Perspektiv på förskolans historia

Johannes Westberg

Docent i historia

Lektor i utbildningshistoria

1) Forskningsfältet

2) Mitt forskningsobjekt

3) Mina forskningsfrågor

Förskolans historia

- ett forskningsfält

Äldre forskning

Framsteg, hjältar, idealism

Pionjärer

Rousseau, Fröbel, Dewey,

Montessori

Idéer och filosofier

Fröbelpedagogik,

Montessoripedagogik, Dalcroze etc.

Nyare forskning

Förändring, aktörer, materialism

Återkommande begrepp

•Diffusion och reception

•”Educational borrowing”

•Organisation

•Diskurser

•Ekonomi

•identitet

Ett expanderande forskningsfält

Svenska avhandlingar Folke-Fichtelius, Maria, 'Förskolans formande: statlig reglering 1944-2008', Uppsala studies in education, (Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2008).

Göhl-Muigai, Ann-Kristin, 'Talet om ansvar i förskolans styrdokument 1945-1998: en textanalys', Örebro studies in education, (Örebro: Örebro universitetsbibliotek, 2004).

Hammarström-Lewenhagen, Birgitta, 'Den unika möjligheten: en studie av den svenska förskolemodellen 1968-1998', (Stockholm: Stockholms universitet, 2013).

Tellgren, Britt, 'Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare: kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning', Örebro studies in education, (Örebro: Örebro universitet, 2008).

Westberg, Johannes. Förskolepedagogikens framväxt: Pedagogisk förändring och dess förutsättningar, ca 1835-1945. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2008.

Internationella antologier Early childhood care and education in Canada (eds.) Larry Prochner and Nina Howe. (2000)

Beatty, Barbara. Preschool education in America. Culture of young children from the colonial era to the present. New Haven, Conneticut: Yale University Press, 1995.

May, Helen, Kaur, Baljit & Prochner, Larry (2014). Empire, Education, and Indigenous Childhoods Ashgate Publishing Group

Willekens, Harry, Kirsten Scheiwe, and Kristen Nawrotski, eds., The Development of Early Childhood Education in Europe and North America: Historical and Comparative Perspectives (Palgrave Macmillan, 2015): Pages.

Wollons, Roberta, ed., Kindergartens and cultures: The global diffusion of an idea (New Haven: Yale University Press, 2000): Pages.

1) Forskningsfältet

2) Mitt forskningsobjekt

3) Mina forskningsfrågor

Svenska förskolans tidiga

historia: småbarnsskolorna

• Den första småbarnsskolan: 1816 (Robert Owen)

• Stockholm: 1833, Katarina församling

• Småbarnsskolan vid allmänna barnhuset 1836

• Totalt: 30-tal småbarnsskolor i Sverige

• Uppsala: 1839, Eugenia småbarnsskola

Ändamål

• Riktade mot barn 2-6 år

• Arbetarklass och fattiga

• Små symboliska barnavgifter

• Skol-liknande undervisning

Dagsschema:

Malmö småbarnsskola (1858)

• Tvättning av de smutsigaste barnen

• Bön och psalmsång

• Bibliska berättelser

• Stavning

• Skrivning

• Räkning

• Geografi

• Naturalhistoria

Undervisning i Örebro

småbarnsskola 28/7 1865

Barnkrubborna

• Uppfinning av advokaten Firmin Marbeu, Paris 1844

• Sprids snart till Tyskland, Italien, Österrike-Ungern, Belgien och USA

• Första svenska barnkrubban: Kungsholmen 1854

• År 1911: ca 40 barnkrubbor i Sverige.

• Uppsala: 1883

Barnkrubba i Stockholm (1913)

Barnkrubbornas verksamhet

• Barn mellan 1-7 år

• Långa öppettider (t.ex. 05.30-20.30)

• Små symboliska barnavgifter

• Viss undervisning och fostran förekom

• Fokus på renlighet och hälsa:

Rena bäddar

Frisk luft

Dammtorkning och desinfektionsmedel

Badning och klippning av barnen

Klädde barnen i krubbans egna kläder

Svenska barnträdgårdsrörelsen

Sv. Fröbelförbundet (1918)

En internationell rörelse

Deutcher Fröbelverband, National

Froebel Society

Ellen och Maria Moberg

Industristaden Norrköping

Borgerskapets kvinnor

Pengar, utbildning, men utan

arbetsplatser

Syfte:

sprida Fröbels budskap

Hjälpa fattiga och arbetande Friedrich Fröbel

(1782-1852)

Fröbelpedagogiken

Barnträdgården med hemmet som förebild

Ledarinna, inte lärarinna

Pedagogiska och sociala syften

Karaktärsdaning och skolförberedelse

Fröbels lekgåvor (boll, klot, tärning, vals, klossar etc.)

Schema, Norrköping (1909)

1) Forskningsfältet

2) Mitt forskningsobjekt

3) Några forskningsfrågor

4) Vidare forskning

1) Varför förändrades förskolornas

pedagogiska verksamhet, 1835-1945

Ideologiska, ekonomiska,

organisatoriska faktorer:

• Föreställningar om barns lärande

• Småbarnsskolors finansieringssvårighet

• Konkurrensen från folkskolor

• Svenska barnträdgårdsrörelsen

• Kommunaliseringen

2) Hur spreds kindergarten från

Tyskland till Sverige?

Spridningsprocessen

•Tyskland – pedagogikens

Mekka

•Studieresor

•Utbildning vid Pestalozzi-

Froebel Haus, Berlin

•Tyska skrifter och tidskrifter

Mottagandet

•Försvenskandet

•”Kindergarten” blir ”barnträdgård”

•Barnträdgården som genuin

svenskt

•Alice Tegnér och Elsa Beskow

•Lekgåvor – Fri lek

•Systematik – Spontanitet

•Tysk naturfilosofi- modern

socialpsykologi

3) Vilken roll spelade fundraisers för

svenska barnträdgårdsrörelsen?

• Liten ekonomisk betydelse

• Max 3 procent av intäkterna

• Skapade stor

uppmärksamhet

• Lokaler: cirkus och

Norrköpings teater

• Tidningsartiklar

• Ökade möjligheter för

kommunala bidrag och

donationer

• Betonade barnträdgårdens

särprägel

• – en Pyrrhus-seger

1) Forskningsfältet

2) Mitt forskningsobjekt

3) Några forskningsfrågor

4) Vidare forskning

Vidare forskning

1) Barnträdgårdens marginalisering, 1945-

• Fröbel: från kung till, tja ingenting?

2) Montessoris ökade popularitet, 1945-

3) Bokstäverna och siffrornas återkomst

• Från centrala (1850-tal), till farliga (tidigt 1900-tal),

till allt viktigare (2000-tal)

4) Förskolesektorns expansion,

1970-

Ekonomiska, administrativa, politiska

förutsättningar

5) Förskolekritikens historia