i Umeå 4-5 april 2011 - barnbladet.org · Bästa kolleger! Än har inte vintern ... av.enorma.berg.som.kapslar.in.hela.western.cape.om- ... boken “Magnus kissar i sängen” E

tema: ätproblem | barnkompetens

BarnBladetTidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor • årgång 36 # 2/2011

”

barnbladet #2/2011 3

ledare.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Utata.Mbekweni,.pappa.i.Mbekweni,.sydafrika.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

tema ätproblemKartläggning.av.barn.som.fått.en.gastrostomi.i.Västra.Götaland.... . . . 12

Familjeterapi.är.mest.effektivt.vid.anorexiabehandling.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16

Anna.berättar.om.sin.anorexi:.”Jag.ville.bara.bli.liten.igen”... . . . . . . . . . .18

Notiser:.Ätstörningar.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

gästskribenten.Inger.Hallström:.Hur.kan.barnsjuksköterskor.utvcekla.barns.hälsa?... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

tema barnkompetensVem.är.det.egentligen.som.får.jobbet.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26.

För.tidigt.född.–.aktiv.och.kommunicerar.via.sitt.kroppsspråk.... . . . . . . . . 28

Den.goda.sjuksköterskan.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32

Två.utredningar.som.berör.barnsjuksköterskans.utbildning.och.kompetens... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33

speaker’s cornerReaktioner.på.insändare.BB.1.11:.”Är.det.du.eller.jag.som.ammar?”... . . . . . . 15

Ett.sjukgymnastisk.perspektiv.på.bedömning.av.barns.motoriska.förmåga.Hur.observera.och.när.reagera?... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36

medlemssidor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Barnveckan – den årliga mötesplatsen för alla barnläkare och barnsjuksköterskor! Anmäl dig på www.barnveckan.se Där finns också mer detaljerad information om programmet.

Highlights ur det vetenskapliga pro-grammet:• Barn som far illa - Familjecentrerad vård – Kost & Hälsa• Motiverande samtal - Debatt om om-skärelse av pojkar

Barnveckan i Umeå 4-5 april 2011• Barn med långvariga smärtor - Omvård-nadsforskningDessutom föreläser Mark Levengood!

Highlights ur det sociala programmet:• Middag varje kväll med underhållning av bl.a. soulsångaren Samuel Ljungbladh, komikern Janne Bylund och spektakulära Renhornen Big Band - Idrottskväll med bl.a. prova-på curling • Konstutställning

4 barnbladet #4 2010

ledar

e

Bästa kolleger!

Än har inte vintern släppt sitt grepp men ett

vårtecken har vi i alla fall i detta nummer av BB

och det är annonsen för Barnveckan i Umeå.

Barnveckan är en vårlig tilldragelse även om

våren kommer lite senare i Norrland. Gå in på

Riksföreningens hemsida och titta på det omfat-

tande programmet! Där kan du också anmäla ditt

deltagande via en länk till Barnveckan. Det här

numret handlar bl. a om kompetens och för att

hålla kompetensen uppe behöver vi få påfyllning

av den kunskap som föreläsningar och möten med

kollegor under Barnveckan ger.

Vi vet att vi som hälso- och sjukvårdspersonal har

en skyldighet att utföra vårt arbete i överensstäm-

melse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Det står bl. a att läsa i den nya Patientsäkerhetsla-

gen (2010:659) som trädde i kraft 1 januari, 2011.

Där står också att vårdgivaren har en skyldighet

att se till att de som arbetar i verksamheten har

rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Men vad

gör arbetsgivaren för att upprätthålla denna kom-

petens - och vad gör vi själva? Ofta är vi nischade

mot omvårdnadsområden som smärta, nutrition

etc, men bredden i pediatrisk omvårdnad, hur

upprätthåller vi den? Just därför är Barnveckan

viktig. Anmäl dig för att upprätthålla bredden på

din barnkompetens!

Barnkompetens kan vara att ha ett barnperspek-

tiv men också att ta vara på och utgå från barnens

egen kompetens. Agnetha Kleberg skriver i det

här numret om NIDCAP där omvårdnaden utgår

från det lilla, nyfödda barnets kompetens. Större

barn utvecklar också en kunskap om vad som

är bra och säker vård och deras syn på hur en

kompetent sjuksköterska ska vara har beskrivits

i några studier.

SSF har beskrivit sex kärnkompetenser som är

en förutsättning för utveckling av omvårdnads-

arbetet:

• personcentrerad vård

• att arbeta i team

• att arbeta evidensbaserat

• att förbättra och kvalitetsutveckla

• att arbeta patientsäkert

• att använda informations- och kommuni-

kationsteknik.

Vikten av teamarbete och att respektera andras

kunskaper och kompetenser betonas alltmer. I

Barnbladet får vi ofta ta del av andra specialis-

ters kunskaper. Kristina Persson skriver i detta

nummer om det lilla barnets utveckling ur ett

sjukgymnastiskt perspektiv och dietist Cecelia

Eriksson berättar om behandling av ätstörningar

och pekar på barnsjuksköterskans viktiga uppgift

vid tidig upptäckt. Detta nummers gästskribent

Inger Hallström tar upp vikten av att sjukskö-

terskor som arbetar med barn har rätt utbildning

men också att arbetet måste bli mer evidensba-

serat. Vi får också ett sammandrag av förra årets

utredningar om specialistsjuksköterskeexamina

och vårdpersonalens behörighet.

Vårt andra tema är barns ätproblem, ett område

som är väl känt för alla som arbetar med barn

och där det behövs en bred och mångfacetterad

kompetens. Ett barn/ungdom som inte äter sätter

känslorna i svall hos både föräldrar och vårdare. I

reportaget om Anna som levt med anorexia under

en lång tid får vi en vinkling på kärnkompetensen

personcentrerad vård där syftet är att göra vård

och behandling mer personlig och att förstå be-

teenden och symtom ur den enskilde patientens

perspektiv.

Läs också Pampersstipendiaten Lisa Ernstssons

spännande reportage från pappagruppen i Syd-

afrika.

Vårhälsningar! / Berit


6 barnbladet #2/2011

Jag har varit engagerad. i. Mbekweni-Sweden-Empowerment-Program. (MSEP). sedan. 2006.då.jag.för.första.gången.mötte.och.föreläste.om.

barnnutrition.för.en.grupp.Sydafrikaner.som.var.på.studiebesök.i.Sverige..Jag.arbetar.som.barnsjukskö-terska.på.en.barnavårdcentral.(BVC).och.det.kändes.otroligt.spännande.att. få.möta.människor.från.en.annan.kultur.och.diskutera.barnnutrition...

År.2007.såddes.fröet.till.Mbekweni.Parental.Care.Center.(MCPP).på.min.BVC.då.jag.bjudit.in.några.svenska.pappor.med.barn.till.BVC.för.att.möta.Syd-afrikanska.pappor/män.och.kvinnor..Vi.talade.om.hur.viktig.en.pappa.är.för.sitt.barn..Hur.en.pappa.och.barn.knyter.an.till.varandra.under.den.första.spädbarnstiden,. hur. en. pappa. blir. stärkt. i. sin. fa-dersroll.genom.att.vara.tillsammans.med.sitt.barn,.både.i.enkla.och.ibland.svåra.situationer..Männen.i.Mbekweni.deltar.oftast.inte.i.barnens.liv..Vardagen.är.tuff.i.en.kåkstad,.det.är.hög.arbetslöshet,.alkohol-missbruk,.misshandel,.otrohet,.droger.och.många.män.har.själva.vuxit.upp.utan.goda.förebilder.och.har.ingen.inre.guide.för.hur.en.man/pappa.ska.vara.i.förhållande.till.ett.litet.barn.

MCPP. leds.av.Mqokeleli,. som.är.präst. i.Mbe-kweni..I.gruppen.finns.pappor.men.också.män.som.ännu.inte.har.barn..Gruppen.träffas.2.ggr/månaden.och.under.åren.har.jag.tagit.fram.utbildningsmate-rial.och.verktyg.för.att.stötta.gruppen.i.sitt.arbete,.bl.a. firade. de. förra. året. sin. första. gemensamma.

”Fars.Dag”!.Kollegerna.har.också.träffat.gruppen.och.arbetar.med.dem.på.sina.årliga.besök.i.Mbekweni.

I.oktober.2010. reste. jag.ner. till. Sydafrika. tillsam-mans.med.4.svenska.volontärer.från.MSEP..Vi.landar.i.Kapstaden.som.är.bedövande.vackert.med.sina.ma-jestätiska. berg. och. glittrande. hav.. Det. är. försommar.och.allt.är.grönt.och.blommar..Vi.kör.mot.staden.Paarl,.cirka.45.minuter.norr.om.Kapstaden..Paarl.är.inramat.av.enorma.berg.som.kapslar.in.hela.western.cape.om-rådet.och.det.är.som.ett.skådespel.varje.dag.att.titta.upp.mot.bergen..Jorden.här.är.perfekt.för.att.odla.alla.sor-ters.vindruvor.och.ett.dussintal.vingårdar.ligger.runt.staden..Stora.vackra.vita.byggnader.med.vinrankor. i.perfekta.rader..Att.det.ska.finnas.fattigdom.här.känns.surrealistiskt..

.Paarl.är.en.trevlig.stad.kantad.med.affärer,.bensin-mackar,. pubar. och. restauranger.. Genom. staden. rin-ner.floden.som.glittrar.härligt.i.solskenet..Vi.kör.längs.floden.över.bron,.svänger.av.till.vänster.och.passerar.ett.vinbryggeri..Asfalten.byts.till.grusväg.och.plötsligt.förändras.omgivningen.när.vi.ser.skylten.mbekweni..Här.bor.cirka.60.000.människor.i.shacks.(skjul).byggda.av. korrugerad. plåt,. brädor,. presenningar,. plastpåsar.och. annat. tänkbart. byggmaterial.. Kossorna. står. mitt.på.vägen….Vi.får.vänta.en.stund.tills.de.har.vallats.till.en.hage..Första.intrycket.av.kåkstaden.är.skrämmande..Hur.kan.människor.leva.här?.Hur.fungerar.denna.stad?.Jag.sitter.tyst.i.bilen.och.bara.tittar,.det.finns.inga.ord.att.säga.

Lisa ErnstssonBarnsjuksköterska

BVC Humlan, Amadeuskliniken

Halmstad ochPAMPERs Stipendiat

Utata Mbekwenipappa i mbekweni, sydafrika

Stolt pappa med sin son på pysseldagen

Sydafrikansk skymning


Fattigdom,. arbetslöshet,. smuts,. sjukdomar. och. till.stor.del.avsaknad.av.elektricitet,.kranvatten.och.avlopp..Mbekweni.är.som.en.stad.med.gator,.små.butiker,.kyrkor,.verkstäder,.skolor.och.vårdcentraler..Många.är.arbetslö-sa..De.som.har.arbete.får.dagligen.gå.långa.sträckor.till.sina.arbeten.som.ligger.utanför.kåkstaden..Under.vin-säsongen.kommer.lastbilar.och.plockar.upp.människor.som.ska.arbeta.på.vingårdarna.från.kl..07:00-17:00..Det.finns.förskolor.för.barnen,.ibland.inhysta.i.en.container.utan.leksaker.eller.pedagogik,.men.också.väl.fungerade.och.bra.förskolor..Det.är.skolplikt.i.Sydafrika.men.alla.har.inte.råd.att.gå.i.skolan..I.mycket.fattiga.områden.är.skolavgiften.avgiftsfri.men.eftersom.alla.barn.måste.ha.skoluniform,.köpa.eget.skolmaterial.och.ta.med.egen.skolmat.kan.ändå. inte.alla.gå. i. skolan..Många.mam-mor. är. arbetslösa. och. ensamstående. med. flera. barn..Många.barn.bor.hos.sin.mormor/farmor.eller.moster.då.föräldrarna.är.döda.eller.har. försvunnit. till.någon.annan.stad..Det.är.ovanligt.att.papporna.tar.hand.om.sina.barn..Många.barn.är.rädda.för.män.då.många.män.är.våldsamma,.alkoholpåverkade.och.skrämmande.för.barnen..Det.är.inte.ovanligt.med.våldtäkter.eller.incest..Unga.pojkar.växer.upp.utan.goda.manliga. förebilder.och.går.sedan.i.samma.fotspår...

I.den.lilla.kyrkan.vid.Chris.Hani.Sqare.i.Mbekweni.arbetar.Mqokeleli..Jag.hade.stora.förväntningar.och.var.så.otroligt.glad.att.äntligen.få.möta.”mina”.pappor/män.på.riktigt!.De.hade.bjudit.in.mig.till.en.kvällsföreläsning.för.att.arbeta.med.en.workshop..Traditionen.är.ofta.att.föreläsningar/möten.startar.med.sång.och.musik.och.denna.kväll.sjöng.en.fantastiskt.ungdomskör.som.fick.hela.taket.att.gunga..Det.var.så.häftigt.och.starkt.att.jag.

nästan.fick.nypa.mig.själv.för.att.förstå.att.jag.verkligen.var.där!.

Jag.hade.förberett.en.power.point.föreläsning.med.material.om.varför.en.pappa/man.är.viktig.för.barn.och.jag.ville.att.männen.skulle.hitta.känslan.när.de.själva.var.små.pojkar.och.hur.det.kändes.då?.Hur.kändes.det.att.vara.rädd,.vem.tröstade.dem,.fanns.det.några.positiva.manliga.förebilder.runt.dem.under.barndomen?.Alla.män.fick.fundera.en.stund.och.skriva.på.post-it.lappar.vem. som. var. deras. manliga. förebild. och. vilka. egen-skaper.de.tyckte.att.en.manlig.förebild.ska.ha..När.alla.skrivit.klart,.klistrades.alla.lappar.upp.på.en.vägg.så.alla.kunde.läsa.varandras.ord..Någon.skrev.att.Nelson.Man-dela.var.deras.förebild.för.han.hade.egenskapen.att.göra.människor.fria..Någon.annan.skrev.att.hans.farbror.var.hans.förebild.för.han.hade.visat.respekt.och.kärlek..Vi.talade.också.om.hur.viktigt.det.är.för.pappan/mannen.att.våga.vara.pappa.och.våga.känna.och.visa.kärlek.till.sitt/sina.barn..Ju.mer.känslor.och.engagemang.man.ger.till.sitt.barn,.desto.mer.tar.man.ansvar.för.det.och.läm-nar.det.inte..Vi.arbetade.också.med.en.”case.study”.som.handlade.om.en.ung.pojke.i.en.kåkstad.och.hur.han.först.blev.sviken.av.sin.far.och.sedan.sin.styvfar,.och.hur.han.sedan.hamnade.snett..Det.skapade.livliga.och.fruktsamma.diskussioner..

En.av.männen.som.var.med.den.kvällen.var.Mqo-kelelis. svärson.. När. Mqokelelis. dotter. och. svärson.skulle. föda. sitt. barn. så. berättade. Mqokeleli. för. dem.hur.svenska.par.tillsammans.åker.till.BB.och.mannen.alltid.är.med.sin.kvinna.vid.förlossning..I.Mbekweni.är.detta.helt.otänkbart.–. inga.män.på. förlossningen!.Men,.dottern.och.svärsonen.vågade.trotsa.traditionen.

Beställ gratis- prover

och ladda nedboken “Magnus kissar i sängen”

på drynites.se

En g

od nattsömn

m

ed DryNites

®

med DryNite

s®

En g

od nattsöm

n 90cm

SängvätningSängvätning är i de allra fl esta fall fysiskt betingad och beror på minskad produktion av det hormon som styr urinproduktionen eller att blåsan är för liten i förhål-lande till barnets ålder.

De fl esta barn växer ifrån sängvätning i puberteten, men sängvätning kan behandlas innan dess. Innan rätt behandling har hittats och för att undvika besvär och pinsamma situationer i barnets vardag, kan DryNites® nattbyxa och BedMats (engångsunderlag) vara till stor hjälp.

”Det kan ta lite tid från det att barnet kommer i kontakt med behandlingssystemet till dess att behandlingen verkar ordentligt. Under tiden är det viktigt med bra hjälpmedel för att lättare klara av vardagen, exempel-vis nattblöjor”, säger Søren Rittig, överläkare på Skejby sjukhus i Danmark.

Goda råd • Prata med din läkare och ta reda på varför barnet kissar i sängen på nätterna. Sängvätning kan behandlas.• Tala med barnet om de nattliga olyckorna och förklara att det inte är barnets fel.

Hjälp till stora barn som kissar i sängen

DryNites® fi nns i din lokala matbutik på blöjavdelningen.

• Prata med din läkare och ta reda på varför barnet kissar i sängen på nätterna. Sängvätning kan behandlas. kissar i sängen på nätterna. Sängvätning kan behandlas.• Tala med barnet om de nattliga olyckorna och förklara

DryNites® NattbyxorDiskreta och högabsorberande underbyxor som liknar vanliga underbyxor. De är speciellt utvecklade för stora barn och kan bäras under vanlig pyjamas eller nattlinne. När ditt barn ska sova över hos kompisa kan DryNites® läggas i en påse i botten av sovsäcken. På så sätt kan ditt barn snabbt och diskret ta dem av och på.

DryNites® Pyjama Pants fi nns i två storlekar i en modell för fl ickor och en för pojkar:

• 4-7 år (17-30 kg)• 8-15 år (27-57 kg)

DryNites® BedMats engångsunderlagAbsorberande engångsunderlag som håller madrassen torr när olyckan är framme. Det underlättar för alla som kissar i sängen och är speciellt utvecklat med hänsyn till hög absorption, skydd och diskretion.

BedMats passar även som komplement till små blöjbarn i vagn, vid vuxeninkontinens och menstruation.

6013-Drynites(220x307mm)_SE.indd 1 24/01/11 08.46

Alla pysseldags- barn och pappor samlade framför kyrkan


och.ville.att.pappan.skulle.få.starka.band.till.sitt.barn..Lille.gossen.Sisu. föddes.med.sin.pappa.närvarande.tack.vare.pappagruppens.stöd.och.kunskap!.En.annan.man.kom.till.oss.och.berättade.att.hans.liv.hade.för-ändrats.efter.att.han.börjat.i.pappagruppen..Pappan.hade.börjat.ta.ansvar.för.sin.son.som.hade.det.stru-ligt.i.skolan.och.han.hade.börjat.hjälpa.honom.med.

läxorna.och.stötta.honom.i. hans. vardag.. Han. hade.också.börjat.laga.mat.och.ta. mer. ansvar. hemma,.vilket.frun.tyckte.var.fan-tastiskt..Mannen,.som.är.arbetslös,. tyckte. att. hans.liv. hade. fått. en. mening.och. att. han. nu. hade. en.uppgift.

Vi.hade.även.planerat.för.en.pysseldag.för.pap-porna. och. deras. barn..Birgitta,.som.är.rektor.på.en.förskola.i.Varberg,.och.jag. hade. samlat. in. mas-

sor.av.material.i.form.av.kottar,.knappar,.piprensare,.ballonger,.kräpp-papper,.färgpennor,.papper,.klister,.flirtkulor,.saxar,.etc..Vi.bjöd.in.till.en.”Arts.&.Crafts.Day”. på. en. lördageftermiddag. i. Mqokelelis. kyrka..Kyrkan.fylldes.av.barn.och.män..Först.var.barnen.lite.avvaktande.till.att.pyssla,.så.här.mycket.pysselmate-rial.hade.de.aldrig. sett.. Speciellt. fascinerade.var.de.av.piprensarna.som.fick.gå.under.benämningen.”silly.things”!.Birgitta.och.jag.började.pyssla.lite.för.att.visa.barnen.och.snabbt.förstod.de.att.de.fick.skapa.fritt.med.allt.material.som.vi.dukat.upp..Det.blev.en.underbar.eftermiddag.med.skratt,. fantasier,.glädje,.samarbete.och.stolthet..Alla.ville.visa.sina.alster.och.alla.barn.ville.bli.fotade.med.sina.piprensar-glasögon,.ballong-hårband,.teckningar,.flirtkuleskapelser.och.papporna.ställde.sig.stolt.bredvid..En.pappa.kom.fram.till.mig.och.sa.att.han.ville.säga.ett.par.ord.på.sitt.språk.Xhosa.men.han.skulle.översätta.till.engelska..Men.för.att.han.skulle.få.fram.känslan.från.sitt.hjärta.ville.han.först.be-rätta.det.på.Xhosa..Han.höll.i.min.hand.och.sa:.”I want to thank you from the bottom of my African heart for

making this day so special for me and for my children”..Det.var.bland.de.finaste.ord.jag.någonsin.har.hört!

.Sizwe.är.en.man.i.30-årsåldern..Han.är.gift.men.har.ännu.inga.barn..Han.är.medlem.i.MPCC.och.varje.lördag.tar.han.med.sig.alla.sina.grannbarn.till.bibliote-ket.för.att.läsa.böcker.för.de.små.och.hjälpa.de.större.med.sina.läxor..Sizwe.är.ännu.ett.exempel.på.en.god.manlig. förebild. tack.vare.hans.engagemang. i.papp-agruppen..Sizwe.hade.många.barn.med.sig.till.pyssel-dagen.och.han.var.så.glad.att.kunna.vara.tillsammans.med.barnen.och.se.deras.glädje..När.pysseldagen.led.mot.sitt.slut.fick.barnen.sätta.upp.teckningar.på.väg-gen.och.ställa.ut.sina.alster.på.borden..På.söndagen.var.det. sedvanlig.gudstjänst.och.därefter.vernissage.där.alla.medlemmar.i.kyrkan.kunde.se.de.färglada.och.fantasifulla.konstverken..

Mitt.hjärta.var.alldels.varmt.när.vi.gick.ut.på.ga-tan.i.sommarkvällen.för.att.ta.ett.gruppfoto..Det.var.en.färgglad.gatubild.när.barnen.gick.hem.med.sina.ballong-hårband,. piprensar-glasögon,. konstverk. av.kottar.och.flirtkulor.och.glada.ansikten..För.de.flesta.av.barnen.var.detta.en.mycket.annorlunda.dag..Att.tillsammans.med.sina.pappor.eller.andra.goda.manli-ga.förebilder.spendera.en.eftermiddag.med.att.pyssla,.leka.och.känna.sig.trygga..Många.av.barnen.kom.fram.till.mig.och.tackade.och.kramade..Barnen.hade.trasiga.kläder,.de.var.smala.och.skraniga,.smutsiga.och.illa-luktande.men.alla.log.med.sina.vackra.bruna.ögon..Behöver.jag.säga.hur.det.gick.rakt.in.i.en.barnsjukskö-terskas.hjärta.och.själ?.

Sista.dagen.i.Mbekweni.ser.jag.kåkstaden.med.helt.andra. ögon.. Trots. allt. elände. i. Mbekweni. finns. det.mycket.positivt.och.det.finns.en.framtidstro..Pappa-gruppens. män. fortsätter. vara. goda. förebilder. och.genom. kunskap. och. mod. påverkar. de. unga. pojkar.och.flickor..Jag.mötte.en.ung.kvinna.som.sa:.”Jag.är.så.otroligt.glad.att.jag.bor.i.Mbekweni.i.ett.bra.skjul..Här.har.jag.min.familj.och.mina.vänner,.jag.har.allt..Jag.är.lyckligt.lottad”!.

Stort tack till Pampers som gav mig mitt stipendium! Jag känner mig så oerhört lyckligt lottad som fått möj-ligheten att möta och utbyta erfarenheter med männis-korna i Mbekweni!

Läs gärna vår blogg om fortsatt arbete: www.syda-frikaprojektet.blogg.se

Mqokeleli med sin fru och svärson


Tema / ätproblem

Nutritionsteamet på Drottning Silvi-as.barn-.och.ungdomssjukhus.består.av.gastroenterolog,.sjuksköterska,.barnskö-

terska,.dietist,.logoped,.kurator.och.psykolog..Tea-met.tar.emot.vårdbegäran.på.barn.i.åldrarna.0-18.år. med. frågeställningar. kring. nutrition. I. detta.team.arbetar.jag.som.nutritionssjuksköterska

Nutritionsstöd.via.gastrostomi.kan.behövas.un-der.kortare.eller. längre.perioder.och.brukar.i.de.flesta.fall,.då.det.är.möjligt.för.barnet,.kombineras.med.eget.ätande.via.munnen..Det.primära.motivet.för.behandling.med.gastrostomi/sond.är.att.bar-nets.viktutveckling.och.tillväxt.skall.säkras..

Gastrostomi. som. behandlingsmetod. av. barn.med.nutritionssvårigheter.har.ökat.av.flera.olika.skäl:

•.ny.operationsmetod•.ökat.antal.för.tidigt.föd-

da.barn.som.överlever•. barn. med. svåra. hjärtfel.

som.nu.kan.opereras•.ökad.observans.vad.gäl-

ler.malnutrition.vid.kro-niska. sjukdomstillstånd.t.ex.. epilepsi,. cerebral.pares.samt.barn.med.on-kologiska.sjukdomar

Under.åren.har.jag.och.lo-gopeden. Marie Börjesson haft. upplevelsen. att. anta-let.barn.med.gastrostomier.ökat..För.att.undersöka.hur.det.verkligen.ser.ut.sökte.vi.

En kartläggning av barn som fått en gastrostomi i Västra Götalandsregionen

och.fick.fondmedel.för.att.göra.en.kartläggning.gäl-lande.detta..

Kartläggningen.genomfördes.som.en.retrospek-tiv.genomgång.av.journaler.på.de.sjukhus.i.Västra.Götaland. som. genomfört. gastrostomioperationer.under.åren.2004-2008..Vi.valde.dessa.år.på.grund.av.att..datajournalen.då.var.införd.vilket.underlättade.hanteringen.av.journalen...Sjukhusen.var.Drottning.Silvias.barn-.och.ungdomsjukhus.(DSBUS),.Kärn-sjukhuset. i. Skövde. (KSS). samt. Norra. Älvsborgs.länssjukhus.(NÄL)..

SyfteDet. övergripande. syftet. med. studien. var. en. kart-läggning.av.samtliga.barn.som.fått.gastrostomi.in-

om.Västra.Götalandsregi-onen. (VGR). under. peri-oden.1.januari.2004.–.31.december.2008

ResultatsammanfattningUnder.åren.2004-2008.ha-de.totalt.311.patienter.ge-nomgått.gastrostomi.ope-rationer. inom. VG-regio-nen.. Antalet. ingrepp. to-talt.var.495.varav.295.var.ingrepp.för.PEG.och.210.ingrepp.för.byte.till.knapp..Majoriteten. av. barnen.som. fått. gastrostomi. var.0-2.år.(54%).och.48%.var.pojkar.och.52.%.flickor..

Carin JonassonBarnsjuksköterska/

Nutritionsjuksköterska Avd 334

Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus

[email protected]

Fakta: PEGEn PEG (Percutan Endoskopisk Gastrostomi) är en kateter som går genom bukväggen direkt in i magsäcken. En PEG ges till barn som av olika anledningar inte kan äta och dricka på vanligt vis. (PEG är egentligen metoden för att lägga in en slang i magsäcken.) Efter cirka 2-3 månader, när stomikanalen har läkts, kan en gastrostomi/ballongkateter ersätta en PEG om den av någon anledning måste bytas eller har åkt ut.

Ballongkatetern sätts i en redan befintlig kanal. Den har en ballong (kuff) som fylls med vatten som håller den på plats i magsäcken och på utsidan av magen sitter en justerbar stopplatta som ligger an mot magen. En ”knapp” är en liten gastrostomiport. Den kan ersätta en PEG eller en ballongkateter efter att stomikanalen har läkts efter cirka 2-3 månader. Den sätts i en redan befintlig kanal. Knappen har en ballong (kuff) som fylls med vatten, som håller den på plats. Denna port gör det möjligt att tillföra kroppen den näring, lä-kemedel och vätskemängd som är nödvändig.

PEG-slangar(Foto: Resenius)


Tema / ätproblem

87% av ingreppen genomfördes på DSBUS, 12% på KSS och 1 % på NÄL. 20 % av alla patienter som genomgått PEG-ingrepp kom från landsting utanför VGR-regionen.

2%

Antal ingrepp för peg/knapp inom VGR 2004-2008

Totalt 495 ingrepp

Ålder vid gastrostomi-ingrepp per diagnosgrupp

Fördelning gastrostomier per diagnos Nutritionssätt före gastronomi

Orsak till avslut. Alla diagnosgrupper.

Fördelning antal patienter VGR/övriga landet

210285

62

249

12% 22%

10%

8%48%50%

45%

5%

Av 311 patienter avslutades 89 och 222 var fortfarande bero-ende av sin gastrostomi. 60 patienter avslutades i och med att de äter per os och 29 hade avlidit

Majoriteten barn som får gastrostomi är mellan 0-2 år (54 %)

Bild 4. De fyra största diagnosgrupper-na som fått gastrostomi är barn inom neurologi, onkologi, cardiologi samt barnkirurgi (barn med missbildningar).

Bild 5. 50 % av barnen åt per os innan de fick en gastrostomi och 45 % sondmatades (5 % osäkra data)

PEG-slangar

Kartläggningens resultat


Tema / ätproblem

ReflektionVår.tidigare.upplevelse.var.att.ingreppen.ökat..Detta.är.en.sanning.med.modifika-tion..Under.perioden.2004-2008.är.det.in-te.någon.större.ökning.gällande.antal.in-grepp/år..

Kartläggningen.har.gett.oss.en.detalje-rad.beskrivning.av.hur.det.ser.ut.i.Västra.Götalandsregionen.

Vi.kan.nu.se.vilka.grupper.som.domi-nerar,. fördelning. mellan. könen,. barnens.ålder,. hur. länge. barnen. sondmatades.innan. ingreppet. samt. hur. många. gast-rostomier.som.avslutades.och.orsaken.till.avslutet.

De. rekommendationer. som. nu. råder.innebär.att.enteral.nutrition.via.nasogast-risk.sond.inte.skall.pågå.mer.än.3.månader..Praxis.idag.är.att.man.tidigt.tar.upp.pro-blematiken.och.börjar.föra.en.diskussion.med. föräldrarna. gällande. gastrostomi..Föräldrarnas. förhoppning. är. att. barnet.skall.försörja.sig.per.os..Processen.för.ac-

ceptans.av.att.barnet.inte.kan.försörja.sig.per.os.under.lång.tid.framöver.kan.ta.tid..Det.är.därför.viktigt.att.information.kring.gastrostomi. tas. upp. redan. på. ett. tidigt.stadium.Vid.start.av.enteral.nutrition.bör.även.en.plan.för.avveckling.finnas.för.de.

barn.som.förväntas.kunna.äta.per.os.I.en.studie.av.Åvitsland.et.al..(2006).från.

Rikshospitalet.i.Oslo.har.man.rapporterat.föräldrars.upplevelser.gällande.gastrosto-mier..Resultaten.visar.att.föräldrarna.upp-lever.att.gastrostomin.är.till.stor.hjälp.för.både.föräldrar.och.barn.trots.stomarelate-rade.problem..Föräldrarna.beskriver.också.positiva.upplevelser.genom.reducerad.oro.samt.tidsaspekten.gällande.matningen.

Rapporten.i.sin.helhet.kan.nås.genom.att.googla.på.”Kartläggning.av.barn.med.gastrostomi”. eller. läsas. på. www.fou.nu/info/dir/document/23291/Slutlig_slutrap-port.pdf

ReferenserÅvitsland. T. L.,. Kristensen. C.,. Emblem. R.,. Ve-enstra.M.,.Mala.T..&.Bjørnland.K..(2006)..Percu-taneous.endoscopic.gastrostomy.in.children:.a.safe.technique.with.major.symptom.relief.and.high.pa-rental.satisfaction..Journal of Pediatric Gastroente-rology & Nutrition..43,.5(624-628).

Gastrostomiport (knapp) med låg profil

(Foto: Mini-one)

Söksenast

15april

Den enkla hjälpen för småbarn med kolik och andra gasrelaterade besvär.

Läs mer på www.windi.nu

Gaslarm!

En del barn skriker mer än andra. Ofta beror det på att barnet har för mycket gaser i magen. Nu finns det ett enkelt sätt att hjälpa barnet. Pysventilen Windi befriar barnet från gaserna på ett enkelt, skonsamt och ofarligt sätt. Windi är godkänd av Läkemedelsverket.


Familjeterapi mest effektivt

Tema / ätproblem

Cecelia Eriksson berättar att.det.är.van-ligast.att.en.förälder.eller.skolsköterska.lar-mar,

–.Om.viktkurvan.ger.skäl.till.oro.har.sköterskan.ett.samtal.med.flickan.tillsammans.med.föräldrarna,.som.sedan.kan.resultera.i.bedömningen.att.de.behö-ver.kontakta.oss.

Det. är. nästan. alltid. frågan. om. en.flicka.–.endast.10%.är.pojkar..Cecelia.menar.att.siffran.är.ännu.lägre.hos.dem.på. ätstörningsenheten.. Åldersspannet.ligger.mellan.13.och.30.år,.men. i. all-mänhet.drabbas.unga.i.yngre.tonåren.

–.Vi.har.fått.uppgifter.som.visar.att.barn.som.ännu.inte.kommit.i.puberte-ten.har.börjat.få.anorexi.

Anorexia.nervosa.är.den.vanligaste.ätstörningen. bland. just. yngre. tonår-ingar,.men.överlag.är.den.mest.ovanlig..I.övrigt. talar.man.om.bulimia.nervosa.och.hetsät-ningsstörning. som. handlar. om. att. tvångsmässigt.konsumera.stora.mänger.mat..I.den.senare.varianten.kräks.man.inte.upp.maten.igen,.varför.man.vanligvis.utvecklar.kraftig.övervikt.

–.Den.allra.vanligaste.formen.är.ätstörning.UNS.(utan.närmare.specifikation),.där.inte.alla.kriterier.för.anorexia.är.uppfyllda,.som.t.ex.utebliven.mens.

När.det.gäller.ätstörningsbehandling.hos.barn.så.är.det.BUP-mottagningarna.som.har.ansvaret..Här.

råder.oftast. en.18-års.gräns,.men.på.en.del. ställen.som.t.ex.i.Linköping.och.Göteborg,.är.istället..25.år.det.avvgränsande.åldresstrecket..Detta.för.att.en.så.stor.andel.av.de.som.drabbas.av.ätstörningar.är.om-kring.18.år.då.de.insjuknar,.och.det.är.inte.särskilt.lämpligt.att.behöva.byta.till.vuxenpsykiatrin.mitt.i.en.

behandling.–.När.en.flicka.med.misstänkt.ano-

rexi.kommer.till.oss.inleder.vi.med.ett.bedömningssamtal. vilket. innebär. en.en.grundlig.utredning,. fortsätter.Ce-celia..Hur.ser.förhållandet.till.mat,.vikt.och.den.egna.kroppen.ut?.Vad.har.man.för.måltidssituationen?.Hur.är.det.all-männa.välbefinnandet?.etc..

Cecelia.menar.att. inbromsning.av.viktnedång.har.prioritet.1..I.synnerhet.om.BMI.är.väldigt.lågt..Får.man.inte.upp.detta.värde.så.fungerar.inte.hjär-

nan.särskilt.bra.och.då.inte.heller.vidare.terapi..Fokus.hamnar.därför.inledningsvis.på.somatiska.kontroller.och.kostöversyn..Inte.sällan.kan.näringsdrycker.vara.nödvändiga.

TeamworkPå. Cecelias. ätstörningsenhet. arbetar. man. i. ett. väl.fungerande.team.som.omfattar.en.rad.professioner:.Läkaren.är.medicinskt.ansvarig..Sjuksköterskan.hål-ler.i.somatiska.och.medicinska.uppföljningar;.regel-

Problem med ätstörningar bland unga ökar i Sverige, liksom rapporteringen i media. Det är dock svårt att ge ett

entydigt svar på varför. Ökad otrygghet och press kan vara en pusselbit. En annan är att vi har fått sjukvård som

bättre kan identifiera sjukdomen. Dietist Cecelia Eriksson, Ätstörningsenheten på Länspsykiatrin i Östergötland, har

under många år uteslutande arbetat med unga som har ätstörningar. Hon berättar här om sjukdomen och om den

roll som barnsjuksköterskan kan spela när det gäller tidig upptäckt.

Behandling av ätstörningar

Magnus ForslinBarnbladet

[email protected]

Leg dietist Cecelia Eriksson


Tema / ätproblem

bundna.puls-.och.viktkontroller,.lab-prover.är.som.sagt.mycket.viktiga..Den.psykologiska.aspekten.av.ätstörningen.behandlas.av.kurator,.psykolog.eller.le-gitimerad.psykoterapeut..

–.Sjukgymnasten.arbetar.med.kroppskännedom,.berättar.Cecelia..Patienten.har. i.allmänhet.en.skev.bild.av.sin.egen.kropp..Men.man.arbetar.också.med.avslappning. och. stresshantering.. På. vissa. ställen.i. landet.t.ex.i.Motala.ingår.även.en.arbetsterapeut,.men.det.är.inte.så.vanligt.på.öppenvårdsteamen..Ar-betsterpeuten. arbetar. för. att. patienten. ska. fungera.i.de.aktiviteter.som.den.vill,.bör.och.måste.fungera.i.för.att.ha.ett.för.patienten.meningsfullt.liv..Det.är.mycket.vanligt.att.de.här.flickorna.isolerar.sig.med.sin.sjukdom.

När. Cecelia. träffar. patienterna. handlar. det. om.nutritionsbehandling:. Hon. gör. kostanamnes,. kon-trollerar.måltidsordning,.livsmedelval,.portionsstor-lekar,.och.gör.en.statusbedömning.utifrån.det..

–.När.jag.har.fakta.ser.jag.vad.det.finns.att.arbeta.med.och.vilka.förändringar.som.behöver.göras..Det.ger.mig.ledtrådarna.till.hur.jag.bäst.stöttar.och.mo-tiverar..Gemensamt.för.i.stort.sett.alla.fall.är.att.det.handlar.om.att.göra.små.förändringar,.ett.steg.i.taget.

MultifamiljeterapiI.Östergötland.använder.man.sig.av.ett.relativt.nytt.terapikoncept.som.tagits.fram.i.Tyskland.och.Eng-land,.och.som.har.utvecklats.till.att.bli.en.dokumen-terat.mycket.framgångsrik.metod.

–.Vi.arbetar.med.4-6.familjer.som.träffas.samti-digt. under. 12. intensiva. heldagar,. fördelade. på. två.terminer..Det.första.terapitillfället.är.fyra.dagar.

Cecelia.menar.att.den.här. formen.av. terapi.har.flera.fördelar..Sjukdomen.drabbar.inte.bara.patien-ten,.utan.hela.familjen..Att.få.dela.erfarenheter,.tips.och.upplevelsen.av.att.inte.vara.ensam.som.sjuk,.för-älder.eller.syskon.i.sin.situation,.vilken.ofta.uppfattas.som.stigmatiserande,.är.mycket.uppskattat..Och.inte.minst.effektivt.som.terapiform.

–.Annars.är.detta.med.fullständigt.tillfrisknande.svårt,. berättar. Cecelia.. Man. uppskattar. att. 50%. av.alla.som.insjuknat.i.en.ätstörning,.blir.friska..Ju.lägre.ålder,. eller. tidigare.upptäckt,.desto.bättre.prognos..Men.här.finns.grader..En.anorexi.kan.övergå.till.en.lätt.UNS..Man.kan.ta.sig.ur.svälten,.men.en.psykia-trisk.diagnos.kan.kvarstå.och.återfall.är.vanliga..

Barnsjuksköterskans rollCecelia.menar.att.barnsjuksköterskan.är.viktig.när.det. gäller. tidig. upptäckt.. De. som. arbetar. på. barn-mottagningar. kan. vara. uppmärksamma. på. flickor.som.kommer.med.låga.blodvärden,.är.bleka.eller.har.svimmat.i.skolan.

–.Det.är.bra.att.alltid.ha.detta.med.ätstörning. i.

bakhuvudet..När.unga.är.sjuka.söker.man.inte.till.psy-kiatrin.i.första.hand,.och.inte.sällan.kan.det.vara.en.ätstörning.som.spökar.bakom.t.ex.magbesvär.

När.det.gäller.MVC.och.BVC.skall.man.vara.med-veten.om.att.blivande.och.nyblivna.mammor.tillhör.riskgruppen,.varför.Cecelia.vill.slå.ett.slag.för.nätver-ket.GRÄS.(Graviditet.och.Ätstörningar).som.består.av. forskare.och.behandlare. inom.Svenska.Anorexi-.och.Bulimisällskapet.

–.Har.man.haft.en.tidigare.ätstörning.och.ett.kom-plicerat.förhållande.till.sin.kropp,.finns.det.en.risk.att.sjukdom.triggas.i.gång.under.graviditeten,.men.också.efteråt,.då.man.kanske.väldigt.snabbt.vill.gå.ned.i.vikt.igen.

Eftersom.mamman.kan.uppleva.en.väldig.skam.el-ler.skuld.för.att.vara.sjuk.och.samtidigt.känna.ett.stort.ansvar.för.sitt.barn,.kan.det.vara.svårt.för.henne.att.söka.hjälp.själv,.och.då.är.det.bra.om.man.på.MVC-.och.BVC-mottagningarna.är.medveten.om.detta.som.en.potentiell.risk.

Mer.information.om.GRÄS.finns.på:.www.atstor-ningar.se

En poster som använts av Anorexi/Bu-limi-Kontakt. ABK är en ideell förening med syfte att sprida information och genomföra aktiviteter för att:

* stödja personer med ätstörningar och deras anhöriga* arbeta förebyggande inom området* påverka för bättre vård

De som arbetar i föreningen har själva haft eller känt någon med ätstörningar. Föreningen har inget kommersiellt syfte, utan vill bara fylla det behov som de själva hade och som de saknade när de behövde det som mest.

Mer information finns på www.abkontakt.se


Tema / ätproblem

Magnus ForslinBarnbladet

[email protected]

Det började egentligen långt.innan.Anna.fick.sin.kliniska.diagnos..Sjukdomen.hade.utvecklats.gradvis..I.små.steg..Från.farbro-

derns.övergrepp.då.hon.var.nio,.till.att.hon.var.17.år.och.blev.tvångsintagen.på.psykakuten.

–.Min.mamma.hade.under.lång.tid.misstänkt.att.det.var.något.som.inte.stämde,.berättar.Anna..Hon.hörde. sig. för.hos.mina.kompisar.och.deras. föräld-rar,.men.jag.hade.sagt.åt.dem.att.inte.säga.något.som.kunde.oroa.henne..De.höll.vad.de.lovade,.men.ångrar.det.idag.

Annas. mått. och. steg.tyder.på.att.hon.hade.in-sikt.om.att.det.förelåg.en.obalans. mellan. hennes.beteende. och. vad. som.uppfattades.som.normalt.

–. Ja,. jag. var. medve-ten. om. vad. jag. gjorde,.men. de. allvarliga. konse-kvenserna.som.jag.skulle.kunna.drabbas.av.höll.jag.ifrån.mig.. I.åttan,.minns.jag,. redogjorde. vår. lä-rare. för. statistiska. utfall.av.olika.sjukdomar:.”Två av er i klassen kommer att drabbas av cancer. En av er kommer att ha ätstör-ningar, osv”..Och.jag.hop-pades.att.det.var.jag.som.skulle. bli. den. som. fick.ätstörningar..

”Jag ville bara bli liten igen”100.000 svenskar beräknas ha någon form av ätstörning. 10% av dessa uppskattas uppfylla kriterierna för diagnosen

anorexia nervosa. Vi träffar Anna som idag är frisk men som under många år bar på sjukdomen. Hon delar här med

sig av sin historia, och ger oss ett patientperspektiv på sin diagnos.

Anna.menar.att.hon.så.vantrivdes.med.sig.själv,.hon.saknade.riktiga.kamrater,.och.hon.bar.på.en.kon-stant.känsla.av.osäkerhet..Hon.ville.bara.hitta.tillbaka.till.tryggheten.hon.hade.som.barn..Som.barn.innan.den.där.kvällen.

–.Jag.ville.bara.bli.smal,.säger.hon..Nej,.”smal”.det.är.fel.ord..Jag.ville.bara.bli.liten.igen.

Åtta år på sjukhusDans. bedöms. som. en. riskfaktor. vad. gäller. ätstör-

ningar,.men.Anna.älskar.att. dansa. och. hon. gick.vid. tiden. för. sitt. insjuk-nande.på.balett..Där.ha-de.man,. liksom.i.skolan,.börjat. uppmärksamma.att. allt. inte. stod. rätt. till..Hon. skickades. till. Barn-.och. ungdomspsykiatrin,.där. hon. besökte. öppen-vården. en. gång. i. vecka..Dessvärre.tog.de.inte.An-nas. tillstånd. på. särskilt.stort.allvar:

–.Jag.hade.då.ännu.inte.tappat.så.mycket.vikt,.be-rättar.hon..”Du är väl inte så sjuk, det verkar inte så farligt”. BUP:s. överslät-ning.sporrade.mig.istället.ytterligare:.”Nu måste jag verkligen gå ned i vikt!”

Några.månader.innan.

Anna berättar om sin anorexi:

Personen på bilden är inte knuten till artikeln


hon.fyllde.18.höll.det.inte.längre..Anna.kollapsade.och.blev.inlagd.akut..Sedan.följer.en.period.om.åtta.år. på. sjukhus. med. kortare. perioder. av. försöksut-skrivning..Hon.fick.dansförbud,.och.i.tre.omgångar.försökte.hon.fortsätta.sin.gymnasieutbildning,.men.tvingades.avbryta.varje.gång.

En.stor.nackdel.var.att.hon.fyllde.18.i.början.av.behandlingen. och. blev. därmed. flyttad. till. vuxen.psykiatrisk.vård..Detta. skiljer. sig.på.olika.platser. i.Sverige..På.vissa.ställen.behandlas.ätstörningar.alltid.inom.ramen.för.barn-.och.ungdomspsykiatrin,.efter-som.det.är.en.sjukdom.som.nästan.alltid.är.knuten.till.ungdomsåren.då.patienten.befinner.sig.i.skarven.mellan.barn.och.vuxen.

–.Det.spelar.ingen.roll.om.man.är.13.eller.25.år,.menar.Anna..Man.är.inte.vuxen.då.man.har.den.här.diagnosen..Det.tar.i.allmänhet.många.år.att.bli.bra,.och.det.kräver.mycket.terapi..Insjuknandet,.liksom.tillfrisknandet,.sker.gradvis.

Då,.när.hon.var.18,.berättade.hon.för.sina.föräld-rar.om.det.övergrepp.hon.varit.med.om.som.liten..Det.visade.sig.att.de.hade.känt.till.det..Men.fadern.hade.inte,.som.han.då.uttryckte.det,.”velat.välja.mel-lan.sin.bror.och.sin.dotter”.

Det.var.en.reaktion.som.givetvis.ytterligare.för-värrade.Annas.tilltro.till.omvärlden.och.till.hemmet,.den.plats.som.borde.utgöra.hennes.självklara.trygg-het.

–. Jag. tror. att.det. är.oerhört.vanligt. att. en. trau-matisk.händelse.ligger.till.grund.för.utvecklingen.av.ätstörningar,.fortsätter.hon..Tjejerna.vill.återigen.bli.små.och.asexuella,.de.vill.tillbaka.till.en.trygg,.för-utsägbar.värld,.utan.hot,.där.inga.killar.tittar.på.dig.

Stark och insiktsfullVägen.tillbaka.har.också.för.Anna.varit.lång..Att.jus-tera.sin.självbild.och.bygga.upp.en.bastrygghet.som.inte.rämnar.för.minsta.påfrestning.tar.tid..Och.det.finns.alltid.en.risk.att.falla.tillbaka.i.ett.självdestruk-tivt.beteendemönster,.särskilt.i.pressade.situationer.som.man.själv.inte.kan.kontrollera.

Anna.beskriver.tillfrisknandet.som.en.berg-.och.dalbana,.kantad.av.märkliga.turer.i.vårdsvängen,.bl.a.gick.hon.hos.en.dokumenterat.framgångsrik.specia-list.i.Stockholm.under.1,5.år,.men.tvingades.abrupt.avbryta.den.behandlingen.för.att.hennes.lokala.vård-givare.inte.delades.specialistens.terapeutiska.filosofi.

Men.varje.dag,.varje.år,.som.Anna.kan.lägga.sjuk-domen.bakom.sig,.stärks.självförtroende.och.själv-bild..Nu.har.det.gått.fem.år.sedan.hon.blev.utskriven.och.är.idag.en.glad,.stark.och.positiv.tjej.som.med.mognad.och.insikt.kan.tala.om.sitt.svåra.förflutna..Hon. har. två. socialt. utåtriktade. jobb,. och. arbetar.dessutom.ideellt.i.riksföreningen.mot.ätstörningar.–.Anorexi.Bulemi.Kontakt.(www.abkontakt.se)..Dan-sen,.hennes.riktigt.stora.glädje,.har.hon.också.kunnat.återuppta.

–.Jag.har.ingen.idag.och.har.heller.aldrig.haft.nå-gon. relation,. säger. hon. avslutningsvis.. Men. det. är.klart.att.jag.en.dag.också.vill.ha.en.egen.familj..Jag.skall.bara.bli.av.med.de.sista.spökena.

Utformningen skyddarden känsliga nässlemhinnan

Hygien�lter

Erbjudandet gäller t.o.m 17.4 2011 eller så länge lagret räcker.Finns i barnfackhandeln

www.careb.se • www.nasalprodukter.se

Nässug för förkylda småbarn.Barn i åldern 0-3 år kan inte snyta sig när de är förkylda. Nästäppan stör barnets sömn, födointag och familjens trivsel.Näsfrida® är en nässug som är effektiv, säker och hygienisk att använda. Näsfrida® sätts mot den näsborre som ska sugas ren, varefter man suger med den kraft som behövs för att få rent i näsan. Hygien�ltret ser till att inga bakterier eller partiklar når använ-daren. Den irriterar inte den känsliga slemhinnan.

Svensktillverkad.Används på barnsjukhus. Framtagen och utprovad av öron-näsa-halsläkare och barnläkare.Patenterad. Registrerad av Läkemedelsverket. Godkänd av FDA.

KÖP EN NÄSSUG OCH FÅ EN NÄSFRIDA NÄSSPRAY UTAN EXTRA KOSTNAD.Näsfrida Nässpray med koksaltlösning är speci-ellt framtagen för spädbarn och barn 0-3 år.

JUSTNU!


Pappornas betydelse för sina döttrars attityder till mat och ätande har inte uppmärksammats till-

räckligt. Det menar beteendevetaren Josefin Wes-terberg Jacobson som nyligen disputerat vid Uppsala universitet på en avhandling om risk- och skyddsfaktorer för utveckling av stört ätbeteende. Hon visar också att flickor som önskade att de vore smalare löpte högre risk.

Ätstörningar och fetma ökar bland ungdomar och unga vuxna och har därmed blivit en viktig hälsofrå-ga. Josefin Westerberg Jacobson har under sitt av-handlingsarbete studerat risk- och skyddsfaktorer för utveckling av ätstörningar och har bland annat publi-cerat en av avhandlingsstudierna i den vetenskapliga tidskriften European Eating Disorders Review.

Den visar att flickor i åldern 9-15 år som önskar att de vore smalare har fyra gånger högre risk att utveck-la ett stört ätbeteende sett över en femårsperiod, än de flickor som inte hade denna önskan. De bantade oftare, trodde att de skulle bli mer omtyckta om de var smalare, hoppade oftare över måltider, åt oftare frukost ensamma och hade ett högre BMI än de flick-

Pappas attityder till ätande påverkar döttrarnas

Nya perspektiv på ätstörningar

or som inte hade denna önskan. Avhandlingen visar också att andra faktorer som

ökar risken är att ha ett högre BMI än kamraterna och att visa tidiga tecken på störda attityder till mat och ätande. Dessutom hade perfektionism hos mamman och mindre trivsamma relationer i familjen betydelse.

– Vi fann att pappans attityder till mat och ätande

var en riskfaktor, något som inte uppmärksammats tillräckligt. Däremot har mammornas betydelse dis-kuterats ända sedan mitten av 1980-talet, säger Jose-fin Westerberg Jacobson.

I hennes studier hade pappans attityder till mat/ätande speciellt stor betydelse för flickor i förpuber-teten och under puberteten. Vad gäller skyddsfakto-rer betydde mer hälsosamma attityder till mat/ätan-de tillsammans med hög självkänsla, mindre grad av perfektionism liksom lågt BMI att risken för ätstör-ningar minskade. Både Josefin Westerberg Jacobsons resultat och andra studier pekar mot att regelbundna matvanor och att äta tillsammans med andra har en ”buffrande” roll mot utvecklingen av ätproblem. Pro-gram som fokuserar på att stärka självkänslan utan att fokusera på mat och vikt har visats minska kropps-missnöje och bantning för både pojkar och flickor.

– Flickor tar till sig smalhetsidealet tidigt och det är viktigt att vi förhåller oss kritiska till smalhetsidealet i vårt samhälle, särskilt i familjer och skolor, menar Jo-sefin Westerberg Jacobson.

Källa. Uppsala Universitet

Aktuella studier

De psykiska problem som tonårsflickor med ätstörningar lider av är ofta ett resultat av ät-störningen – inte orsaken till den. Sociono-

men Sanna Aila Gustafsson vid Örebro universitet hävdar att ätstörningar hos unga flickor egentligen är en rationell, om än ohälsosam, reaktion på de mot-stridiga signaler de får från omvärlden. Hennes forsk-ning bygger på uppgifter från cirka 450 tonårsflickor, både med och utan ätstörningar.

– Många som utvecklar problem kring ätande, kropp och vikt har från början en sund självkäns-la i övrigt, konstaterar Sanna Aila Gustafsson, som har skrivit en doktorsavhandling med titeln ”The Im-

portance of Being Thin” och som arbetar på Ätstör-ningsenheten på Barn- och ungdomspsykiatriska kli-niken vid Universitetssjukhuset Örebro.

– Men den negativa inställning de har till sin

kropp, förstärks så småningom till att gälla också an-dra området i livet, när ätstörningen inte leder till det resultat som de hoppats på.

Inte mer perfektionistiskaSanna Aila Gustafsson vänder sig mot den vanliga uppfattningen att ätstörningar beror på att de drab-bade flickorna är mer perfektionistiska, har större kon-trollbehov och ställer högre krav på sig själva än sina jämnåriga kamrater. Ätstörningar utvecklas inte i ett ”vakuum” utan som en reaktion på de olika förvänt-ningar och ideal runt utseende som omgivningen förmedlar, och detta är något som man därför måste ta hänsyn till i behandlingen av dessa flickor.

– Kan man verkligen säga att det är dysfunktionellt att tro att minskad kroppsvikt leder till större upp-skattning från omvärlden, med tanke på vilka kropps-

ideal som dominerar inom samhället i dag? Eller är det i själva verket en rationell reaktion utifrån den verklighet som många unga flickor lever i?

Om ätstörning i mindre grad är resultatet av per-sonlighetsfaktorer, utan snarare beror på en oförmå-ga att hantera omvärldens förväntningar, måste be-handlingen, enligt Sanna Aila Gustafsson, hjälpa flick-orna att se igenom och förhålla sig till de olika mot-stridiga förväntningar som omger dem.

– Min forskning understryker hur viktigt det är att tidigt sätta in förebyggande åtgärder för att motver-ka unga flickors missnöje med kroppen, eftersom det är en uppenbar riskfaktor för att utveckla ätstörning-ar. Undersökningen visar också att en positiv kropps-uppfattning och tillåtande attityder till ätande, kropp och vikt är en betydande skyddsfaktor.

Källa: Örebro Universitet

Jordmor i Norge?

Ring Maren Olaisen eller Svetlana Trofimova på tel. 00 47 23 29 00 00, eller skriv til [email protected]. Vi ønsker deg en herlig vår og håper å se deg i sommer!

Vi søker jordmødre til alle landets største sykehus. God lønn + tillegg, og om du jobber minimum 3 uker for oss i perioden uke 26-32, tilbyr vi garantilønn for 35.5 t/uke. Kombiner jobb med shopping, fersk sjømat og gode konserter i vår vakre hovedstad! Eller vil du nordover til et svært gjestfritt folk – og oppleve hvalsafari og midtnattsol? Kanskje drar du til Vestlandet for fantastiske naturopplevelser?

Har du 10 års erfaring, har vi jobben.

personer..Barnet.drabbas.både.direkt.och.indirekt.genom.att.hela.familjen.påverkas.emotionellt,.socialt.och.ekono-miskt.under.lång.tid...En.stor.del.av.barnets.vård.bedrivs.numera.i.familjens.hem..Det.innebär.en.stor.utmaning.för.sjukvård.och.omsorg.att.utforma.vård.som.inte.bara.fungerar.väl.i.sjukhusmiljö.utan.som.också.är.anpassad.för.den.enskilda.familjens.behov.i.sin.vardagliga.miljö.

”Belysa, påverka och utveckla”Inom. alla. de. ovan.beskrivna. områ-dena. har. barn-sjuksköterskor. och.omvårdnadsfors-kare. på. olika. sätt.en. unik. möjlighet.att.på.olika.sätt.be-lysa,. påverka. och.utveckla.. Inte. bara.hälsa. och. tillvaro.för.barn,.deras.för-äldrar.och.familjer,.utan.också.faktorer.i. samhället. som.är.

av.betydelse.för.barns.hälsa.både.nationellt.och.globalt..Både.när.det.gäller.egenvård.och.säker.vård.är.omvård-nadsåtgärder.oerhört.viktiga.och.det.är.områden.som.rör.ett.stort.antal.människor..Men.för.att.kunna.åstadkomma.en.skillnad.och. för.att.kunna.bidra. till.utveckling.och.förändring.är.det.flera.faktorer.som.är.av.betydelse..

En.av.dessa.handlar.om.att.de.personer.som.arbetar.med.barn.och.föräldrar.bör.ha.specialistutbildning..Yr-

Gäs

tskrib

enten

Gäs

tskrib

enten

Gäs

tskrib

enten

Gäs

tskrib

enten

Gäs

tskrib

enten

Hur kan barnsjuksköterskorutveckla barns hälsa?

Barns hälsa världen över.ökar.men.det.krävs.en.kraftig.global.utbyggnad.av.ett.hälsosystem.både. för. barn. och. för. mödrar. för. att. nå. FN:s.

millennium.mål.4:.att.minska.dödlighet.under.barnets.fem.första.år.med.2/3.till.år.2015..I.hela.världen.dör.år-ligen.tio.miljoner.barn.före.fem.års.ålder..De.flesta.barn.dör.pga..lunginflammation,.diarré,.malaria.och.orsaker.under.deras.nyföddhetsperiod..De.yngsta.barnen.är.de.mest. sårbara.. Nästan.alla. dessa. barn. kun-de. överleva. om. de.haft. tillgång. till. fö-rebyggande. åtgärder.t. ex. tillgång. till. rent.vatten,. näring,. vacci-nering. och. om. deras.familjer. haft. ekono-miska.förutsättningar.och.tillgång.till.enkla.behandlingar.

I.Sverige.har.barn.överlag. en. god. häl-sa.. Trots. det. vårdas.varje. år. nästan. 100.000. barn. på. sjukhus,.varav. barn. i. åldern. 0-4. år. utgör. den. största. gruppen..Personer.som.söker.vård.är. i.underläge..Grupper.med.nedsatt.autonomi.är.svagare.än.andra,.t.ex.små.barn.eller.de.som.av.andra.skäl.har.svårt.att.kommunicera..Spe-ciellt.sårbara.är.barn.med.långvarig.sjukdom.eftersom.sjukdomen. i. sig. påverkar. dem. i. ett. livsperspektiv. och.hur. de. bemöts. i. vården. påverkar. deras. autonomi. och.integritet.och.därmed.deras.utveckling.till.självständiga.

Inger HallströmProfessor i pediatrisk

omvårdnad Institutionen för hälsa, vård och

samhälle Medicinska fakulteten

Lunds universitet

Trots att barn i Sverige överlag har en god hälsa vårdas varje år nästan 100 000 barn på sjukhus.



kesskicklighet,.erfarenhet.och.sunt.förnuft.är.viktiga.aspek-ter.men.specifik.utbildning.inom.hälso-.och.sjukvård.för.barn.och.ungdomar.ger.kunskap.som.är.en.förutsättning.för. att. kunna. självständigt. bedöma,. planera,. genomföra.och.utvärdera.de.åtgärder.som.behövs.för.att.främja.barns.fysiska,. psykiska. och. sociala. hälsa.. Tillika. för. att. kunna.observera,.bedöma.och.åtgärda.komplexa.vårdbehov.hos.barn.och.ungdomar. i.olika.utvecklingsstadier..Bristen.på.specialistutbildade. barnsjuksköterskor. inom. hälso-. och.sjukvård.i.Sverige.är.därför.ett.stort.bekymmer...Föräldrar.eller.barnets.legala.vårdnadshavare.används.som.ställföre-trädare.när.deras.barn. inte.bedöms.vara.kompetent.eller.inte.har.den.legala.rätten.att.själv.fatta.ett.beslut..En.ställfö-reträdare.måste.besluta.vilket.av.tillgängliga.alternativ.som.är.till.störst.nytta.för.barnet.genom.att.väga.för-.och.nack-delar.för.barnet.i.varje.enskilt.val..Personal.som.arbetar.med.barn.har.ett.stort.ansvar.att.inte.bara.garantera.att.riktlinjer.och.rutiner.ser.till.barnets.bästa.utan.också.att.beslut.som.fattas.sker.till.barnets.bästa..Är.detta.möjligt.om.en.stor.del.av.personalen.saknar.utbildning.om.barns.utveckling,.hälsa.och.sjukdomar?.

Evidensbaserad omvårdnadEn.annan.viktig.faktor.är.sambandet.mellan.teori,.forskning.och.praktisk.verksamhet...Användning.eller.kanske.snarare.brist.på.användning.av.forskningsresultat.inom.omvårdnad.har.diskuterats.med.varierande.entusiasm.men.med.ökande.krav.på.att.omvårdnad.ska.bygga.på.vetenskap.och.beprö-vad.erfarenhet...Men.att.använda.forskningsresultat.inne-bär.mer.än..att.läsa.forskningsrapporter.och.använda.sig.av.det..Användning.av.forskningsresultat.är.en.komplex.soci-al.process.som.påverkas.av.individuella.personer.som.arbe-tar.i.vården.och.deras.praktiska.sammanhang..När.man.har.studerat.anledningar.till.varför.det.har.varit.så.svårt.att.om-sätta.resultat.från.omvårdnadsforskning.till.praktisk.verk-samhet.har.kännetecken.som.rör.individen,.organisationen.och. forskningen. diskuterats.. Möjliga. individuella. känne-tecken.hos.sjuksköterskor.har.handlat.om:

•.inställning.och.attityd.till.forskning,•.engagemang.i.forskningsaktiviteter,•.informationssökning.som.läsvanor,.användning.av.in-

formationskällor,. deltagande. i. konferenser. och. ut-bildning,

•.faktorer.som.rör.professionen.t.ex..antal.år.man.arbetat.som.sjuksköterska,.klinisk.specialitet.och.nuvarande.roll.och.position,

•.utbildning.och..andra.socioekonomiska.faktorer.t.ex..ålder,.status,. inkomst,.kön,.och. livsstil. (Erstabrooks.et.al,.2002)

Men.bortsett.från.inställning.och.attityd.till.forskning.finns.det.egentligen.inget.eller.mycket.lite.som.talar.för.att.något.av.de.andra.individuella.kännetecknen.skulle.ha.någon.på-verkan.på.hur.forskningsresultat.omsätts.i.praktiken..Ett.av-görande.kompetensområde.för.barnsjuksköterskan.är.där-

LIVOPAN®

Övervinner procedursmärta hos barn.

”Otillfredsställande lindring av smärta och obehag vidsmärtsamma medicinska ingrepp under barndomen kan fålångsiktiga negativa effekter på den framtida smärt -toleransen och smärtresponsen”—Pediatric Procedural Pain, Kelly D Young, MD, MS.

LIVOPAN® är en färdig gasblandning som består av 50%lustgas och 50% oxygen. LIVOPAN® minskar smärta ochobehag hos barn och ger dessutom betydligt lägre behandlingskostnader vid många ingrepp. Läs mer om LIVOPAN® och vårt erbjudande på www.livopan.se.

LIVOPAN® är ett läkemedel bestående av 50% lustgas och 50% oxygen för inhalation.Indikationer: LIVOPAN® är godkänt för användning för behandling av kortvariga smärt -tillstånd av mild eller måttlig intensitet där snabbt insättande och avklingande analge -tiska effekter är önskvärda. ATC-kod: N01AX63. Förvaringsföreskrift: Förvaras ej i lägretemperatur än –5 °C. Senaste översyn av produktresumé: 2010-06-16. För mer information: www.fass.se.

Besök oss gärna i vår monter på Barnveckan.

AGA Gas ABLinde Healthcare, 181 81 LidingöTel. +46 (0)8 731 10 00, www.linde-healthcare.se Linde: Living healthcare


med.förmågan.att. söka.och.an-vända.evidensbaserad.kunskap.

Organisatoriska.kännetecken.handlar.om.tid.och.resurser.för.forskning,.sjuksköterskors.infly-tande.och.auktoritet. i.organisa-tionen. och. ledarskap. och. stöd.från. personalledningen.. Kolle-gor.och.läkare.är.också.exempel.på.organisatoriska. faktorer.som.är. av. betydelse. för. sjuksköters-kors.användning.av. forsknings-resultat..För.att.möjliggöra.verk-lig. förändring. och. implemen-tering. behövs. att. forskningen.som.bedrivs.har.en.förankring.i.klinisk. verksamhet.. Det. behövs.också.att. sjuksköterskor. som.är.forskningsaktiva. har. en. posi-tion. i. vården. där. de. inte. bara.kan.påverka.utan.också.kan.fatta.beslut.. I. dagsläget. saknas. i. stor.utsträckning. karriärvägar. inom.hälso-. och. sjukvård. för. barn-sjuksköterskor. med. magister-,.master-. eller. doktorsexamen..Speciellt.om.man.vill.stanna.kvar.som.praktiskt.verksam.i.vården.och.inte.väljer.att.göra.en.admi-nistrativ.karriär..Detta.påverkar.naturligtvis.möjligheten.att.om-sätta.forskningsresultat...

Att använda forskningsresultatenSättet. som. forskningsresultat.kommuniceras.på.beskrivs. som.vanliga. hinder. för. sjuksköter-skor,. t. ex. att. forskningsresultat.inte. finns. samlade. på. ett. ställe,.slutsatser.är.oklara.eller.motstri-diga,. forskningen.är.fragmente-rad.och.att.det.saknas.replikering.av. forskningsresultat.. Vilken.forskning. bedriver. då. sjukskö-terskor?..Och.hur.kan.forskning-en.leda.fram.till.evidens.för.att.ut-veckla.omvårdnad.som.är.ända-målsenlig,.effektiv.och.säker?.

I. en. litteraturgranskning.(Mantzoukas,.2009).undersöktes.alla. forskningsartiklar. som. var.publicerade.i.de.tio.högst.rankade.omvårdnadstidskrifterna. under.

åren.2000-2006.för.att.identifiera.design,.metoder.och.område.för.forskningen..Resultatet.visade.att.de. allra. flesta. av. artiklarna. var.beskrivande.(46%),..förklarande.(27%).eller. . tolkande. (5%)..En-dast.4%.av.artiklarna.var.hypo-tes/teori.testande,.11%.var.utvär-derande,.5%..var.jämförande.och.2%. undersökte. samband.. Den.övervägande.delen.av.artiklarna.var. icke. experimentella. (39%),.medan. 13%. hade. en. . experi-mentell. ansats,. 16%. utgick. från.olika.kvalitativa.ansatser,.1%.var.aktionsforskning,.1%.fallstudier,.0.5%.metasynteser,.2%.metaana-

lyser,.5%.litteratur.granskningar.och.3%.andrahands.analyser..För.övriga.artiklar.var.inte.metoden.specificerad..De.flesta.artiklarna.behandlade. praktiska/kliniska.områden. (45%),. 26%. hälsopro-motion,.11%.profession,.8%.rör-de.utbildning,.7%.ledning/policy.och.3%.etik.mm..

Artiklar. publicerade. i. ve-tenskapliga. tidskrifter. kan. vara.underlag. för. evidens. inom. om-vårdnad.om.de.uppfyller.krav.på.giltighet.och.tillförlitlighet..Men.för. att. kunna. påverka. policy,.riktlinjer. och. vård. och. omsorg.behöver.vi.göra.fler.studier.och.

publikationer. som. innefattar.randomiserade,. kontrollerade.studier. (RCT). där. hypoteser/teorier. testas. och. systematiska.granskningar,. metasynteser. och.metaanalyser. inom. praktiskt.relevanta.områden.. .För.mig.är.omvårdnad.en.praktisk.disciplin..Sambandet.mellan.omvårdnad.i.praktisk. verksamhet. och. om-vårdnad. som. en. forskningsdis-ciplin.uppstår.när.forskningsfrå-gor.grundas.i.och.uppstår.ur.den.praktiska.vården.och.när. forsk-ningsresultat. förs. tillbaka. till.praktisk.vård.genom.utbildning,.forskningskommunikation. och.implementering.. För. att. kunna.vara.ett.bidrag.till.samhället.be-höver. omvårdnadsforskningen.vara.en.integrerad.del.av.klinisk.verksamhet. och. utbildning. och.forskningsresultaten. implemen-teras.i.verksamheten..

För. att. kunna. medverka. till.att.utveckla.hälso-.och.sjukvård.för.barn.och.ungdomar.och.de-ras.familjer.är.det.viktigt.att.fråga.dem.om.hur.de.har.det.och.be-skriva.det..Men.vi.behöver.också.utifrån. deras. upplevelser. och.synpunkter. utveckla. och. veten-skapligt.testa.och.utvärdera.vård-modeller..Under.fem.år.följde.vi.familjer.där.ett.barn.insjuknade.i. eller. föddes. med. en. långvarig.sjukdom. (cancer. (Björk,. 2008),.diabetes. (Wennik,.2007),. för. ti-dig. födsel. (Lundqvist,. 2008))...Hela. familjen. (barn,. syskon.(när. det. var. tillämpligt). inter-vjuades. och/eller. observerades.i.samband.med.barnets.födelse/insjuknande,. och. ett. och. tre. år.därefter..Resultatet.av.dessa.stu-dier. har. sedan. legat. till. grund.för. andra. studier. där. vi. utifrån.familjernas.upplevelser.och.syn-punkter.har.utvecklat.olika.mo-deller.för.vård.

Några exempelEtt. exempel. är. en. modell. för.hemsjukvård.för.barn.med.can-

Modern magnetkamera

cer.som.utvecklades.och.testades.i. en. kontrollerad. interventions-studie. vid. Rigshospitalet. i. Kö-penhamn.. Inga. incidenter. eller.komplikationer.inträffade.under.studietiden..Resultatet.visade.att.den.hembaserade.vården.under-lättade.för.familjerna.att.gå.hela.genom. barnets. sjukdom. och.behandlingstid.utan.ökade.kost-nader.. Familjens. påfrestningar.minskade,. familjen. och. barnet.kunde. upprätthålla. ett. normalt.vardagsliv.och.behovet.av.trygg-het. och. säkerhet. upprätthölls.(Hansson. et. al,).. Vårdmodellen.är.nu.implementerad.som.en.in-tegrerad.del. i.den.dagliga.verk-samheten.vid.kliniken...

Ett. annat. exempel. är. att. vi.utvecklade. en. modell. för. att.förbereda. barn. inför. magne-tisk. resonanstomografi. (MRI).(Törnqvist,. 2010).. Barn. med.hjärntumör. genomgår. ett. stort.

antal. MRI. undersökningar. un-der.sjukdoms-.och.behandlings-tid.och.sövs.oftast.inför.ingrep-pet.. Detta. leder. i. sin. tur. till. en.ökad.belastning.på.både.barnet.och. familjen.. . I.en.kontrollerad.experimentell. studie. testade. vi.en. modell. som. innehöll. olika.former. av. åldersanpassade. för-beredelser.. Resultatet. visade. att.med.hjälp.av.åldersadekvat. för-beredelse. kunde. de. flesta. barn.mellan. 3. och. 9. år. genomföra.MRI.utan.att.sövas.men.med.ac-ceptabel. bildkvalitet. och. till. en.lägre. kostnad.. Med. stöd. från.Barncancerfonden. implemen-teras. nu. nya. rutiner. Barn-. och.UngdomsSjukhuset. i. Lund.. I.ytterligare. en. annan. studie. vid.Barn-. och. UngdomsSjukhuset.i. Lund. jämförs. sjukhusbaserad.vård. och. familjevård. i. en. hem-lik.miljö.när.ett.barn.insjuknar.i.diabetes.i.en.RCT.(Tiberg.et.al)..

Samtliga.studier.har.genomförts.av. sjuksköterskor. (i. huvudsak.barnsjuksköterskor). med. en.stark.klinisk.förankring.och.där.forskningen. har. bidragit. till. att.utveckla.ändamålsenlig,.effektiv.och.säker.omvårdnad..

Allt. vad. barnsjuksköterskor.tillsammans.med.övriga.medar-betare.gör.är.av.betydelse..Kan.vi.vetenskapligt. mäta. och. förklara.det.får.det.större.betydelse..

ReferenserBjörk,.M..Living with childhood can-cer – family member´s experiences and needs..Akademisk.avhandling,.Med-icinska. fakulteten,. Lunds. universi-tet..2008.Estabrooks. CA,. Floyd. JA,. Scott-Findlay. S,. O’Leary. KA,. Gushta. M..Individual. determinants. of. research.utilization:.a.systematic.review..J Adv Nurs..2003.Sep;43(5):506-20..Hansson,.H..Kjærgaard,.H,.Schmie-gelow,. K,. Hallström,. I.. Hospital-ba-sed.home.care.for.children.with.can-cer.-.Family.members’.experiences..I.

progress.Lundqvist,. P.. Children born prema-turely – Their father´s experiences and trends in mortality and morbidity during a ten-year period..Akademisk.avhandling,. Medicinska. fakulteten,.Lunds.universitet..2009.Mantzoukas.S..The.research.eviden-ce.published.in.high.impact.nursing.journals. between. 2000. and. 2006:. a.quantitative. content. analysis.. Int J Nurs Stud.. 2009. Apr;46(4):479-89..Epub.2009.Feb.1..PMID:19187934Tiberg,. I. ,. Carlsson,. A,. Hallström,.I.. A. methodological. description. of.a. randomised. controlled. trial. com-paring. hospital. based. care. and. ca-re.given.in.a.home-like.environment.when.a.child.is.diagnosed.with.type.1.diabetes..I.progress.Törnqvist,.E..Going through magne-tic resonance imaging – patient´s ex-periences and the value of information and preparation for adults and child-ren.. Akademisk. avhandling,. Medi-cinska. fakulteten,.Lunds.universitet..2010.Wennik,.A. Living with childhood di-abetes – family experiences and long-term effects. Akademisk avhandling,.Medicinska. fakulteten,. Lunds. uni-versitet..2009.

Får du frågor om nappflaskor?

mambaby.com

Ring gärna vår sjuksköterska Carina Gunnarsson på Bambino Mam, 08-545 180 70.

Du kan även beställa kostnadsfria prover och informa-tion om våra nappflaskor på [email protected]

MAM First Bottle: gör det lätt att växla mellan flaska och bröst

Flaskans ventilerade botten fungerar enligt en unik naturlig flödesprincip och säkerställer därmed ett jämnt mjölkflöde. Resultatet är att bebisarna håller sig lugna och avslappnade när de fått mat – tack vare att de inte svalt någon luft.

INNOVATIV VENTILATION


Tema / barnkompetens

Att arbeta på en. barnavårdscentral. (BVC).innebär.att.man.arbetar.med.det.friska.barnet..Barnhälsovården.följer.barnen.tills.de.är.6.år.

och.då.skrivs.över.till.skolhälsovården..På.BVC.följer.man.barnets.tillväxt.och.utveckling.samt.ger.de.vacci-nationer.som.ingår.i.det.svenska.vaccinationsprogram-met..I.både.stort.och.smått.är.BVC-sjuksköterskan.ett.stort.stöd.för.familjen..För.att.arbeta.på.en.barnavårds-central.måste.du.vara.utbildad.distriktssköterska.eller.barnsjuksköterska.

Många.vårdcentraler. som.söker. sjuksköterskor. till.sin.BVC-verksamhet.annonserar.i.första.hand.efter.di-striktssköterskor.och.under.min.barnsjuksköterskeut-bildning.hade.vi.en.föreläsning.av.en.BVC-sjuksköterska.som.berättade.om.sitt.jobb.och.avslutade.sin.föreläsning.med.”men.ni.måste.ju.läsa.till.distriktssjuksköterska.om.ni.vill.jobba.på.BVC”..Vi.blivande.barnsjuksköterskor.kunde.inte.riktigt.förstå.varför.vi.skulle.behöva.läsa.till.distriktssjuksköterskor.om.vi.ville.arbeta.med.barn.på.BVC,.vi.förstod.inte.riktigt.anledningen.till.varför.det.skulle.vara.så..Jag.tog.senare.upp.detta.med.mina.ar-betskamrater.på.den.barnavdelning.där.jag.arbetar.och.många.av.mina.arbetskamrater.berättade.då.att.de.varit.intresserade.av.att.arbeta.på.BVC.men.att.de.hade.slu-tat.att.söka.utannonserade.tjänster.eftersom.dessa.alltid.gick.till.distriktssjuksköterskor..

Då.vi.i.detta.temanummer.tar.upp.barnsjuksköter-skekompetens.såg.jag.min.chans.att.ta.reda.på.om.och.i.så.fall.varför.det.är.så.att.distriktssjuksköterskor.har.företräde.till.tjänster.på.barnavårdscentraler..

Jag.började.med.att.kika.runt.på.annonser.där.vård-

centraler.sökte.sjuksköterskor.till.sin.barnhälsovårds-verksamhet..I.de.utannonserade.tjänsterna.visade.det.sig.att.det.var.mer.vanligt.att.vårdcentralerna.i.norra.Sverige. gav. företräde. till. distriktssköterskor. än. till.barnsjuksköterskor..De.vårcentraler.som.annonserade.efter.personal. till.BVC.i.mellersta.och.södra.Sverige.sökte.efter.både.distrikts-.och.barnsjuksköterskor..In-tressant.att.det.skiljer.sig.så.beroende.på.vart.du.bor.rent.geografiskt!.För.att.ta.reda.på.varför.det.är.så.kon-taktade.jag.sju.vårdcentralschefer.på.olika.geografiska.områden.i.Sverige..De.hade.alla.heltidstjänster.på.sin.barnavårdscentral..Jag.ställde.tre.frågor.till.verksam-hetschefen.för.respektive.vårdcentral/BVC:

1).Då.ni.söker.ny.personal. till.er.BVC,.eftersöker.ni.då.i.första.hand.distriktssköterskor.eller.barn-sjuksköterskor?.

2).Vad.är.anledningen.till.detta?.3).Anser.ni.på.er.BVC/VC.att.distriktssjuksköter-

skan. har. samma. barnkompetens. som. en. barn-sjuksköterska..Motivera.gärna.

Alla.vårdcentralschefer.som.jag.talade.med.var.mycket.vänliga.och.tog.sig.tid.att.svara.på.mina.frågor.och.föl-jande.resultat.visade.sig:

På.frågan.om.vilken.kompetens.de.främst.eftersökte.fick.jag.lite.olika.svar..De.vårdcentraler.som.låg.i.Norr-land.eftersökte. främst.distriktssköterskor.och.anled-ningen.till.detta.var.att.vårdcentralschefen.ville.kunna.använda.sig.av.kompetensen.som.distriktssköterska.på.den.vårdcentral.som.låg.i.anslutning.till.BVC..Man.me-

Vem är det egentligensom får jobbet?Barnsjuksköterskeutbildningen är ett specialistsjuksköterskeprogram. En barnsjuksköterska arbetar både före-

byggande och med omvårdnad och behandling av barn/ungdomar 0-18år. Utbildningsprogrammet innehåller

neonatal vård, barnmedicin samt skol- och barnhälsovård, detta gör att barnsjuksköterskan har en bred utbildning

och yrkesvalen är många.

Annelie [email protected]

Kompetens på BVC



nade.att.det.fria.vårdvalet.gjorde.att.belastningen.på.de.mindre.vårdcentralerna.varierade.ganska.mycket..Då. BVC. hade. mindre. belastning. än. vårdcentralen.kunde.man.flytta.över.viss.procent.av.BVC-sköter-skans.tjänst.till.vårdcentralsverksamheten.

Cheferna.på.vårcentralerna.i.södra.Sverige.sökte.ofta.barnsjuksköterskor.i.sina.annonser.men.de.jag.pratade.med.sa.att.de.både.anställer.barnsjuksköter-skor.och.distriktssköterskor..Dessa.vårdcentralsche-fer.nämnde. inget.om.kombinerade. tjänster.mellan.vårdcentral.och.BVC..Det.som.alla.var.helt.överens.om.var.att.det.i.slutänden.var.den.personliga.kom-petensen.som.var.avgörande.för.vem.som.skulle.få.jobbet..Cheferna.var.överens.om.att.barnsjuksköter-skans. utbildning. var. en. bättre. utbildning. om. man.skulle.arbeta.med.barn.och.att.tidigare.erfarenheter.från.barnverksamhet.naturligtvis.var.meriterande.

*..*..*Om du vill läsa mer om arbetet på BVC kan jag rekom-mendera boken Barnhälsovård av Margaretha Mag-nusson, Elisabeth Hagelin, Claes Sundelin &Mar-gareta Blennov utgiven 2009 på Libers förlag

Meda AB Box 906 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00 Fax: 08 630 19 38 E-post: [email protected] • www.medasverige.se • www.mic-key.se

GASTROSTOMIPORT MED LÅG PROFIL FÖR BARN OCH VUXNA

– Ett sätt att äta

MIC-Key® gastrostomiport är en enkel, litenoch smidig produkt för att få näring, vätska och läkemedel på ett säkert sätt vid olika sväljningsbesvär.

MIC-Key® gastrostomiport fi nns i många storlekar för individuell passform och bästa komfort för både barn och vuxna.

MIC-Key® har en tydlig storleksangivelse och märkt ballonginfart, BAL. Tillverkad i vävnads-vänlig silikon och levereras i kompletta set

MIC-Key® kopplingsslangar med säkerhets-spärr och klämma som gör det lätt att tillföra näring, passar såväl spruta som aggregat. Slangarna är DEHP fria.

Med den nya metoden MIC Introducer Kit kan patienten få en MIC-Key® direkt.

Kompetensbeskrivning-

en är övergripande och

innehåller rekommenda-

tioner om krav på kun-

skaper, färdigheter och

förhållningssätt. Syftet

med kompetensbeskriv-

ningen är att beskriva

barnsjuksköterskans

roll och professionella

specialistkompetens.

Kompetensbeskrivning Barnsjuksköterska



För tidigt född – aktiv och kommunicerar via kroppsspråk

Vad skiljer det fullgångna barnetfrån barnet som är för tidigt född?

Numera vet vi att.ett.nyfött.barn. inte. föds.som.ett.”tomt.blad”.som.ska.fyllas.utan.är.kompetent,. alla. sinnesorgan. fungerar. och.

barnet. använder. självreglerande. strategier. för. att.uppnå.eller.behålla.inre.balans..Vuxna.kan.stänga.ute.bakgrundsljud.från.trafik.eller.ventilation,.vända.sig.bort. från. starkt. sol-ljus.eller.skymma.lju-set. med. handen,. läg-ga.ena.benet.över.det.andra.eller.vila.hakan.i.handen.under.en.fö-reläsning,.vrida.på.sig.eller.krypa.ihop.för.att.hitta.en.skön.sovställ-ning.. Ett. fullgånget.friskt.barn.kan.stänga.ute. ljud. från. lekande.syskon.samtidigt.som.det.ammas...

Det.fullgångna.ny-födda. barnet. kryper.till. bröstet. och. söker. mammans. ansikte. och. blick..Om.ingen.stör.deras.samspel.kommer.barnet.att.ta.tag.om.bröstet.och.börja.suga..Sedan.somnar.barnet.gott.i.mammans.famn..Det.nyfödda.barnet.kan.han-tera.flera.stimuli.samtidigt.–.såsom.ljud-.och.synin-tryck,.smekningar.eller.att.bli.vaggad..Att.barnet.är.moget.att.uppnå.lugn.alert.vakenhet.gör.att.det.kan.lyssna.till.och.vända.sig.mot.sin. förälders.röst.och.

I Sverige föds omkring 100 00 barn per år. Tio tusen av dessa barn har behov av specialistvård på neonatalavdelning – varav cirka 6000 är födda före fullgången tid, 600 mellan 29:e och 32:a graviditetsveckan och 300 födda före 29:e graviditetsveckan.

ansikte,.söker.och.lockar.till.kontakt.–.en.förutsätt-ning.för.utveckling..För.att.behålla.sitt.lugn.–.under.samspelet.–.stöttar.barnet.sina.händer.mot.kinden.eller.bröstet,.tar.tag.om.sina.händer.och.söker.stöd.för.sina.fötter..På.detta.sätt.upprätthåller.barnet.kropps-lig.balans.och.kan.fortsätta.samspela.samtidigt.som.det.andas.lugnt.och.behåller.frisk.färg..När.barnet.se-dan.blir.trött.signalerar.det.tydligt.med.att.skruva.på.

sig.och.vända.sig.bort.eller. börja. gråta.. På.så. sätt. talar. barnet.om. att. det. behöver.vila,.tröstas,.är.hung-rigt.och.vill.suga.eller.våt. och. behöver. en.torr. blöja.. Snart. lär.sig. barnets. föräldrar.tolka. vad. barnet. vill.och. svarar. adekvat.på.barnets.behov..

Även.det.för.tidigt.födda.barnet.är.kom-pentent. men. klarar.inte. flera. stimuli.

samtidigt..Orsaken.är.att.barnets.hjärna.ännu.inte.är.moget.att.filtrera. intryck.varför.det.mycket.under-burna.barnet.är.mycket.känsligt.och.ofta.överreage-rar..Barnet.blir.oroligt.och.kan.börja.andas.mer.ore-gelbundet.med.andningspauser.och.pulsfall.och.har.svårt.att.på.egen.hand.stoppa.sina.reaktioner..Så.länge.barnet.är.omoget.och.känsligt.övervakas.därför.hjärt-slag,.andetag.och.syresättning.via.monitor.under.en.

Agneta Kleberg,barnsjuksköterska, med drNIDCAP Master Trainer,

Karolinska NIDCAP

NIDCAP

Foto: Polihale

Barnet griper tag om sin mammas finger och kommer till ro.

Foto

: Ker

stin

Nilé

hn



Foton: Ann-Sofi Ingm

an, Karolinska N

IDC

AP Training C

enter

del.av.vårdperioden..På.grund.av.sin.neurologiska.omognad. –. myelinisering. av. neuronets. axon. sker.sent.–.har.för.tidigt.födda.barn.en.fördröjd.reaktion.på.händelser...Erfaren.personal.med.ett.”tränat.öga”.kan.observera.förändringar.via.barnets.kroppsspråk.–.beteenden.-.innan.det.”ger.utslag.på.monitorn”...

När. det. underburna. barnet. uppnår. fullgången.tid. kan. det. fortfarande. reagera. med. instabilt. and-ningsmönster,.oroliga.kroppsrörelser.och.genom.att.vända.sig.bort.eller.dåsa.till.som.reaktion.på.ljud-.och.ljusstimuli,.omvårdnad.eller.på.samspel.om.det.inte.är.redo.–.i.balans..Detta.mönster.avtar.allt.eftersom.barnet.mognar.och.de.flesta.kommer.att.hinna.i.kapp.sina.fullgånga.kamrater..

För. tidigt. födda. barn. är. kompetenta. och. deltar.aktivt.till.sin.egen.utveckling

Det.för.tidigt.födda.barnet.utvecklas.i.små.steg..Från.början.orkar.barnet.bara.ta.emot.ett.intryck.i.taget,.såsom.att.bli.stilla.omhållen,.ligga.hud.mot.hud.i.sin.förälders.famn.eller.höra.förälderns.lugna.väl-bekanta.röst..Successivt.mognar.barnet.och.kommer.att.klara.av.flera.intryck.samtidigt..Als.–.utvecklings-psykolog.-.beskriver.i.den.Synaktiva.teorin.barnets.utveckling.av.beteenden.utifrån.fem.olika.delsystem..De.olika.delsystemen.är:

•.Fysiologiska.systemet.som.kan.observeras.från.barnets.andningsmönster,.hudfärg,.kroppstem-peratur.och.magtarmaktivitet.

•.Motoriska.systemet.som.observeras.från.barnets.muskelspänning,.rörelser. i.ansikte,.bål,.armar.och.ben,.samt.om.barnet.kroppsläge

•.Systemet.för.reglering.av.vakenhet.och.sömn.ob-serveras. från. barnets. växlingar. av. vakenhets-.och.sömnstadier,.hur.tydliga.de.är.och.hur.över-gången.från.sömn.till.lugn.vakenhet,.till.aktiv.vakenhet.och.till.upprörd.och.gråtande.ser.ut

•.Systemet.för.uppmärksamhet.och.samspel.kan.observeras.då.barnet.är.i.stånd.att.uppnå.lugn.fokuserad. vakenhet.. Barnet. söker. syn-. och.hörselintryck.från.omgivningen.och.använder.dessa.för.sin.utveckling

•.Systemet.för.självreglering.observeras.från.bar-nets.strävan.att.uppnå.stabilitet.genom.närma-de.eller.undvikande.beteenden..Barnet.använ-der.olika.strategier.och.sätt.för.att.dra.sig.un-dan,.undvika,.olämpliga.stimuli.från.miljö.el-ler.krav.det.utsätts.för.eller.att.närma.sig.stimu-li.som.är.lämpliga.för.barnets.aktuella.förmåga.att.ta.in.dem..

Dessa.delsystem.–.barnets.inre.miljö.-.samverkar.och.utvecklas.samtidigt..De.påverkas.hela. tiden.av.den.yttre.miljön.som.antingen.kan.störa.eller.stödja.bar-net..Genom.att.observera.barnets.reaktioner.på.sti-muli.från.miljön.kan.den.anpassas.efter.barnets.to-lerans.och.känslighet.och.på.så.sätt.stöds.barnets.ut-veckling..

Först.är.funktionen.i.delsystemen.omogna,.suc-cessivt.mognar.de.och.förfinas..Det.extremt.under-

burna.barnet.behöver.andningsstöd.i.form.av.respi-rator..När.det.börjar.andas.med.mindre.stöd.andas.barnet.mycket.oregelbundet,.ansträngt,.omväxlande.ytligt. -.med.pauser.–.och.djupt..Successivt.blir.an-detagen. alltmer. regelbundna. och. lugna. –. utan. an-strängning.. Magtarmsystemet. mognar. och. barnet.får.allt. lättare.att. ta.emot.och.smälta.bröstmjölken..Barnets.rörelser.är.till.en.början.yviga.och.svepande,.vid.ansträngning.spända.och.utsträckta.och.det.har.svårt.att.på.egen.hand.komma.till.ro..Om.barnet.får.för. lite.hjälp.tar.energin.slut.och.barnet.blir.matt.–.muskelkraften.avtar.. .När.barnet.växer.och.mognar.ökar.energin.och.barnets.rörelser.blir.alltmer.lugna.och.förfinade..Barnets.sömn.och.vakenhet.är.först.dif-fusa.och.växlar.snabbt..Snart.kommer.barnet.att.nå.både.ytlig.och.djup.sömn.längre.stunder.(viktigt.för.hjärnans.mognad),.växla.lugnt.mellan.sömn.och.va-kenhet,.orka.protestera.högt.samt.klara.av.att.stanna.i.lugn.fokuserad.vakenhet.-.en.förutsättning.för.kon-takt.och.samspel..

Barnet. strävar. alltid. efter. att. samordna. de. olika.systemen..Så.snart.barnets.alla.delsystem.är.i.balans.är. barnet. redo. för. nästa. utvecklingssteg.. Man. kan.jämföra.det.med.ett.barn.som.länge.kunnat.cykla.på.en.trehjuling.och.nu.vill.lära.sig.cykla.på.en.tvåhju-ling..Först.kan.barnet. inte.hålla.balansen.varför.en.av.föräldrarna.måste.hålla.i.och.springa.med..Barnet.är.upphetsat,.hjärtat.slår.snabbt.och.kinden.är.hög-röd. (fysiologi),. musklerna. spända. (motorik),. bar-net.ivrigt.(förhöjd.vakenhet).och.lyssnar.inte.på.råd.(uppmärksamhet. och. samspel).. Efter. idog. träning.slappnar.barnet.av..Barnet.andas.lugnare,.spänningen.i.musklerna.minskar.–.balans.infinner.sig.-.och.bar-

Hand till mun, kikar upp.

Inte riktigt redo för samspel än. Efter att ha vant sig vid ljuset ”släpper barnet in” sin mamma genom att ta bort

händerna för ansiktet.


net.blir.uppmärksamt.och.börjar.lyssna.på.instruktioner.och.kan.träna.mer.effektivt..Snart.kan.stödet.släppas.och.barnet.cyklar.iväg,.lycklig.med.nya.färdigheter.i.bagaget.-.ett.nytt.utvecklingssteg.har.uppnåtts..Det.behövs.en.viss.mängd.stress.för.att.barnet.–.även.för.det.underburna.–.ska.utvecklas..Önskan.till.utveckling,.att.anta.utmaning-ar,.pågår.så.länge.människan.är.frisk.och.framåtorienterad.

I.barnets.strävan.att.nå.balans.finns.en.spänning.mellan.två.motpoler.av.beteen-den,.närmande.och.undvikande..Ett.barns.i.balans.–.andas.utan.ansträngning,.ligger.skönt. ihopkrupen. och. har. uppnått. lugn.vakenhet.–.kan.söka.sin.förälders.röst.och.ansikte..Är.barnet.inte.redo.för.kontakt.-.i.obalans.–.vänder.det.sig.bort,.blundar,.drar.ihop.ansiktet.eller.sträcker.upp.händerna.framför.sig.för.att.dra.sig.undan.kontakt..Vid.varje.utvecklingssteg.visar.barnet.en.tröskel. för. närmande. eller. undvikande..Om. stimuli. är. anpassade. till. barnets. ak-tuella.utvecklingsmål.kommer.barnet.att.närma.sig.dessa..Kommer.däremot.stimuli.olämpligt,. är. för. komplicerade. eller. för.kraftiga,.kommer.barnet.att.undvika.dem..

Även. ett. extremt. för. tidigt. fött. barn.är. kompetent. –. har. förvärvade. självreg-lerade. strategier. med. sig. från. fosterlivet.–.och.strävar.efter.att.nå.och.behålla.ba-lans.för.att.komma.till.ro..Barnet.försöker.dra.sig.undan.störande.intryck.genom.att.t.ex..lägga.handen.över.ansiktet.eller.örat,.dra.ihop.ansiktet.eller.vända.sig.bort..Det.griper.efter.något. i.sin.närhet.eller.söker.stöd.för.fötterna.för.att.lugna.sina.oroliga.rörelser..Det.försöket.dra.armen.och.han-den.mot.munnen.och.sugsöker,.tar.tag.och.suger.på.en.liten.napp.som.erbjuds.och.blir.lugn..Självreglering.handlar.både.om.vilka.ansträngningar.barnet.gör.och.hur.mycket.hjälp.barnet.behöver.från.sina.föräldrar.el-ler.vårdare.och.från.den.omgivande.mil-jön.. Ju. omognare. och. sjukare. barnet. är.desto.mer.stöd.behöver.det..Allteftersom.barnet.mognar.och.tillfrisknar.blir.det.mer.framgångsrik.i.sina.försöka.att.nå.balans.och.behöver.då.mindre.hjälp..Als.talar.om.tecken. på. obalans,. tecken. på. försök. till.självreglering.och.tecken.på.framgångsrik.självreglering..

Genom.att.försöka.urskilja.det.för.tidigt.födda.barnets. tecken.på.välbefinnande.–.balans.-.och.tecken.på.ansträngning.–.oba-lans.–.kan.miljö,.omvårdnadsåtgärder.och.samspel.anpassas.efter.barnets.mognads-grad.och.på.så.sätt.stöds.och.optimeras.det.

för. tidigt. födda.barnets.utveckling.. .Uti-från.den.Synaktiva.teorin.har.Als.utvecklat.en.vårdmodell.som.innefattar.upprepade.strukturerade. observationer. av. barnets.beteendereaktioner. på. miljö. och. vård..Barnet. observeras. förslagsvis. var. sjunde.till.var.fjortonde.dag.före.under.och.efter.vårdhandling..Utifrån.dessa.beskrivs.i.be-rättande.form.vad.som.hände.och.hur.bar-net. reagerade.på.dessa.händelser..Vidare.beskrivs.vad.barnet.strävade.efter.–.aktu-ella.utvecklingsmål.-.och.förslag.ges.i.syfte.att.stödja.dessa...

Sammanfattning av en beteendeobservation: Från.denna.observation.visar.Mats.att.han.är. en. kompetent. och. känslig. liten. pojke...Sin.styrka.visade.han.genom.att.hålla.sin.puls.stabil.under.hela.observationen..Un-der. några. korta. stunder. då. han. andades.lugnt.blev.hans.andetag.regelbundna..Ef-ter.kortare.andningspauser.skruvade.Mats.på.sig.och.drog.djupare.andetag.vilket.ver-kade. trigga. honom. att. andas. mer. effek-tivt..Detta.tillsammans.kan.vara.ett.teck-en.på.att.hans.andningssystem.håller.på.att.mogna.ytterligare.och.att.han.kommer.att.kunna.andas.allt.längre.stunder.utan.and-ningsstöd..Mats.behöll.stabil.hudfärg.un-der.vila..Med.det.stöd.han.hade.i.bädden.och.Lenas.händer.–.i.samband.med.blöjby-te.och.sondsättning.–.lyckades.han.dra.till-baka.armar.och.ben.mot.kroppen.igen.ef-ter.att.ha.sträckt.ut.dem..På.så.sätt.lyckades.han.ta.tag.om.sina.händer.och.komma.till.ro..Mats.grep.också.tag.om.sin.andnings-mask,.filten.eller.Lenas.hand.vilket.hjälpte.honom.lugna.sina.oroliga.rörelser.i.sam-band.med.vård..Så.fort.Mats.blev.lugn.tit-tade.han.upp.och.vände.sig.mot.Lenas.röst.och.ansikte..Väl.till.ro.i.hennes.famn.höll.han.kvar.hennes.blick.en.kort.stund.innan.han.dåsade.till..Efter.att.ha.vilat.en.stund.började.han.söka.aktivt,.tog.tag.om.Lenas.bröst.och.började.suga..Han.sög.med.kraf-tiga.frekventa.tag.en.stund.innan.han.bör-jade.ta.allt.längre.pauser.mellan.tagen..Ef-ter. tio. minuter. släppte. Mats. bröstet. och.somnade. med. munnen. halvöppen. mot.Lenas.bröst..Han.såg.rofylld.ut..

.Mats.visade.sin.känslighet.genom.att.andas. oregelbundet. med. pauser,. bli. blek.och. mörk. runt. munnen. i. samband. med.och. efter. blöjbyte. och. sondnedsättning..Då.stödet.i.hans.närhet.helt.försvann,.som.på.vågen,.lyckades.inte.Mats.i.sina.försök.att.dra.tillbaka.armar.och.ben.och.tappade.därför.lite.kraft..Han.låg.med.sina.armar.och. ben. tungt. ner. mot. underlaget.. Mats.

reagerade.på.häftiga.ljud.med.att.rycka.till.I.kroppen.och.vakna.och.behövde.hjälp.för.att.komma.till.ro.igen..

Utvecklingsmål:.Mats.såg.ut.att.sträva.efter.att.andas.alltmer.effektivt.genom.att.skruva.på.sig.och.ta.djupare.andetag..Han.strävade. också. efter. att. bli. alltmer. fram-gångsrik.i.att.komma.till.ro.genom.att.ta.tag.om.filten,.sina.egna.händer,.andnings-masken,.sin.mammas.finger.eller.att.ta.stöd.med.fötterna.mot.bädden..Detta.sätt.kan.hjälpa.honom.spara.energi.till.att.växa.och.orka.amma.längre.stunder..Mats.såg.också.ut.att.sträva.efter.att.svara.på.sin.mammas.välbekanta.röst.genom.att.vända.sig.mot.henne.och.hålla.kvar.hennes.blick.längre.stunder..Detta.visar.att.Mats.är.på.väg.att.fördjupa. samspelet. mellan. sig. och. sina.föräldrar..

HuvudrekommendationerMiljön:.Fortsätt.att.ha.en.lugn,.dämpad.och.dunkel.miljö.så.Mats.får.sitt.behov.av.vil-sam.sömn.för.att.samla.kraft.och.växa..Fot-sätt.att.behålla.den.dämpade.miljön.med.anpassat.ljust.då.han.är.vaken,.för.att.un-derlätta.för.honom.att.hålla.ögonen.öppna.när.han.söker.kontakt.med.sina.föräldrar....

Tänk. på. möjligheten. att. lägga. rullade.filtar.även.på.vågen,.vilket.hjälper.Mats.att.ta.stöd.mot.om.han.blir.orolig.och.sträcker.på.sig,.eller.prova.lägga.Mats.på.sida,.vilket.kan.underlätta.ytterligare. för.honom.när.han. försöker. dra. armar. och. ben. tillbaka.mot.kroppen.igen..

I samspel med Mats: Fortsätt.att.göra.Mats.uppmärksam.på.din.närvaro.genom.din.ljusa.röst.och.att.lägga.dina.stilla.hän-der. om. honom. –. att. lyssna. på. honom,.stödja.honom.med.dina.stilla.händer.och.att.ge.honom.pauser.under.tiden.du.sköter.om.honom..

Fortsätt.att.lägga.dina.händer.om.Mats.för.att.hjälpa.honom.komma.ihåg.att.an-das..Tänk.på.möjligheten.att.ta.hans.hand.och.försiktigt.trycka.hans.handflata,.lägga.honom.försiktigt.på.sidan.eller.ta.upp.ho-nom.i.din. famn.för.att. stimulera.honom.att.andas.igen.

Fortsätt.att.tala.lugnande.till.Mats.och.håll.honom.stilla.när.han.blir.upprörd.och.ledsen.och.fortsätt.att.reagera.och.svara.ho-nom.när.han.visar.att.han.är.hungrig.och.vill.suga.–.han.rör.munnen.mjukt,.sträcker.ut.tungan.lite.och.tittar.upp..

ReferensAls,. H. (1999).. Reading. the. premature. Infant.. In.E..Goldson.(Ed.),.Developmental.Interventions.in.the.Neonatal. Intensive.Care.Nursery.(pp.18-85)..New.York:.Oxford.University.Press..



Berit FinnströmBarnbladet

Brady (2009) intervjuade 22.barn.i.åldrarna.7-12.år,.bl.a.i.syfte.att.belysa.vad.barnen.ansåg.vara.kännetecknande.för.en.bra.sjuksköter-

ska..Barnen.hade.en.mängd.synpunkter.och.många.handlade.om.kommunikationen.mellan.barnet.och.sjuksköterskan..Det.var. t. ex.viktigt. vilka.ord. sjuk-sköterskan.använde.när.hon/han.pratade.med.bar-nen..De.tyckte.om.när.sjuksköterskan.använde.smek-namn.på.dem.och.ord.som.visade.att.hon/han.kände.ömhet.för.barnet:.”She calls med sweetie pie”..Att.få.beröm.efter.att.ha.klarat.av.ett.blodprov.eller.någon.annan.obehaglig.procedur.uppskattades.av.barnen.

Barnen.var.mycket.känsliga.för.sjuksköterskornas.tonläge.och.kroppsspråk..Att.sjuksköterskornas.log.och.att.de.hade.”smiling eyes”.var.något.som.många.barn.pratade.om..Sjuksköterskor.ska.vara.snälla,.gla-da,.lugna.och.vänliga,.medan.”the bad nurse”.är.arg,.grinig,.högljudd.och.inte.lyssnar.på.vad.barnet.säger..I.en.finsk.studie.(Pelander,.Leino.Kilpi.&.Katajisto.2007).besvarade.388.barn.i.åldrarna.7-11.år.ett.frå-geformulär..I.den.studien.framkom.att.de.flesta.bar-nen.tyckte.att.sjuksköterskorna.var.ärliga.och.snälla..Barnen.ansåg.att.sjuksköterskorna.tog.bra.hand.om.dem.(94%).och.lyssnade.på.dem.(83%).men.de.ansåg.samtidigt.att.bara.23%.av.sjuksköterskorna.faktiskt.tog.hänsyn.till.barnens.åsikter.och.bara.1/3.av.sjuk-sköterskorna.uppmuntrade.och.tröstade.dem..

Bradys. studie. (2009). visade. att. barnens. syn. på.sjuksköterskorna. baserades. på. en. integration. av.sjuksköterskornas. utseende,. kroppsspråk. och. det.talade. ordet.. Barnen. iakttog. och. tolkade. sjukskö-terskornas.beteende,.ansiktsuttryck,.kroppshållning.och.rörelser..En.pojke.ansåg.att.en.sjuksköterska.som.

Den goda sjuksköterskan

stod.med.tummarna.i.fickorna.signalerade.stroppig-het,.vilket.betydde.att.hon.inte.lyssnade.eller.brydde.sig.om.patienten..Sjuksköterskan.skulle.vara.ren.och.se.välvårdad.ut.och.inte.ha.för.mycket.make-up..Sjuk-sköterskans.val.av.skor.diskuterades.också.

Brady. skriver. att. barnen. noga. observerar. vad.vårdpersonal.gör.och.att.de.var.oroliga.för.att.vården.inte.skulle.bedrivas.på.ett.säkert.sätt..Barnens.reso-nemang.om.säkerhet.var.starkt.kopplat.till.deras.syn.på.sjuksköterskans.kompetens..De.blev.oroliga.om.sjuksköterskan.visade.ett.osäkert.beteende..

Sjuksköterskans.hår.skulle.vara.rent.och.barnen.visste.att.om.sjuksköterskans.hår.föll.ner.i.sår.eller.i.barnets.mat.kunde.det.innebära.risker.för.dem..Per-sonalens.handhygien.och.att.de.använde.förkläde.var.ett.annat.område.som.barnen.hade.under.uppsikt..Flera.av.barnen.hade.legat.mycket.på.sjukhus.och.de.var.medvetna.om.sin.egen.sårbarhet.och.om.risken.att.få.en.infektion.och.var.därför.noga.med.att.vakta.på.personalens.hygien..

Det.är.viktigt.att.sjuksköterskan.är.professionell..I.både.Bradys.(2009).och.Pelander,.Leino.Kilpi.och.Katajistos.(2007).studie.framkom.att.det.var.viktigt.för.barnen.att.sjuksköterskan.är.kunnig.och.skicklig..Barnen. förväntade. sig.att.den.goda. sjuksköterskan.skulle.kunna.utföra.sina.arbetsuppgifter.snabbt.och.säkert.utan.att.göra.dem.illa..Var.sjuksköterskan.hade.hämtad.denna.kunskap.var.dock. inte.helt.klart. för.barnen..En.pojke.i.Bradys.studie.trodde.att.sjukskö-terskan.kanske.hade.tittat.på.”doktorsfilmer”.på.TV..

En.bra.sjuksköterska.har.många.goda.egenskaper..Hon/han.ska.vara.ärlig,.kunna.lyssna,.inge.förtroen-de,.vara.trevlig,.hjälpsam,.mild,.lugnande,.glad.och.

Hur ska en sjuksköterska vara om barnen får bestämma? Vilken kompetens är viktig ur barnens perspektiv? Det finns ett par studier där barn fått uttala som om den goda sjuksköterskan.


Tema / pedodontiTema / barnkompetens

vänlig,.vilket.påtalades.i.både.Bradys.och.Pelander,.Leino.Kilpi.och.Katajistos.studier..Speciellt.uppskat-tade.barnen.ärlighet,.särskilt. inför.procedurer.som.kunde. vara. smärtsamma.. En. bra. sjuksköterska. vet.också.vilka.intravenösa.läkemedel.som.kan.göra.ont.och.ger.dem.långsamt..Hon/han.har.omsorg.om.bar-net.och.försöker.att.underlätta.för.barnet..Ett.barn.trodde.att.om.sjuksköterskan.inte.var.varsam.så.kun-de.det.bero.på.att.hon/han.inte.tyckte.om.patienten.

Sjuksköterskan. ska. vara. bra. på. distraktion.. Le-kens.betydelse.betonades.och.en.bra. sjuksköterska.ska.vara.rolig.och.kunna.spela.spel.och.umgås.med.barnen.(Brady.2009)..Detta.verkar.dock.inte.helt.lätt.att.uppnå;.bara.drygt.hälften.av.sjuksköterskorna. i.

Pelander,.Leino.Kilpi.och.Katajistos.studie.pratade.om.saker.med.barnen.som.de.tyckte.var.intressanta!

Barnen.pratade.i.olika.termer.om.att.sjuksköterskan.måste.vara.pålitlig,.ta.jobbet.på.allvar.och.vara.kompe-tent.för.att.barnet.skulle.kunna.känna.förtroende,.men.minst.lika.viktigt.var.att.hon/han.kunde.skoja.och.ge-nomföra.vårdåtgärder.på.ett.lekfullt.sätt.(Brady.2009).

ReferenserBrady,.M..(2009)..Hospitalized.children’s.views.of.the.good.nurse..Nursing Ethics,.16(5).545-560.Pelander.T,.Leino.Kilpi.H.&.Katajistos.J.(2007)...Qua-lity.of.Pediatric.Nursing.Care.in.Finland..Children’s.Perspective..J Nurs Care Qual,.22.(2)185-194

Riksföreningen för barnsjuksköterskor (RfB) verkar 3ör att främja och bevaka professionell utveckling för sjuksköter-

skor inom hälso- och sjukvård bland barn och ungdom.

FN:s konvention om barnets rättigheter och Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård, framtagen av Nord-isk förening för sjuka barns behov (NOBAB) är vägledande för Riksföreningens arbete.

I standarden kan man läsa: Personal som vårdar och behandlar barn ska ha sådan utbildning och kompetens att de kan möta de fysiska och psykiska behoven hos barnet och dess familj.

Den senaste tiden har specialistsjuksköter-skeutbildning och kompetens varit föremål för intresse på olika sätt. Utredningar och de-batt har både direkt och indirekt berört den kompetens som barn och deras nära möter hos sjuksköterskor i hälso- och sjukvård.

I dagens barnsjukvård, barn- och ung-domspsykiatri och habilitering kan barn och föräldrar möta sjuksköterskor som har enbart grundutbildning och också varierat slag av vidareutbildning. I barnhälsovård och skol-hälsovård möter de däremot oftast specialist-utbildade sjuksköterskor med inriktning mot distrikt eller barn och ungdom.

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård bland barn och ungdom är en av 11 specialiseringar för sjuksköterskor som för närvarande är reglerade.

Under 2010 lämnades två rapporter till regeringen; en från Högskoleverket om examensordningen för specialistsjuksköter-skeexamen (Rapport 2010:5) och en från Socialstyrelsen om behörighet för olika reglerade yrken (SOU 2010:65), varav en av dessa var specialistsjuksköterska. Socialsty-relsens huvudsakliga uppdrag var att utreda bristen på specialistsjuksköterskor och föreslå åtgärder som ska syfta till att fler sjuksköter-

skor utbildar sig. Ingen av utredningarna gav någon tydlig

riktning för framtiden utan föreslår fortsatt utredning av frågan. Däremot lyfts beho-vet av utveckling och förändring fram. Det påtalas att utbildningen inte riktigt motsvarar vårdgivarnas och arbetsgivarnas önskningar och behov och att utbildning och inriktningar kan behöva förändras för att möta framtidens sjukvård. Behovet av mer effektivt samarbete mellan lärosäten och hälso- och sjukvård lyfts fram i båda utredningarna.

Ett oroande perspektiv som framkommit i utredningarna är behovet av specialistsjukskö-terskor som har en generell kompetens möjlig att nyttja inom många olika verksamheter. Detta skulle kunna innebära att specialistsjuk-sköterskor i verksamheter där barn och ung-dom får främjande, stödjande och vårdande insatser inte har motsvarande barnkompetens som dagens utbildning ger.

I högskoleverkets rapport om examensord-ning visas på olika möjligheter i förhållandet mellan yrkesexamen och akademisk examen men förslaget att skilja dem åt ses som en bättre lösning.

Styrelsen för RfB har under pågående ut-redningar aktivt deltagit i Svensk Sjuksköter-skeförenings (SSF) och Vårdförbundets arbete med att bevaka frågan om sjuksköterskors kompetens. SSF har nyligt avgett remissvar som vi har ställt oss bakom. Här förespråkas behovet av en Specialistsjuksköterskeexamen som även omfattar minst magisterexamen. SSF framhåller även behovet av en översyn av inriktningarna så att de motsvarar vårdens kommande behov.

Vi som representerat RfB har i samarbetet med SSF och Vårdförbundet särskilt lyft fram behovet av Specialistkompetens i omvårdnad av barn och ungdom både inom hälso- och sjukvård. En generell specialistsjuksköterske-examen skulle allvarligt äventyra barn och

ungdomars särskilda behov. Vi kommer fort-satt att verka för att vår särskilda kompetens får en särställning i hälso- och sjukvård så att barn och ungdomars rättigheter tas till vara. Vi kommer också att verka för en utveckling så att Specialistsjuksköterskor med inriktning mot hälso- och sjukvård bland barn och ung-dom får möjlighet att fördjupa och bredda sin kompetens och verka för en god omvårdnad av barn och ungdom.

Då vi åberopar särställning för inriktning mot barn och ungdom för specialistsjukskö-terskeexamen lutar vi oss mot FN:s konven-tionen om barnets rättigheter, där det bland annat står att läsa att:

Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.

Konventionen betonar kompetens och kvali-tet i insatserna för barn och ungdomars hälsa och fastställer att vård av barn ska uppfylla normer för säkerhet och hälsa, personalens antal och lämplighet ska vara adekvat och det ska finnas behörig tillsyn av verksamheten.

Barn och ungdomar ges en särställning genom att uttrycka att alla lämpliga lagstift-nings-, administrativa och andra åtgärder ska vidtas för att genomföra de rättigheter som erkänns i konventionen med utnyttjande till det yttersta av tillgängliga resurser.

Utifrån Barnkonventionen blir därför barn upp till 18 år en särskilt prioriterad grupp och samhället borde ha en skyldighet att ge för-utsättningar för att särskild barnkompetens finns hos sjuksköterskor som har uppdrag i barns sjukvård och hälsovård, barn- och ungdomspsykiatri samt habilitering.

Fortsätt följa den spännande utvecklingen och hör gärna av dig till styrelsen via hemsi-dan om du har synpunkter.

Maria Forsner, styrelseledamot i RfB

Två utredningar som berör barnsjuks-sköterskans utbildning och kompetens


Är det du eller.jag.som.ammar?.Artikeln.sät-ter.ord.på.ett.flertal.funderingar.jag.haft.un-der.en.längre.tid..Själv.har.jag.fått.möjlighe-

ten. att. uppleva. amningen. och. dess. frågeställning-ar.från.bägge.sidor.då.jag.haft.förmånen.att.genom-gå.såväl.barn-.och.ungdomsvidareutbildningen.som.barnmorskeutbildningen.och.i.dag.arbetar.både.inom.BVC.och.MVC.

Som.barnmorska.informerar.jag.föräldrargrupper.om.amning,.om.hormonerna.som.sätts.i.omsättning.i.samband.med.den.och.om.alla.de.kroppsliga.föränd-ringar.som.kan.äga.rum..Detta.för.att.i.möjligaste.mån.förbereda.föräldrarna.på.vad.som.väntar..Med.i.möjli-gaste.mån.menar.jag.att.allt.trots.allt.är.hypoteser,.ing-enting.är.ännu.upplevt.och.det.är.svårt.för.de.blivande.föräldrarna.att.föreställa.sig..Inte.heller.går.eventuella.svårigheter.att.förutse..Under.föräldrarutbildningen.tar.vi.även.upp.att.alla.inte.kommer.kunna.amma.och.att.det.inte.skall.behöva.ske.till.varje.pris..Livet.är.inte.alltid. svart. eller.vitt.men.vi. informerar.om.att.am-ningen.är.den.bästa.maten.för.barnet.inte.bara.för.att.det.är. fantastiskt.ur.näringssynpunkt.utan.även. för.anknytningen,.närheten.och.bekvämligheten.

I. min. roll. som. barnsjuksköterska. på. BVC. kom-mer.jag.i.kontakt.med.nyfödda.och.deras.mammor.redan.första.veckan..Det.är.snarare.regel.än.undantag.att.amingen.ännu.inte.flyter.och.är.ett.stort.stressmo-ment.för.den.nyblivna.familjen..Detta.i.kombination.med.alla.de.hormoner.som.sätts.i.svallning.gör.att.den.första.rosa.skimrande.bebistiden.inte.alltid.blir.vad.man.innan.trott..I.detta.skede.kliver.vi.in.och.hjälper.familjen.med.allt.från.barnens.viktutveckling,.mam-mornas.hormonförändringar,.mjölkstockningar.mm.

Med.detta.sagt.och.bägge.rollerna.i.åtanke.måste.jag.hålla.med.skribenten.om.att.amningen.främst.bör.falla.på.BVC-sköterskans.bord..Med.dagens.BB-vård,.som.varierar.mellan.sex.timmar.och.ett.par.dagar,.är.inte.barnmorskans.roll.och.dess.bidrag.för.amningen.självklar..Givetvis.gör.de.en.insats.för.den.initiala.am-

Spea

kers

corne

rSvar till Speakers Corner och insändaren i Barnbladet #1.11:

Är det du eller jag som ammar?ningen. men. faktum. är. att. amningen. hinner. sällan.komma. igång. under. vistelsen. och. när. mammorna.väl.är.hemskrivna.hänvisas.de.till.amningshjälpen.

Barnmorskorna.är.dock.duktiga.på.att.ta.plats.och.hänvisa.till.de.nyförlösta.som.på.BB.behöver.barn-morskans.hjälp..Man.bör.dock.ha.i.åtanke.att.på.BB.finns.bara.barnmorskor..Barnmorskorna.i.sin.tur.tar.gärna.hjälp.av.och.involverar.gynekologer..Dessa.har.ingen.insyn.i.eller.erfarenheter.av.amningen.och.dess.initiala. svårigheter.. När. livsmedelsverket. i. oktober.bjöd.in.till.den.nationella.amningskommittén.fanns.ett.flertal.gynekologer.bland.oss.inbjudna..Deras.när-varo.bör.kanske.inte.vara.den.prioriterade.

Precis.som.det.nämns.i.artikeln.är.det.ingen.pro-fession.som.äger.amningen,.dock.har.den.grupp.som.utåt.sett.tagit.mest.plats.varit.barnmorskorna.och.det.är.dags.för.bvc-sköterskorna.att.höja.sina.röster.för.att. ta. plats. i. amningsforumen.. För. verkligenheten.är.den.att.det.är.barn-.och.distriktssjuksköterskorna.som.dagligen.kommer.i.kontakt.och.arbetar.med.am-ningsrådvilla.mammor.och.pappor.

Haide Anisianbarnmorska & barnsjuksköterska

HejBlir.synnerligen.upprörd.när. jag. läser.BVC.sköter-skans.påhopp.av.att.barnmorskor.skall.vara.bättre.än.BVC-syrror. när. det. gäller. amning.. Insändare. som.denna.ökar.motsättningar.i.stället.för.minskar.dom..På. vår. Barnmorskemottagning. har. vi. ett. utmärkt.samarbet.där.BVC.håller.i.amningsinformationen.för.blivande.föräldrar..Målet.för.MVC.och.BVC.är.sam-ma.-.en.bra.fungerande.amning.för.mor.och.barn!

Se.möjligheterna.istället.för.svårigheterna.det.vin-ner.alla.på.

Anna-Lenabarnmorska

Läsarreaktion


Varför är motorisk utveckling. viktig?. När.jag.föreläser.använder.jag.mycket.film..Det.är.ett.effektivt.sätt.att.beskriva.vad.ett.barns.

motoriska. förmåga.används.till..Det.blir. tydligt.att.barnets.rörelser.inte.bara.är.viktiga.i.sig.utan.är.ett.redskap.för.interaktion,.lek.och.inlärning.. . Genom. sina. rörel-ser. upptäcker. barnet. sin. egen.kropp,. utvecklar. rörlighet,. ko-ordination,.fysisk.styrka.och.ut-hållighet..I.takt.med.den.ökan-de.rörelseförmågan.kan.barnet.upptäcka. och. hantera. sin. om-givning.. Motorik. och. percep-tion. interagerar. och. banar. väg.för.den.kognitiva.utvecklingen..

Insikter om hjärnans utveckling och funktion Kunskapen. om. hjärnans. ut-veckling. har. accelererat. under.senare. år. vilket. har. lett. till. ett.förändrat. synsätt. på. motorisk.utveckling.och.därmed.på.sjuk-gymnastens. åtgärder.. Fram. till.senare.delen.av.1900-talet.styr-des. teorierna.av.ett.hierarkiskt.tänkande. där. huvudsakligen.hjärnans.tillväxt.och.mognad.styrde.den.motoriska.utvecklingen..Inflödet.från.miljön.tänktes.spela.en.li-ten.roll..Det.nyfödda.barnets.motorik.styrdes.enbart.

av.reflexer.som.så.småningom.övergick.i.mer.avan-cerade.reaktioner.för.att.slutligen.lämna.plats.för.vil-jestyrd.motorik..

När.ultraljudet.togs.i.bruk.på.70-talet.kunde.fost-rets.rörelser.studeras.på.ett.helt.nytt.sätt.och.reflex-

tänkandet. utmanades.. Prechtl.och. medarbetare. (1). visade. att.fostret. kunde. utföra. spontana,.icke. reflexstyrda. rörelser.. The-len.och.medarbetare.(2).utförde.experiment.där.de.kunde.visa.att.gångreflexen. inte. alls. försvann.vid. en. viss. ålder. som. tidigare.beskrivet.utan.kunde.fås.att.för-svinna. eller. komma. fram. igen.genom.att.laborera.med.barnets.vikt..Genom.att.sätt.tyngder.på.barnets. ben. försvann. reflexen.och. när. vikten. minskades. vid.gång. i.vatten.återkom.den..Ex-perimentet. ville. visa. att. även.yttre. faktorer. spelar. roll. i. den.motoriska.utvecklingen..

Nu. presenterades. så. kallade.systemdynamiska. teorier. som.poängterade. miljöns. betydelse.för. barnets. motoriska. utveck-ling..Barnets. fysiska.utveckling.

och.omgivningens.specifika.krav.på.perception.och.motorik. lyftes. fram. vid. sidan. om. hjärnans. tillväxt.och.mognad..1981.belönades.Hubel.och.Wiesel.(3).

Många barn med motoriska problem kommer olyckligt sent till sjukgymnasten. Barnsjuksköterskor, särskilt de som arbetar inom barnhälsovården, har en viktig uppgift att tidigt identifiera barn med utvecklingsavvikelser, däribland motoriska. För det lilla barnet är den motoriska förmågan ett viktigt redskap för att tidigt kunna samspela med föräld-rarna, för att lära sig om sig själv och sin omgivning. En väl fungerande växande motorisk förmåga ger självförtroende och nyfikenhet. Motsatsen leder till frustration och förseningar också i barnets övriga utveckling. Här har sjukgymnas-ten en viktig roll att spela – en roll som måste tas i anspråk tidigt!

Hur observera och när reagera?

Kristina Perssondocent och legitimerad

sjukgymnastAkademiska

BarnsjukhusetUppsala

Ett sjukgymnastiskt perspektiv på bedömning av barns tidiga motoriska förmåga

Om författarenKristina Persson är docent och legitime-rad sjukgymnast med specialistkompe-tens inom pediatrik. Hon har arbetat med barn sedan mitten av 70-talet, först inom habilitering men sedan på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala där hon fortfarande är verksam. Hon arbetar främst med små barn som kommer på remiss från barnhälsovår-den eller från specialistmottagningar vid barnsjukhuset. Hon deltar också i den neonatala uppföljningen av för ti-digt födda barn. I sin forskning har hon framför allt fokuserat på att utveckla undersökningsmetoder för att tidigt identifiera barn med olika motoriska problem. Strukturerad Observation av motorisk prestation (SOMP-IT®) berör barn under det första levnadsåret. Hon föreläser gärna och håller kurser. Se www.somp-it.se.

med.nobelpriset.för.sina.studier.av.den.tidiga.synut-vecklingen..Med.hjälp.av.kattungar.visade.de.att.syn-förmågan.går.förlorad.om.synen.inte.får.användas..Det.betydde.i.en.vidare.mening.att.system.behöver.användas.för.att.hjärnans.funktion.ska.utvecklas.på.ett.optimalt.sätt..Och.det.bör.ske.i.rätt.fas.av.hjärnans.utveckling...

Varför.är.tidig.sjukgymnastisk.behandling.viktig?De.nya.forskningsresultaten.gav.tydliga. incitament.till. sjukgymnaster. att. bemöda. sig. om. att. upptäcka.problem.så.tidigt.som.möjligt.för.att.kunna.sätta.in.ef-fektivare.åtgärder..Förutom.att.försöka.komma.åt.den.primära.störningen.i.styrningen.av.barnets.rörelser,.det.vill.säga.hjärnans.funktion,.syftar.de.sjukgymnas-tiska.åtgärderna.till.att.förhindra.onödiga.sekundära.problem..En.avsaknad.av.eller.bristande.rörelseför-måga.leder.snabbt.till.kontrakturer,.muskelsvaghet,.bristande.kondition.och.motorisk.kontroll.(koordi-nation)..Eftersom.rörelseförmågan.utgör.ett.viktigt.redskap.för.annan.inlärning.läggs.stor.vikt.vid.att.ge.barnet.så.många.tillfällen.som.möjligt. till.normala.motoriska.och.perceptuella.erfarenheter..Att.möjlig-göra.fullödig.interaktion.med.föräldrar.och.andra.i.barnets.omgivning.genomsyrar.också.våra.åtgärder..

Med. tanke.på.hur.barns. inlärning.går. till.–.ge-nom.oerhört.många.upprepningar.och.variationer.på.samma.tema.–.så.sker.den.huvudsakliga.träningen.

(leken).i.barnets.egen.miljö.tillsammans.med.föräld-rar.och.andra.viktiga.personer..Sjukgymnastens.upp-gift.är.att.bidra.och.uppmuntra.med.specifika.kun-skaper.så.att.barnets.utmaningar. läggs.på.rätt.nivå..På.så.sätt.banas.väg.för.barnets.lust.att.komma.vidare.i.sitt.undersökande.av.omvärlden.med.en.bibehållen.nyfikenhet.och.positiv.självkänsla!.

Miljön påverkar barns motoriska förmåga Det.finns.flera.aktuella.exempel.på.att.barns.motoris-ka.förmåga.påverkas.av.miljön..Idag.tillbringar.barn.mycket.tid.i.barnvagnen,.i.babysitter.och.bilstol,.i.bär-schalar.och.så.vidare..Tiden.minskar.för.barnets.egna.

Med Calma kan barnet lätt skifta från bröstet till Calma och tillbaka till bröstet igen.

Varje barn har ett unikt sugmönster med pauser för att svälja och andas. Genom att använda Calma kan barnet äta och pausa naturligt. www.medela.se/calma

Calma: En unik produkt utformad för bröstmjölk

Calma™ Årets Nyhet på Barn- & Babymässan, 2010:”En innovativ produkt med en nydanande teknik som får stor betydelse för mamma, pappa och barn under den första viktiga perioden i bebisens liv. Nappen för bröstmjölk gör det möjligt för barnet att växla mellan bröst och flaska, utan att amningen störs.”

Foto

graf

: Erik

Can

dray


rörelseerfarenheter..Ett.sedan.länge.känt.exempel.är.användandet.av.gåstolar..Föräldrar.köper.ofta.dessa.för.att.stimulera.barnets.gångutveckling.men.det.kan.leda.till.motsatsen,.utvecklingen.försenas..Det.är.lo-giskt.med.tanke.på.att.barnet.behöver.mycket.förbe-redande.balansträning.i.lägre.positioner..Att.stå.och.gå.själv.är.krävande.balansakter!.

Det. allra. tydligaste. nutida. exemplet. på. miljöns.betydelse. för.barnets.rörelseförmåga.är.den.viktiga.uppmaningen. att. låta. barnen. sova. på. rygg. för. att.minska.den.spontana.spädbarnsdödligheten..Efter-som.många.föräldrar.glömmer.att.låta.sina.barn.vara.på.mage.i.vaket.tillstånd.får.barnen.små.möjligheter.att.utveckla.sin.förmåga.där..När.föräldrarna.väl.pro-var.så.blir.protesterna.högljudda..Barnet.slipper.ligga.på.mage.och.får.ännu.mindre.erfarenhet..Betydelsen.av.detta.för.den.fortsatt.motoriska.utvecklingen.ska.

dock. inte. överdrivas!.Men. för. lite. magläge.kan. få. andra. allvar-ligare. konsekvenser.som. Anna. Öhman.beskrev. i. en. tidigare.artikel. i. Barnbladet.(nr.2,.2010)...

Runt. två. måna-ders.ålder.har.många.barn. en. favoritsida. i.sin. huvudhållning.. I.ryggläge,.framför.allt,.påverkar. den. asym-metriska. toniska.nackreflexen. armar-nas.rörelser..När.bar-

net.vrider.huvudet.åt.sidan.sträcks.ansiktssidans.arm.och.nacksidans.arm.böjs.(fäktarställning)..Om.reflex-en.är.särskilt.stark.åt.ett.håll.blir.barnet.ofta.liggande.med.huvudet.åt.det.hållet..Föräldrarna,.som.gärna.vill.möta.barnets.blick,.går.till.samma.sida..Hjärnan.får.mer.erfarenhet.av.att.vända.huvudet.åt.detta.håll..Det.går.lättare.och.lättare.att.röra.huvudet.åt.det.hållet..De.mjuka.skallbenen.formas.av.huvudets.tyngd.och.den.sneda.skallformen.är.ett.faktum..Nu.blir.det.ännu.svå-rare.att.vända.huvudet.åt.båda.hållen..En.ond.cirkel.är.skapad..Förutom.skallformen.påverkas.också.barnets.muskler..De.blir.korta.och.svaga..Ett.tidigt.och.frek-vent.magläge.när.barnet.är.vaket.kan.förhindra.detta..Tidiga.lekråd,.se.boken.”Titta.vad.jag.kan!”.och.snabb.remiss.till.sjukgymnast.är.också.att.rekommendera!.

Hur observera?Hur.ska.man.då.upptäcka.avvikelser.tidigt?.Här.föl-jer.mina.viktigaste.erfarenheter.från.klinik.och.forsk-ning..De.kan.kännas.självklara.men.är.ändå.värda.att.upprepas..

A. och. O. är. att. strukturera. sin. undersökning. så.långt.som.möjligt..Det.kan.vara.en.utmaning.i.dessa.

pressade. tider. men. genom. att. göra. lika. varje. gång.ökar. undersökaren. möjligheten. att. kunna. jämföra.sina.observationer.på.ett.säkrare.sätt..

Lika.rutiner.för.alla.kollegor..Sjukgymnaster.lik-som.alla.andra.professioner.inom.vården.har.sedan.länge.kravet.på.sig.att.använda.reliabla.metoder.där.undersökarna. kommer. fram. till. samma. resultat,.både.jämfört.med.sig.själva.och.jämfört.med.andra..Dessutom.bör.metoderna.vara.valida..De.bör.identi-fiera.”rätt”.barn..

Om.syftet.är.att.identifiera.barns.motoriska.pro-blem.tidigt.är.en.bedömning.av.hur.långt.barnet.kom-mit.i.sin.utveckling.inte.tillräcklig..Milstolpar.som.att.kunna.gripa,.vända.runt.och.sitta.uppnås.förhållan-devis.sent.och.variationen.är.stor..Det.gäller.därför.att.fokusera.mera.på.hur.barnet.gör.på.sin.egen.nivå..En.del.barn.är.sena.men.rör.sig.fint.på.sin.egen.nivå..Andra.håller.den.”vanligaste”.utvecklingstakten,.eller.är.snabbare,.men.gör.det.på.ett.avvikande.sätt...

För.att.kunna.se.vad.barnet.gör.måste.det.få.röra.sig.på.egen.hand..Undersöks.barnet.i.knäet.hos.för-äldrarna. behöver. barnet. inte. klara. sin. balans. själv.och.eventuella.problem.blir.inte.synliga..

Och.slutligen,.att.fråga.föräldrarna.är.viktigt.men.räcker. inte..Barnet.ska.helst.visa.själv..Och.det.be-höver.inte.vara.barnets.bästa.prestation.men.det.är.utförandet. på. den. visade. nivån. som. ger. den. bästa.informationen.

När reagera?Jag.har.hittills.inte.skrivit.om.specifika.diagnoser..Det.är.gjort.med.avsikt..Lyckligtvis.är.det.få.avvikelser.som.är.så.allvarliga.att.en.diagnos.kan.fastställas.direkt..De.flesta.tar.tid.att.utreda.och.att.vänta.står.därför.inte.i.samklang.med.önskemålet.att.sätta.in.åtgärder.tidigt..Som.sjukgymnast.sätts.inte.heller.åtgärder.in.mot.en.medicinsk. diagnos. utan. mot. ett. motoriskt. problem.som.står.i.vägen.för.barnets.övriga.utveckling..

En.viktig.erfarenhet.är.också.att.lyssna.på.föräld-rarna.och.att.inte.vifta.bort.deras.oro.med.att.barn.är.så.olika..Ofta.har.föräldrarna.rätt.i.sina.observationer..Låt.sjukgymnasten.ge.dem.tips.och.råd..Om.det.är.en.”normal.variation”.löser.sig.problemet.fort..För-äldrarna.behöver.inte.oroa.sig.utan.får.något.konkret.att.göra..Och.barnet.har.roligt.under.tiden!.Var.pro-blemet.av.allvarlig.art.blev.åtgärderna.insatta.tidigt..

Referenser1..de Vries.J..I.P,.Visser.G.H.A,..Prechtl.H.F.R..(1982):.The.emer-gence.of.fetal.behaviour..I..Qualitative.aspects..Early Hum Dev 7,.301-322.2..Thelen.E,.Fischer.D.M..(1982):.Newborn.stepping:.An.expla-nation.for.a.“disappearing.reflex”..Dev Psychol.18,.760-775.3..Hubel.DH,.Wiesel.TN..(1970):.The.period.of.susceptibility.to.the.physiological.effects.of.unilateral.eye.closure.in.kittens..J Phy-siol.206:419-436.

En ny bokKristina Persson har nyligen gett ut en inspirationsbok för nyblivna föräldrar, och för alla andra som har ett nyfött barn i sin närhet. Boken ger på ett lättsamt sätt kunskap, tips och råd om hur man kan leka med sitt lilla barn – inte utifrån dess ålder- men utifrån den växande rörelseförmågan. Boken slutar när barnet kan ta sina egna första steg. Vill du veta mer gå in på www.propeda.se eller ta kontakt med författaren via [email protected]

Procter & Gamble har nöjet att inbjuda dig som är sjuk-

sköterska och som arbetar inom barnhälsovård eller barnsjukvård till att söka PAMPERS stipen-dium som uppgår till 25.000 kronor. Syftet med stipendiet är att stimulera till utveckling och kunskapsspridning inom områdena barnhälsovård och barnsjukvård.Behörig att söka stipendiet är medlem i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor.

Utdelning av PAMPERS sti-pendiet sker i samband med

Riksföreningens årsmöte under Barnveckan.

För information om kriterier för att erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida www.barnsjuk-skoterska.com

Sänd gärna din ansökan via nätet. Ansökan kan också mejlas till [email protected] är viktigt att ansökan är kor-rekt ifylld för att kunna beaktas.

Sista ansökningsdag är den 15 januari.

PAMPERS STIPENDIUM

Stip

endi

erRiksföreningen för Barnsjuksköterskor

Du som är registrerad medlem i Riksföreningen för Barn-

sjuksköterskor erbjuds att söka stipendium två gånger per år. Din ansökan skall vara styrelsen tillhanda senast 15 april eller 15 oktober. Syftet med stipendiet är att stimu-lera medlemmar att utveckla och sprida kunskap om omvårdnad riktat till barn och ungdomar För information om kriterier för att erhålla stipendiet och ansöknings-förfarande, v.g. se RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.com

StipendiumBeslut avseende stipendiefördel-ning lämnas den 15 juni respektive 15 december.

Stipendiaten ska inom 3 månader efter avslutat projekt inkomma med skriftlig rapport som efter överenskommelse publiceras i Barnbladet. OBS! Förtroendevalda i riksfören-ingen får ej söka stipendiet.Tag gärna kontakt med stipendie-ansvarig via [email protected]

Välkommen med din ansökan


SIBO – Sjuksköterskor I BarnOnkologiVälkommen in på vår hemsida där du bland annat hittar informa-tion om SIBO, kommande Sibomöte och om hur du kan kontakta vår arbetsgrupp. www.sibo.se

Programmet är nu klart för nästa SIBO-möte som hålls 11-12/5 2011 i Bålstad. Huvudtemat är ”Leukemi & Etik”. För vidare information se hemsida.OBS! Sista dag för tidig anmälan är 28/2

Mer information om tjänsterna hittar du på www.regionhalland.se/jobb

hallands sjukhus halmstad söker

Två sjuksköterskortill barnakuten på barn- och ungdomskliniken.

Vikariat, heltid, rotationstjänstgöring.

Barn- och ungdomskliniken är en klinik där vi ger bästa möjliga sjukvård för barn, ungdomar och deras familjer i en miljö där lek, glädje, delaktighet och trygghet präglar verksamheten.

Besök gärna vår hemsida www.barn.halland.net

Välkommen att kontakta: Avdelningschef Agneta Nordström, 035-13 41 31.

CityAkuten Närakuten Barn söker sjuksköterskor.Närakuten Barn är en mottagning som drivs på uppdrag av Stockholms läns landsting och tar emot barn mellan 6 månader– 17 år med akuta besvär. Närakuten Barn ligger i anslutning till Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Vi söker dig som är barnsjuksköterska/distriktssköterska eller leg sjuksköterska med några års erfarenhet av arbete med sjuka barn eller på en akutmottagning. Ytterligare information finns på vår hemsida www.cityakuten.se/ledigatjänster

Varmt välkommen!

020-150 150 HÄLSOVÅRD • SJUKVÅRD • TANDVÅRD www.cityakuten.se


Med

lemssi

dor

Information om Riksföreningen för BarnsjuksköterskorRiksföreningen. är. öppen. för. sjukskö-terskor.vilka.arbetar.med.eller.är.intresse-rade.av.hälso-.och.sjukvård. för.barn.och.ungdom.. Föreningen. har. funnits. sedan.1975.och.arbetar.bland.annat.för:•.att.sprida.kunskap.om.barnsjuksköter-

skans.utbildning,.kompetens.och.ar-betsområden

•.att.värna.om.barns.rättigheter.till.kom-petent.barnutbildad.personal,.barn-vänlig.miljö.etc

•.att.främja.utveckling.och.forskning.inom.medlemmarnas.funktionsområden.

Riksföreningens. styrelse. består. av. nio.medlemmar,. vilka. är. bosatta. på. geogra-fiskt.spridda.orter.och.arbetar.inom.olika.pediatriska. områden.. Styrelsen. samman-träder.8–10.gånger/år.och.agerar.i.aktuel-la.frågor,.svarar.på.remisser,.planerar.verk-samheten.mm..En.eller.flera.länsrepresen-tanter.är.verksamma.inom.varje.landsting..Dessa. personer. står. till. tjänst. med. infor-mation. om. medlemsskap,. arrangerar. lo-kala.träffar,.bevakar.lokala.händelser.m.m.

Föreningens. högsta. beslutande. organ.är. årsmötet. vilket. hålls. före. maj. månads.utgång.

Kongress.arrangeras.en.gång/år..Dessa.dagar. erbjuder. föreläsningar. om. aktuella.ämnen.samt.möjligheter.att.träffa.kollegor.från.hela.landet.

”Barnbladet”,. vår. tidning,. utkommer.med. sex. nummer. varje. år. och. innehål-ler.artiklar.om.pediatrisk.omvårdnad.och.hälsovård..Barnbladet.är.ett.utmärkt.organ.att.använda.vid.spridning.av.nyheter.mel-lan.kollegor.runt.om.i.landet.och.även.från.våra.nordiska.grannländer.

Tidningen.ingår.i.medlemsavgiften.Medlemsavgiften.är.300.kr/år,.pensio-

när.200.kr/år..Sjuksköterska.som.är.med-lem.i.annan.riksförening.250.kr/år...Prenu-meration.av.Barnbladet.350:-/år..Medlem-skap. i. Vårdförbundet. eller. SSF. berättigar.inte.till.reducerad.avgift.

Medlem. blir. Du. genom. att. betala. in.medlemsavgiften.på.riksföreningens.pg.19.51. 19-3. eller. bg. 5831-6704.. Ange. namn,.

adress.och.personnummer.samt.eventuell.annan.riksförening.på.inbetalningskortet.

Anmälan.om.medlemskap.eller.adress-ändring. kan. göras. på. www.barnsjuksko-terska.com.eller.skickas.per.post/email.till:

Riksföreningen för BarnsjuksköterskorCatrin.JonsonLöjtnantsgatan.8,.852.38.Sundsvalle-post:[email protected]

Värva en medlem och få en snygg bssk t-shirt…Om du värvar en ny medlem till Riksföreningen för Barnsjuksköter-skor får du en bssk t-shirt som tack för hjälpen! Så fort den nya medlemmen har betalat in medlemsav-giften kommer t-shirten på posten.

Maila medlemmens namn och adress samt vilken färg (vit eller svart)och storlek du vill ha på t-shirten till Catarina Barth, [email protected]

...eller köp en bssk t-shirtBeställ din t-shirt genom att skicka en beställning till Catarina Barth, via mail: [email protected] eller genom att skriva till Catarina Barth, Rörögatan 5, 257 30 Rydebäck.

Ange önskemål om storlek (S, M, L , XL) och om du vill ha vit eller svart t-shirt.

Bli medlem i Riksföreningen för barnsjuksköterskor!Alla sjuksköterskor som arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och ungdomar kan bli medlemmar. Du söker medlemskap på www.barnsjukskoterska.com, eller genom att maila till Catrin Jonson som är ansvarig för medlemsregistret [email protected]

Medlemskapet kostar 300 kr/år. I medlem-skapet ingår bl a att du får Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra stipendier och att du kan delta i våra utbildningsdagar till medlemspris

barnbladet #1 2011 41

Vinnarna i förra numrets bokutlottning!Emelie Hansson i Ystad vann ”Älskade vampyr - om livet med ett barn med diabetestyp 1, och Lena Pedersen, Ekeby vann boken Lyssna på mig! Grattis!

BARN OG UNGES HELSE –NORMALITET OG UTFORDRINGER

NORDISK KONFERANSE FOR SYKEPLEIERE SOM JOBBER MED BARN OG UNGE

HOLMENKOLLEN PARK HOTEL RICA, OSLO22 – 23 SEPTEMBER 2011

Ur programmet:• Starten på livet – mulighetenes tid• Biopsykososial tilnærming til sykdom• Improving the effectiveness of services to families whose primary culture and language is not your own• Utvikling av barneprosedyrer i PPS (Praktiske Prosedyrer i Sykepleietjenesten) – utfordringer og muligheter• Adoptivfamilien – Veiviser og foreldrehefte• Patologiseringen av menneskelivet• Når omsorgen svikter• Avansert hjemmesykehus for barn – vi flytter sykehuset hjem!• Barnekonvensjonen – barn og unges internasjonale lovverk

Fullständigt program samt information om anmälan om deltagande, priser och abstracts för posters finns på www.sykepleierforbundet.no/nosb och

RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.org

RfB:s Årsmöte 2011Riksföreningen för Barnsjuksköterskors Årsmöte är den 7 mars under Barnveckan i Umeå. Års-möteshandlingarna finns tillgängliga på RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.se


Med

lemssi

dor

Utges av Riksföreningen förBarnsjuksköterskor

www.barnsjukskoterska.comEvalotte MöreliusOrdfö[email protected]

Berit FinnströmVice ordförande & ansvarig utgivare [email protected]

Catarina BarthKassö[email protected]

Berit [email protected]

Haide AnisianAnsvarig kongress/utstä[email protected]

Birgitta GlännmanAnsvarig [email protected]

Catrin JonsonAnsvarig [email protected]

Annica Ö[email protected]

Maria ForsnerForsknings- & [email protected]

Styrelsen för Riksföreningen för Barnsjuksköterskor 2010

Ny kompetens-beskrivning för

barnsjuksköterska

• Vad är en barn-sjuksköterska?• Vad ska en barn-sjuksköterska kunna?• Var kan en barnsjuksköterska arbeta?• Vad ska ingå i utbildningen?

Nu finns den nya Kom-petensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköter-skeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar att tillgå. Ladda hem kompe-tensbeskrivningen på www.barnsjukskoterska.com.

BarnBladet

ISSN 0349-1994Upplaga: 3.500 ex

POSTADRESSStensjöberg 15431 36 Mölndal

TELEFON+ 46 (0) 31 27 39 27

Ansvarig utgivare/ChefredaktörBerit Finnström

[email protected]

RedaktionBerit Finnström

[email protected]

Anneli [email protected]

Stefan [email protected]

Magnus [email protected]

042-70 2500733-854486

AnnonserLinda Larsson Levin

[email protected] 60 480733-940571

www.businessfactory.se

Grafisk FormSTODAB

[email protected] 250

TryckeriTrydells Tryckeri AB

Box 68, 312 21 LaholmTelefon: 0430-731 00

Kommande temanummer 2011

# 3 Ögon/Solen# 4 Neuropsykiatri/STD#5 Andning/Vitaminer

Fastställd TS-upplaga 2010:3.500 ex

Medlem av

PrenumerationerPrenumerationen på Barnbladet kostar350 kr/6 nr. Enstaka exemplar 50 kr/st.

Sätt in 350 kr på riksföreningens plusgiro19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704.

Ange prenumeration på Barnbladetsamt texta tydligt namn och adress

4 aprilSjuksköterskans hälsofrämjande arbeteArrangör: Svensk sjuksköterskeföreningPlats: Academicum, Göteborgs Universitet

4-8 april Barnveckan i Umeå. Arrangör: RfB & Blf.www.barnveckan.se

9-10 aprilFortbildningsdagar i spädbarnsmassageArrangör: Föreningen för Instruktörer i Spädbarnsmas-sagePlats: Bantorget 5, LundInfo och anmälan: [email protected]

14-15 aprilVårmöte i Uppsala. Arrangör: Svensk barnsmärtförening, Plats: Akademiska sjukhuset, UppsalaTema: Smärta hos barn på sjukhusSvensk barnsmärtföreningwww.svenskbarnsmartforening.se

2-5 majThe Third Conference of the International Society on Early InterventionArr: International Society on Early InterventionPlats: Hilton Hotel in New York Cityhttp://depts.washington.edu/isei/ISEI_3rd_conf.html

11-14 maj9th European Pediatric Neurology Society CongressArrangör: the Croatian Society of Child NeurologyPlats: Cavtat-Dubrovnik, Kroatienwww.epns2011.com

30-31 majSALUS 2011, The 4th International Research Seminar on Salutogenesis: Adolescent Health& Quality of Life - Age and gender specific researchArrangör: Högskolan VästPlats: Högskolan Väst, Trollhättanwww.hv.se/salus2011

5 - 6 septemberLyssna på oss! Arrangör: Projektet Egen växtkraftPlats: Essinge Konferenscenter, Stockholmwww.hso.se/Projektbehallare/Till-projektet-Egen-vaxt-krafts-startsida

12-13 september6:e Nationella konferensen om Patientsäkerhet Arrangör: Sveriges kommuner och landstingPlats: Stockholmsmässan, Älvsjöwww.skl.se/patientsakerhetskonferens

14-16 septemberBarn så in i Norden – konferens för de som möter barn och ungdomarArr: Nordisk förening för sjuka barns behov, NOBABPlats: Aula Nordica, Umeå www.nobab.se

14-16 septemberNeo-BFHI 2011Arrangör: Nordisk expertgrupp och AkademikonferensPlats: Uppsala universitets huvudbyggnadwww-conference.slu.se/neobfhi2011 22-23 septemberBarn og unges helse – normalitet og utfordringer Konferanse for sykepleiere som jobber med barn og ungeArrangör: NoSBPlats: Holmenkollen Park Hotel Rica, Oslo www.sykepleierforbundet.no/nosb

13-16 oktoberInternational Forum on Pediatric PainArrangör: The Centre for Pediatric Pain ResearchPlats: White Point Beach Resort, Nova Scotia, Canada. http://pediatric-pain.ca/ifpp/

19-20 oktoberNavigating New Directions in Children and Young People´s Health CareArrangör: Australian College of Children & Young People’s Nurses (ACCYPN)Plats: Novotel Sydney Brighton Beach, Australienwww.accypn2011.eventplanners.com.au 20-21 oktoberMötet mellan psyke och somaArrangör: Psykologenheten på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhusPlats: Elite Park Avenue Hotel i Göteborgwww.sahlgrenska.se/su/psykeochsoma2011

18 novemberUtbildningsdag i neonatal omvårdnadArrangör: RfBPlats: Stockholmwww.barnsjukskoterska.com

Kalendarium 2011

Documents

i Umeå 4-5 april 2011 - barnbladet.org · Bästa kolleger! Än har inte vintern ... av.enorma.berg.som.kapslar.in.hela.western.cape.om- ... boken “Magnus kissar i sängen” E