AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för vårdvetenskap

Icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot postoperativt illamående och kräkning

Systematisk litteraturstudie

Tomas Celander Chalak Muhyadin

2020

Examensarbete, Avancerad nivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad

Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning anestesisjukvård

Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning intensivvård Självständigt arbete inom anestesi- respektive intensivvårdssjuksköterskans kunskapsområde

Handledare: Kati Knudsen

Examinator: Marja-Leena Kristofferzon

SAMMANFATTNING

Bakgrund

Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är utöver smärta bland de vanligaste

biverkningarna för patienter som genomgår anestesi i det postoperativa förloppet.

Individuella riskfaktorer för PONV anses vara kvinnligt kön följt av tidigare historia av

åksjuka, att vara icke-rökare och användning av postoperativa opioider. Förutom ökat

vårdlidande och ökat vårdbehov är PONV associerad med ökad risk för aspiration, och

försämrad sårläkning och längre sjukhusvistelse.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka effekter som framkommit för de icke-

farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och transkutan elektrisk

nervstimulering, mot postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna.

Metod

Systematisk litteraturstudie med beskrivande design valdes för att sammanställa resultat

av relevant litteratur från tidigare studier gjorda inom problemområdet. Sökning av

vetenskapliga artiklar gjordes i databasen PubMed. Efter urval och kvalitetsgranskning

inkluderades 12 studier i resultatet. Granskning av de inkluderade artiklarnas kvalitet

genomfördes utifrån rekommendationerna från Joanna Briggs Checklist for

Randomized control trails.

Huvudresultat

Flera av de inkluderade studierna visade att de icke-farmakologiska

behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och TENS hade signifikanta positiva

effekter mot PONV, det första postoperativa dygnet hos framförallt kvinnor under 50 år.

Slutsats

Utifrån de vetenskapliga artiklarna som har inkluderats i denna litteraturstudie, har det

framkommit att de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur

och TENS har positiva effekter mot PONV hos framförallt kvinnor. Studien kan bidra

till ökad förståelse för icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot PONV. Därför bör

icke-farmakologiska behandlingsmetoder betraktas som ett komplement till sedvanlig

behandling mot PONV till patienter som genomgår anestesi i det postoperativa

förloppet.

Nyckelord: Akupressur, Akupunktur, PONV, TENS

ABSTRACT

Background

Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) are in addition to pain, among the most

common complications for patient in the postoperative phase. Risk factors for PONV is

female gender followed by previous history of motion sickness, being non-smokers and

use of post-operative opioids. In addition to increased suffering and increased care

needs for patients, PONV can also associated with increased risk for aspiration,

impaired wound healing and prolonged hospital stay.

Aim

The purpose of the systematic literature review was to describe the effects of the non-

pharmacological treatment methods of acupuncture, acupressure, and transcutaneous

electrical nerve stimulation, against post-operative nausea and vomiting in adults.

Method

Systematic literature review with descriptive design was chosen to compile results of

relevant literature from previous studies done in the problem area. Search for scientific

articles was done in the PubMed database. After selection and quality review, 12 studies

were included in the result. Review of the quality of the included articles was carried

out based on the recommendations of the Joanna Briggs Checklist for Randomized

control trails.

Main result

Several of the included studies showed that the non-pharmacological treatment methods

acupuncture, acupressure, and TENS had significant positive effects on PONV

Conclusion

Based on the scientific articles that have been included in this literature study, it has

been found that non-pharmacological treatment methods acupuncture, acupressure and

TENS have positive effects on PONV, particularly in women. The study can contribute

to increased understanding of non-pharmacological treatment methods against PONV.

Therefore, non-pharmacological treatment methods should be considered as a

complement to the usual treatment for PONV in patients undergoing anesthesia in the

postoperative phase.

Key words: Acupressure, acupuncture, PONV, TENS

Innehåll

SAMMANFATTNING 1.1 PONV ..................................................................................................................... 1 1.2 Kirurgi och PONV ................................................................................................ 1 1.3 Anestesirelaterad PONV ...................................................................................... 2

1.4 Metoder för att förebygga PONV ....................................................................... 4 1.5 Icke-farmakologisk behandling ........................................................................... 5

1.5.1 Akupunktur ...................................................................................................... 5 1.5.2 Akupressur ....................................................................................................... 5 1.5.3 TENS ............................................................................................................... 5

1.6 Anestesi – och Intensivvårdssjuksköterskans kompetensområde ................... 6

1.7 Teoretisk referensram .......................................................................................... 6 1.8 Problemformulering ............................................................................................. 7

1.9 Syfte ....................................................................................................................... 7

2. Metod ........................................................................................................................... 7 2.1 Design ..................................................................................................................... 7

2.2 Sökstrategi ............................................................................................................. 8 2.3 Urvalskriterier ...................................................................................................... 8 2.4 Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar ...................................................... 9

2.5 Kvalitetsgranskning ........................................................................................... 12 2.6 Dataanalys ........................................................................................................... 14

2.7 Etiska överväganden .......................................................................................... 14

3. Resultat ...................................................................................................................... 15

4. Diskussion .................................................................................................................. 18 4.1 Huvudresultat ..................................................................................................... 18

4.2 Resultatdiskussion .............................................................................................. 18 4.3 Metoddiskussion ................................................................................................. 22 4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad ............................................................ 23 4.5 Förslag på fortsatt forskning ............................................................................. 23

4.6 Slutsats ................................................................................................................. 24

5. Referenser.................................................................................................................. 25

Bilaga 1 Översikt över sökningar i PubMed

Bilaga 2 JBI appraisal checklist for randomized controlled trials

Bilaga 3 Datasammanfattning av de inkluderade studierna

Bilaga 4 Sammanfattning av resultat av de inkluderade studierna

1

1. Introduktion

1.1 PONV

Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är utöver smärta bland de vanligaste

komplikationerna för patienten i det postoperativa förloppet. Av alla patienter som får

generell anestesi lider en tredjedel av PONV. Hos vissa patienter upplevs illamående

och kräkning till och med som ett större lidande än smärta från ingreppet i sig självt.

Patienter under 50 år är en signifikant riskfaktor för PONV jämfört med dem som är 50

år och äldre (Gan et al. 2014; Pierre, Corno, Benais & Apfel 2004).

Riskfaktorer för PONV anses att vara kvinna under 50 år, följt av tidigare historia av

åksjuka, icke-rökare och användning av postoperativa opioider. Alla dessa är välkända

faktorer som predisponerar för PONV framförallt hos patienter som genomgår

laparoskopisk kirurgi eller obesitaskirurgi (Halliday, Sundqvist, Hultin & Wallden

2017; Gan et al. 2014; Apfel et al. 1999). Förutom ökat lidande och ökat vårdbehov är

PONV associerad med risk för aspiration, försämrad sårläkning, subkutant emfysem

och esofagus ruptur (Farhadi et al. 2016; Moore 2013; Parra-Sanchez et al. 2012; Habib,

Chen, Taguchi & Gan 2006).

1.2 Kirurgi och PONV

Viken typ av kirurgi som är en riskfaktor för PONV debatteras fortfarande. Det finns en

stark tro att viss typ av kirurgi är en riskfaktor för PONV, men det är svårt att bevisa att

det är en oberoende riskfaktor. Vissa typer av kirurgi kan associeras med en ökad risk

för uppkomst av PONV (till exempel Buk och- laparaskopisk kirurgi). De är inte

specifikt framkallande av PONV, men kan uppkomma på grund av lång exponering av

generell anestesi och högre doser med opioider. Forskning visar att kolecystektomi,

gynekologisk kirurgi och laparaskopisk kirurgi är associerad med en högre förekomst av

PONV i jämförelse med allmän kirurgi (Gan et al. 2014). I en studie av Schürner et al.

(2018) där patienterna genomgick laparaskopisk gastric bypass upplevdes PONV av ca

en tredjedel av patienterna.

2

1.3 Anestesirelaterad PONV

Generell anestesi med inhalation- och/eller intravenös anestesi påverkar hela kroppen

och gör att patienten blir medvetslös och inte kan röra sig. Generell anestesi används vid

operationer av interna organ och andra invasiva eller tidskrävande operationer. Utan

generell anestesi skulle stora livräddande operationer inte kunna utföras, som till

exempel, öppen hjärtkirurgi, hjärnkirurgi och organtransplantationer. Anestetika

(sömnmedel och smärtstillande) är generellt säkert, men kan vara en risk för vissa

patientgrupper som till exempel äldre eller personer med kroniska sjukdomar.

Biverkningar av anestetika kan hålla i sig i flera dagar för vissa patienter, speciellt för

barn och äldre. Allvarliga biverkningar såsom mycket lågt blodtryck är mycket mer

sällsynt i dag än tidigare. Det finns ändå en viss risk för komplikationer som med alla

medicinska ingrepp. För att minimera komplikationsrisker övervakar

specialistsjuksköterskan medvetslösa patienter och justerar mängden anestetika som

patienten får (Eintrei, Enlund, Gupta & Åkeson, 2016).

Den troligaste orsaken till PONV i anestesisammanhang är inhalations anestetika,

lustgas och postoperativa opioider. Användning av inhalations-anestetika var den

starkaste anestesirelaterade riskfaktorn tillsammans med längden på anestesin,

postoperativ användning av opioid och användning av lustgas. Effekten av inhalations-

anestetika på PONV var dosberoende och var speciellt märkbar de första 2–6 h

postoperativt. Tillskott av intraoperativa opioiders bidrag till PONV är svag och det var

ingen skillnad mellan olika opioider. Risken för PONV ökar beroende på dos, oavsett

vilken opioid som givits intraoperativt. Risken för PONV finns så länge som opioider

används för smärtlindring under det postoperativa skedet. Detta förklarar troligen varför

uppkomsten av PONV är lägre med opiatfri regional anestesi och minskad opioid

konsumtion, och genom användning av icke-opioid smärtlindring som till exempel

perioperativa alfa2-agonisterna Dexdor och Klonidin (Gan et al. 2014; Shaikh,

Nagarekha, Hegade & Marutheesh 2016).

3

Lokal- och regionalanestetika används för att blockera smärta i en del av kroppen. Med

dessa anestetika är patienterna vid medvetande och smärtfria under operation.

Lokalanestetika påverkar en liten del av kroppen som till exempel när en tand eller en

hudförändring behöver tas bort. Regional anestesi kan delas upp i intravenös blockad,

neuraxial blockad (spinal/epidural) och perifer blockad. För att blockera en perifer eller

spinal nervimpuls från en specifik del av kroppen används lokalbedövning.

Regionalanestetika påverkar större delar, som tillexempel en arm, ben eller allting

nedanför midjan. Exempel på denna typ av anestesi används för hand- och ledkirurgi,

vid förlossning eller vid kejsarsnitt (Lindahl & Winsö 2016).

Studier visar att användning av regional anestesi är associerad med en lägre förekomst

av PONV jämfört med generell anestesi hos både vuxna och barn. Risken för PONV

kunde vara upp till nio gånger lägre hos patienter som fick regional anestesi jämfört

med de som fick generell anestesi. När generell anestesi var nödvändigt gjorde

användningen av Propofol som induktion och underhåll av anestesin att uppkomsten av

PONV minskade de första 2–6 h postoperativt. Tidigare studier visar också att en

kombination av Propofol (TIVA- total intravenös anestesi) och luft/syrgas har en additiv

effekt och minskar PONV med 25 %. Inhalations anestetika var en primär orsak till

tidig PONV (0–2 h efter kirurgi), men hade ingen påverkan på sen PONV (2–24 h efter

kirurgi). Däremot harlustgas liten påverkan för uppkomst av PONV. För att

åstadkomma smärtlindring utan opioider kan NSAID och Ketamin användas då de kan

ha opioidsparande effekt under den postoperativa perioden. Att kombinera generell- och

regional anestesi minskarrisken för PONV genom att behovet av opioider under

operation minskade (Gan et al. 2014; Shaikh et al. 2016; Cao, White & Ma 2017;

Feldheiser et al. 2016).

4

1.4 Metoder för att förebygga PONV

I en studie fick 38 patienter inhalera Isopropylalkohol (IPA) i kombination med

intravenös (i.v) Ondansetron. Det jämfördes med 38 andra patienter som endast fick i.v

Ondansetron mot prevention av PONV. Förekomsten av postoperativt illamående i

IPA/Ondensatron var 47 % och Ondensatron gruppen var 32 % (Radford, Fuller,

Bushey, Daniel & Pellegrini 2011).

Hodge, McCarthy och Pierce (2014) undersökte effektiviteten av aromaterapi på

patienter som genomgått kirurgi. Patienterna delades in i två grupper, en

interventionsgrupp (54 patienter) och en placebogrupp (40 patienter). Den självskattade

upplevelsen av illamående var signifikant lägre i båda grupperna postoperativt.

Förväntad effektivitet av aromaterapi var signifikant högre i interventionsgruppen än i

placebogruppen. I en annan aromaterapistudie deltog 70 patienter som hade genomgått

bukkirurgi på en öppenvårdsavdelning. Patienterna fick erhålla en oljeblandning av

pepparmint, grönmynta, lavendel och ingefära. Totalt 45 patienter (64 %) rapporterade

ingen illamående under sjukhusvistelse medan 25 patienter (36 %) rapporterade

illamående mellan en till fyra episoder under kirurgdagen och dagen efter (Mcilvoy et

al. 2015).

I en studie av Kavala et al. (2013) där kvinnor som genomgått kejsarsnitt fick ingefära

eller placebo rapporterades ingen signifikant skillnad i allvarlighetsgrad av illamående

mellan grupperna postoperativt. I en annan studie fick kvinnor som hade bröstcancer

och genomgick cytostatikabehandling ingefära eller placebo. De patienter som fick

ingefära upplevde mindre illamående 6–24 h efter cytostatikabehandlingen (Panahi et al

2012).

5

1.5 Icke-farmakologisk behandling

Det finns flera akupunkturpunkter på kroppen. De vanligaste akupunkturpunkterna för

att motverka PONV är LI 4, PC 6 och ST 36. Dessa kan stimuleras genom tryck

(akupressur), elektrisk stimulering (TENS) och genom att huden punkteras med nålar

(akupunktur). Till dessa nålar kan även lågfrekvent ström kopplas.

LI 4 punkten sitter mitt på muskelupphöjningen mellan tumme och pekfinger. Den syns

vid adducering, då det bildas en muskelupphöjning bakom vecket.

PC 6 punkten sitter på armens undersida, tre fingrar från handleden och mellan senorna

ST 36 punkten sitter på framsidan av underbenet, fyra fingrar under knäskålen, i

fördjupningen mellan vadben och skenben, ett finger bred mot utsidan av benet.

(Andersson, Lund, Lundeberg & Stener-Victroin 2018).

1.5.1 Akupunktur

Akupunktur är en behandling där punkter på kroppen stimuleras genom att vassa nålar

punkterar huden. Behandlingen härstammar från den traditionella kinesiska medicinen

(Carlsson & Anckers 2017). Elekroakupunktur är akupunktur med skillnaden att

nålarna stimuleras med lågfrekvent elektrisk ström (Rusy, Hoffman & Weisman, 2002).

1.5.2 Akupressur

Akupressur är en form av akupunktur där huden inte punkteras utan stimuleras med

akupressurband eller med fingrar. Stimuleringen sker på akupunkturpunkter. Den

vanligaste punkten för att behandla illamående återfinns i mitten av underarmen, tre

fingrar i bredd från handleden (Valeberg 2013).

1.5.3 TENS

Transkutan Elektrisk Nervstimulering (TENS). Elektroder som är kopplade till en

portabel elektrisk apparat placeras på akupunkturpunkter. Den elektriska stimuleringen

gör att ytliga nervtrådar stimuleras (Carlsson & Anckers 2017).

6

1.6 Anestesi – och Intensivvårdssjuksköterskans kompetensområde

Anestesi – och intensivvårdssjuksköterskor benämns härefter som

specialistsjuksköterskor. Arbetsområden för specialistsjuksköterskor kan vara pre- och

postoperativa avdelningar, smärtbehandlingsenheter, akutmottagningar och prehospital

vård. Specialistsjuksköterskans uppgift är att identifiera den enskilde individens behov

för att kunna förebygga eller minimera ohälsa och sträva efter välbefinnande genom att

använda sig av evidensbaserade forskning och beprövade erfarenheter. Vidare ska

specialistsjuksköterskan övervaka patientens livsviktiga funktioner och utifrån detta

kunna identifiera, åtgärda till exempel smärta och illamående samt utvärdera genom att

använda sig av validerade mätinstrument. Åtgärderna ska vara anpassade utifrån den

enskildes behov, minska lidande och leda till hälsa (Svensk sjuksköterskeförening

2012a, 2012b). Specialistsjuksköterskan kan minska risken för PONV genom att se att

patienten är normotermisk, tillräckligt hydrerad för att undvika lågt blodtryck och

blodtrycksfall, samt se till att patienten är ordentligt smärtlindrad. Detta på grund av att

smärta och dehydrering i sig kan bidra till ökad risk för PONV (Odom-Forren et al.

2015; Ganter et al. 2014).

1.7 Teoretisk referensram

Eriksson (1994) beskriver lidande i tre domäner. Sjukdomslidande är det lidande som

sjukdomen eller behandlingen för med sig. Detta kan vara narkosläkemedel som

använts under kirurgiska ingrepp som sedan leder till postoperativ illamående.

Livslidande är det lidande som kommer under livets gång. Det är inget som går att

förebygga, utan är kopplat till det liv som människan lever i för stunden. Lidandet kan

se olika ut beroende på vad personen drabbas av och var i livscykeln människan

befinner sig. Vårdlidande är det lidande som vården och vårdpersonalen orsakar i själva

vårdsituationen. Till exempel illamående och kräkning som inte observeras och

åtgärdas.

7

1.8 Problemformulering

Patienter som genomgått någon form av kirurgi och anestesi löper ökad risk för att

drabbas av PONV. Detta kan öka lidande och obehag för patienten. Varje människa är

unik och kan uppleva lidande och hälsa på olika sätt, vilket kan påverka välbefinnandet.

Specialistsjuksköterskan bör se hela människan i dess upplevelse av hälsa, smärta, oro

och lidande. Begreppet människa omfattar patient, närstående och

specialistsjuksköterska och student. Specialistsjuksköterskans främsta uppgift är att

hjälpa människan att lindra lidandet och därmed öka välbefinnandet med alla medel.

Tidigare forskning på icke-farmakologiska behandlingar har visat att till exempel

aromaterapi hade signifikant effekt på PONV. Detta i kontrast mot ingefära som inte

hade någon signifikant effekt mot PONV jämfört med en kontrollgrupp. Akupunktur,

akupressur och TENS används redan idag som behandling mot PONV. Behandlingarna

har få biverkningar, är billiga och är relativt lätta att administrera. Om icke-

farmakologiska behandlingar kan lindra PONV är det viktigt att undersöka om dessa

behandlingar har evidens för att förebygga/minska PONV.

1.9 Syfte

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka effekter* som framkommit för de icke

farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och transkutan elektrisk

nervstimulering, mot postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna.

*RCT studier.

2. Metod

2.1 Design

Systematisk litteraturstudie med beskrivande design valdes för att sammanställa resultat

av relevant litteratur från tidigare studier gjorda inom problemområdet (Polit & Beck

2017).

8

2.2 Sökstrategi

Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databasen Medline via PubMed. Denna

databas valdes då PubMed innehåller ett stort utbud av artiklar inom bland annat

omvårdnad och medicin. Sökningen genomfördes vid ett och samma tillfälle i Mars

2020. I PubMed användes MeSH (Medical Subject Headings) termer. För att få fram

MeSH termer till PubMed användes svensk MeSH. Sökningen började brett med en

MeSH term i taget PONV, postoperative nausea och postoperative vomiting var för sig

för att få en översikt. För bredda sökningen ytterligare användes ovanstående MeSH

termer med den Booleanska termen OR. Genom att sedan använda den Booelanska

söktermen AND i kombination med MeSH termerna TENS, acupuncture och

acupressure. Detta gjordes för att få vetenskapliga artiklar som svarade mot denna

studies syfte (Polit & Beck 2017).

Resultatet av sökningen presenteras i Bilaga 1.

2.3 Urvalskriterier

Inklusionskriterier

Vi inkluderade alla randomiserade kontrollerade studier (RCTs) som studerade vilken

effekt på PONV akupunktur, TENS och akupressur hade var för sig eller i kombination

med annan medicin och jämfört med placebobehandling. Detaljerade kriterier enligt

PICO principen (P: Population, I: Intervention, C: Control, O: Outcome) visas i tabell 1

(Polit & Beck 2017). Artiklarna skulle vara randomiserade kontrollerade studier,

originalartiklar tillgängliga i fulltext på engelska samt vara publicerade mellan år 2010–

2020. Valda artiklar skulle vara vetenskapligt publicerade primär källor med

experimentella design som var relevant för studiens syfte.

De valda artiklarna skulle vara Peer Reviewgranskade. Deltagarna i artiklarna skulle

vara vuxna människor från 18 år och äldre. Genomgått kirurgi i generell och/eller lokal

anestesi och fått behandling mot PONV i form av antingen TENS, akupunktur eller

akupressur. Vidare inkluderades endast studier som fått tillstånd från etisk kommitté.

9

Exklusionskriterier

Artiklar exkluderades som var systematiska litteraturstudier, kvalitativa, djurstudier,

artiklar som beskrev specifik farmakologisk behandling mot PONV, barn under 18 år,

dubbletter och artiklar som inte hade någon kontrollgrupp. Originalartikel ej tillgänglig i

fulltext, som inte handlade om akupunktur, akupressur och TENS. Förstudier utan

resultat, studier som inte handlade om PONV. Studier där ingen randomisering gjord.

Tabell 1: PICO schema över population, interventionsgrupp, kontrollgrupp och

utfallsmått

*P **I ***C ****O

Vuxna över 18 år med

postoperativt

illamående och

kräkning (PONV).

Akupunktur, TENS och

akupressur

Farmakologisk

behandling, placebo

akupunktur, placebo

TENS eller placebo

akupressur.

Effekt av icke

farmakologisk

behandling mot PONV

*P=Population, **I= Intervention, ***C= Control, ****O= Outcome

2.4 Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar

Litteratursökningen resulterade i 279 artiklar som var ett resultat av sökning nummer 5

(42 artiklar), 6 (165 artiklar), 7 (72 artiklar) och redovisas i bilaga 1. Efter att samtliga

279 titlar lästs igenom exkluderades 195 artiklar. Efter att dubbletter sorterats bort

exkluderades 24 artiklar. Abstracten granskades i de återstående 60 artiklarna och 34

artiklar exkluderades på grund av att de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Av dessa

34 artiklar exkluderades 15 artiklar eftersom de inte var originalartiklar och fritt

tillgängliga i fulltext. Av resterande artiklar handlade nio artiklar inte om TENS,

akupunktur eller akupressur. Fyra artiklar var förstudier och innehöll inget resultat. De

resterande sex artiklarna exkluderades för att de beskrev barn och PONV. De

återstående 26 artiklarna var RCT studier där deltagarna randomiserades i en

kontrollgrupp och en behandlingsgrupp och verkade svara mot studiens inklusions- och

exklusionskriterier. Artiklarna skrevs ut, lästes och granskades i fulltext av båda

författarna. Av dessa 26 artiklar exkluderades 14 eftersom nio inte handlade om PONV

och en var inte RCT studie. Ytterligare fyra artiklar exkluderades eftersom de bedömdes

10

vara av låg kvalitet. Detta på grund av oklarheter kring hur randomisering och

tilldelning av deltagarna gått till, samt hur uppföljningen gått till utifrån frågorna i

bedömningsmallen. De resterande 12 artiklarna som inkluderades i resultatet bedömdes

vara av medel eller hög kvalitet utifrån kvalitetsgranskningen. Urvalet av artiklarna och

vilka kriterier som användes för att exkludera artiklar redovisas i flödesschemat

(PRISMA statement). Se figur 1.

11

Resultat av litteratursökning i PubMed

(n =279)

Gra

nsk

nin

g

Inklu

der

ade

Incl

ud

ed

Til

lhö

righ

et

Elig

ibili

ty

Res

ult

at l

itte

ratu

sök

. Id

enti

fica

tio

n

Resultat av manuell

litteratursökning

(n = 0)

Artiklar inkluderade i

systematisk litteraturstudie

(n =12)

Artiklar efter dubbletter exkluderats

(n =60)

Artiklar efter titel abstrakt

granskning

(n = 60)

Exkluderade artiklar

(n =15 ej originalartikel

tillgänglig i fulltext

n = 9 ej akupunktur,

akupressur, TENS

n = 6 barn

n = 4 förstudier utan resultat)

Fulltext artiklar som svarade

mot inklusionskriterier

(n =26) Fulltext artiklar exkluderade

eftersom

(n = 9 ej PONV

n = 4 Låg kvalitet pga.

oklarheter i randomisering

mm.

n = 1 Ingen randomisering

gjord)

Figur 1

Prisma 2009 Flödesschema över urvalsprocessen

Artiklar efter läst titel

(n=84)

12

2.5 Kvalitetsgranskning

Granskning av det inkluderade artiklarnas kvalitet genomfördes utifrån

rekommendationerna från Joanna Briggs Checklist for Randomized control trails

(Tufanaru, Munn, Cambell & Hopp 2017). Checklistan bestod av 13 frågor för

randomiserade kontrollerade studier. Checklistan finns beskriven i bilaga 2. Frågorna

handlade om hur deltagarna randomiserats (lottats) till en behandlingsgrupp eller till en

kontrollgrupp. Detta för att undersöka effekter vid akupunktur, TENS och akupressur

mot PONV. Om deltagarna, behandlingsutförare, bedömare och forskarteamen var

blindade. Om deltagarna fick samma grundbehandling förutom intervention och om

samma mätinstrument använts mellan grupperna. Författarna läste, granskade och

diskuterade tillsammans de inkluderade artiklarna och bedömde dessa utifrån de 13

frågorna i checklistan. I tabell 2 redovisas hur respektive artikel har kvalitetsbedömts

utifrån checklistan. Det var samförstånd mellan författarna kring samtliga artiklarnas

kvalitet enligt följande:

Hög kvalitet

En artikel av hög kvalitet skulle ha en tydlig beskrivning på hur randomiseringen,

fördelningen och blindningen av deltagarna gått till. Artikeln skulle också tydligt

beskriva hur mätningen och bedömning gått till, om samma validerade mätinstrument

användes på grupperna. Om bedömningen av utfallet gjordes av en till studien blindad

person.

Medel kvalitet

En artikel av medel kvalitet hade ingen eller oklar beskrivning på hur randomiseringen,

fördelningen och blindningen av deltagarna gått till. Artikeln skulle beskriva hur

mätningen och bedömning gått till, om samma mätinstrument användes på grupperna.

Om bedömningen av utfallet gjordes av en till studien blindad person.

Låg kvalitet

En artikel av låg kvalitet hade ingen eller oklar beskrivning på hur randomiseringen,

fördelningen och blindningen av deltagarna gått till. Artikeln hade ingen eller otydlig

beskrivning på hur mätningen och bedömning gått till, om samma mätinstrument

använts på grupperna. Om bedömningen av utfallet gjordes av en till studien blindad

person.

13

Författare/ år 1. Was true randomizati

on used for

assignment of

participants

to treatment groups?

2. Was allocation

to treatment

groups concealed?

3. Were treatment

groups

similar at the

baseline?

4. Were participants

blind to

treatment assignment?

5. Were those

delivering

treatment blind to

treatment

assignment?

6. Were outcomes

assessors

blind to treatment

assignment?

7. Were treatment

groups

treated identically

other than

the intervention

of interest?

8. Was follow up

complete

and if not, were

differences

between groups in

terms of

their follow up

adequately described

and

analyzed?

9. Were participants

analyzed in

the groups to which

they were

randomized?

10. Were outcomes

measured

in the same

way for

treatment groups?

11. Were outcomes

measured in a

reliable way?

12. Was appropriate

statistical

analysis used?

13. Was the trial design appropriate, and any

deviations from the standard

RCT design (individual randomization, parallel

groups) accounted for in

the conduct and analysis

of the trial?

Alizadeh et al. (2014)

J J J J N J J J J J O J J

Carr et al.

(2015)

J J J J N J J J J J J J J

Cooke et al.

(2015)

J J J J N J O J J J O J J

El-Deeb et al (2011)

N J J J O J J J J J J J J

Ertas et al.

(2015)

J J J J J J J J J J O J J

Lee et al. (2013)

J O J O O J J J J J O J J

Li et al.

(2017)

J J J J N J J J J J J J J

Noroozinia et al.

(2013)

O O J J O J J J J J J J J

White et al. (2012)

J J J J N J J J J J J J J

Yang et al.

(2015)

J J J J N J J J J J J J J

Yeoh et al.

(2015)

J J J J N J J J J J O J J

Yilmaz et al. (2018)

J J J O O O J J J J J J J

J = ja, N= nej, O=Oklar, otydlig beskrivning.

Tabell 2 Kvalitetsbedömning av inkluderade artiklar

14

2.6 Dataanalys

Artiklarnas resultat lästes flera gånger av båda författarna och med hjälp av engelsk-

svenskt lexikon för att minimera missuppfattningar, översattes tillsammans ordagrant

till svenska och dokumenterades i en matris. Studiernas styrkor och svagheter beskrivs

utifrån hur tydlig beskrivning av randomisering, alkollering och blindning av deltagarna

presenterats i studierna. Samt hur tydligt beskriven mätning och bedömning var, om

samma mätinstrument använts på grupperna. Om bedömning av utfallet gjorts av en till

studien blindad person. Bedömning av artiklarna gjordes utifrån Joanna Briggs

Checklist for Randomized control trails (Tufanaru et al. 2017) bestående av 13 frågor

presenteras och presenteras i tabell 2. Artiklarnas innehåll sammanfattades utifrån

författare, år, land, titel, design, ansats, urval, undersökningsgrupp, bortfall,

datainsamlingsmetod, dataanalysmetod, reabilitet, validitet inklusive

kvalitetsgranskning. Sammanfattning av artiklarnas innehåll presenteras i tabell 3 som

återfinns i bilaga 3. En sammanfattning av de inkluderade artiklarnas resultat

presenteras utifrån författare, syfte och resultat i tabell 4 som återfinns i bilaga 4.

De specifika resultaten som analyserades var vilken intervention som användes mot

PONV samt om det fanns evidens uttryckt i statistisk signifikans i detta arbete (p=

<0,05) i förhållande till kontrollgruppen gällande förebyggande/minskning av PONV.

Resultaten kommer att presenteras i deskriptivt i löpande text och genom tabeller under

resultat avsnittet (Polit & Beck 2017).

2.7 Etiska överväganden

Etikprövning av etisk nämnd behövdes inte för denna systematiska litteraturstudie då

studierna som användes redan var utförda och prövade av etisk nämnd.

För att skydda individer i forskningssammanhang så ska fyra allmänna huvudkrav på

forskningen uppfyllas. I informationskravet har forskaren skyldighet att informera

deltagarna i studien om deras uppgift och vilka villkor som gäller för deltagande. I

samtyckeskravet skall forskaren inhämta studiedeltagarens samtycke (Vetenskapsrådet

u.å.).

15

Informerat samtycke innebär att forskaren förser deltagaren med information om studien

och att deltagaren förstår konsekvenserna av informationen. Deltagaren kan utifrån detta

välja att frivilligt delta samt avsluta deltagande utan förklaring (Sandman & Kjellström

2018). Konfidentialitetskravet innebär att ingen enskild skall kunna identifieras utifrån

de uppgifter som lämnats till forskaren. Nyttjandekravet innebär att uppgifterna som

insamlats för forskningsändamål får inte spridas vidare för icke-vetenskapligt bruk

(Vetenskapsrådet u.å.). Forskning ska utgå ifrån människans välbefinnande och får inte

skada människan (Sandman & Kjellström 2018). Författarna fabricerade inte medvetet,

det vill säga att de inte förvrängde resultatet. Författarna plagierade inte heller, dvs

använde data utan att referera till originalkällan. Författarna förvrängde inte dvs

manipulerade, försummade eller utelämnade data (Polit & Beck 2017). Författarna

förhöll sig objektiva och presenterade all forskning i området genom att hålla sig till

originalkällor.

3. Resultat

Totalt identifierades 60 artiklar från Pubmed, efter att dubbletter exkluderats. Efter

granskning av titlar och abstrakt exkluderades ytterligare 34 studier eftersom de inte

uppfyllde inkluderingskriterierna. De återstående 26 granskades i sin helhet varav

ytterligare 14 artiklar exkluderades på grund av det inte studerat PONV, var inte RCT

studier samt bedömdes vara av låg kvalitet. Resultaten av det återstående 12 artiklarna

inkluderades eftersom det studerat effekter av akupunktur, akupressur och TENS mot

PONV, som var syftet i litteraturstudien. Effekten av akupunktur, akupressur och TENS

mot PONV var studiernas utfallsmått. Graden av PONV bedömdes med hjälp av enkät,

beskrivning av illamående för sjuksköterska samt skalorna Visual Analog Scale (VAS),

Verbal Rating Scale (VRS), Lickertskala och Aldrete kriterier. Bedömningen gjordes av

deltagarna själva, specialistsjuksköterskor eller anestesiolog. Vissa av studierna innehöll

även andra resultat som till exempel bedömning av smärta. Detta har inte inkluderats i

denna studie då smärta inte svarar på denna studies syfte.

16

Av de 12 inkluderade studierna bedömdes fem av hög kvalitet och sju av medel kvalitet.

Studierna jämförde akupunktur, akupressur och transkutan elektrisk stimulering med en

kontrollgrupp. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle vara kvinnor och/eller

män, 18 år och äldre, fysisk status enligt American Society of Anesthesiologists (ASA)

I–III och genomgått någon form av kirurgi (inte kirurgi i ansikte) i generell eller

regional anestesi. Antalet deltagare varierade i studierna mellan 40 och 450 personer

och majoriteten var kvinnor. Studierna var publicerade mellan år 2011 och 2018 och är

utförda i Asien, Afrika, Nordamerika och Oceanien i sju olika länder. Ingen studie var

utförd i Europa. Samtliga studiers resultat överensstämmer med denna litteraturstudies

syfte som var att beskriva vilka effekter som framkommit för de icke farmakologiska

behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och transkutan elektrisk nervstimulering,

mot postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna.

Sammanställning av det inkluderade studiernas författare, land, år, titel, design,

datainsamlingsmetod, dataanalys och kvalitetsgranskning återfinns i tabell 3, se bilaga

3. En översikt av de inkluderade studiernas författare, syfte och resultat återfinns i tabell

4 som återfinns i bilaga 4.

Akupunktur

Behandling med akupunktur har visat signifikant positiva effekter mot PONV hos

vuxna som genomgått kirurgi i generell eller regional anestesi. Deltagarna i

interventionsgrupperna som fick akupunktur eller farmakologisk behandling upplevde

PONV signifikant lägre postoperativt jämfört med kontrollgrupperna (Alizadeh et al.

2014; El-Deeb & Ahmady 2011; Lee, Lee, Choi & Lee 2013). Däremot visade Li et al.

(2017) motsatt effekt där ingen signifikant skillnad i uppkomst av PONV kunde påvisas

postoperativt. Men upplevelsen av PONV var lägre 0–6 h postoperativt i

interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.

17

Akupressur

Användning av akupressur visade signifikant positiva effekter mot PONV postoperativt

(Noroozinia et al. 2013; Yilmaz, Iyigun & Can 2018; White et al. 2012). Illamående var

signifikant lägre och mindre frekvent 2–6 h postoperativt i interventionsgrupperna som

fick akupressurband, jämfört med kontrollgrupperna som fick placeboband

(Noroozinia et al. 2013; Yilmaz, Iyigun & Can 2018). Antalet deltagare i

interventionsgruppen som fick akupressur kräktes signifikant lägre postoperativt jämfört

med placebogruppen (White et al. 2012). Yilmaz, Iyigun och Can (2018) visade

däremot i sin studie att det inte fanns någon signifikant skillnad i uppkomst av kräkning

postoperativt mellan interventionsgruppen som fick akupressur, placeboakupressur och

kontrollgruppen som fick farmakologisk behandling. Liknande resultat framkom i

Cooke et al. (2015) studie att det inte fanns några signifikanta effekter av

akupressurbehandling mot PONV mellan interventions- och kontrollgruppen.

TENS

TENS har i studier visat signifikant positiva effekter i behandlingen mot PONV.

Interventionsgrupperna i studierna fick TENS och/eller farmakologisk behandling

medan kontrollgrupperna fick placebo-TENS och/eller farmakologisk behandling.

Uppkomst av PONV i interventionsgrupperna var signifikant lägre 0–6 h postoperativt

jämfört med kontrollgrupperna (Ertas et al. 2015; Yang et al. 2015 & Yeoh et al. 2016).

Däremot visade Yang et al. (2015) & Yeoh et al. (2016) signifikant lägre uppkomst av

PONV 6–24 h postoperativt. Carr et al. (2015) visade motsatt effekt i deras studie, att

det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevelse av PONV mellan

interventionsgruppen och kontrollgruppen.

18

4. Diskussion

4.1 Huvudresultat

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att göra en sammanställning och

beskriva vilka effekter som icke-farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur,

akupressur och TENS har mot postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna.

Huvudresultatet visar att akupunktur, akupressur och TENS har signifikant positiva

effekter mot PONV.

4.2 Resultatdiskussion

Flera av de inkluderade studierna (Alizadeh et al. 2014; El-Deeb & Ahmady 2011 Ertas

et al. 2015; Lee, Lee, Choi & Lee 2013; Noroozinia et al. 2013; White et al. 2012; Yang

et al. 2015; Yeoh et al. 2016 Yilmaz, Iyigun & Can 2018) visade att icke-

farmakologiska behandlingsmetoder hade signifikant positiv effekt mot uppkomsten av

PONV. Tidigare studier (Halliday, Sundqvist, Hultin & Wallden 2017; Gan et al. 2014;

Apfel et al. 1999) har visat att illamående och kräkning ibland kan upplevas som mer

lidande än smärtan från ingreppet i sig självt hos vissa patienter. Illamående och

kräkning som i en vårdsituation inte observeras och åtgärdas av specialistsjuksköterskan

är ett vårdlidande (Eriksson 1994). Lidandet är subjektivt och ska åtgärdas utifrån

patientens unika upplevelse. Det är specialistsjuksköterskans uppgift att identifiera,

förebygga och minska den enskildes lidande (Svensk sjuksköterskeförening 2012a,

2012b). Eftersom författarna inte inkluderat några europeiska eller svenska studier är

det svårt att bedöma om hur vanligt förekommande icke-farmakologiska

behandlingsmetoder är inom svenska förhållanden för att lindra postoperativt

illamående och kräkningar hos vuxna.

19

Icke-farmakologiska behandlingsmetoder har i nio studier visat sig ha signifikant effekt

mot PONV och därmed kan minska vård- och sjukdomslidandet. I dessa studier var

majoriteten av deltagarna kvinnor, de hade opererats med laparaskopisk kirurgi, gjort

kejsarsnitt och allmän kirurgi. Deltagarna hade behandlats med icke-farmakologiska

behandlingsmetoder (Alizadeh et al. 2014; El-Deeb & Ahmady 2011 Ertas et al. 2015;

Lee, Lee, Choi & Lee 2013; Noroozinia et al. 2013; White et al. 2012; Yang et al. 2015;

Yeoh et al. 2016; Yilmaz, Iyigun & Can 2018). I kontrast till de positiva resultaten

visade tre studier (Cooke et al. 2015; Carr et al. 2015; Li et al. 2017) att icke-

farmakologiska behandlingar inte hade någon signifikant effekt mot PONV.

Här var också majoriteten av deltagarna kvinnor som opererats med laparaskopisk

kirurgi eller genomgått hjärtkirurgi.

Enligt Polit och Beck (2017) krävs ett validerat instrument för att komma fram till ett

trovärdigt och tillförlitligt resultat. Validerade instrument som till exempel VAS och

Lickertskala har använts i fem studier där icke-farmakologisk behandling visade

signifikant effekt mot PONV (El-Deeb & Ahmady 2011; Noroozinia et al. 2013; White

et al. 2012; Yang et al. 2015; Yilmaz, Iyigun & Can 2018). Däremot visade två studier

där validerade instrument använts att icke-farmakologisk behandling inte hade någon

signifikant effekt mot PONV (Carr et al. 2015; Li et al. 2017). Vidare visade resultatet i

tre studier där inget validerat instrument använts, men där icke-farmakologisk

behandling påvisade signifikant effekt mot PONV (Ertas et al. 2015; Lee, Lee, Choi &

Lee 2013; Yeoh et al. 2016). I studien Cooke et al. (2015) framkom att det inte

användes något validerat instrument, och att icke-farmakologisk behandling mot PONV

inte visade någon signifikant effekt. Utmärkande var att i studien av Alizadeh et al.

(2014) inte presenterade något mätinstrument men, resultatet visade ändå en signifikant

skillnad av effekt med icke-farmakologisk behandling mot PONV. Att inte använda

validerade mätinstrument kan påverka studiens resultat, tillförlitlighet och trovärdighet

då datainsamlingen inte blir tillförlitlig (Polit & Beck 2017). Dessutom är det

nödvändigt att användaren vet hur mätinstrumentet ska användas.

20

Resultatet i denna litteraturstudie bygger på studier som är utförda i olika kontinenter.

Det fanns få europeiska och nordiska studier och dessa har inte inkluderats i

litteraturstudien då studierna inte var tillgängliga i fulltext. Detta kan vara en nackdel då

resultatet troligen inte kan generaliseras till svenska förhållanden. Att resultatet i

litteraturstudien bygger på studier som är utförda i olika kontinenter kan dock vara en

styrka. Eftersom deltagarna i de inkluderade studierna sammantaget representerar fyra

av sju kontinenter i en mer globaliserad värld. Dessutom är tre av studierna utförda i

USA och Australien som har västerländska värderingar som Sverige, där vetenskapen är

överordnad.

Skillnaden mellan läkemedelsstudier och studier med akupunktur, akupressur och

TENS är att det är lättare att dölja placeboläkemedel, eftersom det kan se likadant ut

som det generiska läkemedlet. I studier med icke-farmakologiska behandlingar kan det

vara svårt att dölja vad som är placebobehandling och vad som är

interventionsbehandling. Det kan anses vara en svaghet eftersom deltagaren kan känna

till behandlingen i fråga, och därmed förstå om det är fråga om placebobehandling eller

inte. Detta kan ha påverkat resultatet genom att placeboeffekten uteblivit. Alla studier

som inkluderats utom en (Alizadeh et al. 2014) hade en grupp som har fått någon form

av placebobehandling. Placebobehandlingen vid TENS har inte givit någon elektrisk

stimulering. Vid akupunktur kan deltagaren fått behandling på en icke verifierad

akupunkturpunkt och vid akupressur har deltagarna i placebogruppen fått

akupressurband som inte aktiverar aktuell akupunkturpunkt. Om en deltagare fått

behandling med akupunktur, akupressur eller TENS tidigare så kan. Två studier

exkluderade deltagare som tidigare fått icke-farmakologisk behandling (El-Deeb &

Ahmady 2011; White et al. 2012).

21

Inte någon av de inkluderade studierna hade större bortfall, vilket ökar denna

litteraturstudies validitet. Studien av Yilmaz et al. (2015) exkluderades 15 deltagare på

grund av ändrad operationsmetod, eller att akupressurbandet satt för hårt så att det fick

avlägsnas innan studien var avslutad. Detta anses inte snedvrida studiens resultat

eftersom antalet deltagare som avslutade studien var 111. Deltagarna har i sex studier

fått farmakologisk behandling pre- och/eller postoperativt mot PONV utöver

interventionen (Carr et al. 2015; Li et al. 2017; White et al. 2012; Yang et al. 2015;

Yeoh et al. 201; Yilmaz, Iyigun & Can 2018). I två av studierna presenterades ingen

signifikant effekt av de icke-farmakologiska behandlingarna mot PONV (Carr et al.

2015; Li et al. 2017). I studier av (Cooke et al. 2015; Noroozinia et al. 2013) var det

oklart om deltagarna fått farmakologisk behandling. Detta kan ha påverkat resultatet

eftersom det kan vara farmakologisk och/eller icke-farmakologisk behandling mot

PONV som givit effekt. Vilket därmed kan öka risken att resultatet i det inkluderade

studierna kan vara snedvridet. I kontrast till detta har deltagarna i resterande studier av

(Alizadeh et al. 2014; El-Deeb & Ahmady 2011; Lee, Lee, Choi & Lee 2013; Ertas et

al. 2015) inte fått farmakologisk behandling mot PONV utöver interventionen, och

visade signifikant effekt mot PONV.

Majoriteten av de inkluderade studiernas resultat visade att icke-farmakologiska

behandlingar hade signifikant positiva effekter mot PONV. Exempelvis hade

aromaterapi i en studie av Hodge, McCarthy och Pierce (2014) visat sig ha positiva

effekter mot PONV hos patienter som genomgått allmän kirurgi. Ingefära hade däremot

ingen effekt mot PONV för kvinnor som genomgått kejsarsnitt (Kavala et al. 2013). En

av specialistsjuksköterskornas främsta uppgift är att lindra vård- och sjukdomslidande

hos patienter som upplever PONV (Eriksson 1994). Lindrandet av PONV kan också

bidra till kortare läknings- och vårdtider (Farhadi et al. 2016).

22

4.3 Metoddiskussion

Då syftet var att granska vilka effekter som framkommit för de icke-farmakologiska

behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och TENS, mot postoperativt illamående

och kräkningar hos vuxna valdes en systematisk litteraturstudie med beskrivande

design. Denna metod innebär att systematiskt kritiskt granska, söka och sammanställa

vetenskaplig evidens utifrån ett tydligt syfte. För att få fram effekter av icke-

farmakologiska behandlingsmetoder inkluderades endast RCT studier då de har en hög

evidens (Polit & Beck 2017).

Data samlades in via databasen PubMed eftersom den innehåller ett brett utbud av

evidensbaserad forskning inom omvårdnad och medicin. En databas valdes då

författarna fick tillgång till tillräckligt många artiklar för denna litteraturstudies syfte.

För att få artiklar som svarade mot syftet utformades inklusions- och

exklusionskriterier. Samtliga studier hade godkännande från etisk kommitté och alla

deltagare hade lämnat informerat samtycke. De inkluderade studierna var Peer

Reviewgranskade och publicerade i olika tidskrifter under det senaste 10 åren och

resulterade i endast aktuell forskning. Studierna kvalitetsgranskades systematiskt och

objektivt med hjälp av Johanna Briggs validerade checklista (Tufanaru, Munn, Cambell

& Hopp 2017). Det inkluderade studierna granskades ingående vad gäller vilka

mätinstrument som använts. Vidare hur deltagare har randomiserats till kontroll- och

placebogrupp. Dessutom granskades studiens storlek samt eventuellt bortfall.

Författarna granskade både enskilt och tillsammans de inkluderade studierna

och analyserade vilken intervention som användes mot PONV. Vidare granskades det

om evidens fanns uttryckt i signifikans i förhållande till kontrollgruppen gällande

positiva effekter mot PONV. Kvaliteten på studierna bedömdes utifrån om validerade

mätinstrument, randomisering, tilldelning, studiens storlek och eventuellt bortfall var

tydligt, oklart eller inte beskrivet. Studien värderades sedan som hög, medel eller låg

kvalitet utifrån hur tydlig beskrivningen var. Endast studier med hög- och medelkvalitet

inkluderades i denna litteraturstudie, vilket författarna till denna litteraturstudie ansåg

höja validiteten och reabiliteten på studien. Intentionen var att inkluderade studier i

denna litteraturstudie skulle vara av hög kvalitet för att uppnå så hög validitet och

reabilitet som möjligt. Tolv studier inkluderades i resultatet av dessa bedömdes fem

23

studier vara av hög kvalitet och sju studier av medelkvalitet. Författarna valde att

inkludera studier av medelkvalitet för att uppnå tillräckligt antal studier i resultatet. Att

studierna bedömdes vara av medelkvalitet kan bero på att kvalitetsgransknings

checklistan var validerad och innehöll specificerade och utförliga frågor om studiens

upplägg och utformning. Vilket av författarna till denna litteraturstudie anser vara en

styrka. Till exempel var det en fråga i kvalitetsgransknings checklistan som handlade

om hur randomiseringen gått till. Vissa studier hade beskrivit att det gjorts en

randomisering, men inte beskrivit hur den hade gått till. Kvaliteten på den studien

bedömdes då som medelkvalitet, för att randomiseringen ansågs av författarna till denna

litteraturstudie som en central i en RCT studie.

4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad

PONV är ett stort problem och en obehaglig upplevelse för många patienter som

genomgår kirurgiska ingrepp i det postoperativa förloppet. Resultatet visade att

akupunktur, akupressur och TENS har positiva effekter mot PONV. Att lindra PONV

kan minska sjukdoms- och vårdlidande för patienten (Eriksson 1994). Att lindra

patientens lidande är en av specialistsjuksköterskans främsta uppgift. Genom att lindra

PONV kan både sjukdoms- och vårdlidande minskas. Vidare kan lindring av PONV

leda till bättre sårläkning, minskad sjukvårdstid, minskat vårdbehov samt snabbare

återhämtning för patienten.

4.5 Förslag på fortsatt forskning

För patienter som anses vara i hög risk för utveckling av PONV kan

specialistsjuksköterskor arbeta mer tvärvetenskapligt, exempelvis med traditionell

kinesisk medicin för att ge patienterna de bästa förutsättningarna i förebyggande syfte

mot PONV. För detta behöver fler studier vidtas. Eftersom det fanns ett övertag av

studier från icke europeiskt länder önskas fler studier från Europa och framförallt

Norden. Fler studier där interventionsgruppen endast erhåller icke-

farmakologiskbehandling. Vidare önskas studier där specialistsjuksköterskors

erfarenheter av att använda icke-farmakologiska behandlingsmetoder jämfört med

traditionell behandling. Samt kvalitativa studier där kvinnor och mäns upplevelse av

PONV undersöktes.

24

4.6 Slutsats

Utifrån de vetenskapliga artiklarna som har inkluderats i denna litteraturstudie, har det

framkommit att akupunktur, akupressur och TENS har signifikant positiva effekter mot

PONV hos framförallt kvinnor. Litteraturstudien kan bidra till ökad förståelse för de

icke-farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och TENS mot

PONV, och bör därför användas som ett komplement till traditionell behandling av

patienter som genomgår anestesi i det postoperativa förloppet.

25

5. Referenser

*- Referensen ingår i resultatet

*Alizadeh, R., Esmaeili, S., Shoar, S., Bagheri-Hariri, S. & Shoar, N. (2014).

Acupuncture in preventing postoperative nausea and vomiting: efficacy of two

acupuncture points versus a single one. J acupunct meridian stud, 7(2), ss. 71–75.

doi:10.1016/j.jams.2013.04.005

Andersson, S., Lund, I., Lundeberg, L. & Stener-Victroin, E. (2018). Punkthandbok.

Ullared: AKAB Utbildning AB

Apfel, C. C., Läära, E., Koivuranta, M., Greim, C-A. & Roewer, N. (1999). A

Simplified risk score for predicting postoperative nausea and vomiting. Anesthesiology,

91(3), ss. 693–700.

Cao, X., White, P.F. & Ma, H. (2017). An update on the management of postoperative

nausea and vomiting. J Anesth, 31, ss. 617–626. Doi:10.1007/s00540-017-2363-x

Carlsson, A. & Anckers, L. (2017). Akupunktur och TENS inom obstetriken. Lund:

Studentlitteratur AB.

*Carr, K. L., Johnson, F. E., Kenaan, C. A. & Welton, J. M. (2015). Effects of P6

stimulation on postoperative nausea and vomiting in laparoscopic cholecystectomy

patients. J perianesth nurs, 30(2), ss. 143-50. doi:10.1016/j.jopan.2014.04.005

*Cooke, M., Rapchuk, I., Doi, S.A, Spooner, A., Wendt, T., Best, J., Edwards, M.,

O'Connell, L., McCabe, D., McDonald, J., Fraser, J. & Rickard, C. (2015). Wrist

acupressure for post- operative nausea and vomiting (WrAP): A pilot study.

Complement ther med. 23(3), ss. 372–380. doi:10.1016/j.ctim.2015.03.007

Eintrei, C., Enlund, M., Gupta, A. & Åkeson, J. (2016). Generell anestesi. I Lindahl, S.,

Winsö, O. & Åkeson, J. (red.) Anestesi. Stockholm: Liber. ss. 259-297.

26

*El-Deeb, A. M. & Ahmady, M. S. (2011). Effect of acupuncture on nausea and/or

vomiting during and after cesarean section in comparison with ondansetron. J anesth.

25(5), ss. 698–703. doi:10.1007/s00540-011-1198-0

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Arlöv: Liber utbildning.

*Ertas, G., Bengi Sener, E., Kaya, C., Ozkan, F., Ustun, Y. B. & Koksal, E. (2015).

Effects of P6 acustimulation with the ReliefBand on postoperative nausea and vomiting

in patients undergoing gynecological laparoscopy. Holist nurs pract, 29(1), ss. 6-12.

doi:10.1097/HNP.0000000000000061

Farhadi, K., Choubsaz, M., Setayeshi, K., Kameli, M., Bazargan-Hejazi, S., Zadie, Z. H.

& Ahmadi, A. (2016) The effectiveness of dry-cupping in preventing post-operative

nausea and vomiting by P6 acupoint stimulation: A randomized controlled trial.

Medicine, 95(38), ss. 1-6. doi:10.1097/MD.0000000000004770

Feldheiser, A., Aziz, O., Baldini, G., Cox, B. P., Fearon, K. C., Feldman, L. S., Gan, T.

J., Kennedy, R. H., Ljungqvist, O., Lobo, D. N., Miller, T., Radtke, F. F., Ruiz Garces,

T., Schricker, T., Scott, M. J., Thacker, J. K., Ytrebø, L. M., & Carli, F. (2016).

Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) for gastrointestinal surgery, part 2:

consensus statement for anaesthesia practice. Acta anaesthesiologica

Scandinavica, 60(3), ss. 289–334. doi:10.1111/aas.12651

Gan, T. J., Diemunsch, P. Habib, A. S., Kovac, A. L, Kranke, P., Meyer, T. A., Watcha,

M. F., Chung, F., Angus, S., Apfel, C. C., Bergese, S. D., Candiotti, K. A., Chan, M.

T.V., Davis, P. J., Hooper, V. D., Lagoo-Deenadayalan, S. A., Myles, P. S., Nezat, G.,

Philip, B. K. & Tramèr, M. R. (2014). Consensus guidelines for the management of

postoperative nausea and vomiting. Society for Ambulatory Anesthesia. Anesth Analg,

118(1), ss. 85-113. doi:10.1213/ANE.0000000000000002

27

Ganter, M. T., Blumenthal, S., Dübendorfer, S., Brunnschweiler, S., Hofer, T.,

Klaghofer, R., Zollinger, A., & Hofer, C. K. (2014). The length of stay in the post-

anaesthesia care unit correlates with pain intensity, nausea and vomiting on arrival.

Perioperative medicine (London, England), 3(1), ss. 10. doi:10.1186/s13741-014-0010-

8

Habib, A. S., Chen, Y. T., Taguchi, A., Hu, X. H., & Gan, T. J. (2006). Postoperative

nausea and vomiting following inpatient surgeries in a teaching hospital: A

retrospective database analysis. Current Medical Research and Opinion, 22(6), ss. 1093-

1099. doi:10.1185/030079906X104830.

Halliday, T. A., Sundqvist, J., Hultin, M. & Wallden, J. (2017). Post-operative nausea

and vomiting in bariatric surgery patients: an observational study. Acta

anaesthesiologica scandinavica, 61, ss. 471−479. doi:10.1111/aas.12884

Hodge, N. S., McCarthy, M. S. & Pierce, R. M. (2014). A prospective randomized study

of the effectiveness of aromatherapy for relief of postoperative nausea and vomiting.

Journal of perianesthesia nursing, 29(1), ss. 5–11. doi:10.1016/j.jopan.2012.12.004

Kalava, A., Darji, S. J., Kalstein, A., Yarmush, J. M., SchianodiCola, J. & Weinberg, J.

(2013). Efficacy of ginger on intraoperative and postoperative nausea and vomiting in

elective cesarean section patients. European journal of obstetrics & gynecology, and

reproductive biology, 169(2), ss. 184–188. doi:10.1016/j.ejogrb.2013.02.014

*Lee, S., Lee, M. S., Choi, D. H. & Lee, S. K. (2013). Electroacupuncture on PC6

prevents opioid- induced nausea and vomiting after laparoscopic surgery. Chin J integr

med, 19(4), ss. 277-81. doi:10.1007/s11655-013-1425-7

28

Lindahl, S. & Winsö, O. (2016) Lokal och regional anestesi. I Lindahl, S., Winsö, O. &

Åkesson (red.) Anestesi. Stockholm: Liber. ss. 298–325.

*Li, S., Zheng, M., Wu, W., Guo, J., Ji, F. & Zheng, Z. (2017). Effects of

electroacupuncture administered 24 hours prior to surgery on postoperative nausea and

vomiting and pain in patients undergoing gynecologic laparoscopic surgery: A

feasibility study. Explore, 13(5), ss. 313–318. doi:10.1016/j.explore.2017.06.002

Lindahl, S., Winsö, O. & Åkeson, J. (red.) (2016). Anestesi. Stockholm: Liber

Mcilvoy, L., Richmer, L., Kramer, D., Jackson, R., Shaffer, L. Lawrece, J. & Inman, K.

(2015). The efficacy of aromatherapy in the treatment of postdischarge nausea in

patients undergoing outpatient abdominal surgery. Journal of PeriAnesthesia Nursing,

30(5), ss. 383–388. doi:10.1016/j.jopan.2014.10.004

Moore, A. (2013). Gabapentin and post tonsillectomy pain-the next best thing? Arch

Trauma Res.1(4), ss.188–190. doi:10.5812/atr.9938

*Noroozinia, H., Mahoori, A., Hasani, E., Gerami-Fahim, M. & Sepehrvand, N. (2013).

The effect of acupressure on nausea and vomiting after cesarean section under spinal

anesthesia. Acta med Iran, 51(3), ss. 163–167.

Odom-Forren, J., Rayens M. K., Gokun, Y., Jalota, L., Radke, O., Hooper, V., Wiggins,

A. T. & Apfel, C. C. (2015). The relationship of pain and nausea in postoperative

patients for 1 week after ambulatory surgery. Clin J Pain, 31(10), ss. 845−851.

doi:10.1097/AJP.0000000000000170

29

Panahi, Y., Saadat, A., Sahebkar, A., Hashemian, F., Taghikhani, M., Abolhasani, E.

(2012). Effect of ginger on acute and delayed chemotherapy-induced nausea and

vomiting: A pilot, randomized, open-label clinical trial. Integrative cancer therapies,

11(3), ss. 204−211. doi:10.1177/1534735411433201

Parra-Sanchez, I., Abdallah, R., You, J., Fu, A. Z., Grady, M., Cummings, K., 3rd,

Apfel, C., & Sessler, D. I. (2012). A time-motion economic analysis of postoperative

nausea and vomiting in ambulatory surgery. Canadian journal of anaesthesia = Journal

canadien d'anesthesie, 59(4), ss. 366–375. doi:10.1007/s12630-011-9660-x

Pierre, S., Corno, G., Benais, H., & Apfel, C. C. (2004). A risk score-dependent

antiemetic approach effectively reduces postoperative nausea and vomiting--a

continuous quality improvement initiative. Canadian journal of anaesthesia = Journal

canadien d'anesthesie, 51(4), ss. 320–325. doi:10.1007/BF03018235

Polit, D. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence

for nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Radford, K. D., Fuller, T. N., Bushey, B., Daniel, C. & Pellegrini, J. E. (2011).

Prophylactic isopropyl alcohol inhalation and intravenous ondansetron versus

ondansetron alone in the prevention of postoperative nausea and vomiting in high-risk

patients. AANA journal, 79(4), ss. 69−74.

Rusy, L. M., Hoffman, G. M. & Weisman, S. J. (2002). Electroacupuncture prophylaxis

of postoperative nausea and vomiting following pediatric tonsillectomy with or without

adenoidectomy. Anesthesiology, 96(2) ss. 300–305. doi:10.1097/00000542-200202000-

00013

Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.

30

Schürner, A. M., Manzini, G., Bueter, M., Schadde, E., Beck-Schimmer, B. &

Schläpfer, M. (2018). Perioperative surgery- and anaesthesia-related risks of

laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass - a single centre, retrospective data

analysis. BMC anesthesiology, 18(1), ss. 190−197. doi:10.1186/s12871-018-0654-x

Shaikh, S. I., Nagarekha, D., Hegade, G., & Marutheesh, M. (2016). Postoperative

nausea and vomiting: A simple yet complex problem. Anesthesia, essays and

researches, 10(3), ss. 388–396. doi:10.4103/0259-1162.179310

Svensk sjuksköterskeförening (2012a). Kompetensbeskrivning legitimerad

sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård.

https://aniva.se/wp-content/uploads/2014/12/komp-beskrivning-anestesi.pdf

Åtkomst 200420 Kl. 15:28

Svensk sjuksköterskeförening (2012b). Kompetensbeskrivning legitimerad

sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/anestesi.och.intensivvard.kompbeskr.pdf

Åtkomst 200420 Kl. 12:45

Tufanaru, C., Munn, Z., Aromataris, E., Campbell. J. & Hopp, L (2017). Chapter 3:

Systematic reviews of effectiveness. I Aromataris, E. & Munn, Z. (red.) Joanna Briggs

institute reviewer's manual. The Joanna Briggs institute. Available from

https://reviewersmanual.joannabriggs.org/

Valeberg, B. T. (2013). Illamående och kräkningar postoperativt. I Hovind, I. (red).

Anestesiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 117–126.

Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Åtkomst 191211 Kl. 14:00

31

*White, P. F., Zhao, M., Tang, J., Wender, R.H., Yumul, R., Sloninsky, A.V., Naruse,

R., Kariger, R.& Cunneen, S. (2012). Use of a disposable acupressure device as part of

a multimodal antiemetic strategy for reducing postoperative nausea and vomiting.

Anesth analg, 115(1), ss. 31−37. doi:10.1213/ANE.0b013e3182536f27

*Yang, X. Y., Xiao, J., Chen, Y. H., Wang, Z. T., Wang, H. L., He, D. H. & Zhang, J.

(2015). Dexamethasone alone vs in combination with transcutaneous electrical acupoint

stimulation or tropisetron for prevention of postoperative nausea and vomiting in

gynecological patients undergoing laparoscopic surgery. Br j anaesth, 115(6), ss.

883−889. doi:10.1093/bja/aev352

*Yeoh, A. H., Tang, S. S., Abdul Manap, N., Wan Mat, W. R., Said, S., Che Hassan, M.

R. & Abdul Rahman, R. (2016). Effectiveness of P6 acupoint electrical stimulation in

preventing postoperative nausea and vomiting following laparoscopic surgery. Turk j

med Sci, 46(3), ss. 620−625. doi:10.3906/sag-1502-56

*Yilmaz, S. S., Iyigun, E. & Can, M. F. (2018). Effect of acupressure application to the

P6 acupoint before laparoscopic cholecystectomy on postoperative nausea-vomiting: A

randomized controlled clinical study. Int j nurs stud, 87, ss. 40−48.

doi:10.1016/j.ijnurstu..07.011

Bilaga 1

Sökord PubMed.

Sökord

#1 PONV [MeSH]

#2 Postoperative nausea [MeSH]

#3 Postoperative vomiting [MeSH]

#4 Postoperative nausea and vomiting [MeSH]

#5 TENS (fritext)

#6 Acupuncture [MeSH]

#7 Acupressure [MeSH]

Översikt av Sökningar i PubMed.

Sök Söktermer

Sökbegränsningar

Sökdatum Antal

träffar

Inkluderade

artiklar

Nr

1

#1 200309 3888 0

Nr

2

#2 200309

3888 0

Nr

3

#3 200309

3888 0

Nr

4

#1 OR #4 200309

3888 0

Nr

5

#1 OR #4 AND #5 200309

42 0

Nr

6

#1 OR #4 AND #6 200309

165 0

Nr

7

#1 OR #4 AND #7 200309

72 0

Nr

8

#5 OR #6 OR #7 AND #1

OR #4

200309

60

12

Bilaga 2

JBI Critical Appraisal Checklist for Randomized Controlled Trials

Reviewer Date

Author Year

Record Number

Yes No Unclear NA

1. Was true randomization used for assignment of participants to treatment groups?

□ □ □

□

2. Was allocation to treatment groups concealed? □ □ □

□

3. Were treatment groups similar at the baseline? □ □ □

□

4. Were participants blind to treatment assignment? □ □ □

□

5. Were those delivering treatment blind to treatment assignment? □ □ □

□

6. Were outcomes assessors blind to treatment assignment? □ □ □

□

7. Were treatment groups treated identically other than the intervention of interest?

□ □ □

□

8. Was follow up complete and if not, were differences between groups in terms of their follow up adequately described and analyzed?

□ □ □

□

9. Were participants analyzed in the groups to which they were randomized? □ □ □

□

10. Were outcomes measured in the same way for treatment groups? □ □ □

□

11. Were outcomes measured in a reliable way? □ □ □

□

12. Was appropriate statistical analysis used? □ □ □

□

13. Was the trial design appropriate, and any deviations from the standard RCT design (individual randomization, parallel groups) accounted for in the conduct and analysis of the trial?

□ □ □

□

Bilaga 3 Tabell 3 Datasammanfattning av de inkluderade studierna

Författare/

År/land

Titel Design/ansats/

Datainsamlings-

metod

Urval/Undersöknings-grupp/ Bortfall Data-analysmetod Reabilitet/validitet/kvalitet

Alizadeh, R.,

Esmaeili, S.,

Shoar, S.,

Bagheri-

Hariri, S &

Shoar N.

2014

Iran

Acupuncture in

preventing

postoperative

nausea and

vomiting: efficacy

of two acupuncture

points versus one

RCT

Kvantitativ

Dubbelblindad

Förekomst av

illamående och

kräkning skattades av

deltagarna under de

första 24 h

postoperativt.

Skattningen

dokumenterades i ett

studieprotokoll av en

blindad, oberoende

sjuksköterska.

Inklusionskriterier

227 patienter, 129 män och 98 kvinnor

inkluderades ASA I-II som genomgått

elektiv kirurgi (ej ansiktskirurgi) i

generell anestesi mellan 1-2h.

Exklusionskriterier

Patienter som erhöll steroider inom en

månad före operationen, skulle genomgå

en operation på mer än 2h samt åksjuka

Undersöknings-grupp

115 patienter randomiserades till en

interventionsgrupp som fick kombinerad

akupunktur på punkterna PC6 och LI4.

Resterande 112 patienter i

kontrollgruppen fick akupunktur på PC6

punkten.

Bortfall 0

Chi-2 test användes till

att jämföra kategoriska

variabler (ex

upplevelse av PONV,

nationalitet, kvalitativ)

mellan två grupper.

P-värde <0,05 ansågs

vara statistisk

signifikant

Studien publicerad i tidskrift som är peer

rewied. Godkänd av etsik kommitté.

Informerat samtycke inhämtat.

Dubbelblindad

Oklart om instrument användes för att

skatta PONV.

Ingen patient fick farmakologisk

behandling preoperativt

Inga signifikanta skillnader mellan grupperna

när det gällde demografiska data.

Kvalitet

MEDEL

Carr, K. L.,

Johnson, F. E.,

Kenaan, C. A.

& Welton, J.

M.

2015

USA

Effects of P6

stimulation on

postoperative

nausea and

vomiting in

laparoscopic

cholecystectomy

patients

RCT

Kvantitativ

Dubbelblindad

Bedömning av PONV

utfördes av blindade

Inklusionskriterier

57 kvinnliga patienter inkluderades

mellan 18–67 år, ASA I-II, icke rökare

samt engelsktalande som genomgått

laparaskopisk kolecystektomi i generell

anestesi.

Two sample t-test och

Chi-2 test för

identifiering av

olikheter mellan

demografiska och

kliniska grupper.

En vägs analys utfördes

för att jämföra

Studien publicerad i tidskrift som är peer

rewied. Godkänd av etsik kommitté.

Informerat samtycke inhämtat.

Validerat instrument för att mäta PONV.

Dubbelblindad

sjuksköterskor på

postoperativ

avdelning.

Sjuksköterskorna

använde en modiferad

Lickert Nausea Scale

Score. Skalan bestod

av en fyra gradig skala

där 1= inget

illamående och

4=Värsta tänkbara

illamånde. Kräkning

dokumenteras med ja

eller nej. Skalan

användes för att mäta

uppkomst av PONV

vid ankomst till

postoperativavdelning,

samt efter 30 och 60

min.

Exklusionskriterier

Patienter som var illamående

preoperativt, som hade tagit antiemetika

inom 24 h före operation. Tidigare

alkohol eller drogmissbruk. Gravida,

och/eller om operationen pågick i mer

än 90 min.

Undersöknings-grupp

29 patienter randomiserades till en

TENS grupp och fick TENS stimulering

på punkt PC6

Resterande 27 patienter fick TENS på

punkt P6 men utan elektrisk stimulering.

Bortfall 1

uppkomst av PONV

mellan interventions-

och kontrollgrupp (vid

ankomst och efter 30

och 60 min på

postoperativ

avdelning).

P-värde <0,05 ansågs

vara statistisk

signifikant.

Farmakologisk behandling mot PONV pre-

(Dexamethason) och postoperativt

(Ondansetron).

Inga signifikanta skillnader mellan grupperna

när det gällde demografiska data

Kvalitet

HÖG

Cooke, M.,

Rapchuk, I.,

Doi, S.A.,

Spooner, A.,

Wendt, T.,

Best, J.,

Edwards, M.,

O'Connell, L.,

McCabe, D.,

McDonald, J.,

Fraser, J. &

Rickard, C.

2015

Australien

Wrist acupressure

for post- operative

nausea and

vomiting (WrAP):

A pilot study

RCT pilot

Kvantitativ

Dubbelblindad

Deltagarnas PONV

bedömdes av IVA

sjuksköterskor utifrån

en 10 gradig skala där

0=inget illamående

och 10=värsta

tänkbara illamående.

Bedömningen gjordes

6 h efter ankomst till

Inklusionskriterier

Totalt 81 patienter, 23 kvinnor och 57

män

inkluderades som var 18 år och äldre

samt kunna förstå, prata och skriva på

engelska som genomgått CABG, bytt en

eller två klaffar eller CABG + bytt en

klaff. Generell anestesi.

Exklusionskriterier

Patienter med försämrad njurfunktion

med Kreatinin >200 eller eGFR <40,

erhållit antiemetika, antihistamin inom

24 h före operationen, hudskada samt

akuta fall.

Fishers exact test eller

Chi square test

användes för att

jämföra kategoriska

variabler. Wilcoxon

two sample test för att

jämföra kontinuerliga

variabler (ex blodtryck

och vikt). För att

jämföra PONV över tid

de första 36 h och för

att jämföra mellan

interventions- och

kontrollgrupp användes

Kaplan Meier metod.

Studien publicerad i tidskrift som är peer

rewied. Godkänd av etsik kommitté.

Informerat samtycke inhämtat.

Dubbelblindad

Instrument för att mäta PONV.

Inget angivet p värde för statistisk

signifikans, beskrivs i text som signifikant

eller icke signifikant. Använder CI 95%

och p värde i tabeller.

IVA. Sedan var 4:e h

upp till 24 h och efter

36 h.

Undersöknings-grupp

38 patienter randomiserades i en

interventionsgrupp som fick akupressur

band på punkt PC6

Resterande 42 patienter randomiserades

i en kontrollgrupp, som fick

Placebo-

akupressurband på punkt PC6 utan aktiv

stimulering av PC6

Bortfall 1

CI=95 % (medelvärde) Framgår inte om patienter erhållit

farmakologisk behandling mot PONV

preoperativt

Inga signifikanta skillnader mellan grupperna

när det gällde demografiska data

Kvalitet

MEDEL

El-Deeb, A.M.

& Ahmady,

M.S.

2011

Egypten

Effect of

acupuncture on

nausea and/or

vomiting during

and after cesarean

section in

comparison with

ondansetron

RCT

Kvantitativ prospektiv

dubbelblindad

Illamående och

kräkning utvärderades

var 10 minut under

operationen och 2, 4,

6, 12 och 24 h

postoperativt av en

anestesiolog som inte

var involverad i

studien. Illamående

bedömdes med hjälp

av en VAS skala

graderad 0–10 där

0=inget illamående

och 10=värsta

tänkbara illamående.

Inklusionskriterier

450 kvinnliga patienter mellan 25–35 år,

ASA I-II. Elektivt kejsarsnitt i regional

anestesi.

Exklusionskriterier

Akupunktur senaste sex månaderna.

Illamående eller kräkning 24 h före

operation. Diabetes, hypertoni,

hjärtsjukdom eller annan allvarlig

systemsjukdom.

Undersöknings-grupp

Inkluderade patienter randomiserades i

en av tre lika stora grupper:

Kontrollgrupp (I)=Placebo

elektroakupunktur, fick 2 ml

natriumklorid i.v. och elektroakupunktur

bilateralt på en punkt som inte är en

vedertagen akupunkturpunkt (n=150)

Kolmogrov-Smirnov

test (känsligt för

extremvärden och låg

statistisk styrka)

användes för att

analysera om data

avvek från

normalfördelning.

För data som testades

för signifikant skillnad

mellan grupper genom

envägs analys

användes ANOVA (ett

test, utnyttjar all

information samtidigt)

följt av post hoc LSD

(Least Signifikant

Difference, Post hoc

test (eftertest) används

för att ta reda på mellan

vilka grupper och vilka

mätningar det finns en

signifikant skillnad)

Studien publicerad i tidskrift som är peer

rewied. Godkänd av etsik kommitté.

Informerat samtycke inhämtat.

Framgår inte hur randomiseringen gått till.

Dubbelblindad

Validerat instrument för att mäta PONV.

Grupp II fick farmakologisk behandling

mot PONV preoperativt

Inga signifikanta skillnader mellan grupperna

när det gällde demografiska data

Kvalitet

MEDEL

Grupp II=Ondansetron. Fick 4 mg

Ondansetron i.v 30 min före spinal

anestesi (n=150) Grupp

III=Elektroakupunktur. Fick

elektroakupunktur bilateralt på punkt

PC6 30 min före spinal anestesi och 2

ml natriumklorid i.v. (n=150)

Bortfall 0

test för intergrupps

jämförelse.

För kvantitativa data

(ex ålder, vikt)

användes student t test

för att jämföra mellan

två grupper. Chi-2 test

användes för

kvalitativa data

(diagnos, åsikter, kön).

P-värde <0,05 ansågs

vara statistisk

signifikant.

Ertas, G.,

Bengi Sener,

E., Kaya, C.,

Ozkan, F.,

Ustun, Y.B. &

Koksal, E.

2015

Turkiet

Effects of P6

accustimulation

with the ReliefBand

on postoperative

nausea and

vomiting in patients

undergoing

gynecological

laparoscopy

RCT

Kvantitativ

Dubbelblind

Skattning av

illamående gjordes

under den

postoperativa perioden

på postoperativ

avdelning med hjälp

av VRS (Nausea

verbal rating Scale)

skala 0–10 där 0=Inget

illamående och

10=värsta tänkbara

illamående.

Skattningen gjordes

varje 15 minut i 2 h

Inklusionskriterier

62 kvinnliga patienter inkluderades

mellan 18–50 år, ASA I-II som

genomgått gynekologisk laparaskopi i

generell anestesi.

Exklusionskriterier

Patienter som hade illamående och

kräkning, använt antimetika,

glukokortikoide inom 24h före

operationen, patienter som hade

Pacemaker eller ICD samt gravida och

patienter som var sjuksköterskor.

Undersöknings-grupp

Patienterna randomiserades i två lika

stora grupper.

Interventionsgruppen (31) som fick

TENS i form av ett band på PC6

punkten som aktiverades 15–30 min

Kolmogorov-Smirnov

test användes för att

analysera om data

avvek från

normalfördelning

Mann-Whitney U test

(ett test för att

identifiera skillnader i

en variabel mellan två

oberoende grupper)

användes för

jämförelser mellan

grupper.

Freidman test (Jämföra

skillnader mellan tre

eller fler beroende

grupper) och

Wilcoxons signed rank

test (Jämför skillnader

Studien publicerad i tidskrift som är peer

rewied. Godkänd av etsik kommitté.

Informerat samtycke inhämtat.

Instrument för att mäta PONV.

Dubbelblindad

Framgår inte vem som bedömde PONV

postoperativt.

Patienterna fick ingen farmakologisk

behandling mot PONV preoperativt.

Inga signifikanta skillnader mellan

grupperna när det gällde demografiska

data.

Kvalitet

MEDEL

sedan efter 6 h 12 och

24 h

före operationen som var aktivt i 24h

postoperativt

kontrollgruppen (31) som fick placebo

TENS på samma sätt som andra gruppen

men elektroderna var täckta med plast

och inaktiverade.

Bortfall 0

mellan två beroende

grupper) användes för

parvis jämförelse av

parametrar som skilde

sig mellan grupper.

χ2 test användes för att

jämföra numeriska

data.

P-värde <0,05 ansågs

vara statistisk

signifikant

Lee, S., Lee,

M. S., Choi,

D. H. & Lee,

S. K.

2013

Syd Korea

Electroacupuncture

on PC6 prevents

opioid- induced

nausea and

vomiting after

laparoscopic

surgery

RCT

Kvantitativ

Enkelblindad.

Patienterna själva

skattade PONV på en

enkät utifrån antalet

gånger de kräkts och

mått illa och bedömde

graden av illamående

utifrån en fyra gradig

skala 0–3 där 0=inget

3=Svår. En

anestesiolog som var

blindad för

tilldelningen av

patienterna.

Intervjuade och

bekräftade enkäten på

opertionsdagen och

dagen efter operation.

Inklusionskriterier

149 patienter inkluderades ASA I-II

som genomgått laparaskopisk kirurgi i

generell anestesi

Exklusionskriterier

Patienter med hjärt-kärl, lung-, njur- och

leversjukdomar, tagit antiemetika 24h

före operationen samt tidigare erfarenhet

av PONV samt åksjuka.

Undersöknings-grupp

Patienterna randomiserades i 3 grupper

PrEA=Preoperativ elektroakupunktur

(43) som fick elektroakupunktur på

punkt PC6 under operationen

PoEA=Postoperativ elektroakupunktur

(51) som fick elektroakupunktur på

punkt PC6 20–30 min efter ankomst till

postoperativ avdelningen

ANOVA analys

användes för att

jämföra vanliga

karakteristika.

Z-test användes (kan

användas om variabeln

är kvantitativ och

normalfördelad,

medelvärde) för att

bestämma om det var

skillnader i uppkomst

av illamående och

kräkning mellan

grupperna och jämföra

detta mellan icke

akupunktur och

preakupunktur, icke

akupunktur med post

akupunktur,

preakupunktur med

postakupunktur.

Studien publicerad i tidskrift som är peer

rewied. Godkänd av etsik kommitté.

Informerat samtycke inhämtat.

Enkät där patienterna själva skattade

PONV.

Ingen patient fick

farmakologiskbehandling mot PONV

Inga signifikanta skillnader mellan

grupperna när det gällde demografiska

data.

Kvalitet

MEDEL

NC=Ingen elektroakupunktur (50)

Bortfall 5

Jonckherre-Terpstra

test för att utvärdera

skillnader i intensitet

av illamående mellan

grupperna.

P-värde <0,05 ansågs

vara statistisk

signifikant

Li, S. Zheng.

M., Wu, W.,

Guo, J., Ji, F.

& Zheng, Z.

2017

China

Effects of

Electroacupuncture

Administered

24hours Prior to

Surgery on

Postoperative

Nausea and

Vomiting and Pain

in Patients

Undergoing

Gynecologic

Laparoscopic

Surgery: A

Feasibility Study

RCT

Kvantitativ

Upplevelsen av PONV

bedömdes utifrån en

validerad fyra gradig

skala 0–3 där 0=inget

illamående eller

kräkning och 3=värsta

tänkbara illamående

eller kräkning.

Upplevelsen

dokumenterades 6, 12

och 24 h efter

operation av en

sjuksköterska som inte

var involverad i

studien.

Inklusionskriterier

40 kvinnliga patienter inkluderades

mellan 18–50 år. ASA I-II, icke rökare,

som genomgått elektiv gynekologisk

laparaskopi i generell anestesi.

Operationstid under tre timmar.

Exklusionskriterier

Gravida eller ammande, använt

antimetika, emetogena, opioider eller

glukokortikoider inom tre dagar före

operationen. Patienter som inte var i rätt

psykiskt skick, hade Pacemaker, ICD

samt hudirritation i PC6 området. Vara

allergisk mot Dexamethasone eller

Tropisetron.

Undersöknings-grupp

Patienterna randomiserades i två lika

stora grupper

Interventionsgruppen = Elektro

akupunkturgrupp (20) som fick

akupunktur på 2 punkter (PC6 och

ST36) inom 24h före operationen

Bonferroni-corrected

oberoende prov t-test

(användbar vid ett fåtal

jämförelser, högst fem)

för att jämföra

demografiska data och

utgångsdata mellan två

grupper.

Studien publicerad i tidskrift som är peer

rewied. Godkänd av etsik kommitté.

Informerat samtycke inhämtat.

Alla patienter erhöll

farmakologiskbehandling mot PONV efter

induktion i form av Dexamethasone i.v.

P-värde är inte tydligt angivet. Beskriver i

text vad som är signifikant och inte.

Validerat instrument för att mäta PONV.

Grupperna var jämförbara gällande

demografiska data

Kvalitet

HÖG

kontrollgruppen = Ingen

elektroakupunktur (20)

Bortfall 0

Noroozinia,

H., Mahoori,

A., Hasani, E.,

Gerami-

Fahim, M. &

Sepehrvand,

N.

2013

Iran

The effect of

acupressure on

nausea and

vomiting after

cesarean section

under spinal

anesthesia

RCT

Kvatitativ, prospektiv

Dubbelblindad

Förekomst av PONV

under operation och på

postoperativ avdelning

dokumenterades på en

checklista av

anestesisjuksköterska.

PONV observerades

av sjuksköterskor på

avdelningen efter 2, 4,

6 och 24 h efter

ingreppet. För att

skatta intensiteten av

illamående användes

VAS 0–100 mm, där

0=inget illamående

och 100=värsta

tänkbara illamående.

Inklusionskriterier

152 kvinnliga patienter inkluderades

ASA I-II som

genomgått

kejsarsnitt i regional anestesi.

Exklusionskriterier

Tidigare erfarenhet av PONV och eller

åksjuka, illamående eller kräkning inom

24h före operationen. Patienter som fick

opioider på grund av komplikationer

efter spinalbedövning.

Undersöknings-grupp

Patienterna randomiserades i två lika

stora grupper

Interventionsgruppen (76) som fick ett

elastiskt band med en knapp på insidan

som applicerades på punkt (PC6) 30 min

före spinal bedövning.

Kontrollgrupp (76) som fick på samma

sätt som akupressurgruppen men utan

aktiv stimulering.

Bortfall 0

Oberoende t test

användes för att

undersöka

åldersskillnader mellan

två grupper.

Pearson´s Chi-2 test

utfördes för att

utvärdera sammanhang

bland faktorer.

Fichers exakt test

användes för att

jämföra förekomst av

kräkning bland

grupperna under och

efter kirurgi.

Studien publicerad i tidskrift som är peer

rewied. Godkänd av etsik kommitté.

Informerat samtycke inhämtat.

Validerat instrument för att mäta PONV.

Framgår inte hur många patienter som fått

farmakologisk behandling mot PONV

före- och under operation.

P-värde är inte tydligt angivet. Beskriver i

text vad som är signifikant och inte.

Troligen är p = <0,05.

Inga signifikanta skillnader mellan

grupperna när det gällde demografiska

data.

Kvalitet

MEDEL

White, P. F.,

Zhao, M.,

Tang, J.,

Wender, R.

H., Yumul, R.,

Use of a disposable

acupressure device

as part of a

multimodal

antiemetic strategy

RCT

Kvantitativ, prospektiv

Dubbelblind

Inklusionskriterier

100 patienter inkluderades

ASA I-II som genomgått laparaskopi i

generell anestesi.

För icke parametisk

data (ex episoder av

kräkning) användes χ2-

test eller Fisher exakt

test. För kontinuerliga

Studien publicerad i tidskrift som är peer

rewied. Godkänd av etsik kommitté.

Informerat samtycke inhämtat.

Sloninsky, A.

V., Naruse, R.,

Kariger, R. &

Cunneen, S.

2012

USA

for reducing

postoperative

nausea and

vomiting

Frågor om PONV

symtom uppstått eller

inte utifrån modifierad

Alderete kriterier (Inga

till minimal 2 poäng,

moderata 1 poäng,

allvarliga 0 poäng) före utskrivning från

postoperativavdelning

samt uppföljning med

samma frågor på

telefon efter 24 och 48

h av en blindad

observatör. Efter 72 h

uppföljning på telefon

där patienterna fick

uppskatta om de var

missnöjda, nöjda eller

mycket nöjda med

hanteringen av PONV.

Exklusionskriterier

Patienter som hade fått antiemetika

inom 24h före operationen, tidigare

erfarenhet om ackustimulering samt

hudirritation i PC6 området.

Undersöknings-grupp

Patienterna randomiserades i två lika

stora grupper

Akupressurgrupp (50) som fick aktiv

akupressurband 30–60 min före ankomst

till operationsrummet på bilaterala PC6

punkter

Placebo akupressurgrupp (50) som fick

på samma sätt som akupressurgruppen

men utan aktiv stimulering.

Bortfall 0

icke normala fördelade

data (ex förekomst av

illamående) användes

Mann-Whitney U test.

P-värde <0,05 ansågs

vara statistisk

signifikant

Validerat instrument för att bedöma

PONV.

Alla patienter fick farmakologisk

behandling mot PONV. Dexamethasone

i.v. efter induktion och Ondansetron i.v.

efter operations avslut.

Inga signifikanta skillnader mellan

grupperna när det gällde demografiska

data.

Kvalitet

HÖG

Yang, X. Y.,

Xiao, J., Chen,

Y. H., Wang.

Z. T., Wang,

H. L., He, D.

H. & Zhang J.

2015

China

Dexamethasone

alone vs in

combination with

transcutaneous

electrical acupoint

stimulation or

tropisetron for

prevention of

postoperative

nausea and

vomiting in

gynecological

patients

undergoing

RCT

Kvantitativ, prospektiv

Dubbelblind

Anestesisjuksköterska

som inte visste om

tilldelningen av

deltagarna. Intervjuade

deltagarna om PONV

symtom efter 2, 6, 24,

48 h efter kirurgi. VAS

0–10 användes för att

bedöma illamående

Inklusionskriterier

157 kvinnliga patienter inkluderades

mellan18-60 år, ASA I-II som

genomgått laparaskopisk gynekologisk

kirurgi under generell anestesi.

Exklusionskriterier

Gravida eller ammande, använt

antimetika, emetogena, opioider eller

glukokortikoider inom tre dagar före

operationen. Illamående och/eller

kräkning inom 24h före operationen.

Patienter som inte var i rätt psykiskt

skick, hade neurologiska sjukdomar,

Pacemaker, ICD samt hudirritation i

Kolmogrov-Smirnov

analys användes för att

analysera

normalfördelning av

data.

Kruskal-Wallis test.

Användes för

jämförelse av

kontinuerliga data (ex

bltr, vikt) mellan

grupper.

Fisher´s exakt test eller

χ2-test för kategoriska

Studien publicerad i tidskrift som är peer

rewied. Godkänd av etsik kommitté.

Informerat samtycke inhämtat.

Alla patienter fick farmakologisk

förebyggande behandling mot PONV.

Dexamethasone i.v efter induktion.

Validerat instrument för att bedöma

PONV.

laparoscopic

surgery

och kräkning. Där 0 är

inga symtom och 10 är

värsta tänkbara.

PC6 området. Vara allergisk mot

Dexamethasone eller Tropisetron.

Undersöknings-grupp

Patienterna randomiserades i 3 olika

grupper

Accugruppen = TENS i kombination

med Dexametason (53) som fick TENS-

elektroder på PC6 30 min innan

induktion.

Trpgruppen = Tropisetron i kombination

med Dexametason (53) som fick TENS

på samma sätt som Accuguppen med

silikontejp mellan elektroden och huden

Dxmgruppen = Dexametason (51) som

fick Dexametason och TENS på samma

sätt som Trpgruppen.

Bortfall 4

data (upplevelse av

PONV bedömt efter en

skala), utfall mellan

grupper användes.

P-värde <0,05 ansågs

vara statistisk

signifikant

Grupperna var lika när det gällde

riskfaktorer för PONV samt form av

kirurgi och anestesi

Kvalitet

HÖG

Yeoh, A. H.,

Tang, S.S.,

Abdul Manap,

N., Wan Mat,

W. R., Said,

S., Che

Hassan, M. R.

& Abdul

Rahman, R.

2015

Malaysia

Effectiveness of P6

acupoint electrical

stimulation in

preventing

postoperative

nausea and

vomiting following

laparoscopic

surgery

RCT

Kvantitativ, prospektiv

Observations blindad

Patienternas förekomst

och allvarlighetsgrad

av PONV bedömdes

på postoperativ

avdelning vid ankomst

och 2,6, 12 och 24 h

utifrån en 3 gradig

Inklusionskriterier

85 patienter, 19 män och 61 kvinnor

inkluderades 18 år och äldre, ASA I-II.

Som genomgått laparaskopisk kirurgi i

generell anestesi.

Exklusionskriterier

Gravida, patienter som hade Pacemaker

eller ICD, allergisk mot nickel/krom,

perifera neuropatisk samt BMI>35.

Parametriska variabler

(normalfördelade,

medelvärde, ex ålder)

jämfördes med Student

t test.

Kategoriska variabler

(upplevelse av PONV

bedömt efter en skala)

jämfördes med Chi-2

test.

Studien publicerad i tidskrift som är peer

rewied. Godkänd av etisk kommitté.

Informerat samtycke inhämtat.

Alla patienter fick förebyggande

farmakologisk behandling mot PONV.

Dexamethasone i.v gavs i samband med

induktion.

Instrument för att bedöma PONV.

Oklart vem som gjorde bedömningen av

PONV

skala där 0=ingen

PONV, 1=mild till

mellan, 2= allvarlig

som krävde åtgärd.

Undersöknings-grupp

Patienterna randomiserades i två

grupper

Interventionsgruppen (40) som fick

TENS behandling på punkt PC6 i slutet

av operationen som var aktiv i 24 h.

kontrollgruppen (40) som fick TENS på

samma sätt som andra gruppen men utan

aktiv elektrod som var också täckt med

silikon.

Bortfall 5

P-värde <0,05 ansågs

vara statistisk

signifikant

Inga signifikanta skillnader mellan

grupperna när det gällde demografiska

data och riskfaktorer för PONV.

Kvalitet

MEDEL

Yilmaz Sahin,

S., Iyigun, E.

& Can, M. F.

2018

Turkiet

Effect of

acupressure

application to the

P6 acupoint before

laparoscopic

cholecystectomy on

postoperative

nausea-vomiting: A

randomized

controlled clinical

study

RCT

Kvantitativ, longitud

Patienterna tillfrågades

av en icke blindad

granskare om de hade

upplevt PONV. En 10

punkts VAS-skala där

0=inget illamående

och 10=värsta

tänkbara illamående

användes för att

bestämma graden av

illamående efter 2, 6

och 24 h postoperativt.

Inklusionskriterier

126 kvinnliga patienter mellan 18–70 år,

ASA I-II. Som genomgått laparaskopisk

kolecystektomi i generell anestesi.

Exklusionskriterier

Patienter som genomgått akut operation

för kolecystektomi, tidigare erfarenhet

av akupressur samt sår, infektion eller

hudirritation i PC6 området.

Undersöknings-grupp

Patienterna randomiserades till 3 olika

grupper

Interventionsgrupp (43) som fick 2

akupressurband på vardera PC6 punkt.

Patienterna fick sätta på bandet 1h före

operationen

Placebo akupressurgrupp (41) som fick

också 2 band precis som

Kolmogrov-Smirnov

användes för att testa

normalfördelning av

kontinuerliga data

(ålder, BMI mm).

Chi-2 test användes för

att jämföra kategoriska

data (ASA status, icke

rökare mm).

Kruska-Wallis

användes för att

undersöka skillnader

mellan de tre grupperna

för kontinuerliga data.

Mann-Whitney post

hoc test med

Bonferroni korrigering

utfördes för att

bestämma signifikans

Studien publicerad i tidskrift som är peer

rewied. Godkänd av etsik kommitté.

Informerat samtycke inhämtat.

Validerad instrument för att bedöma

PONV har använts

Alla patienter fick förebyggande

farmakologisk behandling mot PONV.

Metoclopramide i.v gavs i samband med

induktion.

Studien inte blindad förutom deltagarna i

placebogruppen.

Data insamlades av en icke blindad

granskare.

Inga signifikanta skillnader mellan

grupperna när det gällde demografiska

interventionsgruppen men utan

akupressurknapp.

Kontrollgrupp (42) som inte fick något

akupressurband

Bortfall 15 pga. ändrad operation eller

för hårt sittande akupressur band.

skillnader mellan

grupperna.

P-värde <0,05 ansågs

vara statistisk

signifikant

data, riskfaktorer för PONV och

anestesitid,

Kvalitet

HÖG

Bilaga 4 Tabell 4 Sammanfattning av resultat av de inkluderade studierna

Författare Syfte Resultat

Alizadeh, R., Esmaeili, S.,

Shoar, S., Bagheri-Hariri, S. &

Shoar, N.

Syftet var att testa hypotes att

kombinerad akupunktur skulle minska

frekvensen av anestesi relaterad

PONV.

Det var signifikant lägre andel anestesirelaterad PONV i interventionsgruppen som fick

behandling med akupunktur på punkterna PC6 och LI4, jämfört med kontrollgruppen som fick

akupunktur på punkten PC6 (p= <0,05).

Carr, K. L., Johnson, F. E.,

Kenaan, C. A. & Welton, J.

M.

Syftet var att undersöka effekten av

TENS på PONV på kvinnor efter

laparaskopisk kolecystektomi

Det var ingen signifikant skillnad i upplevelse av PONV i gruppen som fick behandling med

TENS och de som inte fick behandling med TENS utan elektrisk stimulering.

Cooke, M., Rapchuk, I., Doi,

S. A., Spooner, A., Wendt, T.,

Best, J., Edwards, M.,

O'Connell, L., McCabe, D.,

McDonald, J., Fraser, J. &

Rickard, C.

Syftet var att testa genomförbarheten

av fördefinierade resultat och ge

preliminär evidens för effekten av

akupressur i jämförelse med placebo

för att reducera PONV hos patienter

som genomgått hjärtkirurgi.

Det var ingen signifikant skillnad (p=1,0) i uppskattning av PONV 0–6, 10 ,14 ,18 ,22, 24 och 36

h efter ankomst till intensivvårdsavdelningen efter operation, mellan interventions gruppen som

fick akupressurband och kontrollgruppen som fick placebo akupressurband.

El-Deeb, A. M. & Ahmady,

M. S.

Syftet var att jämföra effekten av

elektroakupunktur med Ondansetron

för att förebygga illamående och

kräkning under och efter operation.

Illamående och kräkning inträffade signifikant (p= <0,05) mer sällan i grupp II som fick

Ondansetron och grupp III som fick elektroakupunktur under operation och 6 h postoperativt

jämfört med grupp I som fick placeboelektroakupunktur. Ingen signifikant skillnad mellan

grupperna (I, II och III) efter från 6 och 24 h. Det var ingen signifikant skillnad mellan grupp II

och III i uppkomst av illamående och kräkning under operation och postoperativt under

studieperioden.

Ertas, G., Bengi Sener, E.,

Kaya, C., Ozkan, F., Ustun, Y.

B. &, Koksal, E.

Syftet var att undersöka effekten av

ReliefBand (TENS) på incidensen av

PONV.

I interventionsgruppen som fick TENS i form reliefband, skattades PONV signifikant lägre (p=

<0,05) efter 15 min samt 6 och 12 h postoperativt än kontrollgruppen som fick TENS i form av

placebo Relifband, Postoperativt illamående skattades signifikant högre i kontrollgruppen efter

30, 60, 105, 120 min och efter 6 h än i interventionsgruppen.

Lee, S., Lee, M. S., Choi, D.

H. & Lee, S. K.

Syftet var att bestämma den mest

effektiva tidpunkten att ge

elektroakupunktur för att förebygga

eller minska PONV.

Preoperativ Elektroakupunktur (PrEA) gruppen hade signifikant lägre (P= <0,05)

förekomst av PONV än ingen elektroakupunktur (NC, kontrollgrupp) gruppen. Förekomsten av

kräkning var signifikant lägre i PrEA gruppen än i Postoperativ ElektroAkupunktur (PoEA)

gruppen. Graden av illamående var signifikant lägre i PrEA gruppen än i NC och PoEA

grupperna.

Li, S. Zheng, M., Wu, W.,

Guo, J., Ji, F. & Zheng, Z.

Syftet var att undersöka möjligheten

och effekten av preoperativ behandling

med elektroakupunktur mot PONV.

Patienter i interventionsgruppen som fick elektroakupunktur upplevde PONV i mindre grad än i

kontrollgruppen som inte fick elektroakupunktur 6 h efter operationen. Det var ingen signifikant

skillnad i uppkomst av PONV mellan grupperna 6, 12 och 24 h efter operation.

Noroozinia, H., Mahoori, A.,

Hasani, E., Gerami-Fahim, M.

& Sepehrvand, N.

Syftet var att undersöka effekten av

preoperativ akupressur för uppkomst

av PONV under och efter kejsarsnitt i

lokal anestesi.

Illamående var signifikant lägre frekvent i interventionsgruppen som fick akupressur band än i

kontrollgruppen som fick placebo akupressurband under operation, på postoperativa avdelningen

samt efter 2, 4 och 6 h efter operation. Förekomst av kräkning var signifikant lägre i

interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen under operation.

White, P. F., Zhao, M., Tang,

J., Wender, R. .H, Yumul, R.,

Sloninsky, A. V., Naruse, R.,

Kariger, R. &, Cunneen, S.

Syftet var att studera effekten av

engångsbehandling av akupressur som

en del av multimodal antiemetisk

strategi mot PONV hos patienter som

genomgår någon form av laparaskopisk

kirurgi.

Episoder av postoperativ kräkning i den aktiva akupressur gruppen var signifikant lägre (p=

<0,05) jämfört med placebogruppen som fick inaktiv akupressur i båda tidsregistreringarna 0–24

h samt 0–72 h. Behovet av antiemetika och uppkomsten av illamående var inte signifikant lägre

mellan grupperna 24, 48 och 72 h efter operation.

Yang, X. Y., Xiao, J., Chen,

Y. H., Wang, Z. T., Wang, H.

L., He, D. H. & Zhang, J.

Syftet var att jämföra effekten mellan

transkutan elektrisk nervstimulering

och dexametason i kombination samt

tropisetron och dexametason i

kombination samt endast dexametason

för att hämma PONV hos

gynekologiska patienter som genomgår

laparoskopisk kirurgi under generell

anestesi.

Det fanns signifikanta förbättringar (p= <0,05) mot PONV 0–24 h postoperativt i

interventionsgrupperna som kombinerade TENS och Dexametason alternativt Tropisetron och

Dexametason jämfört med kontrollgruppen som fick Dexametason. Även tiden på

uppvakningsavdelningen var kortare för båda interventionsgrupperna jämfört med

kontrollgruppen. I TENS gruppen uppstod det biverkningar på huden under elektroderna i form

av rodnad, svullnad och klåda som var milda och uthärdliga. Biverkningarna försvann inom 6 h.

Yeoh, A. H., Tang, S. S.,

Abdul Manap, N., Wan Mat,

W. R., Said, S., Che Hassan,

M. R. &, Abdul Rahman, R.

Syftet var att undersöka effekten av

TENS mot PONV hos patienter som

genomgått laparaskopisk kirurgi.

Interventionsgruppen hade signifikant lägre uppkomst av PONV över 24 h jämfört med

kontrollgruppen.

Yilmaz Sahin, S., Iyigun, E. &

Can, M. F.

Syftet var att utvärdera effekten av

akupressur I förebyggande syfte mot

PONV.

Det fanns ingen signifikant skillnad i uppkomst av kräkning 0–24 h efter postoperativt mellan

interventionsgruppen som fick akupressur, placeboakupressur och kontrollgruppen som fick

Primperan. Graden av illamående var signifikant lägre i interventionsgruppen 2 h postoperativt i

jämförelse med placebogruppen. Närvaro av illamående var signifikant större i placebogruppen

än i interventionsgruppen och kontrollgruppen 2–6 h postoperativt. Behovet av antiemetika var

signifikant lägre i kontrollgruppen än i placebogruppen 0–2 h postoperativt.