Hur mår svensk elithockey? · 2018-09-17 · till 6 miljoner kronor, vilket är lägst i ligan. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer har minskat med 23 miljoner kronor

Hur mår svensk elithockey?En analys av den finansiella ställningen i SHL 2017/2018

2 | Hur mår svensk elithockey?

01 Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

02 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

03 Analys av SHL. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

04 Analys av SHL:s klubblag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

04 Växjö Lakers . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

04 Skellefteå AIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

04 Djurgårdens IF. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

04 Malmö Redhawks . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

04 Frölunda HC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

04 Färjestad BK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

04 Linköping HC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

04 Brynäs IF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

04 Luleå HF. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

04 HV71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

04 Rögle BK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

04 Örebro HK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

04 Mora IK. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

04 Karlskrona HK. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

05 Slutlig analys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Bilaga – upplysningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Innehåll

3Hur mår svensk elithockey?

Ishockey är en av Sveriges största publiksporter. SHL (Svenska Hockeyligan eller Swedish Hockey League) är den högsta serien i svensk ishockey. Många elitföreningar i SHL bedriver delar av sina verksamheter via ett eller flera aktiebolag. Klubbarna måste ofta ta stora finansiella risker, samtidigt som de ska uppfylla verksamheternas ideella mål.

EY har för tredje året i rad analyserat SHL-klubbarnas fem senaste årsredovisningar. Syftet med analysen är att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Vår förhoppning är att denna rapport ska fungera som ett beslutsunderlag i klubbarnas arbete med att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt – både på kort och lång sikt.

Vi vill passa på att rikta ett stort tack till Sanna Lindén, Emil Wik, Max Almgren, Erik Martinsson och Charlotte Pettersson som varit en viktig del i arbetet med årets SHL-rapport.

Förord

Carlos Esterling

Ansvarig partner, EY Sports Business Services i Sverige

Mikael Bergsten

Ansvarig partner, EY Sports Business Services i Sverige

Stockholm den 11 september 2018

O1


Den totala nettoomsättningen i de 14 klubbar som spelade i Svenska Hockeyligan (SHL) under 2017/2018 uppgår till 1 698 miljoner kronor. Det är en ökning med 25 miljoner kronor, vilket motsvarar 1 procent, jämfört med 2016/2017. Nettoomsättningen är klubbarnas återkommande intäkter, vilka utgör 98 procent av klubbarnas totala intäkter. Den genomsnittliga nettoomsättningen per klubb uppgår för 2017/2018 till 121 miljoner kronor och för 2016/2017 till 120 miljoner kronor. Den största delen av nettoomsättningen är intäkter från reklam och sponsring. De står för 44 procent av den totala nettoomsättningen. Bland intäkterna från reklam och sponsring ingår även rättighetsersättningar från SHL på totalt 400 miljoner kronor¹ (396). Den näst största delen av nettoomsättningen är intäkter från entrébiljetter. Dessa står för 24 procent av den totala nettoomsättningen. Intäkterna från entrébiljetter minskade med 22 miljoner kronor trots att publiksnittet på hemmaplan i grundserien ökade med 3 procent. Minskningen förklaras av att publiksnittet i slutspelet minskade med 8 procent.

Om vi ser till nettoomsättning i förhållande till placering finns det ett samband mellan ekonomiska förutsättningar och sportslig prestation. Klubbarna med hög nettoomsättning placerar sig ofta högt upp i tabellen. Det finns dock vissa undantag, till exempel HV71 och Brynäs IF. De omsätter mest av samtliga lag i SHL, men slutade på åttonde respektive tionde plats i grundserien.

De totala kostnaderna för 2017/2018 uppgår till 1 728 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning på 23 miljoner kronor eller 1 procent jämfört med föregående säsong. Kostnaderna överstiger de återkommande intäkterna, vilket innebär att SHL som helhet gör ett negativt rörelseresultat (exklusive engångsposter) på minus 30 miljoner kronor (minus 31 miljoner kronor). Personalkostnader utgör 62 procent (61) av den totala kostnadsmassan och är klubbarnas överlägset största kostnadspost. Vi har även i år noterat att klubbarna i SHL ofta väljer att investera sina rättighetsersättningar i spelartrupperna för att kunna konkurrera bättre. Ett exempel är årets nykomling Mora IK som valde att mer än fördubbla sina lönekostnader

i samband med uppflyttningen från Hockeyallsvenskan och ökade rättighetsersättningar. Det nya avtalet mellan SHL och C More kommer att ge klubbarna² 16–21 miljoner kronor mer i ersättning varje säsong. Det är en ökning med 55-72 procent som ger klubbarna goda möjligheter att stärka sina finanser och möta de ökade kraven på eget kapital.

Det totala egna kapitalet i SHL ökade med 65 miljoner kronor och uppgår till totalt 323 miljoner kronor. 13 av 14 klubbar klarade licenskravet på 4 miljoner kronor i eget kapital under 2017/2018. Svenska Ishockeyförbundet har dock beslutat att successivt öka denna gräns under de kommande åren. År 2022 krävs 10 miljoner kronor i eget kapital, vilket endast hälften av klubbarna klarar i dagsläget. Det återstår att se om klubbarna i framtiden kan klara dessa ökade licenskrav genom årliga vinster. I och med det nya avtalet mellan C More och SHL ser dock förutsättningarna goda ut för klubbarna. Därtill har SHL i slutet av augusti 2018 även tecknat ett avtal med Betsson som blir ny huvudsponsor för ligan.

Sammanfattning

O2

¹ Svenska Hockeyligan AB:s årsredovisning 2017/2018

² https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/P3eLGJ/shl-klubbar-kan-fa-ytterligare-miljoner5Hur mår svensk elithockey?


03

Analys av SHLPå de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i SHL som helhet.


-500 000 - 500 000 1000 000 1500 000 2000 000

Total nettoomsättning

Totala kostnader

Rörelseresultat(exklusive övrigarörelseintäkter)

Rörelseresultat(inklusive övrigarörelseintäkter)

Rörelseresultat (tkr)

2014/2015 2013/2014


Nettoomsättningen är klubbarnas återkommande intäkter och utgör 98 procent av klubbarnas totala intäkter. Den totala nettoomsättningen för klubbarna i SHL under 2017/2018 uppgick till 1 698 miljoner kronor (1 673 miljoner kronor). Det motsvarar en ökning på 25 miljoner kronor eller 1 procent. Nettoomsättning i snitt per lag uppgår till 121 miljoner kronor (120 miljoner kronor). HV71 är den klubb som omsätter mest med 157 miljoner kronor, medan Mora IK är den klubb som omsätter minst med 69 miljoner kronor. Det bör dock noteras att Mora IK under föregående säsong spelade i Hockeyallsvenskan där klubbarna inte har samma ekonomiska förutsättningar.

Totalt sett har åtta klubbar ökat sin nettoomsättning, medan sex klubbar har minskat sin nettoomsättning. Totalt sett ökade nettoomsättningen om samtliga klubbars förändring i nettoomsättning slås samman. Det förklaras främst av att omsättningen ökade markant i föreningar som Mora IK, Rögle BK och Växjö Lakers. Brynäs IF, Frölunda HC och HV71 har tappat mest vad gäller omsättning. Deras omsättning minskade med ungefär 10 miljoner kronor per klubb.

Klubbarnas totala nettoomsättning har ökat successivt under de senaste fem räkenskapsåren. År 2013/2014 uppgick nettoomsättningen till 1 420 miljoner. Det innebär att omsättningen har ökat med 278 miljoner kronor eller 20 procent under denna femårsperiod. Årets omsättningsökning på 1 procent är den lägsta ökningen under denna period. Tidigare år har omsättningen ökat med mellan 3 och 9 procent.

Det finns självklart många faktorer som påverkar nettoomsättningen i SHL. Några exempel är vilka lag som går långt, vilket lag som åker ur, vilket lag som går upp och hur stor ersättning för kommersiella rättigheter som ska delas mellan lagen.

Rörelseresultat

Totalt sett gör klubbarna i SHL ett positivt rörelseresultat på 8 miljoner kronor (48 miljoner kronor). Resultatet inkluderar engångsposter som klassificeras som övriga rörelseintäkter, till exempel realisationsvinster vid avyttring av tillgångar. Om vi exkluderar engångsposterna gör klubbarna i stället ett negativt rörelseresultat på totalt minus 30 miljoner kronor (minus 31 miljoner kronor).

På klubbnivå gör 8 av 14 klubbar ett negativt rörelseresultat om vi exkluderar engångsposter. Motsvarande siffra föregående år var 9 av 14 klubbar. Över hälften av alla klubbar har alltså löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna. Om vi räknar med klubbarnas övriga intäkter och tittar på sista raden i årsredovisningen, det vill säga årets resultat, gör 10 av 14 klubbar ett positivt resultat. Motsvarande siffra föregående år var 8 av 14 klubbar.

03

2

1Total nettoomsättning och snitt per lag


2016/20172017/2018

Omsättning Snitt per lag

Omsättn

ing

2017/2018

Omsättn

ing

2016/2017

Omsättn

ing

2015/2016

Omsättn

ing

2014/2015

Omsättn

ing

2013/2014

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

1 69

7 99

0

1 67

3 39

6

1 59

0 30

3

1 54

2 78

0

1 42

0 29

4

113

593

119

528

110

199

101

450

Total nettoomsättning (tkr)

121

285


-500 000 - 500 000 1000 000 1500 000 2000 000


Totala kostnader

Rörelseresultat(exklusive övrigarörelseintäkter)

Rörelseresultat(inklusive övrigarörelseintäkter)


2014/2015 2013/2014

Intäktsfördelning

Likt tidigare år står reklam och sponsring för den största delen av nettoomsättningen i SHL. Intäkterna från reklam och sponsring består främst av rättighetsersättningar från SHL (mediarättigheter och centrala sponsoravtal). Dessa rättighetsersättningar uppgår till cirka 400 miljoner kronor, det vill säga över hälften av de totala reklam- och sponsorintäkterna. Totalt sett uppgår reklam- och sponsorintäkter till 44 procent (42 procent) av den totala nettoomsättningen. Intäkterna för reklam- och sponsring har ökat med 40 miljoner kronor jämfört med föregående år. I topp vad gäller intäkter från reklam och sponsring ligger Rögle BK med 68 miljoner kronor. Det är betydligt mer än Linköping HC vars intäkter från reklam och sponsring uppgår till 27 miljoner kronor, vilket är lägst i SHL. Linköping HC är dock den enda klubben i SHL som inte redovisar rättighetsersättningen separat eller tillsammans med reklam och sponsring. Därför bör egentligen ytterligare drygt 29 miljoner kronor läggas till denna intäktskälla. Om vi tar hänsyn till detta är det Mora IK med 40 miljoner kronor som har lägst reklam- och sponsorintäkter. Den näst största intäktskällan är entrébiljetter som står för 24 procent (25 procent) av den totala nettoomsättningen i SHL. Intäkterna från entrébiljetter har minskat med 22 miljoner kronor jämfört med föregående år. Frölunda HC har liksom tidigare år högst publiksnitt. De tjänade 56 miljoner kronor på entrébiljetter, vilket är mest av lagen i SHL, både monetärt och procentuellt. Mora IK är det lag som drar in minst pengar på biljetter. Deras entréintäkter uppgick till 13 miljoner kronor.

Den tredje största intäktskällan är övriga intäkter. Hit räknas sådant som loge, konferens, ersättning från NHL i samband med

spelarövergångar, medlemsintäkter, bidrag och andra intäkter som exempelvis hyra. Totalt sett uppgår de övriga intäkterna till 22 procent (21 procent) av den totala nettoomsättningen. Andelen har ökat med en procent jämfört med föregående år. Detta motsvarar 30 miljoner kronor i monetära termer. Linköping HC har de största övriga intäkterna monetärt sett, eftersom de räknar in sina rättighetsersättningar här. Klubbens övriga intäkter uppgår till totalt 81 miljoner kronor och specificeras inte ytterligare i årsredovisningen. Malmö Redhawks har övriga intäkter som uppgår till 6 miljoner kronor, vilket är lägst i ligan.

Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer har minskat med 23 miljoner kronor och uppgår till 10 procent (12 procent) av nettoomsättningen. Här ligger Färjestad BK i topp med 36 miljoner kronor. Luleå HF och Växjö Lakers har minst av denna intäkt (0 kronor), men den redovisas troligtvis under någon annan rubrik i årsredovisningen.

02

3

4

24%

44%

10%

22%

Fördelning av nettoomsättningen 2016/2017

Fördelning av nettoomsättningen 2017/2018

EntrébiljetterReklam och sponsring

Servering, kiosk & souvenirer

Övrigt

EntrébiljetterReklam och sponsring


Övrigt

25%

42%

12%

21%


02

KostnadsfördelningPersonalkostnader är precis som tidigare år klubbarnas största kostnadspost. Det är rimligt, eftersom klubbarnas verksamhet bygger på spelare, ledare och övrig personal. Under 2017/2018 stod personalkostnaderna för hela 62 procent av klubbarnas totala kostnader. Det är en ökning jämfört med föregående år då personalkostnaderna uppgick till 61 procent. I övrigt ser kostnadsfördelningen ut som föregående år, bortsett från att andelen övriga kostnader har minskat med 1 procent. Totalt sett har kostnaderna ökat med 23 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 1 procent.

Brynäs IF har de högsta personalkostnaderna monetärt sett. Klubbens personalkostnader uppgår till 98 miljoner kronor. Karlskrona HK har dock den högsta andelen personalkostnader i förhållande till avskrivningar och övriga kostnader. Deras personalkostnader uppgår till hela 74 procent. Lägst personalkostnader monetärt sett har Mora IK med 47 miljoner kronor, medan Linköping HC har lägst personalkostnader räknat i procent, 56 procent.

Kostnader för avskrivningar är generellt sett högre i de klubbar som äger sina arenor inom koncernen, det vill säga Brynäs IF, Färjestad BK, HV71, Leksands IF, Luleå HF och Växjö Lakers. Varje år gör klubbarna stora avskrivningar på dessa arenor. Arenorna är

bokförda som en tillgång i koncernens balansräkning och bidrar därmed till en högre kostnadspost i koncernens resultaträkning. Totalt sett har avskrivningarna ökat marginellt med 478 tusen kronor jämfört med föregående år.

Övriga kostnader har minskat med 10 miljoner kronor. Kostnader som klubbarna redovisar i denna post är bland annat kostnader för lokalhyror, leasing, resor och exempelvis arvode till konsulter, advokater eller revisorer. För ytterligare analys av klubbarnas personalkostnader, se analys för respektive lag längre fram i rapporten.

62%

3%

35%

Fördelning av kostnader 2017/2018

PersonalkostnaderAvskrivningar

Övriga kostnader

Fördelning av kostnader 2016/2017

PersonalkostnaderAvskrivningar

Övriga kostnader

61%

3%

36%

5

6


7

02

Publiksnitt

I diagram 7 har vi sammanställt publiksnittet för hemmamatcher i SHL under grundserien. Under grundserien ökade publiksnittet med drygt 150 åskådare, motsvarande 3 procent, jämfört med året innan. Men under slutspelet minskade publiksnittet med 600 åskådare, vilket motsvarar 8 procent. Denna minskning kan dock förklaras av att det spelades 41 matcher under slutspelet 2017/2018 jämfört med 47 matcher året innan. Under 2017/2018 hade matcher i slutspelet drygt 1 400 fler åskådare, än matcher i grundserien (motsvarar 26 procent). Att jämföra publiksnitt under slutspel är dock inte lika rättvisande som under grundspelet där alla lag spelar samma antal hemmamatcher.

Sett över en femårsperiod har publiksnittet varit relativt oförändrat. Toppnoteringen gjordes 2015/2016 med drygt 5 700 åskådare i snitt. Bottennoteringen är från 2013/2014 med ett snitt på drygt 4 900 åskådare. Hur publiksnitten faller ut mellan olika år beror självklart på flera faktorer, till exempel vilka lag som spelar i SHL och hur deras arenakapacitet ser ut.

Det är något överraskande att publiksnittet ökade under grundserien 2017/2018, eftersom Leksands IF, som åkte ur SHL inför denna säsong, hade ett publiksnitt som låg över genomsnittet i SHL. Årets nykomling Mora IK har däremot ett publiksnitt som ligger under genomsnittet. Att publiksnittet ändå har ökat kan tyda på ett större allmänt intresse för matcherna i grundserien, även om publikstarka lag har åkt ur. Årets drygt 150 fler åskådare per match under 52 omgångar ger en relativt stor omsättningsökning.

Om publiksnittet fortsätter att öka kan förhoppningsvis toppnoteringen från 2015/2016 snart vara slagen.Vad gäller klubbarnas omsättning generellt är det av största vikt att grundserien drar publik, eftersom slutspelet är begränsat till de åtta lag som kommer dit. Våra analyser av respektive lag visar att det finns en koppling mellan antalet spelade matcher och klubbarnas omsättning, så givetvis är det lönsamt för klubbarna att nå slutspel. Publiksnitt per lag går att läsa om på s.26-27 i denna rapport.

Publiksnitt

Snitt per hemmamatch grundserie

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

2017/2018 2016/2017 2015/2016 2014/2015 2013/2014


Ersättning för kommersiella rättigheter

Klubbarna i SHL får varje år en ersättning från SHL. Under 2017/2018 uppgick ersättningen till drygt 400 (396) miljoner kronor eller knappa 29 miljoner kronor per klubb, vilket är i nivå med föregående säsong. Merparten av ersättningen är kopplad till kommersiella rättigheter, så kallade tv-avtal. Därutöver tecknar SHL för klubbarnas räkning centrala avtal med sponsorer och samar- betspartners som faktureras direkt av klubbarna. Varumärket SHL ökar i värde och avtalen som tecknas blir allt mer lukrativa för ligan och i slutändan för klubbarna. Ersättning från SHL har ökat med 23 procent under de senaste fem åren.

SHL och C More har ingått ett nytt tv-avtal som gäller från säsong 2018/2019 till säsong 2023/2024. Avtalet väntas ge varje klubb cirka 45 miljoner kronor per säsong ¹. Det gamla tv-avtalet som tecknades inför 2014/2015 gav enligt uppgift varje klubb cirka 27 miljoner kronor per säsong ². Att ersättningen till respektive klubb minskade under 2015/2016 beror på att antalet lag utökades från 12 till 14. Med nya lukrativa tv-avtal förväntas ersättningen öka framöver.

Precis som föregående år står ersättningen från SHL för närmare 24 procent av klubbarnas totala nettoomsättning.

Hur stor andel av respektive klubbs nettoomsättning som ersättningen står för varierar dock, eftersom klubbarna omsätter olika mycket. HV71 hade högst nettoomsättning under 2017/2018 och där stod ersättningen från SHL för drygt 18 procent av nettoomsättningen. I Mora IK som hade lägst nettoomsättning stod ersättningen från SHL för 42 procent av nettoomsättningen.

Skillnaderna i ersättningsnivåer mellan SHL och Hockeyallsvenskan är mycket stora. Under 2017/2018 gav spel i Hockeyallsvenskan endast drygt 2 miljoner kronor per klubb, medan spel i SHL gav 29 miljoner kronor per klubb. Att åka ur SHL är en stor ekonomisk smäll, eftersom ersättningen till klubben minskar. Klubbens sponsor- och publikintäkter förmodas också minska. Om en klubb riskerar att behöva kvala sig kvar i ligan kanske klubben chansar genom att värva in ytterligare kvalitet i spelartruppen till högre kostnader än budgeterat. Detta risktagande kan medföra att klubbar agerar kortsiktigt, utan att beakta de långsiktiga ekonomiska effekterna.

03

Totalt inkl. centrala avtal Snitt per klubb totalt inkl. centrala avtal

² http://www.idrottensaffarer.se/tv-nyheter/2013/03/elitserien-sald-for-13-miljarder

¹ https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/P3eLGJ/shl-klubbar-kan-fa-ytterligare-miljoner

8

450 000

400 000

350 000

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

30 000

29 000

28 000

27 000

26 000

25 000

24 000

Ersättning kommersiella rättigheter från SHL (tkr)

Säsong 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2017/20182016/2017


Svenska Hockeyligan AB:s årsredovisning för respektive år

Förändring nettoomsättning vid avancemang Ökning (tkr)

Procentuell förändring

Djurgårdens IF 2014/2015 41 558 83%

Örebro HK 2013/2014 39 930 124%

Mora IK 2017/2018 30 184 79%

Karlskrona HK 2015/2016 25 648 87%

Malmö Redhawks 2015/2016 24 459 44%

Leksands IF 2016/2017 21 569 27%

Leksands IF 2013/2014 18 579 22%

Snitt 25 090 55%

9

Förändring nettoomsättning vid degradering Minskning (tkr)

Procentuell förändring

Modo Hockey 2016/2017 33 953 -25%

AIK Hockey 2014/2015 32 430 -52%

Rögle BK 2013/2014 31 158 -31%

Leksands IF 2015/2016 29 398 -27%

Leksands IF 2017/2018 16 318 -16%

Snitt 23 876 -25%

1 0

Alla klubbar får dock inte lika hög ersättning. SHL-klubbarna har gemensamt beslutat om att införa ett så kallat omställningsbidrag eller en fallskärm från och med 2014/2015 för att fallet ned en division ska bli något mjukare. Det innebär att en klubb som avancerar till SHL avstår 25 procent, eller max 6 miljoner kronor, av sin ersättning för kommande säsong. Summan tillfaller i stället den klubb som degraderats från SHL. Den klubben kan då i större utsträckning behålla befintlig organisation och spelartrupp under det första året efter degradering. Ett exempel på detta är Mora IK som 2017/2018 fick 6 miljoner kronor mindre i rättighets- ersättning än genomsnittet i SHL. Pengarna tillföll i stället Leksands IF som flyttades ned från SHL till Hockeyallsvenskan.

Omställningsbidraget mildrar nedflyttningar något, men det är ändå förödande för klubbar att åka ur SHL och gå miste om nästan 23 miljoner kronor i intäkter. De måste många gånger kompensera intäktsbortfallet genom att minska sina personalkostnader och göra sig av med spelare och ledare alternativt sänka deras löner.

För att illustrera skillnaden i nettoomsättning har vi hämtat in data för de klubbar som avancerat till eller degraderats från SHL under de fem senaste säsongerna. Tabellerna visar förändringen i nettoomsättning från ett år till ett annat för de klubbar som flyttats upp eller ned i seriesystemet. I snitt har omsättningen mer än fördubblats och i absoluta tal ökat med 25 miljoner kronor under klubbens första säsong i SHL. Motsvarande minskning är 24 miljoner kronor första året efter att klubben ramlat ur högsta serien.

Att klubbarna ökar eller tappar olika mycket i nettoomsättning beror till stor del på exempelvis hur mycket publiksnittet påverkas, hur sponsoravtal är skrivna och antalet hemmamatcher. Ersättningen från SHL är dock den enskilt största orsaken till att klubbarnas omsättning är högre i SHL än i Hockeyallsvenskan. Att serietillhörighet i allra högsta grad avgör vilken kvalitet och omfattning klubbarna kan ha på spelartrupp och verksamhet i övrigt är därmed väldigt tydligt.

03

Hur mår svensk elithockey? 13

Nettoomsättning versus tabellplacering

Tabellerna 11 och 12 illustrerar nettoomsättning och tabellplacering för samtliga undersökta klubbar. I likhet med föregående år har HV71 den högsta nettoomsättning under 2017/2018. I övrigt märks inga större förändringar vad gäller klubbarnas positioner avseende nettoomsättning. Undantaget är Färjestad BK som klättrat två placeringar. Nettoomsättningen för de undersökta klubbarna har ökat med 25 miljoner kronor och uppgår till totalt 1 698 miljoner kronor.

Vad gäller placering i nettoomsättningstabellen i relation till placering i den sportsliga tabellen (utifrån resultatet i grundserien) är det två lag som sticker ut: Växjö Lakers och Djurgårdens IF. Trots att de ligger på nionde respektive tionde plats vad gäller omsättning, slutade de på första respektive andra plats i SHL:s grundserie. Detta kan tolkas som en sportslig “överprestation” sett till klubbarnas ekonomiska förutsättningar. Om vi däremot tittar på det omvända förhållandet, det vill säga sportslig “underprestation”, är det HV71 och Brynäs IF som sticker ut. Dessa lag ligger på första och andra plats vad gäller nettoomsättning, men slutade på den undre tabellhalvan i SHL:s grundserie. Det tycks alltså finnas en viss korrelation vad gäller nettoomsättning och tabellplacering, men ibland slår motivation klass. Därför bör vi inte dra alltför stora växlar på sambandet mellan sportslig prestation och ekonomiska förutsättningar. Vi bör också beakta att klubbarna som gick längre i slutspelet också spelade fler matcher, vilket gav mer intäkter. Ett exempel är Skellefteå AIK som spelade 16 matcher i slutspelet när de tog sig till final vilket innebär mer intäkter för klubben jämfört med andra lag som inte tar sig vidare.

03


Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong

Position avs. nettoomsättning Klubb

Tabellplaceringgrundserie

2016/2017

Nettoomsättning

2016/2017 (tkr)

1 HV71 2 167 478

2 Brynäs IF 5 165 133

3 Linköping HC 4 150 053

4 Frölunda HC 3 148 516

5 Färjestad BK 7 145 629

6 Luleå HF 9 127 504

7 Skellefteå AIK 6 120 038

8 Växjö Lakers 1 112 457

9 Rögle BK 13 111 908

10 Djurgårdens IF 10 110 067

11 Örebro HK 12 103 129

12 Malmö Redhawks 8 100 280

13 Karlskrona HK 11 72 818

14 Mora IK 15 38 386

1 2

03

Position Position föregående år Klubb

Tabellplacering grundserie2017/2018

Nettoomsättning 2017/2018 (tkr)

1 1 HV71 8 157 308

2 2 Brynäs IF 10 154 939

3 5 Färjestad BK 4 151 304

4 3 Linköping HC 9 142 839

5 4 Frölunda HC 3 138 259

6 6 Luleå HF 7 127 582

7 7 Skellefteå AIK 5 126 044

8 9 Rögle BK 11 124 189

9 8 Växjö Lakers 1 123 919

10 10 Djurgårdens IF 2 112 220

11 11 Örebro HK 12 100 062

12 12 Malmö Redhawks 6 95 947

13 13 Karlskrona HK 14 74 808

14 14 Mora IK 13 68 570

1 1

15Hur mår svensk elithockey? 15

Sponsorkrona per vunnen poäng

För att se vilken utväxling sponsorer får på sina investerade pengar har vi valt att jämföra totala sponsorintäkter med antal vunna poäng under grundserien. På detta sätt får vi ett mått på vad varje vunnen poäng kostar i sponsorpengar. Vi är medvetna om att sponsorer inte bara är intresserade av poäng, utan även av allt från exponering av varumärket till ingångar i affärsnätverk. Detta mått ger ändå en intressant inblick i skillnaderna mellan klubbarna.I topp under 2017/2018 hittar vi seriesegrarna och i slutändan de svenska mästarna Växjö Lakers tätt följt av Djurgårdens IF och Malmö Redhawks. Att ligga i topp i denna tabell innebär således att sponsorkrona per vunnen poäng är lägre än i klubbarna längre ner i tabellen.

Längst ner hittar vi Rögle BK, Örebro HK och Karlskrona HK. De är med andra ord lagen där sponsorerna fått betala mest per vunnen poäng. Rögle BK har varit i botten av denna lista de två senaste åren, vilket förklaras av att de drog in mest pengar på reklam och sponsring och slutade i botten av den sportsliga tabellen. Rögle BK fick 68 miljoner kronor från reklam och sponsring under 2017/2018. Det är betydligt mer än genomsnittet i SHL som uppgår till 53 miljoner kronor.

1 4

1 3

03

1 116

928

886

794

788

755

730

715

661

634

620

619

592

528

- 200 400 600 800 1 000 1 200

Rögle BK

Örebro Hockey

Karlskrona HK

Brynäs IF

Mora IK

HV71

Luleå Hockey

Linköping HC

Frölunda HC

Skellefteå AIK

Färjestad BK

Malmö Redhawks

Djurgården Hockey

Växjö Lakers HC

Sponsorintäkter per vunnen poäng 2017/2018

Sponsorintäkter per vunnen poäng 2016/2017

1 568

1 330

1 079

1 014

1 013

903

881

864

808

801

765

739

708

204

- 500 1 000 1 500 2 000

Rögle BK

Örebro Hockey

Luleå Hockey

Brynäs IF

Färjestad BK

HV71

Djurgården Hockey

Skellefteå AIK

Frölunda HC

Malmö Redhawks

Linköping HC

Växjö Lakers HC

Karlskrona HK

Mora IK


2017/2018 2016/2017

Brynäs IF 65% 64%

Djurgårdens IF 57% 58%

Frölunda HC 58% 54%

Färjestad BK 63% 64%

HV71 62% 60%

Karlskrona HK 74% 74%

Linköping HC 56% 52%

Luleå HF 57% 56%

Malmö Redhawks 64% 64%

Mora IK 68% 56%

Rögle BK 66% 66%

Skellefteå AIK 59% 61%

Växjö Lakers 60% 61%

Örebro HK 67% 64%

Totalt SHL 62% 61%

Personalkostnader i förhållande till totala kostnader

Tidigare i rapporten har vi konstaterat att personalkostnader (de totala kostnaderna för personal enligt resultaträkningen) står för mer än 60 procent av klubbarnas totala kostnader. Totalt uppgår personalkostnaderna för samtliga SHL-klubbar till 1 069 miljoner kronor. Det är en ökning med cirka 33 miljoner kronor (3 procent) jämfört med föregående säsong. Under 2017/2018 har personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna i SHL ökat med 1 procent.

Under de två senaste säsongerna har Karlskrona HK haft högst andel personalkostnader i förhållande till totala kostnader. Deras andel uppgår till hela 74 procent, vilket är betydligt högre än årets genomsnitt på 62 procent. Mora IK står för den största ökningen mellan dessa två säsonger. De gick från 21 miljoner kronor i personalkostnader till 47 miljoner kronor, det vill säga mer än dubbelt så mycket. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna ökade från 56 procent till 68 procent. Förklaringen är att Mora IK spelade i Hockeyallsvenskan under 2016/2017 och i SHL under 2017/2018. Även om vi exkluderar Mora IKs ökning av personalkostnader har de totala personalkostnaderna i SHL ökat med 7 miljoner kronor.

Skellefteå AIK och Örebro HK är dock två exempel på att det går att skära ned på personalkostnaderna utan att försämra den sportsliga prestationen. Örebro HK minskade sina personalkostnader med 6 miljoner kronor (8 procent) och slutade likt föregående säsong på tolfte plats i tabellen. Skellefteå AIK minskade sina personalkostnader med 6 miljoner kronor (7 procent) och klättrade från sjätte till femte plats under den senaste säsongen. Linköping HC är laget med lägst andel personalkostnader i förhållande till övriga kostnader för andra året i rad.

Det återstår att se om personalkostnaderna fortsätter att vara den största kostnadsposten och om kostnaderna i absoluta tal fortsätter att öka.

1 5

03

Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong. Se föregående års rapport.


Lönekostnad

Vi har granskat SHL-klubbarnas totala lönekostnad och dess avkastning i form av vunna poäng i grundserien. Detta har vi gjort genom att jämföra antal vunna poäng i grundserien med lönekostnaderna för koncernen. Lönekostnader avser i denna sammanställning kostnaden för samtliga anställda, inklusive styrelse och ledande befattningshavare, samt sociala avgifter och pensionskostnader.

Lönekostnad per klubbUnder 2017/2018 har Brynäs IF likt föregående år ligans högsta lönekostnad med 95 miljoner kronor. Karlskrona HK med 44 miljoner kronor har ligans lägsta lönekostnad. Genomsnittet i SHL ligger på 73 miljoner kronor, vilket är i nivå med föregående år även om vi räknar bort Mora IK:s lönekostnad då de inte spelade i SHL. Genomsnittet exklusive Mora IK uppgick till 74 miljoner

kronor under föregående säsong. I och med uppflyttningen från Hockeyallsvenskan till SHL står Mora IK för den största ökningen av lönekostnader. Som tidigare nämnts är de ekonomiska förutsättningarna i Hockeyallsvenskan inte lika bra som i SHL (se tidigare avsnitt kring personalkostnaderna).

Lagnamn Total lönekostnad

2017/2018Antal poäng

grundserie

Brynäs IF 95 245 70

Färjestad BK 89 871 87

Frölunda HC 82 476 94

HV71 88 864 81

Linköping HC 79 526 78

Rögle BK 78 104 61

Skellefteå AIK 73 798 87

Växjö Lakers 73 421 116

Luleå HF 72 674 81

Malmö Redhawks 66 561 86

Örebro HK 66 167 58

Djurgårdens IF 63 141 95

Mora IK 46 711 51

Karlskrona HK 44 389 47

1 7

LagnamnTotal lönekostnad

2016/2017Antal poäng

grundserie

Brynäs IF 94 276 93

HV71 88 517 98

Färjestad BK 88 103 87

Frölunda HC 78 342 97

Skellefteå AIK 77 730 90

Luleå HF 75 559 70

Rögle BK 73 703 47

Linköping HC 73 450 96

Växjö Lakers 73 188 99

Örebro HK 70 499 53

Malmö Redhawks 64 868 81

Djurgårdens IF 61 681 70

Karlskrona HK 48 144 68

Mora IK 21 374 105

1 6

03



Lönekostnad per vunnen poängLönekostnad per vunnen poäng är något som ofta återspeglar prestationerna mer än de faktiska lönekostnaderna. Bland klubbarna i SHL skiljer det 115 procent mellan botten och toppen vad gäller lönekostnad och 147 procent mellan botten och toppen vad gäller antalet vunna poäng. Växjö Lakers slutade på första plats i den sportsliga tabellen med 116 intjänade poäng. Detta, i kombination med deras lönekostnader om 73 miljoner kronor (i nivå med genomsnittet i SHL), ger Växjö Lakers den lägsta lönekostnaden per poäng. Högst lönekostnad per vunnen poäng har Brynäs IF som slutade på tionde plats i grundserien med 70 intjänade poäng. Mora IK står för den största ökningen av lönekostnad per poäng i och med uppflyttningen till SHL. Rögle BK är den klubb som lyckats minska sin lönekostnad per poäng mest jämfört med föregående säsong tack vare fler segrar och fler poäng. I genomsnitt uppgick SHL-klubbarnas lönekostnader till 963 tusen kronor per vunnen poäng under 2017/2018. Det kan jämföras med året innan då lönekostnaden per poäng uppgick till 959 tusen kronor (exklusive Mora IK som inte spelade i SHL denna säsong).

I denna analys av lönekostnad per vunnen poäng bör det dock understrykas att klubbarna har olika stora pensionsavsättningar. Störst pensionskostnader har Växjö Lakers med cirka 18 miljoner kronor. Det kan jämföras med Karlskrona HK vars pensionskostnader uppgår till 3 miljoner kronor.

Siffrorna i denna analys avser inte klubbarnas totala personalkostnader och stämmer därför inte överens med angivna siffror för respektive lag på sida 29-57.

1 9

03

1 8

1 361

1 280

1 141

1 097

1 033

1 020

944

916

897

877

848

774

665

633

- 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600

Brynäs IF

Rögle BK

Örebro Hockey

HV71

Färjestad BK

Linköping HC

Karlskrona HK

Mora IK

Luleå Hockey

Frölunda HC

Skellefteå AIK

Malmö Redhawks

Djurgården Hockey

Växjö Lakers HC

1 568

1 330

1 079

1 014

1 013

903

881

864

808

801

765

739

708

204

- 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600

Rögle BK

Örebro HK

Luleå HF

Brynäs IF

Färjestad BK

HV71

Djurgården IF

Skellefteå AIK

Frölunda HC

Malmö Redhawks

Linköping HC

Växjö Lakers

Karlskrona HK

Mora IK

Lönekostnad per poäng 2017/2018

Lönekostnad per poäng 2016/2017



Lönekostnad versus placering (grundserien)

Figur 20 visar lönekostnaderna i klubbarna som spelade i SHL 2017/2018 i förhållande till genomsnittlig tabellplacering i grundserien under de två senaste åren. Lönekostnader avser i denna sammanställning genomsnittlig kostnad för samtliga anställda, inklusive styrelse och ledande befattningshavare, samt sociala avgifter och pensionskostnader.

Vi kan se att det finns ett samband mellan lönekostnader och slutplacering i grundserien. De klubbar som ligger på eller nära linjen i sammanställningen nedan presterar enligt förväntan med hänsyn till deras lönekostnader. Klubbar som ligger under linjen presterar över förväntan sett till utbetalda löner. Växjö Lakers, Djurgårdens IF, Frölunda HC, Skellefteå AIK och Malmö Redhawks är klubbarna som fått ut mest av sina lag givet lönekostnader.

Varken Karlskrona HK eller Mora IK har nått några högre sportsliga placeringar i grundserien, men har lägst lönekostnader i SHL sett över de två senaste säsongerna. Under föregående säsong spelade dock Mora IK i Hockeyallsvenskan med en betydligt lägre budget och sämre ekonomiska förutsättningar än övriga SHL-klubbar. I Hockeyallsvenskan kan klubbarna inte ha en lika hög spelar- och personalbudget som i SHL givet storleken på intäkterna för kommersiella rättigheter. Detta gör att Mora IK:s genomsnittliga tabellplacering inte påverkas i samma utsträckning som klubbens lönekostnader.

Vår analys visar att Rögle BK, Brynäs IF, HV71 och Färjestad BK har underpresterat vad gäller lönekostnader i förhållande till slutplacering i grundserien. Örebro HK, Luleå HF och Linköping HC kan också sägas ha underpresterat enligt denna analys. Figur 20 visar att intervallet mellan klubbarnas lönekostnader

är förhållandevis stort. Brynäs IF har de högsta lönekostnaderna med 95 miljoner kronor. Lägst lönekostnaderhar Mora IK med 34 miljoner kronor. Flertalet av klubbarna har en nivå på kostnaderna som är rättvisande i förhållande till deras tabellplacering i grundserien. Några lag har underpresterat, medan andra har överpresterat och balansgången däremellan är hårfin. Grafen visar dock ett samband mellan högre lön och slutlig tabellplacering. Klubbarna som betalar ut en något högre lön får generellt en bättre tabellplacering sett till de två senaste säsongerna.

03 03

Mora IK

Karlskrona HK

100 000

90 000

80 000

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

Örebro HK

Rögle BK Luleå HF

Brynäs IF

Djurgården IF

Frölunda HC

Färjestad BK

HV71

Linköping HC

Malmö Redhawks

Skellefteå AIKVäxjö Lakers

02Genomsnittlig lönekostnad vs genomsnittlig slutplacering i grundserien 2016/2017 - 2017/2018

21Hur mår svensk elithockey? 20 | Hur mår svensk elithockey?

Eget kapital

För att beviljas elitlicens i Svenska Hockeyligan (SHL) bör en förening, enligt punkt 10 i ”Reglemente för Licensnämnd”, ha en ”stabil ekonomi”. Detta konkretiseras genom ett krav på att den förening eller det idrottsaktiebolag som söker licensen inte befinner sig på obestånd eller har ett eget kapital enligt reviderad årsredovisning på koncernnivå som understiger 4 miljoner kronor per den 30 april 2018. Om kravet på eget kapital inte uppfylls kallas detta för ”kapitalbrist”. Förening eller idrottsaktiebolag som inte uppfyller kravet ska enligt reglementet flyttas ned om inte särskilda omständigheter föreligger. Svenska Ishockeyförbundet har även bestämt att denna gräns ska höjas successivt till och med 2022 (se figur 21).

Från och med i år upprättar samtliga lag i SHL koncernredovisning. Tidigare kunde klubbarna kringgå reglerna om det egna kapitalet med hjälp av redovisningstekniska åtgärder – framför allt genom att skriva upp varumärken. Bilden av dessa klubbars egna kapital blev då missvisande, eftersom de inte inkluderade de elimineringar som sker i koncernredovisningen.

Eget kapital kan sägas utgöra en organisations egna medel. Det består främst av tillskjutna medel från intressenter, som exempelvis medlemmar, ägare och bidragsgivare samt tidigare års ackumulerade driftsöverskott (vinster) eller driftsunderskott (förluster). Färjestad BK har högst eget kapital med 108 miljoner kronor. Det är mer än dubbelt så mycket som Skellefteå AIK, klubben med näst högst eget kapital. Det bör i detta sammanhang nämnas att Malmö Redhawks har fått 15 miljoner kronor i

aktieägartillskott under året och att Djurgårdens IF och Örebro HK har genomfört nyemissioner. Nyemissionerna har gett 13 miljoner kronor respektive 14 miljoner kronor till respektive klubb. På så vis har dessa klubbar ökat det egna kapitalet med sammanlagt 42 miljoner kronor. Detta bör ställas i relation till föregående år då de totala tillskotten uppgick till totalt 18 miljoner kronor för alla 14 klubbar. I år har tillskotten alltså ökat med 133 procent.

Samtliga klubbar i SHL klarar licenskravet på 4 miljoner kronor i eget kapital bortsett från Karlskrona HK som har ett eget kapital på minus 8 miljoner kronor. Under 2017/2018 åkte Karlskrona HK ur SHL och till nästa säsong spelar klubben i Hockeyallsvenskan. I Hockeyallsvenskan ligger gränsen för det egna kapitalet på 1,5 miljoner kronor. Karlskrona HK har dock fått dispens av Svenska Ishockeyförbundet.³

Som tidigare nämnts kommer gränsen för det egna kapitalet att höjas successivt. Per den 30 april 2019 förväntas SHL-klubbarna ha ett eget kapital på 5 miljoner kronor. För att klara licenskravet måste Linköping HC och Rögle BK göra vinster på nästan 1 miljon kronor vardera, medan Malmö Redhawks och Mora IK inte får göra några större förluster.

Pressen att prestera såväl sportsligt som ekonomiskt har kanske aldrig varit större i SHL. År 2022 krävs 10 miljoner kronor i eget kapital. Likt föregående år har endast 7 klubbar mer än 10 miljoner kronor i eget kapital. Övriga klubbar bör börja tänka på framtiden redan nu för att kunna behålla sina elitlicenser.

2 1

SHL-förening Förening i Hockeyallsvenskan

2018 4 mkr 1,5 mkr

2019 5 mkr 2,0 mkr

2020 6 mkr 2,5 mkr

2021 8 mkr 3,0 mkr

2022 10 mkr 4,0 mkr

Krav på eget kapital per den 30 april respektive år

³ (https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/khk-klarar-inte-kapitalkravet).

03


2 2

03

-20 000

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

LuleåHF

Djurgår

den IF

Örebro

HK

Växjö Lak

ers

Eget kapital


Soliditet

Soliditet definieras som andelen eget kapital av balansomslutningen, det vill säga hur mycket av bolagets tillgångar som är finansierade via tidigare upparbetade vinster och externt insatt kapital i form av aktier. Resterande del av tillgångarna är finansierade via korta eller långa skulder. I såväl ishockeyklubbar som andra idrottsklubbar utgörs en stor del av balansräkningen av avsättningar till framtida pensionsutfästelser. Pengarna ligger ofta säkrade i en kapitalförsäkring med motsvarande belopp på tillgångssidan. Det bör beaktas att klubbarna i SHL har spelat i den högsta serien olika länge, vilket har inneburit olika ekonomiska förutsättningar att göra stora pensionsavsättningar. Färjestad BK och Brynäs IF har spelat under samtliga 43 SHL-säsonger. Det syns på deras pensionsavsättningar som uppgår till 271 miljoner kronor respektive 172 miljoner kronor. Om vi tittar på pensions- avsättningarna i Karlskrona HK som endast har spelat tre säsonger och Mora IK som spelat fem säsonger är dessa betydligt lägre, 19 miljoner kronor respektive 18 miljoner kronor. Som en följd av detta har dessa klubbar också lägre balansomslutning än de lag som spelat längre i SHL. Totalt har de 14 lagen i SHL pensionsavsättningar på över 2 miljarder kronor.

En rekommendation för företag generellt brukar vara att ha en soliditet på runt 30 procent. Vi bedömer dock att detta är något högt för ishockeyklubbar. Ett mer rimligt mått med hänsyn till klubbarnas storlek på eget kapital, den totala balansomslutningen och de senaste årens resultat är snarare en soliditet på 10 procent. Det är dock svårt att ge en specifik rekommendation utan att även beakta andra faktorer.

Vanliga bolag vill inte ha en allt för hög soliditet, då det finns ett avkastningskrav hos delägarna. I idrottsklubbar är det lite annorlunda, eftersom de är majoritetsägda av en förening med medlemmar som inte har några avkastningskrav. Det blir dock allt vanligare med externt kapital upp till en röstandel på 49 procent i aktiebolaget (resterande 51 procent måste ägas av föreningen). Dessa finansiärer kan ha någon form av långsiktigt avkastningskrav, även om det antagligen inte är det primära syftet med investeringen.

Som vi ser i tabellen har endast 4 av 14 klubbar en soliditet på över 10 procent: Färjestad BK, Skellefteå AIK, Mora IK och Djurgårdens IF. I föregående års rapport klarade 5 av 14 lag denna gräns. Året dessförinnan var det 6 av 14 lag. Karlskrona HK har lägst soliditet till följd av det negativa egna kapitalet som vi nämnt tidigare.

03

-25%

-20%

-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Djurgår

den IF

Örebro

HK

Växjö Lak

ers

LuleåHF

Soliditet 2 3


03


Publiksnitt per SHL-klubb

På sid 11 i denna rapport redogjorde vi för det totala publiksnittet på hemmamatcher i grundserien i SHL under de senaste fem åren. I denna del har vi jämfört respektive lags publiksnitt på hemmamatcher i grundserien under de senaste två åren. Vi har även inkluderat beläggningsgraden på arenorna för respektive lag. Frölunda HC är fortsatt ohotad etta med det högsta publiksnittet på hemmamatcher i grundserien och vinner därmed publikligan 2017/2018. Årets största ökning står Mora IK för som tack vare sitt avancemang till SHL ökade sitt publiksnitt med drygt 1 000 åskådare. Denna ökning är beundransvärd, men inte tillräcklig för att kunna ge topplagen en match. Efter Frölunda HC kommer Färjestad BK som ökade sitt publiksnitt med drygt 990 åskådare. Tätt efter Färjestad BK kommer Djurgårdens IF. Denna topptrio har ett publiksnitt på hemmamatcher som överstiger 7 000 åskådare. Vi kan se en liten förändring i topptrion jämfört med föregående år. Färjestad BK är nykomling i denna trio och Malmö Redhawks trillar ned till en fjärde plats.

Bottenlagen är oförändrade och utgörs av Mora IK, Karlskrona HK och Rögle BK. Mora IK hamnar alltså i botten, trots att klubben har ökat sitt publiksnitt med motsvarande 34 procent. Karlskrona HK har däremot haft ett tufft år publikmässigt. Publiksnittet minskade med 11 procent under 2017/2018, vilket är årets största minskning i SHL. Det återstår att se om hemmapubliken är Karlskrona HK trogna under kommande säsong i Hockeyallsvenskan eller om snittet fortsätter att minska. Rögle BK har vänt en negativ trend och ökat sitt publiksnitt. Ökningen är dock inte tillräcklig för att klubben ska bryta sig loss från bottentrion.

Hälften av SHL:s 14 klubbar har minskat sitt publiksnitt på hemmamatcher under 2017/2018 och hälften har ökat sitt publiksnitt. Den totala ökningen är dock större än den totala minskningen. Det innebär att det totala publiksnittet på hemmamatcher i grundserien ökade under 2017/2018 jämfört med föregående säsong. Läs mer om denna analys på sida 11. Föga förvånande är det fortsatt tydligt att publiksnittet ökar för klubbar som avancerar från Hockeyallsvenskan till SHL, något som Mora IK exemplifierar under denna säsong.

Beläggningsgraden i SHL varierar kraftigt mellan klubbarna, men i genomsnitt uppgick den till 79 procent under 2017/2018. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med föregående säsong. Variationen mellan lagen sträcker sig från Malmö Redhawks 51 procent till HV71:s 95 procent. Utöver HV71 har även Mora IK och Örebro HK en beläggningsgrad på över 90 procent. Mora IK:s beläggningsgrad speglar tydligt klubbens ökning av publiksnittet, liksom det faktum att det inte finns många fler platser att fylla i klubbens arena. Det är således kapaciteten på respektive klubbs arena, snarare än lagens publiksnitt som avgör beläggningsgraden.

Malmö Redhawks fortsätter att ha den lägsta beläggningsgraden, trots att klubben har det fjärde högsta publiksnittet. Den låga beläggningsgraden förklaras av att deras arena har den största kapaciteten av alla klubbarna i SHL. Malmö Arena har en kapacitet på 12 600 åskådare, vilket kan jämföras med exempelvis Örebro HK:s arena som rymmer 5 500 åskådare.

Det har inte skett någon ombyggnation av SHL-klubbarnas arenor under denna säsong som har påverkat deras kapacitet. Jämförbarheten mellan 2017/2018 och 2016/2017 får därför anses vara hög.

Entréintäkter står för 24 procent av SHL-klubbarnas totala intäkter och med ytterligare 10 procent från servering, kiosk och souvenirer kan vi enkelt räkna ut att nära hälften av klubbarnas intäkter kommer från publiken. Två av lagen med högst publiksnitt, Frölunda HC och Malmö Redhawks, spelar på arenor som inte primärt är byggda för ishockey. En kapacitet som inte är anpassad för ishockey ger en lägre beläggningsgrad. Vi anser att 90–95 procent är en optimal beläggningsgrad ur ett rent vinstmaximeringssyfte och detta stöds av nationalekonomiska principer. Klubbar med en lägre beläggning än så, kan definitivt öka sina publik- och matchdagsintäkter, främst genom att locka nya åskådare till arenan. Det kan exempelvis ske genom kampanjer eller genom att få en större del av publiken att gå på fler matcher eller köpa säsongskort Under 2017/218 har tre klubbar, HV71, Mora IK och Örebro HK, en optimal beläggningsgrad på 90–95 procent. Det är en förbättring jämfört med föregående säsong, då endast HV71 nådde detta spann. Utmaningen för klubbarna är att med exempelvis kundundersökningar identifiera vad de kan göra för att locka fler åskådare till matcherna. Det kan handla om allt från möjligheten att ta sig till arenan, matcharrangemang och serveringsutbud till korta köer och bekvämligheter som wi-fi.

Om en klubb skulle nå en beläggningsgrad på över 95 procent kan det tyda på att klubben inte har differentierat sin prissättning tillräckligt – både avseende säsongsbiljetter och biljetter till enstaka matcher. Klubben kan då öka sina intäkter genom att höja priserna till dess att beläggningsgraden sjunker något. Det kommer alltid att finnas supportar som går på matcherna nästan oavsett vad det kostar, medan andra supportrar är väldigt priskänsliga. Det gäller för klubbarna att identifiera så många kundsegment som möjligt och att hitta trösklarna i respektive segment.

03


2 4

03

0%

20%

40%

60%

80%

100%

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

Bry

näs

IF

Dju

rgår

den

Hoc

key

Fröl

unda

HC

Färj

esta

d B

K

HV

71

Kar

lskr

ona

HK

Link

öpin

g H

C

Lule

å H

ocke

y

Mal

mö

Red

haw

ks

Mor

a IK

Rög

le B

K

Skel

left

eå A

IK

Väx

jö L

aker

s H

C

Öre

bro

Hoc

key

Publiksnitt och beläggningsgrad 2017/2018 Publiksnitt och beläggningsgrad 2016/2017

0%

20%

40%

60%

80%

100%

01 0002 0003 0004 0005 0006 0007 0008 0009 000

10 000

Bry

näs

IF

Dju

rgår

den

Hoc

key

Fröl

unda

HC

Färj

esta

d B

K

HV

71

Kar

lskr

ona

HK

Link

öpin

g H

C

Lule

å H

ocke

y

Mal

mö

Red

haw

ks

Mor

a IK

Rög

le B

K

Skel

left

eå A

IK

Väx

jö L

aker

s H

C

Öre

bro

Hoc

key

2 5

Publiksnitt PubliksnittBeläggningsgrad Beläggningsgrad



04

Analys av SHL:s klubblagPå de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i varje enskild klubb.


Växjö Lakers var helt överlägsna och vann grundserien med hela 21 poäng före tvåan Djurgårdens IF. I slutspelet gick laget som tåget och förlorade endast en match. I finalserien mot Skellefteå AIK vann Växjö Lakers med 4-0 i matcher och därmed var SM-guldet åter tillbaka i Småland och Växjö.

Publiksnittet minskade till 4 658 (4 757) åskådare per match, trots att klubben tog hem SM-guldet. Beläggningsgraden minskade därför till 81 procent (83 procent).

Om vi ser till Växjö Lakers omsättning gick klubben bättre än föregående säsong. Nettoomsättningen ökade till 124 (112) miljoner kronor. Den totala omsättningen uppgick till 139 (127) miljoner kronor. Verksamhetskostnaderna ökade också, men inte lika mycket som intäkterna. Personalkostnaderna ökade och uppgick till 78 (74) miljoner kronor.

På intäktssidan fick Växjö Lakers ett ordentligt lyft från såväl entrébiljetter som reklam och sponsring. Intäkterna från entrébiljetter ökade till 39 (31) miljoner kronor, medan intäkterna från reklam och sponsring ökade till 61 (57) miljoner kronor. En förklaring till att entréintäkterna ökade trots ett lägre publiksnitt, skulle kunna vara att laget spelade fler matcher. I år gick Växjö Lakers hela vägen, till skillnad mot föregående år när det tog

stopp i kvartsfinalen. Kostnadsmässigt är fördelningen näst intill oförändrad. Personalkostnadernas andel av den totala kostnadsbudgeten har dock minskat något. Det bör även nämnas att klubben inte specificerar hur stor del av intäkterna som kommer från servering, kiosk och souvenirer.

Årets resultat uppgår till 5 (1) miljoner kronor. Växjö Lakers egna kapital uppgår till 25 (20) miljoner kronor, vilket ger klubben en soliditet på 6 procent.

Det ska bli intressant att se hur mästarna från Växjö följer upp den här säsongen som gick så bra på alla plan. Inte nog med att de vann såväl grundserien som slutspelet. I laget fanns också talangen Elias Pettersson, en av SHL:s starkast lysande stjärnor. Elias Pettersson ser dock ut att gå till NHL, men med ett gott ekonomiskt resultat i ryggen kan Växjö Lakers ladda om inför kommande säsong.

O 1Växjö Lakers

Publiksnitt och tabellplacering

60%

7%

33%32%

49%

0%

19%

61%

8%

31% 28%

51%

0%

21%

EntrébiljetterPersonalkostnaderReklam och sponsringAvskrivningar

Servering, kiosk & souvenirerÖvriga kostnaderÖvrigt

Fördelning av verksamhetskostnader 2017/2018


Fördelning av nettoomsättning 2017/2018


2013/2014

5 02

1

3

4 98

0

2014/2015

3

4 95

7

2015/2016

6

4 75

7

2016/2017

1

4 65

8

2017/2018

1


Växjö Lakers 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 123 919 112 457

Totala verksamhetskostnader (tkr) 128 439 121 244

Årets resultat (tkr) 4 997 864

Eget kapital (tkr) 25 356 20 359

Tabellplacering 1 1

Vunna poäng grundserien 116 99

Slutplacering SM-guld Kvartsfinal

Arenakapacitet 5 750 5 750

Publiksnitt 4 658 4 757

Beläggningsgrad 81% 83%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 633 739

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 528 579


2017/2018 slutade Skellefteå AIK på femte plats i grundserien, en placering bättre än fjolårets sjätte plats. I slutspelet tog sig Skellefteå AIK hela vägen till final, där laget ställdes mot Växjö Lakers. Motståndet blev dock för svårt och Skellefteå AIK fick nöja sig med en silverplats. För Skellefteå AIK:s del innebar denna säsong att laget var tillbaka i en finalserie efter en sex år lång finalsvit som bröts förra året. Till skillnad från ligan som helhet minskade Skellefteå AIK:s publiksnitt med 44 åskådare per match. Skellefteå Kraft Arenas beläggningsgrad gick från 81 procent 2016/2017 till 80 procent 2017/2018.

Finansiellt gjorde Skellefteå AIK en bättre säsong än föregående år. Koncernens resultat efter skatt blev minus 4 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 2016/2017 då resultatet efter skatt var minus 17 miljoner kronor. Att resultatet förbättrades med 13 miljoner kronor beror främst på att koncernens intäkter ökade med 6 miljoner kronor samtidigt som personalkostnaderna minskade med 6 miljoner kronor.

Skellefteå AIK:s siffror visar precis som övriga klubbars siffror hur stor betydelse antalet matcher har för intäkterna. Intäkterna från entrébiljetter ökade med 13 procent, från 32 miljoner till

36 miljoner. Som en följd av detta ökade intäkterna från servering, kiosker och souvenirer. Klubbens sponsorintäkter ökade också under säsongen. Sponsorintäkterna blev 3 miljoner kronor högre än förra säsongen, vilket motsvarar en ökning på 6 procent.

Skellefteå AIK har det näst högsta egna kapitalet i SHL och en relativt låg lönekostnad per vunnen poäng. Trots minskade personalkostnader avancerade laget en plats i grundserien och tog sig hela vägen till final.

O 2Skellefteå AIK


2013/2014

5 22

5

1

5 03

0

2014/2015

1

5 04

2

2015/2016

1

4 68

6

2016/2017

6

4 64

2

2017/2018

5

EntrébiljetterPersonalkostnaderReklam och sponsringAvskrivningar

Servering, kiosk & souvenirerÖvriga kostnaderÖvrigt





59%

3%

38% 28%

44%

16%

12%

61%

3%

36% 26%

43%

16%

15%


Skellefteå AIK 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 126 044 120 038


Årets resultat (tkr) -3 712 -17 189


Tabellplacering 5 6


Slutplacering Final Kvartsfinal







Djurgårdens IF följde upp föregående års tionde plats med en andra plats i grundserien. Laget åkte sedan ut efter förlust i semifinal mot Skellefteå AIK med 2-4 i matcher. Den framgångsrika sportsliga säsongen innebar att publiksnittet ökade. Publiksnittet uppgick till 7 169 åskådare per hemmamatch, en ökning med 180 personer. Klubbens beläggningsgrad uppgick till 89 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående års beläggningsgrad på 86 procent. Nettoomsättningen uppgick till 112 (110) miljoner kronor, vilket motsvarar en marginell ökning på 2 procent. Till följd av det ökade publiksnittet på hemmaplan, ökade försäljningen av entrébiljetter med 7 miljoner kronor. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer minskade dock med 5 miljoner kronor. Minskningen är en effekt av att Djurgårdens IF gjorde vissa omstruktureringar under säsongen. De flyttade över souvenirverksamheten från ett helägt dotterbolag till ett handelsbolag som de äger tillsammans med Djurgården Fotboll. Reklam- och sponsorintäkterna ökade under året med 4 miljoner kronor. Övriga intäkter har dock minskat något jämfört med föregående år, vilket främst beror på att ersättningarna för spelare i NHL minskade med 5 miljoner kronor.

Klubbens verksamhetskostnader ökade totalt sett med 4 miljoner kronor, vilket motsvarar 4 procent. Orsaken är dels att personalkostnaderna ökade med 2 miljoner kronor, dels att övriga kostnader ökade, främst kostnader kopplade till reklam och sponsring. Likt övriga klubbar i SHL är personalkostnaderna klubbens största kostnadspost. I år uppgick personalkostnaderna till 65 (63) procent av klubbens totala kostnader. Djurgårdens IF ökade under året sitt egna kapital från 8 miljoner kronor till 23 miljoner kronor. Klubben ville skapa betryggande marginaler för att uppfylla kraven för elitlicensen och gjorde därför en nyemission genom crowdfunding. Nyemissionen gav en nettoökning av eget kapital och likvida medel på 13 miljoner kronor. För att öka det egna kapitalet ytterligare omvandlades konvertibla förlagslån på 2 miljoner kronor till eget kapital. Årets resultat efter skatt är positivt och uppgår till 781 tusen kronor.

O 3Djurgårdens IF


2013/2014

6 14

2

1

7 92

4

2014/2015

5

7 33

5

2015/2016

79

6 98

9

2016/2017

10

4 16

9

2017/2018

2

Reklam och sponsringAvskrivningar



EntrébiljetterPersonalkostnader Övriga kostnaderÖvrigt




57%

0%

43% 34%

50%

2%

14%

58%

0%

42%29%

48%

6%

17%


Djurgårdens IF 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 112 220 110 067




Tabellplacering 2 10


Slutplacering Semifinal Play In







Malmö Redhawks överträffade föregående säsongs insats i grundserien och avancerade från åttonde till sjätte plats. Även i år tog sig laget till semifinal, där de blivande svenska mästarna Växjö Lakers vann med 4-0 i matcher. Trots att laget avancerade i grundserien sjönk publiksnittet för andra året i rad. Malmö Redhawks har inte nått upp till det fina publiksnittet från 2015/2016 då laget spelade i SHL för första gången sedan 2006/2007.

Nettoomsättningen minskade totalt sett med 4 miljoner kronor. Det lägre publiksnittet resulterade i att intäkterna från entrébiljetter minskade med 7 miljoner kronor. Dessutom spelade laget färre matcher, 62 matcher jämfört med 65 matcher föregående år, vilket också kan påverka entréintäkterna. Reklam- och sponsorintäkterna ökade dock med 3 miljoner kronor, vilket delvis väger upp de minskade intäkterna från entrébiljetter. Reklam- och sponsorintäkterna är likt föregående år klubbens viktigaste inkomstkälla och står för 56 procent av den totala nettoomsättningen. Föregående säsong utgjorde dessa intäkter 50 procent av den totala nettoomsättningen.

Även i år har klubbens kostnader ökat. Personalkostnaderna ökade mest och står för drygt 2 miljoner kronor av den totala kostnadsökningen på 3 miljoner kronor. Personalkostnaderna utgör 64 procent av klubbens totala kostnader, vilket är samma andel som föregående säsong.

Koncernen redovisar ett positivt resultat på 13 miljoner kronor jämfört med föregående års negativa resultat på 6 miljoner kronor. Föregående räkenskapsår uppgick det egna kapitalet till minus 23 miljoner kronor. I år har koncernen ett eget kapital på 5 miljoner kronor. Under räkenskapsåret fick klubben ett aktieägartillskott på 15 miljoner kronor.

O 4Malmö Redhawks


2013/2014

5 66

7

1

6 25

8

2014/2015

3

7 72

5

2015/2016

51

6 85

2

2016/2017

812

6 47

4

2017/2018

6





64%

0%

36%38%

56%

0%

6%

64%

0%

36%

43%

50%

1%

6%


Servering, kiosk & souvenirerEntrébiljetterPersonalkostnader Övriga kostnaderÖvrigt


Malmö Redhawks 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 95 947 100 280


Årets resultat (tkr) 13 444 -6 474

Eget kapital (tkr) 5 031 -22 955

Tabellplacering 6 8


Slutplacering Semifinal Semifinal







Frölunda HC följde upp förra säsongens tredje plats i grundserien med att återigen placera sig på plats tre. Laget tog totalt 94 poäng, vilket bara var 1 poäng efter tvåan Djurgårdens IF. I slutspelet blev det dock respass direkt i kvartsfinalen mot Malmö Redhawks som vann över Göteborgslaget med 4-2 i matcher. Frölunda HC var regerande mästare i Champions Hockey League, men lyckades inte följa upp med en tredje raka seger i turneringen. Trots att säsongen sportsligt sett inte var lika framgångsrik som tidigare säsonger fortsatte laget att locka mycket publik till sina matcher. Publiksnittet hamnade på 9 667 åskådare, vilket var hela 638 åskådare mer per match jämfört med förra säsongen.

Nettoomsättningen minskade med 10 miljoner kronor jämfört med föregående säsong. Detta beror främst på att intäkterna från entrébiljetter minskade med 11 miljoner kronor. I och med att Frölunda HC drar många åskådare till sina matcher påverkas intäkterna när laget inte tar sig lika långt i slutspelet. Färre matcher ger även mindre intäkter från servering, kiosk och souvenirer. Dessa intäkter minskade med 220 tusen kronor. De övriga intäkterna ökade med 2 miljoner kronor.

Frölunda HC minskade även sina verksamhetskostnader under säsongen. Totalt sett minskade kostnaderna med

5 miljoner kronor, trots att personalkostnaderna ökade med 3 miljoner kronor. Minskningen av verksamhetskostnaderna utgörs främst av minskade övriga kostnader, till exempel 4 miljoner kronor i hyreskostnader för arena och träningslokaler samt 1 miljon kronor i rese- och träningskostnader.

Årets resultat uppgår till 110 tusen kronor, vilket är en minskning med 3 miljoner kronor jämfört med föregående räkenskapsår. Likt föregående år har koncernen ett stabilt eget kapital på 26 (26) miljoner kronor.

O 5Frölunda HC






58%

0%

42% 40%

45%

1%

14%

54%

1%

45%45%

43%

1%

11%



2013/2014

9 36

2

2

9 08

7

2014/2015

9 31

2

2015/2016

2

9 02

9

2016/2017

32

9 66

7

2017/2018

3


Frölunda HC 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 138 259 148 516




Tabellplacering 3 3


Slutplacering Kvartsfinal Semifinal







I grundserien avancerade Färjestad BK tre tabellplaceringar – från förra säsongens sjunde plats till en fjärde plats denna säsong. Efter sex spelade matcher mot Skellefteå AIK åkte laget ut i kvartsfinalen efter förlust med 2-4 i matcher.

För andra året i rad ökade klubben sitt publiksnitt på hemmamatcher i grundserien. Publiksnittet ökade med 992 åskådare, från 6 241 till 7 233 personer, vilket också resulterade i att beläggningsgraden ökade från 76 till 88 procent. Det ökade publiksnittet resulterade i att försäljningen av entrébiljetter ökade med 6 procent. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer ökade med 9 procent. Sammanlagt ger det en ökning av dessa intäkter med 4 miljoner kronor. Även sponsorintäkterna ökade med 2 miljoner kronor. Räkenskapsårets nettoomsättning uppgår till 151 miljoner kronor, vilket är en ökning med 6 miljoner kronor.

Fördelningen av klubbens verksamhetskostnader är näst intill oförändrad jämfört med föregående år. Totalt har verksamhetskostnaderna ökat med 3 miljoner kronor, främst på grund av att övriga kostnader har ökat. Personalkostnaderna ökade med 1 procent eller 845 tusen kronor och uppgick totalt till 96 miljoner kronor.

Färjestad BK gör i år ett resultat efter skatt på 200 tusen kronor, då klubbens verksamhetskostnader är nästan lika höga som klubbens intäkter. Förra säsongen sålde Färjestad BK en fastighet, vilket gav klubben intäkter på 43 miljoner kronor. Försäljningen blev en rejäl skjuts för det egna kapitalet. Även i år har Färjestad BK med sina 108 miljoner kronor ligans överlägset starkaste egna kapital.

O 6Färjestad BK






63%

4%

33%17%

36%24%

23%

64%

4%

32%17%

36%23%

24%



2013/2014

5 96

3

5

5 99

2

2014/2015

6 12

2

2015/2016

7

6 24

1

2016/2017

75

7 23

3

2017/2018

4


Färjestad BK 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 151 304 145 629




Tabellplacering 4 7


Slutplacering Kvartsfinal Kvartsfinal




Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 033 1 013



2017/2018 slutade Linköping HC på nionde plats i grundserien med 78 inspelade poäng. Detta kan jämföras med de 96 poäng som laget tog föregående säsong och som gav en fjärde plats. Linköping HC besegrade HV71 i Play In till slutspelet med 2-0 i matcher. Men i kvartsfinalen blev Djurgårdens IF för svåra och Linköping HC förlorade med 4-1 i matcher. Trots att säsongen sportsligt sett inte var lika framgångsrik som föregående år, påverkades inte publiksnittet i grundserien nämnvärt. Publiksnittet minskade endast med drygt 13 åskådare per match.

Finansiellt gör Linköping HC ett negativt resultat efter skatt på 1 miljon kronor. Föregående säsong redovisade klubben ett positivt resultat på 4 miljoner kronor. Det lägre resultatet beror främst på att nettoomsättningen minskade med 7 miljoner kronor. Kostnaderna har också minskat, men inte i samma utsträckning som intäkterna. Jämfört med föregående säsong minskade koncernens kostnader med totalt 1 miljon kronor.

Intäkterna från entrébiljetter minskade med 200 tusen kronor, vilket hänger ihop med det något lägre publiksnittet. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer minskade med 3 miljoner kronor. I denna siffra inkluderas även eventverksamheten. Resterande del utgörs av lägre reklam- och sponsorintäkter med 1 miljon kronor och lägre övriga intäkter med 2 miljoner kronor.

Personalkostnaderna utgör 56 procent av verksamhetens totala kostnader och ökade med 6 miljoner kronor jämfört med förra säsongen. Lönekostnaden per vunnen poäng landade på 1 miljon kronor, vilket kan jämföras med 770 tusen kronor föregående säsong.

Linköping HC

O 7Publiksnitt och tabellplacering





56%

1%

43%

11%

19%

13%

57%52%

1%

47%

11%

19%

14%

56%



2013/2014

3 01

8

9

5 85

0

2014/2015

6 12

5

2015/2016

4

5 70

1

2016/2017

43

5 68

8

2017/2018

9


Linköping HC 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 142 839 150 053


Årets resultat (tkr) -1 175 4 212


Tabellplacering 9 4


Slutplacering Kvartsfinal Kvartsfinal




Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 020 765



Fjolårets silvermedaljörer Brynäs IF tog sig till kvartsfinal i SHL efter en tionde plats i grundserien. Trots en tuff start på säsongen med tränarbyte tog sig laget till slutspelet via Play In där laget besegrade Luleå HF med 2-1 i matcher. I kvartsfinalen förlorade dock laget mot de blivande svenska mästarna Växjö Lakers med 4-1 i matcher. Publiksnittet i grundserien minskade med 45 åskådare per match.

Förra årets sportsliga framgång ledde även till en finansiell framgång. Klubben kunde då redovisa ett positivt resultat efter skatt på 10 miljoner kronor. Årets resultat landade på minus 1 miljon kronor. Det negativa resultatet beror på att nettoomsättningen minskade med 10 miljoner kronor samtidigt som verksamhetskostnaderna ökade med 2 miljoner kronor.

Minskningen av intäkterna kan förklaras av ett lägre publiksnitt och färre antal spelade matcher i förhållande till förra säsongen. Intäkterna från entrébiljetter minskade med 11 miljoner kronor och intäkterna från servering, kiosk och souvenirer minskade med 8 miljoner kronor. Övriga intäkter var dock något högre denna säsong, vilket främst beror på att utbildningsersättningarna ökade med 7 miljoner kronor.

Personalkostnaderna ökade med 2 miljoner kronor, medan övriga kostnader minskade med 1 miljon kronor. Lönekostnad per vunnen poäng blev 34 procent högre än föregående säsong. Till följd av det negativa resultatet minskade lagets egna kapital. Vid räkenskapsårets slut uppgick det egna kapitalet till 14 miljoner kronor.

Brynäs IF






65%

6%

29% 18%

36%23%

23%

64%

6%

30% 23%

36%

26%

15%



2013/2014

5 70

1

4

4 99

9

2014/2015

5 61

0

2015/2016

10

5 42

5

2016/2017

510

5 38

0

2017/2018

10


Brynäs IF 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 154 939 165 133


Årets resultat (tkr) -919 9 825




Slutplacering Kvartsfinal Final







Under säsongen avancerade Luleå HF två placeringar i grundserietabellen – från nionde till sjunde plats. Tabellplaceringen innebar likt föregående säsong att klubben behövde spela Play In till slutspelet. Där väntade Brynäs IF som vann med 2-1 i matcher och därmed slutade Luleå HF:s säsong i Play In för andra året i rad.

Den förbättrade tabellplaceringen i grundserien inverkade förmodligen positivt på publiksnittet som ökade med 51 åskådare per match. Trots detta minskade intäkterna från entrébiljetter med 1 miljon kronor. Totalt sett ligger ändå nettoomsättningen i nivå med föregående säsong, ökning om endast 78 tusen kronor. Detta är inte orimligt med tanke på att årets säsong liknar den föregående rent sportsligt.

Trots att klubbens prestationer ligger i nivå med föregående säsong – både sportsligt och omsättningsmässigt – har klubben lyckats minska sina kostnader. Totalt sett minskade verksamhetskostnaderna med 5 miljoner kronor.

Den främsta förklaringen till detta är att klubben minskade sina personalkostnader med 3 miljoner kronor. Eftersom Luleå HF tog 11 poäng mer i grundserien och minskade sina lönekostnader med 3 miljoner kronor har även lönekostnaden per vunnen poäng minskat jämfört med föregående år.

Årets resultat efter skatt är positivt och uppgår till 1 miljon kronor. Det kan jämföras med förra räkenskapsårets negativa resultat på 5 miljoner kronor. Klubben har ett eget kapital på 9 miljoner kronor och passerar med god marginal licenskravet.

Luleå HF






57%

2%

41%

16%

46%0%

38%

56%

2%

42%

17%

47%

5%

31%



2013/2014

5 09

0

6

5 02

1

2014/2015

5 35

4

2015/2016

8

4 89

0

2016/2017

94

4 94

7

2017/2018

7


Luleå HF 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 127 582 127 504




Tabellplacering 7 9


Slutplacering Play In Plat In




Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 897 1 079



De regerande svenska mästarna HV71 hade i år en något tyngre sportslig säsong. Laget slutade på åttonde plats i grundserien, sex placeringar sämre än förra säsongens andra plats. Efter två förlorade matcher mot Linköping HC åkte de regerande mästarna ut redan i Play In till slutspelet.

Trots att HV71 inte nådde hela vägen i år lockade laget fler åskådare. Publiksnittet ökade från 6 481 till 6 621 personer per hemmamatch i grundserien. Därmed ökade även beläggningsgraden från 93 till 95 procent. Klubbens nettoomsättning minskade dock med 10 miljoner kronor och årets omsättning uppgick till 157 miljoner kronor. Minskningen förklaras främst av den sämre tabellplaceringen och färre antal spelade matcher. Som en följd av detta minskade intäkterna från entrébiljetter med 15 miljoner kronor. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer minskade med 3 miljoner kronor. Klubbens övriga intäkter ökade dock med 7 miljoner kronor, vilket framförallt är kopplat till markant ökade utbildningsersättningar.

HV71:s totala verksamhetskostnader minskade med 2 miljoner kronor. Fördelningen av verksamhetskostnaderna för klubben är i princip oförändrad från föregående säsong. Personalkostnader och avskrivningar ökade tillsammans med 800 tusen kronor, medan övriga kostnader minskade med 3 miljoner kronor. Minskningen av övriga kostnader kan förklaras med den minskade serveringsförsäljningen.

HV71 gör ett resultat efter skatt på 7 miljoner kronor. Klubbens egna kapital uppgår till 48 miljoner kronor, vilket är ett av SHL-ligans starkaste. Tack vare klubbens relativa stabilitet mellan intäkter och kostnader råder det inga tvivel om att klubben klarar elitlicenskraven framöver.

1 0HV71


2013/2014

6 58

7

10

6 78

4

2014/2015

6 58

7

2015/2016

5

6 48

1

2016/2017

29

6 62

1

2017/2018

8





61%

6%

33%20%

39%11%

30%

60%

6%

34% 27%

36%

13%

24%




HV71 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 157 308 167 478


Årets resultat (tkr) 7 062 15 197


Tabellplacering 8 2


Slutplacering Play In SM-guld







Rögle BK hade en tuff inledning på sin tredje säsong i SHL med flera förluster och ett skadedrabbat lag. Under säsongen rekryterade klubben en ny sportchef, bytte tränare och gjorde en del nyförvärv. Det resulterade i en elfte plats i grundserien, två placeringar bättre än föregående säsong. Rögle BK tog sig därmed inte till något slutspel i år. Klubben lyckades dock öka sin beläggningsgrad i grundserien från 75 till 81 procent. Det beror främst på att publiksnittet ökade från 3 790 till 4 069 åskådare per match.

Nettoomsättningen ökade med 11 procent och uppgick till 124 (112) miljoner kronor. Trots att publiksnittet ökade under säsongen, minskade försäljningen av entrébiljetter med 1 miljon kronor. Det som främst drivit upp Rögle BK:s omsättning är ökade reklam- och sponsorintäkter med 7 miljoner kronor och ökade intäkter från servering, kiosk och souvenirer med 2 miljoner kronor. Vad gäller övriga intäkter ökade offentliga bidrag till klubben med 3 miljoner kronor. Likt föregående säsong står reklam- och sponsorintäkter för den största delen av klubbens nettoomsättning. Reklam- och sponsorintäkter uppgår till 55 (55) procent av den totala nettoomsättningen.

Verksamhetskostnaderna ökade med 10 procent jämfört med föregående år. Det är något lägre än ökningen av nettoomsättningen. Ökningen av verksamhetskostnaderna förklaras främst av att klubbens överlägset största kostnadspost, personalkostnaderna, ökade med 6 miljoner kronor. Personal-kostnaderna uppgick till 81 miljoner kronor totalt sett. Övriga kostnader ökade också, från 37 miljoner kronor till 42 miljoner kronor. I övrigt ser fördelningen av verksamhetskostnader ut som föregående år.

Rögle BK gör ett resultat på 263 tusen kronor. Det är en förbättring jämfört med förra säsongens minusresultat på 1 miljon kronor. Det egna kapitalet uppgår till över 4 miljoner kronor, vilket innebär att klubben klarar licenskravet med en marginal på 378 tusen kronor. Rögle BK bör sträva efter fortsatt positiva resultat, eftersom gränsen för licenskravet höjs successivt under de närmaste åren.

1 1Rögle BK


2013/2014

2 97

1

19

5 61

0

2014/2015

4 30

5

2015/2016

3 79

0

2016/2017

4 06

9

2017/2018

16 11 13 11





66%

0%

34%17%

55%

13%

15%

67%

0%

33%20%

55%

12%

13%




Rögle BK 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 124 189 111 908


Årets resultat (tkr) 263 -999




Slutplacering 11 13





Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 1 116 1 306


Örebro HK gjorde sin femte raka säsong i SHL och slutade likt förra säsongen på tolfte plats i grundserien. De senaste säsongerna har Örebro HK haft den högsta beläggningsgraden i SHL. I år minskade dock beläggningsgraden från 97 till 94 procent till följd av att publiksnittet sjönk från 5 371 till 5 143 personer. Det innebär att HV71 har gått om Örebro HK vad gäller beläggningsgrad.

Nettoomsättningen minskade med 3 procent jämfört med 2016/2017 och uppgick till 100 (103) miljoner kronor. Fördelningen av intäkterna skiljer sig något från föregående säsong. Intäkterna från entrébiljetter minskade med 2 miljoner kronor, motsvarande 7 procent, och intäkterna från reklam och sponsring minskade med 2 miljoner kronor motsvarande 4 procent. Övriga intäkter har dock ökat med 3 miljoner kronor, 22 procent, vilket främst är kopplat till ökade hyresintäkter. Reklam- och sponsorintäkter fortsätter att vara klubbens största inkomstkälla och står för 54 procent av den totala nettoomsättningen. Klubbens totala verksamhetskostnader minskade med totalt 14 miljoner kronor och uppgick till totalt 107 miljoner kronor. Klubbens överlägset största kostnadspost är personalkostnader, vilka utgör 67 (64) procent av klubbens totala verksamhetskostnader.

Klubbens personalkostnader har dock minskat med 6 miljoner kronor. Klubbens övriga kostnader har också minskat under räkenskapsåret. Det beror främst på lägre hyreskostnader, reklam- och sponsorkostnader samt kostnader kopplade till servering och kiosker. Klubbens övriga kostnader minskade med totalt 8 miljoner kronor. Tack vare de minskade kostnaderna förbättrade Örebro HK sitt resultat från föregående säsong med 9 miljoner kronor. Trots detta gör klubben en förlust på minus 4 (minus 13) miljoner kronor.

Klubben upprättar för första gången en koncernredovisning och har ett negativt ingående eget kapital på minus 4 miljoner kronor. För att fortsätta uppfylla kraven för elitlicens och få ett intakt eget kapital har klubben gjort en nyemission på 14 miljoner kronor. Medräknat årets negativa resultat uppgår det egna kapitalet vid säsongens slut till 6 miljoner kronor. Det innebär alltså att Örebro HK klarar elitlicenskravet.

1 2Örebro HK


2013/2014

5 02

7

11

5 14

8

2014/2015

5 44

6

2015/2016

6

5 31

7

2016/2017

8

5 14

3

2017/2018

12 12





67%

2%

31% 23%

54%

7%

16%

64%

1%

35%25%

54%

8%

13%




Örebro HK 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 100 062 103 129


Årets resultat (tkr) -3 919 -12 686

Eget kapital (tkr) 6 088 -3 853



Slutplacering 12 12





Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 928 1 061


2017/2018 var Mora IK tillbaka i SHL efter nio år utanför den högsta serien. Laget slutade på trettonde plats i grundserien, vilket innebar kvalspel för att få stanna kvar i SHL. I kvalspelet väntade Leksands IF som Mora IK besegrade i föregående års kvalspel. Även denna gång gick Mora IK segrande ur matchstriden efter vinst med 4-1. Mora IK säkrade därmed en plats i 2018/2019 års upplaga av SHL.

Finansiellt sett hade Mora IK både högre omsättning och högre kostnader under 2017/2018. Klubben gjorde ett positivt resultat på 320 tusen kronor jämfört med 430 tusen kronor under föregående säsong. Steget upp i SHL ledde till att publiksnittet ökade med ungefär 1 056 åskådare per match.

Det ökade publiksnittet innebar att intäkterna från entrébiljetter ökade med 4 miljoner kronor, medan intäkterna från servering, kiosk och souvenirer ökade med 1 miljon kronor. Den största ökningen jämfört med föregående säsong utgörs av rättighetsersättningen som ökade med 21 miljoner kronor. Att klubben är tillbaka i SHL syns på intäkterna från reklam och sponsring, klubbens största intäktspost, som har ökat från 15 miljoner kronor till 40 miljoner kronor.

Verksamhetskostnaderna ökade kraftigt i och med återkomsten till SHL. Totalt sett ökade kostnaderna med 30 miljoner kronor (80 procent) jämfört med föregående säsong då klubben spelade i Hockeyallsvenskan. Personalkostnaderna är den största kostnadsposten och utgör 69 procent av klubbens totala kostnader. I absoluta tal ökade personalkostnaderna från 21 miljoner kronor till 47 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning på 119 procent, vilket är mer än en fördubbling av personalkostnaderna.

Mora IK:s koncern har ett eget kapital på 5 miljoner kronor som stärkts i och med årets positiva resultat om 320 tusen kronor. Klubben verkar därmed ha klarat omställningen till SHL förhållandevis bra ekonomiskt sett. Det är dock viktigt att Mora IK inte drar på sig några större förluster under nästa säsong i och med de ökade elitlicenskraven på det egna kapitalet.

1 3Mora IK






69%

0%

31%18%

59%

5%

18%

56%

0%

44%

23%

40%

7%

30%



Inge

n da

ta

har

erhå

llits

för

Mor

a IK

Inge

n da

ta

har

erhå

llits

för

Mor

a IK

2013/2014

0

2014/2015

2 92

4

2015/2016

0

3 06

2

2016/2017

4 11

8

2017/2018

1520 13


Mora IK 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 68 570 38 386


Årets resultat (tkr) 320 433




Slutplacering 13 Uppflyttning till SHL







Sportsligt blev det en tuff tredje säsong i SHL för Karlskrona HK. Laget hamnade i botten av tabellen och fick möta Timrå IK i kvalspel till SHL. Efter fyra spelade matcher stod det klart att Timrå IK var det vinnande laget. För Karlskrona HK innebär det degradering och spel i Hockeyallsvenskan under nästa säsong.

Klubbens publiksnitt minskade från 4 004 personer till 3 557 personer per match. Trots detta ökade intäkterna från entrébiljetter med 4 procent jämfört med föregående säsong. Det kan förklaras av att klubben spelade fler matcher då de medverkade i kvalspelet för att hålla sig kvar i SHL. Totalt sett ökade nettoomsättningen med 2 miljoner kronor till 75 (73) miljoner kronor. Förändringen beror främst på att intäkterna från loge och konferens samt reklam och sponsring ökade. Förra säsongen stod intäkterna från servering, kiosk och souvenirer för 17 procent av den totala nettoomsättningen. I år uppgick de till 13 procent. Det motsvarar en minskning på 2 miljoner kronor och kan kopplas till det minskade publiksnittet.

Klubben gör ett positivt resultat efter skatt på 1 miljon kronor. Det är en förbättring med 6 miljoner kronor mot föregående säsong då klubben gjorde ett negativt resultat på minus 5 miljoner kronor. Klubbens totala verksamhetskostnader minskade med

5 miljoner kronor. Detta förklaras främst av att klubbens personalkostnader minskade med 4 miljoner kronor och att de övriga kostnaderna minskade med 1 miljon kronor. Karlskrona HK är dock den klubb i SHL som har högst personalkostnader i förhållande till totala kostnader (74 procent).

Denna säsong upprättade Karlskrona HK för första gången en koncernredovisning enligt elitlicenskraven. Den visade att klubben hade ett negativt ingående eget kapital på minus 9 miljoner kronor. Om vi inkluderar verksamhetsårets positiva resultat uppgår det egna kapitalet till minus 8 miljoner kronor. Hade Karlskrona HK varit klar för ytterligare en säsong i SHL hade de varit tvungna att öka sitt egna kapital med 12 miljoner kronor för att få behålla sin elitlicens. För spel i Hockeyallsvenskan krävs ett eget kapital på 1,5 miljoner kronor. Karlskrona HK klarar inte heller denna gräns och har därför fått dispens av Svenska Ishockeyförbundet.

1 4Karlskrona HK


https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/khk-klarar-inte-kapitalkravet

2013/2014

3 01

8

2 82

0

2014/2015

3 12

7

2015/2016

4 00

4

2016/2017

3 55

7

2017/2018

11141417 14





74%1%

25% 20%

56%

13%

11%

74%1%

25% 20%

55%

17%

8%




Karlskrona HK 2017/2018 2016/2017Nettoomsättning (tkr) 74 808 72 818



Eget kapital (tkr) -7 925 -8 980



Slutplacering 14 11







Slutlig analys



(1) Reglemente för licensnämnden, Svenska Ishockeyförbundet

från reklam och sponsring eller med blandade övriga intäkter. Även andra typer av intäkter som NHL-ersättningar och serveringsintäkter liksom vissa kostnadsposter specificeras av vissa klubbar, men inte av andra. Detta är nödvändigtvis inte fel, men det blir svårare att jämföra klubbarnas ekonomi och mindre transparent för den externa läsaren.

Svensk Elitishockey har tagit fram en redovisningshandbok med anvisningar för att förbättra jämförbarhet och transparens. Syftet har också varit att skapa enhetliga redovisningsprinciper för att få fram ett rättvisande eget kapital. Handboken fastställdes i mars 2018 och precis som Svenska Ishockeyförbundet rekommenderar vi den till alla klubbar.

05

Organisationsstruktur i elitidrottsklubbar

För att Svenska Hockeyförbundets licensnämnd ska bevilja elitlicens måste bolaget eller föreningen som ansöker ha en stabil ekonomi, god organisation, ungdomsverksamhet i rimlig omfattning samt en arena med tillräcklig kapacitet och kvalitet. Med stabil ekonomi menas att den förening eller det aktiebolag som söker licens måste ha minst fyra miljoner kronor i eget kapital. Klubben får inte heller vara på obestånd, det vill säga inte kunna betala sina skulder. Undantaget är tillfälligt obestånd. Om klubben inte uppfyller dessa krav kan det bli aktuellt med degradering från SHL.

Det är en stor utmaning att leda en elitidrottsklubb. Det gäller att kunna kombinera och balansera kommersiell logik med ideell logik. De sportsliga målen är ofta kortsiktiga samtidigt som det finns krav på att verksamheten ska vara långsiktigt hållbar. Konsekvensen av att misslyckas sportsligt är extremt stor och förutsättningar kan bokstavligen förändras över en natt.

Att leda och styra en organisation som bygger på frivillighet och starkt engagemang i en miljö med klassiska kommersiella krav kräver ett speciellt synsätt. Det måste råda balans mellan ”eldsjälar” och ”kostymer”. Framgången ligger med andra ord i mixen mellan sport- och affärskompetens.

Vi anser att många SHL-klubbar har kommit långt i sin strävan att skapa moderna ”Sports Business Offices” med en blandning av sport- och affärskompetens. Vi menar också att klubbarna måste fortsätta arbetet med att utveckla sina styr- och ledningsmodeller, så att de anpassas till de förutsättningar som råder i elitidrottsklubbar.

Jämförbar redovisningNytt för i år är att samtliga klubbar upprättar koncernredovisning. Det anses ge en mer rättvisande bild av det egna kapitalet då bland annat koncerninterna transaktioner elimineras. Koncernredovisningar förbättrar även jämförbarheten mellan klubbarna.

Som vi tidigare nämnt bedriver klubbarna sina hockeyverksamheter i olika organisationsformer. Åtta lag har sin elitlicens och därmed hockeyverksamheten i föreningsform. Resterande sex lag bedriver verksamheten i aktiebolagsform. Redan där blir jämförbarheten något svår. Jämförbarheten försvåras ytterligare av att lagen redovisar intäkter och kostnader på olika sätt. Endast fem av fjorton lag redovisar till exempel rättighetsersättningar separat. Övriga lag redovisar dessa ersättningar tillsammans med intäkter


020000400006000080000100000120000140000160000180000

123456789101112131415

Genomsnittlig nettoomsättning vs genomsnittlig slutplacering i grundserien

2016/2017 - 2017/2018

Mora IK

Karlskrona HK

Örebro HKRögle BK

Malmö RedhawksDjurgårdens IF

Skellefteå AIKLuleå HF

Brynäs IF

Linköping HC Färjestad BKHV71

Frölunda HC

Växjö Lakers

Genomsnittlig nettoomsättning vs genomsnittlig slutplacering i grundserien 2016/2017 - 2017/2018

05

- 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000

123456789101112131415

Genomsnittlig lönekostnad vs genomsnittlig slutplacering i grundserien

2016/2017 - 2017/2018

Mora IK

Karlskrona HK

Rögle BK

Örebro HK

Luleå HF

Malmö RedhawksDjurgårdens IF

Linköping HC

Skellefteå AIK

Brynäs IFHV71

Färjestad BK

Frölunda HC

Växjö Lakers

Genomsnittlig lönekostnad vs genomsnittlig slutplacering i grundserien 2016/2017 - 2017/2018

62

72

Samband mellan ekonomisk förutsättning och sportslig prestationDenna rapport innehåller flera analyser som visar att klubbarnas ekonomiska förutsättningar har en viss påverkan på den sportsliga prestationen. Det framgår till exempel på sida 20-21, och i figur 26, att det finns ett samband mellan lönekostnad och slutplacering i grundserien. De klubbar som har råd att rekrytera de bästa spelarna (som också kostar mest i lön) får ofta utdelning i form av bra tabellplaceringar. Vi kan också se ett samband mellan nettoomsättning och sportslig prestation (se diagram 27) Klubbar med hög nettoomsättning har ofta råd att lägga mycket pengar på lönekostnader.

Det finns dock undantag som visar att även klubbar med förhållandevis låga lönekostnader också kan sluta högt i tabellen. Exempelvis Växjö Lakers och Djurgårdens IF slutade på första respektive andra plats i årets grundserie trots att de endast har åttonde respektive tolfte högst löner i ligan den gångna säsongen. Därutöver befinner sig dessa lag på nionde respektive tionde plats i tabellen över högst nettoomsättning.


Hur mår SHL?

Nettoomsättningen för de undersökta klubbarna i SHL uppgår till totalt 1 698 (1 673) miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med 25 miljoner kronor eller 1 procent. 44 (42) procent av nettoomsättningen utgörs av intäkter från reklam och sponsring. Där ingår bland annat rättighetsersättningar på totalt cirka 400 (396) miljoner kronor.

De totala kostnaderna uppgår till sammanlagt 1 728 (1 705) miljoner kronor. Det är en ökning med 23 miljoner kronor eller 1 procent, det vill säga något mindre än ökningen av klubbarnas nettoomsättning. Personalkostnaderna står för 62 (61) procent av de totala kostnaderna. Under 2017/2018 ökade lönekostnaderna med 32 miljoner kronor. Om vi ser till det totala rörelseresultatet (exklusive övriga rörelseintäkter) gjorde SHL:s 14 lag en sammanlagd förlust på 30 miljoner kronor. Motsvarande siffra föregående år var en förlust om 31 miljoner kronor.

På individuell nivå gör 8 av 14 klubbar negativa rörelseresultat. Det innebär att över hälften av klubbarna har löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna.

Eget kapital Det egna kapitalet i klubbarna uppgår till totalt 323 (259) miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med 64 miljoner kronor mot föregående år. Ökningen utgörs av 20 (27) miljoner kronor från årets resultat, det vill säga vinster i klubbarna, och 42 (18) miljoner kronor från nyemissioner och aktieägartillskott. Resterande 2 miljoner kronor avser bland annat förskjutningsposter och uppskrivningsfonder. Soliditeten uppgår till totalt 10 (8) procent.

Framtida utmaningar för SHL

Fortsatta krav på eget kapitalPer den 30 april 2018 uppgick licensnämndens krav på eget kapital till 4 miljoner kronor. Samtliga klubbar, bortsett från Karlskrona HK som åkte ur SHL, klarar denna gräns. Licenskraven kommer dock att höjas successivt fram till 2022 då gränsen är 10 miljoner kronor i eget kapital (se figur 21). I nuläget klarar hälften av klubbarna denna gräns enligt senast fastställda årsredovisning (se figur nedan). Det återstår att se om de nya licenskraven kommer att resultera i större vinster hos klubbarna eller större aktieägartillskott för att ha tillräckligt med eget kapital.

Ökad rättighetsersättning från SHLDet nya tv-avtalet mellan SHL och C More som träder i kraft 2018/2019 innebär att ersättningen till varje SHL-klubb ökar – från 29 miljoner kronor till cirka 45–50 miljoner kronor varje säsong ¹. Ersättningens storlek beror på hur väl klubbarna uppfyller vissa kriterier i ett nytt incitamentsprogram. För att få de sista 5 miljoner kronorna måste klubbarna uppfylla krav på exempelvis samhällsansvar i form av CSR-projekt samt viss kvalitet vad gäller kameraplattformar och möjligheter till bra tv-sändning. Förhoppningsvis kan detta leda till att klubbarna får ännu bättre anseende i sina hemstäder och att intresset för SHL som liga ökar.

Därtill har SHL i slutet av augusti 2018 även tecknat ett avtal med Betsson som blir ny huvudsponsor för ligan. Vi tror att de ökade ersättningsnivåerna och kravet på eget kapital och samhällsansvar är positivt för svensk ishockey. Klubbarna får möjlighet att stärka sina finanser och incitament att lägga pengar på rätt saker. Vår förhoppning är att det kommer skapa långsiktigt, hållbara elitidrottsklubbar.

05

13

11

9

8

7

0

2

4

6

8

10

12

14

4 mkr (2018) 5 mkr (2019) 6 mkr (2020) 8 mkr (2021) 10 mkr (2022)

Antal lag i SHL som klarar kravet på eget kapital (årtal inom parentes)

¹ https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/P3eLGJ/shl-klubbar-kan-fa-ytterligare-miljoner

2 8


05


Bilaga – upplysningar Vi har baserat vår rapport på koncernsiffror för respektive klubb. Detta för att kunna visa klubbens finansiella ställning på ett rättvist sätt, utan att koncerninterna transaktioner inkluderas åt något håll. I många fall finns det också flera bolag kopplade till en klubb, utöver den juridiska enhet som innehar elitlicensen för spel i SHL. Syftet med dessa bolag är att på ett eller annat sätt stödja elitverksamheten och på sikt generera intäkter och vinster till denna.

Om Sports Business ServicesSports Business Services är ett rikstäckande nätverk med medarbetade från EY som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och rådgivning. Våra medarbetade har en bred erfarenhet från många olika idrottsområden och bland våra kunder finns såväl enskilda idrottare som klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med de flesta elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom med flera stora idrottsförbund.

NyckeltalsdefinitionerVerksamhetskostnader: Avser samtliga kostnader från koncernens verksamhet som inte direkt hör till en speciell vara. Vanliga kostnader är till exempel löner och andra personalkostnader, lokalhyra, marknadsföringskostnader och avskrivningar.

Personalkostnader: Avser samtliga personalkostnader för hela koncernen.

Lönekostnader: Lönekostnaderna i analyserna av ”lönekostnad per poäng” och ”lönekostnad per placering” avser en sammanställning av samtliga anställda inklusive styrelse och ledande befattningshavare, pensionskostnader samt sociala avgifter för koncernen som helhet.

Total omsättning: Inkluderar samtliga intäkter för koncernen. Kan exempelvis inkludera avyttringar av tillgångar.

Nettoomsättning: Inkluderar intäkter direkt hänförliga till kärnverksamheten.

Publiksnitt: Avser genomsnittligt antal åskådare på hemmamatcher.

Tal inom parantes (): Avser jämförelsetal från föregående år.

Avrundningsfel: Rapportens analyser är gjorda i tusental kronor om inte annat anges. I förekommande fall kan det därför inträffa avrundningsfel. Dessa anses vara av oväsentlig karaktär och påverkar inte jämförbarheten eller analyserna i hög grad.


Siffrorna i rapporten har hämtats från nedanstående källor, vilket måste tas i beaktning när jämförelser görs.

Brynäs IF: Koncernredovisning Brynäs IF 2017/2018

Djurgårdens IF: Koncernredovisning Djurgårdens IF Ishockeyförening 2017/2018

Frölunda HC: Koncernredovisning Frölunda Hockey Club 2017/2018

Färjestad BK: Koncernredovisning Färjestad Bollklubb Ideell Förening 2017/2018

HV71: Koncernredovisning HV71 Ideell förening 2017/2018

Karlskrona HK: Koncernredovisning Karlskrona Hockey Klubb 2017/2018

Linköping HC: Koncernredovisning Linköpings Hockey Club ideell förening 2017/2018

Luleå HF: Koncernredovisning Luleå Hockeyförening 2017/2018

Malmö Redhawks: Koncernredovisning IF Malmö Redhawks Ishockey AB 2017/2018

Mora IK: Koncernredovisning Mora IK 2017/2018

Rögle BK: Koncernredovisning Rögle BK 2017/2018

Skellefteå AIK: Koncernredovisning Skellefteå AIK Hockey 2017/2018

Växjö Lakers: Koncernredovisning Växjö Lakers Hockey, VLH 2017/2018

Örebro HK: Koncernredovisning Örebro Hockey Klubb 2017/2018

Leksands IF: Koncernredovisning Leksands IF Ishockey AB (publ) 2017/2018

I vår granskning har vi jämfört åren på totalnivå och utgått från de klubbar som spelade i SHL under säsongen 2017/2018. Vi har därmed inte tagit hänsyn till Leksands IF som spelade i SHL under säsongen 2016/2017 annat än i analysen kring uppflyttning och nedflyttning.


Anteckningar

EY | Assurance | Tax | Transactions | Advisory

Om EYEY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i.

EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person.

© 2018 Ernst & Young AB. All Rights Reserved.

ey.com/se

EY material on this page has been prepared for general informational purposes only and is not intended to be relied upon as accounting, tax, or other professional advice. Please refer to your advisors for specific advice.

Documents

Hur mår svensk elithockey? · 2018-09-17 · till 6 miljoner kronor, vilket är lägst i ligan. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer har minskat med 23 miljoner kronor