskonsulten uppfattas arbeta oberoende kan ha sin bakgrund i att det kan finnas en norm bland redovisningskonsulter att utföra sitt uppdrag oberoende. Det oberoende arbetssättet kan i så fall förklaras med hjälp av normativa påtryckningar som uppkommer genom att en speciell praktik antas på grund av gruppnormer (Deegan & Unerman 2011). Om det finns normativa påtryckningar på marknaden för redovisningskonsulter antar de flesta redovisningskonsulter en praktik som gör att de uppfattas oberoende av dess omvärld. Det faktum att redovisningskonsulten inte har något krav på oberoende medför inte att kreditprocessen anpassas eftersom kreditgivarna upplever att redovisningskonsulten arbetar oberoende. Studiens resultat ger vissa bevis för att kreditprocessen inte anpassas efter anlitandet av en redovisningskonsult och dess brist på oberoende vilket skiljer sig från Lennox och Pittmans (2011) slutsats som menar att anlitandet av en revisor sänder positiva signaler till dess intressenter vilka går förlorade för de företag som inte väljer att bli reviderade. Med bakgrund i de skilda synsätten som de olika intressentgrupperna presenterar angående redovisningskonsultens oberoende kan det konstateras att redovisningskonsulten kommunicerar att de arbetar oberoende. Det som redovisningskonsulten kommunicerar skiljer sig från intentionen med normgivningen kring redovisningskonsultens arbetssätt vilket tyder på att

93 Person 2 och Person 3 94 Person 2 och Person 3

43

normgivarna, på ett bättre sätt, behöver kommunicera vad anlitandet av en redovisningskonsult ska tillföra till företaget.

6. Slutsats

Redovisningskonsulter och revisorer är två yrkesgrupper som kan anlitas för att förse företags bokslut med en kvalitetsstämpel. Skillnaden mellan yrkesgrupperna utgörs av att de måste förhålla sig till olika regelverk vilket antas speciellt problematiskt när det kommer till deras olika krav på att utföra sitt uppdrag oberoende. De båda yrkesgruppernas olika form av regelverk har undersökts i syfte att tydliggöra normgivarnas intention med skillnaderna i regelverken samt för att undersöka vad skillnaderna i regelverken ger upphov till. Vad regelverken ger upphov till har undersökts med hjälp av intressenten kreditgivare som kan påverkas av problematiken när ett kreditbeslut ska fattas baserat på företagets bokslut. Uppsatsens frågeställning har studerats genom kvalitativ forskningsmetod där data har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med syfte att skapa en djupare förståelse för ett tidigare outforskat område.

Studien kan inte dra någon generell slutsats angående om anlitandet av en redovisningskonsult gör att kreditprocessen anpassas eftersom de responderande kreditgivarnas svar pekar på olika faktorer som påverkar ett kreditbeslut. Det som studien dock kan fastställa är att kreditprocessen till viss del anpassas efter vilken yrkesgrupp som anlitas eftersom samtliga responderande kreditgivare studerar revisionsberättelsen men inte bokslutsrapporten. Studien konstaterar att det finns flera faktorer som kreditprocessen inte påverkas av gällande yrkesgrupperna. Bland annat påverkas inte bankens rutin angående företagsbesök av vem företaget anlitar utan rutinen genomförs oavsett. Kreditprocessen beskrivs inte heller anpassas efter yrkesgruppernas olika regelverk eftersom båda uppfattas utföra sitt uppdrag oberoende och anses kunna bidra med samma legitimitet till bokslutet. Det som redovisningskonsulten kommunicerar skiljer sig från intentionen med normgivningen kring redovisningskonsultens arbetssätt vilket tyder på att normgivarna, på ett bättre sätt, behöver kommunicera vad anlitandet av en redovisningskonsult ska tillföra till företaget. Studien konstaterar att kreditprocessen inte anpassas av yrkesgruppernas olika krav på oberoende, däremot kan det konstateras att det är banktjänstemännens inställning till de olika yrkesgrupperna som avgör om kreditprocessen ska anpassas.

44

Förslag till vidare forskning

Som förslag till vidare forskning skulle det vara intressant att besvara frågeställningen med hjälp av en kvantitativ forskningsmetod för att undersöka om den formen av studie skulle ge ett annat resultat.

Referenslista

Böcker: Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB. Carrington, T. (2014). Revision. Stockholm: Liber AB. Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial Accouting Theory. (Second European ed.) Maidenhead: McGraw-Hill Education. Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (2014). Att utreda forska och rapportera. Stockholm: Liber AB. Olsson, S. (2012) Redovisningsrätt - en introduktion. Stockholm: Nordstedts Juridik AB. Internetkällor: Behovsdriven utveckling (u.å.). Kvalitativa metoder. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.behovsdrivenutveckling.se/verktyg/metoder/kvalitativa-metoder/ [2015-12-01]. Bolagsverket (2015). Revisor - aktiebolag. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/revisor [2015-11-02].

45

Danielsson, A. (u.å.). Intressent. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/intressent [2015-11-24]. E-conomic.se (2015). Extern redovisning - Vad är extern redovisning? [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/extern-redovisning [2015-11-28]. Ekonomifakta (2015). Hushållens konsumtion och sparande. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-inkomster-konsumtion-och-sparande/ [2015-11-23]. FAR (u.å.a). Revision, andra bestyrkandeuppdrag och övriga granskningsuppdrag. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/Revision-andra-bestyrkandeuppdrag-och-ovriga-granskningsuppdrag/ [2015-11-02]. FAR (u.å.b). Redovisningskonsult. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Redovisningskonsult/ [2015-11-17]. FAR (u.å.c). Redovisningstjänster. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Redovisningskonsult/Redovisningstjanster/ [2015-11-18]. FAR (u.å.d). Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Redovisningskonsult/Redovisningstjanster/Reko/ [2015-11-18]. FAR (u.å.e). Auktorisation och medlemskap. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Redovisningskonsult/Auktorisation-och-medlemskap/ [2015-11-19]. FAR (u.å.f). Branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare. [Elektroniskt]. Tillgänglig: http://www.far.se/Om-oss/ [2015-11-18]. FAR (u.å.g). Samarbete med SRF. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.far.se/Om-oss/Samarbeten/Samarbete-med-SRF/ [2015-11-19]. FAR (u.å.h). Vidareutbildning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Redovisningskonsult/Auktorisation-

46

och-medlemskap/Vidareutbildning/ [2015-11-19]. FAR (u.å.i). Revisor. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/ [2015-11-17]. Gunnarsson, R. (2002). Validitet och reliabilitet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml [2015-12-16]. Jansson, S. (2013). Vad är skillnaden mellan induktiv och deduktiv metod? [Elektronisk]. Tillgänglig: http://bibblansvarar.se/sv/svar/vad-ar-skillnaden-mellan-en [2015-12-16]. Lavin, K. (2014). Vad är god revisionssed? [Elektronisk]. Tillgänglig: http://revisorhelsingborg.se/vad-ar-god-revisionssed/ [2015-11-17]. Lavin, K. (2015). Vad betyder revisionsberättelsen? [Elektronisk]. Tillgänglig: http://revisorhelsingborg.se/vad-betyder-revisionsberattelsen/ [2015-11-20]. Lexicon (u.å.). Definition of stakeholder theory. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://lexicon.ft.com/Term?term=stakeholder-theory [2015-11-24]. Marténg, C. (2014). Hälften av företagen utan revisor - ororande utveckling enligt UC. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.tidningenbalans.se/nyheter/halften-av-foretagen-utan-revisor-oroande-utveckling-enligt-uc/ [2015-11-14]. Nationalencyklopedin (u.å.a). Oberoende. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/oberoende-(2) [2015-11-14]. Nationalencyklopedin (u.å.b). Transkribera. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/transkribera [2016-01-03]. Nationalencyklopedin (u.å.c). Kvalitativ metod. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvalitativ-metod [2015-12-01]. Nationalencyklopedin (u.å.d). Tillförlitlig. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tillförlitlig [2016-01-05]. Revisorsnämnden (u.å.a). Revisorsnämnden. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.revisorsnamnden.se/rn/om_rn_4706.html [2015-11-17].

47

Revisorsnämnden (u.å.b). Revisionsberättelsen m.m.. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.revisorsnamnden.se/rn/for_revisorer/ansvar_och_uppgifter/revisionsberattelsen_m_m.html [2015-11-02]. Revisorsnämnden (u.å.c). Bli revisor. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.revisorsnamnden.se/rn/bli_revisor.html [2015-11-24]. Revisorsnämnden (u.å.d). Auktorisation. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.revisorsnamnden.se/rn/bli_revisor/auktorisation.html [2015-11-24]. Srf konsulterna (u.å.a). Om den auktoriserade redovisningskonsulten. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.srfkonsult.se/redovisning/for-foretag/om-den-auktoriserade-redovisningskonsulten/ [2015-11-02]. Srf konsulterna (u.å.b). Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.srfkonsult.se/redovisning/for-branschen/auktorisation/reko/ [2015-11-02]. Srf konsulterna (u.å.c). Bokslutsrapport och Periodbokslutsrapport. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.srfkonsult.se/redovisning/for-foretag/bokslutsrapport/bokslutsrapport-och-periodbokslutsrapport/ [2015-11-18]. Srf konsulterna (u.å.d). Srf konsulterna - Sveriges ledande branschorganisation inom redovisning och lön. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.srfkonsult.se/om-srf/ [2015-11-18]. Verksamt (2015). Riskkapital. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.verksamt.se/starta/finansiera-starten/riskkapital [2015-12-17]. Ung konsument (2015). Spara- hur och varför? [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ungkonsument.se/Pengar/Spara/Spara---hur-och-varfor-/ [2015-11-28]. Lagtext: SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 1999:1078. Bokföringslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

48

SFS 1999:1079. Revisionslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2001:883. Revisorslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

Tidskrifter: Marton, J. (2015). Redovisningens filosofiska grund. Balans, 3 (1), 19. Gistrand et al. (2015). Vad är en bokslutsrapport? Balans Fördjupning, 4 (1), 7-11. Vetenskapliga artiklar: Carey et al. (2013). Costs and Benefits of Mandatory Auditing of For-profit Private and Not-for-profit Companies in Australia. Australian Accounting Review, 23 (1), 43-53. Collis et al. (2004). The demand for the audit in small companies in the UK. Accounting & Business Research (Wolters Kluwer UK), 34 (2), 87-100. DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48 (2), 147-160. Frankel et al. (2002). The relation between auditors’ fees for non- audit services and earnings management. The Accounting Review, 77 (4), 71-105. Gómez-Guillamón, A.D. (2003). The usefulness of the audit report in investment and financing decisions. Managerial Auditing Journal, 18 (6), 549-559. Lasmane, N. (2013) Discussion on development of certified public accounting. Economics & Rural Development, 9 (2), 27-34. LeCompte, M.D. & Goetz, J.P. (1982). Problems of reliability and validity in ethnographic research. Review of Educational Research, 52 (1), 31-60. Lennox, C.S. & Pittman, J.A. (2011). Voluntary Audits versus Mandatory Audits. Accounting review, 86 (5), 1655-1678.

49

Tepalagul, N. & Lin, L. (2015). Auditor Independence and Audit Quality: A Literature Review. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 30 (1), 101-121.

Bilaga 1: Intervjuguide Nordea

1. Kan ni beskriva hur en typisk kreditgranskning går till för en företagskund? Ser en kreditgivningsprocess likadan ut om man jämför olika företag? 2. Tittar ni på om man följer några särskilda redovisningsprinciper när ni granskar företagets räkenskaper?

• Om JA: i så fall vilka? Vilka principer värderar ni högst (ex god redovisningssed, rättvisande bild, försiktighetsprincipen etc)?

• Om NEJ: varför? 3. Lägger ni något värde i om det är företaget själva eller en anlitad redovisningskonsult som har upprättat ett företags räkenskaper? Vilket alternativ värderar ni högst? 4. Är det vanligt att företag ansöker om kredit som inte har avslutat bokföringen med ett riktigt årsbokslut/årsredovisning? Och hur ser ni i så fall på det? Skulle ni bevilja en kredit till dessa typer av företag och i så fall på vilken grund? 5. Är oberoende granskning (revision) av ett företags räkenskaper ett avgörande kriterium för att bevilja en kredit? Vilka andra kriterier anser ni vara förtroendeingivande för att räkenskaperna har upprättats tillförlitligt och för att ni ska kunna bevilja en kredit? (Vad signalerar tillförlitlighet för räkenskaperna?)

50

En bokslutsrapport är ett kvitto och en garanti på att företagets redovisning håller god kvalitet och uppfyller Rekos standardkrav. Bokslutsrapporten är ämnad för företagsledningen och får endast utfärdas av en auktoriserad redovisningskonsult.

6. Kommer ni någonsin i kontakt med en bokslutsrapport i er kreditgranskning? - Om JA: använder ni bokslutsrapporter som underlag för att bevilja en kredit? Varför/varför inte? Vilken nivå förväntar ni er att en bokslutsrapport ska leva upp till? Hur värderar ni en bokslutsrapport respektive en revisionsberättelse? Vilken inger det största förtroendet om att räkenskaperna upprättats tillförlitligt? Vilken har högst kreditvärdighet? Är det vanligt att rapporterna används i kombination? I så fall vad uppnår man genom att använda dem i kombination (för er)?

- Om NEJ: Har ni inte tillgång till dem? Vill ni inte använda dem för att de är ett dåligt underlag? 7. Information om upprättad bokslutsrapport finns i not i årsbokslutet/årsredovisningen, är det en not som ni lägger uppmärksammar vid en kreditgranskning?

8. Kommer ni någon gång i kontakt med en auktoriserad redovisningskonsult i ert arbete? Om ni ser att en auktoriserad redovisningskonsult har upprättat räkenskaperna tycker ni då att räkenskaperna inte behöver revideras på samma sätt? Varför? Är auktorisationen av en redovisningskonsult någonting som ni tittar på i ert arbete? 9. Srf konsulterna hävdar att en Auktoriserad Redovisningskonsult har högt förtroende på marknaden – hos exempelvis myndigheter, banker och andra kreditgivare? Har de ett högt förtroende hos er? Vad innebär i så fall det höga förtroendet? 10. Sedan revisionsplikten försvann för små företag kan de välja att anlita en redovisningskonsult för att få en kvalitetsstämpel på sina räkenskaper. Anser ni att en auktoriserad redovisningskonsult måste arbeta oberoende på samma sätt som en revisor i dessa fall för att fylla samma funktion?

51

11. Ser ni att byråtillhörigheten för en redovisningskonsult (revisor) är viktigt eller ser ni alla redovisningskonsulter som likvärdiga? (stor/liten byrå eller FAR/Srf-konsulterna, alltid varit så?) 12. Vad ser ni för fördelar med att ett företags räkenskaper är reviderade när det kommer till kreditvärdighet? Finns det några nackdelar? 13. Vad ser ni för fördelar med att ett företags räkenskaper är upprättade av en redovisningskonsult när det kommer till kreditvärdighet? Finns det några nackdelar? Teorier om hot mot revisorns oberoende 14. Tycker ni att en revisor som har granskat ett företag under en lång tidsperiod tenderar att vara mindre oberoende i sin granskning? Är detta något som ni tittar på vid en eventuell granskning? (Ser ni samma problem med redovisningskonsulter som har arbetat under en längre tid hos samma klient?) 15. Revisorns rotation finns lagstadgat, tror ni redovisningskonsulten skulle anses mer oberoende om det infördes bestämmelser om rotation för dem också? 16. Hur ser ni på att en revisor utför revision hos en för revisorn ekonomisk betydelsefull klient? Tror ni att detta kan påverka dennes oberoende? Är detta något som ni tar med i er granskning vid beviljande av kredit? (Kan detta översättas till redovisningskonsulter?) 17. Är revisorns tillhandahållande av rådgivning till en klient någonting som ni baserar er kreditbedömning på? Tror ni att detta kan leda till att revisorn uppfattas mindre oberoende? Varför? 18. Hur ser ni på att samma företag har upprättat redovisningen och revisionen för ett företag som ni ska bevilja kredit? 19. Tror ni att ni är den grupp användare av räkenskaper som dessa primärt är upprättade för? I så fall hur påverkar det er bedömning? Tror ni att det finns ett incitament för företagen att försöka få er att bevilja en kredit? 20. Upplever ni en informationsasymmetri mellan er och företagen? Upplever ni att revisorn åtgärdar denna informationsasymmetri genom sina uttalanden? Hur? (Kan en redovisningskonsult åtgärda informationsasymmetrin?)

52

21. Beviljar ni kredit till ett företag med en oren revisionsberättelse? Har ni någon policy kring detta eller är det andra faktorer förutom ren/oren revisionsberättelse som spelar in, i så fall vilka? 22. Om ett företag har en bokslutsrapport som ni får tillgång till men företaget i fråga är inte reviderat, är det då kreditvärdigt i er bank? Varför?

53

Bilaga 2: Intervjuguide Swedbank

1. Kan ni beskriva hur en typisk kreditgranskning går till för en företagskund? Ser en kreditgivningsprocess likadan ut om man jämför olika företag? 2. Tittar ni på om man följer några särskilda redovisningsprinciper när ni granskar företagets räkenskaper?

• Om JA: i så fall vilka? Vilka principer värderar ni högst (ex god redovisningssed, rättvisande bild, försiktighetsprincipen etc)?

• Om NEJ: varför? 3. Lägger ni något värde i om det är företaget själva eller en anlitad redovisningskonsult som har upprättat ett företags räkenskaper? Vilket alternativ värderar ni högst? 4. Är det vanligt att företag ansöker om kredit som inte har avslutat bokföringen med ett riktigt årsbokslut/årsredovisning? Och hur ser ni i så fall på det? Skulle ni bevilja en kredit till dessa typer av företag och i så fall på vilken grund? 5. Är oberoende granskning (revision) av ett företags räkenskaper ett avgörande kriterium för att bevilja en kredit? Vilka andra kriterier anser ni vara förtroendeingivande för att räkenskaperna har upprättats tillförlitligt och för att ni ska kunna bevilja en kredit? (Vad signalerar tillförlitlighet för räkenskaperna?) En bokslutsrapport är ett kvitto och en garanti på att företagets redovisning håller god kvalitet och uppfyller Rekos standardkrav. Bokslutsrapporten är ämnad för företagsledningen och får endast utfärdas av en auktoriserad redovisningskonsult. 6. Kommer ni någonsin i kontakt med en bokslutsrapport i er kreditgranskning? - Om JA: använder ni bokslutsrapporter som underlag för att bevilja en kredit? Varför/varför inte? Vilken nivå förväntar ni er att en bokslutsrapport ska leva upp till? Hur värderar ni en bokslutsrapport respektive en revisionsberättelse? Vilken inger det största förtroendet om att räkenskaperna upprättats tillförlitligt? Vilken har högst kreditvärdighet?

54

Är det vanligt att rapporterna används i kombination? I så fall vad uppnår man genom att använda dem i kombination (för er)?

- Om NEJ: Har ni inte tillgång till dem? Vill ni inte använda dem för att de är ett dåligt underlag? 7. Information om upprättad bokslutsrapport finns i not i årsbokslutet/årsredovisningen, är det en not som ni lägger uppmärksammar vid en kreditgranskning? 8. Kommer ni någon gång i kontakt med en auktoriserad redovisningskonsult i ert arbete? Om ni ser att en auktoriserad redovisningskonsult har upprättat räkenskaperna tycker ni då att räkenskaperna inte behöver revideras på samma sätt? Varför? Är auktorisationen av en redovisningskonsult någonting som ni tittar på i ert arbete? 9. Srf konsulterna hävdar att en Auktoriserad Redovisningskonsult har högt förtroende på marknaden – hos exempelvis myndigheter, banker och andra kreditgivare? Har de ett högt förtroende hos er? Vad innebär i så fall det höga förtroendet? 10. Sedan revisionsplikten försvann för små företag kan de välja att anlita en redovisningskonsult för att få en kvalitetsstämpel på sina räkenskaper. Anser ni att en auktoriserad redovisningskonsult måste arbeta oberoende på samma sätt som en revisor i dessa fall för att fylla samma funktion? 11. Ser ni att byråtillhörigheten för en redovisningskonsult (revisor) är viktigt eller ser ni alla redovisningskonsulter som likvärdiga? (stor/liten byrå eller FAR/Srf-konsulterna, alltid varit så?) 12. Vad ser ni för fördelar med att ett företags räkenskaper är reviderade när det kommer till kreditvärdighet? Finns det några nackdelar? 13. Vad ser ni för fördelar med att ett företags räkenskaper är upprättade av en redovisningskonsult när det kommer till kreditvärdighet? Finns det några nackdelar?

55

Teorier om hot mot revisorns oberoende 14. Tycker ni att en revisor som har granskat ett företag under en lång tidsperiod tenderar att vara mindre oberoende i sin granskning? Är detta något som ni tittar på vid en eventuell granskning? (Ser ni samma problem med redovisningskonsulter som har arbetat under en längre tid hos samma klient?) 15. Revisorns rotation finns lagstadgat, tror ni redovisningskonsulten skulle anses mer oberoende om det infördes bestämmelser om rotation för dem också? 16. Hur ser ni på att en revisor utför revision hos en för revisorn ekonomisk betydelsefull klient? Tror ni att detta kan påverka dennes oberoende? Är detta något som ni tar med i er granskning vid beviljande av kredit? (Kan detta översättas till redovisningskonsulter?) 17. Är revisorns tillhandahållande av rådgivning till en klient någonting som ni baserar er kreditbedömning på? Tror ni att detta kan leda till att revisorn uppfattas mindre oberoende? Varför? 18. Hur ser ni på att samma företag har upprättat redovisningen och revisionen för ett företag som ni ska bevilja kredit? 19. Tror ni att ni är den grupp användare av räkenskaper som dessa primärt är upprättade för? I så fall hur påverkar det er bedömning? Tror ni att det finns ett incitament för företagen att försöka få er att bevilja en kredit? 20. Upplever ni en informationsasymmetri mellan er och företagen? Upplever ni att revisorn åtgärdar denna informationsasymmetri genom sina uttalanden? Hur? (Kan en redovisningskonsult åtgärda informationsasymmetrin?) 21. Beviljar ni kredit till ett företag med en oren revisionsberättelse? Har ni någon policy kring detta eller är det andra faktorer förutom ren/oren revisionsberättelse som spelar in, i så fall vilka? 22. Om ett företag har en bokslutsrapport som ni får tillgång till men företaget i fråga är inte reviderat, är det då kreditvärdigt i er bank? Varför?

56

Bilaga 3: Intervjuguide Handelsbanken

1. Kan ni beskriva hur en typisk kreditgranskning går till för en företagskund? 2. Tittar ni på om man följer några särskilda redovisningsprinciper när ni granskar företagets räkenskaper? Om ja, i så fall vilka? Vilka principer värderar ni högst (ex god redovisningssed, rättvisande bild, försiktighetsprincipen etc)? 3. Lägger ni något värde i om det är företaget själva eller en anlitad redovisningskonsult som har upprättat ett företags räkenskaper? Vilket alternativ värderar ni högst? 4. Är det vanligt att företag ansöker om kredit som inte har avslutat bokföringen med ett riktigt bokslut? Och hur ser ni i så fall på det? Skulle ni bevilja en kredit till dessa typer av företag och i så fall på vilken grund? 5. Är oberoende granskning (revision) av ett företags räkenskaper ett avgörande kriterium för att bevilja en kredit? Varför? Vilka andra kriterier anser ni vara förtroendeingivande för att räkenskaperna har upprättats tillförlitligt? (Vad signalerar tillförlitlighet för räkenskaperna?) 6. Använder ni bokslutsrapporter som underlag för att bevilja en kredit? Varför/varför inte? 6b. Varför inte:

Har ni inte tillgång till dem? Vill ni inte använda dem för att de är ett dåligt underlag? Vet ni vad rapporten är för något? Vet ni vad en redovisningskonsult arbetar med? Kommer ni någon gång i kontakt med deras arbete? Information om upprättad bokslutsrapport finns i not i årsbokslutet/årsredovisningen, är det en not som ni lägger vikt vid?) 6a. Hur värderar ni en bokslutsrapport respektive en revisionsberättelse? Vilken inger det största förtroendet om att räkenskaperna upprättats tillförlitligt? Varför? Vilken har högst kreditvärdighet? 6a. Är det vanligt att rapporterna används i kombination? I så fall vad uppnår man genom att använda dem i kombination (för er)?

57

6a. Vilken nivå förväntar ni er att en bokslutsrapport ska leva upp till? 7. Kommer ni någon gång i kontakt med en auktoriserad redovisningskonsult i ert arbete? Om ni ser att en auktoriserad redovisningskonsult har upprättat räkenskaperna tycker ni då att räkenskaperna inte behöver revideras på samma sätt? Varför? 8. Srf konsulterna hävdar att en Auktoriserad Redovisningskonsult har högt förtroende på marknaden – hos exempelvis myndigheter, banker och andra kreditgivare? Har de ett högt förtroende hos er? Vad innebär i så fall det höga förtroendet? 9. Sedan revisionsplikten försvann för små företag kan de välja att anlita en redovisningskonsult för att få en kvalitetsstämpel på sina räkenskaper. Anser ni att en auktoriserad redovisningskonsult måste arbeta oberoende på samma sätt som en revisor i dessa fall? 10. Ser ni att byråtillhörigheten för en redovisningskonsult (revisor) är viktigt eller ser ni alla redovisningskonsulter som likvärdiga? (stor/liten byrå eller FAR/Srf-konsulterna, alltid varit så?) 11. Vad ser ni för fördelar med att ett företags räkenskaper är reviderade när det kommer till kreditvärdighet? (Finns det några nackdelar?) Teorier om hot mot revisorns oberoende 12. Tycker ni att en revisor som har granskat ett företag under en lång tidsperiod tenderar att vara mindre oberoende i sin granskning? Är detta något som ni tittar på vid en eventuell granskning? (Ser ni samma problem med redovisningskonsulter som har arbetat under en längre tid hos samma klient?) 13. Revisorns rotation finns lagstadgat, tror ni redovisningskonsulten skulle anses mer oberoende om det infördes bestämmelser om rotation för dem också? 14. Hur ser ni på att en revisor utför revision hos en för revisorn ekonomisk betydelsefull klient? Tror ni att detta kan påverka dennes oberoende? Är detta något som ni tar med i er granskning vid beviljande av kredit? (Kan detta översättas till redovisningskonsulter?)

58

15. Är revisorns tillhandahållande av andra tjänster än revision till en klient någonting som ni baserar er kreditbedömning på? Tror ni att detta kan leda till att revisorn uppfattas mindre oberoende? Varför? (Hur ser ni på att samma företag har upprättat redovisningen och revisionen för ett företag som ni ska bevilja kredit?) 16. Tror ni att ni är den grupp användare av räkenskaper som dessa primärt är upprättade för? I så fall hur påverkar det er bedömning? Tror ni att det finns ett incitament för företagen att försöka få er att bevilja en kredit? 17. Upplever ni en informationsasymmetri mellan er och företagen? Upplever ni att revisorn åtgärdar denna informationsasymmetri genom sina uttalanden? Hur? (Kan en redovisningskonsult åtgärda informationsasymmetrin?) 18. Beviljar ni kredit till ett företag med en oren revisionsberättelse? Har ni någon policy kring detta eller är det andra faktorer förutom ren/oren revisionsberättelse som spelar in, i så fall vilka?

59

Bilaga 4: Intervjuguide Bokföringsnämnden

Johan Krantz 1. Bokföringsnämnden är den myndighet som genom lag som har bemyndigats att utveckla god redovisningssed. Vi analyserar redovisningskonsulter och revisorer med utgångspunkt i att de måste förhålla sig till olika typer av normer och regler och därför är vi intresserad av vad som gäller för god redovisningssed. 2. Vem ska följa god redovisningssed? Är det endast de som upprättar redovisningen som ska följa god redovisningssed eller ska även revisorer och redovisningskonsulter göra det? Finns det ytterligare parter som ska följa god redovisningssed? 3. Vi tänker att eftersom revisorn granskar redovisningen och ska intyga att den inte innehåller några väsentliga fel, måste revisorn också indirekt förhålla sig till god redovisningssed. Stämmer detta? 4. I och med att revisorn indirekt måste förhålla sig till god redovisningssed måste revisorn då lika strikt som den som upprättar redovisningen förhålla sig till god redovisningssed eftersom denne inte upprättar redovisningen? 5. Ni skriver på er hemsida att man undantagsvis kan avvika från era allmänna råd utan att avvika från lag, i vilka situationer är detta okej?

60

Bilaga 5: Intervjuguide FAR

Lennart Iredahl FAR är branschorganisation för både revisorer och redovisningskonsulter därför tror vi att ni har bra inblick i det problem som vi beskriver i vår uppsats. Eftersom både en redovisningskonsult och en revisor utför sitt uppdrag enligt rådande normgivning för respektive yrkesgrupp ska det undersökas om den varierande normgivningen innebär att de kan bidra med samma oberoende i utförandet av sitt uppdrag. Vi undersöker med andra ord revisorns och redovisningskonsultens oberoende. 1. Ser ni er som en normgivare eller vilken roll skulle ni säga att ni har på marknaden för redovisningskonsulter och revisorer? 2. Skiljer ni på era uppdrag för revisorn respektive redovisningskonsulten eller försöker ni utforma normgivningen så lika som möjligt för yrkesgrupperna? Varför försöker ni skilja/göra normgivningen så lik som möjligt? 3. Hur tänker ni kring normgivningen för redovisningskonsulter i och med att det inte finns några lagar att utgå ifrån på samma sätt som det finns för revisorer där lagen säger att god revisors- och god revisionssed ska följas? Innebär det att normgivningen inom redovisningsområdet får svagare genomslagskraft än normgivningen för revisorer då den inte baseras på några lagar? 4. Ni skriver på er hemsida att ni “vet vad som krävs för att möta förändringarna i branschen”, ser ni det som att redovisningskonsulter och revisorer befinner sig på samma marknad? Om nej, varför inte? Om ja, innebär detta att de konkurrerar om att utföra samma uppdrag? 5. Ni skriver på er hemsida att ni samarbetar med Srf konsulterna för att utveckla auktorisationen av redovisningskonsulter och Reko. Vad är syftet med samarbetet? Grundas samarbetet i att det tidigare fanns några problem? 6. Hur viktigt är det att uppfattas som oberoende för en redovisningskonsult? Om ni beskriver det som viktigt, vad är det som krävs för att uppfattas som oberoende? Om inte, varför är det inte viktigt? 7. Revisorns rotation finns lagstadgat, tror ni redovisningskonsulten skulle anses mer oberoende om det infördes bestämmelser om rotation för dem

61

också? Hur tror ni att en lång relation med klienten påverkar redovisningskonsultens oberoende när den utför sitt arbete? 8. Tror du att bokslutsrapporten kan ersätta revisionsberättelsen för vissa företag? Är det meningen att de ska vara varandras substitut eller ska de komplettera varandra? Varför? Sara Orback FAR är branschorganisation för både revisorer och redovisningskonsulter därför tror vi att ni har bra inblick i det problem som vi beskriver i vår uppsats. Eftersom både en redovisningskonsult och en revisor utför sitt uppdrag enligt rådande normgivning för respektive yrkesgrupp ska det undersökas om den varierande normgivningen innebär att de kan bidra med samma oberoende i utförandet av sitt uppdrag. Vi undersöker med andra ord revisorns och redovisningskonsultens oberoende. 1. FAR är inte en statlig myndighet. Om FAR hade varit en statlig myndighet, hade genomslagskraften för normgivningen för era medlemmar varit starkare? Varför? Hur skulle ni bedöma genomslagskraften för er normgivning idag? 2. Har det tidigare funnits problem med skillnaden i värdet som redovisningskonsulten bidrar med beroende på vilken organisation redovisningskonsulten tillhör? Och är det därför ni samarbetar med Srf konsulterna? 3. Varför krävs det inte att redovisningskonsulten agerar oberoende i utförandet av sitt uppdrag? Är det inte lika viktigt att redovisningen upprättas utan inverkan från företaget som det är att revisionen är upprättad oberoende? 4. Är det ett problem att redovisningskonsulten inte måste arbeta oberoende för små företag som anlitar en redovisningskonsult istället för en revisor? Är avsaknaden av oberoende något som påverkar bokslutsrapportens kvalitet för dess användare? I så fall hur? 5. Bokslutsrapporten är ämnad för uppdragsgivaren och inte för tredje part, i vilket syfte riktar den sig inte till företagets intressenter? Varför ämnar den sig inte till företagets intressenter? Och vad använder företaget bokslutsrapporten till om man inte gör det för att signalera till intressenterna att företagets redovisning är kvalitetssäkrad?

62

6. Vi har uppfattat det som att många redovisningskonsulter inte avlämnar en bokslutsrapport i alla sina uppdrag, varför tror ni att man inte gör det? Vad är fördelen med att avlämna en bokslutsrapport? 7. Hur kan bokslutsrapporten kvalitetssäkra årsredovisningen om redovisningen inte måste upprättas av en oberoende person? På vilket sätt kvalitetssäkrar bokslutsrapporten årsredovisningen? 8. Uppstår det något problem med att det finns utrymme för tolkning av Reko för en redovisningskonsult?

63

Bilaga 6: Intervjuguide Srf konsulterna

Mikael Carlson 1. Vi har i vår uppsats utgått ifrån er som en normgivare. Hur ser ni er själva? Ser ni er som en normgivare eller vilken roll skulle ni säga att ni har på marknaden för redovisningskonsulter? 2. Vad skulle ni säga att er viktigaste uppgift som branschorganisation för redovisningskonsulter är? 3. På er hemsida står det att ni inledde ett samarbete med FAR för att försäkra enhetliga villkor för hela branschen. Vi funderar lite på vad ni menar med branschen, är det branschen för redovisningskonsulter eller är det en gemensam bransch för redovisningskonsulter och revisorer? 4. Vad är syftet med samarbetet? Grundas samarbetet i att det tidigare fanns några problem? 5. Vi ser det som ett problem att redovisningskonsulter och revisorer inte behöver förhålla sig till samma normer och regler nu när redovisningskonsulter också får utföra granskning av små företags räkenskaper, hur hanterar ni problemet? (om ni ser det som ett problem) 6. Varför införde ni titeln auktoriserad redovisningskonsult? Vad var syftet med införandet? 7. Skulle ni säga att det, innan auktorisationen uppkom, fanns ett behov för en auktoriserad redovisningskonsult? I så fall varför? 8. Kan ni beskriva processen för att bli auktoriserad redovisningskonsult? Varför ser processen ut som den gör? 9. Vi återkommer till frågan om branschen. På er hemsida står det att en auktoriserad redovisningskonsult är branschens starkaste titel, vilka konkurrerar den auktoriserade redovisningskonsulten mot enligt er? Ser ni auktorisationen som ett konkurrensmedel? 10. Hur ser ni på avskaffandet av revisionsplikten, har det inneburit en möjlighet för era medlemmar att utföra uppdrag som revisorn tidigare utförde?

64

11. Ser ni det som ett problem att redovisningskonsulten inte har någon lag som denne måste följa liknande revisorns lagstadgade arbete? 12. Reko är ett ramverk som redovisningskonsulter måste följa, ser ni den som en samling regler eller normer? Finns det några andra normer som en redovisningskonsult måste förhålla sig till? 13. En auktoriserad redovisningskonsult ska avlämna en bokslutsrapport, är rapporten standardiserad och varför är den i så fall det? Om den inte är standardiserad, varför är den det? 14. Ni skriver på er hemsida att bokslutsrapporten ska öka förtroendet för företaget, på vilket sätt ökas förtroendet? Är det från företagets intressenters synvinkel? Hur tror ni att intressenter värderar bokslutsrapporten? 15. Har ni fått uppfattningen om att det är en viss typ av företag som efterfrågar en bokslutsrapport? Någon speciell kategori? Om ja, varför tror ni att just denna kategori efterfrågar en bokslutsrapport? 16. Hur viktigt är det att uppfattas som oberoende för en redovisningskonsult? Om ni beskriver det som viktigt, vad är det som krävs för att uppfattas som oberoende? Om inte, varför är det inte viktigt? 17. Hur tror ni att redovisningskonsultens oberoende kan påverkas av att den inte har några lagar att förhålla sig till? 18. Anser ni att redovisningskonsulten har en försäkrande roll som kan minska informationsasymmetrin mellan företaget och dess intressenter? 19. Tror ni att det finns benägenhet att redovisningskonsulter agerar mindre oberoende i förhållanden med en klient som är ekonomiskt betydelsefull? Vad kan man i så fall göra för att förhindra detta? 20. Ser ni det som ett hot för redovisningskonsultens oberoende att denne både upprättar redovisningen och utfärdar bokslutsrapporten? Om ja, hur hotas oberoendet och vad kan man i så fall göra år det? Om nej, hur behåller redovisningskonsulten sitt oberoende vid både upprättandet av redovisningen och utfärdandet av kvalitetsstämpeln på redovisningen?

65

21. Revisorns rotation finns lagstadgat, tror ni redovisningskonsulten skulle anses mer oberoende om det infördes bestämmelser om rotation för dem också? Hur tror ni att en lång relation med klienten påverkar redovisningskonsultens oberoende när den utför sitt arbete?

66