Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?

Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh

2

Bostadssegregation och arbetsmarknad

• Sverige och övriga Europa:– Diskriminering– Bristande språkkunskaper– Utestängning från ”allmänna” arbetsmarknaden

Policyåtgärder: underlätta för invandrare att komma in på arbetsmarknaden

• USA:• Geografiskt avstånd till jobb försvårar för minoriteter

– Spatial mismatch hypotesen SMH (John Kain, 1968)

Policyåtgärder: Bryta en negativ boendemiljö

3

Vilken betydelse har närhet till jobb?

• Effektivare jobbsökande

• Höga pendlingskostnader i förhållande till lönen om man bor långt bort

• Arbetsgivare ovilliga att anställa personer som bor långt bort

4

Vår studie

• En fördubbling av antalet (lågutbildades) jobb i närområdet 1990/91 förknippas med en sysselsättningsökning på 5 procentenheter 1999

• Hur gick vi tillväga för att finna resultaten?

5

Jobb och utrikes födda i Stockholm

6

Studiens upplägg – jobb i närområdet

• Ritar en cirkel med 5 km radie runt varje individs bostad– Räknar antalet jobb och antalet boende inom cirkeln

• Relaterar individens sysselsättning och förvärvsinkomst till jobbtillgången (1999)– Kontrollerar för andra individvariabler– Jämför personer som bor i samma kommun

7

Naturligt experiment

Problem: självsortering Människor kan anpassa var man bor efter jobbtillgången

Korrelation eller samband?

Det kan skapa selektionsproblem ifall personer som bor i vissa områden systematiskt skiljer sig från andra på ett sätt som inte fångas av faktorer som undersökningen kan ta hänsyn till.

8

Naturligt experiment

• Detaljerade individdata från den s k PLACE‑databasen som finns vid Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet

• Förutom information om t ex sysselsättning, inkomster, utbildning och familjeförhållanden, innehåller databasen uppgifter om exakta geografiska koordinater för samtliga individers bostäder och arbetsplatser.

9

Data

• Analysen baseras på två individmaterial:

(i) ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldern

26–64, 1999;

(ii) flyktingar som fick uppehållstillstånd 1990–91 och som var i arbetsför ålder från invandringsåret till

1999.

10

Hela Sverige-strategin: 1985–1991

• Placeringssystemet infördes för att minska den geografiska koncentrationen av vissa invandrargrupper och för att underlätta den socioekonomiska integrationen

• I praktiken kom tillgången på bostäder att avgöra var folk hamnade.

11

Beskrivning

• En mycket stor andel av de studerade flyktingarna kom från Mellanöstern och Afrikas Horn (Etiopien, Somalia).

• Utbildningsnivån är något mer polariserad bland flyktingarna. Både andelen med låg utbildning och andelarna i de högsta utbildningskategorierna är högre.

12

Beskrivning

• Endast 43 procent av flyktingarna var sysselsatta 1999, d v s minst åtta år efter att de kommit till Sverige.

• 78 procent i det slumpmässiga befolkningsurvalet.

13

Hela befolkningen 1999*Resultat

• En fördubbling av antalet jobb är förknippat med 0,3 procentenheters högre sannolikhet att vara sysselsatt

• Men: människor kan anpassa var man bor efter jobbtillgång (”självsortering”)– Riskerar att få missvisande bild av effekterna av närhet till jobb

*424 462 individer

14

Flyktingar 1990–91* Resultat

• Tydlig positiv långsiktig effekt på sysselsättning av att ha blivit placerad på en bostadsort med god jobbtillgång.

• En fördubbling av antalet (lågutbildades) jobb i närområdet 1990/91 förknippas med en sysselsättningsökning på 5 procentenheter 1999

*21 745 individer

15

Flyktingar 1990–91

• Två möjliga mekanismer som kan förklara denna effekt:

(i) att bli placerad på en plats med låg tillgång till jobb påverkar sannolikheten att snabbt komma in i sysselsättning, vilket i sin tur har en effekt på framtida ställning;

(ii) personer som började på platser med dålig jobbtillgång hade en större risk att bo på sådana även 1999, vilket påverkar sysselsättningen 1999.

16

Varför är jobbtillgången så viktig?

• Det finns två utrymmen för individerna att interagera: Arbetsplatsen och bostadsområdet

• Om man utesluter arbetsplatsen (arbetslöshet) då återstår bara bostadsområdet

• Om man är invandrare och bor i segregerade områden träffar man bara sina grannar som också är invandrare.

17

Policyåtgärder

• Arbetsmarknaden underlättar den sociala integrationen av invandrare.

• Utgångspunkt: boendemiljön

• Man kan antigen flytta (fattiga, outbildade) personer till rikare områden (bättre skolor, osv) eller utveckla (vitalisera) ”fattiga” områden.

• Bör man satsa på individerna eller på områdena?

18

Policyåtgärder

• Integrationspolicyn i Sverige har fokuserat på att hjälpa invandrare att komma in på arbetsmarknaden

• Boendemiljön får mer utrymme i debatten

• Man måste bryta den onda cirkeln vad gäller boendemiljön

• Viktigt med nytänkande policy

19

Internationella lärdomar i integrationsfrågor

Yves Zenou

20

Utveckla (vitalisera) ”fattiga” områden genom att skapa nya jobb

• Enterprise Zone Programs

• USA

• England

• Frankrike (”Zones Franches”)

21

Enterprise Zone Programs

• Mål: Uppmuntra företagen att flytta till ”utsatta” områden. • Vad gör man? Kartlägga alla områden som har vissa

egenskaper.• Hög arbetslöshet, hög fattigdom, hög kriminalitet.• Företag som etablerar sig i de här områdena betalar inga

skatter (sociala avgifter) under en viss period (t ex fem år). I gengäld måste de anställa 20-30 procent av den lokala befolkningen.

• Mekanism: Minska ”avståndet” (fysiskt men också socialt) mellan invandrare och företagen och hjälpa invandrare att komma in på arbetsmarknaden.

22

Enterprise Zone Programs

• Fördelar: Ger många invandrare jobb

• Nackdelar: Svårt att utvärdera. Hur kan man särskilja mellan substitution effekten och att riktig skapa jobb?

• Dyr policy i förhållande till antalet nya jobb

• Nyckel för en lyckad policy:

Absolut nödvändigt att anställa lokal befolkning

Måste undvika tillfälligt anställda (tidsbegränsade jobb)

23

Enterprise Zone Programs

• USA: 11 stater (California, Connecticut, Florida, Indiana, Kentucky, Maryland, New Jersey, New York, Pennsylvania, Virginia, District of Columbia)

• Period: 1982 till 1992

24

Egenskaper av områden innan policyn Variabel EZ områden Icke EZ

områden

Arbetslöshet 1980 4,8% 4,2% Fattigdom 1980 17,9% 10,6%

Inkomst per person 1980

$5968 $7253

Befolkningstäthet (1000 personer per

Km2), 1980

1,856 1,015

Antalet svarta eller Hispanics, 1980

30.7% 11.1%

Sysselsättnings tillväxt, 1997-1982

- 0,8% 23.5%

Företagstillväxt 56,1% 89% Genomsnitts värde av

bostad, 1980 48710 60611

25

• Florida ”Enterprize Zone Program”: (först med att införa en sådan policy 1982)

• Det finns 55 EZ i Florida. Man kräver inte att företagen anställer lokal befolkning.

• 1 oktober 2005 till 30 september 2006

• 3 324 nya företag flyttade till ett sådant område (EZ)

• Skapade 12 490 nya jobb

• 8 913 företag fick teknisk assistans

• Kostnad: 33 millioner USD

• Kostnad per nytt jobb: 2 642 USD

26

Frankrike (Zones Franches Urbaines)

• Infördes första gången den 14 november 1996 (lag)

• Områden med mer är 10 000 invånare

• Det finns 44 ZF (38 inom ”Frankrike”): 790 000 personer

27

Frankrike (Zones Franches Urbaines)

• Har skapat 50 000 jobb per år under 5 år (1997-2001) (substitutionseffekt?)

• Minimum: 20 procent lokal befolkning: 10 000 ”lokala” jobb

• Kostnader: 1998: 230 millioner Euros

• Kostnad per nytt jobb: 4 600 Euros (1998)

• Kostnad per nytt ”lokal” jobb: 23 000 Euros (1998)

28

Frankrike (Zones Franches Urbaines)

• 1 januari 2002 (ny lag):

• Ge ytterligare 3 603 Euros per år under två år per person anställd med ett tillsvidare kontrakt (fast jobb). Den här personen måste bo i området (ZF) och varit arbetslös under 12 månader.

• Ett företag som nyligen avskedat individer eller kommer från en annan ZF får inte delta i programmet.

29

Flytta människor till ”bättre” områden

• Moving to Opportunity Programs (MTO)

• USA: Baltimore, Boston, Chicago, Los Angeles, New York.

• Först: Gautreaux Program i Chicago (1976)

• Sen: MOT 1992

• Mål: Bekämpa fattigdom

• Hjälpa fattiga hushåll att leva med rikare familjer så att deras barn deltar i skolor av bättre kvalitet.

30

Moving to Opportunity (MTO)

• Vad gör man? • Alla hushåll i USA som bor i områden där mer än 40 procent är fattiga får

delta i programmet. • De får kuponger (vouchers) för att bo i rikare områden. Staten betalar

prisskillnaden mellan de två områden.• Byrån (agency) som var ansvarig för programmet hittade en bostad åt

familjerna. • Deltagande i programmet är frivilligt (både för eleverna och skolorna).

• Mekanism: Sociala normer, grupptryck

• Fördelar: Framgångsrikt program: Effektivt mot kriminalitet• Nackdelar: Selektion och sorteringsproblem • Nyckel för en lyckad policy:• Hjälpa familjerna att hitta en bostad

31

Moving to Opportunity (MTO)

• Baltimore, Boston, Chicago, Los Angeles, New York

• Mellan Juni 1994 och Juli 1998

• 4 608 familjer

• Bland de 3 169 familjer som fick kuponger kunde 1 676 flytta till ett rikare område.

32

Egenskaper av områden innan policyn

33

Baltimore Boston Chica

go L.A N.Y Alla

När familjeöverhuvudet är en kvinna (%)

98

92

96

81

93

91

Procent Svart 97 37 99 52 50 64 Procent Hispanics 2 46 1 45 49 32 Huvud anledning till att flytta: Knark, gäng (%)

Bättre bostad (%) Bättre skolor (%)

55

26

12

54

29

9

51

18

24

60

13

23

48

26

19

53

22

18 De 6 sista månader har du varit: Slagen eller anfallen Skadad eller skjuten

25

12

17

8

25

12

27

13

26

12

24

11

Antal 637 961 895 1034 1081 4608

34Utfall för 114 ungdomar när de var

mellan 8 och 15 år och när de var mellan 15 och 22 år

Utfall Centrum Förorter

Lämnade skolan i

förtid (dropped out) 20% 5%

Deltog i ett program med universitets

möjligheter

24% 40%

Gick på universitet 21% 54% Gick 4 år på universitet

4% 27%

Heltids anställd 41% 75% Avlönad mindre än

$3.50 per timme 43% 9%

Avlönad mer än $6.50 per timme

5 21