Idrotten - ekonomin och samhället Björn Anders Larsson Civilekonom och doktorand, Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet

Björn gör här ett försök att ge den ekonomiska verkligheten en sam­hällsvetenskaplig - mänskl ig dimension, som så ofta saknas när eko­nomer behandlar organisationer.

mm# Den idrottsekonomiska forsk-ningen.är så ny att den ännu befin­ner sig i ett stadium av uppbygg­nad. Begreppen och teorierna är inte färdigutvecklade och förmå­gan att fånga den idrottsliga verk­ligheten på ett gripbart sätt finns ännu inte.

Kunskapsområdet idrottsekonomi behöver fördjupas genom en begrepps och teoriutveckling. Den måste förmå fånga de viktiga dra­gen i idrottens verksamhet med företagsekonomins perspektiv. Vad betyder en sådan möjlig utveckling för idrottsekonomin som forskningsfält och som studi­eämne på högskolor och universi­tet? Vad kan denna kunskapsut­veckling tänkas betyda för idrot­tens aktörer och institutioner? I artikeln gör jag ett försök att teck­na några drag i en sådan process.

Två tankefigurer

Artikeln rör sig runt två tankefigu­rer. Den första är att konventionell eller allmän företagsekonomi till­ämpad på idrottens verksamheter kan ge väsentligt ökad förståelse av idrottens väsen. Den andra är att de speciella förhållandena inom idrottssektom i samhället inbjuder till tillämpningar av före­tagsekonomisk och samhällseko­nomisk teori som är ömsesidigt berikande så att viktiga bidrag till företagsekonomin kan hämtas ur idrottens fenomen samtidigt som ny utveckling inom idrotten kan väntas ske med stöd ur en sådan kunskapsutveckling.

Redan detta breda anspråk från ekonomer öppnar ett stort antal möjligheter. År statens, landsting­ens, kommunernas, förbundens, föreningamas, företagens och hus­hållens insatser för idrott och motion effektivt använda ställda mot olika uttalade eller möjliga outtalade mål? Kan omfördelning­ar av resurser skapa mer värden?

Kan andra samhällsprocesser ses som betydelsefulla för uppnåen­det av mer idrott och motion och kan därmed genom omfördelning eller nytillförsel av resurser till dessa andra sektorer mer önsk­värd motion och idrott skapas i samhället? Studier av sådana över-gripande frågeställningar har gjorts i begränsad omfattning och någon vetenskaplig grundad ansats som svarar på sådana frå­gor tycks inte finnas.

I Sverige deltog två medlemmar i Idrottsekonomiskt Centrum i en kartläggning av de offentliga bidragen ml idrottsrörelsen (Idrott åt alla? - Kartläggning och analys av idrottsstödet. ESO och Finans­departementet Ds 1993:58. IEC-medlemmarna var Jonas Persson och Anders Björkman): Studien visar en hel del problem kring vad vi skall mena med resultatet av samhällets stöd i form av penning­bidrag ml idrotten. En annan bred samhällsekonomisk analys av idrottens ekonomi skedde 1992-95 inom Europarådets Sports Council där några av medlemsländerna beräknade partiell bruttonational­produkt (BNP) efter samma defini-

tioner för samhällsektom idrott ("Sport").

Växande tjänstesektor

Ett antal rapporter utkom dessa år och en god samnxanfattning finns i "The significannce of sport for society . Health, socialisation, eco­nomy" (Council of Europé Press, 1995) där undertecknad deltog i kommittéarbetet. Under rubriken "Economy"(sid 135-168) visas de ekonomiska värdena inom sport och de värden denna ekonomi genererar i andra termer. Omkring 2 % av Europas BNP och 2 % av all sysselsättning (betalt arbete) ska­pas av denna växande tjänstesek­tor. Andelen av allt utfört ideellt arbete torde vara större, kanske 5-

De aspekter på idrottsekonomi som diskuteras i rapporten är:

* finansiering av aktivitema, are­norna etc

* konsumtion av idrott inkl utrust­ning, kläder, resor, massmedia, evenemang, lotterier/spel

* idrottsdeltagande

* management, styrning etc av

* frivil l ig sektor, dess drivkrafter

* idrott och sysselsättning, tillväxt i ekonomi, sysselsättning, aktivas internationella arbetsmöjligheter

^ e v e n e m a n g e n och a renornas betydelse för ekonomin,turismen

^spor tprodukterna ,produkt ion , export och import

^sportens betydelse förmassmedx exndustrxnocntvärtonx

*̂ u t r i k e s h a n d e l s m ö n s t e r och investeringar samt spr idnings nxönster för sport internationellt

e idrot tensbetydelsesocial t ,psy-kiskt och fysiologiskt och därmed samhällsekonomiskt bidragande tillbättrehälsa

Forskarna bakoxn rapporten beto­nar behovet avökade kunskaper i n o m a l l a d e s s a oxnråden. I d e t inledande stadium som ett idrott sekonomiskt k u n s k a p s o m r å d e befinner sig rxu är behovet av mer systematiska forskningsinsatser uppenbart.

Ovanstående l is tavisar de före tags-och nationalekonomiska sär­skilt ekonometriskadimensioner som behöver vidareutvecklas. I Europa har hittills det nationella ekonomiska fokuserats medan I ^ A synes ha hunnit l ä n g r e i e n företagsekonomisk kunskapsut­veckling.De riklxgautbildnings programxnen på un ivers i t e ten xnom^spor t management , coa­ching, arena management sport marketxng, sport sponsring ^etchar skapat en omfattande litteratur och lärartjänster samt därtill kopplade forskarutbildningar och projekt.

Trenrojekt

Inom idrottsekonomin har under­tecknad sedan några år arbetat med tre empiriskt inriktade hälso ekonomiskaprojekt. jag försöker nu relatera dessa till mitt avhand l ingsp ro jek tomvärdeskapande och r a t iona l i t e t ide mjuka sam hällssektorema.

De tre projekten är också försök till samhäl lsorganxsator iskaförän-dringaririktnxng mot bättre total hälsaitre sektorer ochmålgrupper isaxnhället:

^motorik hos barm vad förklarar detsomskeridetmodemasamhäl let ochvad händer när institutio­ner, kunskap eller normer ändras.

Vadäreffektivare^former^

^motorik, dvs uthållighet, styrka ochrörlighethosäldre.Vadförkla-rar nuvarande och alternativa for­mer av ^äldreomsorg^7Vad gör olika samhällsaktören

^hälso och sjukvårdens partiella rationalitet där patologiska per­spektiv skymmer de rehabiliteran­de och hälsoutvecklande och som vår hypotes är de nya mer resur­seffektiva formema^det sk ^Victor oalck^ initiativet)

I d e tre projekten finns nätverk av kommxxner,motorik-och idrotts experter och lokala motorikpro­jekt. För idrottsekonomer är studi erna avdessaprojekt centrala för gene re r ingavnykunskapk rxng vad breddidrott kan betyda. Den stora frågan är j u o m idrott och motion är ekonomiskt bra för sam hället. svaret på denna fråga krä­ver preciseringar s o m t e ^ uppstår mer hälsa genomidrott ochmotion hos en viss individ och hos många mdxvxder^olandidrottsekonomeri Europa synes dessa forskningspro-blemfrämststuderasiFIollandoch Finland.lEL^hoppaskunnaxnitiera en svensk tradition i n o m d e t t a område. Ett delprojekt inom äldre-omsorg iVarbe rg som är under avrapportering utesluter inte en möjlighet att mer rörelse och posi­

tivare attityder till kroppsaktivite-t e rhar inneburit nxindre vårdbe­hov hos de äldre ^Varbergsprojek-tet. slutrapport 1^^).

i^ya branschstrukturer

Det är rimligt att anta att det nu ökande intresset hos företagseko nomiska forskare för idrottsrelate­rade fenomen främst kommer att innebära att e tableradteori och begreppsapparat i n o m d e t före­tagsekonomiska forskningsfältet tillämpas på idrottsområdet. Flär skall några l i n j e r i e n s å d a n u t -vecklxng tecknas varefter artikelx^ avslutas med en del egna resultat frånavhandlingsarbetet.

länder några år har IEC och det f le rve tenskapl iga idro t t s forsk-ningsseminar ie t ^ ö r a n V^ide-bäckm.fl.)utvecklat en del tankar s o m u t g å r från id ro t t ens egen l o g i k o c h d e speciella samhälls-och beteendevetenskapliga instx tutionella förhållanden som denna sektor utgör.

Låt oss här listanågra aktuella pro-b l emområdendä r modern före tagsekonomisk kunskapge r nya perspektiv:

^saxuhällsorganxsation, vilka aktö­rer skaparvad71^annya strategier hos l^F,förbxxnden, det offentliga ge mervärden tilllägre kostnaders

lof ferier ocZi speZ i oZi&a/brmer är eff intressant omräde inom den oäzandg f/än-sfesekfor son% idrotten wfgör. Fofo: Rof̂ Sx%ferbery.

^ 6

(exempel på analys ä r F O o e r g s diskussion om l^F^sstrategier och legitimeringsförhållanden)

ehurfxmgerarformellaorganisa-t i o n e r i s a m s p e l med informella ochvoluntar i s t i ska insatser (se forskning om 3̂:dje sektorn ochtex FeterVinai^savhandlxng (Lerans organisationer, I ^ I ) o m a v g r ä n s -ning till det informella.

e v a d betyder fritidskonsumtion, idrott, motion, nexv sports äventyr etc somut t ryck för olika behov? V a d a r v ä s e n t l i g a e k o n o m i s k a aspekter inom fritidforskningen (den breda ansats som Flans-Erik Ohlsson a n v ä n d e i s i n avhand­ling)?

^vi lkaekonomiska fenomen för­klarar hur ekonomisk tillväxt sker i d e n storatjänstesektorn fritid, xdrott , turism,underhållningoch ku l tu r (i L^A b e n ä m n d The Leisure and Fleasurelndustry och s o m ä r l a n d e t s s t ö r s t a e x p o r t n ä

Olika ners^e^tiv nå idrott

Idrot tssociologinvisar ett antal perspektiv eller problemställning ar sonx har relevans för idrottseko­nomin. KlausFIe ineman(dansk bea rbemmg^xmxdbog i ld ro t t s sociologin 1^^) ger några grund modeller somhan vill differentiera idrotten i:

eden expressiva

edenkonkurrensorienterade

edenkonunersiella

eden funktionalistiska

A n d r a försök a t td i f f e ren t i e ra i d ro t t en har gjorts ( se^ t r^ede ( l ^ o I ) , E i c h b e r g ( l ^ , l ^ i t t n e r (^^)) .Frxncipemaför differentie­ring liknar varandraifleraavseen den.Förxdrottsekonomiskproble matiserxngiolika miljöer för orga nisering och styrning av verksam­het är dessa miljöer att betrakta sominst i tut ionerisamhäl letmed olika betingelser för hur idrottens v e r k s a m h e t s l o g i k k a n f o r m a s (jämför här med företagsekono­mins c o n t i n g u e n c y - t e o r i som innebär att organiseringoch led ning måste förstås som miljöbero-

e n d e ) . I a g g e r h ä r e x e m p e l d ä r v i kan se intressanta utvecklingsper­spektiv.

nationalitet enligt olika betydelser ha r sä r sk i ld tyd l ighe t i id ro t t ens olika val och handlingar. Den hårt konkurrensinriktadeprofessionel-la idrotten utvecklar kontinuerligt förhållningssätt, tränings och täv l ingsmetoder s o m t r i m m a r de mänskliga resursernairelation till t ekn ikoch metoder för yttersta excellens och maximal prestation. Vi för ofta diskussioner om denna mobi l i s e r ings fö rmågaochdess betxngelser.Vad konstituerar den­na effektivitet? Vad för sorts kun skaper kan ekonomisk och mana gementforskning erövra ur denna empiri?Ledarskapsforskningfår här nya bidrag.

Kombina t ionen av informella resurser , ideal i sm,effekt ivcoa-ching, l edn ing och mone t ä r a resurser är intressant. Leder denna kombinatorik till unika resultat-s k a p a n d e p r o c e s s e r s å v ä l i t ä v -l ingsidrot temasomixnot ionoch fritidsidrotter avexistent iel loch expressiv art?Kandeinstrumenta-la idrotterna för rehab, äldre etc n ä r d e är f ramgångsrikage nya perspektiv p å v å r d o c h hälsout­veckling? Detta perspektiv ingåri författarens fallsstudieridet egna forskningsprojektet vid företags­ekonomiska ins t i tu t ionen vid Lunds Universitet.

engagerar heianxärmiska*^

Fysiska aktiviteteriformav idrott och mot ionengagerarhela män­niskan. Företagande och ledning av företag och organisationerialla former engagera r männ i skans psykiska och sociala kapacitet men åtminstone inte hittills de emotio­nella och fysiska resurserna. Ivled det ökade intressetimodemsanx hällsvetenskap för den handlande, k ä n n a n d e , s k a p a n d e o c h h e l a människan och detnya företagan­dets och ledandets behov av dessa resurser finns intressant kunskap a t t u t v e c k l a u r i d r o t t e n s s t o r a

E n v i k t i g g r e n a v s o c i o l o g i n ä r utvecklad runt människan-krop-pen-kulturen,där de domineran­de perspektivenisociologmk^iti serasför att de saknat kroppens

sociologi ( s e t exEryan^ .Tu rne r , ^ K r o p p e n i s a m f u n d e t ^ t e o r i e r om kröp og kulturs dansk övers. 1^^). En renässans för detta syn­sätt kan iakttas vid våra seminari-e r i L u n d . F ö r e n e k o n o m ä r d e t intressant att f ö l j a e n l å n g o c h numera livlig diskurs från^Veber och Parsons via l^erger till viddens och Eourdieu. Institutio-nalisxrxeninoxuekononxiskteori r y m m e r e t t perspekt iv ^ekono­misk sociologi^där de ekonomis­ka processerna kan ses soxn inter-relaterade till sociala mönster och konventioner.

Få samma sätt kan vi se de ekono miska processerna och strukturer­na som både utgörande betingel s e r f ö r i d r o t t e n i s a m h ä l l e t m e n också som invävdaiidrotten.lV^ed den stora volym av voluntarism och informella p rocesser soxn utgör idrottens logik är det kanske snarare så att ekonomintrots allt ärendasteni idrot ten^inbäddad^ delprocess (jmfr ^ r a n o v e t t e r s begrepp)

En avslutande aspekt på vad mer ekonomiförståelse kari betyda är a t t d e n h i t t i l l s i n t e ak t iverade kap i ta lmassan hos k o m m u n e r och organisationer kommer att krävameravkastnxngochattbätt r e ekonomis ty rme tode r införs. Det kommer att leda till att kom m u n e r n a och i d r o t t s r ö r e l s e n omvandlar idrottsanläggningar så att mer aktivitet och mer intäk­ter uppstår där förut umyttjande-gradenhar varit låg. För att idrot-t ens lågavkas tande v a n l i g a a n läggningar skall bli monetärt lön sammamåstedeninformellaicke monetära i d r o t t e n d e l t a i d r i f t , underhåll och evenemangskapan-de. De stora internationella are n o r n a å and r a s idan m å s t e utvecklas till attraktiva centra för massmediabevakade stora evene­mang med regelbxmden använd ning. Enstaka evenemang ger inte lönsamhet^inte inågonvärdedx-m e n s i o n ( s e E A L a r s s o n : ^Vasa­loppet som värdeskapande eve-nemang^ ,Lund , I^^ där delvisas a t t d e t o t a l a v ä r d e n s o m u p p s t å r runt evenemanget är tio ggr stör-r e m ä t t med olika må t t ä n d e begränsade loka laperspek t iven uppvisar).*^