2LI10EHandledare: Peter Forsgren 15 hpExaminator: Margareta Petersson

G1E G2E Avancerad nivå

Kristina Kakoulidou

I romanernas tidEn studie av historiemedvetande, historiebruk och den

historiska romanens funktioner i Vilhelm Mobergs romaner Raskens – en soldatfamiljs historia och Rid i natt! Roman från

Värend 1650

2011-06-03

G2ELitteraturvetenskap

Innehållsförteckning 1 Inledning .........................................................................................................................1 1.1 Syfte och frågeställningar.........................................................................................1 1.2 Avgränsningar ..........................................................................................................2 1.3 Metod .......................................................................................................................3 1.4 Forskningsöversikt ...................................................................................................4 2. Vad är en historisk roman?..........................................................................................5

2.1 Tiden.........................................................................................................................6 2.2 Innehåll – fakta och funktion ...................................................................................7 2.3 Den historiska romanens funktioner.........................................................................8

3. Historiemedvetande och historiebruk ........................................................................9 3.1 Historiemedvetande ..................................................................................................9 3.2 Historiebruk..............................................................................................................11

4. Raskens – en soldatfamiljs historia.........................................................................…13

4.1 Uttryck för historiemedvetande i romanen...............................................................13 4.2 Identifierade historiebruk i romanen ........................................................................15 4.3 Identifierade historiebruk kopplade till den historiska romanens funktioner...........18

5. Rid i natt! Roman från Värend 1650.......................................................................…19

5.1 Uttryck för historiemedvetande i romanen...............................................................20 5.2 Identifierade historiebruk i romanen ........................................................................21 5.3 Identifierade historiebruk kopplade till den historiska romanens funktioner...........24

6. Sammanfattning ........................................................................................................…25 Litteraturförteckning................................................................................................... ….27

1

1. Inledning

Som historielärare får jag ofta frågan om vilken tid i historien som intresserar mig mest. Den

frågan är för mig omöjlig att besvara. Att dela in tid i olika epoker har naturligtvis sitt värde i

vissa sammanhang, men inte för att värdera hur intressanta epoker är i förhållande till

varandra. Mitt svar på frågan om vad som intresserar mig mest brukar bli historiedidaktik –

hur människor möter historien. Historien förmedlas på en mängd olika sätt i samhället och

historiska romaner är ett av många exempel. Självklart ställer historiska romaner krav på

läsaren – en historisk roman är inte ”Sanningen”. Å andra sidan finns det inte alltid en

”Sanning” som alla historiker är överens om. Styrkan hos en historisk roman är att läsaren

bjuds in för att känna hur det var att leva under vissa förhållanden i en viss tid och i ett visst

samhälle - som kvinna eller man, som ung eller gammal, som rik eller fattig. I Vilhelm

Mobergs definition av en historisk roman tydliggörs det intressanta mötet mellan fakta och

fiktion som utmärker genren: Ett enda, oavvisligt krav bör ställas på ett arbete, som uppträder som en historisk roman: Det skall göra en försvunnen tids miljö levande för läsarnas fantasi och ge så mycket illusion av en gången tids verklighet, att händelseförloppet kan godtagas som möjligt. Därmed är inte sagt, att författaren skall eftersträva den historiska sanning, varmed historikerna av facket har att syssla. Professorerna i ämnet kan visserligen lyfta sitt förebrående pekfinger och säga: Detta har bevisligen inte inträffat! Författaren behöver endast lägga fram exempel på parallellhändelser, så kan han svara: Detta kunde ha inträffat!1

I Mobergs romaner fyller det förflutna en viktig funktion. Genom Mobergs romanfigurer har

jag upplevt känslan av att stiga på båten till Amerika för att aldrig återvända, klasskillnaderna

och dess uttryck för den enskilda människan, lyckan då kärleken vinner trots svåra motgångar

och många andra känslor av att vara människa i historien.

1.1 Syfte och frågställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka uttryck för historiemedvetande och

historiebruk som kan identifieras i Vilhelm Mobergs romaner Raskens – en soldatfamiljs

historia (1927)2 och Rid i natt! Roman från Värend 1650 (1941)3 bland annat utifrån klass-

och genusperspektiv. De olika historiebruken i romanerna ska sedan kopplas till de funktioner

en historisk roman kan ha. 1 Moberg, Vilhelm, ”Om historiska romaner. Ett kåseri.” Vintergatan, Sveriges författareförenings litteraturkalender 1943, s. 124 f. 2 Vilhelm Moberg, Raskens – en soldatfamiljs historia, Stockholm 1983. Romanen har tyvärr inte kunnat användas i originalutgåva då den inte har varit möjlig att hitta i originalversionen. Den version som har använts i uppsatsen är en icke-reviderad utgåva från 1983. 3 Vilhelm Moberg, Rid i natt! Roman från Värend 1650, Stockholm 1941.

2

Uppsatsens första del behandlar definitionen av en historisk roman. Därefter

presenteras Torsten Petterssons uppställning över den historiska romanens funktioner.

Begreppen historiemedvetande och historiebruk samt Klas-Göran Karlssons typologi över

olika historiebruk beskrivs. Uppsatsens andra del är en genomgång av romanerna utifrån

begreppen historiemedvetande, historiebruk. Identifierade historiebruk kopplas avslutningsvis

till den historiska romanens funktioner.

De frågeställningar som uppsatsen kommer att bygga på är följande:

1. Vilka uttryck för historiemedvetande kan urskiljas i Raskens – en soldatfamiljs

historia och Rid i natt! Roman från Värend 1650?

2. Vilka historiebruk kan identifieras och på vilket sätt (genom porträtt av människor,

klassperspektiv etc.)?

3. Hur kan Karlssons historiebruk kopplas till Petterssons funktioner hos den historiska

romanen i de båda romanerna?

1.2 Avgränsningar Det råder delade meningar om vilka av Mobergs romaner som bör räknas till genren

historiska romaner. Rid i natt! räknas av flera forskare som en historisk roman medan Raskens

inte alltid gör det. Moberg själv ansåg inte att Raskens var en historisk roman.

Historiemedvetande och historiebruk kan studeras i båda romanerna då de handlar om gångna

tider och skildrar olika perioder av svensk historia och därmed olika samhällen samt olika

grupper av människor. Rid i natt! utspelas under mitten av 1600-talet medan Raskens handlar

om 1800-talets senare hälft.

Jens Liljestrand vill påvisa att Mobergs tidiga författarskap riktar sig mot historien

som en personlig berättelse och att författaren senare anlägger ett tydligare politiskt och

socialt perspektiv.4 De romaner som ingår i denna uppsats är skrivna under olika perioder av

Mobergs författarskap. Raskens är Mobergs debutroman och Rid i natt! gavs ut 14 år senare

då Moberg var en erkänd författare. Skillnaden mellan debutanten och den erfarne författaren

i sättet att skildra historien kan eventuellt skönjas genom det urval som har gjorts, men blir på

intet sätt komplett då endast två romaner ingår i undersökningen.

4 Jens Liljestrand, Mobergland: personligt och politiskt i Vilhelm Mobergs utvandrarserie, Stockholm 2009, s. 39.

3

1.3 Metod Metoden i föreliggande uppsats är hermeneutisk och studien är en kvalitativ studie av Vilhelm

Mobergs romaner Raskens och Rid i natt! utifrån historiemedvetande, historiebruk och den

historiska romanens funktioner.

Hermeneutiken innebär att den som tolkar en text måste förstå helheten ur det enskilda

och det enskilda ur helheten. Dessutom pågår hela tiden en tolkning från den egna

referensramen till texten och omvänt. Hans-Georg Gadamer menar att en absolut objektivitet

varken är möjlig eller önskvärd vid tolkning. Varje tolkare har sin personliga förförståelse och

omges av en horisont som bestämmer och begränsar förståelsen. Tolkningen uppstår vid

sammansmältningen mellan tolkarens och det tolkade verkets horisonter.5 Här finns en tydlig

koppling till begreppet historiemedvetande då Gadamer poängterar att läsarens ”samtids-

horisont” alltid är färgad av individuella och kollektiva förutsättningar som bildar den

”erfarenhetshorisont” med vilken han/hon möter historien och omvärlden. Gadamer

poängterar att det inte handlar om att finna svar på särskilda frågor utan om att komma fram

till en dialog. Att använda Karlssons typologi som analysverktyg kan uppfattas som stelt men

de olika historiebruken går till exempel att kombinera med Petterssons uppställning över den

historiska romanens olika funktioner i det västerländska samhället och med teorier om bland

annat genus och klass.

Tolkningen av historiebruk i de båda romanerna utgår metodiskt från mötet mellan

text och uttolkare, som här förstås hermeneutiskt i Gadamers mening, och kontextualiseras

och tolkas i ett litteratursociologiskt perspektiv. Litteratursociologi är en samlingsbeteckning

för en speciell intresseinriktning som i skilda sammanhang begagnar sig av olika teorier och

metoder och kan därför inte sägas vara en metod. ”Litteratursociologins uppgift bör främst

vara att studera växelverkan mellan samhälle och dikt och sätta in diktverken i deras

receptionssammanhang, men även (vilket är lika angeläget) analysera själva diktverken med

särskild hänsyn till hur samhällsstrukturerna framträder.”6 För denna uppsats är ett sådant

perspektiv lämpligt för att kunna besvara frågeställningarna och koppla litteraturvetenskap till

bland annat historia.

Sammanfattningsvis rör det sig om en förståelse- och tolkningsprocess i två steg där

det första går ut på att analysera vad som finns i texten i form av uttryck för

5Hans-Georg Gadamer, ”Tidsavstånd, verkningshistoria och tillämpning i hermeneutiken”, Hermeneutik: en antologi, Horace Engdahl (red.), Stockholm 1977, s. 101. 6 Lars Furuland & Johan Svedjedal (red.), Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle, Lund 1997, s. 19.

4

historiemedvetande, historiebruk och den historiska romanens funktioner, medan det senare

handlar om vad innehållet betyder i ett större samhälleligt och historiskt sammanhang.

1.4 Forskningsöversikt Georg Lukács, en marxistisk teoretiker, anser att en historisk roman blir en riktig historisk

roman enbart om personerna i den tänker, talar och handlar i överensstämmelse med den tid

de lever i. Om så inte är fallet är det i stället en kulissroman där händelserna lika gärna kunde

ha inträffat under en annan tid i historien. Resonemanget som presenteras i The Historical

Novel från 1962 har fått kritik då uppfattningen om vad som utmärker en viss tid skiftar. Flera

forskare anser dessutom att Lukács indelning av historiska romaner i tre grupper innebär en

värdering av vad som kan anses vara en ”bra” respektive ”dålig” historisk roman. Lukács verk

används inte i uppsatsen men redovisas här för att det har haft stor betydelse för forskningen

om historiska romaner.

Hans O Granlids Då som nu. Historiska romaner i översikt och analys från 1964 är ett

klassiskt verk när det gäller historiska romaner av svenska författare. Det som är viktigt för

denna uppsats är Granlids diskussion om förhållandet mellan romaner och vetenskap.

Avrom Fleishmans The English historical novel: Walter Scott to Virginia Woolf från

1972 har följande rubrik på första kapitlet: Towards a theory of historical fiction. Fleishman

presenterar kriterier för den historiska romanen och diskuterar dessa innan han kommer fram

till en definition.7 Fleishman är framförallt intressant för denna uppsats när det gäller

definitionen av den historiska romanen men även för olika tidsdimensioner i förhållande till

begreppet historiemedvetande.

I avhandlingen Den tidlösa historien från 1975 undersöker Stig Bäckman hur Eyvind

Johnsson gestaltar samtidighetstanken och upprepningstanken i tre av sina historiska romaner.

Den del av avhandlingen som är viktig för uppsatsen rör förhållandet mellan

tidsdimensionerna då och nu.

Gunnar Eidevall lägger i Berättaren Vilhelm Moberg (1976) fokus på Moberg som

författare. Här presenteras bland annat utkast, manuskript, kontakter med förläggare och

Mobergs egna tankar om romanerna. Romantexterna analyseras med avseende på bland annat

personskildring och realism men det är som sagt författaren Moberg som står i centrum.

I Den unge Vilhelm Moberg (1978) gör Magnus von Platen en levnadsteckning av

första halvan av Mobergs liv, 1898-1935. Raskens finns med här men det gör däremot inte Rid

7 Avrom Fleishmans, The English historical novel: Walter Scott to Virginia Woolf, Baltimore 1972, s. 3-15.

5

i natt!, eftersom den kom ut 1941 och enligt planerna skulle ha behandlats i en andra del av

levnadsteckningen.

Titeln på Christer Öhmans avhandlig från 1991 visar vilken inriktning hans

undersökning har: Den historiska romanen och sanningen: historiesyn, värdestruktur och

empiri i Georg Starbäcks historiska författarskap. Öhman diskuterar historiemedvetande

kopplat till historiska romaner och är därför av betydelse för denna uppsats.

Stefan Johanssons avhandling En omskriven historia: svensk historisk roman och

novell före 1867 från år 2000 behandlar diskussionen om definitionen av en historisk roman

utförligt när det gäller tidsaspekten.

Philip Holmes skriver i Vilhelm Moberg: en introduktion till hans författarskap (2001)

utifrån författarperspektivet på romanerna men tar i större utsträckning än Eidevall upp även

andra perspektiv. Romanen Raskens diskuteras bland annat utifrån historiska fakta och

personskildringar på ett för denna uppsats användbart sätt. Rid i natt! presenteras som en

historisk roman och Holmes går igenom flera av de historiska inslagen i romanen.

Ola Holmgren är den som kommit närmast en analys av Vilhelm Mobergs

författarskap ur ett genusperspektiv. I Emigrant i moderniteten: Vilhelm Mobergs

mansfantasier (2005) används en psykoanalytisk metod för att visa hur mansrollen hela tiden

rör sig mellan herre och knekt, husbonde och dräng. Holmberg presenterar mans- och

kvinnoporträtt i Mobergs romaner och dessa sätts i Holmbergs text i relation till

föreställningar om den svenske 1900-talsmannen.

Ulf Zanders avhandling Fornstora dagar, moderna tider: bruk av och debatter om

svensk historia från sekelskifte till sekelskifte från 2001 innehåller omfattande exempel på hur

den svenska historien har använts under 1900-talet. Zander utgår från Karlssons typologi över

olika historiebruk i sina exempel. I flera delar av avhandlingen diskuteras Vilhelm Moberg

och hans romaner och det är dessa delar av avhandlingen som är viktigast för denna uppsats.

Litteraturvetaren Mary Ingemanssons avhandling Det kunde lika gärna ha hänt idag:

May Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna från 2010

är en av få undersökningar av hur historiemedvetandet utvecklas vid läsning av historiska

romaner, och är därför intressant för uppsatsen.

2. Vad är en historisk roman? En entydig definition av vad som är en historisk roman är svår att finna. Det verkar dock

finnas en samstämmighet om vilka två huvudkriterier som ska vara uppfyllda för att en roman

6

ska få kallas en historisk roman. För det första handlar det om hur lång tid det har gått mellan

verkets tillkomst och den tid som skildras i romanen och för det andra ska de fiktiva

personerna och händelserna i någon mån relateras till det faktiska historiska skeendet under

den tid som berättelsen utspelas i.8

Avron Fleishmans mer omfattande definition inbegriper såväl romanens författare

som dess läsare och sambandet mellan romanens tid och läsarens samtid: What makes a historical novel historical is the active presence of a concept of history and a shaping force – acting not only upon the characters in the novel but on the author and readers outside it. In the course of reading, we find that the protagonist of such novels confront not only the forces of history in their own time, but its impact on life in any time. The universal conception of the individual’s career as fate becomes symbolized not by the gods but by history. In several of its greatest examples, the historical novel attains the status of a modern epic in its view of the tragic limits and comic possibilities of man’s historical life.9

Fleishman hävdar att historien fungerar som ett koncept och som en skapande kraft. Det som

gäller för romanfigurerna i deras samtid är historisk tid för författaren och läsaren men under

läsningen av en historisk roman blir denna historiska tid påtagligt närvarande och jämförelser

kan göras med den egna samtiden. En historisk roman kan tydliggöra det universella i att vara

människa oavsett vilken tid hon lever i.

2.1 Tiden Hur lång tid tillbaka ska handlingen utspela sig för att romanen ska få kallas för en historisk

roman? Diskussionen kring detta är omfattande. En definition som är allmänt accepterad när

det gäller tiden som skildras i romanen går i dagsläget inte att finna. En allmän uppfattning

som brukar lyftas fram är att tidsperioden som skildras ska ligga utanför författarens

personliga erfarenhet, vilket innebär att en roman som utspelar sig år 1980 och skrivs år 2010

av en 30 år gammal författare skulle betraktas som en historisk roman men om författaren till

samma roman är 70 år skulle romanen inte betraktas som en historisk roman.

Stefan Johansson presenterar i sin avhandling nio forskares uppfattningar om tiden

mellan verkets tillkomst och det som skildras i romanen och konstaterar att gränsdragningarna

har skiftat och att det inte råder någon samstämmighet om detta.10 Pettersson, som inte finns

med i Johanssons uppställning, föreslår att den skildrade tiden i romanen även för en klar

majoritet av läsekretsen ska ligga utanför den personliga erfarenheten och endast vara

8Torsten Pettersson, Dolda principer. Kultur- och litteraturteoretiska studier, Lund 2002, s. 173. 9 Fleishman, s. 15. 10 Stefan Johansson, En omskriven historia: svensk historisk roman och novell före 1867, Uppsala 2000, s. 54.

7

tillgänglig genom dokument av olika slag. På så sätt kan en gräns mellan historiska romaner

och samtidsromaner dras, menar Pettersson.11

Jens Liljestrand visar att det råder delade meningar om vilka av Mobergs romaner som

kan betraktas som historiska romaner. Liljestrand skriver att ”nästan samtliga Mobergs

romaner i någon mening skildrar historien, i det att de genomgående ägnas åt det förflutnas

landskap, en miljö som är historisk i den bemärkelsen att den inte längre går att uppleva,

besöka, vara en del av.”12 Moberg själv räknade Rid i natt! som en historisk roman men

däremot inte Raskens. I denna uppsats kommer Raskens att definieras som en historisk roman

då den är utgiven 1927 och huvudpersonen i romanen är född på 1850-talet och därmed ca 15

år äldre än Mobergs far.13 Moberg har inga egna minnen av denna tid utan måste förlita sig på

olika källor för att kunna författa sin roman. Detta gäller även för majoriteten av läsekretsen.

2.2 Innehåll – fakta och fiktion Att det är under 1800-talet som den historiska romanen slår igenom i Sverige och att Walter

Scott är den store inspiratören och förebilden verkar vara allmänt vedertaget, men exakt vad

som utmärker innehållet i en historisk roman är däremot inte lika tydligt. Det brukar ofta,

skriver Johansson, hävdas att en roman bara kan kallas historisk om den skildrar historiska

händelser och personer, med klart angivna tider och platser. Hur hårt dessa krav måste följas

verkar dock vara något oklart.14 Fleishman menar att romanfigurerna i första hand inte bör

vara kända personer från världshistorien utan att den ultimata huvudpersonen i en historisk

roman är ”man in history, or human life conceived as historical life”15.

Diskussionerna om innehållet i historiska romaner rör ofta förhållandet mellan fiktion

och vetenskap där vissa forskare anser att i stort sett endast Walter Scotts romaner kan anses

vara historiska romaner medan andra har en betydligt vidare definition. Under 1800-talet var

skillnaderna mellan romaner och historievetenskap formmässigt inte lika stora som de är idag.

Förhållandet mellan vetenskaplig historia och skönlitterärt berättande utvecklades därefter var

för sig med samhällsutvecklingen i allmänhet och kraven på ökad professionalisering,

vetenskaplighet och historicitet i synnerhet.16 En historiker ska skildra vad som har hänt och

är bunden av det vetenskapliga kravet på objektivitet. Romanförfattaren har inte samma krav

11 Petterson, s. 173. 12 Liljstrand, s. 40. 13 Liljestrand, s. 48. 14 Johansson, s. 58. 15 Fleishman, s. 11. 16 Johansson, s. 27.

8

och kan därför oftare ge en mer levande bild av historien än vad historikern kan. Hans O

Granlid uttrycker detta på följande sätt: ”Vetenskapsmannen samlar och fogar ihop det

förgångnas dödskallar och benknotor till ’rationella’ skelett; diktaren sätter kött, hud och hår

på konstruktionen. [---] Båda är samtidigt oändligt mäktiga, ty de bestämmer tillsammans vår

uppfattning av historien, och oändligt maktlösa, ty ingen av dem kan någonsin komma fram

till verkligheten själv – vem som kommer närmast är ett olösligt problem.”17

2.3 Den historiska romanens funktioner Pettersson urskiljer sex funktioner som den konventionella historiska romanen fyller i den

västerländska kulturen.18 Den första funktionen är underhållning och exotism. Denna funktion

ger läsaren möjlighet att undfly sin egen tids gråa vardag och svårbemästrade politiska och

moraliska problem. Underhållningsfunktionen erbjuder en möjlighet att förbigå den historiska

romanens sanningsproblem då kunskapsintresset hamnar i bakgrunden. Den andra funktionen

benämns möjligheten att belysa författarens egen tid i form av en analogi. Denna form

kommer gärna till användning under tider då censur eller annat yttre tryck gör det svårt att

skildra nuet direkt. Frågan om historisk sanning blir sekundär då det är uppenbart att historien

endast fungerar som en förklädnad för nuet. Den tredje funktionen, att ge intryck av kunskap,

innebär att romanen erbjuder ett intryck av kunskap om historien. Respekt för belagda fakta

ingår dock inte i genrens läsarkontrakt. En oförberedd läsare kan aldrig veta vad som är

historiskt korrekt och vad som är omformat och tilldiktat. Den historiska romanens fjärde

funktion är den nationella. Nationalismen blev en faktor som präglade genren särskilt under

1800-talet. Scott förstärkte nationens identitet och självkänsla genom att levandegöra dess

förbindelse med en gemensam historia. Till den nationella funktionen ansluter sig ofta den

femte funktionen, en strävan att upptäcka eller konstruera allmänna lagbundenheter i

historien. Historiemedvetenheten under 1800-talet erbjöd inte endast nya möjligheter utan

även osäkerhet och ångest. I början av 1900-talet finns de mest storstilade försök att finna en

mening och en meningsfull riktning i historien. Den sjätte funktionen hos en historisk roman

är att underbygga och förstärka samtida värderingar. En av uttrycksformerna för denna

funktion är att romanfigurernas drivkrafter skildras på ett ”modernt” vis som avviker från den

historiska periodens självförståelse. Det är på ett sätt omöjligt att undvika då författaren aldrig

17 Hans O Granlid, Då som nu: historiska romaner i översikt och analys, Stockholm 1964, s. 14-15. 18 Pettersson, s. 179-186.

9

kan frigöra sig helt från sin samtids synsätt. En särskild funktion där tendensen att

kunskapsmässigt och moraliskt överflygla det förflutna kan urskiljas.

3. Historiemedvetande och historiebruk De båda begreppen historiemedvetande och historiebruk är centrala för undersökningen av

Mobergs romaner och förklaras därför relativt utförligt nedan.

3.1 Historiemedvetande Historia brukar vara ett ämne som mest förknippas med en tidsdimension, nämligen ”då”,

men begreppet historiemedvetande inbegriper tre tidsdimensioner: då, nu och sedan.

Begreppet historiemedvetande introducerades 1979 av den tyske historiedidaktikern Karl-

Ernst Jeismann för att illustrera relationen som råder mellan tolkning av det förflutna,

förståelse av en samtida situation och perspektiv på framtiden.19 Karlsson förtydligar

begreppet så här: ”Historiemedvetande är med andra ord den mentala process genom vilken

den samtida människan orienterar sig i tid, i ljuset av historiska erfarenheter och kunskaper,

och i förväntning om en specifik framtida utveckling.”20 Varje människa har ett

historiemedvetande. Han eller hon vänder sig till, reflekterar över och integrerar historien i

den egna identitetsbildningen, det egna vetandet och de egna handlingarna. Hans eller hennes

förväntningar på framtiden (sedan) färgas av såväl tolkningen av det förflutna (då) som

förståelsen för samtiden (nu).

Historiedidaktikern Bernard Eric Jensen har listat fyra processer som särskilt vädjar

till människors behov av att orientera sig i tid. Den första har med identitetsbildning att göra,

särskilt som frågor om identitet ofta utgår ifrån föreställningar om kontinuitet, likhet och

sammanhang över tid. Den andra processen är möten med andra kulturer, som kan framkalla

historiska funderingar om likheter och olikheter och därmed belyser också den egna

identiteten och kulturen. Den tredje är en socio-kulturell läroprocess, som handlar om

existentiella frågor om hur livet kan levas. Den fjärde processen hänger samman med att

människor gärna analyserar och rättfärdigar sina intressen, värderingar och principer med

hänvisning till ett tempusöverskridande medvetandesammanhang.21

19 Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.) Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken, Lund 2009, s. 48. 20 Karlsson & Zander (red.), s. 49. 21 Karlsson & Zander (red.), s. 52.

10

Den historiska romanens betydelse i ett större perspektiv ligger i att den utgör en del

av det som utformar historiemedvetandet. Christer Öhman konstaterar att det inte är möjligt

att avgöra i hur hög grad just läsning av historiska romaner har bidragit till att utforma

historiemedvetandet hos ett folk eller en grupp, men han skriver att man inte sällan stöter på

uppfattningen att åtminstone enskilda verk har spelat en betydande roll.22

Fleishman tar upp förhållandet mellan olika tidsdimensioner i historiska romaner: […]only the novelist with a coherent conception of his own can look back to a past age and see it as a coherent system. The historical novel, like all historical writing, is engaged with – if it is not necessarily compromised by – the present. […] The past can only be known by way of the present, but it need not be interpreted for the sake of the present. The present may give a clue to the past, but it need not become a structural model for the reconstruction of the past.23

Begreppet historiemedvetande inbegriper tre tidsdimensioner. I citatet av Fleishman finns, vid

en första anblick, endast ”då” och ”nu” representerade. Ett förtydligande som visar på vilket

sätt även ”sedan” är närvarande görs därför här. Romanförfattaren blickar tillbaka på en annan

tid (ett ”då”) från sin egen samtid (ett ”nu”). Romanförfattaren föreställer sig detta ”då” som

om det vore det egna ”nuet” och tänker på den faktiska samtiden som ett ”sedan”. Författaren,

och även läsaren, till en historisk roman har tillgång till ett facit och vet vad som hände sedan.

Vid läsningen av en historisk roman figurerar även den egna framtiden i medvetandet, vilket

leder till att de tre tidsdimensionerna samspelar.

Stig Bäckman undersöker i sin avhandling problemet tiden och historien i tre av

Eyvind Johnsons historiska romaner utifrån ”samtidighetstanken” och ”upprepningstanken”.

Samtidighetstanken innebär att inga klara gränser kan dras mellan olika tider och skeenden

och att det närvarande och det förgångna smälter samman och existerar bredvid varandra i

medvetandet. Upprepningstanken innebär att samma situationer och förlopp ständigt

återkommer och att människan och hennes fundamentala situation inte förändras under tidens

gång. I avhandlingen presenteras Eyvind Johnsons personliga kommentarer. Johnsson

uttrycker att det är genom att falla tillbaka på sina personliga upplevelser som diktaren bäst

speglar sin egen tid och att den historiska berättelsen är beroende av nuet för att kunna leva

och fängsla som konst; författaren kan ju överhuvudtaget inte skapa någonting av värde om

han inte utgår från sig själv och den samtidsverklighet han direkt har upplevt och upplever.24

Kopplingen mellan ”då” och ”nu” beskrivs ingående medan tidsdimensionen ”sedan” inte

framträder lika tydligt i resonemanget om tid i historiska romaner.

22 Christer Öhman, Den historiska romanen och sanningen: historiesyn, värdestruktur och empiri i Georg Starbäcks historiska författarskap, Uppsala universitet 1991, s. 12. 23 Fleishman, s. 14. 24 Stig Bäckman, Den tidlösa historien: en studie i tre romaner av Eyvind Johnsson, Stockholm 1975, s. 25.

11

Ingemanssons undersökning av hur historiemedvetandet utvecklas vid läsning av

historiska romaner visar att relationen mellan förr och nu är uppenbar för barn i åldern 9-12 år

vid läsningen av Bylocks Drakskeppstrilogi. Jämförelser till läsarens eget liv och samhälle

dras omedvetet under läsningens gång medan kopplingarna till framtiden är något färre.

Läsarnas lässtrategier i kombination med intresse samt hur utvecklat läsarnas historie-

medvetande är skiljer sig och gör att barnen uppfattar romanerna på skilda sätt. Det som

särskilt uppmärksammades hos dessa elever var konkreta företeelser och detaljkunskaper,

sociala skillnader och värderingsfrågor.25

3.2 Historiebruk ”Alla bruk av historia kan i vid mening sägas handla om människors sökande efter mening

och sammanhang i tillvaron. […] historia brukas av olika brukargrupper med olika behov och

intressen, och med olika funktioner som resultat.”26 Karlssons typologi över olika historiebruk

används flitigt i undersökningar av historiebruk. Ursprungligen presenterades typologin i

avhandlingen Historia som vapen och innehöll då fem historiebruk27. Karlssons utvecklade

typologi, som omfattar sju historiebruk, är den typologi som kommer att användas i den här

uppsatsen. Karlssons tanke är att typologin analytiskt ska kunna appliceras på olika samhällen

och olika tider för att ge kunskap om likheter och skillnader i frågor om historiebruket i

samhället, samt att historiebrukare ska få ett redskap för att reflektera över sitt eget bruk av

historia och över historiens roll i samhället över huvudtaget. Typologin gör inte några anspråk

på fullständighet och flera av bruken kan överlappa varandra, existera bredvid varandra men i

vissa fall utesluta varandra. Nedan följer en genomgång av de olika bruken. Samtliga

förklaringstexter är hämtade ur Karlsson & Zanders Historien är nu.28 Förklaringarna har

förkortats men ligger ofta mycket nära originaltexten.

Det vetenskapliga bruket förser oss med relevanta historiska fakta samt möjliggör

angelägna, kritiska och historiskt realistiska frågor om hur det kunde ha varit i stället och om

alternativa historiska förklaringar. Det existentiella bruket aktiveras av behov av att minnas

eller att glömma, för att känna orientering och stabilitet i ett samhälle statt i snabb förändring

eller satt under stark press. Det är ofta av högst privat natur och lämnar därför inte så tydliga

25 Mary Ingemansson, Det kunde lika gärna ha hänt idag. Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldern, Göteborg 2010, s. 288f. 26 Karlsson & Zander (red.), s. 59. 27 Karlsson, Klas-Göran, Historia som vapen: historiebruk och Sovjetunionens upplösning 1985-1995, Stockholm 1999, s. 57. 28 Karlsson & Zander (red.), s. 56-69.

12

spår i form av källmaterial. Dagböcker, brev och fotoalbum är några exempel på källmaterial

som kan användas. Det moraliska historiebruket är tydligt kopplat till maktutövning och

indignation över hur denna utövas och, i förlängningen, fortsätter att utövas. Den moderna

funktionella staten, som i totalitär eller auktoritär skepnad medvetet undanhåller sina

medborgare den historia som kan skada den politiska maktens legitimitet, och som ägnar all

uppmärksamhet åt att producera och fördela välstånd i välfärdens anda men samtidigt

åsidosätter medborgarnas behov av historia, identitet och rötter, är utgångspunkten för det

moraliska historiebruket. Det ideologiska historiebruket handlar om att med hjälp av historia

bygga upp ett relevant meningssammanhang, som förmår legitimera en viss maktposition och

rationalisera denna genom att lägga historien tillrätta så att misstag och problem på vägen till

makten tonas ned, görs banala eller försvinner. Historia brukas ideologiskt för att övertyga

och för att mobilisera stora människogrupper för den stora ideologiska uppgiften. Icke-bruk

bör inte användas för att beskriva en situation när historiska företeelser tillfälligt fallit bort ur

minnet eller det historiska sammanhanget, utan uttrycker en medveten hållning hos

intellektuella och politiska grupperingar att den historiska dimensionen ska ignoreras eller

förträngas. Idén är att det befintliga samhället inte ska legitimeras med hjälp av historia eller

ett kulturarv, utan med hänvisning till specifika socioekonomiska förhållanden i samtiden

eller en lysande framtid. Det pedagogisk-politiska bruket av historia kan beskrivas som ett

metaforiskt, symboliskt och jämförande historiebruk i vilket förhållandet mellan då och nu

görs förenklat och oproblematiskt. Medan historikern inte jämför för att jämställa utan för att

urskilja såväl likheter som skillnader mellan jämförelseleden, är det politiska bruket inriktat

på att framhäva likheter. En betoning också utav skillnaderna skulle omedelbart underminera

detta bruk. Målet för det politiska historiebruket är att ställa angelägna politiska frågor i vår

egen tid under debatt genom direkta jämförelser med företeelser i det förflutna. Det

kommersiella bruket av historia sammanhänger också med att historia under senare tid

tillmätts ett värde av breda samhällsgrupper. Historiska motiv har uppenbart gjort att bland

annat fiktionslitteratur och film efterfrågas och säljs i större utsträckning. Reklamen har i

ökad utsträckning tagit historien i bruk för kommersiella syften.

13

4. Raskens – en soldatfamiljs historia Raskens – en soldatfamiljs historia var den första roman som Moberg publicerade i bokform

under eget namn, men det var inte Mobergs första roman.29 Raskens handlar om drängen

Gustaf Karlsson som blir indelt soldat och får knektnamnet Rask. Rotemästaren är inte nöjd

med att Rasken blivit rekryterad framför hans egen son och gör livet svårt för Rasken. Rasken

gifter sig med Ida och tillsammans får de nio söner. Läsaren får följa familjen ur föräldrarnas

perspektiv fram till dess att Rask dör av förfrysning och kallbrand många år senare. Idyllen

existerar inte i romanen – det är i stället slitet, nöden, motsättningarna med bönderna i roten

och otroheten som skildras ingående.

4.1 Uttryck för historiemedvetande i romanen Genom huvudpersonerna presenteras de olika tidsdimensionerna i ett utförligt resonemang vid

viktiga händelser genom hela romanen. Romanen innehåller även exempel på flera personer

vars reflektioner hålls dolda för läsaren. Sådana exempel är Nergårds-Anna och Johan Klang.

I inledningen av romanen funderar drängen Gustav över söndagens likskjuts innan han

ger sig av på lördagskvällens festligheter. Påföljande morgon kommer bonden på honom med

att vara sen till skjutsningen och påpekar att prästen inte kan vänta på en dräng som är ute och

roar sig. När bonden utdelar ett slag mot sin dräng får drängen nog och slår bonden så illa att

denne faller med huvudet mot en sten. Drängen gör en snabb reflektion över sin situation i

termer av då-nu-sedan. Länsman kommer att ta honom och därför måste han fly från gården.30

Gustavs tankar av kontrafaktisk natur som ”vad hade hänt om inte…” presenteras därefter

utförligt under flykten och texten serverar läsaren tankar om tidsdimensionerna nu-då-sedan

på ett sådant sätt att läsaren inte behöver göra dessa reflektioner på egen hand.

Idas tankar om en persons gärningar som begåtts i dåtid och som påverkar samtiden

och framtiden för densamme förekommer ofta i romantexten. Ida håller sig till bibelns ord och

sätter sig inte till doms över andra människors syndiga gärningar. Var och en har sitt att bära,

enligt Ida. För egen del får hon dras med det osanna ryktet om Skara-Knallen. Ida oroar sig

inte så mycket för egen del men väl för vad som ska hända med Rasken i livet efter detta. In i

det sista sitter Ida och läser psalmer vid Raskens bädd för att på så sätt försöka lindra lidandet

för honom efter döden.

De enskilda personernas reflektioner kring sig själva, händelser i dåtid, situationen i

nutiden och perspektiven på framtiden presenteras tydligt för läsaren i flera fall. Däremot blir 29 Gunnar Eidevall, Berättaren Vilhelm Moberg, Stockholm 1976, s. 41. 30 Moberg, Raskens – en soldatfamiljs historia, s. 30.

14

det helt tyst i situationer där det hade varit intressant att ta del av vad romanpersonerna tänker.

Oskar slår ihjäl Raskens son Axel eftersom denne har gjort Oskars dotter gravid, barnet föds

dött och dottern blir sinnesförvirrad. När Oskar bjuder in Rasken för att se Axels lik får

läsaren inte ta del av Raskens tankar. Texten som behandlar händelsen från det att Rasken

inser att Axel är död till dess att Oskar hämtas av länsman behandlas mycket kortfattat i

texten.31 Läsaren kan utan problem leva sig in i vad Rasken tänker och själv reflektera över

hur Raskens nutid hade sett ut om han handlat annorlunda tidigare i sin relation till Oskar,

samt hur annorlunda framtiden nu kommer att te sig på grund av handlingar utförda i dåtid.

Här finns ett tydligt exempel på när läsarens eget historiemedvetande aktiveras. Situationen

presenteras så att läsaren med lätthet kan reflektera över existentiella frågor utifrån sig själv.

När länsman kommer tar kapitlet slut och nästa kapitel inleds med att Ida är på hemväg från

kyrkan där hon har skött om Axels grav. Det har då gått sex år sedan Axel dog. Läsaren får

inte ta del av några tankar om hat eller hämnd för sonens död från Rasken eller Ida, och båda

verkar förlika sig med att Oskar anser att det inte var mer än rätt att Axel dog eftersom

Rasken hade tagit Ida ifrån Oskar och att Axel sedan tagit Oskars enda dotter ifrån honom. I

romantexten uteblir vreden Ida oroar sig för hur sonen har det i livet efter detta eftersom han

har syndat. Det är i sådana luckor som läsaren ges möjlighet att aktivera sitt personliga

historiemedvetande. Avståndet mellan läsarens samtid och romanens nutid upphör då

reflektionerna kring existentiella frågor och mötet med en annan tid sätts i relation till den

egna identiteten.

En intressant bihandling som speglar vad som kunde ha hänt Rasken och Ida under

andra omständigheter är historien om Klang och Nergårds-Anna.32 De båda männen har

samma bakgrund och blir knektar vid samma regemente, men förutsättningarna för Klang

förändras då han inte kan kontrollera sitt drickande. Anna är promiskuös och blir gravid som

ogift kvinna. Hennes omfattande hemgift hade kunnat ge henne en trygg tillvaro och en helt

annan framtid under andra förhållanden. När hon enligt dåtidens rådande normer blir tvungen

att gifta sig är Klang den ende som vill ta sig an henne och det ofödda barnet. Han gör det för

hemgiftens skull och pengarna försvinner snabbt. Anna och Klang blir ett exempel på en

kontrafaktisk historia där frågor som ”vad hade hänt om…” får ett möjligt svar. Här skrivs

historiemedvetandet in i romanen på ett mer avancerat sätt än de som tidigare har beskrivits.

Läsaren måste på egen hand upptäcka denna bihandling och sätta den i relation till Rasken

och Ida samt till tidsdimensionen då-nu-sedan.

31 Moberg, Raskens – en soldatfamiljs historia, s. 323. 32 Philip Holmes, Vilhelm Moberg: en introduktion till hans författarskap, Stockholm 2001, s. 50.

15

4.2 Identifierade historiebruk i romanen Det existentiella bruket av historia är det bruk som är tydligast i romanen. Raskens är

Mobergs föräldrars historia och har, enligt Moberg själv, mera verklighet till grund än vad

man kan tro.33 Den utspelar sig under slutet av 1800-talet och skildrar indelningsverkets

soldater, en yrkesgrupp som var på väg att gå ur tiden då romanen publicerades. Romanens

syfte är att lyfta fram miljön, tidsandan och människotypen som snart inte kommer att existera

mera.34 Behovet att minnas, vilket är utmärkande för det existentiella bruket, blir här

uppenbart. Militärlivet med lägerliv, regementsmöten och garnisonskommenderingar får

förhållandevis litet utrymme i romanen jämfört med livet på knekttorpet. von Platen menar att

Raskens därför bör betraktas som en torparroman mer än som en soldatroman.35

Porträtten av män och kvinnor hör också till det existentiella historiebruket. I romanen

görs ett klassiskt kvinnoporträtt av Ida. von Platen konstaterar att om man räknar sidor då Ida

och Rasken är närvarande i romanen kan man se att mannen är i blickpunkten nästan hela

tiden i romanens första tredjedel. I bokens senare del får Ida större utrymme än Rasken och

läsaren får betrakta händelserna genom henne.36 Holmgren menar att Ida får allt större plats i

romanen då hon ser mannen från moderns perspektiv och presenterar detta för läsaren.37 Ida

skildras som en from kvinna. Hon gör alltid rätt för sig och oroar sig inte för livet efter detta

för sin egen del men däremot när det gäller Rasken. Ida kan sägas vara romanens Madonna

medan Nergårds-Anna får personifiera Horan.38 Rasken skildras som en människa på gott och

ont. ”Mot en hård och ogin värld kämpar Rasken för sin familj, men i övrigt går han sin egen

väg, uteslutande inriktad på sin egen tillfredsställelse.”39 Han dricker och slåss men missköter

aldrig sin tjänst. Rasken är en envis man som litar på sin egen kraft och förmåga. Han vägrar

till exempel att låta amputera det förfrusna benet och dör som en följd av detta. Holmgren

menar att drängen Gustav endast är ett ämne till en man i början av romanen men att

författaren under romanens gång gör honom till en man med dygder och laster.40 Att Rasken

bryter äktenskapslöftet genom att gå till Nergårds-Anna är det tydligaste exemplet på Raskens

laster. Holmgren kopplar romanens innehåll till bibeln och menar att inledningen på romanen

är ett syndafall där bonddrängen som alltid har fått goda vitsord för sin duglighet syndar

33 Magnus von Platen, Den unge Vilhelm Moberg, Lund 1978, s. 212. 34 Liljestrand, s. 49. 35 von Platen, s. 221. 36 von Platen, s. 222. 37 Ola Holmgren, Emigrant i moderniteten: Vilhelm Mobergs mansfantasier, Stockholm 2005, s. 105. 38 Holmgren, s. 96. 39 Eidevall, s. 52. 40 Holmgren, s. 89.

16

genom att låta sig frestas av kvinnan (Nergårds-Anna).41 Den självklara patriarkala ordningen,

att mannen i den militära mansvärlden står för barnalstrandet och att hustrun sätter på kaffet,

blir inte så självklar när det gäller Rasken och Idas äktenskap.42 Det är alltid mannen som gör

misstag och kvinnan som arbetar för att göra honom till en sedesam människa. I Holmgrens

psykologiska analys av Rasken kommer han fram till att:

knektens imaginära idealjag, som får sin näring av militära och sexuella mansfantasier, befinner sig i ständig konflikt med hans sedliga jagideal, sådant det inpräntats av moderns förmanande blick. [---] I romanen tematiseras konflikten mellan idealjag och jagideal i termer av natur och kultur; de naturliga drifterna måste tyglas av kulturlagen, liksom naturen omvänt måste få ta ut sin rätt, när kutlurlagen blir för enehanda.[…] Anden är villig men köttet är svagt.43

Det blir en kvinna (Nergårds-Anna) som blir Raskens öde. Beviset på deras otillåtna

sexualitet är den dotter Nergårds-Anna föder. När Rasken en kall vinterkväll ger sina stövlar

till Klangen och vill bli insläppt hos Nergårds-Anna för att värma sig, har hon en annan man

hos sig och vägrar att släppa in Rasken. Detta leder till att han förfryser sig och får kallbrand.

Det existentiella bruket finns också representerat i romanens språk där dialoger skrivs

på dialekt. Skrock och folktro förekommer rikligt och är också exempel på ett existentiellt

bruk.

Liljestrand menar att Raskens, trots sin agrara miljö, i stort sett saknar ett klass-

perspektiv.44 I beskrivningarna av relationer mellan människor från olika samhällsklasser kan

dock klassperspektivet tydligt spåras och detta perspektiv kan sägas tillhöra det ideologiska

historiebruket. Redan i romanens inledning fastställs relationerna mellan husbonde och dräng

och mellan drängarna och olika flickor som de är intresserade av. Drängen Johans relation till

Kvasta-Saras Tilda dömer han själv ut med argumentet att ingen av dem har några tillgångar

och därför inte skulle få det hela att gå ihop ekonomiskt.45 Mellan romanfigurerna finns flera

konflikter som delvis kan härledas till vilken samhällsgrupp de tillhör. Holmgren skriver om

relationen mellan knekten och hans herre, rotemästaren. Visserligen beror konflikten i första

hand på personliga relationer som att Ida väljer Rasken framför rotemästaren Elias Olssons

son Oskar och att Raskens utnämning till knekt sker på bekostnad av rotemästarens söner,

men relationen herre-knekt är trots detta tydlig. Rotemästaren ger aldrig Rasken det

erkännande som han är värd och betraktar honom inte som en människa med ett eget värde

41 Holmgren, s. 91. 42 Holmgren, s. 100. 43 Holmgren, s. 102. 44 Liljstrand, s. 56. 45 Moberg, Raskens – en soldatfamiljs historia, s. 16.

17

utan som ett djur som bör förgöras. Den militära ordningen upprätthålls då knekten sätter en

ära i att veta sin plats. Där får han också sitt erkännande och det är därför han i sin tur ger sitt

erkännande åt sina herrar.46 Kampen mellan herren och knekten blir en kamp på liv och död.

Herren dödar knektens son för att han har gjort herrens dotter gravid. Barnet föds dött och

dottern blir sinnesförvirrad. Herren dräper då knektens son och säger till Rasken att de är kvitt

då Rasken tog kvinnan som han ville gifta sig med och Raskens son tog dottern ifrån

honom.47

Rasken tar ett kliv upp på samhällsstegen då han blir knekt. Som bonddräng ansågs

han inte vara ett gott gifte men som knekt betraktas han inte längre som ett av de sämsta

giftena.48 Nergårds-Anna försöker få Rasken att gifta sig med henne. Hon är ett gott gifte

eftersom hon har 2000 daler i hemgift. När Anna berättar att hon är gravid och påstår att det är

Rasken som är far till barnet tar Rasken sitt ansvar och är villig att ingå äktenskap. I sista

stund får Rasken veta att det är Edvard som är far till barnet och överger genast tanken på

giftermål. Kort därefter blir det bestämt att Johan, som även han har blivit knekt och fått

namnet Klang, ska gifta sig med Nergårds-Anna. Han har sedan länge bestämt gifte med

Tilda, men Klang lockas av Annas pengar.49 Rasken sätter sin ära före pengarna medan Klang

har svårare att bortse från sitt behov av pengar i det läge han befinner sig i. Han lägger de få

inkomster han har på alkohol och lever för stunden mer än för framtiden.

När Elias Olssons son Oskar frågar Ida om hon vill gifta sig med honom får han till

svar att det inte skulle passa sig. Ida vet att ”bonnabarn ska ta bonnabarn – andra får gefta sej

hur som.”50 Oskar behöver en kvinna som kan hjälpa honom att lösa ut bröderna ur gården

och det kan inte Ida. Oskar inser att hon har rätt, men frågar om hon skulle vilja ha honom om

de ekonomiska problemen kring gården inte hade existerat. Ida svarar att hon inte har de

känslorna för Oskar och att det ändå inte hade blivit något äktenskap mellan dem.

I samband med att Rasken blir befordrad till korpral förändras livet något för Ida.

Bergströmskan, som är änka efter en korpral, kommer på besök till knekttorpet. Ida vet att

korpralsänkan bara besöker dem hon betraktar som jämngoda. Bergströmskan vill även byta

ystmjölk med Ida och bjuder in henne till ystmöte. Året innan då Ida föreslog samma sak var

46 Holmgren, s. 99f. 47 Holmgen, s. 103. 48 Moberg. Raskens – en soldatfamiljs historia, s. 86. 49 Moberg, Raskens – en soldatfamiljs historia, s. 108-112. 50 Moberg, Raskens – en soldatfamiljs historia, s. 116.

18

Bergströmskan inte intresserad.51 Ida uppfattar därför Bergströmskans förslag som ett

erkännande.

De vanliga människornas levnadsvillkor är utgångspunkten i texten och det moraliska

historiebruket finns närvarande här. Det handlar om att ”göra upp” med historieskrivningen

som traditionellt sett har fokuserat på ett perspektiv där de övre samhällsskikten har fått stort

utrymme. Hos Liljestrand kallas detta motiv ”att erövra historien” genom att berätta om de

obemärkta, fattiga existenserna som har glömts bort eller marginaliserats i den konventionella

historieskrivningen.52 Här kan även det ideologiska historiebruket sägas finnas representerat

då det handlar om att skildra människor från en samhällsklass vars historia vanligtvis inte fick

något större utrymme eftersom historieskrivningens intressen riktades mot de övre

samhällsklasserna.

Romaner kan inte jämställas med vetenskap men i Raskens finns väl undersökta

historiska fakta presenterade i romanform. ”Raskens […] är fast förankrad i Mobergs egen

bakgrund och i historiska dokument.”53 Det militära indelningsverket är det som är mest

påtagligt. Även andra historiska fakta såsom järnvägsbyggande och oklarheter mellan Sverige

och Norge om de norska konsulerna har sin plats i romanen. Romanen har inslag av det

vetenskapliga bruket men är i sig inte en vetenskaplig text.

Romaner skrivs för att säljas och därmed kan det kommersiella bruket sägas finnas

representerat, men det finns inte uttalat i romantexten och därför görs här ingen vidare analys

av detta bruk. De historiebruk som inte tydligt kan identifieras i romanen är icke-bruket och

det politiskt-pedagogiska bruket.

4.3 Identifierade historiebruk kopplade till den historiska romanens funktioner Det existentiella historiebruket är det som är mest utmärkande i Raskens och detta bruk kan

kopplas till flera av de funktioner hos en historisk roman som Pettersson presenterar. Att

minnas människor och samhällsstruktur i 1800-talets Sverige kan kopplas till Petterssons

kategori som handlar om det nationella. Det finns en stolthet i skildringen av det typiskt

svenska i den tid som skildras och människornas slit tecknas med stor kärlek.

Eva Queckfeldt skriver i ”Det var en gång…Om historiska romaner och romaner som

har blivit historiska” att läsare av historiska romaner för det mesta har syftet att få en stunds

njutbar läsning och avkoppling. Samtidigt finns dock möjligheten att läsaren är, eller under

51 Moberg, Raskens – en soldatfamiljs historia, s. 262f. 52 Liljestrand, s. 71. 53 Holmes, s. 42.

19

läsningens gång blir, intresserad av det som skildras i romanen och vill veta mera om det som

varit.54 Kunskapsintresset är kanske inte det primära vid läsningen av en historisk roman men

Raskens är långt ifrån enbart fiktion. Genom romanen kan läsaren få en inblick i hur de

indelta soldaternas liv kunde te sig och romanen kan genom det vetenskapliga bruket av

historia kopplas till Petterssons funktion att ge intryck av kunskap.

Det ideologiska historiebruket har inte så stort utrymme i romanen. Mot detta bruk

svarar Petterssons funktion en strävan att upptäcka eller konstruera allmänna lagbundenheter i

historien. Denna funktion, som inte är romanens huvudfunktion, kan läsas in i romanen då

texten genomgående skriver fram att händelseförloppet är bestämt av Gud.

Funktionen underhållning och exotism innebär enligt Petterssons definition att

kunskapsintresset hamnar i bakgrunden och möjliggör att romanen förbigår det historiska

sanningsproblemet. I Raskens finns inte någon önskan att förbigå den historiska verkligheten

– det handlar snarare om att beskriva en historisk verklighet. Med tanke på detta kan inte

Petterssons funktion underhållning och exotism sägas finnas representerad i Raskens.

Ytterligare en funktion som inte går att finna i Raskens är den som av Pettersson beskrivs som

att underbygga och förstärka samtida värderingar och innebär att författaren anser sig förstå

den skildrade tidens människor bättre än de förstod sig själva. Läsarens roll blir då att

instämma i författarens uppfattning som skrivs fram i texten.

5. Rid i natt! Roman från Värend 1650 Handlingen i romanen utspelar sig i Värend i en fattig småbrukarmiljö under 1600-talets mitt.

De fria bönderna i Brändebol hotas då en tysk adelsman flyttar in på gården Ubbetorp. Gården

har i strid med gammal lag och rätt donerats till en utländsk herreman, Klewen, som belöning

för krigiska insatser i stormaktsväldets tjänst. Klewen får skattebyn Brändebols ränta men

uppfattar det som om han har fått äganderätt över byn och kan bestämma över böndernas

dagsverksskyldigheter. Bönderna i byn lovar till en början varandra att trotsa denna orätt men

böjer sig en efter en för kraven. Ragnar Svedje gör kraftigt motstånd och tvingas fly till skogs.

Gården övertas av fogden, Svedje förklaras fredlös och döms att sättas ”kvick i jord”. Den

budkavle som går med uppmaningen ”rid i natt” grävs ner av Stånge istället för att skickas

vidare. I slutet av romanen skadeskjuts Svedje och begravs levande. Den gömda budkavlen

kommer fram ur jorden och förs vidare.

54 Queckfeldt, Eva, ”Det var en gång… Om historiska romaner och romaner som har blivit historiska” i Karlsson & Zander, s. 73.

20

Alltsedan utgivningen av romanen har den uppfattats som en allegorisk roman.

Kopplingen mellan den tyske adelsmannens förtryck av de småländska bönderna och det

tryck som nazisterna utövade på det neutrala Sverige var för samtida läsare mycket tydlig.

Ålderman Jon Stånges undfallenhet och nedgrävande av budkavlen är en kritik mot den

svenska regeringens eftergifter och censur av svenska medier.55

5.1 Uttryck för historiemedvetande i romanen Reflektioner över tid skrivs tydligt ut i Rid i natt! i de situationer som gäller uppror mot

överheten och vilka konsekvenser detta kan leda till utifrån exempel i det förgångna. I början

av romanen samlas bönderna i Brändebol för att diskutera hur de ska förhålla sig till Klewens

krav på dagsverken. Där resonerar männen om olika alternativa utgångar i framtiden efter

deras val i nutid. När fogden Lars Borre kommer till byn för att tvinga bönderna till

dagsverken ger han exempel på vad som har hänt i det förgångna med dem som vägrat och

ger på så sätt ålderman en föraning om vad som kan komma att hända med honom i

framtiden. Slutsatsen är att framtiden beror på vilka val som görs just nu liksom den

nuvarande situationen är ett resultat av beslut fattade i dåtid. När budkavlen kommer beskrivs

Jon Stånges tankar i texten. Tidigare bondeuppror, där Dackeupproret tydligt nämns, samt

hur dessa har slutat för bönderna (dåtid) presenteras. Stånge tänker även på alla som före

honom har skickat just denna budkavle vidare, och kopplingen till sig själv i nutid. Det är

hans uppgift att skicka vidare och Stånge funderar över konsekvenserna av sitt val. Fogden

berättar för Stånge vilka konsekvenser (framtid) det får för den som upptäcks med budkavlen

– det kostar halsen. Även funderingar kring eventuella resultat (sedan) av ett bondeuppror

(nutid) finns med i texten.56

Liljestrand lyfter fram konflikten mellan nu och då i Mobergs romaner och konstaterar

att ”När huvudpersonerna i Mobergs romaner möter svårigheter eller sorger i livet, vänder de

sig ofta till det förflutna.”57 Tvånget att förändra som Svedje utsätts för gör att han håller fast

vid sin egendom och sin livsföring med all den energi han kan uppbåda, även om det kostar

honom livet. Vid ett tillfälle när Svedje ligger vaken i regnet under sin tid i skogen funderar

han på om han hade kunnat handla annorlunda och i så fall hur resultatet hade blivit.

Slutsatsen blir att han inte hade velat ha en annan utgång på bekostnad av sin frihet. 58

55 Liljestrand, s. 62. 56 Moberg, Rid i natt! Roman från Värend 1650, s. 115-130. 57 Liljstrand, s. 71. 58 Moberg, Rid i natt! Roman från Värend 1650, s. 198f.

21

Tankarna presenteras även här för läsaren och historiemedvetandets tre tidsdimensioner finns

tydligt utskrivna i texten.

För läsaren är det inte svårt att överföra den dåtid som skildras i romanen till sin egen

samtid och framtid. Den som inte står upp för sin rätt och tar kampen mot orättvisan har inte

ett rent samvete och får därför stå sitt kast i framtiden. Framtiden tillhör en kommande

generation och därför ligger ansvaret på de nu levande att skapa goda förutsättningar för de

kommande. Romanen gavs ut i en tid då samtidens läsare tydligt såg kopplingen till Sveriges

situation under Andra världskriget. Detta blir svårare ju längre tiden går om inte läsaren är

insatt i romanens utgivningstid och det svenska samhällets samtida situation.

Den personliga berättelsen om romanfigurerna får i texten ofta stå tillbaka för

huvudmotivet som handlar om att kämpa för sin rätt. För Botilla sammanfaller huvudmotivet

med den personliga berättelsen. Ungmöns val att överlämna sig åt källans vatten handlar om

att rentvå sig och kämpa för sin rätt som oskyldig. För att få ro i själen och undersöka om

Guds vatten tar emot henne eller stöter henne ifrån sig som en trollkvinna väljer Botilla att

göra vattenprovet på egen hand. I texten presenteras hennes val utförligt med hänsyn till det

förflutna, samtiden och framtiden.59 När Botilla sjunker och inte kommer upp till ytan lämnas

läsaren däremot med sina egna tankar. Svedje får aldrig med säkerhet veta vad som har hänt

hans fästekvinna. Botillas far nämner mycket kort att hennes öde trots allt blev bättre än som

framtida hustru åt Svedje. Här finns en lucka i texten där läsarens eget historiemedvetande

kan aktiveras genom romantexten. Ett annat exempel på en sådan lucka i texten är romanens

öppna slut. Vad händer med bönderna i Brändebol? Startas ett uppror mot Klewen och hur

slutar det i så fall? De läsare som läste romanen 1941 kunde överföra frågorna till sin egen

samtid och den rådande politiska situationen.

5.2 Identifierade historiebruk i romanen Rid i natt! är i första hand en konkret och tydlig tillämpning på det moraliska historiebruket.60

Karlssons beskrivning av det moraliska historiebruket kan appliceras på romanen då texten

beskriver maktutövning och indignation över hur denna utövas. Målet för det moraliska

historiebruket är en uppgörelse med statsmakten och ett återställande av förhållandena som

rådde före denna makts ingrepp.61 Frihetskampen står i fokus och Svedje personifierar vikten

av att göra motstånd, trots att det kostar honom livet. Stånge böjer sig däremot för överheten i 59 Moberg, Rid i natt! Roman från Värend 1650, s. 308-323. 60 Ulf Zander, Fornstora dagar, moderna tider: bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskfite, Lund 2001, s. 302. 61 Karlsson & Zander (red.), s. 62.

22

form av Klewen och hans fogde. Stånge försöker även hejda spridandet av upproret genom att

inte skicka budkavlen vidare.

Det vetenskapliga historiebruket i denna roman kan sägas finnas representerat i form

av de historiska fakta som presenteras i romanen. Vissa delar av innehållet är historiskt

belagda medan andra är mer omdiskuterade. Ett exempel på vetenskapligt bruk är

anspelningarna på solskiftet. Solskiftet var ett medeltida system för fördelning av odlad mark

mellan medlemmar i ett skifteslag, samt för nyodling. Medlemmarna fick genom skiftet sina

andelar av jorden i samma ordningsföljd i de olika åkrarna och rätt andel av byns totala

åkermark i förhållande till sina äganderätter. Solskifte förekom mest i Mellansverige och så

långt söderut som nordöstra Småland.62 Att Svejde döms att sättas kvick i jord för de brott han

begick bedöms inte som troligt av rättshistorikern Gerhard Hafström. För att dömas till detta

straff krävdes tidelag för män eller dubbelt hor för kvinnor och domarna mildrades i

hovrätten.63 Lars-Olof Larsson avvisar att besittningsrätten skulle ha varit hotad och att

skattetrycket på bönderna skulle ha blivit högre för de bönder som kommit under frälset.

Larsson anser till och med att det var högst troligt att adelns bönder hade det bättre än

kronans.64 Det är först under 1700-talet som den moderna äganderätten gradvis uppkommer

och ger den faktiska jordinnehavaren mer makt samtidigt som inflytandet för krona, kyrka

släkt och andra rättighetsinnehavare minskar. Skattebönderna blir hemmansägare hundra år

efter det att Svedje har gett sitt liv för att försvara denna, för hans del moderna uppfattning

om, äganderätt.65

Det ideologiska historiebruket, betoningen av frihetspatos, rätt och dessa begrepps

koppling till bondeklassen finns i romanen.66 Klassperspektivet är tydligt. En liten grupp,

Klewen och hans fogde, står för förtrycket av den stora massan som gestaltas av befolkningen

i Brändebol. ”Vilhelm Mobergs syn var att det fanns och finns en motsättning mellan dem

däruppe och oss här nere, en ständig kamp där rättrådighet och mod krävs för att hävda sig

mot den usurpatoriska kraft som makthavarna utvecklar.”67 Orätten blir uppenbar för läsaren

då texten presenterar hur fogden väger och mäter upp skatter med egna vikter och mått vilket

leder till att bönderna måste betala mer än vanligt.68

62 Kulturhistorisk lexikon för nordisk medeltid, band XVI Skudehandel-Stadsskatter, Malmö 1971, s. 416-417. 63 Peter Aronsson, ”Den historiska romanen och historikerna, Vilhelm Mobergs Rid i natt! i debatten”, Vilhelm Moberg i blickpunkten, red. Nettervik, Växjö 1999, s. 185f. 64 Zander, s. 309. 65 Aronsson, s. 190f. 66 Zander, s. 303. 67 Aronsson, s. 199. 68 Moberg, Rid i natt! Roman från Värend 1650, s. 13f.

23

Det existentiella historiebruket kan också identifieras i romanen. Huvudpersonerna i

romanen tillhör samma samhällsskikt som Mobergs egen släkt.69 Romanfigurernas släktsaga

med den uråldriga rätten som leds tillbaka till Kättil Svedje är ett tydligt exempel på hur

texten talar till minnet. Personteckningen hör till det existentiella bruket och är, vilket Philip

Holmes påpekar, underordnad budskapet i denna roman.70 Svedje själv fungerar som en

symbol för de andra i byn och är inte en romanperson som utvecklas genom texten. Botilla är

den oskyldiga jungfrun medan Mats Elling personifierar medlöparen. Jon Stånge är den

person som skildras mest utförligt. Han är den demokratiskt valde byledaren som vid en

konfrontation med de onda makterna förråder sina grannar genom att välja eftergifter framför

motstånd. Han låter fogdeväldet ersätta demokratin. Det största sveket ligger i att han gömmer

budkavlen, en anspelning på Sveriges statsminister 1941, Per-Albin Hansson, och den

nyhetscensur som han införde.71 Mor Sigga representerar krigsänkorna som blev ett av

krigens resultat. Kvinnorna fick vid männens frånvaro i krig ta ansvar för gården. Det är Sigga

som Svedje frågar om råd, det är hon som har kunskap om släktens förehavanden och vilka

rättigheter som kan åberopas. Ragnar Svedje är beredd att försvara sin jord med sitt liv. Att

varje man ska stå upp för sin rätt är något som Svedje har fått lära sig och det är modern som

har lärt honom detta. Sigga blir en förebild för den hjältemodige mannen. Det heliga

förhållandet mellan mannen och moder jord och mannens försvar av rätten till sin jord sätts

hos Holmgren i relation till sonens försvar för rätten till modern.72 Den psykologiska

förklaring som ges är begärsrelationen mellan modern och barnet där barnet önskar vara fallos

för modern och att modern i sin tur har tagit barnet som sin fallos. Det handlar om ett försök

att erövra och hålla kvar moderns kärlek och den kärlek som modern ger tillbaka returneras

för den sonen försöker vara.73 Kärleken mellan man och kvinna, som kan sägas tillhöra det

existentiella bruket, är mycket sparsamt beskriven i romanen. Botilla personifierar Madonnan

och Annika skrivs fram som Horan. Annika frestar Svedje genom att bjuda ut sin kropp men

han faller inte för denna frestelse.

Det existentiella bruket att minnas finns även representerat i romanens språk. Språket

är arkaiserande och dialektalt och ger tyngd åt romanen som en historisk roman. Ytterligare

exempel på existentiellt historiebruk är de exempel på skrock och folktro som förekommer

rikligt i romanen.

69 Liljestrand, s. 59. 70 Holmes, s. 107. 71 Holmes, s. 118f. 72 Holmgren, s. 206ff. 73 Holmgren, s. 208.

24

Det politiskt-pedagogiska bruket kan avläsas i texten av den insatte läsaren. Roman-

texten i sig lyfter dock inte fram något ur historien i syfte att jämföra för att jämställa med

något i samtiden. Det är läsaren själv som får dra denna slutsats utifrån läst romantext. För

romanens samtida läsare framgick det med all önskvärd tydlighet att hotet då (i romanens tid)

som nu (vid romanens utgivningstid) kom från Tyskland.74 Jämförelsen finns dock inte tydligt

framskriven och därför skulle en nutida läsare av romanen kunna missa den.

Icke-bruket lyser med sin frånvaro i Rid i natt! Det kommersiella bruket är inte möjligt

att identifiera i texten. Romanen är inte skriven för att ”tjäna pengar på historien”. Däremot

kan i ett senare skede romanens innehåll användas i kommersiella syften, men det ligger

utanför denna uppsats undersökning.

5.3 Identifierade historiebruk kopplade till den historiska romanens funktioner Det historiebruk som är mest utmärkande för Rid i natt! är det moraliska bruket. Det finns en

tydlig koppling mellan detta bruk och den funktion hos Pettersson som benämns som

möjligheten att belysa författarens egen tid i form av en analogi. Den historiska ”sanningen”

står inte i fokus eftersom historien fungerar som en förklädnad för den samtid under vilken

romanen författas. Det moraliska bruket kan även kopplas till den funktion som innebär en

strävan att upptäcka eller konstruera allmänna lagbundenheter i historien. Att kämpa för sin

rätt är ett tema som är tidlöst även om den specifika historiska kontexten skiftar över tid.

Även funktionen att underbygga och förstärka samtida värderingar kan spåras i romanen och

kopplas till det moraliska bruket. Romanfigurernas drivkrafter skildras på ett sätt som inte

alltid stämmer överens med det vanliga sättet att agera under 1600-talet. Detta beror sannolikt

på att romanens främsta funktion är att belysa författarens egen tid i form av en analogi.

Det existentiella historiebruket finns närvarande i romanen och till detta bruk kan den

nationella funktionen kopplas. Romanen strävar efter att levandegöra läsarens upplevelse av

den gemensamma historien för nationen och romantexten kan sägas använda den nationella

funktionen som en del i funktionen att belysa författarens egen tid i form av en analogi.

Det vetenskapliga bruket kan kopplas till funktionen att ge intryck av kunskap då det

rör sig om en historisk roman med historiska fakta i texten men ett vetenskapligt bruk av

historien kan inte sägas utmärka romanen. Läsaren vet inte vad i romanen som är fakta och

vad som är fiktion och i denna roman finns flera exempel på fakta som inte är vetenskapligt

underbyggda varvat med inslag av korrekta historiska fakta.

74 Holmes, s. 115.

25

Funktionen underhållning och exotism såsom den beskrivs av Pettersson kan inte

sägas utmärka romanen. Det var inte vid romanens publicering möjligt för samtida läsare att

undfly sin egen tids politiska och moraliska problem genom att läsa romanen eftersom den

fokuserar på just dessa problem i en svunnen tid.

6. Sammanfattning Mobergs romaner Raskens –en soldatfamiljs historia och Rid i natt! Roman från Värend 1650

väver samman ett tydligt och utifrån romanpersonerna utskrivet historiemedvetande där

läsaren får ta del av reflektioner om då, nu och sedan med avsnitt där romanpersonernas

tankar inte skrivs ut och där läsarens eget historiemedvetande aktiveras. Läsaren kan genom

läsningen av romanerna reflektera över sin egen identitet. Här handlar det om möten med en

annan kultur än den läsaren själv är uppvuxen i och det kan leda till funderingar om likheter

och olikheter mellan då och nu vilket också belyser den egna identiteten och kulturen.

Ovissheten inför framtiden hos romanfigurerna är något som läsaren kan känna igen sig i och

som talar till det egna historiemedvetandet. Existentiella frågor och hur livet kan levas under

olika förhållanden presenteras och läsaren ges genom romantexten möjlighet att reflektera

över situationer som utlöses av bland annat alkoholmissbruk, orättvisor, hustrumisshandel och

plötslig död. Ett tempusöverskridande medvetandesammanhang tydliggörs då läsaren

analyserar hur han/hon själv skulle ha reagerat i de i romanen beskrivna situationerna.

Romanerna skildrar olika tider och det är inte en idyll som gestaltas. Risken i fallet med de

båda romaner som ingår i den här uppsatsen är att läsaren kan dra slutsatsen ”det var sämre

förr” och stanna där. Att det förgångna uppfattas som ”svart” och nutiden som ”vit” leder inte

till att historiemedvetandet utvecklas hos läsaren. Perspektiven på framtiden kan på samma

sätt resultera i det enkla svaret att ”vi är på väg mot en ljusare framtid”. Mobergs romaner kan

sammanfattnings ge något till alla läsare, oavsett hur utvecklat historiemedvetandet är hos den

som läser. I romanerna finns såväl enkla, utskrivna resonemang över olika tidsdimensioner

som komplicerade och underförstådda perspektiv på dåtiden, nutiden och framtiden.

De båda romanerna har olika historiebruk i fokus. Raskens utmärks i första hand av

det existentiella historiebruket medan Rid i natt! framförallt utmärks av det moraliska

historiebruket. I båda romanerna ingår även exempel från ytterligare historiebruk. De

funktioner hos en historisk roman som i första hand gäller Raskens är den nationella

funktionen samt funktionen att ge intryck av kunskap. För Rid i natt! är det funktionerna att

26

belysa författarens egen tid i form av en analogi samt att underbygga och förstärka samtida

värderingar som är extra tydliga.

Liljestrand påvisar att Mobergs tidiga författarskap riktar sig mot historien som en

personlig berättelse och att Moberg sedan anlägger ett tydligare politiskt och socialt

perspektiv.75 I denna undersökning finns den personliga berättelsen och det existentiella

historiebruket representerat i Raskens medan det politiska perspektivet med det moraliska och

ideologiska historiebruket återfinns i Rid i natt! Det sociala perspektivet kan tillhöra flera

olika historiebruk beroende på vad som avses med begreppet, men återfinns i båda romanerna

som existentiellt historiebruk, ideologiskt historiebruk, moraliskt historiebruk och

vetenskapligt historiebruk.

75 Liljstrand, s. 39.

27

Litteraturförteckning Aronsson, Peter, ”Den historiska romanen och historikerna. Vilhelm Mobergs Rid i natt! i

debatten”, Vilhelm Moberg i blickpunkten, red. Ingrid Nettervik, Växjö 1999

Bäckman, Stig, Den tidlösa historien: en studie i tre romaner av Eyvind Johnson, Stockholm

1975

Eidevall, Gunnar, Berättaren Vilhelm Moberg, Stockholm 1976

Fleishman, Avrom, The English Historical Novel: Walter Scott to Virginia Woolf, Baltimore

1972

Furuland, Lars & Svedjedal, Johan (red.), Litteratursociologi: texter om litteratur och

samhälle, Lund 1997

Gadamer, Hans-Georg, ”Tidsavstånd, verkningshistoria och tillämpning i hermeneutiken”,

Hermeneutik: en antologi, Horace Engdahl (red.), Stockholm 1977

Granlid, Hans O, Då som nu: historiska romaner i översikt och analys, Stockholm 1964

Holmes, Philip, Vilhelm Moberg: en introduktion till hans författarskap, Stockholm 2001

Holmgren, Ola, Emigrant i moderniteten: Vilhelm Mobergs mansfantasier, Eslöv 2005

Ingemansson, Mary, Det kunde lika gärna ha hänt idag. Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldern, Göteborg 2010

Johansson, Stefan, En omskriven historia: svensk historisk roman och novell före 1867, Uppsala 2000

Karlsson, Klas-Göran, Historia som vapen: historiebruk och Sovjetunionens upplösning 1985-1995, Stockholm 1999

Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken, Lund 2009

Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band XIV Skudehandel-Stadsskatter, Malmö 1971

28

Liljestrand, Jens, Mobergland: personligt och politiskt i Vilhelm Mobergs utvandrarserie, Stockholm 2009

Lukács, Georg, The Historical Novel, Harmondsworth 1969

Moberg, Vilhelm, ”Om historiska romaner; ett kåseri”, Vintergatan, Sveriges författareförenings litteraturkalender 1943, s.124-135

Moberg, Vilhelm, Raskens – en soldatfamiljs historia, Stockholm 1983

Moberg, Vilhelm, Rid i natt! Roman från Värend 1650, Stockholm 1941

Pettersson, Torsten, Dolda principer: kultur- och litteraturteoretiska studier, Lund 1992

Queckfeldt, Eva, ”Det var en gång… Om historiska romaner och romaner som har blivit historiska”, Historien är nu, Karlsson Klas-Göran & Ulf Zander (red.), Lund 2009

von Platen, Magnus, Den unge Vilhelm Moberg, Lund 1978

Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider: bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte, Lund 2001

Öhman, Christer, Den historiska romanen och sanningen: historiesyn, värdestruktur och empiri i Georg Starbäcks historiska författarskap, Uppsala 1991