Implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 hos ... · från och med 1 januari 2007. Genom IAS-förordningen krävs det att företagen allt mer värderar tillgångar och skulder till verkligt

Implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 hos försäkringsföretaget Länsförsäkringar

Göteborg och Bohuslän

Kandidatuppsats/Bachelor Thesis VT-06 Externredovisning och företagsanalys

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Författad av:

Christoffer Gennerud 83 Fredrik Jeppsson 82 Niklas Johansson 83

Handledare: Jan Marton och Pernilla Lundqvist

Implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 - påverkan hos försäkringsföretaget Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän

1

Sammanfattning

Kandidatuppsats/Bachelor Thesis i extern redovisning och företagsanalys vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, VT 2006

Uppsatsens titel: Implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 hos försäkringsföretaget Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän Författare: Christoffer Gennerud, Fredrik Jeppsson och Niklas Johansson Handledare: Jan Marton och Pernilla Lundqvist Seminariedatum: 5 juni, 2006 Bakgrund och problem: Inom EU har det länge förts en diskussion angående förbättrade och harmoniserade för redovisningsregler för både noterade och onoterade företag. Europaparlamentet och rådet beslutade att noterade företag skall upprätta sina årsredovisningar enligt IAS/IFRS-principer och tillämpa de internationella redovisningsreglerna från och med årsskiftet 2004/2005. För onoterade företag, som i Länsförsäkringars fall, gäller de nya reglerna från och med 1 januari 2007. Genom IAS-förordningen krävs det att företagen allt mer värderar tillgångar och skulder till verkligt värde. Om företagen använder sig av olika värderingsmetoder, då tillgångar och skulder värderas olika så uppstår en så kallad missmatch. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur definitionen av försäkringsavtal i IFRS 4 kommer att påverka Länsförsäkringars balansräkning. Vi vill veta om de försäkringskontrakt som Länsförsäkringar innehar, efter implementeringen av IFRS, kommer att regleras av IFRS 4 eller IAS 39. Vidare vill vi också undersöka om klassificeringen av finansiella instrument i IAS 39 och valmöjligheten av värderingsmetod i IFRS 4 har någon påverkan på om det uppstår någon mismatch. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att behandla och analysera hur Länsförsäkringar kommer att påverkas vid införandet av IFRS 4 samt IAS 39 i deras redovisning. Vi har endast beaktat de delar av standarderna som varit relevanta för studien. Vidare har det har inte gjorts någon jämförelse med försäkringsbolag i liknande situation på grund av tidsaspekten. Metod: Vi har valt att beskriva hur Länsförsäkringars situation är och vilka möjliga effekter implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 kan komma att medföra. Detta innebär att studien är baserad på den deskriptiva ansatsen. Vi har genom den kvalitativa metoden försökt att besvara vår frågeställning genom att samla information i form av intervjuer vilket är uppsatsens primärdata. Studiens sekundärdata utgörs i form av litteratur, artiklar och avhandlingar. Slutsats: Länsförsäkringar har inte kommit så långt i sitt arbete med implementeringen av lagbegränsad IFRS. Den verksamhet som företaget bedriver gör att övergången blir mindre komplex. Den nya definitionen av försäkringskontrakt innebär inte någon förändring för Länsförsäkringars försäkringskontrakt. I och med att Länsförsäkringar har mindre komplexa försäkringskontrakt gör detta att mismatch inte ses som något större problem.


2

Förord Det har varit en väldigt intressant och lärorik tid under dessa tio veckor som vi har skrivit denna uppsats. Vi vill härmed tacka Jenny Bengtsson, Lotta Andersson och Patrik Ryssnäs på Länsförsäkringar för den tid de avsatt för intervjuer och frågor som har gjort denna studie möjlig. Dessutom vill vi tacka våra handledare Jan Marton och Pernilla Lundqvist för deras stöd, engagemang och vägledning under uppsatsskrivandets gång. Göteborg den 1 juni 2006

Christoffer Gennerud Fredrik Jeppsson Niklas Johansson


3

Förkortningar IAS International Accounting Standards IASB International Accounting Standards Board IASC International Accounting Standards Committee IFRS International Financial Reporting Standards ÅRL Årsredovisningslagen ÅRFL Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag FRL Försäkringsrörelselagen FFFS Finansinspektionens föreskrift och allmänna råd FI Finansinspektionen EFRAG European Financial Reporting Advisory Group PWC Öhrlings Pricewaterhouse Coopers


4

Innehållsförteckning Sammanfattning........................................................................................................................ 1 Förord ........................................................................................................................................ 2 Förkortningar ............................................................................................................................ 3 Innehållsförteckning................................................................................................................. 4 1. Inledning................................................................................................................................ 6

1.1 Motiv till ämnesval............................................................................................................. 6 1.2 Bakgrund ........................................................................................................................... 6 1.3 Problemdiskussion............................................................................................................. 7 1.4 Problemformulering........................................................................................................... 8 1.5 Syfte................................................................................................................................... 8 1.6 Avgränsningar.................................................................................................................... 8 1.7 Uppsatsens fortsatta disposition......................................................................................... 9

2. Metod ................................................................................................................................... 10

2.1 Angreppssätt.................................................................................................................... 10 2.2 Metodval.......................................................................................................................... 10 2.3 Datainsamling .................................................................................................................. 10

2.3.1 Primärdata................................................................................................................. 11 2.3.2 Intervjuer .................................................................................................................. 11 2.3.3 Sekundärdata............................................................................................................. 13

2.4 Metod för analys .............................................................................................................. 13 2.5 Studiens tillförlitlighet ...................................................................................................... 14

2.5.1 Validitet .................................................................................................................... 14 2.5.2 Reliabilitet ................................................................................................................. 14 2.5.3 Källkritik ................................................................................................................... 15

3. Referensram ........................................................................................................................ 16

3.1 Grundläggande regler....................................................................................................... 16 3.1.1 IFRS 4....................................................................................................................... 18

3.2 Definition av försäkringsavtal .......................................................................................... 20 3.3 IAS 39 ............................................................................................................................. 24 3.4 Fördelning av placeringstillgångar .................................................................................... 27 3.5 Mismatch ......................................................................................................................... 27

3.5.1 Begreppsförklaring .................................................................................................... 27 3.5.2 IASB:s försök till eliminering av mismatch ................................................................ 28

4. Empiri .................................................................................................................................. 30

4.1 Företagspresentation av Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän.................................. 30 4.2 Presentation av företagsrepresentanter ............................................................................. 31 4.3 Länsförsäkringar och IFRS .............................................................................................. 32 4.4 Länsförsäkringars försäkringsavtal ................................................................................... 32


5

4.5 Uppdelning av Försäkringstekniska avsättningar .............................................................. 33 4.6 Värdering av försäkringstekniska avsättningar .................................................................. 34 4.7 Värdeförändring av försäkringstekniska avsättningar........................................................ 34 4.8 Värdering av placeringstillgångar...................................................................................... 34 4.9 Värdeförändring av placeringstillgångar ........................................................................... 35 4.10 Mismatch ....................................................................................................................... 35

5. Analys................................................................................................................................... 36

5.1 Länsförsäkringar och IFRS .............................................................................................. 36 5.2 Länsförsäkringars försäkringsavtal ................................................................................... 37 5.3 Värdering av försäkringstekniska avsättningar .................................................................. 38 5.4 Värdeförändring av försäkringstekniska avsättningar........................................................ 39 5.5 Värdering av placeringstillgångar...................................................................................... 39 5.6 Värdeförändring av placeringstillgångar ........................................................................... 39 5.7 Mismatch ......................................................................................................................... 40

6. Slutsats ................................................................................................................................. 42

6.1 Slutsats............................................................................................................................. 42 6.2 Förslag till fortsatt forskning ............................................................................................ 44

Källförteckning........................................................................................................................ 45

Litteratur ............................................................................................................................... 45 Artiklar och tidskrifter ........................................................................................................... 45 Internetkällor......................................................................................................................... 46 Intervjuer .............................................................................................................................. 46 Regelverk............................................................................................................................... 47

Bilagor ..................................................................................................................................... 48

Bilaga 1.................................................................................................................................. 48 Bilaga 2.................................................................................................................................. 49 Bilaga 3.................................................................................................................................. 51 Bilaga 4.................................................................................................................................. 52


6

1. Inledning

I detta inledande kapitel ges först en motivering till ämnesvalet. Därefter följer en problemdiskussion som mynnar ut i studiens problemformuleringar, syfte och avgränsningar. Slutligen ges en framställning av studiens fortsatta

disposition.

1.1 Motiv till ämnesval I denna uppsats har vi valt att behandla det onoterade bank och försäkringsbolaget Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän1 och studerat om förberedelserna inför implementeringen av de internationella redovisningsreglerna i International Financial Reporting Standards (IFRS) fått några konsekvenser. Då införandet av IFRS är ett aktuellt ämne och onoterade försäkringsföretag förväntas tillämpa de nya reglerna senast 1 januari 2007 föll valet på Länsförsäkringar, dels för att företaget skall införa lagbegränsad IFRS vid årsskiftet 2006/2007 och dels för att en av författarna till uppsatsen arbetar som sommarvikarie på företaget.

1.2 Bakgrund Dagens finansiella redovisning styrs av ett stort antal regler, dessa ser olika ut beroende på var någonstans i världen företagen är lokaliserade. På grund av att globaliseringen har ökat avsevärt under de senare åren, innebär detta att företagens intressenter är utspridda över hela världen. Ur ett redovisningsperspektiv betyder denna utveckling att behovet att skapa en mer enhetlig redovisning har fått en betydande roll. I juli 2002 antog Europaparlamentet och ministerrådet förordning nr 1602/2002/EG om tillämpning av internationella redovisningsprinciper, IAS-förordningen. Denna förordning, upprättad av EU, innebär att alla noterade företag inom EU skall tillämpa IFRS i sina koncernredovisningar. Det är således sedan den 1 januari 2005 obligatoriskt för noterade företag, både finansiella och icke-finansiella, att tillämpa IAS-förordningen i respektive koncernredovisning. Syftet med de nya internationella redovisningsstandarderna är bland annat att minska olikheterna i varje lands redovisningspraxis. Ett gemensamt regelverk medför, oberoende av koncernens verksamhet eller placering i världen, en mer enhetlig tillämpning av valda redovisningsprinciper. Redovisningen ska vidare utvecklas i en riktning så att investerare och andra intressenter känner sig säkra och har förtroende för affärsrelationer. IAS-förordningen, en av grundpelarna i EU:s strategi för en gemensam kapitalmarknad, ska öka jämförbarheten i koncerners finansiella rapporter och därmed göra det lättare för den ekonomiska och finansiella integrationen.2 IFRS, som även är ett gemensamt och internationellt accepterat regelverk, medför vidare en enklare jämförande värdering av företagens finansiella rapporter då investerare fattar sina beslut.3

1 Vidare i rapporten benämns företaget endast som Länsförsäkringar. 2 Finansinspektionen, (2006), Företagens tillämpning av internationella redovisningsregler 3 IASBs Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter


7

IAS-förordningen bidrar dock med vissa negativa aspekter. Implementeringen av denna i noterade företag år 2005, medförde exempelvis stora praktiska omställningar både för företag och dess intressenter4. Utveckling av redovisningssystem och inlärning av ny kunskap är exempel på omställningar som kostat företagen och myndigheter mycket tid och pengar. Trots att IAS-förordningen är tänkt att skapa finansiella rapporter som är lättare att jämföra blir det i vissa fall raka motsatsen. Detta kommer sig från att förordningen, inom ramen för olika standarder, ger företagen möjlighet att verksamhetsanpassa sina finansiella rapporter, vilket leder till att företagen väljer olika uppställningsformer och dess underliggande värderingsprinciper. Detta innebär att olika uppställningsformer ställer ännu högre krav på analytiker och intressenter att vara pålästa i regelverket.

1.3 Problemdiskussion IAS-förordningen kräver allt mer att företagen värderar stora delar av dess tillgångar och skulder till verkligt värde. Detta görs för att uppnå ett så korrekt ekonomiskt värde som möjligt i företagets finansiella rapporter och att intressenter av redovisningen på så sätt får en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning och dess risksituation. Värdering till verkligt värde kan dock medföra att resultat och eget kapital blir mer volatilt. 5 IFRS 4 – Försäkringsavtal, en standard som är av stor betydelse för försäkringsbolagens redovisning, tillåter dock värdering till både anskaffningsvärde respektive verkligt värde för företagets försäkringsskulder. Samtidigt kräver IAS 39 - Finansiella Instrument: Redovisning och värdering, att stora delar av placeringstillgångarna som ska täcka framtida utbetalningar, som uppkommer från försäkringsavtalen, värderas till verkligt värde. Om ett företag använder sig av olika värderingsmetoder för tillgångar och skulder blir följden att tillgångarna inte matchas med skulderna i redovisningen. Detta brukar enligt engelskt språkbruk benämnas mismatch6. En mismatch i redovisningen uppstår även då förändringar i ekonomin påverkar tillgångar och skulder i samma utsträckning men de redovisade värdena av samma tillgångar och skulder inte redovisas likartat vid den ekonomiska förändringarna.7 Sammanfattningsvis är mismatch ett resultat av inkonsekvens i värderingen av placeringstillgångar och försäkringsavsättningar och inkonsekvenser i redovisningen av värdeförändringar. En annan påtaglig förändring som reglerna kommer att ge upphov till, är den nya definitionen av försäkringskontrakt som finns i IFRS 4 - Försäkringsavtal. Den nya definitionen av ett försäkringsavtal innebär att försäkringsgivaren accepterar en betydande risk från försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren om en speciell och osäker händelse påverkar försäkringstagaren negativt.8 Denna definition innebär att vissa instrument som tidigare klassificeras som ett försäkringsavtal, men som inte överför någon betydande risk, istället kommer att omklassificeras till ett derivatinstrument och därmed omfattas av IAS 39. Detta i sin tur kan tänkas påverka försäkringsbolagens bild som visas mot marknaden.9

4 Finansinspektionen, (2006), Företagens tillämpning av internationella redovisningsregler 5 Ibid. 6 Mismatch kommer vi också att benämna det i studiens fortsättning då en adekvat översättning till svenska inte föreligger 7 IFRS 4 FAQ pt. 7 8 IFRS 4 Bilaga A 9 PWC, (2004), IFRS 4 Försäkringsrapporteringens framtid – som vi ser den idag


8

1.4 Problemformulering Det har förts en omfattande diskussion angående införandet av IFRS 4 och IAS 39 i försäkringsföretagens redovisning. Vidare har kritik framförts om komplexiteten som implementeringen medfört. Det har utifrån denna diskussion om IASBs redovisningsstandarder uppkommit flera problemområden som vi anser vara intressanta att göra en djupare analys av. De problemområden vi har valt att analysera mer ingående är:

Hur påverkas de berörda posterna i Länsförsäkringars balansräkning av den nya definitionen av försäkringsavtal i IFRS 4?

På vilket sätt kan klassificeringen av placeringstillgångar enligt IAS 39 och valmöjligheten

av värderingsmetoder för försäkringstekniska avsättningar i IFRS 4 bidra till att det uppstår mismatch?

1.5 Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att analysera hur definitionen av försäkringsavtal i IFRS 4 påverkar Länsförsäkringars balansräkning. Vidare vill vi också analysera vilken påverkan införandet av IAS 39 och IFRS 4 kommer att få på Länsförsäkringars mismatchproblematik.

1.6 Avgränsningar Vi har valt att endast studera och analysera delar av IFRS 4 och IAS 39 som kommer att påverka Länsförsäkringar vid införandet av IAS-förordningen. Studien utgår från Länsförsäkringars perspektiv på problematiken kring implementeringen av IAS-förordningen. Tidsaspekten gör att det inte finns utrymme för att jämföra med andra försäkringsbolag som är i samma situation.


9

1.7 Uppsatsens fortsatta disposition

Figur 1. Egen bearbetning av studiens fortsatta disposition

Kapitel 2 Metod

Kapitel 4 Empiri

Kapitel 3 Referensram

Kapitel 5 Analys

Kapitel 6 Slutsats

Kapitel 2 – Metod I detta kapitel redogörs för vårt tillvägagångssätt för att kunna angripa de frågeställningar som vi vill besvara.

Kapitel 3 – Referensram I detta tredje kapitel presenteras den referensram som anses vara relevant för studien. Denna referensram skall utgöra en grund och ett verktyg för att kunna besvara vår frågeställning samt att kunna basera vårt analysavsnitt på.

Kapitel 4 – Empiri I empiriavsnittet har de genomförda intervjuerna med företagsrepresentanterna sammanställts.

Kapitel 5 – Analys I detta kapitel analyseras vad som framgick i empiriavsnittet med stöd utifrån referensramen.

Kapitel 6 – Slutsats I detta kapitel besvaras studiens frågeställningar och kommer med förslag på vidare forskning inom ämnet.


10

2. Metod

Detta kapitel redogör för det tillvägagångssätt vi använt oss av för att uppnå vårt syfte med uppsatsen. Först har vi beskrivit hur vi ska angripa problemet och det metodval som har gjorts. Vidare utvecklas hur data har samlats

in, bearbetats och analyserats. Sedan beskrivs hur studien uppnår sin tillförlitlighet. Slutligen framställs hur vi förhållits oss mot de källor som använts för studien.

2.1 Angreppssätt Problemfrågeställningen kan besvaras på två på olika sätt. Om syftet är att visa på hur någonting är eller om några samband föreligger kan detta urskiljas genom en deskriptiv ansats. En normativ ansats används om syftet istället är att visa på hur någonting bör vara eller vad som är logiskt rätt.10 Syftet med studien är att beskriva hur någonting är, vilket innebär att studien kommer att stödjas av den deskriptiva ansatsen. Syftet är således inte att beskriva hur IFRS-standarderna bör påverka Länsförsäkringar eller hur dessa generellt sett kommer att inverka på andra försäkringsbolag.

2.2 Metodval Inom det samhällsvetenskapliga ämnet brukas två metoder nämnas vid forskningsstudier, den kvalitativa respektive den kvantitativa metoden.11 Den kvalitativa metoden bygger på att försöka förstå och analysera ett unikt problem, erhålla ingående kunskap inom det valda problemområdet och inte försöka generalisera från det empiriska resultatet som framgått.12 Genom den kvantitativa metoden vill undersökaren finna bakomliggande orsaker och försöka förklara och ge en beskrivning av orsakssambandet mellan objektet i studien och resultatet.13 Målsättningen med studien är att få en ökad kunskap inom problemområdet och förstå påverkan som IFRS 4 och IAS 39 har på Länsförsäkringar. Vår avsikt med studien är inte att dra generella slutsatser om effekterna som IFRS kan tänkas ge. För att besvara vår frågeställning har vi därför valt att bearbeta problemen genom den kvalitativa metoden.

2.3 Datainsamling Vi har efter insamlandet av befintlig data bearbetat och sammanställt denna noggrant för att på så sätt utveckla vår kunskap i det valda ämnet. Vår uppsats är baserad på sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, litteratur och aktuella publikationer samt primärdata där informationskällan utgörs av intervjuer.

10 Artsberg, K. (2003). Redovisningsteori – policy och – praxis. s 31 11 Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa Metoder. s 13 12 Lindblad, I-B. (1998). Uppsatsarbete – En kreativ process. s 25 13 Andersen, I. (1998). Den uppenbara verkligheten – Val av samhällsvetenskaplig metod. s 31


11

2.3.1 Primärdata Primärdata är framförallt observationer och intervjuer som ger specifik information för studiens syfte.14 Denna information bearbetas och sammanställs av författarna och är studiens förstahandsdata. Primärdatans fördel ligger i att den kan adapteras efter studiens problemformulering. En nackdel med primärdata är att det är en relativt tidskrävande process att samla in all data och att den undersökande personen sedan tidigare måste besitta en viss kunskap inom problemområdet.15

2.3.2 Intervjuer Syftet med att genomföra intervjuer är att öka informationsvärdet och skapa en grund för mer en djupgående och mer fullständig uppfattning inom det valda problemområdet.16 Vi har valt att använda oss av en kombination av den strukturerade och semistrukturerade intervjuformen. Detta innebär att intervjuaren utgår från en intervjumall där det anges vilka aspekter som kommer att belysas och under intervjun utformas frågor efterhand beroende på respondentens svar och reaktioner.17 Respondenten ges därmed större utrymme att utveckla sina tankar och idéer inom det valda ämnet. Vid skapandet av intervjumallen krävs det noggranna förberedelser därför att svaren sällan är bättre än frågorna. Under våra förberedelser studerade vi noggrant de valda problemområden som ämnet berör och utifrån de kunskaper vi erhållit från dessa studier baserade vi våra frågor till respondenterna. I studiens inledande skede genomfördes en intervju hos Länsförsäkringar på cirka en timme där både ekonomichefen Lotta Andersson och redovisningsansvarige Jenny Bengtsson var närvarande. Genom denna intervju skapade vi oss en djupare inblick i ämnet och den bidrog vidare till att skapa en bild av tänkta problem som kan tänkas uppkomma hos Länsförsäkringar vid införandet av IFRS för verksamhetsåret som börjar 1 januari 2007. Då vi hade begränsad kunskap om den praktiska tillämpningen av de olika standarderna och effekterna av dessa under studiens inledningsskede, fann vi det svårt att ställa mer specifika frågor vilka behandlade ämnesområdet. Därmed föll valet på öppna diskussionsfrågor, vilket medförde att intervjun inte låstes upp till snävt uppställda frågor. Respondenterna fick även större utrymme för att uttrycka sina åsikter och kunskaper inom studiens problemområden. Då redovisningsstandarder inte är beständiga utan uppdateras och för att i studiens inledningsskede få en bra överblick över det komplexa regelverket, ansåg vi det bästa alternativet var att intervjua lämplig person på någon revisionsbyrå med relevant kompetens inom studiens område. Vi fick kontakt med Jan Hanner, redovisningsspecialist på Öhrlings Price WaterhouseCoopers i Göteborg. Hanner arbetar på heltid med frågor som rör IFRS och besitter därmed en stor kunskap inom området. Valet av respondent baserades dels på den kunskap han besitter samt ett visat intresse från Hanners sida för studiens område. Inför det första intervjutillfället hade respondenten enligt överenskommelse studerat aktuell standard, för att uppdatera och fördjupa kunskapen inom området. Genom detta förfarande kunde en mer givande diskussion genomföras. Under denna intervju bollades det idéer om tänkbara angreppssätt på den studie vi påbörjat. Hanner gav oss även en mer övergripande bild av det aktuella problemområdet och vilka problem som kunde tänkas uppstå hos Länsförsäkringar i och med införandet av IFRS i deras redovisning. Vi ställde även ingående frågor angående mismatch,

14 Christensen, L. et al (2001). Marknadsundersökning – en handbok s. 69 15 Ibid. s. 105 16 Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. s. 101 17 Andersen, I. (1998). Den uppenbara verkligheten – Val av samhällsvetenskaplig metod. s. 162


12

vilket är ett ämne som är av stor vikt för en av studiens problemformuleringar. Inget av det material vi fick under denna intervju användes i den slutliga studien. Vi fick dock i och med intervjun en skjuts i rätt riktning för studiens framåtskridande. Med utgångspunkt från de inledande intervjuerna kunde senare en problemställning formuleras. Under studiens gång följdes intervjuerna med personerna på Länsförsäkringar upp med kompletterande individuella intervjuer, då mer konkreta frågor ställdes för att på så sätt bidra med mer specifik kunskap och information. Efter varje intervju har djupare förståelse för ämnesområdet skapats, vilket gjort att det framkommit nya funderingar efter varje intervjutillfälle. Detta gjorde att frågor vid kommande intervjutillfällen blev mer specifika och djupgående. De personer vi intervjuat på Länsförsäkringar innehar de positioner inom företaget som ansågs vara relevanta för studiens syfte. De positioner som respondenterna i fråga besitter gör att de antingen har egen kunskap eller förväntas kunna ta reda på relevant information. Ytterligare anledning till val av respondenter var att nämnda personer var väldigt positivt inställda till studien och dess övergripande ämne vid vår första kontakt innan studien påbörjats. Intervjufrågorna som ställdes till respondenterna på Länsförsäkringar utformades på olika sätt beroende på vem det var som skulle intervjuas. Vi studerade grundligt det ämne som skulle belysas under intervjun och utformade frågorna därefter. Ett noggrant arbete gjordes med att inte utforma ledande frågor, detta för att behålla intervjuns objektivitet. Vid intervjuerna var frågorna utformade i syfte att ta reda på hur dessa hanterade troliga problem i samband med implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 och bakomliggande tankar till varför ett visst handlingssätt användes. Då utvalda respondenter på Länsförsäkringar hade olika befattningar och ansvarsområden fokuserades frågorna till de områden där dessa kunde tänkas besitta specifik kunskap. Vi besökte respondenterna på deras arbetsplatser och fick personliga intervjuer. Detta tillvägagångssätt är en fördel då det föreligger en större möjlighet till en mer djupgående diskussion och en större mängd relevant information kan erhållas från respondenterna. Vi använde oss till största delen av personliga intervjuer, vilket medförde att vi under dessa inte kände oss så bundna av de frågemallar vi framarbetat. Detta innebar att vi under intervjuerna kunde ställa relevanta följdfrågor om det framkom oklarheter. Telefonintervjuer valdes till stor del bort på grund av den typen av frågor vi hade då denna intervjuform inte främjar diskussionen i den riktning vi ville ha den. Det gjordes dock ett undantag i studiens inledning för att få en övergripande bild av pågående arbete med föreskrifter och regler som berör det valda ämnesområdet och en telefonintervju genomfördes med Greta Wennerberg, redovisningsexpert på Finansinspektionen. Anledningen till att denna typ av intervjumetod användes vid detta tillfälle var på grund av den geografiska placeringen av Finansinspektionens kontor. Till samtliga personliga intervjuer skickades i förväg en intervjumall ut via e-post för att respondenterna skulle kunna få en möjlighet att förbereda sig och sätta sig in i intervjuämnet som skulle diskuteras. Den risk som uppstår genom att skicka ut frågor i förväg, är att respondenten kan ge inövade svar på frågorna, men vi valde ändå detta tillvägagångssätt för att ämnet som berörs är av en mer oladdad karaktär. Vid de personliga intervjuerna användes inte någon teknik för att spela in samtalet. Vi antecknade istället ner nyckelfraser för att direkt efter intervjutillfället bearbeta informationen som framkommit för att möjliggöra framställningen av en korrekt och utförlig version av samtalet.


13

Fördelen med denna metod är att respondenten slipper känna sig obekväm och stressad över att bli inspelad under intervjun. Nackdelen kan dock vara att intervjuaren tappar fokus under korta perioder då svaren skrivs ner och därigenom kan viktig information som framförs gå förlorad. Detta scenario har undvikits genom att samtliga författare har medverkat och fört anteckningar under intervjuerna och på så sätt ökar förmågan att fånga upp den fullständiga information som gavs.

2.3.3 Sekundärdata Sekundärdata är data som sedan innan är publicerad med ett annat ändamål än det för den aktuella studien.18 Sekundärdata syftar till att få en bakgrund och förståelse inom det valda problemområdet.19 Fördelen med sekundärdata är bland annat att den är lättillgänglig medan nackdelen ligger i att försäkra sig om hur hög graden av sanning är i informationen.20 För att få en grundlig bakgrund, bred kunskap och vidare förståelse för problemområdet i vår studie har vi under studiens gång studerat litteratur, artiklar, årsredovisningar och aktuella hemsidor. Inhämtningen av artiklar skedde främst från databaserna Affärsdata och FAR Komplett, där sökord som ”IFRS 4”, ”mismatch”, ”IAS 39”, ”vägledning till IFRS”, ”försäkringsavtal” ”försäkringskontrakt” och ”värderingsprinciper” användes. Dessa sökord användes vidare, även i engelsk version, vid insamlandet av ytterligare information på aktuella Internetsidor. De Internetsidor som nyttjades var Finansinspektionen, IASB, IAS Plus, Försäkringsförbundet och de fyra stora revisionsbolagens hemsidor, det vill säga Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PWC. Nämnda hemsidor gav oss bred och djupgående information, dels om lagarna och rekommendationerna, men också kring olika problemområden inom IAS-förordningen. God information erhölls också om bakgrunden till IFRS och svårigheter kring dess implementering och utformning. Information och dokument som utnyttjats har inhämtats från branschorganisationer och dess hemsidor som anses allmänt tillförlitliga. Samtliga sekundära källor har dock noggrant beaktats, exempelvis vem som ursprungligen upprättat informationen och vilka incitament författaren kan tänkas haft åtanke vid skrivtillfället. Urvalet av information gjordes genom att, enligt författarna, relevant information filtrerades från den totala mängden.

2.4 Metod för analys Vårt arbete med denna studie har gått ut på att samla in och sammanställa kvalitativ data för att sedan analysera denna. Vi har under studiens gång fått bättre kunskap om ämnet och har uppdaterat såväl metod som referensram löpande. För att göra vår analys har vi studerat de standarder som är aktuella för ämnet för att sedan ta fram intervjufrågor till våra respondenter. Intervjuerna vi genomfört har gett oss svar men också nya frågor som vi har använt oss av för att komponera nya frågor till senare intervjuer. Baserat på de svar vi fått vid intervjuerna har vi strukturerat upp empirin. Rubrikerna vi valt att jobba efter är de olika problemområden vi vill belysa. Vi har analyserat de olika problemområdena utifrån vår referensram och de svar vi fått fram vid våra intervjuer. Slutligen har vi dragit en slutsats där vi besvarar våra problemställningar, vi har även givit förslag på vidare forskning inom ämnet.

18 Christensen, L. et al (2001). Marknadsundersökning – en handbok s. 69 19 Rienecker, L och Stray Jörgensen, P. (2002). Att skriva en bra uppsats. s 136 20 Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen s. 153


14

2.5 Studiens tillförlitlighet

2.5.1 Validitet Ett av de väsentligaste kraven för en undersökning är validiteten. Om undersökningen skall ha en hög validitet så innebär detta att mätmetoden verkligen undersöker de egenskaper den avser att mäta. När undersökningen i ett visst sammanhang ger försumbara systematiska fel så anses undersökningen ha en hög validitet.21 Med validitet menas vidare att överensstämmelse skall föreligga mellan språk och verklighet.22 Det är viktigt att de frågor som ställs under intervjuerna avspeglar det som undersökningen är avsedd att mäta och att dessa frågor är relevanta för studien. Detta för att empirin i studien skall ha så hög validitet som möjligt. Vi har utformat vår intervjumall med ett syfte att kunna få svar på de frågor som utgör studiens problemformulering och genom diskussion kunna få fram uttömmande svar som ger en högre validitet. Ett problem som dock kan medföra sänkt validitet kan vara om respondenterna misstolkar en ställd frågas syfte och därigenom ge svar som inte överensstämmer med frågans syfte. Vi har undvikit detta scenario, genom att ställa enkla och strukturerade frågor och vid oklarheter lämnat förklaring till respondenterna och därmed bibehållit hög validitet i studien.

2.5.2 Reliabilitet Reliabiliteten mäter hur hög tillförlitligheten är på en undersökning. För att en hög reliabilitet skall åstadkommas i en undersökning, skall samma resultat uppnås oberoende på vem som utför mätningen och om undersökningen utförts på samma sätt.23 Det är viktigt att slumpens inflytande på studien skall vara så liten som möjligt.24 Det är även ett krav att det finns tillit mellan respondenten och intervjuaren vid intervjutillfällena för att en hög reliabilitet av resultatet skall uppnås. 25 De personer som vi haft kontakt med besitter stor kunskap inom området och dessa personer skulle förmodligen svara på samma sätt om dessa frågor ställdes vid en annan tidpunkt. Vi har varit väl medvetna om att respondenternas svar kan ha påverkats i den mening att det alltid finns en risk att intervjupersonen vill framställa sig själv och företaget ”i god dager”. Vi har dock inte upplevt att svaren från respondenterna på Länsförsäkringar varit vinklade eller utformade på ett sådant sätt att de påverkats av deras eget intresse. Genom vår utvärdering av svaren anser vi att de har skildrat deras syn på implementeringen av IFRS och dess konsekvenser på ett trovärdigt sätt. Genom att samtliga författare har tolkat och analyserat den insamlade informationen som framkommit under intervjuerna, har undersökarnas påverkan på svaren i så stor utsträckning som möjligt undvikts.

21 Lantz, B. (2003). Operativ verksamhetsstyrning s. 57 22 Smith, D. (2000). Redovisningens språk. s. 27 23 Ibid. s. 26 f 24 Lantz, B. (2003). Operativ verksamhetsstyrning s. 58 25 Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen s. 189f


15

Vid insamlandet av information har vi försökt att använda oss av material som är så aktuellt, relevant och tillförlitligt som möjligt. De tidskrifter och publikationer som publicerats under de senaste åren har använts då dessa anses ha en hög grad av relevans för vår studie. Detta för att det löpande utges nya lagar och föreskrifter och standarder uppdateras.

2.5.3 Källkritik En viktig aspekt att beakta vid undersökningar är det kritiska förhållningssättet som undersökaren har till de olika källor som använts i studien. Problemet som kan uppstå är att försöka uppskatta sambandet mellan källan och den verklighet som skall beskrivas. Generellt sett kan det sägas att desto närmre källan är kopplad till den aktuella situationen som hanteras, desto mer väsentlig blir den.26 Det är viktigt att, som undersökare, ta stor hänsyn till vad utgivaren har för syfte med upprättandet av artiklar och publikationer. Vid analys av ett företags årsredovisning eller intern företagsinformation, finns en risk att den bild som visas av företagets verklighet har förskönats. Det kan jämföras med media vars främsta syfte är att dra till sig läsare, genom just att uppförstora nyheten. Vi anser dock att det är stor skillnad på olika medier, då exempelvis branschtidningar och branschorganisationer förmodligen inte har i syfte att förvränga information. Vid bedömning av tillförlitligheten hos sekundärmaterial bör källan granskas med ett kritiskt förhållningssätt.27 Det syfte som källkritiken skall uppfylla är att bestämma om källan är valid, det vill säga att den mäter det den avser att mäta. Källan ska också vara relevant och pålitlig för studien, det vill säga att inga slumpfel förekommer. Det finns tre källkritiska kriterier som kan användas vid bedömningen av sekundärkällorna. Det första är samtidskravet vilket innebär att källan skall vara aktuell, det andra är kriteriet är tendenskritik och innebär att ett kritiskt förhållningssätt vid bedömning av informationen då denna kan vara snedvriden av upphovsmannen. Beroendekritik är det sista kriteriet och innebär att en granskning av informationen bör göras för att avgöra om källorna är beroende av varandra.28 Vi har beaktat samtidskravet vid insamlingen av vår information. Då flertalet publikationer, från exempelvis revisionsföretagen, upprättades ett eller kanske två år innan införandet av IAS-förordningen 2005 i noterade företag, är det viktigt att beakta att flertalet förändringar har skett i aktuella standarder. Då vi har nyttjat revisionsbolagens hemsidor och dess publicerade material har vi haft ett kritiskt förhållningssätt då materialet dels har som syfte att sälja företagets tjänster. De kan exempelvis framställa situationen med en viss standard som svårare än vad den egentligen är för att främja företagets tjänster. Stora mängder av materialet har också som syfte att ge information och anvisningar om redovisningen till producenter och användare av denna, vilket gör den väldigt användbar. Vi har dock, i så stor utsträckning som möjligt, försökt att utgå från den ursprungliga källa som i de flesta fall är de standarder som vi berör eller annan information från organisationer inom redovisningsbranschen eller försäkringsbranschen.

26 Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder, s. 133 27 Christensen, L. et al (2001). Marknadsundersökning – en handbok s. 100 28 Eriksson, L-T, Wiedersheim-Paul, F. (1997). Att utreda, forska och rapportera s.151 f


16

3. Referensram

Detta kapitel inleds med en beskrivning av de grundläggande reglerna som berör försäkringsföretag. Vidare ges en övergripande beskrivning av de redovisningsstandarder som berör studien. Sedan presenteras mer detaljerade delar

av samma standarder.

3.1 Grundläggande regler Finansinspektionen, som lyder under Finansdepartementet, är den myndighet som har till uppgift att övervaka företag som verkar på finansmarknaden, däribland banker och försäkringsföretag. Finansinspektionen bildades 1991 då Bankinspektionen och Försäkringsinspektionen slogs ihop och idag har inspektionen bland annat tillsyn över cirka 500 försäkringsföretag.29 Denna tillsynsmyndighet kan när som helst gå in och granska försäkringsföretagens verksamhet och företagen är dessutom skyldiga att fortlöpande lämna uppgifter om sin ekonomiska ställning.30 Finansinspektionens uppgift är att se till att det finansiella systemet fungerar på ett effektivt sätt. För att reglera detta ger Finansinspektionen ut anvisningar, i form av författningssamlingar (FFFS). 31 Redovisning för försäkringsföretag regleras i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). Denna lag hänvisar stora delar till Årsredovisningslagen (ÅRL). Både ÅRFL och ÅRL har förändrats på en rad punkter genom riksdagens antagande i december 2004 av en ny redovisningslagstiftning. Ändringarna har ägt rum för att anpassa sig till appliceringen av IAS-förordningen.32 Finansinspektionen ger i sin tur ut kompletterande författningssamlingar som, för företag på finansmarknaden, är bindande. FFFS 2005:34 - Föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag, reglerar hur försäkringsföretag ska framställa sina årsredovisningar, koncernredovisningar och delårsrapporter. Vid upprättande av denna föreskrift har anpassningar gjorts till IFRS i så stor utsträckning som möjligt och lämpligt enligt lag och EG-direktiv.33 Detta benämns lagbegränsad IFRS och innebär att godkända internationella redovisningsregler bör tillämpas i årsredovisningen om inte annat krävs enligt lag eller annan författning, inte annat följer av Finansinspektionens föreskrifter eller övriga allmänna råd eller inte annat följer RR 32 – Redovisning för juridisk person.34 Med detta menas att Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om exempelvis intagandet av EG-direktiv eller tolkningar av författningar gäller före godkända internationella standarder.35 FFFS 2005:34 trädde ikraft 1 januari 2006 men Finansinspektionen har tidigare tagit ett beslut som innebär att försäkringsföretag, som inte obligatoriskt eller frivilligt tillämpar IAS-förordningen eller lagbegränsad IFRS i koncernredovisningen, får tillämpa äldre föreskrifter, nämligen FFFS 2003:13 för räkenskapsåret 2006. Alla försäkringsföretag som tillämpar IAS-förordningen i koncernredovisningen måste således tillämpa lagbegränsad IFRS i juridisk person.

29 www.forsakringsforbundet.com 30 Ibid. 31 http://www.fi.se 32 Finansinspektionen, (2004), Nya årsredovisningsföreskrifter för finansiella företag som tilllämpar lagbegränsad IFRS 33 Ibid. 34 FFFS 2005:34 pt.1 35 Finansinspektionen, (2004), Nya årsredovisningsföreskrifter för finansiella företag som tilllämpar lagbegränsad IFRS


17

Samma scenario gäller för de företag som tillämpar lagbegränsad IFRS i koncernredovisningen. Att tillämpa äldre redovisningsregler, för räkenskapsåret 2006, är endast möjligt för de onoterade försäkringsföretag som i årsredovisningen och i koncernredovisningen fortsatt att tillämpa äldre redovisningsföreskrifter.36 De företag som tillämpar äldre redovisningsregler ska dock följa några nya tvingande lagbestämmelser och redovisningsföreskrifter, så kallade tvingade tillägg.37 Skäl som lagts fram till att godkänna användning av äldre föreskrifter är att Finansinspektionen ansåg det omöjligt att kräva en tillämpning av IFRS-redovisning av alla finansiella företag från och med den 1 januari 2005.38 Finansinspektionen beslutade om en övergångsperiod till IFRS-anpassade redovisningsföreskrifter vilket innebär att årsredovisningen för räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 ska upprättas efter FFFS 2005:34. Onoterade finansiella företag som tillämpar eller som vid årsskiftet 2006/2007 blir tvungna att tillämpa IFRS i den lagbegränsade formen får enligt gällande föreskrifter från Finansinspektionen tillämpa samma form i både koncernredovisning och redovisning i juridisk person.39 De företag som går över till IFRS-redovisning för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 bör dock i tidigare årsredovisningar ha gett upplysningar om planering, förberedelser och utvärdering av övergången. Vidare bör beskrivningar av identifierade och essentiella skillnader jämfört med rådande principer anges samt bör en penningmässig jämförelse mellan principerna uppges i den mån de finns tillgängliga.40 Det kan dock tilläggas att aktuell föreskrift ger företagen ett visst spelrum för anpassningar i hur precisa och genomgripande dessa upplysningar kan vara.41 Finansinspektionens syfte med införandet av IFRS i alla försäkringsbolag som omfattas av försäkringsrörelselagen likställt med det för noterade koncerner, bland annat att de ska vara internationellt jämförbara.42 Som är nämnt ovan använder Finansinspektionen ordet ”bör” i de allmänna råden om tillämpning av internationella redovisningsstandarder i FFFS 2005:34. Detta kan skapa en viss oklarhet i vad som egentligen gäller, vilket Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) dessutom framfört.43 I och med detta har Finansinspektionen försökt ge en klarhet i hur detta ska tolkas. Det framförs således att föreskrifter är bindande regler medan allmänna råd om hur en författning kan eller bör appliceras i olika avseenden är generella rekommendationer.44 Allmänna råd ses dock som regler, som ska gagna en enhetlig tillämpning av en särskild författning och som råd som ska främja utvecklingen att gå i en viss riktning av praxis. Då allmänna råd ska skiljas åt från föreskrifter används ordet ”bör” istället för ”ska”. Detta innebär dock inte att de allmänna råden saknar betydelse. Då ”god redovisningssed” ska följas bör allmänna råd beaktas vilket innebär att dessa råd indirekt är bindande på grund av att alla företag ska redovisa enligt ”god

36 Finansinspektionen, (2005), Tillämpning av lagbegränsad IFRS i finansiella företags års- och koncernredovisning för räkenskapsåret 2006 37 Finansinspektionen, (2004), Nya årsredovisningsföreskrifter för finansiella företag som tillämpar lagbegränsad IFRS 38 Ibid. 39 Finansinspektionen, (2005), Tillämpning av lagbegränsad IFRS i finansiella företags års- och koncernredovisning för räkenskapsåret 2006 40 FFFS 2005:34 Bilaga 5 41 Finansinspektionen, (2005), Tillämpning av lagbegränsad IFRS i finansiella företags års- och koncernredovisning för räkenskapsåret 2006 42 Telefonintervju med Greta Wennerberg på Finansinspektionen 2006-04-03 43 Finansinspektionen, (2004), Nya årsredovisningsföreskrifter för finansiella företag som tillämpar lagbegränsad IFRS 44 Ibid.


18

redovisningssed”. Det kan även påpekas att regeringsrätten ofta godtar Finansinspektionens allmänna råd i redovisningsfrågor.45 För att få en klar uppfattning om den problemformulering vi ställt krävs en genomgripande förklaring av främst IFRS 4 men också vissa delar av IAS 39, framförallt de delar som behandlar kategorisering och klassificering av finansiella instrument.

3.1.1 IFRS 4 IASC och senare IASB har sedan 1997 arbetat med att upprätta en standard för försäkringskontrakt i syfte att harmonisera de skilda tillvägagångssätten i redovisningen inom försäkringsbranschen.46 Innehållet i projektet för den tänkta standarden skapade starkt motstånd. De utarbetade förslagen ansågs av redovisningsexperter, som fick komma till tals under utvecklingsarbetet, vara allt för komplexa att implementera på så kort tid som till det obligatoriska införandet 1 januari, 2005. Detta medförde att projektet delades in i två faser, fas 1 och fas 2, vilket möjliggjorde att delar av projektet (fas1) kunde implementeras i de noterade företagens redovisning vid införandet av IAS-förordningen år 2005.47 Uppdelningen i faser berodde således på att IASB ville undvika en fördröjning av utvecklingen i redovisningen av försäkringsavtal.48 IFRS 4 – Försäkringavtal, som är fas 1 av IASBs projekt om reglering av försäkringskontrakt, utfärdades den 31 Mars 2004. Förändringarna som följde i IFRS 4 ansågs milda jämfört med vad som planeras i fas 2. Företagen har nämligen ett visst utrymme att själva bestämma hur visar delar av redovisningen ska utformas, exempelvis får företagen välja om vissa delar av befintlig redovisningspraxis av försäkringskontrakt ska tillämpas även i fortsättningen, eller om diskontering till verkligt värde ska användas för att få en viss matchning av skulder och tillgångar.49 Om försäkringsgivaren ska byta redovisningsprinciper så att de överensstämmer med IFRS 4 måste det påvisas att de finansiella rapporterna blir mer relevanta för användarna då dessa ska fatta ekonomiska beslut, samtidigt som samma grad av tillförlitlighet erhålls. Byte av redovisningsprinciper kan också motiveras då de finansiella rapporterna får högre tillförlitlighet och bibehåller samma relevans.50

45 Finansinspektionen, (2004), Nya årsredovisningsföreskrifter för finansiella företag som tillämpar lagbegränsad IFRS 46 KPMG (2004) Insurance accounting under IFRS 47 KPMG (2004) IASB IFRS 4 and IAS 39 - Insurance and Investment Contracts 48 IFRS 4 FAQ pt. 2 49 PWC 50 IFRS 4 pt. 22


19

Figur 2. Krav vid byte av redovisningsprinciper Källa: KPMG International, 2004 IFRS 4 reglerar enbart redovisningen av försäkringskontrakt och inte redovisning i allmänhet för försäkringsbolag.51 Den gäller följaktligen inte för andra tillgångar och skulder som försäkringsgivaren har, såsom finansiella tillgångar och skulder som istället behandlas under IAS 39 – Finansiella tillgångar: Redovisning och Värdering. Meningen med IFRS 4 är bland annat att den ska ”lysa upp försäkringsredovisningen” då användare av försäkringsföretagens externa rapporter anser dessa vara en ”ogenomtränglig svart box”.52 För att uppnå detta syfte ställer standarden exempelvis specifika upplysningskrav vid redovisning av försäkringskontrakt. De krav som ställs i IFRS 4 har ändrats för att överensstämma med den nya standarden IFRS 7 – Finansiella instrument: Upplysningar, som publicerades i september 2005. Denna standard ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2007. Nya IFRS 4, som antogs av EU-kommissionen i januari 2006, inkluderar bland annat upplysningar som ska hjälpa användaren av försäkringsföretagens finansiella rapporter att bedöma karaktär och omfattning av de risker som härrör från försäkringskontrakt.53 Vidare ska också upplysningar förekomma om principerna och metoderna för att hantera risker och även upplysningar om känsligheten för försäkringsrisk.54 IFRS 4 ska följaktligen medföra att försäkringsredovisningen blir mer genomsynlig och jämförbarheten mellan liknande företag ska öka. IFRS 4 innehåller även krav på att försäkringsgivaren skall pröva ifall värdena på de redovisade försäkringsskulderna är adekvata. Detta görs genom en uppskattning av framtida kassaflöden som härstammar från försäkringsavtalen. Om det visar sig att uppskattningen och det redovisade värdet inte överensstämmer ska det redovisade värdet direkt korrigeras och skillnaden ska föras direkt till resultaträkningen.55

51 Ibid. pt. 3 52 IFRS 4 FAQ pt. 3 53 IFRS 4 pt. 38 54 Ibid. pt. 39 55 IFRS 4 pt. 15

Tillförlitlighet

Relevans

Tillförlitlig och relevant

√Tillförlitlig

men mindre relevant

X

Relevant men mindre

tillförlitlig

X Varken

tillförlitlig eller relevant

X


20

IFRS 4 är inte utarbetat för att verka som en varaktig standard, utan anses vara ett steg i projektet för att underlätta för företagen att implementera fas 2.56 För att framställa Fas 2 har IASB tillsatt en grupp med representanter från försäkringsbranschen som ska bistå med dess kunskap.57 Projektet drivs vidare tillsammans med Financial Accounting Standard Board, FASB, den amerikanska motsvarigheten till IASB, således för att gör det möjligt att utveckla en global försäkringsstandard som är harmoniserad.58 Fas 2 ska ge upphov till en mer omfattande standard som ska möta behoven från alla intressenter.59 Det finns ingen bestämd tidpunkt då denna fas skall vara färdigställd men IASB räknar med att presentera en diskussionsrapport senare i år där inblandade får en chans yttra sig i projektet. En komplett standard beräknas att tidigast stå klar till 2008 med en tillämpning tidigast 2010.60

3.2 Definition av försäkringsavtal Svenskt regelverk har tidigare inte innehållit någon regel om hur klassificeringen av försäkringskontrakt skall ske. Innan IAS-förordningen antogs av EU, tillämpades i Sverige, principer som innebar att alla försäkringskontrakt redovisades på samma sätt. Vid klassificeringen togs även hänsyn till den juridiska formen som företaget hade till skillnad mot IFRS som inte tar hänsyn till företagsformen. 61 I och med att IASB utarbetade IFRS 4, innehållande en definition som möjliggjorde bättre bedömning av huruvida ett försäkringskontrakt utgjorde ett försäkringsavtal eller ej, utgick den indirekta definitionen som tidigare fanns i IAS 32. Syftet med definitionen i IFRS 4 är att skapa en gemensam definition på grund av att de rådande lokala definitionerna har varierat från land till land och skapat förvirring i vilken standard som ska följas vid redovisning av specifika kontrakt.62 IASB vill således minska den osäkerhet som den tidigare definitionen skapat. Vidare ska definitionen hjälpa till att minska möjligheten att ändringar som krävs vid tillämpningen av IFRS 4 inte ska vara förgäves när den andra fasen slutförs.63 Definitionen av försäkringsavtal lyder enligt IASB: ”Ett avtal enligt vilket den ena avtalsparten (försäkringsgivaren) accepterar betydande försäkringsrisk från en annan avtalspart (försäkringstagaren) genom att acceptera att kompensera försäkringstagaren

om en specificerad osäker framtida händelse negativ påverkar försäkringstagaren.”64 För att förtydliga definitionen kan det vara av betydelse att utveckla vissa av begreppen. En försäkringsgivare är den parten i ett försäkringsavtal som har en skyldighet att kompensera en försäkringstagare om en försäkrad händelse infaller.65 En försäkrad händelse är således en oviss händelse i framtiden som frambringar en försäkringsrisk och som täcks av ett försäkringsavtal.66 Slutligen kan det konstateras att försäkringstagaren är den part i avtalet som har rätt till kompensation om den försäkrade händelsen inträffar.67 56 KPMG (2004) IASB IFRS 4 and IAS 39 - Insurance and Investment Contracts 57 PWC Making sense of IFRS Analysts’ perspectives on insurance reporting 58 PWC, (2006), Standing up to scrutiny: Analysts’perspectives on insurance reporting 59 EFRAG (2004) Re: Adoption of IFRS 4 Insurance Contracts 60 PWC, (2006), Standing up to scrutiny: Analysts’perspectives on insurance reporting 61 Finansinspektionen, (2006), Företagens tillämpning av internationella redovisningsregler 62 IFRS 4 FAQ pt. 44 63 Ibid. 64 IFRS 4 bilaga A 65 IFRS 4 bilaga A 66 Ibid. 67 Ibid.


21

Definitionen av försäkringskontrakt utgår från substans i kontraktet snarare än legal form, vilket innebär att ingen hänsyn tas till kontraktets juridiska definition utan istället vad innebörden i kontraktet är.68 Detta är i enlighet med IASB´s framework som uttrycker att finansiella rapporter skall avspegla ekonomiskt substans istället för juridisk form.69 När en bedömning ska göras huruvida ett kontrakt är ett försäkringsavtal ska i enlighet med definitionen två kriterier vara uppfyllda. Det ena är att kontraktet ska innehålla en försäkringsrisk och det andra är att denna försäkringsrisk skall vara betydande.70 IASB har förtydligat definitionen av en betydande försäkringsrisk för att underlätta för försäkringsgivarna vid klassificering av mer komplexa försäkringskontrakt. Detta beskrivs nedan genom att illustrera en figur med medföljande förklaringar som ska klarlägga definitionen ytterligare.

68 KPMG (2004) Insurance accounting under IFRS 69 IASBs Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter 70 IFRS 4 bilaga B pt. 22


22

Vid jakande svar på följande påståenden om ett kontrakt, skall detta enligt IFRS 4 regleras som ett försäkringsavtal:

Figur 3. Definition av försäkringskontrakt Källa: PWC, (2005), The implications of IFRS for general insurers 1. För att ett försäkringskontrakt ska klassificeras under IFRS 4 måste kontraktet bygga på en oviss framtida händelse. Denna ovissa händelse vid tecknandet av kontraktet kan antingen vara huruvida en försäkrad händelse kommer att inträffa, när den i så fall kommer att ske eller hur mycket försäkringsgivaren kommer att bli tvungen att betala ut.71 Osäkerheten kring inträffandet av den ovissa händelsen kan skifta. Vissa händelser kan inträffa under den försäkrade perioden men upptäckten sker inte förrän efter utgången av den försäkrade tidsperioden. I andra fall kan det vara så att skadan upptäcks under avtalets löptid men skadan skedde redan innan kontraktet utfärdades.72 Ovissheten kring tidpunkten för en händelse kan också variera. I livförsäkringar är det uppenbart att händelsen ska inträffa inom avtalets löptid men tidpunkten för händelsen är osäker. I andra försäkringar vet försäkringsgivaren varken om eller när händelsen ska inträffa. Effektens omfattning av händelsen kan givetvis också skilja sig. Somliga försäkringsavtal täcker exempelvis händelser som redan inträffat men där de ekonomiska konsekvenserna är okända.73 2. Vidare ska försäkringstagaren påverkas negativt av den ovissa händelsen för att risken ska utgöra en försäkringsrisk. Definitionen sätter heller inte en gräns för försäkringsgivarens utbetalningar till det belopp som svarar mot den negativa händelsens finansiella konsekvenser.74

71 IFRS 4 bilaga B pt. 2 72 KPMG (2004) Insurance accounting under IFRS 73 Ibid. 74 IFRS 4 bilaga B pt. 13

Bygger kassaflödet från försäkringskontraktet på en oviss framtida händelse?

Orsakar den försäkrade risken försäkringsgivaren att betala avsevärda ersättningar i något scenario med kommersiell innebörd?

Påverkas försäkringstagaren ogynnsamt av den ovissa framtida händelsen?

Är det en befintlig risk, dvs. risken är inte skapad av försäkringskontraktet själv?

Har förlusthändelsen någon kommersiell innebörd i samband med kontraktet?

Försäkringskontrakt som regleras av IFRS 4


23

Detta innebär att försäkringsgivaren kan tänkas behöva ge sådan ersättning att försäkringstagaren har möjlighet att ersätta en gammal tillgång som skadats med en ny. 3. Som definitionen lyder ska risken överföras från försäkringstagaren till försäkringsgivaren för att kontraktet ska innehålla försäkringsrisk och regleras under IFRS 4. Denna risk ska även ha existerat innan kontraktet tecknades, den ska således inte framkallas genom kontraktet.75 Dessutom måste försäkringstagare, om denne utgör ett företag, vara ett företag som är skiljt från utfärdaren för att försäkringsgivaren ska kunna acceptera en betydande försäkringsrisk.76 Det föreligger även ingen överförd försäkringsrisk och likväl inget försäkringsavtal, då det finns en risk för förfall av avtalet eller risk för att försäkringstagaren ska säga upp avtalet tidigare eller senare än vad försäkringsgivaren hade räknat med vid prissättningen av avtalet.77 Förlusten som försäkringsgivaren gör genom uteblivna framtida intäkter är ingen förlust där risken har överförts. 4. Kontraktet bedöms innehålla betydande försäkringsrisk och klassificeras som ett försäkringsavtal då den ovissa händelsen har en tillräcklig sannolikhet att inträffa. För att ha tillräcklig sannolikhet att inträffa skall det bland annat föreligga ett kommersiellt scenario i samband med den negativa förlusthändelsen.78 Med ett scenario som har någon kommersiell innebörd avses det att transaktionen kommer att medföra en påtaglig ekonomisk effekt hos försäkringsgivaren. Försäkringstagaren anser alltså att händelsen utgör ett hot mot sin ekonomiska ställning och är beredd att betala för att täcka eventuella förluster. 5. Kontraktet ska leda till att försäkringsgivaren binder sig att betala betydande ekonomiska ersättningar om en försäkrad händelse inträffar för att det ska föreligga en betydande risk. För att urskilja om ett belopp är av betydande storlek måste företaget i praktiken göra en jämförelse mellan kassaflöden från situationer då den försäkrade händelsen infaller med andra situationer.79 Det kan således i vissa fall ändå innebära att försäkringsrisken är betydande även då det är en minimal sannolikhet för betydande förluster för en hel grupp med avtal. Detta härstammar från att försäkringsgivaren ska bedöma försäkringsriskens grad av betydelse för varje enskilt kontrakt utan att ta hänsyn till riskexponeringen i hela kontraktsportföljen. Den individuella riskbedömningen medför vidare att det blir enklare att klassificera ett kontrakt som ett försäkringsavtal. 80 Passerar ett försäkringskontrakt genom de fem stegen ovan anses det inneha betydande försäkringsrisk och ska klassificeras som ett försäkringsavtal. Om definitionen tillämpas på ett korrekt sätt täcks stora delar in i IFRS 4 av de försäkringskontrakt som berör motor, resor, sjukdom, livförsäkring, egendom, ansvarsskador och återförsäkring.81 I de fall då inte någon betydande försäkringsrisk överförs vid tecknande av försäkringsavtalet så klassificeras dessa avtal som finansiella instrument, exempelvis vissa spar- och pensionsprodukter.82 Dessa så kallade investeringskontakt täcks således av IAS 39, som också tillämpas för avtal då finansiella risker överförs vid tecknandet av avtalet.83 En finansiell risk definieras som en eventuell framtida förändring i en eller flera av exempelvis ränta, pris på 75 Ibid. pt. 12 76 Ibid. pt. 17 77 Ibid. pt. 15 78 Ibid. pt. 23 79 PWC, (2004), Försäkringsrapporteringens framtid – som vi ser den idag 80 IFRS 4 bilaga B pt. 25 81 PWC, (2004), Försäkringsrapporteringens framtid – som vi ser den idag 82 IFRS 4 bilaga B pt. 8 83 PWC, (2005), The implications of IFRS for general insurers


24

finansiellt instrument, råvarupris, valutakurs eller pris- eller ränteindex.84 När det gäller icke-finansiella variabler, som ovannämnda variabler utgör, får dessa inte vara specifika för någon av avtalsparterna för att en finansiell risk ska föreligga. Exempel på variabler som är specifika för ena parten kan tänkas ett index för jordbävningsförluster i ett visst område.85

3.3 IAS 39 IASBs föregångare IASC gav år 1995 ut IAS 32 och den innehåller krav på upplysningar om verkligt värde av finansiella instrument.86 Det var endast upplysningar som krävdes vid denna tidpunkt för att möjliggöra en gradvis förändring till målet att införa värdering till verkligt värde av finansiella instrument i balansräkningen. Fyra år senare gav IASC ut IAS 39 – Finansiella Instrument: Redovisning och värdering, som ställer krav på företag att redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde.87 Ett grundläggande syfte för standarden är att skapa en enklare situation för användarna av redovisningen vid bedömningar av företagets ekonomiska situation. Innan standarden framställts hade användarna av redovisningen nämligen svårt att uppfatta vad som händer i företaget då historiska värden användes i redovisningen samtidigt som företagets finansiella strategier grundades på verkliga värden.88 IAS 39 delar vidare in de finansiella instrumenten i olika kategorier. I standarden finns definierat fyra olika kategorier av finansiella instrument. Nedan visas en tabell som sammanfattar kategorierna, dess värderingsmetod och hur orealiserade vinster respektive förluster hanteras.

Tabell 1. Kategorisering och värdering av finansiella instrument Källa: Marton, Jan. IAS 39 - Finansiella Instrument: Redovisning och värdering I kategorin Tillgångar och skulder till verkligt värde som tas via resultaträkningen placeras instrument, t.ex. aktier och värdepapper, som är tänkta att säljas eller återköpas på kort sikt i syfte att generera vinst. I den andra kategorin Investeringar som hålles till förfall placeras bara instrument som företaget har förmåga och avsikt att hålla kvar till dess förfall, t.ex. räntebärande papper. Denna kategori är

84 IFRS 4 bilaga A 85 IFRS 4 bilaga B pt. 9 86 www.iasplus.com 87 Marton, J, (2006) IAS 32/39 Redovisning av finansiella instrument 88 Ibid.

Värdering i balansräkningenKategori Vinster/Förluster

Tillgångar och skulder till verkligt värde som tas via resultaträkningen

Investeringar som hålles till förfall

Kundfordringar och lånefordringar

Finansiella tillgångar som kan säljas

Verkligt värde

Verkligt värde

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde

Orealiserade vinster och förluster redovisas direkt i EK och överförs till RR när de realiseras

Realiserade vinster och förluster redovisas i RR

Realiserade vinster och förluster redovisas i RR

Via resultaträkning


25

strikt limiterad, exempelvis måste företaget omklassificera alla finansiella tillgångar inom kategorin till Finansiella tillgångar som kan säljas om företaget säljer någon tillgång innan denna förfaller. Vidare får kategorin Investeringar som hålles tillförfall inte nyttjas under det rådande året och de nästkommande två åren om en försäljning har ägt rum.89 Den tredje kategorin Kundfordringar och leverantörsskulder innehåller poster där betalningar är fastställda eller fastställbara. Posterna är heller inte noterade på en aktiv marknad. Exempel på poster som hamnar under denna kategori är de fordringar och skulder som företaget genererar i den löpande verksamheten. I den sista kategorin, Finansiella tillgångar som kan säljas, hamnar de finansiella instrument som inte passar in i någon annan kategori. Detta är sålunda en residualkategori där de finansiella tillgångarna som inte klassificeras inom de tre övriga kategorier hamnar.90 De två typerna av värdering som används i de olika kategorierna för finansiella instrument är upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde. Det upplupna anskaffningsvärdet är den traditionella värderingsmetoden där värderingen av det finansiella instrumentet sker till värdet som förelåg vid anskaffningstillfället minus ackumulerade avskrivningar eller amorteringar. Värdering till verkligt värde innebär att värdet på de finansiella instrumenten i företagets balansräkning är ett aktuellt värde och inte som i tidigare fall ett historiskt värde. Om finansiella instrumentet värderas till verkligt värde kommer antingen eget kapital eller resultaträkningen att bli mer volatila i takt med marknadens fluktuationer. Det bästa uttrycket, enligt IASB, för verkligt värde är noterade priser på en aktiv marknad.91 Definitionen på en aktiv markand är således en marknad med stor försäljningsvolym och där försäljningen sker mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen genomförs.92 Om en aktiv marknad inte finns för det specifika instrumentet skall värderingen ske till aktuella priser på en aktiv marknad för liknande tillgångar. Om detta inte är möjligt skall vedertagna värderingsmodeller brukas där hänsyn tas till marknadsinformation i så hög grad som möjligt och företagsspecifik information i så låg grad som möjligt. 93 Figur 4 nedan ska illustrera de ungefärliga proportionerna av de olika metoderna för att få fram ett verkligt värde. Som synes är det flera poster i balansräkningen som kommer att värderas enligt nivå tre. Detta innebär alltså att värderingen inte sker genom observation av marknaden utan istället uppskattas värdet med teoretiska värderingsmodellers hjälp. Effekten av detta kan tänkas vara att värdet är högst subjektivt och att små förändringar i modellerna kan leda till stora skillnader i värdet.94

89 IAS 39 pt. 9 90 Ibid. 91 IAS 39 pt. 48 A 92 Ibid. 93 Ibid. 94 Ernst & Young, (2005), IFRS för styrelseledamöter.


26

Figur 4. Värderingsstege för verkligt värde. Källa: Ernst & Young, (2005), IFRS för styrelseledamöter. Om vi återgår till Tabell 1 kan det utläsas att varken balans- eller resultaträkning påverkas av fluktuationer i marknadsvärdet av den finansiella tillgången då ett instrument klassificeras i en kategori där värdering sker till upplupet anskaffningsvärde. Det är istället när vinsten eller förlusten realiseras som resultaträkningen påverkas. Om de finansiella instrumenten värderas till verkligt värde avspeglas det orealiserade resultatet på två skilda sätt beroende på kategoriseringen av det finansiella instrumentet. Om det klassificeras som en tillgång eller skuld till verkligt värde som tas via resultaträkningen ska, som namnet på kategorin anger, orealiserade vinster eller förluster gå via resultaträkningen. Är instrumentet av de slag att det kan säljas ska de orealiserade vinsterna eller förlusterna gå direkt till eget kapital för att när de blivit realiserade överföras till resultaträkningen. Ovanstående förklaring av värderingsmodeller och placering av vinster respektive förluster kan skapa en viss förvirring för intressenterna av företagens redovisning. Det är exempelvis viktigt att ha kännedom om det verkliga värdet har uppkommit på objektiva eller subjektiva grunder.95 Betydelsefullt är också vetskapen om förändringarna i resultaträkningen härstammar från orealiserade eller realiserade vinster respektive förluster och om dessa grundas på ett observerat verkligt värde eller ett uppskattat verkligt värde.96 IAS-förordningen inkluderar dock regler om att omfattande upplysningar ska uppges i de finansiella rapporterna angående vilka antagande som har gjort vid exempelvis värdering. IASB har emellertid inte fastställt fullt ut hur de finansiella rapporterna som inkluderar verkligt värde ska se ut, vilket innebär att det alltjämt inte finns några specifika krav på var i resultaträkningen en värdeförändring ska redovisas. Det finns heller inga krav på att skilja på orealiserade och realiserade vinster respektive förluster i eget kapital. Det är viktigt att som läsare av de finansiella rapporterna ta dessa besvärliga bitar i beaktande.

95 Ernst & Young, (2005), IFRS för styrelseledamöter. 96 Ibid.

Om sådan information finns

Om den inte finns, använd marknadsvärden för liknande tillgångar och skulder

Om marknadsvärden inte finns, använd annan

värderingsteknik

Använd marknadsvärden för identiska tillgångar/skulder på en aktiv marknad Nivå 2

Nivå 3

Nivå 1


27

3.4 Fördelning av placeringstillgångar Försäkringsrörelselagen (FRL), som ges ut av Finansinspektionen, reglerar hur en försäkringsrörelse ska bedrivas. När försäkringsföretag placerar sina tillgångar för att matcha de försäkringstekniska avsättningarna regleras fördelningen av de totala tillgångarna för att säkerställa att försäkringsföretaget ska kunna fullgöra sina åtaganden. Ett försäkringsbolag måste vid varje tidpunkt ha placeringstillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna. Det som beaktas av denna lagen i vår studie är hur placeringstillgångarna, som ska täcka de försäkringstekniska avsättningarna, ska redovisas.97 Fördelningen regleras med en maximal andel av varje typ av tillgång som får användas vid täckning.98 Av de försäkringstekniska avsättningarna får maximalt:

25 % vara täckta av aktier och andelar 25 % vara täckta av fastigheter 75 % vara täckta av obligationer utgivna av banker o liknande institut

3.5 Mismatch

3.5.1 Begreppsförklaring Innan IFRS 4 var publicerad hade inte redovisningen inom försäkringsbranschen märkt av problemet med mismatch. Detta berodde främst på att företagen inte var vana vid att justera värdet av vare sig tillgångar eller skulder för skiftningar i marknadspriset.99 En annan bidragande faktor som gjorde att företag inte uppmärksammat problemet var att vinster och förluster tidigare inte har redovisats förrän de har varit realiserade.100 Försäkringsbranschen, användare av de finansiella rapporterna, revisorer och European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) var bekymrade när IFRS 4 framställdes att den inte behandlade problemet med mismatching.101 En rad olika lösningar har diskuterats med IASB men ingen av dessa har blivit allmänt accepterade.102 En mismatch kan uppstå på grund av två olika anledningar. Dels kan det vara resultatet av att företag använder sig av olika värderingsmetoder på tillgångar och skulder och dels kan det bero på ekonomiska händelser eller beslut av ledningen.103 Dessa båda scenarion brukas benämnas redovisnings mismatch respektive ekonomisk mismatch. Företag har alltid nyttjat skilda modeller för värdering av tillgångar och skulder vid upprättandet av de finansiella rapporterna. Historisk kostnad, verkligt värde och historisk kostnad justerat för avskrivning är exempel på den blandning av värderingsmetoder som används. När två poster i balansräkningens båda sidor påverkas av samma ekonomiska händelser men som är värderade enligt skilda metoder, uppstår en redovisningsmismatch.104 Detta kan medföra att antingen resultaträkningen, eget kapital eller båda blir mer volatila beroende på hur placeringstillgångarna klassificeras under IAS 39.

97 FRL, 9§ 98 FRL, 10b§ 99 EFRAG (2004) Re: Adoption of IFRS 4 Insurance Contracts 100 Ibid. 101 Ibid. 102 Ibid. 103 The IASB responds to the ‘mismatch’ issue IASB member James J Leisenring and the IASB’s Director of Research, Wayne Upton, report on the debate. 104 Ibid.


28

Enligt IFRS 4 har försäkringsgivaren tillåtelse att tillämpa befintlig praxis vid värdering av försäkringsskulder.105 Denna praxis innebär bland annat att försäkringsgivaren inte diskonterar försäkringsskulden vid värderingen. Skulden värderas således genom uppskattning av förväntade utgående kassaflöden från försäkringskontraktet. Samtidigt är det troligt att den finansiella tillgång som försäkringsskulden matchas mot redovisas till verkligt värde och det skapas en redovisningsmismatch. En ekonomisk mismatch kan uppstå då tillgången och skulden inte reagerar likartat på samma ekonomiska händelse.106 Exempelvis om en försäkringsgivare har finansiella tillgångar med en viss genomsnittlig löptid och försäkringsskulder med en annan genomsnittlig löptid, uppstår en ekonomisk mismatch då de finansiella tillgångarna ger upphov till vinst eller förlust. En ekonomisk mismatch kan således även bero på fattade beslut. Beroende på hur den finansiella tillgången klassificeras inom ramen för IAS 39, kan resultatet eller det egna kapitalet påverkas. Exempelvis om tillgången klassificeras i kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas påverkar de orealiserade vinsterna och förlusterna inte resultatet utan dessa placeras istället i en separat post på passivsidan i balansräkningen. Om försäkringsskulden samtidigt värderas till ett historiskt värde innebär detta att endast det egna kapitalet ändras med värdeförändringen i tillgången vilket kan leda till att det egna kapitalet blir mer volatilt.

3.5.2 IASB:s försök till eliminering av mismatch IASB och representanter för försäkringsbranschen utforskade ett flertal mer eller mindre omfattande lösningar till mismatchproblemet. Dessa lösningar var dock begränsade så att försäkringsföretagens existerande system skulle klara av dem till införandet av IAS-förordningen år 2005. IASB ville undvika att företagen skulle genomföra större förändringar i systemen som kanske inte kommer att vara användbara efter slutförandet av Fas 2.107 Samtidigt som IASB ville underlätta för försäkringsföretagen ville rådet inte skapa lösningar som gick rakt emot de grundläggande principerna i IAS 39, att värdera finansiella instrument till verkligt värde. Detta hade då medfört att försäkringsgivarens balansräkning innehållit mindre relevant information. IASB har beaktat både tillgångsbaserade och skuldbaserade alternativ när problemet om mismatch har diskuterats. Detta innebär en förändring eller åtgärd av värderingen av tillgången respektive skulden i balansräkningen för att minska eller eliminera mismatchen. Ett tillgångsbaserat förslag som har lagts fram är att tillåta en bredare användning av kostnadsbaserad värdering av alla eller vissa finansiella tillgångar som är relaterade till försäkringsavtalen.108 De negativa sidorna som IASB framhävde med detta alternativ var bland annat att värdering till historisk kostnad är mindre relevant än ett verkligt värde och att företagens finansiella rapporter skulle inte redovisa den ekonomiska mismatchen som uppkom vid värdering till historisk kostnad.109 Vidare har IASB beaktat skuldbaserade förslag som bland annat innebar att standarden skulle tillåta eller begära att försäkringsgivaren omvärderar dess försäkringsskulder så att de återspeglar aktuella marknadsräntor. Samma förslag och med en ny kategori för skulder som skulle motsvara den för tillgångar som kan säljas, har ytterligare diskuterats men då att företagen ska redovisa orealiserade vinster och förluster direkt till eget kapital istället för till 105 IFRS 4 pt. 25 106 IFRS 4 FAQ pt. 7 107 The IASB responds to the ‘mismatch’ issue IASB member James J Leisenring and the IASB’s Director of Research, Wayne Upton, report on the debate. 108 IFRS 4 FAQ pt. 10 109 IFRS 4 FAQ pt. 25


29

resultaträkningen.110 De negativa aspekter med dessa förslag var bland annat att försäkringsföretag möjligen hade varit tvungna att utveckla nya redovisningssystem som kanske inte är behövliga när Fas 2 framställs.111 Vidare skulle den nya kategorin skapa komplikationer vid klassificeringen då det skulle vara svårt att skilja på vilken som utgör residualkategorin.112 IASB har inte antagit någon mer omfattande lösning på problemet med mismatching men de har däremot antagit ett flertal förslag, däribland ett som vi just nämnt, på hur försäkringsgivare kan agera i redovisningen för att minska problemet. IASB har därför bland annat:

♦ Tydliggjort tillämpningen av reglerna runt kategorin finansiella tillgångar som hålles till förfall. 113 IASB hade lagt märke till att vissa företag hade misstolkat på vilket sätt denna kategori skulle användas.

♦ Tillåtit försäkringsgivare att använda den aktuella marknadsräntan vid värdering av utvalda

försäkringsskulder.114 De orealiserade vinsterna eller förlusterna som kan tänkas uppstå ska redovisas till resultaträkningen. Att redovisa endast utvalda försäkringsskulder enligt denna metod går emot IAS 8 – ”Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel”, som kräver en konsekvent användning av valda redovisningsprinciper på liknande försäkringsskulder. IASB ansåg att den relevans och reliabilitet som följer denna möjlighet, ska utjämna de negativa aspekterna som kan uppkomma när det tillåts att använda principerna inkonsekvent. Har försäkringsgivaren en gång valt att värdera utvalda skulder med en aktuell räntesats ska denna metod fortsättningsvis också användas till dess att skulderna har avvecklats.115

♦ Tillåtit skuggredovisning. Redovisningsmodeller av tillgångar har i somliga fall direkt påverkan på värderingen av företagets försäkringsskulder genom realiserade vinster eller förluster.116 Genom skuggredovisning har försäkringsgivaren en möjlighet att påverka så att en erkänd men orealiserad vinst eller förlust på en tillgång får samma inverkan på värderingen av försäkringsskulden som en realiserad vinst eller förlust skulle ha haft.117 Då en orealiserad vinst eller förlust av en tillgång medför utnyttjande av skuggredovisning, ska justeringen av försäkringsskulden redovisas på samma sätt som det orealiserade resultatet.118 Exempelvis vid en orealiserad vinst eller förlust på en tillgång som kan säljas där det orealiserade resultatet går direkt till eget kapital, sker också justeringen av försäkringsskulden i eget kapital.

110 Ibid. pt. 10 111 Ibid. pt. 31 112 Ibid. 113 The IASB responds to the ‘mismatch’ issue 114 IFRS 4 pt. 24 115 Ibid. 116 IFRS 4 FAQ pt. 41 117 Ibid. 118 IFRS 4 FAQ pt. 41


30

4. Empiri

I detta kapitel ges en kort presentation av Länsförsäkringar samt respondenter för företaget som medverkat i studien. Vi har valt att presentera empirin uppdelat på problemområden. De svar som respondenterna gav har

sedan lagts ihop för att kopplas samman med de presenterade problemområdena.

4.1 Företagspresentation av Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän119 Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän (som även i fortsättningen kommer att benämnas Länsförsäkringar, andra bolag kommer att benämnas med sitt fullständiga namn) grundades år 1845 och har 290 anställda. Länsförsäkringar ingår, som ett av 24 lokala, självständiga och kundägda länsbolag, i Länsförsäkringsgruppen som är en frivillig samverkan med drygt 5000 medarbetare och 3,1 miljoner kunder. Tillsammans äger samtliga länsbolag Länsförsäkringar AB för att möjliggöra en gemensam service och en strategisk utvecklingsverksamhet. Vidare är Länsförsäkringar AB:s uppgift att skapa goda förutsättningar för respektive länsbolag på den marknad där de bedriver sin verksamhet. Länsförsäkringar Ab:s huvudkontor är beläget i Stockholm. Att Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän ägs av sina kunder och att företaget i sin tur äger sex procent av aktiekapitalet i Länsförsäkringar AB, medför vidare att kunderna blir delägare i Länsförsäkringar AB och dess dotterföretag. Dotterföretagen består bland annat av Agria, Länsförsäkringar Liv och Länsförsäkringar Bank. Utöver den del av verksamheten som Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän har egen licens för att bedriva, förmedlas djur- och grödaförsäkringar, liv- och pensionsförsäkringar samt banktjänster och fondsparande till ovannämnda dotterbolag. Det är således Länsförsäkringar som har kundkontakterna och som svarar för försäljningen av samtliga försäkrings- och banktjänster samt den kundservice som kunderna erbjuds.

119 Länsförsäkringar Göteborg och Bohusläns årsredovisning 2005

24 Länsförsäkringsbolag

Länsförsäkringar AB (LFAB)

Agria Liv Bank


31

4.2 Presentation av företagsrepresentanter De respondenter som vi har haft kontakt med under uppsatsen på Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän är:

Jenny Bengtsson, redovisningsansvarig. Jenny är utbildad redovisningsekonom och har arbetat som redovisningsansvarig på företaget sedan 1999. Några av hennes arbetsuppgifter är koncernredovisning, budget och bokslut. Dessutom Jenny ingår även i ”pilotgruppen”, som arbetar med frågor angående införandet av IFRS i deras årsredovisning.

Patrik Ryssnäs, controller för Privat och Lantbruk. Patrik är utbildad civilekonom, har

arbetat på Länsförsäkringar sedan 1997 och varit controller på företaget sedan 2001. Några av hans huvudsakliga uppgifter handlar om budgetering och resultatuppföljning för affärsområdet privat och lantbruk och skaderapportering alltså varje månad redovisa inträffade skador och bedömning av vilka ytterligare skadereserver företaget behöver ta med som kostnad.

Lotta Andersson, ekonomichef. Lotta är utbildad ekonom och har arbetat på företaget

sedan 1998. Hon har varit ekonomichef sedan 2001. Lotta sitter även med i Länsförsäkringars ledningsgrupp.


32

4.3 Länsförsäkringar och IFRS Redovisningsansvarige Jenny Bengtsson och ekonomichefen Lotta Andersson upplever införandet av IFRS i företagets redovisning som ett väldigt spännande och intressant projekt som även bidrar till att Länsförsäkringar följer med i utvecklingen inom redovisning. Under hösten 2005 tog Länsförsäkringar AB i Stockholm initiativet att starta en så kallad pilotgrupp med representanter från fem länsbolag. Anledning till bildandet av pilotgruppen var de nya kraven på redovisning som Finansinspektionen ställer på försäkringsföretag. Denna grupp har som uppgift att diskutera frågor och dess lösningar kring införandet av IFRS i de 24 länsbolagen. Målet är att skapa en samordning mellan de olika länsbolagen och ta fram en mall på hur respektive länsbolags årsredovisning ska utformas. Denna mall är tänkt att appliceras på samtliga länsbolag då dessa bedriver liknande verksamheter och ställs inför samma problemområden inom redovisningen. Länsförsäkringars revisionsbolag KPMG Bohlins AB har också detaljgranskat ett enskilt länsbolags årsredovisning och kommit med en rapport till Länsförsäkringar kallad ”Quick Scan”. I denna rapport, som vi tyvärr inte fått ta del av på grund av att den är konfidentiell, lade KPMG fram rekommendationer. Innehållet i denna rapport, som har återgetts av Jenny Bengtsson, klargör bland annat för hur redovisningsfrågor angående klassificering av finansiella placeringstillgångar enligt IAS 39 och hur försäkringskontrakt enligt IFRS 4 ska behandlas. En svårighet som nämndes i rapporten var bland annat hur Länsförsäkringar ska värdera de onoterade aktierna de innehar i Länsförsäkringar AB. I nuläget värderas dessa till substansvärde men enligt IAS 39 ska de värderas till vekligt värde. Rapporten belyser även potentiella problemområden som kan uppkomma på specifika poster i de finansiella rapporterna. Pilotgruppen har i dagsläget inte kommit så långt i sitt arbete med att utforma den redovisningsmall som ska ligga till grund för kommande redovisningsändringar. Till största delen har de valt att fokusera på de problemområden som belystes i ”Quick Scan” rapporten. Hållningen som föreligger inom Pilotgruppen är att en omställning till lagbegränsad IFRS, som är den form av IFRS som Länsförsäkringar ska införa, inte kommer att innebära några större förändringar från dagens redovisningsmetoder. Länsförsäkringar ska vid halvårsskiftet 2006 lämna sin delårsrapport, vilket blir den första finansiella rapporten Länsförsäkringar presenterar som ska innehålla jämförelsetal omräknat med IFRS-principer. Tidpunkten närmar sig men ännu har inget konkret tagits fram av Pilotgruppen och deras uppgift är att försöka att underlätta denna omräkning.

4.4 Länsförsäkringars försäkringsavtal Länsförsäkringar är ett sakförsäkringsbolag och utfärdar bland annat trafik-, båt-, hem- och olyckfallsförsäkring. Företaget förmedlar även andra slag av försäkringar exempelvis pensions- och livförsäkringar. I och med att verksamheten, utöver sakförsäkringar, endast förmedlas för andra Länsförsäkringsbolags räkning, ingår Länsförsäkringar inte något försäkringskontrakt då dessa typer av försäkringar utfärdas. Detta innebär att endast den försäkringsverksamhet som bedrivs i Länsförsäkringar behöver tas i beaktning vid den kommande implementeringen av IFRS 4.


33

4.5 Uppdelning av Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar är de avsättningar som har sitt ursprung från försäkringsverksamheten. I Länsförsäkringars balansräkning för bokslutet 2005 utgör försäkringstekniska avsättningar cirka 66 procent av de totala skulderna. Storleken på avsättningarna fastställs genom olika tillvägagångssätt beroende på vilken av nedanstående kategorier avsättningen tillhör. Beloppet ska motsvara det som krävs för att Länsförsäkringar ska ha möjlighet att uppfylla de åtaganden som skäligen kan förväntas uppstå från ingångna försäkringsavtal. För att följa Finansinspektionens föreskrifter delar Länsförsäkringar upp sina avsättningar i två huvudkategorier:

Premieavsättningar Denna post, som enligt Länsförsäkringars årsredovisning 2005 utgör 32 procent av de totala försäkringstekniska avsättningarna, består av den återstående skuld som Länsförsäkringar har till sina försäkringstagare. Denna avsättning är i form av inbetalade men ännu ej utnyttjade premier där försäkringskontraktet löper över två redovisningsperioder. I balansräkningen benämns denna post avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker. Beloppet är enkelt för Länsförsäkringar att fastställa då alla siffror finns registrerade i deras system, alltså behöver inga uppskattningar eller bedömningar göras för att få fram detta belopp.

Avsättningar för oreglerade skador

Avsättning för oreglerade skador utgör 68 procent av de försäkringstekniska avsättningarna. Med oreglerade skador menas de skador som Länsförsäkringar har statistisk kännedom om på något sätt men där ersättning helt eller delvis ej betalats ut. Under den här posten redovisar Länsförsäkringar den uppskattade slutliga kostnaden för att möjliggöra ersättning till alla skador som ägt rum före räkenskapsårets utgång.

Denna kategori delas in i tre underkategorier:

♦ Inträffade och rapporterade skador Denna post inkluderar de försäkringsavsättningar som är registrerade hos Länsförsäkringar som en känd skadeutgift. Det totala ersättningsbeloppet är känt men kan komma att revideras om oförutsedda händelser inträffar. Exempelvis är det svårt att fastställa ett exakt belopp vid bortfall av inkomst för en längre period. Avsättningar görs för varje enskild skada till ett fastställt belopp, en så kallad statistisk reserv som baseras på Länsförsäkringars historiska data i liknande ärenden. Genom tidigare erfarenheter vet Länsförsäkringar vad en skada borde kosta i utbetald ersättning. Till exempel vid en cykelstöld finns det ett fastställt belopp baserat på ett genomsnitt av de utbetalningar som tidigare gjorts vid likartade regleringar. Vid en mindre standardiserad skada, till exempel brandskada, gör handläggaren en individuell bedömning av ersättningsbeloppets storlek.

♦ Inträffade men ej rapporterade skador

I denna post återfinns försäkringsavsättningar för skador som inträffat men ej är inrapporterade. Länsförsäkringar har inte några uppgifter om ersättningsbeloppets storlek och tidpunkten för utbetalning men har genom statistik från tidigare år uppskattat beloppets storlek. I denna kategori utgår Länsförsäkringar inte från


34

enskilda ärenden då avsättningens storlek ska fastställas, istället görs kvalificerade bedömningar baserade på erfarenheter och statistik från tidigare år.

♦ Skadebehandlingsreserv

Denna kategori innefattar en avsättning för att täcka framtida kostnader för skadehantering på redan inträffade skador. Detta innebär att om Länsförsäkringar avvecklar sin verksamhet måste de ta hand om samtliga inträffade men ej avslutade skador under ett antal år framöver.

4.6 Värdering av försäkringstekniska avsättningar De olika typer av försäkringar som Länsförsäkringar tillhandahåller har olika lång regleringsperiod, vilket betyder att tiden som ersättning betalas ut varierar. En enkel sakförsäkring regleras snabbt och ersättning betalas ut som en engångssumma. Efter utbetald ersättning är ärendet avslutat och den avsättning som gjorts i kategorin inträffade och rapporterade skador försvinner. Andra typer av försäkringar är trafik-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar och denna typ av försäkringar kan i vissa fall skilja sig från tidigare beskrivning. De ersättningar som ska betalas ut vid till exempel en whiplashskada till följd av en trafikolycka kan sträcka sig över en längre tidsperiod. Försäkringstagaren, som till följd av skadan inte längre kan utföra sitt arbete, kan komma att få ersättning under en lång tid. Utbetalningarna för ett sådant ärende kan sträcka sig över 30-40 år framåt i tiden. Länsförsäkringar gör avsättningar för framtida utbetalningar i kategorin inträffade och rapporterade skador. Denna avsättning kommer alltså att ligga som en skuld i balansräkningen en lång tid framöver. Länsförsäkringar använder sig av en värderingsmetod utan diskontering. Det betyder alltså att de avsättningar som görs för framtida utbetalningar tas upp till nominellt värde. Vid enklare sakförsäkringsfall skiljer sig inte det nominella och diskonterade värdet åt i någon större utsträckning eftersom diskonteringstiden inte är längre än några månader. I fallet med trafik-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar där utbetalning kan komma att ske under en längre period blir det en större divergens mellan det diskonterade och det odiskonterade värdet. Länsförsäkringar har valt värderingsmetoden utan diskontering för att erhålla en försiktigare värdering av de försäkringstekniska avsättningarna, genom att redovisa ett högre värde på skulderna. Detta innebär att deras försäkringstekniska avsättningar är försiktigt snarare än relevant redovisade.

4.7 Värdeförändring av försäkringstekniska avsättningar Alla värdeförändringar som uppkommer till följd av justering av de försäkringstekniska avsättningarna påverkar resultatet direkt. Denna justering kan orsakas av att Länsförsäkringar gör en ny bedömning av en inträffad försäkrad händelse och med anledning av den nya bedömningen ökar eller minskar avsättningen. En värdeförändring i de försäkringstekniska avsättningarna kan komma att påverka sammansättningen av placeringstillgångarna. De minimikrav som ställs av Finansinspektionen måste uppfyllas. Om exempelvis försäkringsgivaren har ett innehav i obligationer som ligger på en miniminivå, det vill säga 50 procent, och sedan ökar avsättningarna, tvingas denna öka innehavet i obligationer så att de motsvara minst 50 procent av det nya värdet på de försäkringstekniska avsättningarna.

4.8 Värdering av placeringstillgångar Finansinspektionen har utfärdat föreskrifter som reglerar hur Länsförsäkringar får fördela sina placeringstillgångar. Företaget är tvunget att matcha minst 50 procent av värdet på försäkringsavsättningar i obligationer. Obligationerna får matchas med sitt fulla värde, vilket


35

innebär att en försäkringsavsättning på 100 miljoner kräver ett innehav i obligationer på 50 miljoner. Anledningen till den stora andelen obligationer som får matchas mot försäkringsavsättningarna och att de får tas upp till sitt fulla värde beror på att obligationer utgör en placeringstillgång med lägre risk. Detta innebär att en oaktsam kapitalförvaltare inte kan spekulera bort försäkringsföretagets pengar som ska användas till skadeersättning. Maximalt 25 procent av försäkringsavsättningarna får matchas mot aktier och andelar. Denna restriktion innebär att Länsförsäkringar inte kan tillgodoräkna det stora innehavet på 1,7 miljarder i aktier och andelar vid täckning av försäkringstekniska avsättningar. Länsförsäkringar har nämligen ungefär fem gånger så stort värde på sina aktieplaceringar jämfört med vad som får matchas mot försäkringsavsättningarna eftersom dessa uppgår till cirka en miljard. Den återstående delen av värdet på placeringstillgångarna som ska täcka försäkringsavsättningarna utgörs av placeringar i bland annat fastigheter och derivat. Länsförsäkringar värderar sina placeringstillgångar till ett verkligt värde enligt ÅRFL. Det är relativt enkelt att finna detta värde då stora delar av placeringstillgångar består av aktier, fonder och obligationer som är noterade på en aktiv marknad.

4.9 Värdeförändring av placeringstillgångar Den värdeförändring, både realiserad och orealiserad, som uppkommer när marknadspriserna fluktuerar på placeringstillgångarna hamnar direkt i resultaträkningen. I och med att Länsförsäkringar har stora tillgångar i aktier och andelar kan stora fluktuationer på marknaden ge märkbara effekter på det totala resultatet. Kapitalförvaltningen är en viktig del i av ett försäkringsföretags verksamhet men det är försäkringsrörelsen som utgör ”ryggraden” i företaget. Därför delas resultatet upp på de skilda verksamheterna, kapital- respektive försäkringsverksamheten, för att kunna urskilja respektive resultat. Då företaget visar goda vinster i verksamheten men dessa härstammar från kapitalrörelsen, som var fallet i slutet av 90-talet, blir det svårt att motivera en premiehöjning för försäkringstagarna. Det finns alltså en risk att den goda utvecklingen på kapitalförvaltningssidan förstör grunden i vad ett försäkringsföretag har som egentligt mål, att driva en lönsam försäkringsrörelse.

4.10 Mismatch Länsförsäkringar ser i dagsläget inget problem med mismatch. De upplever inte detta problem eftersom försäkringsavsättningarna inte påverkas av placeringstillgångarnas värdeförändring. Företaget har en god likviditet i sin verksamhet och behöver därför inte i nuläget matcha exempelvis löptider på placeringstillgångar och försäkringsskulder för att ha pengar i kassan när en försäkringsskuld förfaller. Företaget är dock tvingat enligt försäkringsrörelselagen att matcha värdet på grupper av försäkringskontrakt mot placeringstillgångar för att säkerställa att de har möjlighet att göra utbetalningar som härstammar från försäkringskontrakten. Kapitalplaceringsavdelningens främsta uppgift är att maximera avkastningen på investerade premier och samtidigt behålla en väl diversifierad portfölj av placeringstillgångarna. Deras huvudsakliga uppgift är inte att placera i tillgångar för att matcha försäkringsskuldernas löptid och storlek. En stor del av länsförsäkringars placeringstillgångar är också av sådan karaktär att de har kort realisationstid, det vill säga att de kan, om det skulle inträffa en händelse som kräver ökad likviditet, realisera delar av tillgångarna för att frigöra pengar snabbt.


36

5. Analys

I detta kapitel analyserar vi de olika problemområdena och kopplar samman vår referensram med empirin. Vi lägger även in våra egna reflektioner på problemområdena.

5.1 Länsförsäkringar och IFRS Debatten kring införandet av IAS-förordningen i noterade koncerner år 2005 har handlat mycket om komplexiteten kring vissa standarder och dess implementering. Denna diskussion blir aktuell igen bland de finansiella företag som ska tillämpa lagbegränsad IFRS. Den upplevda inställningen hos de personer på Länsförsäkringar som vi har intervjuat är dock att IFRS-redovisningen inte kommer leda till komplikationer i någon större omfattning. Länsförsäkringar kommer, enligt vad vi tror, att uppleva några av de svårigheter som följer med införandet av IAS-förordningen och lagbegränsad IFRS. Främst kommer ett tungt arbete ligga i att skapa underlag för den klassificering i de fyra kategorierna av finansiella instrument som krävs av IAS 39. Beroende på hur denna klassificering utformas, och vilken kategori de olika placeringstillgångarna hamnar i, kommer det att ge skilda effekter på balans- respektive resultaträkning. Hamnar en placeringstillgång i kategorin tillgångar till verkligt värde som tas via resultaträkningen hamnar realiserade och orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen. Om tillgången istället kategoriseras under finansiella tillgångar som kan säljas värderas tillgången till verkligt värde men orealiserade värdeförändringar hamnar i eget kapital och när de realiseras flyttas värdeförändringarna över till resultaträkningen. De placeringstillgångar som hamnar i Investeringar som hålles till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde, vilket innebär att endast realiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Det kan således uppstå stora skillnader i redovisningen beroende på hur företaget gör bedömningen om hur deras placeringstillgångar ska kategoriseras. Den pilotgrupp som Länsförsäkringar startat kommer under implementeringsfasen underlätta arbetet för de 24 länsbolagen. Det är ett strategiskt mycket bra val att starta en grupp som behandlar frågor som rör de 24 bolagen gemensamt. Det vore ineffektivt om alla enskilda länsbolag arbetade internt med att utforma egna övergångsplaner. Eftersom bolagen bedriver liknande rörelser så kommer de att ställas inför liknande problem. Pilotgruppen, som inom Länsförsäkringar jobbar med frågor som rör IFRS, har påbörjat arbetet med riktlinjerna för den klassificering av placeringstillgångar som ska tas i bruk för verksamhetsåret som startar 1 januari 2007. Detta är ett av de jobb pilotgruppen anser vara svårast i förarbetet till införandet av lagbegränsad IFRS. Denna uppfattning delas av författarna till uppsatsen då delar av placeringstillgångarna kan kategoriseras i flera av de ovanstående kategorierna, exempelvis beroende på Länsförsäkringars syfte med tillgången. Har de som syfte att hålla en tillgång till förfall gäller det att de är helt säkra på denna kategorisering. Detta eftersom en tidigarelagd försäljning av en sådan tillgång medför att alla resterande tillgångar i samma kategori måste omklassificeras till finansiella tillgångar som kan säljas och kategorin hålles till förfall får heller inte användas under de nästkommande två åren. Revisorer som arbetar med IFRS-redovisning har i artiklar i branschtidningen Balans gett en bild av att vissa bolag underskattar införandet av de nya principerna. Denna bild delar vi också efter våra intervjuer med personer på Länsförsäkringar. Att de personer vi intervjuat på Länsförsäkringar har en bild av att införandet av IFRS inte kommer att innebära några större komplikationer, tror vi delvis kan förklaras av att Länsförsäkringar AB i Stockholm redan


37

utarbetat en plan för sin egen övergång till IFRS. Det gör att de länsbolag som implementerar IFRS från och med verksamhetsåret 2007 kommer ha möjlighet att dra nytta av redan utarbetade mallar från Länsförsäkringar AB. En annan orsak till Länsförsäkringars inställning kan tänkas vara att den typ av försäkringsbolag, precis som Länsförsäkringar är, som enbart utfärdar sakförsäkringar inte kommer att påverkas av samma komplexitet som exempelvis ett liv- eller pensionsförsäkringsbolag. De kommer således inte att ställas inför samma svåra bedömningssituationer om huruvida ett kontrakt utgör ett försäkringsavtal eller ej, vilket är en de huvudsakliga ändringarna som följer i och med IFRS 4. Genom att Länsförsäkringar anser att de bedriver en ”mindre komplex” verksamhet ur ett redovisningsperspektiv finns möjligheten till att Länsförsäkringar skulle underskatta omställningen till lagbegränsad IFRS. En stor del av arbetet med omställningen tror vi vidare kommer att läggas ut på konsulter, vilket kan vara en ytterligare orsak till den uppfattade inställningen till implementeringen av IFRS hos våra intervjupersoner och att förberedelsearbetet i pilotgruppen inte kommit så långt. Nedan följer avsnitt där det i teorin anses föreligga svårigheter och komplikationer, som berör våra problemformuleringar, i samband med en tillämpning av IFRS 4 och IAS 39 i försäkringsföretag. Vi använder samma problemindelning som under empirikapitlet.

5.2 Länsförsäkringars försäkringsavtal Den övervägande delen av de försäkringar som Länsförsäkringar utfärdar i eget bolag är sakförsäkringar, till exempel hem-, trafik- och olycksfallsförsäkring. Dessa försäkringar är av ett sådant slag att de inte hamnar i gränsområdet vid bedömningen om huruvida kontraktet ska klassificeras som ett försäkringskontrakt under IFRS 4 eller som ett investeringskontrakt under IAS 39. För att regleras under IFRS 4 ska kontraktet innehålla en försäkringsrisk, och denna risk ska vara betydande. För att bedöma om ett kontrakt ska regleras under IFRS 4 ska kontraktet uppfylla fem kriterier. Kontraktet ska:

• Bygga på en oviss händelse • påverka försäkringstagaren negativt då den ovissa händelsen inträffar • Bygga på en befintlig risk • Ha någon kommersiell innebörd • Orsaka att försäkringsgivaren får betala avsevärda ersättningar om den ovissa händelsen

inträffar Vid en närmare granskning av exempelvis en hemförsäkring, kan det konstateras att kontraktet bygger på en oviss framtida händelse. Det är till exempel omöjligt att förutspå om en brand eller ett inbrott kommer att inträffa. Inte heller är det möjligt att förutsäga tidpunkten eller omfattningen av händelserna. Självfallet är det vidare ganska uppenbart att försäkringstagaren kommer påverkas negativt om någon av de nämnda händelserna inträffar. Dessutom är det så att risken för att en brand eller inbrott ska inträffa uppkommer inte genom kontraktet, utan denna risk existerar sedan innan. Om någon av dessa händelser inträffar är försäkringsgivaren skyldig att ersätta de skador som försäkringen gäller vilket innebär att händelsen har kommersiell innebörd och orsakar att försäkringsgivaren ska betala ut ett betydande ersättningsbelopp. Sakförsäkringarna, med sina standardiserade avtal, kommer således att behandlas under IFRS 4 då dessa utan tvivel överför en betydande försäkringsrisk. Länsförsäkringar har i dagsläget enbart några få försäkringskontrakt som kan tänkas komma regleras under IAS 39. Den typen av försäkringskontrakt där detta gäller är företagsförsäkringar


38

där det finns avtal som gör att inte tillräckligt mycket risk överförs. Det rör sig då om ett vinst-, eller förlustavtal där företaget får tillbaka en viss del av premien vid kontraktets slut om skaderesultatet varit lågt. Detta medför att en betydande försäkringsrisk inte har överförts och därmed kan inte försäkringskontraktet klassificeras som ett försäkringsavtal.

5.3 Värdering av försäkringstekniska avsättningar Att Länsförsäkringar i nuläget valt att redovisa försäkringsavsättningar utan diskontering medför, i och med införandet av IFRS 4, ingen skillnad vid den fortsatta värderingen av dessa. IFRS 4 utgår från att försäkringsföretag fortsätter att redovisa försäkringsavtal enligt befintliga redovisningsprinciper. Finansinspektionens rapport om Företagens tillämpning av internationella redovisningsregler är en undersökning, som omfattar bland annat If skadeförsäkring AB och Trygg-Hansa försäkrings AB. Finansinspektionen har i undersökningen studerat noterade försäkringsbolag som varit med vid införandet av IFRS 2005. Denna rapport styrker att inga förändringar kommer att bli aktuella vid värdering av försäkringsavsättningar som rör sakförsäkringar. IFRS 4, som den ser ut idag, kan ses som en övergångsfas till de mer omfattande förändringarna som kommer träda i kraft i och med att IASB färdigställer fas 2 av reglerna för försäkringskontrakt. Det som har framkommit i fas 2 är att företagen, vid värdering av försäkringsavsättningar, kommer att tvingas använda sig av diskontering som avspeglar en marknadsränta. Det är alltså först när den andra fasen färdigställts och antagits som det kan bli aktuellt för Länsförsäkringar att värdera försäkringsavsättningarna till ett verkligt värde. Hade Länsförsäkringar valt att värdera försäkringsavsättningarna genom att diskontera framtida utbetalningar med en ränta som avspeglar en marknadsränta hade det nominella beloppet som avsatts blivit lägre. Vid regleringar som sträcker sig över en längre tid blir skillnaden mellan det värdet som diskonteras till en marknadsränta och det nominella beloppet stor. Ett räkneexempel nedan illustrerar detta:

En försäkringsskuld med ett nominellt värde på 1000 kr som ska regleras om ett år kommer med en metod utan diskontering att redovisas som 1000 kr. Om en diskonteringsmetod istället används skulle samma skuld ha redovisats till ett värde av 952 kr. Skillnaden blir ännu tydligare om utbetalningarna kommer att ske under en längre period. En försäkringsskuld där en avsättning görs med 1000 kr per år i femton år framöver kommer det nominella beloppet att bli 15000 kr om företaget inte väljer att diskontera. Väljer de istället att diskontera skulden kommer det redovisade beloppet bli 10380 kr. Det blir en skillnad på drygt 4600 kr. Denna skillnad kommer att synas i företagets balansräkning som eget kapital och blir alltså 4600 kr större när diskontering väljs vid värdering av försäkringsavsättningar. Exemplet ovan illustrerar hur stor skillnaden kan tänkas bli genom att en annan värderingsmetod används vid värdering av försäkringsavsättningar. Länsförsäkringar har valt att redovisa enligt vad

Exempel vid utbetalning av 1000 kr per år Löptid Odiskonterat värde Diskonterat värde ränta: 5% Differens 1 år 1000 kr 952 kr 48 kr 15 år 15 000 kr 10380 kr 4620 kr


39

de anser är en mer försiktig metod då de redovisar ett högre belopp på skulderna. Frågan som kan tänkas uppkomma är dock hur relevant ett belopp är som inte diskonteras med en marknadsränta. Länsförsäkringars intressenter borde få en mer relevant information från de finansiella rapporterna om ett verkligt värde på försäkringsavsättningar redovisas. Detta kan således bli fallet när IASB färdigställer fas 2 av projektet med redovisning av försäkringskontrakt.

5.4 Värdeförändring av försäkringstekniska avsättningar De värdeförändringar som uppstår till följd av justering av de försäkringstekniska avsättningarna kommer att behandlas på samma sätt efter omställningen, det vill säga att värdeförändringen överförs direkt till resultaträkningen. De justeringar som blir aktuella är om Länsförsäkringar efter prövning av värdet på de redovisade försäkringsavsättningarna blir tvungna att revidera beloppet. IFRS 4 ställer krav på försäkringsföretag att sådana prövningar ska genomföras per varje balansdag och om en avvikelse befaras från redovisat belopp ska denna omedelbart föras till resultaträkningen. De marknadsfluktuationer i form av ränta och risk på marknaden, vilket ger avtryck på diskonteringsräntan, påverkar inte värdet på försäkringsavsättningarna eftersom Länsförsäkringar inte diskonterar sina avsättningar. Detta medför att värdet blir stabilt även i fortsättningen om Länsförsäkringar inte justerar värdet utifrån andra händelser. Vid införandet av fas 2 i försäkringsredovisningen är det, som tidigare nämnt, förslag på att diskontering som avspeglar marknadsränta av försäkringsavsättningar blir obligatorisk. Detta kan innebära större fluktuationer i det redovisade värdet och också i resultatet som påverkas av värdeförändringarna.

5.5 Värdering av placeringstillgångar Eftersom Länsförsäkringar i dagsläget värderar alla sina placeringstillgångar till verkligt värde, enligt ÅRFL, kommer troligtvis inga drastiska förändringar ske vid värdering enligt IFRS-principer. De förändringar som kommer att uppstå är den ändrade värderingsmetoden på de placeringstillgångarna som klassificeras i kategorin Investeringar som hålles till förfall. De placeringstillgångar, till exempel obligationer och räntebärande papper, som klassificeras i denna kategori kommer att värderas till upplupet anskaffningsvärde. Än så länge är inte klassificeringen färdigställd av samtliga placeringstillgångar i Länsförsäkringar vilket innebär att det är svårt att veta hur omfattande omvärderingen kan tänkas bli. Om samtliga obligationer och räntebärande papper som Länsförsäkringar innehar kommer att klassificeras i kategorin Investeringar som hålles till förfall skulle, som värdena i balansräkningen ser ut i dagsläget, skillnaderna bli mycket små. Länsförsäkringar har vid fastställandet av det verkliga värdet av en placeringstillgång använt underlag från den senaste transaktionen. Denna värderingsmetod kommer inte att tillåtas efter införandet av IFRS, då istället IAS 39 förordar en metod där den aktuella köpkursen för samma instrument ligger till grund för värderingen. Detta kan orsaka att Länsförsäkringars placeringstillgångar som de innehar måste värderas om för att uppfylla de nya kraven. Det nya värdet på placeringstillgången, som ska baseras på den senaste köpkursen, kommer med största sannolikhet att skilja sig något från de nuvarande värden som redovisas.

5.6 Värdeförändring av placeringstillgångar I dagsläget tas alla värdeförändringar som uppstår från placeringstillgångarna via resultaträkningen. Detta tillvägagångssätt, att värdeförändringen tas via resultaträkningen, kan komma att förändras beroende på hur placeringstillgångarna kommer att klassificeras i och med tillämpningen av IFRS. De nya reglerna i IAS 39 medför exempelvis att innehavet som


40

Länsförsäkringar besitter i obligationer kommer, om Länsförsäkringar har som avsikt och möjlighet att hålla dem tills dess förfall, att värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta resulterar i att de orealiserade värdeförändringar som Länsförsäkringar i dagsläget överför direkt till resultaträkningen, efter omställningen, inte kommer att påverka resultaträkningen förrän värdeförändringen realiseras. Omfattningen av resultatpåverkan är helt beroende på hur stor andel av Länsförsäkringars obligationer eller andra finansiella placeringstillgångar som kommer klassificeras under kategorin Investeringar som hålles till förfall. Ränteförändringar som påverkar värdet på exempelvis obligationer innebär i dagsläget att Länsförsäkringars resultat fluktuerat på grund av värdeförändringar även om de varit orealiserade. Efter omställningen till lagbegränsad IFRS kommer orealiserade värdeförändringar, till följd av ändringar i ränteläget, inte att påverka resultatet om obligationerna klassificeras i kategorin Investeringar som hålles till förfall. Detta på grund av att värdeförändringen tas upp när tillgången har realiserats. Detta innebär en möjlig skillnad i att Länsförsäkringars resultat blir mindre fluktuerande vid ränteförändringar som ökar eller minskar obligationernas marknadsvärde. Värdeförändringar i aktier och andelar som i dagsläget tas direkt till resultaträkningen kommer med största sannolikhet behandlas på likartat sätt. Tillgångarna placeras i kategorin Tillgångar och skulder till verkligt värde som tas via resultaträkningen vilket gör att värdeförändringar i aktier och andelar precis som vid tillämpning av dagens regler tas direkt till resultaträkningen. Det som kan innebära förändringar är om Länsförsäkringar innehar placeringstillgångar som kommer att klassificeras under kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas. Vid denna klassificering kommer tillgångarnas orealiserade värdeförändring gå direkt till eget kapital istället för att gå via resultaträkningen. När en sådan placeringstillgång avyttras och värdeförändringen realiseras kommer det att påverka resultatet. Således kan en förskjutning av resultatet bli aktuellt. Om stora delar av Länsförsäkringars placeringstillgångar kategoriseras i denna kategori, för att de inte uppfyller kriterierna för de andra kategorierna, kan företagets egna kapital bli missvisande. Placeringstillgångar i denna kategori som Länsförsäkringar inte har några intentioner att sälja kommer ändå att förändra företagets egna kapital och därmed även företagets marknadsvärde. Ett exempel är om Länsförsäkringar har en placeringstillgång de planerar att hålla i 20 år framöver som efter fem år har dubblerat sitt värde. Länsförsäkringars egna kapital är då värt mer än tidigare och marknadsvärdet på företaget har stigit. Det sjunde året går placeringstillgångens värde ner till anskaffningsvärdet igen. Ingen värdeförändring har realiserats under de sju gångna åren, men Länsförsäkringars värde har ändå först stigit och sedan gått tillbaka igen. Det kan alltså sägas att eftersom inte Länsförsäkringar hade några planer på att avyttra tillgången år fem, var det egna kapitalet övervärderat vid den tidpunkten eftersom det enda som gjort att företagets värde stigit var de orealiserade värdeförändringarna. En annan synvinkel på detta är att företagets värde kan ses som rättvisande på grund av att om företaget skulle köpas upp av någon annan som sedan skulle likvidera företaget skulle denna kunna tillgodogöra sig de orealiserade vinsterna vid försäljningen av tillgången. Eftersom IASB utformat reglerna på det sätt de gjort anser de att relevansen går före försiktigheten vid redovisning av den typen av placeringstillgångar.

5.7 Mismatch En mismatch i redovisningen uppstår då placeringstillgången och försäkringsavsättningen påverkas av samma ekonomiska händelse men är värderade med olika värderingsmetoder. Länsförsäkringar värderar i dagsläget placeringstillgångarna till verkligt värde och försäkringsavsättningarna till anskaffningsvärde. Efter införandet av lagbegränsad IFRS kommer samma värderingsmetoder att användas då IFRS 4 tillåter att försäkringsföretag använder


41

befintlig praxis. Byte får endast ske om företaget kan visa på att den alternativa värderingen skapar mer relevanta eller mer tillförlitliga men inte mindre relevanta finansiella rapporter. Då olika värderingsmetoder används för placeringstillgångar och försäkringsavsättningar skapas det förutsättningar för att en mismatch i redovisningen kan uppstå. Frågan kvarstår dock om tillgången och avsättningen påverkas av samma ekonomiska händelser. Låt säga att börsen går väldigt bra, det innebär att Länsförsäkringars aktieinnehav kommer att öka i värde. Samtidigt som aktieinnehavet stiger i värde påverkas inte företagets försäkringsavsättningar, som är värderade till ett odiskonterat historiskt värde. Avsättningarna uppgår fortfarande till samma belopp oberoende av börsens utveckling på grund av att det inte finns någon korrelation mellan börsens fluktuationer och avsättningen för ett sakförsäkringsavtal. Länsförsäkringar har samma åtaganden till försäkringstagarna som innan uppgången på börsen. Det som kommer att hända då placeringstillgångarna fluktuerar mycket är att värdeförändringen antingen ökar eller minskar resultatet och därmed det egna kapitalet. I ett värsta scenario kan tänkas att det egna kapitalet blir negativt då den negativa värdeförändringen i placeringstillgångarna som hamnar i resultaträkningen är större än det egna kapitalet. Länsförsäkringar själva upplever i dagsläget inga problem med mismatch såsom det definieras i teorin. De som jobbar med redovisningsfrågor känner till att problemet kan förekomma men de ser inga problem som kan påverka trovärdigheten i redovisningen i en negativ riktning. Detta resonemang kan vara relevant att föra då vi i dagsläget har en låg och stabil räntenivå samtidigt som det har varit en ackumulerad börsuppgång de senaste tre åren. Frågan är om en instabil marknad kan komma att påverka problematiken. Länsförsäkringar utfärdar endast sakförsäkringar vilket innebär att den genomsnittliga tiden för utbetalning av ersättning inte överstiger ett år. Faktumet att endast dessa typer av försäkringar utfärdas i eget bolag innebär att de blir en mindre komplex situation i redovisningen än vid till exempel pensions- eller livförsäkringar då utbetalningar från dessa kan sträcka sig över en betydligt längre period. Tidsaspekten innebär att det blir svårare att göra bedömningar om framtida utbetalningsbelopp. Vissa pensions- och livförsäkringar är utformade så att värdeförändringen i placeringstillgången påverkar värdet på den utbetalning som är kopplad till försäkringsavtalet. Försäkringstagarens ersättning påverkas delvis av hur den investerade premien förräntas över tid. Detta medför att en värdeförändring i en placeringstillgång, som matchas mot en specifik försäkringsavsättning, förändrar värdet på denna avsättning. Placeringstillgången och försäkringsavsättningen påverkas således av samma ekonomiska händelse. Försäkringsavsättningar som härstammar från sakförsäkringar, som är fallet i Länsförsäkringar, har inte samma samband mellan försäkringsavsättningens storlek och placeringstillgångarnas värdeförändring. Dessa avsättningar uppskattas och räknas fram genom erfarenheter och statistik från tidigare perioder. Värdeförändringen av avsättningarna sker genom att Länsförsäkringar justerar värdet på grund av att nya uppskattningar om framtida utgifter har gjorts. Enligt IFRS 4 ska en bedömning av värdet på försäkringsavsättningarna inför varje balansdag göras för att säkerställa om avsättningen är så rättvisande som möjligt. Vi anser att Länsförsäkringar inte är utsatta för samma komplexitet i redovisningen då endast sakförsäkringar utfärdas i eget bolag. Detta medför ytterligare att det finns en mindre risk för att en mismatch ska uppstå i Länsförsäkringars redovisning.


42

6. Slutsats

I detta avsnitt presenteras vad vi kommit fram till i vårt arbete. Vi besvarar även våra frågeställningar i uppsatsen. Vidare läggs också förslag till fortsatt forskning inom ämnet fram.

6.1 Slutsats Det kan tyckas lite märkligt att Länsförsäkringars arbete med införandet av lagbegränsad IFRS inte kommit så långt, med tanke på att tidpunkten för införandet närmar sig. Som tidigare nämnt kan en anledning till att arbetet inte kommit så långt vara att Länsförsäkringar tillförlitar sig mycket till det arbete som tagits fram av Länsförsäkringar AB och det kan tänkas att ett stort ansvar läggs på konsultverksamhet. Trots att Länsförsäkringar inte färdigställt sitt arbete med implementeringen har vi fått det underlag vi behövt för att kunna besvara våra problemställningar. Våra problemfrågor löd:

Hur påverkas de berörda posterna i Länsförsäkringars balansräkning av den nya definitionen av försäkringsavtal i IFRS 4?

På vilket sätt kan klassificeringen av placeringstillgångar enligt IAS 39 och valmöjligheten

av värderingsmetoder för försäkringstekniska avsättningar i IFRS 4 bidra till att det uppstår mismatch?

Vår uppfattning är att Försäkringsbranschen en komplex bransch ur ett redovisningsperspektiv, dels för att det finns åtskilliga former av försäkringskontrakt, dels för att de lyder under flertalet olika regelverk. Försäkringskontraktens olika utformning medför att värderings- och klassificeringsbedömningar måste göras i olika grad beroende på kontraktets komplexitet. Exempelvis är det mindre svårt att uppskatta försäkringsavsättningens storlek för ett kontrakt med kortare löptid. Vi har dock insett under studiens gång att de regler som gäller försäkringsföretag är utarbetade för att täcka in även de mest komplexa typerna av försäkringskontrakt. Med detta i åtanke kan tänkas att en del av den problematik, som regelverken försöker ta fram lösningar på, inte existerar i alla försäkringsföretag. Denna studie har gett oss god insikt i en viktig del av den problematik försäkringsföretag ställs inför vid införandet av IFRS. Den nya definitionen som kommer att gälla då Länsförsäkringar övergår till lagbegränsad IFRS, att ett försäkringskontrakt ska innehålla betydande försäkringsrisk för att regleras under IFRS 4, kommer med stor sannolikhet inte att resultera i någon förändring i Länsförsäkringars balansräkning. De försäkringskontrakt som i dagsläget utgör ett försäkringsavtal kommer även efter införandet av IFRS att klassificeras som ett försäkringsavtal, och därmed påverkas inte balansräkningen. Det som gör övergången lättare är att Länsförsäkringar enbart utfärdar sakförsäkringar. Eftersom denna typ av försäkringar är av en sådan karaktär innebär det att bedömningen, huruvida betydande försäkringsrisk överförs eller ej, inte kommer att inte kommer att befinna sig i en gränszon mellan IFRS 4 och IAS 39.


43

Vid vår första kontakt med Länsförsäkringar framgick tydligt att de i dagsläget inte upplever några problem med mismatch i redovisningen. Detta resonemang utgick från att företaget inte matchar specifika försäkringsavsättningar med specifika placeringstillgångar. Företaget använder inte någon metod för att säkerställa en matchning av löptid och belopp mellan avsättningarna och placeringstillgångarna. Försäkringsavsättningarna och placeringstillgångarna lever i stora drag separata liv i Länsförsäkringars redovisning. Dock sker en matchning av försäkringsavsättningarna och placeringstillgångarna i den bemärkelsen att placeringstillgångarna ska vara fördelade enligt de krav som regelverken ställer upp. Länsförsäkringar använder, och kommer även efter införandet av lagbegränsad IFRS, att använda olika värderingsmetoder för sina placeringstillgångar och försäkringsavsättningar. Om skilda värderingsmetoder nyttjas för placeringstillgångar och försäkringsavsättningar skulle det innebära att en mismatch uppstår om tillgångarna och avsättningarna påverkas av samma ekonomiska händelse. Detta innebär att värdeförändringen beaktas i placeringstillgångarna men inte i försäkringsavsättningarna. Den situation där samma värderingsmetod kommer att användas och därför skiljer sig från tidigare principer, är om vissa placeringstillgångar kategoriseras i kategorin Investeringar som hålles till förfall. Då kommer både försäkringsavsättningen och bakomliggande placeringstillgång värderas till ett historiskt värde. Om placeringstillgångarna och försäkringsavsättningarna värderas enligt samma värderingsmetod och påverkas av samma ekonomiska händelse kommer värdeförändringen på de båda posterna ta ut varandra. Mismatchen skulle därmed ha eliminerats. Värdet på Länsförsäkringars försäkringsavsättningar härstammar från de uppskattade ersättningsbeloppen i sakförsäkringsavtalen. Avsättningarnas storlek påverkas inte av de yttre ekonomiska händelser som berör placeringstillgångarna, mer än i extrema fall. I detta scenario kommer ingen mismatch att uppstå i redovisningen. Vi hävdar alltså att en placeringstillgång och en avsättning för ett skadeförsäkringskontrakt inte påverkas av samma ekonomiska händelse. Det kan dock uppstå en mismatch då värdeförändringen i placeringstillgångarna respektive försäkringsavsättningarna går till olika poster. Exempelvis då placeringstillgången klassificeras i kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas och orealiserade värdeförändringar går direkt till eget kapital medan värdeförändringen i försäkringsavsättningen, om en sådan sker, går till resultaträkningen. Länsförsäkringar kommer inte att påverkas i någon större utsträckning, gällande om klassificeringen av placeringstillgångar i IAS 39 och valet av värderingsmetod i IFRS 4 skapar en mismatch, på grund av de utfärdar till största del försäkringsavtal som inte påverkas av samma ekonomiska händelser som dess placeringstillgångar. Det som kommer att skapa mismatch i

IFRS 4

Försäkringskontrakt

IAS 39

”gränszon”


44

störst utsträckning är de olika klassificeringarna som görs av placeringstillgångar enligt IAS 39 och de olika värderingsmetoder som följer av klassificeringen. Slutligen kan konstateras att mismatchproblematiken förmodligen är mer utbrett i försäkringsföretag som utfärdar liv-, pensions- och tjänsteförsäkringar.

6.2 Förslag till fortsatt forskning Eftersom införandet av lagbegränsad IFRS i onoterade finansiella företag kommer att bli obligatoriskt för räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 har denna uppsats enbart kunnat behandla förberedelsearbetet. Att göra en studie efter införandet av lagbegränsad IFRS för att se hur företagen löst de problem som tas upp i denna uppsats hade varit intressant. IFRS 4 som den ser ut idag är enbart en första fas i en mer omvälvande förändring av försäkringsredovisningen som kommer att bli aktuellt i och med att fas 2 av IFRS 4 färdigställs. Forskning i hur försäkringsföretagen kommer att hantera de problem som kommer att uppstå i redovisningen i och med fas 2 skulle vara intressant. Att se problemen från ett annat håll kan vara intressant. En senare uppsats kan till exempel handla om hur IASB kommer att lösa problemen med mismatch i deras kommande regler.


45

Källförteckning

Litteratur Andersen, Ib. (1998). Den uppenbara verkligheten – Val av samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur Lund. Artsberg, Kristina. (2003). Redovisningsteori – policy och – praxis. Liber Ekonomi Malmö. Christensen, Lars, Andersson, Nina, Carlsson, Carin. och Haglund, Lars. (2001). Marknadsundersökning – en handbok. Studentlitteratur Lund. Eriksson, Lars Torsten, Wiedersheim-Paul, Finn. (1997). Att utreda, forska och rapportera, Liber ekonomi AB Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Krohn. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur Lund. Jacobsen, Dag Ingvar. (2002). Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomi och andrasamhällsvetenskapliga ämnen. Studentlitteratur Lund. Lantz, Björn. (2003). Operativ verksamhetsstyning. Studentlitteratur Lund Lindblad, Inga-Britt. (1998). Uppsatsarbete – En kreativ process. Studentlitteratur Lund Rienecker, Lotte och Stray Jörgensen, Peter. (2002). Att skriva en bra uppsats. Liber AB Smith, Dag. (2000). Redovisningens språk. Studentlitteratur Lund

Artiklar och tidskrifter Axelman, L, Phillips, D. och Wahlqvist, O. (2004). IAS/IFRS 2005 – En jämförelse mellan International Financial Reporting Standards och Redovisningsrådets rekommendationer, Ernst & Young, en nätskrift Tillgänglig på: http://www.ey.com Cederberg, O. och Thorell, P. (2005). IFRS för styrelse ledamöter, Ernst & Young Ernst & Young, en nätskrift Tillgänglig på: http://www.ey.com EFRAG (2004) Re: Adoption of IFRS 4 Insurance Contracts by Stig Envoldsen – Chairman Finansinspektionen, (2004). Nya årsredovisningsföreskrifter för finansiella företag som tilllämpar lagbegränsad IFRS. Finansinspektionen, (2005). Tillämpning av lagbegränsad IFRS i finansiella företags års- och koncernredovisning för räkenskapsåret 2006. Finansinspektionen (2006), Företagens tillämpning av internationella redovisningsregler.


46

IASB, (2004), The IASB responds to the ‘mismatch’ issue IASB member James J Leisenring and the IASB’s Director of Research, Wayne Upton, report on the debate. IFRS 4 FAQ, (2004), Insurance Contracts Frequently asked questions. KPMG (2004). Insurance accounting under IFRS. KPMG (2004). IASB IFRS 4 and IAS 39 - Insurance and Investment Contracts IFRS 4. Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän årsredovisning 2005 Länsförsäkringar AB årsredovisning 2005 Marton, Jan, (2006) IAS 32/39 - Redovisning av finansiella instrument Öhrlings PWC, (2004), IFRS 4 Försäkringsrapporteringens framtid – som vi ser den idag. Öhrlings PWC, (2005). Making sense of IFRS Analysts’ perspectives on insurance reporting Öhrlings PWC, (2006), Standing up to scrutiny: Analysts’perspectives on insurance reporting. Öhrlings PWC, (2005), The implications of IFRS for general insurers.

Internetkällor Deloittes hemsida, 2006-04-01 http://www.deloitte.com/ Ernst & Youngs hemsida, 2006-04-01 http://www.ey.com/global/content.nsf/International/Home Finansinspektionens hemsida, 2006-03-29 http://www.fi.se/ Försäkringsförbundets hemsida, 2006-05-15 www.forsakringsforbundet.com IASB, 2006-04-10 http://www.iasb.org/ IAS Plus, 2006-04-04 http://www.iasplus.com/index.htm KPMGs hemsida, 2006-03-27 http://www.kpmg.com/ Öhrlings PWCs hemsida, 2006-03-27 http://www.pwc.com/ Intervjuer Wennerberg, Greta, redovisningsexpert på Finansinspektionen via telefon, 2006-03-29


47

Andersson, Lotta, ekonomichef och Bengtsson, Jenny, redovisningsansvarig på Länsförsäkringar Göteborg & Bohuslän, 2006-04-06 Hanner, Jan, redovisningsspecialist på Öhrlings PWC, Göteborg, 2006-04-26 Bengtsson, Jenny, redovisningsansvarig på Länsförsäkringar Göteborg & Bohuslän, 2006-05-05 Ryssnäs Patrik, controller på Länsförsäkringar Göteborg & Bohuslän, 2006-05-15

Regelverk FFFS 2003:13 - Föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag FFFS 2005:34 - Föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag IAS 39 – Finansiella instrument: Redovisning och värdering IFRS 4 – Försäkringsavtal ÅRL – Årsredovisningslag (1995:1554) ÅRFL – Lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag FRL - Försäkringsrörelselag (1982:713)


48

Bilagor

Bilaga 1 Christoffer Gennerud Göteborg den 5 april 2006 Fredrik Jeppsson Niklas Johansson

Intervjumall med Lotta Andersson, ekonomichef och Jenny Bengtsson,

redovisningsansvarig Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän, 2006-04-05 Utdrag ur årsredovisningen för Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän 2005: Övergång till internationella redovisningsstandarder och svensk kod för bolagsstyrning ”Enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd förväntas alla försäkringsföretag tillämpa internationella redovisningsstandarder, IFRS, från 2007. Ett projektarbete pågår inom länsförsäkringsgruppen för att redovisningen ska kunna anpassas till IFRS tills dess. Inom gruppen pågår också ett arbete med hur svensk kod för bolagsstyrning ska tillämpas. Bolaget tar del i detta arbete och har för avsikt att i tillämpliga delar följa koden.” Diskussionsområden

• Hur ser bolagets koncernstruktur ut?

• Redovisningsprinciper som följs idag? o Vilka lagar och rekommendationer? o Jämförelser tidigare år

• Införande av IFRS (Finansinspektionens FFFS 2005:34) o Förändringsprocessen 2005-2007 o Skillnader från FFFS 2003:13 o Hur långt gånget är arbetet? o Vad görs inom projektgruppen?

• Hur kommer balansräkningen att påverkas om försäkringsskulderna väljs att värderas till anskaffningsvärde?

• Om försäkringsskulderna värderas till verkligt värde, hur tillförlitligt är då egentligen det

verkliga värdet?


49

Bilaga 2 Christoffer Gennerud Göteborg den 5 maj 2006 Fredrik Jeppsson Niklas Johansson

Intervjuguide med Jenny Bengtsson, redovisningsansvarig den 5:e maj 2006 Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän

Förklara kort begreppen och sambanden mellan premie, försäkringsskuld och placeringstillgång. Varför bildades ”Pilotgruppen”? Hur jobbar ni i och hur diskuteras det i ”Pilotgruppen” om ämnena:

• Införandet av IFRS? • Sambandet mellan IFRS 4 och IAS 39? • Mismatch? • Definition av försäkringskontrakt?

Har (kommer) ändringar i redovisningssystemen varit (vara) tvungna att genomföras för att klara de nya reglerna? Hur redovisar LF sina försäkringsskulder i dagsläget? Varför har ni valt dagens metod?

- Fördelar - Nackdelar

Hur kommer värdering av försäkringsskulder att ske efter införandet av IFRS? Vid ändring: Varför har ni valt att ändra metod?


Hur lyder din definition av en s.k. mismatch? Hur fungerar LFs matchning mellan placeringstillgångar och försäkringsskulder?

- Orealiserade vinster/förluster - Balans-/resultaträkning


50

Tror ni att LF kommer att uppleva några mismatch-problem? Om ja: Hur skulle dessa då uppstå? Hur skulle de finansiella rapporterna påverkas? Kan det tänkas bli ett stort problem? Vilka metoder har diskuterats för att minska mismatchen? Om nej: Hur kommer det sig att det inte uppstår en mismatch? Ger denna metod att eliminera mismatch några negativa konsekvenser? Definition av försäkringsavtal Hur definierar LF ett försäkringsavtal? Får ”betydande försäkringsrisk” i definitionen av ett försäkringsavtal några konsekvenser för er?

- Förklaring - Andra nya definitioner som påverkar LF

(Vad innebär ett scenario som saknar kommersiell innebörd?)


51

Bilaga 3 Christoffer Gennerud Göteborg den 26:e april 2006 Fredrik Jeppsson Niklas Johansson

Frågeformulär - Jan Hanner, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers

Det har förts en omfattande diskussion angående införandet av IFRS i företagens redovisning och dess komplexitet denna implementering fört med sig. Det har från denna diskussion om nya redovisningsstandarder uppkommit flera problemområden som vi anser vara intressanta att göra en mer djupare analys av. De problemområden vi har valt att analysera mer ingående är:

• Påverkas Länsförsäkringar av den nya definitionen av försäkringsavtal i IFRS 4?

• Vilken påverkan får införandet av IFRS 4 på balansräkningen, blir det en s.k. ”mismatch” och hur hanterar Länsförsäkringar denna problematik?

• Om försäkringsskulderna värderas till verkligt värde, hur tillförlitligt är egentligen det

verkliga värdet? IFRS 4 Försäkringsavtal

• Definition av försäkringsavtal • Tidigare regler och definition • Syfte med IFRS 4? • Påverkan på företagen? • Anledning? • Betydande risk?

Mismatch

• Ingående förklaring • Hur uppstår det? • IASB:s försök till eliminering av mismatch? • ”shadow accounting” • Hur kan ”mismatch” undvikas? • Värdering av försäkringsskulder?


52

Bilaga 4 Christoffer Gennerud Göteborg den 15 maj 2006 Fredrik Jeppsson Niklas Johansson

Intervjuguide med Patrik Ryssnäs, controller företag och bank den 15:e maj 2006 Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän

Hur redovisar LF sina försäkringsskulder i dagsläget? Varför har ni valt dagens metod?


Hur kommer värdering av försäkringsskulder att ske efter införandet av IFRS? Vid ändring: Varför har ni valt att ändra metod?


Hur lyder din definition av en s.k. mismatch? Hur fungerar LFs matchning mellan placeringstillgångar och försäkringsskulder?

- Orealiserade vinster/förluster - Balans-/resultaträkning


53

Tror ni att LF kommer att uppleva några mismatch-problem? Om ja: Hur skulle dessa då uppstå? Hur skulle de finansiella rapporterna påverkas? Kan det tänkas bli ett stort problem? Vilka metoder har diskuterats för att minska mismatchen? Om nej: Hur kommer det sig att det inte uppstår en mismatch? Ger denna metod att eliminera mismatch några negativa konsekvenser?

Documents

Implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 hos ... · från och med 1 januari 2007. Genom IAS-förordningen krävs det att företagen allt mer värderar tillgångar och skulder till verkligt