ljiib erneglaub I

OKT,OBER 1.,995SD-BULLETIN

Informations bulletin for Sverigedemokraternasmedlemmar. Utkommer c:a 10 ganger per ar.

Sv e riged emo k rate r n'aBox 200 85, 104 60 Stockholm.

Tel: 08-6412011, Mobiltel: 070-7409811.Info: 08;- 642 2532, Fa?C: 08 - 643 92 60.

Postgiro: 23"4565 - 0, Valfond: 6293270 - 2.

Den 30:e november infaller i ar pa en torsdag.Aven 1994 var den 30:e vardag. Historien ver-kar upprepa sig aven vad det galler tillstandet.

Hjol blev det aven da avslag, men efter over-t agan beviljades tillstand till en stillasraendemanifestation mitt pa dagen. Vid det tillfalletfanns etr 40-t21 T:1.tiop"dister, ec!" 50-r8.1 ;OT.lP:l2.··

lister och 100-tals kravallutrustade poliser pa

Alcfiv;fefsrapporfIr6n Uppland

SDs aktivitetsdagarSom ni val sett i den senaste bulletinen sa hardet delats ut atskilliga SD-flygblad i Sverige pasistone. Grupper har arbetat pa flera stallen ilandet. Det ar viktigt att vi kommer igang medflygbladsutdelningen nu, for vi vill ju att varjehushall skall fa hora av SD sa manga gangersom mojligt fore nasta val.

till vaga. Vi borjade i Uppsala den 9/9 med engrupp fran Uppsala med omnejd, Dalarna,Vastmanland och Stockholm. En star del avdagen arbetade vi i samlad tropp, detta framstfor att visa upp SD for Uppsalaborna, menframpa eftermiddagen delade vi upp oss i smagrupper pa 4-5 personer som tog hand om varsitt bostadsomrade. I sadana mindre grupperarbetade vi sedan i Tierp 10/9 och i Sala 7110.

SD - in i folks medvetande De lokala aktivisterna lade upp strategin ochVi maste till att borja med fa Svenska folket att bestamde vilka grupper som skulle ta vilkarakna med oss som ett ---------------- stadsdelar, delade utmojligt alternativ att rosta " (1 • •• enkla kartor och tog sjal-pa, och vi omvander inte ~ 1Jer1 {Yea r va hand om sadant somsarskilt manga med ett L - -~ ill :,; 0 _/--- kravde storre iokalkanne-enda flygblad pa 4 ar. Vi dom.

maste komma igen och va··rt att fio··r-komma igen, vi mastearbeta in vart namn i

folks medvetande, sa att sva¥ /Y.' "SD blir nagonting lika I &.4-'sjalvklart som vilket somhelst av de mer etableradepartierna. Folk maste forsta att vi ar ett riktigt,fungerande parti som klarar av att ta tag i badekommunpolitik och rikspolitik. For narvarandetror manga att vi bara ar en liten uppstickar-grupp som visserligen har bra ideer, men somman inte allvarligt overvager att lagga sin rostpa. For att overtyga dem behovs det ralmodigtslit fran var sida. Vi kommer kanske inte attmarka nagon storre reaktion pa vart forstaflygblad, men det ar a andra sidan inte for stun-den som vi arbetar, utan med sikte pa valet1998. Det ar da vi skall fa Ion for modan.

Effekti viseringFor att effektivisera arbetet har SD infort akti-vitetsdagar, da storre grupper samlas for attdela ut flygblad. Jag skall beratta litet hur viaktivister fran Ostra Svealand-Dalarna har gatt

Hur vi brukar goraDu som aldrig delat utflygblad i storre gruppkanske undrar hur vi gar.Vi delar forst upp omra-dena sa att varje grupp

vet vilket omrade den ansvarar for, och vi garupp om var och nar vi skall atersamlas. Villa-omraden ar latta att arbeta i men tar tid. Ochdar kan man ju i allmanhet se i brevladorna omnagon kamrat redan lamnat flygblad. I hyres-hus med brevlador i dorrarna forsvinner varaflygblad in i lagenheterna, och da finns risk fordubbelarbete. For att hindra att aktivist efteraktivist gar in i samma hus eller samma trapp-uppgang satter vi som forsta atgard upp ettflygblad pa den anslagstavla som brukar finnasalldeles innanfor ingangsdorren. Finns ingentavla sa lagger vi ett flygblad pa golvet innanfordorren. Forst darefter gar/aker vi upp pa over-sta vaningen och harjar dela ut. Bast och snab-bast gar utdelningen nar nagon i gruppen stan-nar nere pa gatan och haller koll pa vem somgar vart och kan dirigera styrkorna. Denna per-

son kan samtidigt satta upp klistermarken, baravaskan med extra flygblad och liknande.

Ordning och redaOrganisation och disciplin ar a och 0- underaktivitetsdagarna. Det ar jobbiga dagar rentfysiskt, och det ar v:iktigt att alIa Kanner attderas arbete ledertill resultat. Ett valplanlagt arbete garfortare, vantanoch irritation und-viks. Sambandetinom gruppen ochmellan gruppernamaste fungera,men vi maste upp-trada vardigt ochinte skrika ochhojta. Ogonkontakt, vinkningar och teckenhjalper langt. Mobiltelefoner ar ett utmarkthjalpmedel.

garna ar det ju alltid nagra som Kommer medbil. Da kan det platsligt bli latt att na smaorterutanfar centralorten och avsides liggandebostadsomdden, som den 10kaEi gruppen tidi- .gare fatt hoppa over.

Aven for avdelningar, som har litet fler akti-vister innebar det en stor skillnad att fa hjalp

utifdn. Det ar ocksa valdigt bra forkamratskapet, och efter hand larman kanna en stor skara likasinnadeoch far nyagoda vanner. Dessutomblir man mer och mer van att arbetai olika grupper, och det blir inte likaviktigt att alltid jobba ihop medbasta kompisen. Nar vanan Kommergar allt fortare och smidigare och dethander inte lika latt att man tapparbort varann eller gar dubbelarbete.

"Sverigearannuvart!"

Trevlig attitydAktivitetsdagarna ar inte bara till for att samanga flygblad som majligt skall kunna delaslJt. Tanlzen i:ir i hog end at, SD ~kall synas.Folk skall se att vi ar vanliga hyggliga mannis-kor och jnte de odjur som medierna pastar.Men nar vi sticker ut hakan och vill synas ardet oerhart viktigt att vi gar ett gott intryck. Virepresenterar ju SD som parti. Vanlig hyfsadvardags- eller fritidskladsel har till. Sjalva upp-tradandet ar givetvis det viktigaste, och enappen, vanlig attiryd ar mer berydelse-full an man kanske forst tror. Det skallsynas pa oss att vi inte ar ute och smy-ger med nagot som vi skams for, utanatt vi pa ett sjalvklart satt utnyttjar varlagliga ratt att sprida viktig informa-tion.

Stimulerande luftombyteVidare behaver manniskan omvaxling. Hemmablir det garna nagon eller nagra timmars arbetekvall efter kvall i de vanliga omgivningarnasom man sett sa manga ganger. Det kan vararoligare att reservera en hel lardag, aka till enny stad och arbeta fran 9 pa morgonen till senakvallen, Mitt pa dagf'n en trevlig lunchpaus till-sammans med nya och gamla kamrater. Kanskeaker man tillbaka hem pa kvallen, eller kanskegar man sig en trevlig afton, ligger over hosnagon och arbetar vidare pa sandagen.

Framtidens partiarbeteSa har Kommer vardagens partiarbete att se ut

fram till valet. Vimaste sjalva fora utvart budskap, formgen annan Kommeratt hjalpa oss.Flygbladsutdelning aren utmarkt metod.Kostnaden ar mattlig.Folk far vart budskaphem och kan lasa ilugn och roo Men detracker inte med ettenda flygblad fram till

valet. Det ar upprepning, upprepning och aterupprepning som galler. Det Kommer att blimycket arbete. Men det ar battre att slita i regnoch kald an att bara sitta och se allt ga at sko-gen, utan att gara ett enda hand tag.Sverige ar vart att fOrsvara!

Eva Nyman, SD- Uppsala

detsa~ .. hZ·'"IO~. t.

Varfor aktivitetsdagar?Vad ar bra med aktivitetsdagarna?Varfar kan inte varje farening jobbahemma hos sig i stallet for att flangaomkring och adsla tid och pengar paresor? -Nackdelar finns, men fardelarna aver-yager: Det visar sig att 20 personer pa en helgkan gara vad 2-3 personer behavt veckor ellermanader till. For sma lokala grupper kan detvara ett verkligt lyft att fa ett rejalt handtag avtillresta kamrater. Manga grupper har inte till-gang till bil i vanliga fall, men pa aktivitetsda-

"Ma

InsandarsidDet mangkulturella knarksamhallet USA.

Nyhetsbydn AP i Washington meddelade i borjan av septem-ber att missbruket av marijuana okar dramatiskt i USA.

En ny skrammande rapport ifdn det amerikanska halso-vardsdepartementet visar att det 1994 var dubbelt sa mangamarijuana-anvandare jamfort med 1992. Sammanlagt var det12,2 miljoner amerikaner som knarkade under 1994, 500 000fIer an 1993.

Antalet ungdomar som borjade roka marijuana okar mest.Ingemar Ramel!

Vad ar nationalism?Att vara Svensk nationalist innebar att varna om sitt land, desskultur och folk. Det innebar aven att varda naturen och dessinvanare, djuren, samt art upptrada civiliserat.

I En nationalist ska strava efter sundhet och sann livskvalitet.IHan ska aven forega med gott exempel infor sina medmannis-kar. Nationalism innebar inte att dra runt pa sta' n, kraftigtberusad, eller pa annat satt stora allman ordning.

Vissa ungdomsgrupper pastar sig vara nationella, de harendast gjort sig kanda som bdkstakar och fyllerister. Dessaungciomar ar inre mer nationeila an det haschrakande rading-pack, som vid vara demonstrationer kastar stenar och glasfIas-kor pa oss Sverigedemokrater. "Riktig Nationalist"

Toppenbra!Vi har last edert flygblad. Men numaste ni bli annu tuffare.Dagslaget inbj uder ju till detta. Taupp denna nedlaggning av sjuk-varden och minskningen av aldre-varden, detta ar en stor skandal.lnte yard nu utan Vanvard blirdetta. Finnes det miljarder tilloviss U-hjalp och denna hemskahemska invandring, da skall detaven finnas pengar till sjukvardenoch aldrevarden. "LaglOnarna"har det mycket svart nu! De medliten eller ingen ATP. Edra flyg-blad med detta bar snarastkomma i tryck far spridning. Nusaknas det ju pengar till allt i"vart land", utom till invandring-en och U-hjalpen, Ynkedom! Dekan gara U-hjalpen frivillig. Lltdem ge som kanner far detta, intevi andra som knappt har t~~lmat. I'·

"Halsningar (ran Orebro"

Kronofogden jagar skuldtyngda invandrare!Invandrarverket skyddar flyktingar som ar skyldigastaten pengar. Det anser flera kronofogdemyndighe-ter, som farga yes har £orsakt Hi ut deras adresserfran Invandrarverket.Nu far regeringen avgara vad som ska ga forst,sekretesslagen eller indrivningen av skulder. - Visaker fern personer som inte betalat sina bater. Farvi inte tag idem maste vi avskriva baterna, sagerChrister Davidsson vid Kronofogdemyndigheten iMalmahus Ian. Davidsson har svart art farstaInvandrarverkets vagran att lamna ut deras adres-ser. - Svenska medborgare far vi tag i via det riks-tackande personregistret. Men vi maste ju avenkunna na dem som inte Finns med dar.

Invandrarverket hanvisar till sekretess-lagen. - Vihar ett valdigt starkt sekretesskydd pa vara uppgif-rer. Mycket starkare an vadKronofogdemyndigheten har. sagerInvandrarverkets jurist Lena Bjarkquist. Lamnar viut uppgifter till Kronofogdemyndigheten kan de blioffentliga och det kan skada flyktingarna. Arendetligger nu pa regeringens bord och de lar val inte ris-kera art bli kallade far rasister genom art gaKronofogdemyndigheten till motes, utan kommersakert art forespraka fortsatt sekretesskydd ochisrallet faresla att Kronofogden klammer atSvenskarna hard are far att kompensera farlusterna idessa fall. Vad tror du?

"""""Manadens Citat""""""Vi Svenskar lever ju i en sa oandligt mycket lyckligare lottad situation. Vart landsbefolkning ar homogen, inte bara ifraga om raser utan ocksa i manga andra avseenden".

(Tage Erlander, efter statsbesok i USA 1965)