HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN?

Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i

föräldraskapet

AGENDA

• Följ med in i rådgivningssamtalet. Träffa Josef och mamma Tina.

• Hur jobbar man föräldrastödjande utifrån lågaffektivt förhållningssätt? 3-stegs-

metod presenteras.

• Hur ser man utifrån det lågaffektiva förhållningssättet på andra metoder, som

konsekvenser/straff/belöningar?

MÖT JOSEF OCH FÖRÄLDER TINA

“Det blir alltid bråk när han ska sluta spela dataspel”

- mamma

JOSEF OCH MAMMA

• Ska han få spela så mycket när han inte sköter skolan? Det är ju att belöna

dåligt beteende!

• Det är så mycket våld och vapen

• 2 timmar per dag på helgen om han kommer och äter i tid

• Ska han verkligen bestämma så mycket, det känns som att han manipulerar mig

VAD BEROR PROBLEMSKAPANDE BETEENDE PÅ?

Inga konsekvenser…?

LÅGAFFEKTIV UTGÅNGSPUNKT

• "Individer gör rätt om dom

kan"

• Ross Greene

Springa iväg Skrika

Vägra samarbetaSlåss

JOSEF OCH TINA IGEN

STYRKOR

• Hjälpsam

• Snäll storebror

• Uthållig när han tycker nåt är kul

• Stark egen vilja (vet vad han vill)

• Bra motorik

• Lätt att läsa (tydlig i sina känslor)

• Luststyrd (svårt med uthållighet när någotupplevs tråkigt)

• Känslig för att andra bestämmer överhonom.

• Svårt med oförutsägbarhet, gillarrutiner/fyrkantighet

• Impulsiv i humöret (blir fort arg/glad/ledsen)

• Svårt med kompisar, bristande ömsesidighet

SÅRBARHETER

1.KARTLÄGGNING PÅ FUNKTIONSNIVÅ

Springa iväg Skrika

Skada sig självSlåss

Svårt att hejda impulser Känslig för sinnesintryck

Behov av förutsägbarhet

Bristande ömsesidighet

Känslig för att andra

bestämmer

AFFEKTUTBROTTSMODELLEN

DET KÖR IHOP SIG…

2. KARTLÄGGNING AV SITUATION UTIFRÅN AFFEKTUTBROTTSMODELLEN

Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015

Vardag:

Josef spelar

datorspel. Gått i

skolan hela

veckan, trött.

Mamma Tina vill

att Josef slutar

spela.

Eskalering: Josef vill

göra klart banan.

Fortsätter spela.

Förändrat

kroppsspråk

Kaos: mamma kräver

att Josef ska sluta

spela, rycker ur

sladden. Josef blir

förbannad och kastar

musen i väggen.

FÖRÄLDERNS PERSPEKTIV

• Jag visste inte att han skulle förlora alla framsteg om han avslutade mitt i.

• Jag såg inte att han inte hörde mig eftersom han hade hörlurar. Han kanske blev

skrämd också.

• Jag blev stressad över att sambon skulle tycka jag är en vek förälder. Jag ville

visa att jag kan sätta gränser.

• Jag inser att det var jag som skapade det här bråket. Jag hade kunnat vänta 5

min och tittat när han spelade. Då hade vi kunnat äta tillsammans i lugn och ro

sen.

3. ATT FÖREBYGGA

AVLEDNINGAR

• Lära sig känna igen tecken på eskalering.

• Jobba med olika avledningar som fungerar

just på Josef.

• Backa, andas.

• Förbereda avslut av dataspel bättre

• Tidshjälpmedel som ett sätt att skapa

struktur?

• Delaktighet, hur kan mamma få bättre

koll på när det är lämpligt för Josef att

avsluta?

ANPASSNINGAR

VERKTYG I DET FÖREBYGGANDE ARBETET

2. KARTLÄGGNING AV SITUATION UTIFRÅN AFFEKTUTBROTTSMODELLEN

Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015

Vardag:

Josef spelar

datorspel. Gått i

skolan hela

veckan, trött.

Mamma Tina vill

att Josef slutar

spela.

Eskalering: Josef vill

göra klart banan.

Fortsätter spela.

Förändrat

kroppsspråk

Kaos: mamma kräver

att Josef ska sluta

spela, rycker ur

sladden. Josef blir

förbannad och kastar

musen i väggen.

Deeskalering: mamma

lämnar rummet, låter

Josef lugna sig.

Vardag: Josef får

spela klart sitt spel.

Mamma väntar med

maten 20 min. Sen

kan dom äta

tillsammans.

VAD KAN TINA GÖRA NÄSTA GÅNG?

• Se tecken på att Josef är på väg upp i eskalering, jobba med avledningar.

• Förbereda bättre? Använda timstock?

• Kolla av att Josef hör att mamma kommer in?

• Undvika att hamna i maktkamp om att Josef ska sluta spela.

SAMMANFATTNING METOD

• 1. Kartläggning på funktionsnivå. Vilka är styrkorna vi kan bygga på? Vilka är

sårbarheterna vi behöver anpassa utifrån?

• 2. Kartläggning av situation utifrån affektutbrottsmodellen. Hur såg vardagen ut,

hur såg eskaleringen ut, hur såg kaos ut, hur såg deeskaleringen ut? Hitta det

som utlöste affekten.

• 3. Det förebyggande arbetet. Jobba med anpassningar i vardagen för att

förebygga framtida svåra situationer. Avledningar i eskaleringsdelen.

STRAFF OCH KONSEKVENSER

• Forskning har visat att om personen upplever något som

ett straff ökar problembeteendet.

• Straff leder ofta till en känsla av att vara orättvist

behandlad.

• Straff kan legitimera beteendeproblem (forskningen om

böter på förskolan vid sen hämtning)

• Olika människor är olika benägna att straffa. Det kan kännas

bra att straffa.

BELÖNINGAR

• Annan sida av bestraffningsmyntet.

• Även belöningar lägger ansvaret om beteendeförändring på eleven/barnet.

• Det går ofta inflation i belöningar.

• Glädjeminskningseffekten (som månadslön - inget lyckorus direkt)

• Straffande effekt (när man INTE får guldstjärna)

• Motsatseffekt eftersom det är vuxna som har makten.

• Beteendet vi belönar minskar när vi tar bort belöningen

• Någon måste vinna – belöningssystem motverkar samarbete

BESTÄMMA ELLER STÄLLA KRAV…

• Oftast handlar det om saker som barnen inte gjort själva om vi inte bad dem.

• Sluta spela dataspel, lugna sig, hänga upp jackan eller låta bli att svära.

• I viss mån begränsar det rätten till självbestämmande. Det finns olika argument

för att ändå göra detta. Detta är de relevanta;

• Undvika fara (hindra någon att springa ut på en väg)

• Omsorg (kräva dusch efter gympan eller att barnet äter allsidigt)

• Att öka självbestämmandet.

PÅ ETT SÄTT SOM FUNGERAR

• Hur ställa ett krav så barn säger ”ja”!

• Öka upplevelsen av delaktighet (när man varit med och bestämt vilken mat)

• Skapa samhörighet (ska vi lösa uppgiften tillsammans)

• Förbereda (…om fem minuter…)

• Öka begriplighet med rena knep (hålla fram jacka när man går ut, ”när du är färdig med filmen…”, ”när du ätit din smörgås”)

• Lägga in motiverande handlingar (musik vid städning

• Avledning framför gränssättning. Ett avledande förhållningssätt minskar konflikter.

SAMMANFATTNING

• Straff, konsekvenser och belöningar lägger ansvaret för beteendet på individen

som har det. Undvik.

• Det finns så många sätt att få barn att göra det som behövs utan att ”ställa

krav” och ”sätta gränser”. Att vara lågaffektiv är inte att vara passiv.

• Vi uppmuntrar avledning, samarbete, begriplighet och meningsfullhet.

”SÅ GÅR BESLUTSAMHETENS FRISKA HY I EFTERTANKENS KRANKA BLEKHET

ÖVER”

- SHAKESPEARES HAMLET

SEMINARIUM

• Case datorbråk

• Sårbarheter o styrkor (maria)

• Affektutbrottsmodellen (Tina)

• Affektsmitta (vi skiter i affektsmittan tror jag!)

• Hur man inte trappar upp konflikter (kommer med indirekt)

• Gränssättning/belöning/bestraffning/konskevenser (Tina)

• Caset igen stress o belastning

• Hur anpassa i vardagen

• Auktoritet/föräldrastil (ska vi rationalisera bort detta?)

• Hur ställa krav som fungerar (Tina)