SLA-bladet 3 |16 1

Höstens arbetsmiljö-

nyheter SIDAN 16

SLA svarar Om snabbspår

och arbetsbristSIDAN 19

SLA:s nya webbplats

lanseradSIDAN 4

I HÖST

15infoträffar om avtalenSIDAN 10

Läs om de största förändringarna SIDAN 6

De nya kollektivavtalen

KUNSKAP OCH INSPIRATION TILL DIG SOM ARBETSGIVARE NR 3 • OKTOBER 2016

”Ett kollektivavtal ska följa sin tid och sin arbetsmarknad”Annika Bergman SIDAN 8

2 SLA-bladet 3 |16

6 FokusI detta nummer har vi fokus på de nya kollektivavtalen 2016.

18 ”Den internationella konkurrenskraften måste vara väg-

ledande”Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv, om avtalsrörelsens viktigaste fråga inför Avtal 17.

22 Höstens utbildningar och HR-nätverk

Ta del av höstens stora utbud av utbildningar och missa inte höstens HR-nätverk som handlar om ledarskap och gruppdynamik.

SLA-bladet, Box 55525, 102 04 Stockholm Tel 08-762 72 40 info@sla-arbetsgivarna.org

Ansvarig utgivare Lena-Liisa Tengblad Tel 08-762 72 72 lena-liisa.tengblad@sla-arbetsgivarna.org

Redaktör Sophie Åhsberg Tel 08-762 68 36 sophie.ahsberg@sla-arbetsgivarna.org

www.sla-arbetsgivarna.org

Text och fotoMarianne Persson, Eva-Lena Johnsson, Niklas Palmklint och Richard Lindor

FormgivningIrons Design AB, www.irons.se

TryckeriElanders Sverige AB

PapperMultioffset 170 g och 100 g

På omslagetAnnika BergmanFoto: Eva-Lena Johnsson

16 ArbetsmiljöLäs om höstens nyheter inom arbets miljö. Checklistor, filmer och bilderböcker, med mera.

18 ProfilenMöt Peter Jeppsson, vice VD och ansvarig för arbetsgivar- frågor på Svenskt Näringsliv.

19 SLA svarar ...... på frågor om snabbspår inom djursjukvården och uppsägning p g a arbetsbrist.

20 InblickLedare, snabbspår för nyanlända veterinärer och höstens kurser.

SLA-bladet är SLA:s medlemstidning... ...som har i uppdrag att tillföra värde för dig som medlem genom att bidra med verktyg och inspiration. SLA (Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet) är arbetsgivarorganisationen som företräder ca 4 000 medlemsföretag med verksamhet inom skogsbruk, jordbruk, djursjukvård, golf och trädgårdsnäring.

612

Nya Skogsavtalet gynnar båda parter

Roger Carlsson, skogsentreprenör i Örsundsbro i Uppland, gillar nya skogsavtalet. Det innehåller viktiga förändringar som gynnar både arbetsgivare och arbetstagare.

Olika syn leder till korta avtalAvtalsrörelsen 2016 resulterade i ettårsavtal och därmed blir det en rivstart för nästa avtalsrörelse, nästan innan röken lagt sig efter den förra.

– Som arbetsgivare vill man självklart ha längre avtal, säger Maria Möller, förhandlingschef på SLA.

Hur förändrade blir kollektivavtalen?

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

P Å G Å N G

Sophie Åhsberg Redaktörsophie.ahsberg@sla-arbetsgivarna.org08-762 68 36

Vill du tipsa, fråga, tycka till?

Hör gärna av dig!

A vtal 16 är över och förbe­redelser för en ny avtals­rörelse är redan igång. Även

om det s k märket kanske blev hö­gre än vad många arbetsgivare hade hoppats på så lyckades vi ändå driva igenom en rad positiva förändringar i avtalen, trots att det de bara blev ettåriga.

Bakom varje förändring i kollek­tivavtalen ligger ofta hårt slit i arbets­grupperna. Förändringarna kommer man inte fram till på ett möte eller en kafferast, utan det ligger både hemläxor hos företagen, och en rad analyser bakom för hur förändring­en kommer påverka företagen och branschen i stort.

Möt Annika Bergman, som driver grisuppfödning, Roger Carlsson som driver skogsföretag och Marie Westberg, chef på Evidensia som alla har engagerarat sig och arbetat i respektive avtalsdelegation under Avtal 16.

Kollektivavtalsförhandlingar är resurskrävande och ger oss inte tillräckligt med tid att förändra och utveckla avtalen lika mycket som vi skulle önska. Vi kan heller inte luta oss tillbaka på normer som gällde för 20 år sedan. Samhället och arbetsmarknaden har förändrats mycket sen dess, inte allra minst pga oroligheter i världen och rådande flyktingströmmar.

Låt oss hoppas att Avtal 17 landar i längre avtal som ger möjlighet till ännu större förbättringar både för arbetsgivare och arbetstagare, det vinner båda parter på.

Trevlig läsning!

Varmt välkommen till höstens avtalsträffar där vi går igenom nyheter och förändringar i de nya kollektivavtalen 2016 för jordbruk, trädgårdsodling och djursjukvård. Mer information på sidan 10–11.

Missa inte höstens avtalsträffar

Rapport om nationellt skogs-program lämnad till regeringen

Regeringen arbetar i bred dialog med organisationer, bland andra SLA, i det civila samhället och myndigheter för att ta fram ett nationellt skogsprogram. Visionen för programmet är ”Skogen - det gröna guldet - ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela lan-det samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. 1 september lämnade arbetsgrupperna inom det nationella skogsprogrammet över underlagsrapporterna med strategiska rekommendationer som nu ska skickas ut på remiss.

SLA-bladet 3 |16 3

Ny bilaga för arbete inom Bär- och frilands- odling

Bilagan avser arbete inom till exempel fält-mässig bärodling som kräver manuellt arbete (kan även gälla andra områden av bärodling).

I detta avtal regleras löner (ackord), arbets-tider med mera. För tillämpning av bilagan krävs skriftlig begäran från arbetsgivaren till SLA och Kommunal. Reglerna i detta avtal kan ni få genom att kontakta Lena Andersson, lena.andersson@sla-arbetsgivarna.org

Var med och påverka Avtal 17

Var med och påverka avtals-rörselsen 2017 genom att mejla dina förslag till oss. Förfrågan kommer att skickas ut via mejl under oktober.

NU LANSERAR VI SLA:s NYA WEBBPLATS!Vi guidar dig igenom nytt innehåll och nya funktioner. Läs mer på sidan 4–5.

Så hittar du påSLA:s nya webbplats På den nya webbplatsen kommer medlemmar att kunna ta del av mer rådgivning och stöd som rör de anställda och arbetsmiljön på arbetsplatsen. Ett stort arbete har även gjorts för att medlemmarna lättare ska hitta i de nya kollektivavtalen på webbplatsen. text Sophie Åhsberg

S yftet med den nya webbplatsen är att öka service och tillgänglighet för medlemmarna så att de i ökad utsträckning själva kan ta del av SLA:s stöd och rådgivning. Det gäller även på helger och kvällar efter kontorstid då arbets-

givarjouren är stängd. Medlemmarna ska även lättare kun-na läsa i kollektivavtalen och använda sig av mallar och blan-ketter som underlättar arbetet med anställda i vardagen.

Nyheter på webben Under Mina sidor har vi samlat allt branschspecifikt material för medlemsföretaget såsom branschanpassade kollektivavtal, nyheter (cirkulär) och blanketter. Här finns även möjlighet att se sina företagsuppgifter och själv byta sitt lösenord.

Du kommer till Mina sidor genom att enkelt registrera ett konto på webbplatsen. För att kunna registrera ett konto behöver du ha tillgång till företagets medlems nummer i SLA. Du hittar medlemsnumret på dina fakturor. Tänk på att det inte fungerar med medlemsnumret hos Svenskt Näringsliv utan det måste vara medlems numret hos SLA.

En ny omfattande guide om anställda har även tagits fram som utgår från regelverket i en rad olika frågor till exempel att anställa, avsluta anställning, anställnings-former, lön, facklig förhandling, ledighet, schema-läggning och utländsk arbetskraft. Du hittar guiden under Mina anställda och behöver logga in för att kunna läsa hela innehållet. SLA

4 SLA-bladet 3 |16

Häng med på en webbguidetur!

NR 1REGISTRERA KONTOAlla medlemmar måste registrera nytt medlemskonto på SLA:s nya webbplats för att kunna logga in och läsa medlemssidorna. För att regist-rera medlemskonto behöver du ha tillgång till ditt medlemsnummer som du hittar på dina fakturor.

SLA-bladet 3 |16 5

NR 2MINA SIDORNär du registrerat kontot landar du på Mina sidor där du direkt kan ta del av dina branschanpassade nyheter, kollektivavtal, blanketter och företagsuppgifter.

NR 3UNDER FLIKEN MINA ANSTÄLLDA HITTAR DU RÅDGIVNING OCH STÖD KRING:Att anställaAvsluta anställningArbetstidskontoDiskriminering och jämställdhetFörhandla med facketIntroduktion för nyanställdaKollektivavtalade försäkringarLedighet av olika skälArbeta med lönRegler för minderårigaSchemaläggningsprogramVåra kurser och nätverkUtländsk arbetskraftYrkesintroduktion för ungaÖvergång av verksamhet

NR 4UNDER FLIKEN ARBETSMILJÖ OCH MIN ARBETSMILJÖ HITTAR DU RÅDGIVNING OCH STÖD KRING:Systematiskt arbetsmiljöarbeteInspektioner från ArbetsmiljöverketSkyddsombudSkyddskommittéKrisberedskapArbetsanpassning och rehabiliteringMinderårigaOrganisatorisk och social arbetsmiljöBranschspecifika arbetsmiljöregler

6 SLA-bladet 3 |16

SLA:s förhandlingschef tar nu nya tag. Avtalsrörelsen 2016 resulterade i ettårsavtal och därmed blir det en rivstart för nästa avtalsrörelse, nästan innan röken lagt sig efter den förra.

– Som arbetsgivare vill man självklart ha längre avtal om det finns möjlighet. Men det osäkra ekonomiska läget ledde till ettårsavtal och det får vi leva med, konstaterar Maria Möller, vice vd för SLA och den som leder förhand-lingsarbetet.

Traditionellt har avtalen varit längre, ofta tre år, ett-åriga avtal tillhör ovanligheterna, men förekommer. Anledningen till det nu aktuella korta avtalet är fram- förallt parternas olika syn på det ekonomiska läget.

– De fackliga organisationerna fokuserar hårt på Riks-bankens förväntade inflation och den har inte slagit in de senaste nio åren. Vi menar från vår sida att man måste ta större hänsyn till det ekonomiska läget i företagen och i branscherna, säger Maria Möller.

Den nivå som avtalen nu hamnade på är den som gäller för hela arbetsmarknaden och Maria Möller hoppas att medlemsföretagen kan hantera den.

– Det är väldigt viktigt att våra medlemsföretag inte halkar efter och förlorar sin attraktionskraft i förhållande till övriga arbetsmarknaden. Nu revideras avtalen och Maria Möller är nöjd med de förändringar som trots allt kommit till stånd. SLA har jobbat mycket för branschanpassningar och hon vill gärna lyfta fram framgångarna i avtalsrörelsen på sidan här intill, se ruta.

Men redan om knappt ett halvår väntar alltså nya förhandlingar och innan dess måste resultatet av avtalsrö-

Olika syn leder till korta avtal

Redan i höst startar en ny avtals­ rörelse för SLA:s medlemsföretag. Den skapar ytterligare möjligheter till förändring och förbättring för inblandade parter.text Marianne Persson foto Richard Lindor

relsen 2016 hanteras. Rent praktiskt kommer de flesta nya avtal inte att tryckas utan istället läggas ut på SLA:s hemsi-da, klara för nedladdning. Endast skogsavtalet trycks.

Anledning är att tryckeriproceduren i sig tar sin lilla tid, så nya avtalstryck är knappt klara innan de ska förhandlas om igen vid en kort avtalsperiod som denna. Nästa avtalstryck för övriga avtalsområde väntar därför i samband med 2017 års avtalsrörelse. Så även fortsatt kommer avtalen att tryckas, trots att digitala versioner kan tyckas enklare.

– Så länge det efterfrågas tryckta avtal från medlem-marna så trycker vi, och det partsgemensamt med fackför-bunden. Det är en ganska lång process, men fördelen är att alla sitter med samma text i slutänden, säger Maria Möller. Förberedelserna inför Avtal 2017 startade direkt efter sommaren. Under hösten samlas omvärldsinformation och yrkandeförslag in från organisationer och medlems-företag och respektive bransch får en chans att föra fram det man vill förändra och förbättra. Underlaget samman-ställs och nya yrkanden lämnas till motparten under december, januari och februari, beroende på bransch.

– Alla yrkanden ska vara klara innan jul och sedan startar avtalsförhandlingarna på nytt i januari och pågår fram till juli.

Maria Möller hoppas på avtal som passar både arbets-tagare och företagare.

– Vi jobbar på branschanpassningar som ska stärka och underlätta för våra medlemsföretag att bedriva sin verk-samhet, men vill givetvis också att arbetstagarna ska tycka att det är bra att jobba i vår bransch. Och det är klart att det finns ett ömsesidigt intresse för långa avtal. Men inte till vilket pris som helst, konstaterar hon. SLA

Maria Möller, vice vd på SLA.

”Det finns ett ömsesidigt intresse för långa avtal”

Kollektivavtal

Jordbruk arbetare

SLA-Kommunal

1 juli 2016 - 30 juni 2017

Kollektivavtal

Trädgårdsanläggning arbetare

SLA-Kommunal

1 maj 2016 - 30 april 2017

Kollektivavtal

Djursjukvård arbetare

SLA-Kommunal

1 juli 2016 - 30 juni 2017

Kollektivavtal

Skogsbruk arbetare

SLA-GS

1 april 2016 - 31 mars 2017

Kollektivavtal

Trädgårdsodling arbetare

SLA-Kommunal

1 juni 2016 - 31 maj 2017

FOKUS AVTAL2016 4

När ska ditt avtal omförhandlas? 2016 2017 APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI

Skogsavtalet 1 april 2016–31 mars 2017 (GS)

Virkesmätningsavtalet 1 maj 2016–30 april 2017 (GS och Unionen)

Golfavtalet 1 maj 2016–30 april 2017 (Kommunal)

Trädgårdsanläggningsavtalet 1 maj 2016–30 april 2017 (Kommunal)

Trädgårdsodlingsavtalet 1 juni 2016–31 maj 2017 (Kommunal)

Tjänstemannaavtalet Skog 1 juni 2016–31 maj 2017 (Unionen, SI/NV)

Tjänstemannaavtalet Djursjukvård/Djurparker 1 juni 2016–31 maj 2017 (Unionen, SVF)

Tjänstemannaavtalet Golf 1 juni 2016–31 maj 2017 (Unionen)

Tjänstemannaavtalet Trädgård 1 juni 2016–31 maj 2017 (Unionen, NV)

Tjänstemän Husdjursföreningar & Hushållningssällskap 1 juni 2016–31 maj 2017 (Unionen, NV, SVF, Ledarna)

Jordbruksavtalet 1 juli 2016–30 juni 2017 (Kommunal)

Djursjukvårdsavtalet 1 juli 2016–30 juni 2017 (Kommunal)

Lantbrukstjänstemannaavtalet 1 augusti 2016–31 juli 2017 (SLF)

Ledaravtalet Skog – tillsvidare (Ledarna)

Ledaravtalet Trädgård & Golf – tillsvidare (Ledarna)

SLA-bladet 3 |16 7

Viktiga förändringar i Avtal 16:• branschanpassning av de tidsbegränsade anställningsformerna

i skogsavtalet och veterinäravtalet• förbättrade arbetstidsregler i skogsavtalet• ett nytt branschanpassat kollektivavtal för bärbranschen• förbättring av omfattningsparagrafen i virkesmätningsavtalet• yrkesintroduktionsavtal för trädgårdsanläggningsbranschen• modernisering och utveckling av lönesystemen på flera avtalsområden

8 SLA-bladet 3 |16

För Annika Bergman är avtalsrörelsen inte ny. Hon har suttit med i SLA:s förhandlingsde-legation sedan 2003 och därmed förhandlat många gånger. Med tanke på läget i lant-bruket tycker hon att jordbruksavtalet blev

för dyrt, men kom att innehålla bra delar, som den nya lönebilagan.

– Det är väldigt mycket enklare med ett minskat antal lönegrupper i avtalet. Det blir lättare att placera anställda i rätt grupp, säger Annika Bergman.

Förutom otidsenligt många kategorier så innehöll den gamla lönebilagan en del gamla befattningar som inte längre är relevanta, till exempel ensamskötare.

Som styrelseledamot i SLA, grisproducent och med företaget Agromind som arbetar med ledarskap och personalutveckling har hon flera ingångar till resultatet av jordbruksavtalet, inte minst som arbetsgivare. Men det fanns fler punkter på listan över önskade förändringar, till exempel mer flexibilitet i arbetstidsför-läggningen under året. En punkt som dock återstår inför kommande förhandlingar.

– Förhandlingar är ett givande och ett tagande, det kan ta flera avtalsrörelser innan man kommer fram till

SLA:s ledamot Annika Bergman är nöjd med jordbruksavtalets nya lönebilaga. Istället för över 15 lönegrupper bantades antalet till en handfull. text Marianne Persson foto Eva-Lena Johnsson

Ny lönebilaga i jordbruksavtalet

en lösning som man tycker är bra, säger Annika Berg-man och konstaterar att diskussionerna och relationer-na med Kommunal fungerar bra.

– Ett avtal ska ju följa sin tid och sin arbetsmarknad, det krävs hela tiden justeringar. Det som var norm för 20 år sedan förändras.

Inför kommande avtalsförhandling hoppas hon som så många andra på ett längre avtal.

– Ettårsavtalen innebär stiltje. Texterna i avtalen förändras inte så mycket, förhandlingarna rör mest fördelningen av märket. På sikt anser Annika Bergman att parterna behöver samla sig till en större översyn av avtalet. Med korta avtalsrörelser hinns det arbetet inte riktigt med.

– Hela arbetsmarknaden håller på att förändras. Vi måste se hur vi som arbetsgivarpart kan bidra till sam-hällsutvecklingen. Få in människor i innanförskap och inte bara stänga ute via ett avtal som gör att arbetsgivar-na inte har råd att anställa.

Behovet av enkla jobb växer, både för människor med utländsk och med svensk bakgrund. Och Annika Bergman tycker att det är viktigt för hela landsbygden

Annika Bergman, SLA:s förhand-lingsdelegation.

Kollektivavtal

Jordbruk arbetare

SLA-Kommunal

1 juli 2016 - 30 juni 2017

”Det är lättare att placera anställda i rätt grupp ”

SLA-bladet 3 |16 9

FOKUS AVTAL2016 4

Med 12 år som chef på Evidensia Spe-cialisthästsjukhuset Strömsholm har Marie Westberg ett värdefullt bagage. Hon representerar en mindre men väx-ande del av djursjukvården – nämligen

hästsidan.– Den är ganska liten jämfört med smådjurssjukvår-

den, men det är viktigt att vi är representerade. Jag tror att jag har något att bidra med, säger Marie Westberg.

Det var på SLA:s förbundsstämma i april som Marie Westberg valdes in som ledamot i Svensk Djursjukvård. Hon kastades rakt in i den intensiva avtalsrörelsen och i juni var det hela avklarat.

– Det var något som jag inte hade varit med om tidi-gare, men väldigt spännande och intressant.

Marie Westberg har i sin chefsroll tidigare erfaren-het av löneförhandlingar, men upplevde att hon som ledamot i Svensk Djursjukvård fick lite större förståelse för hur överenskommelserna kommer till. Det blev många telefonmöten, mejl och besök i Näringslivets hus i Stockholm under några intensiva vårmånader.

– Själva avtalsrörelsen är ju begränsad i tid så det finns en tidspress, men det hade jag räknat med. Under maj och juni blev det som mest intensivt och i juni var vi klara.

Inför nästa avtalsrörelse finns förhoppningar om längre avtal och Marie Westberg förväntar sig därför en större arbetsinsats.

– Det blev ju bara ett ettårsavtal 2016 och det jag tar med mig från den avtalsrörelsen är att det nog kommer att bli intensivare och svårare när det kan bli längre avtal. Så jag förbereder mig på att lägga ner en hel del tid och engagemang under den perioden.

Under sommaren har Svensk Djursjukvård bland annat arbetat med frågor kring branschens brist på legitimerade djurskötare. Marie Westberg ser nu fram emot att börja arbetet med Avtal 2017 under hösten.

– Det ska bli roligt och intressant! SLA

Marie Westberg, chef på Evidensia.

att det skapas arbetstillfällen, den gröna näringens verksamhet finns ju i landets alla kommuner.

– Politikerna väntar på att parterna ska komma överens, sker inte det så kommer kanske politiska lösningar som inte blir så lyckade.

Annika Bergman tror inte att lösningen är lägre ingångslöner utan istället lägre löner för enklare var-dagsjobb. Och för att kunna leva på en lägre lön krävs politiska beslut.

– Det handlar om den totala kostnaden för arbets-givaren att anställa och vad man får att leva på efter skatt. Det behövs en trepartslösning, politikerna måste sluta upp genom skatterabatter eller rabatt på arbetsavgivaravgifter.

Nu stundar nya förhandlingar och Annika Berg-man skulle gärna se att nästa jordbruksavtal innehåll-er förändringar när det gäller arbetstidsförläggning. Hon hoppas på ingående diskussioner om hur företa-gen ska kunna arbeta med frågan.

– Vi behöver kunna förlägga anställda när det är mycket jobb. Det sker i alla fall, men formerna måste vara kontrollerade för arbetsmiljöns och arbetssäker-hetens skull. SLA

Kollektivavtal

Jordbruk arbetare

SLA-Kommunal

1 juli 2016 - 30 juni 2017

KollektivavtalDjursjukvård arbetare

SLA-Kommunal

1 juli 2016 - 30 juni 2017

TAGGAD INFÖR NÄSTA AVTALSRÖRELSE

”Själva avtalsrörel- sen är ju begränsad i tid så det finns en tidspress”

Marie Westbergs debut i avtalsrörelsen gav mersmak. Hon ger sig in i nästa för­handlingsomgång väl förberedd och med ny insikt.text Marianne Persson foto Niklas Palmklint

Läs om höstens avtalsträffar på

nästa uppslag

Informations-träffar om de nya avtalenVarmt välkommen till höstens kostnadsfria informations-träffar där vi går igenom nyheter och förändringar i de nya kollektiv avtalen 2016 för jordbruk, trädgårdsodling och djursjukvård.

Datum Plats

5 oktober 2016 Umeå Svenskt Näringsliv, Brogatan 4

6 oktober 2016 Stockholm Svenskt Näringsliv, Storgatan 19

19 oktober 2016 Borlänge Scandic Borlänge, Stationsgatan 21-23

20 oktober 2016 Jönköping Svenskt Näringsliv, Skolgatan 4

27 oktober 2016 Malmö Svenskt Näringsliv, Jörgen Kocksgatan 1b

Jordbruks-, fjäderfä- och maskinstationsavtaletProgram10:00 Avtal 16 gemensamt10:30 Förändringar i avtal 16 för Jordbruk-, Trädgårdsodling- och Djursjukvårdsavtalet.12:00 Lunch12:45 MBL - information om Medbestämmandelagen13:30 Avtal 2017, Vilka förändringar vill företagen få till under avtal 2017?14:30 Kaffe och avslutning

KursledareLena Andersson, 070-690 41 49 och Henrik Persson, 070- 619 57 61

AnmälanAnmäl dig genom att mejla carina.gisler@arbio.se.Ange företagsnamn, namn på deltagare, mejladress samt till vilken ort du vill anmäla dig. Varmt välkomna!

10 SLA-bladet 3 |16

FOKUS AVTAL2016 4

Datum Plats

5 oktober 2016 Umeå Svenskt Näringsliv, Brogatan 4

6 oktober 2016 Stockholm Svenskt Näringsliv, Storgatan 19

19 oktober 2016 Borlänge Scandic Borlänge, Stationsgatan 21-23

20 oktober 2016 Jönköping Svenskt Näringsliv, Skolgatan 4

27 oktober 2016 Malmö Svenskt Näringsliv, Jörgen Kocksgatan 1b

DjursjukvårdsavtaletProgram10:00 Avtal 16 gemensamt10:30 Förändringar i avtal 16 för Jordbruk-, Trädgårdsodling- och Djursjukvårdsavtalet.12:00 Lunch12:45 MBL - information om Medbestämmandelagen13:30 Avtal 2017, Vilka förändringar vill företagen få till under avtal 2017?14:30 Kaffe och avslutning

Kursledare Lars-Olov Söderberg, 070-342 70 07

AnmälanAnmäl dig genom att mejla carina.gisler@arbio.se.Ange företagsnamn, namn på deltagare, mejladress samt till vilken ort du vill anmäla dig.Varmt välkomna!

Datum Plats

5 oktober 2016 Umeå Svenskt Näringsliv, Brogatan 4

6 oktober 2016 Stockholm Svenskt Näringsliv, Storgatan 19

18 oktober 2016 Malmö Comfort Hotell, Carlsgatan 10 c

19 oktober 2016 Borlänge Scandic Borlänge, Stationsgatan 21-23

20 oktober 2016 Jönköping Svenskt Näringsliv, Skolgatan 4

Trädgårdsodlingsavtalet Program10:00 Avtal 16 gemensamt10:30 Förändringar i avtal 16 för Jordbruk-, Trädgårdsodling- och Djursjukvårdsavtalet.12:00 Lunch12:45 MBL - information om Medbestämmandelagen13:30 Avtal 2017, Vilka förändringar vill företagen få till under avtal 2017?14:30 Kaffe och avslutning

Kursledare Lena Andersson, 070- 690 41 49

AnmälanAnmäl dig genom att mejla carina.gisler@arbio.se.Ange företagsnamn, namn på deltagare, mejladress samt till vilken ort du vill anmäla dig.Varmt välkomna!

Psst!I Malmö kommer vi att diskutera framtidens lönekategorier lite extra och delar av trädgårdsod-lingens styrelse kommer att vara med.

SLA-bladet 3 |16 11

12 SLA-bladet 3 |16

Nya Skogsavtalet gynnar båda parterRoger Carlsson, skogsentreprenör i Örsundsbro i Uppland, gillar nya skogsavtalet. Det innehåller viktiga förändringar som gynnar både arbetsgivare och arbetstagare.text Marianne Persson foto Niklas Palmklint

12 SLA-bladet 3 |16

SLA-bladet 3 |16 13

FOKUS AVTAL2016 4FOKUS AVTAL2016 4

SLA-bladet 3 |16 13

De tre skördarna och de tre skotarna i före-taget R S Skogsentreprenad AB får inte stå stilla. Maskinerna står för stora investering-ar och måste rulla i skift. Företaget med tio anställda maskinförare berörs direkt av det

nya skogsavtalets överenskommelser.– Avtalet påverkar hela branschen. Vi hoppas att det

gör att vi blir mer attraktiva som arbetsgivare, det råder en väldig konkurrens med andra branscher om arbetskraft, säger ägaren Roger Carlsson.

Han är ledamot i stora förhandlingsdelegationen och har under många år varit delaktig i avtalsförhandlingar-na. Årets avtal, om än bara ettårigt, innehåller flera punk-ter som utgör stora steg framåt för samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

– Den viktigaste förändringen för vår del är ändring-

arna i de allmänna villkoren. Nu är de tidsbegränsade anställningsformerna inskrivna i kollektivavtalet, tidigare gavs bara en hänvisning till LAS, Lagen om anställnings-skydd. Det är ganska unikt, säger Roger Carlsson.

Han anser att det är viktigt för branschen att själva äga de tidsbegränsade anställningsformerna. Det underlättar exempelvis för företag som har högre arbetstempo på sommarhalvåret och lägre på vintern, till exempel plant-skolor och företag som arbetar med skogsvård.

– Det är det mest positiva i uppgörelsen med motpar-ten, vi har haft det på agendan i många avtalsrörelser så det är roligt att vi fick igenom det. Men som alltid har vi fått både ge och ta, det är så det fungerar, säger Roger Carlsson.

Han vill gärna framhålla att möjligheten att välja tidsbegränsad anställningsform innebär att företagar-na får bättre förutsättningar för att anställa personal. I förlängningen kan anställningen komma att gå över i tillsvidareanställning och därmed gynnas båda parterna av förändringen i avtalet.

– Jag tror att motparten har sett utvecklingen i bran-schen och verkligen förstått allvaret i detta, annars hade vi inte fått igenom det. Med många års erfarenhet av avtalsförhandlingar tycker Roger Carlsson att samarbetet med GS-facket blivit bättre. Bra dialog och tätare träffar utöver avtalsrörelsen har gagnat kommunikationen. Det gör att utvecklingsarbetet kan ske i lugn och ro.

Ett annat positivt resultat i det nya skogsavtalet rör av-talsboken. Den har varit ganska svårläst genom åren men det ständiga förenklingsarbetet har gett resultat.

– Senaste avtalsboken är mer lättläst och lättolkad för både arbetstagare och arbetsgivare.

Ytterligare en positiv förändring i det nya avtalet rör arbetstidsförkortningskontot, ATK. Av årslönesumman avsätts 3,62 procent till varje enskild anställd som sedan har tre alternativ:

• Kontant utbetalning• Ledig tid• Pensionspremie

För att stimulera fler medarbetare att välja pensions-alternativet höjs det avsatta beloppet med13 procent när den anställde väljer att ATK-beloppet ska användas till pensionspremie.

– Det är väldigt fördelaktigt för arbetstagaren, man vet inte vad som händer med pensionen i framtiden, konsta-terar Roger Carlsson.

Och för att få en konkurrens på lika villkor krävs att alla följer avtal.

– Har vi en uppgörelse med motparten som företräder våra anställda så gäller den. Då blir konkurrensen mellan mig och kollegorna på lika villkor, det är viktigt. SLA

Roger Carlsson xxx

”Viktigast är ändringarna i de allmänna villkoren”

14 SLA-bladet 3 |16

KollektivavtalSkogsbruk arbetare SLA-GS

1 april 2016 - 31 mars 2017

SLA-bladet 3 |16 15

16 SLA-bladet 3 |16

Just nu händer det mycket på arbetsmiljöområdet. Många av insatserna vänder sig till arbetskraft som inte har svenska som modersmål. Dessutom erbjuds filmer, checklistor och bilderböcker – allt för att göra arbetsmiljön säkrare. Läs om höstens nyheter.text Marianne Persson foto Fredrik Persson

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

A R B E T S M I L J Ö

RAPPORTER FRÅN JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknikInstitutet för jordbruks- och miljöteknik presenterar tre angelägna rapporter på sin hemsida, jti.se:• Hur optimeras provisoriska drivningssystem

till fixeringsbox avseende säkerhet, effektivi-tet och djurvälfärd?

• Arbetsolyckor bland kvinnor i jordbruket – en inledande studie om orsaker och åtgärder.

• Förstudie om nästa generation skyddsutrust-ning för kemikalieexponering i växthus.

Nyligen uppdaterades dessutom skrifterna ”Bär och grönsaksodling” och ”Djurhållning” åt SLA. De innehåller enkla råd och tips inom arbetsmiljö och livsmedelssäkerhet översatta till estniska, lettiska, litauiska, polska och engelska. Det är en utökning av det tidigare materialet med information om arbetsmiljö- lagen, systematiskt arbetsmiljöarbete och vad som gäller vid byggverksamhet. Du hittar skrifterna på SLA:s webbplats. SLA

SLA-bladet 3 |16 17

I samarbete med SLA och Kommunal produceras tre bilderböcker som släpps i februari 2017.

Bilderböckerna riktar sig till arbetskraft som inte talar svenska, som säsongsanställ-da och nyanlända i snabbspårsjobb. De kan även användas på naturbruksgymnasier och YH-utbildning.

Projektet innehåller tre separata böcker:• Anläggning och grönyteskötsel• Växthus- och frilandsodling• Lantbruk: Maskinanvändning och djuranvändning

I böckerna tas flera olika områden upp, som skyddsutrustning, social miljö, maskiner, kemikalier, våld och hot med mera. Beskrivande bilder visar vad som är rätt och fel i olika situationer.

I samband med lanseringen uppdateras även checklistorna för lantbruk:

• Allmän checklista för lantbruk• Arbete med nötdjur• Arbete med svin

I ett samarbete mellan Kommunal och SLA tas under hösten en arbetsmil-jöhandbok fram. Den kommer att omfatta checklistor och mallar skräddarsydda för djursjukvården.

Parallellt spelas filmer in som visar hur man ska/bör arbeta för att undvika skador.

På hemsidan finns även Fallbanken med intressanta branschfall inom djursjukvård. Se www.prevent.se/fallbanken.

Fallen kan användas vid arbetsmiljö-utbildning för branschen. De speglar situationer som omfattar:

• Samverkan och ensamarbete• Riskbedömning• Organisatorisk och social arbetsmiljö• Belastningsergonomi• Hot och våld

Material som bidrar till förbättringar i arbetsmiljönPrevent är en ideell organisation som ägs av Svenskt näringsliv, LO och PTK. Organisationen hjälper företag att förbättra sin arbetsmiljö genom att informera, utbilda och ta fram användbara produkter. Materialet som finns att ladda ner på prevent.se är framtaget av fackförbund och arbetsgivare tillsammans.

I höst lanserar Prevent en ny webbut-bildning ”Säkert skogsarbete”. Syftet är att förbättra arbetsmiljön i skogsbruket.

Webbutbildningen riktar sig dels till chefer och skyddsombud, dels till anställ-da. Utbildningen kommer att innehålla ex-empel från skogsbranschen som visar hur du arbetar säkert. Den ska även ge kunskap om lagar och regler.

Det kommer även en app för riskbe-dömning och en bilderbok med illustrera-de instruktioner om hur man kan utföra ett säkert arbete i skogen. Boken vänder sig främst till målgruppen utländska anställda.

På Prevents hemsida hittar du även praktiska checklistor, bara att skriva ut och använda direkt.

• Skogsplantskolor• Arbete med motorsåg och röjsåg• Maskinell avverkning och terräng- transport• Enkät om psykosocial arbetsmiljö

För lantbruk/trädgårdFör DjursjukvårdenFör skogen

Kostnadsfri arbetsmiljö- rådgivningVia Säker Arbetsmiljö Sveriges jourtelefon kan du gratis ställa frågor om arbetsmiljö vardagar mellan klockan 08.00 och 10.00 på telefon 0709-85 60 00.

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

P R O F I L E N

Hur summerar du Avtal 16?Avtal 16 blev inte så rörigt som man kanske

kunde ha misstänkt att det skulle bli. Inför förhandlingarna var förutsättningarna ganska spretiga. LO hade misslyckats med sin samord-ning, förbunden inom 6F hade signalerat att man inte tänkte hålla sig till industrins märke, och bilden av de ekonomiska förutsättningarna för avtalsrörelsen var väldigt olika beroende på vem som beskrev den. Det var också olyckligt att ett antal utomstående aktörer såsom Riks-banken och KI med flera lade sig i beskrivning-en av de ekonomiska förutsättningarna. Men – på några punkter blev det rörigt och vi drar en hel del slutsatser för framtiden av t ex hur konfliktvapnet användes på en del håll.

Vad har Svenskt Näringsliv för översikt-liga mål med Avtal 17?

Det har vi just nu en diskussion om till- sammans med medlemsförbunden, så det är inte klart ännu. Men man kan väl konstatera rent allmänt att när det blir så korta avtal som ett år så innehåller avtalen oftast inte så stora förändringar, och det innebär nog att en del av de ambitioner som vi hade i Avtal 16 kan komma tillbaka i Avtal 17.

Hur ser du på det ekonomiska läget i Sverige just nu, och vad får det för konsekvenser för den stundande avtals-rörelsen?

Det ekonomiska läget är väldigt mångfacetterat. I vissa branscher går det

bra, men i andra är det riktigt tufft. Det som måste vara vägledande för vad vi tar på oss när det gäller kostnadsökningar i avtalsrörelsen är exportföretagens inter-nationella konkurrenskraft. Vi har tappat konkurrenskraft under ett antal år och har ett stort behov av att vinna tillbaka.

Vad tror du om nivån, det s k Märket? Märket måste sättas av den internatio-

nellt konkurrensutsatta sektorn, och kon-kurrenskraften måste vara utgångspunk-ten. Detta måste sedan vara vägledande för resten av arbetsmarknaden.

Vilken anser du vara avtalsrörelsens viktigaste fråga?

Att den internationella konkurrens-kraften måste vara vägledande. Annars tappar vi jobb och tillväxt i Sverige.

Hur förbereder ni er inför avtalsrörel-sen? Vad gör ni för arbete internt inom Svenskt Näringsliv och externt ut mot politiker/beslutsfattare?

Vi arbetar tillsammans med medlems- organisationerna fram en samsyn kring mål och medel för att nå målen. Våra ekonomer gör bedömning av de ekonomiska förutsätt-ningarna, och vi diskuterar tillsammans med medlemsorganisationerna hur mål, medel och förutsättningar bäst kommuniceras på ett sätt som gör att motparter och andra kan ta det till sig.

Vilken anser du vara den största utmaningen som väntar under Avtal 17?

LO-samordningen har genom åren varit en viktig faktor i avtalsrörelserna, så om det blir en sådan eller inte har betydelse. Synen på de ekonomiska förutsättningarna är en annan utmaning, liksom också behovet av förändring av konfliktreglerna i Sverige. De används mer och mer vårdslöst.

Hur ser du på arbetsmarknaden på ett längre perspektiv? Vad har du för vision?

Regelverken på arbetsmarknaden är omoderna och behöver ses över. De kom till i en helt annan miljö än den som företag och medarbetare lever i numera. Detta gäller både lagstiftning och kollektivavtal.

Jag tycker att det är nödvändigt att parterna tittar framåt och funderar på hur man behöver agera och anpassa sig för att företag och medarbetare i framtiden skall tycka att vi är relevanta. Ett önskvärt scenario skulle vara att våra kollektivavtal vore så bra anpassade till företagens vardag och verksamhet så att det vore en fördel att vara bunden av dem, jämfört med att inte vara det.

18 SLA-bladet 3 |16

Peter Jeppsson: ”Den internationella konkurrenskraften måste vara vägledande”

PETER JEPPSSON YRKE: vice vd Svenskt Näringsliv med ansvar för arbetsgivarfrågor.VARIFRÅN KOMMER DU? Jag är född i Helsingborg och har bott större delen av livet dels i Skåne, dels i StockholmVAD VAR DITT FÖRSTA JOBB? ”Springpojke” med post mm på ASG i Ängelholm.ÅLDER: 59 år.FAMILJ: Fru, två barn, tre bonusbarn och ett barnbarn.BOR: I Täby, utanför Stockholm.INTRESSEN: Segling, motorsport, motion, god mat och dryck, att resa.HUSDJUR: Inte längre.GILLAR: Sommarhalvåret.

SLA-bladet 3 |16 19

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

S L A S V A R A R

FRÅGA VÅRA EXPERTER!Ställ dina frågor direkt till våra experter, ring jouren på 08-762 79 50 eller mejla till info@sla-arbetsgivarna.org

Kajsa DahlerusFörhandlarekajsa.dahlerus@ sla-arbetsgivarna.org08-762 72 20

Lars-Olov SöderbergFörhandlarelars-olov.soderberg@sla-arbetsgivarna.org019-19 57 60

Ann-Soffie PerrinFörhandlare ann-soffie.perrin@ sla-arbetsgivarna.org 036-30 32 20

Snabbspår för nyanländ

Jag funderar på att anlita en nyanländ via ett så kallat snabbspår för att göra en samhällsinsats. Hur gör jag?

?

! Svar: Tanken med snabbspår är att underlätta för nyanlända att

snabbare få praktik i Sverige och på så sätt kunna etablera sig snabbare. Snabbspår utvecklas för närvarande på flera områ-den, till exempel inom djursjukvård så det utgår jag ifrån i detta svar. Snabbspår är en ny reform som bygger på principen att arbetsförmedlingen hittar nyanlända som har erfarenhet från djursjukvård, då i första hand veterinärer som inte har behandlingsrätt i Sverige (till exempel på grund av att de inte har svensk legitima-tion) och erbjuder dessa en kompletteran-de uppdragsutbildning i SLU:s regi. Efter avslutad utbildning följer en praktik-period på sex månader, där arbetsgivaren tillhandahåller en handledare och den praktiserande får etableringsstöd. Syftet är att arbetsgivaren får tillfälle att lära känna en framtida presumtiv arbets tagare och den arbetssökande får värdefulla erfaren-heter från svensk arbetsmarknad.

Hur du som arbetsgivare kan hjälpa till är mycket svårt att säga i detta skede då reformen ännu är i startskedet. Men vi på SLA kommer kontinuerligt att uppdatera er arbetsgivare inom området. För ytterligare frågor hänvisar vi dig till Arbetsförmed-lingen.

Kajsa Dahlerus

Minska ner på personal på grund av arbetsbrist

Jag har en mindre verksamhet och tyvärr har jag tappat en del kunder. Detta innebär att jag måste minska antalet anställda med tre personer. Hur går jag till väga på bästa sätt?

?

Svar: När en arbetsgivare behöver minska antalet anställda beroende

på verksamhetsskäl, det vill säga inte skäl baserade på de enskilda anställda, är det fråga om arbetsbrist. Du som arbetsgivare behöver då informera de fackförbund som du har kollektivavtal med om att ni behö-ver göra en förändring på företaget som troligen kommer att medföra arbetsbrist för tre personer. Vid det här tillfället får du inte säga vilka personer eller ens att det är slutligen beslutat eftersom slutligt beslut får tas först efter förhandling i frågan. När facket fått information om situationen är det dags att höra med de anställda om de är medlemmar i fackförbund och i så fall vilka. Du bör också nämna att det inte går så bra för företaget och att det kan leda till vissa neddragningar – samma sak här, du får inte säga att det är bestämt hur många eller vilka ännu.

Sedan går du in på SLA:s webbplats och hämtar ut blanketten ”primär förhand-ling” och ”turordningslista”. Primär förhandling är en förhandlingsbegäran där du enkelt fyller i hur många anställda du har, hur många som kan drabbas samt en del andra uppgifter som till exempel förslag på tidpunkt för förhandling. Skicka sedan blanketten till det fackförbund vars medlemmar drabbas av neddragningen. Till exempel om du tänker dra ner på arbetare så ska du skicka förhandlingen till GS eller Kommunal beroende på vilka du har kollektivavtal med. På blanketten för turordningslistan skriver du upp alla

!

anställda i den ordningen som de har varit anställda och även utifrån vilket kollektiv-avtal de omfattas av. Den som har längst anställningstid hamnar högst upp och den som har kortast anställningstid längst ner förutsatt att alla går på samma kollektiv-avtal. Är det så att företaget har färre än tio anställda så kan du undanta två personer i turordningen. Går de anställda på olika kollektivavtal gör du olika listor utifrån kollektivavtal. Blanketten ska skickas till fackförbundet tillsammans med förhand-lingsbegäran.

Efter att förhandlingen är genomförd får du säga upp personerna i fråga. Då finns också en blankett på SLA:s webbplats som heter ”uppsägning pga arbetsbrist” som du ska lämna ut till var och en som ska bli upp-sagd. Uppsägningstiden räknas från den tidpunkt du har lämnat över uppsägnings-handlingen. Hur lång uppsägningstiden är framgår i det kollektivavtal som personen omfattas av.

Har du flera frågor och funderingar – vänd dig till SLA:s arbetsgivarjour, 08-762 79 50.

Kajsa Dahlerus

20 SLA-bladet 3 |16

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

I N B L I C KNytt, sagt och gjort från SLA

20 SLA-bladet 3 |16

Lena-Liisa Tengblad VDlena-liisa.tengblad@sla-arbetsgivarna.org08-762 72 13

Dagens behov viktiga för avtalenLEDAREN

”Det normala är, och ska vara, treårsavtal”

Knappt har bläcket torkat från underskrifterna på de sista avtalen som SLA träffade i somras, när det är dags att börja fundera på yrkanden, formulera utkast till avtalskrav och

samordna oss med framför allt industrins övriga arbetsgivare inför Avtal 17.

Det normala är, och ska vara, treårsavtal på den svenska arbetsmarknaden. Det innebär en förutsägbarhet om lönekostnadsökningen för de närmaste åren, en stabilitet på arbetsmarknaden och tid att arbeta med att utveckla kollektivav-talen så att de bättre harmoniserar med dagens behov på arbetsplatserna. Mot bakgrund av det osäkra ekonomiska läget i vintras och parternas olika uppfattning om såväl inflationen som vilka kostnadsökningar arbetsgivarna skulle klara av att bära under en treårsperiod – med bibehållen konkurrenskraft – fanns det inga förutsättningar att träffa ett avtal för längre tid än ett år. Låt oss hoppas att vi i den kommande avtalsrörelsen har en större samsyn och realistiska förväntningar på vad industrin, och därefter alla andra bran-scher, mäktar med att bära vad gäller löneök-ningar. Kan vi hitta en rimlig nivå som alla kan acceptera, som dessutom är hållbar för en längre tid, tror jag vi kan få en stabilitet på arbetsmark-naden som är nödvändig för företags intresse för att utvecklas och expandera i Sverige, anställa flera, generera vinster såväl till ägare som till återinvesteringar i företagen och skapa trygga arbetsplatser. Sverige står också inför en ny och stor utma-ning som handlar om att så snabbt som möjligt få ut alla nyanlända på arbetsmarknaden. Målet är självklart att alla ska kunna tillämpa sitt yrke

och utföra sitt arbete fullt ut, men vi måste också vara realistiska och inse att det kan ta en viss tid. Kan man inte språket, kulturen och alla de skrivna och oskrivna regler vi omger oss med, så kanske inslussningen på arbetsmarknaden tar lite längre tid än för dem som är uppvuxna och fostrade i ”den svenska modellen”. Om vi parter kan göra något i avtalsförhandlingarna för att underlätta för alla nyanlända att komma in på den svenska arbetsmarknaden tycker jag att det är vår skyldighet att göra det. Vi har också ett behov av att tillsammans med våra motparter arbeta med de gemensamma kollektivavtalen. Flera avtal har många år på nacken och tecknades första gången när förut-sättningarna på arbetsmarknaden var väldigt olika mot idag. Avtalen lever kvar, och det är en process att förändra i dem. Träffar vi ettåriga avtal är det svårt att få till stånd de ibland nödvändiga ändringarna, som båda parter inser behövs, då tiden är för kort för det arbete som måste göras i en förändringsprocess. Bara en så enkel sak som att modernisera språket kan bli komplicerat.

Vi kan ta det lilla korta ordet ”må”, som ibland används i avtalstext, och som kan betyda t ex ”kunna, få, äga rätt att, bör eller måste” som exempel på svårigheten att modernisera ett språk. Det blir ju en väsentlig skillnad om det i en ny avtalstext står ”arbetstagaren bör vara på plats i tid…” eller om det står ”arbetstagaren måste vara på plats i tid…” för att inte tala om ”arbets-tagaren får vara på plats i tid…”. Går det inte att utröna vad partsavsikten var när avtalet en gång i tiden skrevs, får sannolikt ordet ”må” stå kvar och så får vi hoppas att alla har ett öppet sinne om det skulle uppstå en tvist runt detta.

I Svensk Djursjukvårds branschrapport 2016 beskriver vi med statistik och text en växande och, för de miljoner svenskar som delar sina liv med hundar, katter, hästar och andra djur, mycket viktig bransch. Branschrapporten bygger på en egen under-sökning bland medlemmarna (april 2016) och uppgifter från Bolagsverkets företagsre-gister. Vidare innehåller rapporten uppgifter från Jordbruksverket, Svensk Försäkrings

branschstatistik och försäkringsbolagens årsredovisningar 2015.

Svensk Djursjukvård i siffror:• 3 500 anställda.• 1,39 miljoner patientbesök 2015.• 3,08 miljarder kronor i omsättning 2015.• 7,9 % i omsättningsökning januari-mars.• 2016, jämfört med samma period 2015.

Svensk Djursjukvårds branschrapport 2016

Branschrapport

Stora investeringar

och ökad omsättning

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

I N B L I C KNytt, sagt och gjort från SLA

SLA-bladet 3 |16 21

Snabbspår för djursjukskötare möjlighet för nyanlända veterinärer

Det råder brist på legitimerade djursjukskö-tare i Sverige, samtidigt som det finns många utbildade veterinärer och djursjukskötare inom Arbetsförmedlingens etablering. Därför har SLA tillsammans med Sveriges Veterinärförbund och Kommunal enats om ett snabbspår för nyanlända med utbildning och erfarenhet av djursjukvård. Detta i syfte att ta tillvara utländska akademikers kompetens och matcha dem mot arbetsgivare med behov av personal.

Målsättningen är att nyanlända arbetssökande med utbildning och erfarenhet inom djursjukvård matchas mot relevant kompletteringsutbildning för att bli anställningsbar inom sitt utbildningsom-råde samtidigt som individen kan knyta värdefulla kontakter och vinna insikt i, och erfarenheter av,

svensk arbetsmarknad genom praktiktiden.Arbetsförmedlingen kommer att starta rekryte-

ringen omgående. Utbildningen planeras att starta senast 1 november och det kommer att finnas ca 20 platser per omgång.

– Från arbetsgivarsidan tycker vi det är glädjan-de att regeringen och inte minst arbetsmarknads-minister Ylva Johansson har sett behovet och tagit initiativet till detta snabbspår, men vi ser också ytterligare behov av åtgärder för att säkerställa att den här gruppen får fäste på arbetsmarknaden.

– Vi har därför överenskommit med Kommunal om att undersöka möjligheterna att få tillstånd till Yrkesintroduktionsanställningar för den här gruppen, säger Lars-Olov Söderberg, ansvarig arbetsgivarfrågor SLA – Svensk Djursjukvård.

MålgruppMålgruppen för detta snabbspår är nyanlända akademiker med minst treårig högskoleutbildning som har en tydlig inriktning på det som ingår i djursjukskötaryrket i Sverige alternativt har en veterinärutbildning och som vill skola om sig till djursjukskötare. Uppdragsutbildning hos SLUArbetsförmedlingen och SLU har träffat en överenskommelse om en uppdragsutbildning om-fattande 26 veckor för nyanlända med erfarenhet av djursjukvård från sitt hemland. KunskapsprovSLU ansvarar för framtagandet av ett kun-skapsprov för de som genomgått den aktuella uppdragsutbildningen för djursjukskötare samt sex månaders praktik. Om personerna klarar utbildningen, praktiken och kunskapsprovet kom-mer Jordbruksverket ha möjlighet att bevilja deras ansökan om att bli legitimerade djursjukskötare.

FOTO

FRED

RIK

PER

SSON

Det råder brist på legitimerade djursjukskötare i Sverige, och därför har SLA tillsammans med Sveriges Veterinärförbund och Kommunal enats om ett snabbspår för nyanlända med utbildning och erfarenhet av djursjukvård. Detta i syfte att ta tillvara utländska akademikers kompetens och matcha dem mot arbetsgivare med behov av personal.

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

I N B L I C KNytt, sagt och gjort från SLA

Utbildningar hösten 2016

ul 1

1

Nästa HR-nätverk om ledarskap och gruppdynamikDatum: 2016-11-09 10:00–15:00Plats: Clarion Arlanda Airport, Arlanda

Om dagenBoka redan nu in SLA:s HR-nätverk den 9 november. Temat på nästa träff är ”Ledarskap och gruppdyna-mik – hur kan jag som ledare och chef utveckla arbetsgruppen på ett positivt sätt?” Dagen innehåller teori varvat med handfasta tips och övningar att använda i den egna verksamheten.

AnmälanAnmäl dig redan nu genom att skicka ett mejl till anmalan@sla-arbetsgivarna.org

2

LönekartläggningDatum: 2016-10-20 09:30–13:00 Plats: World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, Stockholm Pris: 2 000 kr exkl. moms inkl. lunch

Kursinnehåll Diskrimineringslagen kräver att alla osakliga löneskillnader rättas till. Enligt lagen ska alla arbetsgi-vare vart tredje år genomföra en lönekartläggning. När lönekartlägg-ningen är klar ska företag med minst 25 anställda upprätta en skriftlig handlingsplan där de åtgärder som företaget planerar att vidta redovisas.

Under kursen går vi igenom vilka krav diskrimineringslagen ställer och hur lönekartläggningen kan genom-föras så enkelt som möjligt. Teori varvas med praktiska exempel.

SyfteSyftet med kursen är att ge praktis-ka råd och tips om hur lönekartlägg-ningen kan genomföras.

MålEfter genomgången kurs ska du ha fått all kunskap som behövs för att genomföra en lönekartläggning som uppfyller lagens krav.

MålgruppKursen vänder sig till chefer med personalansvar och dig som ansva-rar för eller ska medverka i arbetet med företagets lönekartläggning.Kursen är grundläggande, inga sär-skilda förkunskaper behövs. Anmälan Anmäl dig genom att mejla carina.gisler@arbio.se

3

Kurs i förhandlingsteknik Datum: 2016-11-14 10:00 –2016-11-15 16:00Plats: Radisson Blu Hotel Malmö, Östergatan 10, MalmöPris: 7 500 kr exkl. moms

KursinnehållKursen som syftar till att förbättra deltagarnas förhandlingsbeteende och -teknik inkluderar praktiska moment som MBL-förhandlingar och tvisteförhandlingar. Kursen belyser effektiva analysmetoder och förhållningssätt vid förhand-lingar. Deltagarna får dessutom lära sig både hur man bör förbereda och genomföra en förhandling och även träna på detta med praktiska övningar och exempel.

KursledareJohan Lagerbielke har mångårig erfarenhet av att utbilda i förhand-lingsteknik. Johan är civilekonom från Handelshögskolan där han även forskat i ekonomisk psykologi.Kursen startar kl. 10.00 den 14 november och avslutas ca kl. 16.00 den 15 november.

MålgruppDe medarbetare i medlemsföreta-gen som för arbetsgivarens räkning kommer i kontakt med fackliga förhandlingar.

Kursavgift7 500 kr exkl. moms. I kursavgiften ingår kursdokumentation, två lun-cher samt för- och eftermiddags-kaffe bägge kursdagarna. Kostnad för övernattning ingår ej. Övernatt-ning ordnas av kursdeltagarna.

AnmälanSista anmälningsdag är den 10 oktober 2016.

För mer info och anmälan besök sla-arbetsgivarna.org

4

Ny som ledareDatum: 2016-11-22 10:00 –2016-11-23 16:00Plats: Courtyard Marriott, StockholmPris: 7 500 kr exkl. moms Kursinnehåll En kurs för dig som är ganska ny i ledar-/chefsrollen eller har liten erfarenhet av att utveckla en grupp.• Förbättra kommunikationen på

arbetsplatsen/inom arbetslaget.• Se dina styrkor och överdrivna

styrkor.• Hantera konflikter.• Hur jag utvecklar gruppen.• Se mina och andras drivkrafter.• Att leda på ett effektivt sätt.• Beslutsfattning.

UppläggDag 1 kl. 10.00-17:00 (kaffe och smörgås finns från kl. 09.30), dag 2 kl. 08:30-16.00.I kursavgiften ingår. kaffe, lunch, middag och logi.

Anmälan Anmäl dig genom att mejla carina.gisler@arbio.se

22 SLA-bladet 3 |16

Kontakta våra förhandlare:

Maria MöllerVice VD, förhandlingschefmaria.moller@sla-arbetsgivarna.org08-762 72 23

Kajsa Dahlerus (föräldraledig)kajsa.dahlerus@sla-arbetsgivarna.org08-762 72 20

Lisa Strandberg (föräldraledig)lisa.strandberg@sla-arbetsgivarna.org08-762 72 12

Lena Anderssonlena.andersson@sla-arbetsgivarna.org040-35 26 10

Jonas Palmqvistjonas.palmqvist@sla-arbetsgivarna.org040-35 26 14

Ann-Soffie Perrinann-soffie.perrin@sla-arbetsgivarna.org 036-30 32 20

Henrik Perssonhenrik.persson@sla-arbetsgivarna.org019-19 57 61

Lars-Olov Söderberglars-olov.soderberg@sla-arbetsgivarna.org019-19 57 60

Björn Jonassonbjorn.jonasson@sla-arbetsgivarna.org090-71 82 87

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

I N B L I C KNytt, sagt och gjort från SLA

SLA-bladet 3 |16 23

I nästa nummer...... fokuserar vi på anställning.

Har du frågor om att anställa nyanlända?Mejla din fråga till sophie.ahsberg@ sla-arbetsgivarna.org

1

65

UGL – utveckling av grupp och ledareDatum: 2016-11-28 10:00 –2016-12-02 15:00Plats: Skeviks Gård på VärmdöPris: 14 500 kr exkl. moms

Kursinnehåll Utveckling av grupp och ledare (UGL) är troligen en av landets största och mest effektiva ledar-skapsutbildningar. Utbildningen är en personlig utmaning genom att deltagarna tränas i att tänka i nya banor med hjälp av upplevelsebase-rad inlärning.• Ökad självinsikt ledande till ökad

självkänsla.• Effektivare konflikthantering.• Förståelse för gruppens utveck-

ling samt individernas roller i denna.

• Ökad förmåga att kommunicera.• Effektivare ledning av möten och

sammanträden.• Ett kompetensutvecklande

ledarskap.• Effektivare stresshantering.

MålgruppMålgruppen är chefer som vill tillägna sig en fördjupad syn på sitt ledarskap samt uppnå en personlig utveckling.

Kursavgift Kursavgiften är reducerad till medlemsföretagens förmån. Vi samarbetar med Transportföre-tagen som samverkar med Goliat konsult AB. Kostnad för logi och måltider tillkommer med cirka 9 300 kr exkl moms.

Anmälan Anmäl dig genom att mejla carina.gisler@arbio.se

Utbildning i arbetsmiljö, ar-betsrätt och kollektivavtalTid: 2016-11-22 10:00 –2016-11-24 16:00Plats: Radisson Blu Hotel Malmö, Östergatan 10, MalmöPris: 2 750 kronor exkl. moms per person och kursdag inkl kursmaterial, kaffe samt lunch.

KursinnehållUtbildningen kommer att innehålla genomgång av arbetsmiljöfrågor kopplade till arbetsgivarens ansvar, viktiga arbetsrättsliga lagregler samt genomgång av gällande kollektiv-avtal. Tanken är att man väljer om man vill ta del av 1, 2 eller 3 dagars utbildning. Det är inget som hindrar att företag kan sända olika deltagare till de olika dagarna.

Arbetsmiljö - Arbetsgivarens ansvar 22 november 201610.00–17.00 (kaffe från kl. 09.30) • Arbetsmiljölagstiftningen• Arbetsmiljöansvar/straffansvar• Fördelning/delegering av arbets-

miljöuppgifter• SAM – systematiskt arbetsmiljö-

arbete

Arbetsrätt 23 november 201608.30–16.00.• Arbetsrättslig lagstiftning med

tyngdpunkt på Lagen om anställ-ningsskydd (LAS), Lag om Medbe-stämmande i arbetslivet (MBL)

• Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML).

• Diskussion och grupparbeten

Kollektivavtal 24 november 201608.30–16.00.• Genomgång av gällande kollektiv-

avtal.• Diskussion och grupparbeten.

KursledareJurister/rådgivare från Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och i vissa fall i samarbete med Trä- och Möbelföretagen och Grafiska Före-tagen.

För mer info och anmälan besök sla-arbetsgivarna.org

Posttidning B

Skogs- och LantarbetsgivareförbundetBox 555 25 102 04 Stockholm

Sveriges största samlingsplats för gröna jobb, gronajobb.se är ett verktyg för både arbetssökande och arbetsgivare. Det ska vara snabbt och enkelt för arbetssökande att hitta ett ledigt, grönt jobb och lika smidigt för arbetsgivarna att annonsera lediga tjänster och nå ut till rätt målgrupp. Syftet är att underlätta rörlighet och rekrytering för att därigenom öka konkurrenskraften i de gröna näringarna, såsom jordbruk, djur, natur, livsmedel, trädgård, golf, skog och mark.

Ett initiativ från LRF och SLA

Hitta rätt arbetskraft!