Malmö högskola Studie- och

yrkesvägledarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete 15 högskolepoäng

Identitet bland yrkesverksamma

muslimska kvinnor med slöja

Identity formation among Muslim women wearing veil at work.

Emelie Särebrand

Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp

2010-08-24

Examinator: Jan Anders Andersson

Handledare: Ann-Christine Ringström

Tack

Jinan, Nazeem, Farzana, Shy, Lina och Duaa

för att ni har berikat mitt liv.

Sammanfattning

Uppsatsen ska bidra till att öka förståelsen för yrkesarbetande muslimska kvinnors syn på att

bära slöja och att vara delaktiga i arbetslivet. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken

betydelse dels yrkeslivet och dels slöjan har för de muslimska kvinnorna i studien och vilken

roll omgivningens bemötande spelar för informanternas identitetskonstruktion. Underlaget till

uppsatsen består av intervjuer med sex muslimska kvinnor och litteratur om islam, identitet

och genus.

Genom kvinnornas berättelser visar det sig, å ena sidan, att arbetslivet har stor betydelse för

informanterna och att de identifierar sig som yrkeskvinnor. Å andra sidan kan ingen av

kvinnorna tänka sig att ta av sig slöjan för att få ett arbete. Hellre skulle de finna andra

lösningar, så som att bli egna företagare, vilket visar på kvinnornas aktiva aktörskap.

Kvinnorna berättar om hur de blivit bemötta av chefer, kollegor och kunder, vilket till stor del

utgörs av positiva erfarenheter men också erfarenheter som tyder på omgivningens stereotypa

föreställningar om den muslimska kvinnan. Kvinnorna måste ständigt förklara för

omgivningen om sin tro och sina val. Deras egna berättelser om ett fritt val att bära slöja tycks

många gånger sakna trovärdighet bland chefer och arbetskamrater på arbetsplatser.

Jag tycker mig se hur kvinnorna i min studie konstruerar sina identiteter utifrån olika roller

där kön, ras och andra faktorer samverkar i en postkolonial kontext som spänner från dåtid till

nutid, mellan en kontinent och en annan. Kvinnorna definierar sig på olika sätt beroende på

plats och sammanhang; de har så kallade överlappande identiteter. Arbete och tro är alltså två

stora delar av kvinnornas identitet och de tycks samverka i kvinnornas liv på ett, för

kvinnorna själva, helt okomplicerat vis. Det är när kvinnorna möter omgivningens reaktioner

som det självklara sätts på prov.

Nyckelord: arbete, identitet, islam, muslim, genus

INNEHÅLL

1. Inledning ............................................................................................................................ 1

1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 2

1.1.1 Islam och slöjan ......................................................................................................... 2

1.1.2 Den muslimska kvinnans yrkesroll genom tiderna .................................................... 3

1.2 Tidigare forskning ............................................................................................................ 5

1.3 Syfte och problemformulering .......................................................................................... 5

2 Teori ................................................................................................................................... 6

2.1 I mötet med andra ............................................................................................................. 6

2.2 Ett starkt eller svagt jag .................................................................................................... 7

2.3 Postkolonial teori .............................................................................................................. 8

2.4 Kön, ras och arbete ........................................................................................................... 8

2.5 Slöja och muslimsk identitet........................................................................................... 11

3. Metod ............................................................................................................................... 13

3.1 Val av metod ................................................................................................................... 13

3.2 Urval ............................................................................................................................... 14

3.3 Avgränsning................................................................................................................... 14

3.4 Positionering ................................................................................................................... 15

3.5 Genomförandet ............................................................................................................... 15

3.6 Bearbetning och analys ................................................................................................... 16

3.7 Etiska överväganden ....................................................................................................... 16

4. Resultat ................................................................................................................................ 18

4.1 Presentation av informanterna ........................................................................................ 18

4.2 Betydelsen av yrkeslivet ................................................................................................. 19

4.2.1 Stereotyper, femininitet och yrkesroller ................................................................... 20

4.3 Betydelsen av slöjan ....................................................................................................... 21

4.3.1 Att kompromissa ....................................................................................................... 23

4.4 Bemötande ...................................................................................................................... 24

4.4.1 Bemötande från chefer ............................................................................................. 24

4.4.2 Bemötande från kollegor .......................................................................................... 25

4.4.3 Bemötande från kunder/ patienter ........................................................................... 26

4.4.4 Påverkan från familj ................................................................................................ 28

4.5 Identitet ........................................................................................................................... 29

5. Analys ............................................................................................................................... 30

5.1 Betydelsen av arbetslivet ................................................................................................ 30

5.2 Vi och dom ..................................................................................................................... 32

5.3 Slöjan, Kroppen .............................................................................................................. 33

5.4 Överlappande identiteter ................................................................................................. 34

5.5 Ett starkt eller svagt jag .................................................................................................. 35

5.6 Avslutande analys ........................................................................................................... 36

5.7 Diskussion ...................................................................................................................... 37

5.8 Vidare forskning ............................................................................................................. 38

Referenser

Bilaga

1

1. Inledning

Du kommer här att få följa med på en resa i vad som händer när sex kvinnor som valt att

använda slöja möter det svenska arbetslivet. När idén till uppsatsen väcktes drevs jag av en

vilja att titta närmare på bilden av den ”problematiska muslimska kvinnan med slöja” och

skriva om en begränsad grupp muslimska kvinnors erfarenheter av svenskt arbetsliv. Det var

viktigt för mig att komma dem närmre och förstå hur de konstruerar sina identiteter som både

yrkesarbetande och religiösa kvinnor. Många svenskar, likt jag själv, har en begränsad

kännedom om islam. Jag anser att studie- och yrkesvägledare bör kunna sätta bruket av slöja i

ett större sammanhang när de möter unga muslimska tjejer eller när de på komvux och andra

platser möter muslimska kvinnor som bär slöja och som vill ut i arbetslivet eller redan har ett

yrkesliv bakom sig. Anniqua Rana, amerikansk forskare i pedagogik, hävdar i sin artikel On

being a muslim woman att det blir allt viktigare att skolpersonal har kunskaper om muslimska

kvinnors identitet (Rana 2007 s. 169). Hon sager “Even a basic understanding could help to

dispel generalizations and stereotypes, especially in the context of education”.

I västvärlden kan man se en stereotyp bild av slöjan som symbol för förtryck. Få forskare,

både i Sverige och utomlands, har gett en nyanserad bild av den muslimska kvinnan

(Mohanty 2003, Schmidt 2004).

I västerländska feministiska texter framställs ofta kvinnor som offer för manligt våld, som

universellt beroende, som offer för kolonialprosessen, som offer för det arabiska

familjesystemet, som offer för det islamiska regelsystemet och slutligen som offer för den

ekonomiska utvecklingsprocessen (Mohanty 2003, s. 39).

Problemet är dessutom att den största delen av forskningen handlar om hur ”icke-muslimer”

betraktar muslimska kvinnor – och inte om hur de muslimska kvinnorna ser på sig själva och

sitt förhållande till omvärlden i allmänhet och yrkeslivet i synnerhet. Tanken med min uppsats

är att visa hur en grupp muslimska kvinnor definierar och konstruerar sin identitet i en

samtida svensk kontext. Muslimska identiteter är sociala konstruktioner, liksom alla

identiteter, och tolkningen av vad det innebär att vara muslim kan därför variera mellan

människor. Att muslimska kvinnor bär slöja betyder till exempel olika saker i Jakarta, Paris

förorter och Sundsvall. Jag försöker inte säga något om ”muslimer som grupp” utan endast

vidareberätta sex kvinnors erfarenheter av hur det är att bära slöja i svenskt arbetsliv. Jag vill

göra deras röster hörda för studie- och yrkesvägledare och allmänheten och jag tror att många

vägledare skulle bli berikade av att höra Jinans, Nazeems, Farzanas, Shys, Linas och Duaas

berättelser om hur det är att arbeta i Sverige.

2

1.1 Bakgrund

1.1.1 Islam och slöjan

Humanekologen Pernilla Ouis lutar sig mot statsvetaren Peter Mandaville för att ringa in vad

islam är, vilken beskrivning också min uppsats vilar på (Ouis 2003 s. 16). Enligt Mandaville

är islam som ett:

kommunikativt fält eller en ”livsvärld”, vars gränser är i ständig förändring. Islam är en

produkt av sociala konstruktioner, och opererar som en viktig bärare av ”social mening”

i vissa samhällen.

Islam är i första hand en religion, men kan också fungera som en social, ekonomisk och

politisk filosofi. Det var på den Arabiska halvön som islam växte fram under första delen av

600-talet e.Kr. Islams siste profet Muhammad blev då ledare för det första muslimska

samhällsbygget. Det arabiska ordet islam betyder ”underkastelse”, att underkasta sig Guds

vilja. Ordet muslim betyder ”den som underkastar sig”. Muslimer understryker ofta att det är

frågan om en positiv handling att underkasta sig Guds budskap. Ordet islam kan också

associeras till ord som fred och harmoni. (Stenberg 1999 s. 7).

Det finns en stor variation bland de islamiska lagskolorna där vissa menar att kvinnan ska

täcka huvudet och kroppen, medan andra ser det som en islamisk plikt att också dölja ansiktet

och eventuellt händerna. De muslimska texterna kan tolkas på flera sätt och en del muslimer

anser att en kvinna ska bära huvudduk/ansiktsslöja för alla män som hon i princip kan gifta

sig med. Det innebär att hon inte behöver täcka sig för sina söner, sin man, sin far, svärfar,

farbror och morbror (Ouis 2003 s. 190). När ordet slöja använts i denna uppsats menas hijab.

Ordet hijab kommer från det arabiska ordet för att dölja eller täcka. För informanterna i min

studie betyder det att täcka kroppen helt med lösa kläder och svepa en slöja över huvudet.

Ordet hijab står alltså inte endast för huvudduken utan för hela klädseln (Peek 2005 s. 223).

Informanten Duaa beskriver hijab så här:

Slöjan är inte bara håret. Alltså, det är ju viktigare att man täcker kroppen än att man

täcker håret. Det är ingen idé att jag har på mig slöja om jag visar benen till exempel. Så

slöjan är bara en liten del av alltihopa. Fast folk förknippar ju det med håret bara för att

man… ja, vanligt folk har ju också på sig långärmat och byxor, så därför är det

förknippat med håret.

Den amerikanska genusforskaren Lila Abu-Lughod menar att slöjan är en av många former av

täckande i den muslimska världen som har utvecklats som konventionella uttryck för kvinnors

blygsamhet eller anständighet.

3

Jag föreställer mig denna heltäckande klädsel som ”rörligt hem”. Överallt står detta

beslöjande för en tillhörighet till en speciell grupp och ett upprätthållande av en moralisk

livsstil där islam ofta uppfattas som liktydigt med moral, där familjen har den största

betydelsen i samhällets organisation och hemmet förknippas med kvinnans helgd.

Man kan alltså likna slöjan vid en ”bärbar avskildhet” och som, när den togs i bruk, gjorde det

möjligt för kvinnor att röra sig bland män och ändå kunna iaktta de grundläggande moraliska

kraven på att kvinnor ska hållas borta från och skyddas från män som inte var deras släktingar

(Abu-Lughod 2007 s. 104).

I november 2007 hade USA:s första dam Laura Bush ett radiotal till nationen. Talet handlade

om ”kriget mot terrorismen” och USA:s närvaro i Afghanistan. Enligt Abu-Lughod förstärkte

talet ett antal våldsamma motsatser, främst mellan ”civiliserade människor i hela världen” och

talibanerna-och-terroristerna, som enligt Laura Bush vill ”tvinga på alla oss andra sin värld”.

Laura Bush sa:

På grund av våra nyligen vunna militära framgångar i stora delar av Afghanistan är

kvinnorna inte längre fångar i sina hem. De kan lyssna på musik och undervisa sina

döttrar utan risk för bestraffningar. Kampen mot terrorismen är också en kamp för

kvinnornas rättigheter och värdighet.

Enligt Abu-Lughod har dessa ord en negativ återklang som går att spåra till kolonialismens

historia och ger som exempel hur den franska kolonialismen fråntog kvinnorna deras slöjor i

Algeriet och erbjöd dem utbildning på villkor att de läste upp dikter som glorifierade

kolonialisten och framställde honom som förmedlare av kristen lycka och frihet (Abu-Lughod

2007 s. 101). Abu-Lughod visar att historien upprepar sig när Laura Bush, som vit kvinna,

talar om befrielse. Hon anser att man kan dra två slutsatser av denna elementära genomgång

av betydelsen av beslöjande i dagens muslimska värld. För det första handlar inte beslöjande

om ett yttersta tecken på kvinnlig ofrihet. Människor är sociala varelser som alltid präglas av

vissa sociala och historiska sammanhang och tillhör samhällen som formar deras önskningar

och insikter om världen. För det andra, enligt Abu-Lughod, måste västerlandet överge sin

fixering vid slöjan och inrikta sig på andra frågor (Abu-Lughod 2007 s.111).

1.1.2 Den muslimska kvinnans yrkesroll genom tiderna

Nedan följer en beskrivning av den muslimska kvinnans yrkesliv under äldre historia i

Mellanöstern. All information kommer från Leila Ahmed, amerikansk genusforskare, som

bedrivit forskning om könets historia i muslimska samhällen och sammanfattat sina resultat i

boken Woman and Gender in Islam (1992). Redan innan islams uppkomst under 600-talet

e.Kr. hade kvinnan en mycket begränsad frihet över sitt sexuella, psykologiska och

4

känslomässiga liv. Under Sassanidriket fram till islams övertagande av regionen minskade

kvinnornas status och kvinnor kunde till exempel inte längre vittna i domstol. Man kan se hur

mesopotamisk, persisk, hellenistisk, kristen och så småningom islamisk kultur sammantaget

förminskade och kontrollerade kvinnor allt mer. Kvinnans mänsklighet var dold och utplånad

av en syn på henne som en essentiellt och biologisk, sexuell och reproduktiv varelse. Denna

syn var inte kopierad mellan de olika kulturerna utan fanns levande i de mesopotamiska,

hellenistiska, kristna och islamiska kulturerna var för sig. I den muslimska kulturen under den

här tiden fanns en grupp överklasskvinnor som besatt en viss makt över en del andra

människor. Systemet med åtskillnad mellan män och kvinnor och mellan över- och underklass

skapade också arbeten för vissa kvinnor, då den övre klassen skulle betjänas. Kvinnorna

kunde arbeta som hårfrisörskor, bagare, uppläsare av koranen, sångerskor, tvätterskor,

barnmorskor och spioner. Men det som framstår som den största skillnaden mellan tiden

innan islam bröt ut och det tidigaste muslimska samhället är hur männen från överklassen såg

på kvinnor. För männen blev kvinnorna runt dem, och speciellt de kvinnor som de hade

sexuella relationer med, kvinnor som de ägde och de relaterade till dem som en mästare till en

slav gör. För män i allmänhet, och för överklassmännen i synnerhet, måste begreppen

”kvinna” och ”objekt” ha smält samman. I den tidiga mellanöstern med ett redan utvecklat

kvinnoförakt (genom ett godkännande av polygami, konkubiner och enkelt uttag av

skilsmässa för män) lät sig islam tolkas som en religion som stödjer och ger religiös sanktion

åt djupt negativa föreställningar om kvinnor. Resultatet blev att utnyttjandet av kvinnan blev

legalt och religiöst sanktionerat av islam, på ett sätt som det inte var inom kristendomen, den

andra dominerande religionen i mellanöstern.

Forskning om den medeltida muslimska kvinnan visar att eftersom muslimsk lag tillåter

kvinnor att ärva och självständigt äga egendom, ägde även kvinnor från medelklassen

egendomar och var delaktiga i affärslivet, så som att sälja och köpa fastigheter, hyra ut affärer

och låna ut pengar. I till exempel städerna Aleppo och Kayseri var kvinnorna delaktiga i 40

procent av alla egendomstransfereringar. I Turkiet och Syrien sålde kvinnorna två till tre

gånger mer än för vad de köpte. Medan överklassens kvinnor till stor del ägnade sig åt handel,

till exempel slav- och kryddhandel, ägnade sig medelklassens kvinnor åt fastighetsaffärer.

Enligt Ahmed visar detta att muslimska kvinnor, trots allt, inte alltid är de passiva figurer utan

materiella eller lagliga rättigheter, som västvärlden tror att de är (Ahmed 1992).

5

1.2 Tidigare forskning

Inom svensk forskning saknas det studier om muslimers egna, subjektiva bilder av sin

identitet, medan det i länder som USA, Storbritannien och Tyskland finns desto mer (Schmidt

2004 s. 32). När jag sökt efter svensk litteratur och studentuppsatser i ämnet finner jag få

artiklar och uppsatser på grundnivå som empiriskt granskar den muslimska kvinnans identitet.

Än större lucka är det vad gäller studier som rör den muslimska kvinnan som tar hänsyn till

kvinnornas olika slags upplevda erfarenheter av svenskt arbetsliv. Jag har inte kunnat finna

någon uppsats vars syfte innehar sökorden muslim + slöja + arbete.

Nedan presenteras en uppsats som behandlar yrkesverksamma muslimska kvinnor som bär

slöja sett ur deras eget perspektiv. Studien har inte som syfte att enbart granska hur muslimska

kvinnor med slöja blir bemötta i arbetslivet, utan det är endast en del i ett större sammanhang.

Studien som är gjord på Lidköpings universitet är från 2003 och undersöker hur muslimska

kvinnor som bär slöja blir bemötta av omgivningen. En gemensam nämnare för informanterna

i studien är att de mött en rädsla hos arbetsgivarna för att kvinnan inte ska kunna utföra sina

arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt och att kollegorna ska reagera negativt. Samtliga

informanter upplever situationen på arbetsmarknaden som mycket påfrestande och svår att

hantera. De känner sig ifrågasatta och upplever att människor inte litar på deras kunskaper,

vilket i sin tur skapar en känsla av utanförskap (Blixt 2003 s. 101).

1.3 Syfte och problemformulering

Syftet är att granska vilken betydelse arbetet och slöjan har för yrkesarbetande muslimska

kvinnor som bär slöja. Jag vill också undersöka hur omgivningens bemötande kan tänkas

påverka hur kvinnorna konstruerar sin identitet. Genom kvinnornas berättelser om sin tro och

sina arbeten vill jag granska hur kvinnorna förhåller sig till femininitet, kulturella stereotyper

och yrkesroller. Med grund i detta syfte frågar jag mig:

o vilken betydelse har yrkeslivet för de muslimska kvinnorna i studien?

o vilken betydelse har slöjan för kvinnorna i studien?

o hur anser kvinnorna att de blir bemötta av sina familjer?

o hur anser kvinnorna att de blir bemötta av omgivningen på sina arbetsplatser?

6

2 Teori

Uppsatsen utgår från det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas

socialt. Den tar också ett teoretiskt avstamp kring diskussionen om kön och etnicitet och om

det postkoloniala. Den diskussionen är starkt relaterad till det poststrukturalistiska

ifrågasättandet av subjektet och om förändrade identitetsmönster (Johansson 2001 s. 62). Det

finns en teoretisk motsättning mellan å ena sidan det mer konflikbetonade postkoloniala

perspektivet och å andra sidan det socialpsykologiska perspektivet som framhäver att

identiteter är konstruktioner. Det finns alltså flera aspekter av jaget och i uppsatsen kommer

ett ”flerperspektivistiskt” synsätt att användas för att angripa frågeställningarna. Sist under

teoriavsnittet tar jag upp teorier kring betydelsen av dels arbete och dels slöja.

2.1 I mötet med andra

Identitet handlar om hur vi ser på oss själva i relation till hur andra ser på oss. Identiteten

utgörs av en förståelse av vår plats i världen. Konstruktivismen menar att individen skapar sin

egen verklighet genom ett sökande efter den verklighetsuppfattning som har den största

användbarheten i den nödvändiga interaktionen med omgivningen. Detta gör att det skapas en

viss samstämning i verklighetsuppfattningen inom olika grupper. En konstruktion som har en

ungefärlig samstämmighet i en stor grupp individer blir därför deras sanning (Petersson 2003

s. 7).

George Herbert Mead är den främste företrädaren för symbolisk interaktionism och menar att

det sociala samspelet skapar medvetande. När jaget väl är fullt utvecklat är det ändå inte

statiskt. Det förändras samtidigt som individens grupperfarenheter förändras. Samhället ses

som en scen där vi konstruerar, skapar eller tvingas in i olika roller. Individen kan ha olika

roller samtidigt, så kallade överlappande identiteter. Det betyder att individen definierar sig

på olika sätt beroende på plats och sammanhang. Trots betoningen på samspelet mellan

mening och kontext har Meads symboliska interaktionism fått kritik för att privilegiera ett

starkt individuellt jag framför strukturella krafter. Mead ser kommunikation som något som

pågår mellan ett privat subjekt och ett annat. Hur vi tänker på oss själva som objekt bestäms

av andras syn på oss. I förlängningen betyder det att andra också har makt över mig.

7

Maktrelationer har dock fått ett litet utrymme inom symbolisk interaktionsteori (Kinnvall

2003 s. 19).

Strukturationsteorin har sitt ursprung i symbolisk interaktionsteori och i likhet med Mead har

den blivit kritiserad för att framhäva ett starkt individuellt jag framför strukturella krafter

(Kinnvall 2003 s. 20). Ur denna kritik växte poststrukturalismen fram. Medan

strukturalisterna riktar kritik mot det centrerade subjektet, går poststrukturalisterna ett steg

vidare och ”dissekerar subjektet i sina beståndsdelar” . Inspirerade av psykoanalysen och av

postmarxismen ägnar sig poststrukturalister åt att i detalj visa hur subjektet konstrueras och

dekonstrueras. Det övergripande projektet handlar om att totalt lösgöra identiteter från

traditionella band, essentiella kategorier och andra tänkbara bindningar. Detta kan leda till att

ta bort många av de föreställningar kring kön, etnicitet och klass som tidigare utgjort ett

tolkningssystem. Det ger också möjlighet till nya identiteter att breda ut sig och utvecklas

(Johansson 2001 s. 62).

2.2 Ett starkt eller svagt jag

Symbolisk interaktionism ser identitet som någonting givet, naturligt och medvetet. Ofta

innebär detta att identitet förknippas med vissa beskrivande attribut, grundade på till exempel

nation, etnicitet och kön, vilket kan leda till stereotypa tolkningar av identiteten. Medan vissa

forskare menar att essentialism och konstruktivism är varandras motpoler menar andra att

både den starka och den svaga jag-versionen kan bli föremål för essentialistiska och

stereotypa tolkningar. Den svaga jag-versionen, som ofta kopplas ihop med poststrukturalism,

är svårare att associera med essentialistiska tolkningar. Det finns dock en essentialism

inbyggd i det faktum att subjektet berövas aktörskap och förmåga till handling, eftersom all

förändring måste ske oberoende av individen. Individen är alltså ”de strukturer och diskurser

hon är en del av”. Det gör det svårt att förklara människors medvetna handlingar som syftar

till att förändra dessa strukturer, t.ex. utjämnande av klassgränser eller ifrågasättande av

förtryck. I dess mer extrema form förblir identitet lätt en passiv och närmast fiktiv

konstruktion (Kinnvall 2003).

Många feminister har oroat sig för ett ifrågasättande av subjektet eftersom det anses svårt att

bedriva feminism utan att utgå från kvinnan som marginaliserad utifrån patriarkiska normer.

Liknande resonemang har förts fram i studier som behandlar förhållanden mellan ras, klass

och etnicitet. I de här situationerna kan det vara värt att riskera essentialism för att ge vissa

8

grupper aktörsstatus, till exempel muslimska kvinnor. Enligt statsvetaren Catarina Kinnvall

måste vi se identitet som en process snarare än att luta oss åt antingen ett starkt kärnjag eller

ett svagt jag. Det innebär att vi erkänner överlappande sociala identiteter snarare än en

kärnidentitet. Detta sociala jag existerar genom betydelsefulla relationer med andra; relationer

som är maktbaserade konstruktioner snarare än naturligt skapade kategorier (Kinnvall 2003 s.

32).

2.3 Postkolonial teori

Den postkoloniala teorin tar sin utgångspunkt i att kulturer aldrig kan vara några fasta enheter

med en definierbar kärna eller essens. Kulturer ska istället ses som kulturella flöden med

identiteter i ständig förändring. Globaliseringen är en process där människor, varor och

kapital förflyttas och förflyttar sig över jordklotet med hög hastighet. Den postkoloniala teorin

tar ett samlat grepp om globaliseringen och till det faktum att vi lever i en postkolonial värld.

Detta synsätt innebär att kolonialismen inte är något som hör till det förflutna, utan snarare att

den i hög grad präglar världen, både ekonomiskt och kulturellt. (Thörn 1999 s. 14). Många av

de postkoloniala författarna väljer att ansluta sig till ett poststrukturalistiskt synsätt.

Identiteten betraktas då som något föränderligt, komplext sammansatt och motsägelsefullt.

Istället för att sträva efter fasthet, rötter och andra kriterier på identitet bejakar man mångfald.

Identiteten förstås här som en hybrid mellan ”var man kommer ifrån” och ”var man faktiskt

bor och lever sitt liv” – en identitet som skapas och omskapas i ständig interaktion med olika

platser och olika människor (Johansson 2001 s. 69).

2.4 Kön, ras och arbete

Uppsatsens feministiska teori har sin utgångspunkt i konstruktivismen som menar att

könsordningen inte skapas isolerat med en enda individ utan alltid sker i relation till någon

annan. Med könsordning menas en maktrelation mellan aktörer. Identiteter är präglade av

flera faktorer där biologiskt kön och könsordningen utgör en del. Femininitet och maskulinitet

förknippas nästan alltid med kvinnliga och manliga kroppar. När en person inte omedelbart

kan kategoriseras efter kön skapar detta ofta osäkerhet och förvirring hos omgivningen

(Kronsell 2003 s. 55). Könsidentiteter är alltså inte givna naturen, dvs. det finns inga absoluta

utgångspunkter som styr könsblivandet, utan denna process måste förstås historiskt och

9

kontextuellt. Essentialistisk feminism å andra sidan kan handla om biologiskt grundade teorier

eller andra läror som för fram synen på, i deras ögon, den starka och livsbejakande kvinnan.

(Johansson 2001 s. 63).

Detta är den feministiska grunden i uppsatsen. Eftersom frågor rörande genus och ras har fått

en ny dimension i och med att tredje världens kvinnor gjort intåg på den globala

arbetsmarknaden krävs dock kompletterande teorier. Därför använder jag mig av feministisk

postkolonial teori. Chandra Mohanty, en av företrädarna för feministisk postkolonial teori,

skriver om kvinnoarbete bland fattiga kvinnor runt om i världen. Kvinnorna i min studie

tillhör inte den gruppen men Mohantys forskning är relevant då den visar hur förtryck mot

kvinnor är baserat på både kön och ras (Mohanty 2007). För att analysera arbetets mening

används Karl Marx teorier (se nedan).

Feministiska teoretiker har fått tänka om beträffande en del grundbegrepp som de tidigare

använt för att förklara kvinnoförtrycket. Till skillnad från den västerländska (vita,

medelklassbaserade) feminismen är historien om det feministiska engagemanget hos kvinnor i

tredje världen ett okänt ämne. Många författare har skrivit om ”kvinnor i utvecklingsländer”

utan att nödvändigtvis beröra feministiska frågor. Det är lika problematiskt att tala om en

enhetlig ”västerländsk feminism” som en ”tredje världens feminism”. Kvinnor i västerländska

feministiska texter framställs ofta som en samstämmig grupp och därför blir könsskillnader

automatiskt sammankopplade med kvinnlig underordning; alltså människor som har makt

(män) och människor som inte har makt (kvinnor). Förenklade formuleringar så som

”kvinnlig underordning” leder endast bort från utvecklandet av strategier för att motverka

förtryck och till att etniska grupper koloniseras. I slutändan innebär detta att tredje världens

kvinnor berövas sin status som historiska och politiska aktörer. (Mohanty 2007 s. 61). Den

svenska islamologen Anne Sofie Roald menar att det finns en uppenbar motsägelse i

föreställningen att kvinnor med slöja är förtryckta och att de därför inte får arbete. I den

svenska debatten är det just kvinnors arbete, det vill säga att de blir ekonomiskt oberoende av

mannen, som anses vara det medel som bidrar till att kvinnor kan frigöra sig från manligt

förtryck. Utifrån detta antagande betyder det att om kvinnor med slöja anställs, kan dessa bli

frigjorda genom lönearbete. Att det är just det svenska samhället som stoppar denna

utveckling är därför i sig en motsägelse (Ouis 2003 s. 202)

Mohanty menar att kvinnors liv som arbetare, konsumenter och medborgare har genomgått

radikala förändringar i och med kapitalismens framfart på den globala arenan. En

10

internationell arbetsdelning är central för etableringen och upprätthållandet av den nuvarande

världsordningen. De globala produktionsbandens uppgift är lika mycket att producera

människor som att ”erbjuda arbetstillfällen” och generera profit. Förhållandet mellan lokala

och globala kolonialiserings- och exploateringsprocesser måste betraktas som en mycket

viktig dimension i alla feministiska studier . Idag uppfattas gränserna mellan hemmet/familjen

och arbetet inte längre som okränkbara. Kvinnor är, och har alltid varit, en del av

arbetskraften, eftersom fattiga kvinnor alltid har arbetat. Rasmässiga, etniska, kulturella,

sexuella och geografiska historier påverkar hur kvinnor definieras och identifierar sig själva

som arbetare. Istället för att tala om manlig överordning vill Mohanty att vi talar om

kapitalistisk underordning och exploatering för att analysera en dominansprocess grundad på

både kön och ras (Mohanty 2007 s. 165).

Ideologierna om segregering av kvinnor i hemmet bygger på könskategorier, eftersom de

stödjer sig på maskulina respektive feminina föreställningar om beskydd och egendom.

Vidare är dessa ideologier heterosexuella och baserade på normativa definitioner av kvinnor

som hustrur, systrar och mödrar, där kvinnan alltid ställs i relation till äktenskapet och

familjen. Arbete som kvinnor utför kopplas samman med deras könsmässiga identiteter samt

deras klass- och rasmässiga identiteter. Segregeringen av kvinnor kan i detta sammanhang

fungera endast tack vare uthålligheten och legitimiteten i den hemmafruideologi som

definierar kvinnor utifrån deras plats i hemmet, äktenskapet och de heterosexuella

relationerna. Motsatsställningen mellan ”arbetare” och ”hemmafru” befäster hemarbetets

osynlighet. Hemmafrun kan per definition inte vara arbetare eftersom hon är själva

förutsättningen för den manliga familjeförsörjaren och konsumenten. Företagsledningar

utnyttjar och förstärker dessa ideologier genom att uppmuntra kvinnor att betrakta kvinnlighet

som oförenlig med fabriksarbete, genom att beskriva arbetet som ”extraknäck”. Kvinnan

tvingas att välja mellan att definiera sig som arbetare eller kvinna och studier visar att trots att

kvinnorna har de högsta inkomsterna i sina familjer anser de att männen är de huvudsakliga

familjeförsörjarna. Dessa ideologier bygger på stereotyper om kvinnan som bunden till

hemmet. Samtidigt visar studierna att kvinnorna, i motsats till företagsledningarna, inte

betraktar sitt arbete som tillfälligt, utan snarare som en del av en långsiktig strategi för socialt

avancemang. Konstruktionen av arbetaren vilar alltså på könsideologier där det inte finns

någon tanke på att arbetet skulle kunna vara någonting nödvändigt för kvinnors psykiska och

materiella välfärd. Istället är det kvinnors identiteter som hemmafruar, hustrur och mödrar

som antas vara grunden för deras överlevnad och utveckling. Dessa kvinnor omfattas därför

11

inte av principen att arbete är en förutsättning för ekonomisk, social och psykisk

självbestämmande och de utvecklar ett alienerat förhållande till arbete (Mohanty 2007 s. 174).

Alienationsteorin kommer från Karl Marx. Enligt Marx går meningen med att arbeta ut på att

människan förverkligar sig själv i arbetet. Genom arbetet formar människan en objektvärld

som hon i sin tur kan betrakta sig själv genom (Grenholm 1988 s. 25). Marx anser att

människan i det kapitalistiska samhället hindras att förverkliga sig själv; hon blir alienerad.

Människan är främmande för sig själv och det ger en känsla av otillfredsställelse. I det

kapitalistiska samhället är produkten inte arbetarens egen utan tillhör kapitalisten. Det som

arbetaren skapat berövas han av den som äger produktionsmedlen och därmed framstår

arbetsprodukten som någonting okänt för arbetaren. Detta innebär att människan blir

främmande för sitt eget väsen. Arbetet som skulle vara det utmärkande för människan blir

endast ett medel för livsuppehället (Grenholm 1988 s. 215).

2.5 Slöja och muslimsk identitet

Två artiklar ligger till grund för kapitlet om en muslimsk identitet. Det är dels Islamic Identity

among young Muslims: The case of Denmark, Sweden and United States av den svenska

islamologen Garbi Schmidt och Veiled meanings: young British muslim women and the

negotiation of differences av Clair Dwyer, forskare vid geografiska institutionen vid

University College i London. Båda artiklar handlar alltså om unga muslimer men jag har valt

dessa artiklar eftersom de har en konstruktivistisk utgångspunkt.

Dwyer har studerat hur unga brittiska muslimska kvinnor förhandlar om sin religiösa identitet

och vilken roll slöjan spelar. För dessa kvinnor är muslimsk klädsel, och i synnerhet slöjan, en

mäktig skiljemarkerare. Dwyer ser identiteter som kontextuella och relationella positioner.

Identiteter är inte fasta utan i ständig process. Hon ser på kläder som viktiga markörer för att

sätta upp skiljeväggar mellan, och inom, olika grupper. En individs klädval beror på olika

faktorer så som etnicitet, socioekonomisk klass, religion och personliga anledningar. (Dwyer

1999). Detta går att koppla till den postkoloniala teorin. Mycket i postkolonialismen handlar

om ”vi” och ”dom”. Inom orientalismen fick islam funktionen att representera det som väst

inte ville vara. Orienten, eller islam i vissa ögon, sågs som någonting som måste antingen

fruktas eller domineras. Orientalism blev ett sätt för väst att skriva sin egen historia och få sin

identitet genom ”den Andra” och den som man själv inte vill kopplas samman med.

Majoriteten i ett samhälle ser sina ”berättelser” som de objektiv sanna. Minoritetsgruppen å

12

andra sidan tvingas till reflektion och ifrågasättande i mötet med majoritetens värderingar. Ett

konkret exempel på hur majoritetssamhällets perspektiv påverkar muslimer i Sverige är

frågan om slöjan. I majoritetens syn är slöjan förtryckande och många muslimer använder

därför inte slöjan (Ouis 2003 s. 21).

Schmidt skriver att praktiserandet av islam i västvärlden har blivit av offentligt intresse då

muslimer på ett tydligt sätt gör sig så synliga för omvärlden. Ibland är synliggörandet önskat

och medvetet valt; i andra fall är det helt enkelt där på grund av olikhet. Ofta är skiljelinjen

däremellan suddig. När en muslimsk kvinna väljer att bära slöja vet hon om att det sänder ut

signaler till både muslimer och icke-muslimer. Trots hennes medvetande om omvärldens syn

på henne, kommer hennes huvudsakliga argument till att välja att bära slöja vara att tjäna

Allah. Att synliggöra sin tro spelar därför både roll och inte roll. Slöjan kan endast bli en

materiell symbol där det egentliga syftet är att täcka och skydda vad som är gömt i hennes

innersta (Schmidt 2004 s. 33).

13

3. Metod

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en grupp yrkesverksamma muslimska kvinnor

som bär slöja konstruerar sin identitet. För att öka min förståelse har jag låtit uppsatsen bygga

på dels intervjuer med sex muslimska kvinnor, dels på existerande forskning om muslimer i

Väst. Nedan följer en redogörelse för de utgångspunkter som styrt min metod.

3.1 Val av metod

I studien används kvalitativ metod med djupintervjuer med yrkesarbetande muslimska

kvinnor som bär slöja. Utgångspunkten är kvinnornas berättelser; deras erfarenheter,

upplevelser och känslor kring att vara arbetande muslimsk kvinna med slöja i Sverige och hur

de konstruerar sin identitet utifrån det. Den kvalitativa intervjun är just lämpad för att ge

insikt om informanternas egna erfarenheter, tankar och känslor. Det handlar om att få en

djupare insikt om hur människan anpassar sig till sin livssituation och omgivningens

bemötande och hur vederbörande förhåller sig till det (Dalen 2008 s. 11). Kvalitativ metod

faller sig naturlig vid en identitetsstudie.

Jag har använt mig av en semistrukturerad intervjuguide och tillåtit avvikelser, sidospår och

följdfrågor. Jag har börjat med frågor som ligger i periferin i förhållande till det mer centrala.

Efter hand kom frågorna att fokuseras mot de mest centrala temana. Mot slutet ”öppnade jag

upp” frågorna så att de kom att handla om mer generella saker (Dalen 2008 s. 31). Jag

använder mig av mestadels öppna frågor och har låtit informanterna ”tala fritt” och berätta sin

historia. Det kan till exempel ha handlat om flykten från Irak eller kampen mot en hjärntumör.

Berättelserna berör inte direkt mina problemformuleringar men skapar en vidare förståelse

och ett förtroende. Vid intervjutillfällena har jag varit inspirerad av narrativ metod; en

berättandets metod. Där är livsberättelsen central, alltså den berättelse som en person skildrar

om sitt liv eller valda delar av sitt liv. Metoden utgår från att den sociala verkligheten

konstrueras i språkliga handlingar. För individen innebär de olika berättelserna en grund för

identitetskonstruktionen – vi är de vi är eftersom vi förhåller oss till våra egna och andras

berättelser (Johansson 2005 s. 18). Denna studie är inte en analys av narrativ, då jag använder

mig av grundad teori som analysmetod men i uppsatsen återkommer informanternas

”berättelser” och det kan vara bra för läsaren att känna till varifrån terminologin om

14

berättandet härstammar. Att låta informanterna skildra sina liv har för mig varit ett sätt att

urskilja berättelser som kan tänkas vara viktiga för yrkesverksamma muslimska kvinnor.

3.2 Urval

Jag har intervjuat sex kvinnor. Kriterierna för informanterna är att de ska vara kvinnor,

yrkesarbetande muslimer och bära slöja. Jag hade inte någon personlig anknytning till

kvinnorna när jag kontaktade dem men jag var inte heller i en position där jag hade en mängd

individer att välja mellan. Eftersom jag endast fann en kvinna som bär slöja och yrkesarbetar i

min hemstad valde jag att söka mig till hela länet. På grund av det begränsade urvalet har

kvinnorna varken samma ursprungsland eller tillhör samma yrkeskategori. Det kan vara

negativt då islam och muslimsk kultur ser annorlunda ut i olika länder och om kvinnorna hade

haft samma hemland hade jag kunnat sätta mig in i just det landets muslimska kultur. Till

största del anser jag dock att det spelar liten roll att kvinnorna har olika hemländer då jag har

studerat hur kvinnorna beskriver sina identiteter i förhållande till sina yrkesliv i Sverige. Inte

heller kvinnornas yrkeskategorier spelar stor roll då vi har samtalat kring identitet och inte hur

de förhåller sig till sina arbetsuppgifter. Avslutningsvis kan sägas att ett kedjeurval har visat

sig vara hjälpsamt. En av de intervjuade kvinnorna tipsade mig att intervjua sin systerdotter

som i sin tur upplyste mig om sin vän som i sin tur tipsade om sin syster.

3.3 Avgränsning

Jag intresserar mig inte för ”arbete som kvinnor utför” eller ”de yrken som kvinnor är

koncentrerade till”, utan snarare hur kvinnor förhåller sig till femininet, yrkesroller och

kulturella stereotyper. Inte heller tar jag ställning till slöjan. Berättelserna från de sex

kvinnorna gör att flera olika erfarenheter och upplevelser har kunnat lyftas fram. Det finns

många faktorer som påverkar hur människor bemöts av omgivningen och hur människor

skapar sin identitet utifrån det. Det går inte att bortse från att studiens informanter bemöts

utifrån ett flertal andra faktorer än kön och kulturell bakgrund som anges här. Exempelvis

inverkar faktorer så som exempelvis ålder och klass på omgivningens attityder gentemot

informanterna. Någon vidare problematisering av detta har inte gjorts.

15

3.4 Positionering

Feministiska forskare förordar en reflekterande hållning till forskningsprocessen och påpekar

hur viktigt det är att tänka på hur forskarens identitet påverkar utfallet av undersökningen.

(Petersson 2003 s. 142). Inte heller jag har en objektiv syn på mitt material. Jag stödjer mig på

den brittiska forskaren Beverly Skeggs som menar att det traditionellt endast var borgerliga

vita män som betraktades som legitima vetare och subjekt. Alla andra klassades som ”de

Andra” och avvikande från normen och objektiverades därigenom. En forskare är

positionsbestämd på många sätt; genom historia, nation, kön, sexualitet, ras, ålder och så

vidare. Allt detta påverkar vilken forskning vi bedriver, när och hur vi bedriver den (Skeggs

2000 s. 35). Min position som vit medelklasskvinna ger mig potential att skriva in de

muslimska kvinnor som jag intervjuat som ”de Andra”. Under mina möten med

informanterna och under min bearbetning av det insamlade materialet har jag ständigt fått

utmana min position.

Relationen till annan forskning är inte heller neutral. Exempelvis har den feministiska

postkoloniala teoribildningen, här representerad av Chandra Mohanty, varit vägledande för

mig då jag genomfört mina intervjuer. Hos de feministiska postkoloniala teoretikerna fann jag

den kunskapssyn som tillåter mina informanter att tala som subjekt. På samma sätt ligger de

feministiska muslimska forskarna Leila Ahmed och Lila Abu-Lughod till stöd för min uppsats

för att ge en nyanserad bild av den muslimska kvinnan.

3.5 Genomförandet

I oktober 2009 genomförde jag en pilotintervju med en av informanterna. Därefter hade jag ett

studieuppehåll i fem månader för att sedan återuppta arbetet med uppsatsen. Jag arbetade om

intervjuguiden och gjorde resterande intervjuer under våren 2010. I en kvalitativ

intervjustudie måste man alltid göra en eller flera provintervjuer för att testa dels

intervjuguiden, dels sig själv som intervjuare (Dalen 2008 s. 36). Jag omformade och ökade

omfånget på min intervjuguide efter pilotintervjun. Materialet som jag fick fram under den

första intervjun var trots det innehållsrikt och relevant och jag använder mig av det i mitt

resultat.

Tiden för intervjuerna har varierat från cirka en timme till en och en halv timme. Intervjuerna

ägde rum på informanternas arbetsplats i två fall, på neutral mark så som skola och bibliotek i

16

två fall och i hemmiljö i två fall. Jag har bandat alla intervjuer och sedan transkriberat dem.

Sammanlagt har jag fått cirka 120 sidor material som jag bearbetat.

3.6 Bearbetning och analys

Grundad teori betyder att det empiriska datamaterialet är ”grundat” på data. De teorier som

utvecklas ska kunna gå att spåras till det empiriska dataunderlaget. Teorin är speciellt

användbar vid kvalitativa intervjuer eftersom det är informanternas egna uppfattningar och

perspektiv som bildar utgångspunkt för analyserna I Grundad teori kodar forskaren sitt

material för att lättare kunna göra en analys (Dalen 2008 s. 49). Jag har använt mig av färgade

pennor och strukit under olika avsnitt i det transkriberade materialet för att lättare kunna få

fram nyanser och avvikelser. Det har varit mitt sätt att koda materialet för att kunna identifiera

svaren till mina problemformuleringar. Inom grundad teori används begrepp som ”experience

near” och ”experience distant” för att skilja på uttalanden i datamaterialet som är baserade på

konkreta förhållanden respektive upplevelser. (Dalen 2008 s. 70). Jag har inte systematiskt

spaltat upp informanternas uttalanden och kategoriserat dem, eftersom jag anser att det inte är

tidsmässigt relevant i den här typen av uppsats. Däremot har jag hela tiden strävat efter att

”lyfta materialet från en mer beskrivande nivå till en mer tolkande nivå” när jag analyserat

materialet.

Metoden för studien bygger alltså på tolkningar av de intervjuades svar och för att kunna

tolka svaren, förstå de underliggande antagandena och analysera materialet måste det sättas in

i en kontext. Intervjuerna kompletteras därför med annan forskning om identitet, den

muslimska kvinnan och slöjan, som kan fördjupa förståelsen till intervjumaterialet.

3.7 Etiska överväganden

Forskning som använder individen som källa för information och därmed sätter denne i

centrum för forskningen, har vissa etiska skyldigheter gentemot individen. Forskningsrådet

utgår från fyra allmänna huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Forskningsrådet, s. 6). Informations- och

samtyckeskravet har tillämpats genom att samtliga informanter har informerats om syftet med

deras medverkan. Vid ett par tillfällen har informanterna velat ha betänketid vilket de fått.

Efter utförlig beskrivning av projektet kunde informanterna ta ställning till om de ville

17

medverka och först efter inhämtat samtycke kunde intervjuerna genomföras. När det gäller

konfidentialitets- och nyttjandekravet har det inspelade materialet anonymiserats i de fall där

det önskats. Bandinspelningarna och transkriptionerna har enbart använts av uppsatsens

författare.

18

4. Resultat

Resultatet utgörs först av en redogörelse för yrkeslivets betydelse. När informanterna talat om

sina erfarenheter av arbetslivet har det präglats av berättelser om olika roller som kvinnorna

har, eller fått av omgivningen och därför medföljer ett tillhörande kapitel om stereotyper,

femininitet och yrkesroller. Därefter kommer en redogörelse av betydelsen av slöjan med ett

tillhörande kapitel om att kompromissa. Frågan om att kunna tänka sig att kompromissa med

slöjan har varit av stor betydelse för min förståelse för informanternas identitetskonstruktion.

Ovanstående kapitel svarar på första frågeställningen; vilken betydelse har dels yrkeslivet och

dels slöjan för de muslimska kvinnorna i studien. Därefter behandlar jag den andra

frågeställningen; hur anser kvinnorna att de blir bemötta av omgivningen på sina

arbetsplatser. Jag redogör även för vilket stöd kvinnorna får av sina familjer för att skapa sig

plats på arbetsmarknaden, då det har visat sig vara betydelsefullt för kvinnorna. Sist

sammanfattar jag hur kvinnorna i studien identifierar sig själva.

4.1 Presentation av informanterna

Jinan är drygt 30 år och född i Irak. Tillsammans med sin familj kom hon till Sverige 1992

som flykting. Hon är utbildad receptarie och har arbetat på flera apotek. Jinan har burit slöja

sedan hon var tio år.

Naseem är i 50-årsåldern och kom till Sverige från Indien vid 23 års ålder. Sedan 25 år

tillbaka arbetar hon som assistent i hemkommunens stadshus. Naseem kom till Sverige

tillsammans med sina sju syskon och de bor alla fortfarande kvar i samma stad, liksom deras

mor. Naseem började använda slöja när hon var 38 år.

Farzana föddes i Sverige för drygt 30 år sedan. Hennes föräldrar är födda i Indien och Naseem

är hennes moster. Farzana började använda sjal när hon var 13 år. Hon var vid

intervjutillfället föräldraledig men arbetar annars som skattehandläggare på Skatteverket. Hon

är utbildad civilekonom.

Shy är i 30-årsåldern och arbetar som diskriktsköterska på en vårdcentral. Hon är född i

Pakistan och kom till Sverige vid fem månaders ålder. Shy började använda sjal när hon var

22 år.

19

Lina är en äldre syster till Shy och arbetar som avgiftsassistent inom omsorgsförvaltningen

och har sitt kontor på ett äldreboende. Hon började använda sjal när hon var 25 år. Shy och

Lina är aktiva i samma indisk-muslimska församling som Nazeem och Farzana.

Duaa är 25 år och har vid intervjutillfället just avslutat sina studier till apotekare och

sommarjobbar på ett apotek i en mindre stad. Duaa är född i Irak, kom till Sverige som

åttaåring och började använda sjal när hon var 15 år.

4.2 Betydelsen av yrkeslivet

Första frågan i uppsatsens syfte är att få veta vilken betydelse yrkeslivet har för de intervjuade

kvinnorna. Fyra av informanterna är högskoleutbildade. Jinan och Duaa, som båda är födda i

Irak är utbildade receptarie respektive apotekare. Shy och Farzana, som tillhör samma indisk-

muslimska församling, är utbildade distriktssköterska respektive civilekonom. På frågan vad

arbetslivet betyder för dem kom vi automatiskt in på varför de valde att utbilda sig till de

yrken som de har idag. De uppger alla att de har ett intresse för det som de valt att utbilda sig

till. Shy säger att hon egentligen ville bli läkare men att det bara var en dröm och idag har hon

en stor yrkesstolthet till sitt arbete som sjuksköterska. ”Det här yrket är så kärt för mig som

till ett eget barn. Det är mitt hjärta, att kunna hjälpa andra på det här sättet.” Flera

informanter uttrycker att det är viktigt att känna sig behövd och att arbeta med människor.

Jinan hade testat att arbeta inom äldreomsorgen innan hon valde att utbilda sig till receptarie.

Hon tyckte om att arbeta med människor men ville inte ha ett vårdande yrke.

Det har alltid varit självklart för mig att jag skulle jobba. För mig är det ju en viktig del

av mitt liv, av min identitet också. För det känns som att man gör någon nytta. Man är

inte en börda för samhället. Dessutom känns det som att man hjälper folk. Och det ger ju

en väldigt skön känsla, måste jag säga. Så det är ju en stor del av mitt liv, det är det.

Shy och Jinan uppger alltså att de vill kunna hjälpa och att vara delaktiga; både på

arbetsplatsen och i samhället i stort, så att man inte blir en börda. Informanterna uttrycker

också att det är viktigt att få kunna arbeta med någonting som verkligen intresserar. Duaa

tycker att det är intressant med kemi och läkemedel och valde därför apotekarprogrammet.

Farzana gick också efter intresse när hon valde att studera till civilekonom och säger: ”Jag

tyckte om ekonomi, alltså med att räkna matte. Jag tyckte ekonomi var roligt, och sedan så

kändes det att det var brett. Man kan få jobb på så mycket olika ställen”. Praktiska faktorer

spelar in för informanterna och Farzana säger:

20

Jag ville kunna jobba, och det var därför mycket som gjorde att jag pluggade vidare. Har

jag ingen högskoleutbildning så har jag så mycket svårare att få ett jobb i Sverige,

speciellt när man har slöja också.

Fyra av de sex informanterna anger att ekonomi är en viktig anledning till att arbeta och

Farzana säger: ”har man utbildning så kan man stå på sina egna ben, man vet ju inte hur det

kommer att vara efter tio år”. Naseem berättar att hon egentligen ville bli hemmafru när hon

kom till Sverige. Istället blev det en kontorsutbildning som ledde till jobb på hennes

nuvarande arbetsplats där har hon arbetat i 25 år. Hon säger att hon idag är glad för att hon

”tvingades” ut i arbetslivet. På frågan vad som är viktigast med ett arbete svarar hon.

Det viktigaste är ekonomin. Man kan inte leva utan ekonomi. Man måste jobba. Och sen

att man kommer ut och träffar folk. Att komma in i samhället. Om man bara är hemma så

blir det helt annat. Om man kommer ut i samhället får man mycket kunskap.

4.2.1 Stereotyper, femininitet och yrkesroller

Nazeem säger att den muslimska kvinnan med slöja framställs helt fel. ”Dom är fångade i

huset, dom kan inte gå ut och så vidare”. Alla informanter tar helt avstånd från mediebilden.

Farzana säger att hon ser slöjan som vilket annat klädesplagg som helst. ”Bara för att jag har

slöja så är det inte så att jag inte får gå utbildning, jag inte får jobba, jag inte får gå ut…

Alltså, jag lever ju som vanligt.” Duaa tycker istället att förtrycket snarare kommer någon

annanstans ifrån.

Men om jag nu vore förtryckt så skulle jag ju behöva er hjälp, och då skulle ni ju vilja ta

emot mig och sätta mig i arbete för att liksom komma ur det här förtrycket. Men nej, om

du är förtryckt så kommer du inte få arbete hos oss för att du bär slöja, och vi vill inte

prata med dig för att du bär slöja. Då liksom… man går emot det som man säger. Det är

ni som förtrycker mig nu liksom. Om jag nu skulle vara förtryckt, har jag blivit förtryckt

från alla håll…

Flera av informanterna anser att kvinnor och män har olika roller i hemmet. Jinan berättar om

uppväxten i Irak och minns kvinnorna som mycket respekterade. Det var männen som

jobbade och kvinnorna som skötte hemmet och barnen. Hon anser att människorna trivdes

bättre eftersom de hade mer tid tillsammans. Jinan säger att samhället idag i Sverige inte ser

ut så och att hon kan sakna det gamla livet. Samtidigt säger hon att hon inte kan tänka sig att

avstå yrkeslivet för att vara hemma. Men om hon får barn blir situationen annorlunda. Hon

vill vara hemma med barnen tills de fyllt tre år för att sedan arbeta halvtid.

Självklart jag vill inte avstå från arbetsmarknaden helt och hållet men jag kan aldrig

tänka mig att jobba heltid och ta hand om barn och hem samtidigt. Det går inte för min

del.

21

Duaa säger att det är viktigt att kvinnan arbetar, fast samtidigt måste hon själv få bestämma.

Hon ska kunna vara vd, hon ska kunna vara chef, hon ska kunna vara vad som helst. Hon

ska kunna vara statsminister. Hon ska få samma villkor och rättigheter, men man måste

respektera hennes val tycker jag. Man ska inte tvinga henne till…(att arbeta). Trygghet

är mamma hemma liksom. Mannens roll i arbetet… Alla är överens om att det är viktigt,

och han måste ju vara ute och jobba. Det handlar inte om städning, diskning eller mata

barnen, det handlar om en annan kärlek som kvinnan har. Alltså de är mer… hur ska

man säga… tender du vet…

Två av informanterna säger att de är feminister. Shy säger att hon är ”väldigt feministisk” och

att hon ifrågasätter varför män har högre löner än kvinnor. Duaa säger att hennes familj anser

att hon är feminist och själv anser hon att hon är det i vissa fall. Duaa anser att kvinnor måste

ta för sig mer och komma ut mer i arbetslivet, antingen de har slöja eller inte.

Kvinnan med slöja måste tåla… vad ska man säga… tåla lite stryk från samhället, även

om de är emot henne. Men hon måste komma ut i arbetslivet och hon måste verkligen

vara där, för att om hon vill det måste hon få det. Hon måste tåla lite till för att komma ut

och visa sig för folk ska kunna acceptera oss mer, för att folk ska kunna förstå oss mer.

Duaa anser alltså att slöjbärandet även är en aktiv symbolisk handling. Muslimska kvinnor

måste våga visa sig med slöja. Även Lina betonar hur viktigt det är med yrkesarbetande

muslimska kvinnor. Hon var nyss på besök i Iran för första gången i sitt liv och fick sin egen

bild av iranska kvinnor reviderad. Innan resan trodde hon att i Iran, där det är obligatoriskt för

kvinnor att bära slöja, behandlas kvinnor ”som skräp” och att det bara var männen som

bestämmer. Hon säger att hon fick se en helt annan bild och att det finns mycket kvinnor i

arbetslivet. ”I passkontrollen; kvinnor, även inom polisen, studerande; kvinnor, konduktörer

på tåg; kvinnor. Och affärskvinnor, faktiskt. Det är kvinnans värld nu vet du!”

4.3 Betydelsen av slöjan

På min fråga vad slöjan betyder för informanterna anger de olika svar. Flera av informanterna

uppger att de använder slöja för religionens skull och att det står i Koranen att man ska

använda slöja. Lina började använda slöja när hon var 25 år och säger att man måste

respektera slöjan. Hon säger att det är en stor del av islam att bära slöja och att om man har

valt det så kan man inte ha slöja på skoj och sluta hur som helst. Hon säger att hon egentligen

började använda slöja för sent men att hon gör så gott hon kan. Samtidigt hade hon inte

kunnat börja tidigare eftersom hon då inte var mogen.

Då hade jag en annan syn på det och då kändes det inte rätt för mig. Om jag hade haft

det då så hade jag kanske haft det av ovilja, att jag bara har den. Nu har jag den mer för

22

att vår religion säger det och förstår varför den säger det och varför den ska respekteras,

det är en stor betydelse.

Nazeem ger ett liknande svar på frågan vad slöjan betyder för henne: ”Det är en gåva från

Allah, Gud, som vi har fått”. Nazeem anser precis som Lina att man visar respekt för Allah

genom att vara noga med slöjan och inte sluta med den från en dag till en annan.

Fyra av informanterna säger att de skulle känna sig ”nakna” utan sin slöja och att slöjan ”är en

del av dem”. De uttrycker att det skulle kännas obehagligt utan slöjan, att den är en trygghet

och att vara utan den skulle vara som att inte ha alla kläder på sig. Farzana och Jinan uttrycker

att det handlar om identitet. Jinan säger att ”Den är en del av min identitet. Jag identifierar

mig som en beslöjad tjej”.

Hälften av informanterna började med slöja när de var barn eller tonåringar medan de andra

har börjat som vuxna. En av informanterna skiljer ut sig då hon uppger att anledningen till att

hon började med slöja var som en reaktion mot omgivningen. Duaa började med slöja när hon

var 15 år. Hennes mamma bär slöja och ville gärna att Duaa också skulle ha det. Men Duaas

pappa var emot det eftersom han visste att alla i omgivningen skulle titta snett på henne. Duaa

gick i en högstadieskola med endast tre utländska elever och alla Duaas vänner var svenskar.

Hennes vänner kunde inte förstå varför en tjej skulle vilja ha slöja på sig. Duaa säger att: ”så

tog jag på mig den efter ett lov, och de reaktionerna jag fick var katastrofala”.

Duaas klasskompisar grät och frågade om hennes pappa och lillebror tvingat henne. Även en

lärare frågade henne om det hade hänt någonting och om hennes pappa tvingat henne.

När jag fick de här reaktionerna då blev jag… jag bara ”varför ska de göra så för?”. Då

var det mer att jag visade mot dem... Att jag tog på mig slöjan liksom för att förklara för

dem att ”nej, det är ingen som tvingar mig”. Första anledningen att jag tog på mig slöjan

var nog inte religionen, det var mer för att trotsa på något vänster…

Först använde Duaa slöjan bara för att testa men snart väcktes ett intresse för islam och

eftersom hon blev troende muslim ville hon också använda slöjan och har gjort det sedan

dess. Duaa sammanfattar betydelsen av slöjan:

Det är först och främst en del av min religion. Den betyder… jag skulle kunna prata om

det hur mycket som helst… Den betyder så jättemycket för mig. Den visar liksom att jag

står för det jag tror på, den visar att jag inte är förtryckt, den visar att jag står för

rättvisa och den visar framför allt egentligen att jag tror på Gud… Egentligen första

grejen, att jag tror på Gud och det är han som har skapat mig. Det är honom jag vill

komma åt, det är det som den säger först och främst. Och sedan allt det andra, och

mycket mer.

23

4.3.1 Att kompromissa

Ingen av de sex informanterna skulle kunna tänka sig att ta av sig slöjan om det krävdes för

att få ett arbete. Nazeem började använda slöja först vid 38 års ålder och hade arbetat flera år

på sin arbetsplats när hon började med hijab.

Om min chef sagt att du fick jobbet när du var utan slöja så du kan inte vara kvar här nu.

Vet du vad jag hade gjort? Jag hade bara lämnat mitt jobb. Jag hade inte lämnat min

slöja.

Hon tycker inte att slöjan har någonting med hennes yrkesliv att göra. ”Slöja är bara

någonting som jag har. Det ska man inte blanda med yrke.” Lina säger att om hon aldrig

skulle lyckas få ett arbete skulle det kanske skulle finnas en mening med det. ”Kanske jag kan

hitta på något annat. Kanske starta eget, då är jag ju min egen arbetsgivare. Det finns ju

lösningar”.

Alla sex informanter berör, på ett eller annat sätt, kvinnors utseende. Lina och Naseem har

liknande arbeten då de jobbar inom kommunen som administrativa assistenter. Lina har visat

sig utan sin slöja för sina kollegor eftersom de endast är kvinnor. De har sagt till Lina att de

tycker att det är bättre utan slöja eftersom de saknar håret. Naseem har hört kollegor prata och

hur de frågat sig varför Naseem inte kan visa sitt fina hår. Fyra av informanterna säger att

bära slöja kan bli ett sätt att få omgivningen att se bortom utseendet. Jinan tycker att det är

märkligt att så många förundras över slöjan men inte över hur en del kan gå utan behå på

sommaren och frågar sig: ”Varför ska allt vara så utseendefixerat?” Duaa säger:

ta mig inte för mitt krulliga hår och mina korta kjolar, det är inte det ni ska titta på när ni

pratar med mig. Titta på… alltså det som finns inuti mig, se vem jag är i arbetslivet,

genom hur jag sköter mitt jobb, inte genom hur jag ser ut.

Farzana säger:

Om jag hade varit på intervju och de hade sagt ”du kan få jobbet om du tar av dig

slöjan”… Nej, tack, hade jag nog sagt. För då känner jag att även om jag tar av mig så

kommer de kommer inte ta mig för min kunskap, utan för hur jag ser ut…

Shy säger att det var många som tog av sig slöjorna efter den 11:e september, eftersom det

blev så mycket kritik mot muslimer då.

Men jag sa ”nej, ska jag jobba så ska jag ha min slöja. Jag tar inte av min slöja…

Kunskapen ligger inte i håret. Varför är det så viktigt att ni ska se mitt hår?

24

4.4 Bemötande

Här redovisas hur informanterna blivit bemötta av chefer, kollegor, kunder och patienter. Med

chefer menar jag de personer i yrkeslivet som innehar en maktposition, vilket innebär att jag

även har tagit med rekryteringspersonal. Jag kommer sist att redogöra för i vilken omfattning

informanterna har stöd från sina familjer, vad gäller att studera, arbeta och att bära slöja.

4.4.1 Bemötande från chefer

Alla informanter har mestadels positiva erfarenheter av chefer. Under anställningsintervjuerna

till informanternas nuvarande arbeten har slöjan oftast inte ens blivit nämnd. Cheferna har

sällan ställt några frågor om informanternas religion eller slöjan över huvud taget. Shy säger

att hon har ”en jättebra chef. Vi har aldrig tagit upp ämnet. Det har aldrig varit vårt samtal”.

Två av informanterna vittnar om hur nervösa de varit när de skulle på anställningsintervju till

sina nuvarande arbeten. Båda var oroliga för hur de skulle bli bemötta. Lina hade varit

föräldraledig när hon sökte sitt nuvarande arbete som avgiftsassistent inom omsorgen. Hon

blev kallad på anställningsintervju och fick veta att bara svenskar sökt jobbet.

Då tänkte jag ja ha, då har jag ingen chans. Där kom ju det här med slöjan och jag

tänkte att det anställer säkert någon som är svensk och någon som inte har slöja.

Lina fick jobbet och personalen som träffade Lina under anställningsintervjun har sagt efteråt

att hon inte ens hade tänkt på Linas slöja. Hon hade bara tyckt att Lina hade bra meriter och

gav ett bra intryck. Innan Farzana började sitt arbete som skattehandläggare arbetade hon som

löneadministratör på ett större företag. När hon gick på anställningsintervju för jobbet på

Skatteverket trodde hon inte att de skulle vilja anställa henne när de såg att hon bar slöja. Men

innan hon gick på intervjun fick hon veta att de genom en referens redan visste att hon bar

slöja.

Då blev det ännu mer positivt, de vet, men ändå har de kallat mig på intervju. Vissa

branscher har ju förutfattade meningar. Det förstår jag ju, men man får kämpa lite och

visa att man kan.

En av informanterna har en mer besvärlig historia med sig i bagaget. När Duaa var yngre

sökte hon sommarjobb på ett stort nöjesfält i Sverige. Hon gick vidare i rekryteringsprocessen

och fick höra att hon var en bra kandidat och fick frågor som till exempel när hon ville börja

arbeta.

Jag blev jätteglad. Sen när jag skulle resa mig upp så säger han ”men du tar väl av dig

den där när du jobbar?”. Då tänkte jag ”okej, där kom det…”. Jag bara ”vad menar du

för någonting?”. Han bara ”du ska väl inte jobba med slöja”, och jag bara ”jo, det hade

25

jag tänkt göra”. Han bara ”det kan man inte ha, det går inte…”, och jag ”varför inte?”

liksom. ”Nej, det passar inte”. Det var det han upprepade under hela samtalet, ”det

passar inte oss”.

Duaa ringde upp rekryteringspersonalen som nekat henne arbetet och bandade vad hon fick

till svar. Hon fick samma svar som under antagningen, nämligen att företaget inte anställer

muslimska kvinnor som bär slöja. Hon anmälde företaget till diskrimineringsombudsmannen,

vann målet, fick skadestånd och fick börja arbeta med slöja. Nöjesfältet ändrade i sin policy

till att kvinnor kan arbeta med slöja och att det då sker i nöjesfältets egna slöjor som är i

matchande färger med resten av arbetskläderna. Duaa har jobbat där varje sommar fram till i

fjol och hjälper till att köpa in slöjor till företaget när nya muslimska tjejer anställs. Hon säger

att hon alltid, oavsett arbetsplats, vill göra sitt bästa. ”Jag sköter mitt jobb, jag gör det jag

ska, jag visar att jag kan arbeta lika bra som alla andra eller bättre, med slöjan. Hur jag är

har ingenting med slöjan att göra.”

4.4.2 Bemötande från kollegor

Två av informanterna säger att de har erfarenhet av hur de märker när kollegorna kommit till

det stadiet då de ser bortanför slöjan. Duaa säger att ”de ser inte slöjan och den spelar ingen

roll. På riktigt, de bryr sig verkligen inte om den”. Jinan säger att hon har blivit väldigt bra

bemött av sina kollegor, både inom apoteket och på tidigare arbetsplatser.

Jag sitter gärna och förklarar och så, och så efter ett tag glömmer, eller de ser inte min

slöja längre, utan hur jag jobbar och det som jag utför, och mig som person, och inte den

beslöjade tjejen bara.

Jinan säger att hennes första jobb som receptarie var i samma stad där hon bor. ”Dom tog

emot mig med öppna armar och det kändes som att jag hörde hemma, att jag jobbat där i hur

många år som helst”. Hon säger att de flesta i personalen är över 50 år och har arbetat länge

på apotek. De lärde upp henne och var stöttande. Samtidigt hade Jinan mer datavana och

lättare för att söka upp saker. ”Så det kändes som att det blev både ge och ta där. Det kändes

väldigt skönt.”

Några av informanterna uttrycker att slöjan skapar en diskussion om islam i allmänhet.

Farzana säger att ”om jag inte hade haft slöja så hade de ju inte vetat om att jag är muslim”.

Hon säger att kollegorna inte alltid vågade fråga rätt ut men att de bland annat undrade om

hon har gift sig av egen vilja och om båda parter i ett äktenskap har rätt att bestämma. Farzana

säger att det är bättre att de frågar så att de inte bara går runt och har föreställningar. ”Det var

26

aldrig så att de attackerade mig, utan mer nyfikenhet”. Duaa har erfarenhet av en kollega som

säger en sak men menar en annan.

Hon var liksom så här ”vad fräckt att du jobbar här”. Men det var på ett sätt att jag

tyckte att hon lät negativ även om hon sa ”vad fräckt att du jobbar här”. ”Att du har på

dig slöja, och att de anställer… Det trodde jag inte att folk gjorde…”. Jag bara ”nej…

men nu är jag anställd här, nu har du och jag liksom samma jobb”. Varenda gång jag

såg henne så snackade hon om att ”jaha, hur går det med slöjan nu, är det inte för

varmt…

Duaa säger att hon egentligen blir ledsen och sårad över att kollegan ifrågasätter hennes

anställning men att hon inte vill visa sig sårbar. Även Jinan uttrycker att hon kan bli ledsen av

att bli ifrågasatt för att hon bär slöja. ”Man blir trött på att folk inte kan förstå liksom att jag

inte har gjort dig illa av att jag har min slöja på mig. Varför ska du komma och kommentera

den?”

Nazeem kom till Sverige vid 23 års ålder och vid den tiden bar hon inte slöja. När hon lärt sig

svenska praktiserade hon först på ett företag för att sedan göra praktik på sitt nuvarande

arbete. Efter praktiken fick hon fast tjänst och har arbetat där i 25 år. När hon var

föräldraledig bestämde hon sig för att börja med slöja och kom till arbetet med slöja när

föräldraledigheten var slut. Hon säger att hon var lite orolig för hur kollegorna skulle reagera

och om de skulle prata bakom hennes rygg, men hon tycker att det gick bra. En kollega

frågade henne om det var hennes man som tvingat henne.

Jag sa nej, nej, det är bara jag själv som väljer. Det har ingenting med min man att göra

eller giftermål eller så. Jag blev lite tveksam och undrade varför hon frågar. Men sen

förklarade jag för henne och sen var hon nöjd och sa okej.

Nazeem säger att hon känner av när kollegor är positivt eller negativt inställda till hennes

religion och att hon bär slöja. ”Man känner direkt, nej hon är inte nyfiken för att hon vill veta.

Hon är lite mot min religion och så.” Eftersom det är nästan 20 år sedan hon började med

slöja kan Nazeem se en skillnad i fråga om bemötande och reaktioner från omgivningen i

allmänhet. ”I början tyckte jag att det var lite ensamt. Att dom tittade och pekade. Men sen

när tiden går, inga problem. Man blir van vid den också”.

4.4.3 Bemötande från kunder/ patienter

Bemötandet från kunder/patienter har mestadels varit god enligt informanterna, men med en

del otrevligt bemötande. Det negativa bemötandet handlar ofta om att kunderna uttrycker att

slöjan inte passar in i Sverige och är kvinnoförtryckande. Jinan som arbetar på apotek, säger

dock att hon har fått mycket positiv feedback från sina kunder.

27

Vissa tycker att det är jätteroligt att se beslöjade tjejer i samhället, i yrkeslivet. Man syns.

Och andra kommenterar mitt jobb liksom, och andra säger vad bra service till exempel

och de går förbi slöjan totalt. Och det känns som att ok, nu har dom vant sig lite.

Duaa berättar en episod från sitt sommarjobb på ett nöjesfält där hon blev både negativt och

positivt bemött. Duaa stod och arbetade vid en av attraktionerna när några unga killar började

tjafsa med henne och bad henne att ”åka hem till sitt land”.

Så gick jag och låste byglarna och så gick jag fram till dem, pratade med dem. ”Så här

gör vi inte i Sverige, det här är Sverige”. Då satt hela tåget, och då började de

applådera. Så kom folk och kramade mig efteråt. Det var män som kom fram till mig, det

förvånade mig. De klappade mig på axeln, ”det var riktigt grymt sagt”.

Duaa berättar att hon var så arg att hon efteråt inte förstod varifrån hon fick orden. Killarnas

beteende hade fått vakterna att komma och Duaa hade svårt att greppa situationen. Hon säger

att hon är glad att det slutade väl. ”Det blev på ett bra sätt ändå för jag fick jättepositiv

respons av folk sen. För mig var det stort.”

Fem av de sex informanterna tycker att det är bra att ta diskussioner med omgivningen på sina

arbetsplatser för att undvika missförstånd kring islam och slöjan. De har alla deltagit i mer

eller mindre livliga diskussioner om ämnet. En av kvinnorna anser dock att hon inte vill

diskutera sin slöja med omgivningen eftersom hon tycker att slöjan tillhör hennes privatliv. I

hennes fall handlar det mest om kollegor och deras undringar, eftersom hon inte träffar så

mycket kunder. Shy som arbetar på en vårdcentral, säger att hon har en kollega som är hindu

och att det bland patienterna kan uppstå en del funderingar kring det. ”Så de frågar, hon har

ju pricken och inte slöja, jag har slöja och inte pricken, så då brukar vi säga att vi tillhör

olika religioner.”

Flera av informanterna säger att de inledningsvis ofta blir bemötta med skepsis. Eftersom

deras kunder eller patienter mycket sällan säger vad de tänker kan informanterna bara gissa

sig till att slöjan spelar in i sammanhanget. De flesta av informanterna talar flytande svenska

och uttrycker vid flera tillfällen hur viktigt de anser att språket är. En av kvinnorna säger ”folk

blir förvånade varenda gång jag öppnar munnen känns det som. Jag har fått höra jättemycket

att jag kan bra svenska”. Även Shy vittnar om språkets betydelse. Som distriktssköterska

möter hon patienter dagligen och säger att hon oftast blir bra bemött. Hon tror att det beror på

att hon pratar flytande svenska. Hon talar till och med dialekt.

När de ser mig, och sen när jag börjar prata, då blir de bara imponerade och… Då tror

jag de glömmer bort det här (slöjan). Jag är sådan här, jag brukar skämta med mina

patienter och har en dialog med patienten. Jag har fått arga patienter att lugna ner sig

och fått bra kontakt med dem. De är ju rasande… Åh, jag har inte fått tid, och vården i

28

Sverige är skit och… (ursäkta ordvalet nu, men jag säger bara som patienten säger). Då

försöker man lugna ner dem och man försöker på sitt sätt…

Precis som flera andra informanter vittnar om, kan Shy läsa blickar och berättar om när hon

arbetade på sjukhuset:

När man står där i hissen med andra då ser man de här blickarna. De försöker se på min

skylt vad det står. Hon kanske är någon lokalvårdare eller vad det än är, så att det

synsättet finns fortfarande. På sjukhuset kan jag säga att det är väldigt mycket sådant. De

blickarna har man sett flera gånger. Även här på vårdcentralen så tror de att jag är en

praktikant. De bara ”åh, är du distriktssköterska?

Shy berättar att när hon tidigare arbetade på sjukhuset i staden fick hon veta av en kollega att

en av patienterna hade rakat av sig skägget för att visa sin ilska mot Shy som muslim.

Eftersom män ska ha skägg enligt muslimsk sed trodde han att han provocerade Shy, som

säger: ”Det spelade ju inte mig någon roll om han rakade av sig sitt skägg, jag blev bara full i

skratt”.

4.4.4 Påverkan från familj

Flera av informanterna uttrycker hur de fått stöd från sina familjer när de upplevt motgångar i

studier och arbete. När Lina anställdes till sitt nuvarande arbete fick hon först ”gå bredvid”.

Lina tyckte att det var mycket att lära sig och sa till sin man att hon inte trodde att hon skulle

komma att klara det. Då sa han att ”försök, du måste försöka och se, och sen kan du säga nej.

Nu sitter jag ju här, fyra år senare. Det går jättebra”. Jinan berättar om hur hon under första

utbildningsåret till receptarie fick problem med kemin så att hon under andra året inte fick

studiemedel.

Jag hade ju funderingar på att hoppa av då, men mina bröder stöttade mig och de sa men

du ska inte behöva hoppa av, du ska läsa, och det var ju så till och med att mina bröder

dom gav mig pengar varje månad för att jag skulle fortsätta och det känns ju jätteskönt

att ha någon att lita på till hundra procent på så sätt, att de tar hand om mig när jag

verkligen behöver. Hade dom inte vart där så hade jag hoppat av.

Duaa säger att det är vanligt att kvinnor i Irak arbetar. Alla hennes mostrar i Irak har slöja och

arbetar samtidigt som de har barn att ta hand om. Hon säger att båda hennes föräldrar har

uppmuntrat henne att studera.

Jag tror att jag blivit mycket påverkad av pappa. Han har fått mig att tänka att jag måste

jobba, jag måste utbilda mig, jag måste jobba samtidigt som jag utbildar mig. Han utav

alla har påverkat mig.

29

Nazeem, som idag arbetar på ett kommunkontor, berättar om sin uppväxt i en stad i västra

Indien. Familjen hade ett företag som tillverkade ull. Familjen bodde i ett stort trevåningshus

där personalen i företaget arbetade på första våningen. Hon berättar att hon brukade hjälpa sin

pappa med kontorsjobb och säger ”redan som barn var jag på kontoret”. Hon satt också

tillsammans med de anställda och hjälpte dem med hanteringen av ullen.

Jag tyckte det var roligt att jobba. De sa, nej Naseem, du får inte jobba med sånt som vi

jobbar med. Om mamma och pappa kommer och kollar kommer de bli arga på dig. De

var fattiga, men jag satt med dem och hjälpte dem. Men när min pappa kom gick jag

därifrån och gömde mig (skratt). Nu när jag minns allt, tänker jag att det var så roligt.

Mycket roligt liv.

4.5 Identitet

Två av informanterna säger att de först och främst identifierar sig som ”människa” och att det

räcker så. En av dem säger att om hon skulle identifiera sig som yrkeskvinna först och främst

skulle det kännas lite högtravande. Skulle hon säga fru och mor skulle det låta som att hon är

hemmafru och att då kommer den där mediala stereotypa bilden av den muslimska kvinnan

fram och därför väljer hon att kort och gott identifiera sig som människa.

De andra fyra informanterna säger att de först och främst är muslimer. Nazeem säger ”Först

religionen, sen familjen, sen jobb”. Shy säger ”muslim och distriktssköterska”. Farzana,

precis som de flesta andra informanter, har lite svårt att bestämma sig för vad hon ska välja

eftersom hon anser att det beror på vilken situation hon befinner sig i. Hon säger muslim i

första hand, men också kvinna, yrkesarbetande och svensk med indisk bakgrund. Jinan får

sammanfatta:

Först och främst är jag muslim. Det är min första identitet. Och sen är jag en kvinna.

Och sen är jag, öh… Ja, det är inte lätt att säga. Men jag tycker att vara en muslim ger ju

väldigt mycket för islam är ju ett levnadssätt, det är inte bara en religion som man ber tre

dagar i moskén och så är det klart utan det är ju ett levnadssätt. Min största identitet är

ju att vara muslim.

30

5. Analys

Syftet med arbetet har inte främst varit att besvara frågeställningarna utan att få en ökad

förståelse för hur de muslimska kvinnorna konstruerar sin identitet. Analysen är av den

anledningen endast ett försök till att svara på uppsatsens frågeställningar, som är att granska

vilken betydelse yrkeslivet och slöjan har för de intervjuade kvinnorna och hur kvinnorna

anser att de blir bemötta av omgivningen på sina arbetsplatser. Uppsatsens övergripande syfte

är att få ökad förståelse för hur dessa faktorer påverkar identitetskonstruktionen hos de

intervjuade kvinnorna. Jag kommer också att analysera hur kvinnorna förhåller sig till

femininitet, kulturella stereotyper och yrkesroller. Enligt konstruktivismen skapas våra

föreställningar om kön och ras i sociala sammanhang och eftersom konstruktivismen till stor

del ligger till grund för uppsatsen kommer frågeställningen om hur informanterna blivit

bemötta av omgivningen på sina arbetsplatser att integreras i hela analysen.

Jag har funnit att de övergripande berättelserna som utkristalliserats ur intervjuerna är teman

som jag kallar Betydelsen av arbetslivet, Vi och Dom och Slöjan, Kroppen. I analysen

behandlas även begreppet överlappande identiteter och jaget för att avslutas med en

sammanfattande analys. Jag kommer att återknyta analysen med de teorier som tidigare

presenterats. Kapitlet avslutas med en diskussion och förslag till vidare forskning.

5.1 Betydelsen av arbetslivet

Kvinnorna i studien visar att arbetslivet har stor betydelse för dem. Arbetet utgör en del av

vardagen och är en del av deras identitet. Fyra av de sex informanterna har akademisk examen

och har utbildat sig till receptarie, apotekare, sjuksköterska och civilekonom. De två andra

informanterna arbetar administrativt inom kommunal verksamhet och uttrycker också de olika

anledningar till att arbeta och vad arbetet ger dem. Sammantaget uttrycker informanterna att

de arbetar för att känna sig behövda, göra nytta i samhället, syssla med det som intresserar

dem och vara delaktig i samhället. Enligt Marx går meningen med att arbeta ut på att

människan förverkligar sig själv i arbetet. Genom arbetet formar människan en objektvärld

som hon i sin tur kan betrakta sig själv genom (Grenholm 1988 s. 25). Flera av informanterna

säger att de identifierar sig med sina yrken.

31

Studien visar att kvinnorna till stor del har blivit väl bemötta av omgivningen på sina

arbetsplatser. Men studien visar även på undantag. En av informanterna som är

distriktssköterska säger ”här på vårdcentralen så tror de (patienterna) att jag är praktikant”.

Kvinnorna i studien försörjer sig själva och sina familjer men bemöts alltså med förundran,

skepsis och även avsky. Kvinnorna anser inte att slöjan spelar någon roll för dem själva i

yrkeslivet när de möter omgivningen. En av informanterna säger ”slöja är bara någonting

som jag har. Det ska man inte blanda med yrke”. Kvinnorna tycks ha en bild av sig själva

som yrkeskvinna medan många i deras omgivning tycks betrakta dem som ”beslöjad

yrkeskvinna” eller ”muslimsk kvinna som arbetar”. Deras bild av dem själva stämmer alltså

inte alltid överens med omgivningens. Min studie verkar visa att informanternas egna

berättelser om ett fritt val att bära slöja saknar trovärdighet bland chefer och arbetskamrater

på arbetsplatser.

Alla informanter är högst medvetna om den stereotypa bild som finns av den beslöjade

kvinnan. De beskriver bilden på likartat sätt. Det handlar om en kvinna som tvingas bära slöja

av männen i sin familj, som sällan får lämna hemmet och inte heller arbeta och tjäna egna

pengar. Alla informanterna tar avstånd från den bilden och säger att de inte alls känner igen

sig. De har själva valt att bära slöja och de har snarare blivit uppmuntrade av män i sin

omgivning att utbilda sig och arbeta, och inte alls motarbetade. Alla informanter i min studie

anger, på ett eller annat sätt, att det är viktigt att tjäna pengar. En av kvinnorna säger: ”har

man utbildning så kan man stå på sina egna ben, man vet ju inte hur det kommer att vara

efter tio år”. Informanterna betraktar inte sina arbeten som tillfälliga utan snarare som en del

av en långsiktig strategi för socialt avancemang och för att skapa trygghet. Enligt Mohanty

står detta i motsats till konstruktionen av arbetaren som vilar på könsideologier där det inte

finns någon tanke på att arbetet skulle kunna vara någonting nödvändigt för kvinnors psykiska

och materiella välfärd. Istället är det kvinnors identiteter som hemmafruar, hustrur och mödrar

som antas vara grunden för deras överlevnad och utveckling. Kvinnor omfattas därför inte av

principen att arbete är en förutsättning för ekonomisk, social och psykisk självbestämmande

och de utvecklar ett alienerat tillstånd i förhållande till arbete (Mohanty 2007 s. 174).

Kvinnorna i Mohantys studier utgörs till stor del av fattiga kvinnor som tvingas till monotona

fabriksarbeten och hon beskriver hur de genom det utvecklar ett alienerat förhållande till

arbete. Kvinnorna i min studie är välutbildade men jag använder mig av den postkoloniala

teorin då den tydligt belyser hur icke-muslimer i Sverige kan bli en del av en

utslagningsprocess som exkluderar muslimska kvinnor från medborgerliga rättigheter, så som

32

att ha lika företräde till arbetsmarknaden. Hos informanterna i min studie tycks jag mig se en

frustration över att uteslutas från principen att arbete är en förutsättning för att känna

tillfredställelse i livet och inte bli alienerade. De vill bli sedda som självständiga,

självbestämmande kvinnor och de är villiga att kämpa för det.

5.2 Vi och Dom

Kvinnorna i studien har konstruerat sin egen verklighet där de är aktörer på en arbetsmarknad

där arbetskraft köps och säljs. Flera av dem har skaffat sig en utbildning för att förbättra sin

anställningsbarhet. Omgivningen å andra sidan har konstruerat sin version av muslimska

kvinnors roll i yrkeslivet och i hemmet, vilken kan vara baserad på kulturella stereotyper. När

samstämmigheten i gruppen är tillräckligt stor har upplevelsen förvandlats till sanning. Det

har blivit Vi och Dom. I kulturmötet mellan människor med muslimsk bakgrund och etniska

svenskar ser de senare sina berättelser som de objektivt sanna. Minoritetsgruppen å andra

sidan tvingas till reflektion och ifrågasättande av sitt sätt att leva. Ett konkret exempel på hur

majoritetssamhällets perspektiv påverkar muslimer i Sverige är frågan om slöjan. I

majoritetens syn är slöjan förtryckande och många muslimer använder därför inte slöjan (Ouis

2003 s. 21). Ingen av informanterna i min studie kan dock tänka sig att kompromissa med sin

slöja och ta av den för att lättare få ett arbete.

Kvinnorna har överlag blivit väl bemötta av omgivningen på sina nuvarande och tidigare

arbetsplatser. Det finns dock undantag, som jag tidigare beskrivit. Ett ytterligare exempel är

informanten som uttryckligen blev nekad arbete på ett nöjesfält på grund av sin slöja. Om

situationen nu skulle vara så att hon faktiskt är förtryckt som muslimsk kvinna och tvingad till

att bära slöja skulle hon behöva hjälp genom att få ett arbete. Istället blev hon avvisad från

arbetsmarknaden. ”Det är ni som förtrycker mig nu liksom (…) Om jag nu skulle vara

förtryckt, har jag blivit förtryckt från alla håll” säger informanten. Roald lyfter samma fråga

och säger att svårigheterna för kvinnor med slöja att få arbete i Sverige innebär att de blir

förtryckta men inte av sin egen grupp utan av majoritetssamhället (Ouis 2003 s. 202). Vi lever

i en postkolonial värld och det innebär att kolonialismen inte är något som hör till det

förflutna; snarare präglar den världen i hög grad, både ekonomiskt och kulturellt. (Thörn 1999

s. 14).

33

5.3 Slöjan, Kroppen

Genom informanternas berättelser tycker jag mig se tre teman. Jag har ovan behandlat de

teman som jag kallar Betydelsen av arbetslivet och Vi och Dom. Under intervjuerna har

informanterna vid flera tillfällen tagit upp vad kropp och utseende betyder för dem och det

tredje temat handlar därför om den sexualiserade kroppen. Kvinnorna utför lönearbete vilket

är en del av deras offentliga sfär, samtidigt som de har en religiös övertygelse som är en del

av deras privata sfär. Som ett led i kvinnornas tolkning av sin religion bär de slöja; vilket är

ett sätt att klä sig täckande. Hade det inte varit för slöjan hade andra människor inte kunnat se

vilket religion kvinnorna bekänner sig till. Genom att använda slöja blir deras privata sfär en

del av den offentliga sfären. Slöjan blir på en och samma gång både en symbol och någonting

högst privat och meningsfullt. Schmidt menar att när en muslimsk kvinna väljer att bära slöja

vet hon om att det sänder ut signaler till både muslimer och icke-muslimer (Schmidt 2004 s.

33). En av informanterna säger att ”om jag inte hade haft slöja så hade de ju inte vetat om att

jag är muslim”. Samtidigt som den muslimska kvinnan tar avstånd från bilden av den

sexualiserade kvinnan drar hon blickarna till sig på sin arbetsplats då slöjan signalerar både

kvinna och muslim. Enligt konstruktivismen präglas identiteter av flera faktorer där biologiskt

kön och könsordningen utgör en del. Femininitet och maskulinitet förknippas nästan alltid

med kvinnliga och manliga kroppar och när en person inte omedelbart kan kategoriseras efter

kön skapar detta ofta osäkerhet och förvirring hos omgivningen (Kronsell 2003 s. 55).

Kvinnorna i studien visar hur könsordningen är förkroppsligad genom att exempelvis fråga

sig ”varför allt i samhället ska vara så utseendefixerat”. De vill inte bli anställda för sitt

utseendes skull utan för sin kunskaps skull. Dwyer ser identiteter som kontextuella och

relationella positioner och där kläder är viktiga markörer för att sätta upp skiljeväggar mellan,

och inom, olika grupper. Tidigare forskning visar hur det i kläder finns ett inbäddat budskap

om sexuell identitet (Dwyer 1999). En av informanterna som arbetar som sjuksköterska

berättade om hur en av hennes patienter rakade av sig skägget för att visa vad han tyckte om

informanten och hennes tro. Eftersom män ska ha skägg enligt muslimsk sed trodde han att

han provocerade informanten, som säger: ”Det spelade ju inte mig någon roll om han rakade

av sig sitt skägg, jag blev bara full i skratt”. Jag tänker att när en muslimsk kvinna väljer att

täcka sitt hår och sin kropp skapar det förundran eftersom hon tar avstånd från den

sexualiserade kroppen. Det väcks en irritation, och kanske till och med en rädsla, hos de

chefer, kollegor och kunder som reagerar negativt på kvinnornas slöjor, eftersom kvinnorna

väljer att utmana könsrollerna genom sin klädsel.

34

5.4 Överlappande identiteter

Kvinnorna i studien visar hur de konstruerar sin identitet utifrån givna förutsättningar. En av

informanterna berättar om sin uppväxt i Irak och hur arbetet i familjen var uppdelat

traditionsenligt mellan män och kvinnor. Männen arbetade och kvinnorna var hemma med

barnen och lagade mat. Hon minns det livet med glädje och säger att eftersom alla kvinnor

och barn var hemma var livet enklare och inte så ensamt som det är för många i västerlandet.

Idag som vuxen kvinna i Sverige kan hon inte tänka sig att avstå från arbetsmarknaden. Hon

säger att situationen i Irak under hennes uppväxt var så annorlunda mot hur livet är idag för

henne. Som ung muslimsk kvinna i Sverige har hon anpassat sig och konstruerat sitt liv efter

de normer som råder här. En annan av informanterna växte upp i Indien och när hon kom till

Sverige ville hon bli hemmafru. Men Sverige ville annat och ”tvingade henne”, som hon

uttrycker det, ut i arbetslivet. Idag efter 25 år i yrkeslivet identifierar hon sig delvis som

yrkeskvinna och skulle inte vilja vara utan arbete. Enligt den postkoloniala teorin förstås

identiteten som en hybrid mellan ”var man kommer ifrån” och ”var man faktiskt bor och lever

sitt liv”. Informanterna är ett exempel på hur identiteter kan lösgöras från traditionella och

essentiella band. Enligt det poststrukturalistiska projektet, som den postkoloniala teorin är en

del av, kan det leda till att vi kan bortse från många av föreställningarna kring kön och

etnicitet som tidigare stod som tolkningsmall. Varken ras eller kön har något essentiellt värde

utan fokus bör ligga på sociala praktiker, handlingar och normer. (Johansson 2001 s. 61). En

av informanterna, som kom till Sverige som barn, berättar om hur hon nyligen för första

gången besökte Iran och upptäckte att en stor del av de iranska kvinnorna arbetade. De

arbetade bland att i passkontrollen och som konduktörer på tåg, vilket förvånade informanten

då hon trodde att iranska kvinnor blev behandlade underlägset av männen i samhället. Enligt

konstruktivismen handlar identitet om hur vi ser på oss själva i relation till hur andra ser på

oss. Identitet utgör av vår plats i världen (Kinnvall 2003 s. 19). När min informant är i sin

hemstad i Sverige är hon indisk muslim men när hon kom till Iran blev hon ”svensk muslim”

eller ”svensk kvinna”. När informanterna berättar om när de växte upp i Indien och Irak eller

när de idag som vuxna gör besök i den muslimska världen avslöjar de en del av sin identitet

för mig, på samma sätt som de avtäcker en annan del av sig själva när de berättar om sina

erfarenheter av att vara yrkeskvinnor. Kvinnorna definierar sig på olika sätt beroende på plats

och sammanhang; de har det som den symboliska interaktionismen kallar för överlappande

identiteter (Kinnvall 3003 s. 19).

35

5.5 Ett starkt eller svagt jag

Kvinnorna i min studie konstruerar alltså sin identitet utifrån sina olika roller där kön, ras och

andra faktorer samverkar i en kontext som spänner mellan tid och rum. Nedan ska jag försöka

analysera svårigheterna med att teoretiskt hålla fast vid ett svagt alternativt starkt kärnjag.

Diskussionen handlar om kvinnornas aktörskap och förmåga till handling och är starkt knutet

till stereotypa bilder av den muslimska kvinnan.

Muslimska kvinnor har genom hela den muslimska historien i Mellanöstern arbetat och funnit

vägar till att stärka sin position i samhället. Ahmed visar hur det tidiga muslimska systemet

med åtskillnad mellan män och kvinnor och mellan över- och underklass skapade arbeten för

vissa kvinnor, då den övre klassen skulle betjänas. Kvinnorna kunde arbeta som hårfrisörskor,

uppläsare av koranen, sångerskor, tvätterskor och barnmorskor (Ahmed 1992). Alla

informanter visar under intervjuerna på det handlingsutrymme som finns i det religiösa livet

och kvinnornas aktiva förhandlingar och strategier blir tydliga. På min fråga om de kan tänka

sig att kompromissa med slöjan svarar en av informanterna att hon aldrig skulle kunna ta den

av sig för att få ett arbete, vilket visar på kvinnornas starka aktörskap. Istället skulle hon hitta

på något annat och säger: ”Kanske starta eget, då är jag ju min egen arbetsgivare. Det finns

ju lösningar”. På den raka frågan ”hur identifierar du dig själv” svarar samma kvinna som

ovan att hon identifierar sig som människa kort och gott. Hon säger att om hon å ena sidan

skulle identifiera sig som yrkeskvinna skulle det kännas lite högtravande men om hon å andra

sidan skulle säga fru och mor skulle det låta som att hon är hemmafru och att då kommer den

där mediala stereotypa bilden av den muslimska kvinnan fram.

Eftersom symbolisk interaktionism ser identitet som någonting givet, naturligt och medvetet

innebär det ofta att identitet förknippas med vissa beskrivande attribut, grundade på till

exempel nation, etnicitet och kön. Det kan leda till stereotypa tolkningar av identiteten, vilket

gör att poststrukturalismen hellre används i den här identitetsstudien, då den är svårare att

associera med stereotypa förklaringar av människan. Problemet är att kvinnorna i studien lätt

får en närmast passiv och fiktiv identitet då en poststrukturalistisk analysmodell används

(Kinnvall 2003 s. 32). Enligt poststrukturalismen är individen bara en del av sammanhanget

och all förändring måste ske oberoende av individen. Det gör det svårt att förklara

informanternas medvetna handlingar till att motverka diskriminering och förtryck på

arbetsmarknaden. Informanten som kan tänka sig att bli egen företagare om ingen

arbetsgivare vill anställa henne med slöja, är ett sådant exempel. Enligt Kinnvall kan det vara

värt att riskera essentialism för att ge vissa grupper aktörsstatus. Vi borde se identitet som en

36

process snarare än att luta oss åt antingen ett starkt kärnjag eller ett svagt jag (Kinnvall 2003

s. 32). Jag tyder det som att kvinnorna i min studie snarare har överlappande identiteter än en

kärnidentitet. Identiteterna i sin tur är inte några naturliga kategorier utan har skapats i mötet

med bland annat det svenska arbetslivet, i form av chefer, kollegor och kunder.

5.6 Avslutande analys

Uppsatsen två första problemformuleringar handlar om vilken betydelse dels yrkeslivet och

dels slöjan för de muslimska kvinnorna i studien och jag ska här försöka besvara den frågan.

Jag har svårt att se möjligheterna att finna någon konkret kunskap om yrkesarbetande

muslimska kvinnor, eftersom det inte är fråga om en identitet utan så kallade överlappande

identiteter. Jag har dock funnit några olika sätt för kvinnorna att förhålla sig till islam,

könsroller och yrkesliv. Jag kan bara utgå från att det finns flera olika identiteter att förhålla

sig till och jag har försökt att ta reda på vilka som har störst genomslagskraft. Kvinnorna

skapar mening kring identiteterna kvinna, muslim och yrkesarbetande. Kvinna och muslim

tycks höra samman. Att leva religiöst är viktigt och för att stärka betydelsen refererar

kvinnorna till kvinnligheten; här symboliserat av slöjan. Ett yrkesliv är för kvinnorna

någonting självklart och står separat från det religiösa livet. Yrkeslivet och religionen är två

stora och självklara delar av kvinnornas liv. Det går inte säga att den ena har mer

genomslagskraft än det andra. Dock uppger flera av kvinnorna att religionen är det största och

viktigaste i deras liv. Genom kvinnornas berättelser visar det sig, å ena sidan, att arbetslivet

har stor betydelse för dem och att de identifierar sig som yrkeskvinnor. Ingen av kvinnorna

kan å andra sidan tänka sig att ta av sig slöjan för att få ett arbete. Hellre skulle de finna andra

lösningar, som att bli egna företagare eller utbilda sig för att öka chanserna till arbete, vilket

pekar på kvinnornas aktiva aktörskap.

Uppsatsens tredje och fjärde problemformulering handlar om hur kvinnorna anser att de blir

bemötta av sina familjer och av omgivningen på sina arbetsplatser. Kvinnorna berättar om hur

de blivit bemötta av chefer, kollegor och kunder, vilket till stor del utgörs av positiva

erfarenheter men också erfarenheter som tyder på omgivningens stereotypa föreställningar om

den muslimska kvinnan. Kvinnorna tycks ha en bild av sig själva som yrkeskvinna medan

många i deras omgivning tycks betrakta dem som ”beslöjad yrkeskvinna” eller ”muslimsk

kvinna som arbetar”. Kvinnorna måste ständigt förklara för omgivningen om sin tro och sina

val. Alla kvinnorna uppger till exempel att det är deras egna val att bära slöja och några av

37

informanterna har haft fäder som hellre sett att de inte använde slöja. Samtidigt säger

kvinnorna att de på sina arbetsplatser får frågor om det är deras män som tvingat dem. Deras

egna berättelser om ett fritt val att bära slöja tycks sakna trovärdighet bland chefer och

arbetskamrater på arbetsplatser. Svårigheterna för kvinnor med slöja att få arbete i Sverige

innebär att de blir förtryckta men inte av sin egen grupp utan av majoritetssamhället. Det

verkar som att den svenska synen om vad jämlikhet är bidrar till att muslimska kvinnor

marginaliseras.

Sammantaget tycker jag mig se att den gängse feministiska ståndpunkten om mannens

överordnad inte alltid håller som analysredskap, då förenklade formuleringar så som ”kvinnlig

underordning” endast leder bort från utvecklandet av strategier för att motverka förtryck och

till att etniska grupper koloniseras. Istället kan den feministiska postkoloniala teorin peka på

hur muslimska kvinnor i västerlandet förtrycks; inte bara av män utan även av andra kvinnor

och av arbetsmarknadskrafter. Istället för att tala om manlig överordning kan vi se en

kapitalistisk underordning i en dominansprocess grundad på både kön och ras (Mohanty

2007). Vi lever i en postkolonial värld och det innebär att kolonialismen inte är något som hör

till det förflutna; snarare präglar den världen i hög grad, både ekonomiskt och kulturellt.

(Thörn 1999 s. 14).

Genom det insamlade materialet i studien tycker jag mig se en gemensam bild av kvinnorna.

Kvinnorna i min studie vill vara goda mödrar till sina barn och goda hustrur till sina män, de

vill alla prestera väl på sina arbetsplatser och därigenom försörja sina familjer och de vill vara

rättrogna muslimer, vilket för informanterna betyder att bära slöja. Kvinnorna befinner sig i

ett nät av maktbaserade konstruktioner där de formar sina sociala jag. Därför går det inte att

tala om ett kärnjag. Arbete och tro är alltså två stora delar av kvinnornas identitet och de

tycks samverka i kvinnornas liv på ett, för kvinnorna själva, helt okomplicerat vis. Det är när

kvinnorna möter omgivningens reaktioner som det självklara sätts på prov.

5.7 Diskussion

Eftersom muslimska kvinnors egna berättelser om ett fritt val att bära slöja ibland saknar

trovärdighet på arbetsplatser är det viktigt att skapa plats för en större mängd röster; inte bara

våra Egna, utan också de Andra. Som blivande studie- och yrkesvägledare är det min

skyldighet att öka min kunskap om det jag har begränsad kännedom om. Mötet med Jinan,

38

Naseem, Farzana, Shy, Lina och Duaa har gjort att jag fått ökad förståelse för hur muslimska

kvinnor konstruerar sin identitet, både som troende muslimer och som yrkesarbetande

medborgare i Sverige. Denna kunskap kan vara ett viktigt redskap för andra studie- och

yrkesvägledare när de möter muslimska kvinnor.

Den feministiska postkoloniala teorin uppmanar till gemenskap mellan världens kvinnor och

med det menas en horisontell gemenskap som öppnar upp för samarbeten över splittrade

skiljelinjer. Jag tänker att det rent konkret betyder att muslimer och kristna kan arbeta

tillsammans och se bortanför slöjan. En dag hoppas jag att vi i Väst överger vår ”fixering vid

slöjan och inriktar oss på andra frågor” för att citera Abu-Lughod, amerikansk genusforskare

(Abu-Lughod 2007).

5.8 Vidare forskning

Jag eftersöker en studie om identitet bland de muslimska kvinnor som inte vill eller har

möjlighet att kombinera muslimskhet med ett yrkesliv. Över huvud taget behövs det mer

forskning om de normer, möten och institutioner som påverkar olika former av

identitetskonstruktion bland muslimer i Sverige.

I vårt tänkande måste vi vara

lika rörliga som kapitalet,

om vi ska kunna spåra dess färdvägar

och föreställa oss alternativa destinationer.

Chandra Mohanty

39

Referenser

Litteraturkällor:

Abu – Lughod, Lila (2007). Rädda de muslimska kvinnorna eller stå på deras sida? Hämtat

ur Boström, Donald. Salam. Om krig, fred och islam. Malmö: Bokförlaget Arena

Ahmed, Leila (1992). Women and gender in Islam: historical roots of a modern debate.

London: Yale Univ. Press

Blixt, Johanna (2003). Att bli placerad i ett fack: bemötandets påverkan på individens

livsvillkor och identitet: en antologi från Samhälls- och kulturanalys år 2003. Norrköping:

Linköpings univ., ITUF

Boström, Donald (2007). Salam. Om krig, fred och islam. Malmö: Bokförlaget Arena

Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Grenholm, Carl-Henric (1988). Arbetets mening: en analys av sex teorier om arbetets syfte

och värde = The meaning of work : [an analysis of six theories on the purpose and value of

work]. Uppsala: Univ.

Johansson, Anna (2005). Narrativ teori och metod. Med livsberättelsen i fokus. Lund:

Studentlitteratur

Johansson, Thomas (2001). Socialpsykologi: subjektivitet, överskridande och förändring.

Lund: Studentlitteratur

Kinnvall, Katarina (2003). Identitetsstudier – en översikt. Hämtat ur Petersson, Bo &

Robertson, Alexa (red.). Identitetsstudier i praktiken. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Kronsell, Annica & Svedberg, Erika (2003). Feministisk metod, teori och forskning om

identiteter. Hämtat ur Hämtat ur Petersson, Bo & Robertson, Alexa (red.). Identitetsstudier i

praktiken. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Mohanty, Chandra Talpade (2007). Feminism utan gränser: avkoloniserad teori, praktiserad

solidaritet. Hägersten: Tankekraft

Ouis, Pernilla & Roald, Anne Sofie (2003). Muslim i Sverige . Stockholm: Wahlström &

Widstrand

40

Petersson, Bo & Robertson, Alexa (red.) (2003). Identitetsstudier i praktiken. 1. uppl. Malmö:

Liber ekonomi

Rienecker, Lotte (2003). Problemformulering. 1. uppl. Malmö: Liber

Skeggs, Beverley (2000). Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön. Göteborg:

Daidalos

Stenberg, Leif (1999). Muslim i Sverige: lära och liv. Stockholm: Bilda

Thörn, Håkan, Eriksson, Catharina & Eriksson Baaz, Maria (red.) (1999). Globaliseringens

kulturer: den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora:

Nya Doxa

Artiklar:

Dwyer, Claire (1999). Veiled meanings: young British Muslim women and the negotiation of

differences. Gender, place and culture (Print). 6:1, s. 5-26

Vetenskapsrådet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Peek, Lori (2005). Becoming Muslim: The Development of a Religious Identity. Sociology of

Religion (Print). 66:3, s. 215-242

Rana, Anniqua (2007). On being a Muslim woman. Intercultural Education (Print). 18:2,

169-175

Schmidt, Garbi (2004). Islamic Identity Formation among Young Muslims: The case of

Denmark, Sweden and the United States. Journal of Muslims Affairs (Print). 24:1, 31-45

Muntliga källor:

Jinan, 13 oktober 2009, 55 minuter intervju.

Nazeem, 31 mars 2010, 75 minuter intervju.

Farzana, 12 maj 2010, 60 minuter intervju.

Shy, 26 maj 2010, 75 minuter intervju.

Lina, 26 maj 2010, 60 minuter intervju.

Duaa, 13 juni 2010, 85 minuter intervju.

41

Bilaga

INTERVJUGUIDE

Allmänna frågor

Namn?

Ålder?

Yrke?

Antal år i yrket?

Hemland?

Betydelsen av yrkeslivet och slöjan

Hur ser du på muslimers integrering i samhället?

Hur anser du att arbetslivet i Sverige ser ut?

Hur tänker du kring debatten som pågår om slöja på arbetet?

Ser du någon skillnad på hijab, niqab och burka i arbetslivet?

Vad är viktigast med ett arbete för dig?

Hur kommer det sig att du valde att utbilda sig till/ valde att arbeta som…?

Berätta om ditt första jobb i Sverige?

Berätta om ditt första jobb som (ditt nuvarande yrke)?

Vilka är dina upplevelser av att bära slöja i svenskt arbetsliv?

I vilken situation har slöjan haft betydelse för dig?

Bemötande

Berätta om anställningsintervjun till ditt nuvarande arbete?

Hur blev du bemött?

Har du under någon anställningsintervju fått frågor om att du bär slöja?

Om ja, hur var de formulerade?

Hue upplever du som yrkeskvinna att få frågor om att du bär slöja?

Hur har du blivit bemött av chefer?

42

Hur har du blivit bemött av kollegor?

Hur har du blivit bemött av kunder?

Har bemötandet förändrats genom åren?

Hur i så fall?

Hur påverkar det dig vad omgivningen tycker om att du bär slöja på arbetet?

Identitet

Vill du berätta för mig om din uppväxt?

Hur har kvinnorna som du växte upp med påverkat dig?

Hur har männen som du växte upp med påverkat dig?

Vilken eller vilka är dina förebilder från din uppväxt?

Har du någon förebild i arbetslivet idag?

Hur ser du på kvinnor och mäns roller i yrkeslivet?

Hur länge har du burit slöja?

Vad betyder slöjan för dig?

På vilket sätt är det viktigt för dig att bära slöja?

Hur anser du att den muslimska kvinnan framställs i Sverige?

På vilket sätt anser du att du passar in i den generella bilden av den muslimska kvinnan i

Sverige?

Hur identifierar du dig själv?

Kan du tänka dig att kompromissa med att bära slöja?

Hur i så fall?

Övrigt

Vill du tillägga något?

Är det några av mina frågor som du blir förvånad över att jag ställer?