TJÄNSTESKRIVELSE · Kvaliteten på våra lärmiljöer är ett signalvärde på hur vi värderar våra elever och unga. Dokumentet ska vara vägledande. Myndighetskrav, lagar och

Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 NykvarnTelefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se

1(2)

TJÄN

STES

KRIV

ELSE

Riktlinje för grundskolelokalerUN/2019:73

Förvaltningens förslag till beslutUtbildningsnämnden beslutar att anta riktlinje för grundskolelokaler.

Sammanfattning av ärendetNykvarns kommun är en snabbväxande kommun. Detta dokument ska ses som ett komplement till kommunens lokalförsörjningsplan, då det är viktigt att utbyggnaden av kommunal service sker i takt med befolkningsutvecklingen, samt att den håller en god kvalitet. För att underlätta varje enskilt projekt, samt för att effektivisera och kostnadsreducera dessa, har önskemål om en generell riktlinje för grundskolelokaler uppstått. Detta också för att säkerställa ändamålsenlighet och styra planering och utformning av lokaler och utemiljö. Kvaliteten på våra lärmiljöer är ett signalvärde på hur vi värderar våra elever och unga.

Dokumentet ska vara vägledande. Myndighetskrav, lagar och förordningar gällande byggnation och verksamhetslokaler, ska följas, liksom även andra kompletterande kommunövergripande ställningstaganden, till exempel arbetet med att främja ett hållbart och miljömedvetet förhållningssätt.

Riktlinjen måste ses som föränderligt utifrån att den gemensamma förståelsen av verksamhetens behov förändras. Detta gör att det är viktigt att utvärdera programmet i takt med att det används och nya lärmiljöer tillskapas.

Ekonomiska konsekvenserNy-, om- och tillbyggnad av skollokaler innebär kostnader för kommunen. Riktlinje för grundskolelokaler kan komma att underlätta upphandlingsprocessen, uppnå tidsvinster och ge ekonomisk effektivisering samt ge ökad tydlighet i kommunikationen mellan beställare och leverantör och en effektiviserad byggnationsprocess utifrån att en tydlig beskrivning finns att tillgå.

Lars Lundberg Controller UtbildningskontoretTelefon 08 555 012 70 [email protected]

Utbildningsnämnden

2019-05-24TJÄNSTESKRIVELSE

Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 NykvarnTelefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se

2(2)

TJÄN

STES

KRIV

ELSE

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse 2019-01-03Riktlinje för grundskolelokaler.

BarnkonventionskonsekvenserRiktlinje för grundskolelokaler påverkar barnen i Nykvarns kommun genom att säkerställa en god kvalitet i byggnationen av skolor. Riktlinjen är framtaget ur ett barnperspektiv för att främja den pedagogiska verksamheten men också barnens hälsa genom att arkitektur, rumsligheter och samband mellan olika rum/lokaler bidrar till och förstärker möjligheten till trygghet och självständighet.

Susanne Englund Lars Lundberg Utbildningschef Controller Utbildningskontoret

Beslutet expedieras tillSamhällsbyggnadskontoretUtbildningschefRektorerAkten

2019-05-12

Riktlinje för grundskolelokaler Pedagogiska miljöer grundskola

Riktlinje för funktionsprogram Pedagogiska miljöer förskola

RIK

TLIN

JE

NYKVARNS KOMMUNBesöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 NykvarnTelefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se

1

RIK

TLIN

JE

Ändringar införda till och med XX, [nr/år]

Antagen av utbildningsnämnden den 2019-xx-xx


2

RIK

TLIN

JE

Innehållsförteckning

1. Syfte med riktlinjen .................................................................................5

2. Övergripande riktlinjer och överväganden..............................................6

2.1. Grundskolebyggnaden ...........................................................................62.1.1 Nyckeltal och antal våningar.....................................................................................6

2.1.2 Samverkan med närsamhället..................................................................................6

2.1.3 Hållbar utveckling .....................................................................................................6

2.1.4 Tillgänglighet ............................................................................................................7

2.1.5 Ljud, ljus och luft.......................................................................................................7

2.2 Utrustning, övergripande .........................................................................82.2.1 Interiör ......................................................................................................................8

2.2.2 Konstnärlig utsmyckning...........................................................................................8

2.2.3 Informationsteknologi – IT ........................................................................................8

2.2.4 Skyltning ...................................................................................................................8

2.3 Pedagogiska miljöer ................................................................................92.3.1 Lärmiljöer och arbetssätt ..........................................................................................9

2.3.2 Flexibilitet..................................................................................................................9

3. Beskrivning av rum och rumsfunktioner ...............................................10

3.1 Allmänt om grundskolans utformning ....................................................10

3.2 Entré/Kapprum ......................................................................................113.2.1 Huvudentré .............................................................................................................11

3.2.2 Entré/Kapprum för alla elever.................................................................................11

3.2.3 Entré/Kapprum för F-6............................................................................................11

3.2.4 Entré/Kapprum för 7–9 ...........................................................................................12

3.3 Kommunikationsytor ..............................................................................12

3.4 Toaletter ................................................................................................12

3.4 Hemområdet..........................................................................................133.4.1 Klassrum och grupprum .........................................................................................13


3

RIK

TLIN

JE

3.4.2 Arbetstorget ............................................................................................................14

3.4.3 Fritids......................................................................................................................14

3.5 Specialsalar ...........................................................................................153.5.1 Slöjd........................................................................................................................15

3.5.1.1 Textilslöjd.............................................................................................................15

3.5.1.2 Trä- och metallslöjd .............................................................................................16

3.5.2 Hem- och konsumentkunskap ................................................................................17

3.5.3 Bild..........................................................................................................................17

3.5.4 Musik ......................................................................................................................18

3.5.5 Naturorienterande ämnen.......................................................................................19

3.5.6 Idrott och hälsa .......................................................................................................19

3.5.7 Bibliotek ..................................................................................................................23

3.6 Möjlighet till större samlingar .................................................................23

3.7 Personalutrymmen ................................................................................243.7.1 Pedagogernas arbetsplatser ..................................................................................24

3.7.2 Stödfunktioner ........................................................................................................24

3.7.3 Administration.........................................................................................................25

3.7.4 Personalrum och vilrum..........................................................................................25

3.8 Förråd/förvaring .....................................................................................25

3.9 Städutrymmen .......................................................................................25

3.10 Miljörum ...............................................................................................25

3.11 Matsal och kök.....................................................................................26

4. Utemiljö ................................................................................................27

4.1 Allmänt om utemiljö: ..............................................................................27

4.2 Natur......................................................................................................28

4.3 Vegetation .............................................................................................28

4.4 Lekredskap och förråd...........................................................................28

4.5 Trafik......................................................................................................29


4

RIK

TLIN

JE

4.6 Buller .....................................................................................................29


5

RIK

TLIN

JE

Bakgrund

Nykvarns kommun är en snabbväxande kommun. Detta dokument ska ses

som ett komplement till kommunens lokalförsörjningsplan, då det är viktigt

att utbyggnaden av kommunal service sker i takt med

befolkningsutvecklingen, samt att den håller en god kvalitet. För att

underlätta varje enskilt projekt, samt för att effektivisera och

kostnadsreducera dessa, har önskemål om ett generellt program uppstått.

Detta också för att säkerställa ändamålsenligheten och styra planering och

utformning av lokaler och utemiljö. Kvaliteten på våra lärmiljöer är ett

signalvärde på hur vi värderar våra elever och unga.

Dokumentet ska vara vägledande. Myndighetskrav, lagar och förordningar

gällande byggnation och verksamhetslokaler, ska följas, liksom även andra

kompletterande kommunövergripande ställningstaganden, till exempel

arbetet med att främja ett hållbart och miljömedvetet förhållningssätt.


6

RIK

TLIN

JE

1. Syfte med riktlinjen

Att sammanställa Nykvarns kommuns gemensamma syn på hur lokaler och utemiljöer kan stödja den pedagogiska verksamheten i våra grundskolor och därmed även stödja kommunens vision om att ha Sveriges bästa skola.

Att stödja, vägleda och inspirera, samt effektivisera processen, vid ny-, om- och tillbyggnad av grundskolor, och därtill möjliggöra utveckling av moderna pedagogiska arbets- och organisationsformer.

Att utforma moderna och enhetliga pedagogiska miljöer så att de stödjer uppdraget, att bedriva pedagogisk verksamhet, med utgångspunkt från styrdokument och läroplaner

Att utforma enhetliga utemiljöer och skolgårdar med syfte att särskilt främja elevers hälsa och möjligheter till fysisk aktivitet.

Att erbjuda skollokaler med en god arbetsmiljö för såväl elever som personal

Att optimera lokalerna för att möjliggöra ett, över tid, flexibelt lokalutnyttjande

Att skapa generella och flexibla lokaler som möjliggör för verksamheten att lätt organisera sig på olika sett utifrån behov i verksamheten, både på grupp- och individnivå

Att underlätta upphandlingsprocessen, uppnå tidsvinster och ge ekonomisk effektivisering

Att ge ökad tydlighet i kommunikationen mellan beställare och leverantör

Riktlinjen måste ses som föränderligt utifrån att den gemensamma

förståelsen av verksamhetens behov förändras. Detta gör att det är viktigt


7

RIK

TLIN

JE

att utvärdera programmet i takt med att det används och nya lärmiljöer

tillskapas.


8

RIK

TLIN

JE

2. Övergripande riktlinjer och överväganden

2.1. Grundskolebyggnaden

2.1.1 Nyckeltal och antal våningar

Grundskolan ska anpassas så att den följer Nykvarns kommuns nyckeltal för lokalyta per elev, det vill säga 10 BRA1/elev, och vad gäller utemiljö 20 m2/elev2.

Byggnadens placering och antal våningar ska beaktas då tomten är en viktig

del av verksamheten. En byggnad i två plan, eller fler, gör ett mindre avtryck

på tomten och ger därmed en större gårdsyta. Lokaler med flera plan ska ha

hiss. Det ska finnas öppningsbara fönster i undervisningsrummen

2.1.2 Samverkan med närsamhället

Det är viktigt att se hur man kan samverka och vara flexibel i relation till sin närmiljö, det vill säga att se till närsamhällets förutsättningar och hur man kan utnyttja dess resurser. Kanske finns det en närhet till lokaler som kan erbjuda kök, idrottshall eller liknande.

1 BRA är bruksarean och där ingår bland annat inredningsenheter som köksskåp och mindre kanaler. I arean ingår även uppvärmningsanordningar som värmepanna och radiatorer. Även rumsskiljande väggar inom en utnyttjandeenhet (till exempel lägenhet eller trapphus) intill en tjocklek av 0,3 m ingår.

2 Beräkning av gårdsyta Bilaga till Lokalförsörjningsplan för kommunens verksamheter KS 2018:23.


9

RIK

TLIN

JE

2.1.3 Hållbar utveckling

Skolan ska byggas enligt Nykvarns kommuns miljö- och hållbarhetskrav


10

RIK

TLIN

JE

2.1.4 Tillgänglighet

Den fysiska arbetsmiljön för elever och vuxna är en viktig del i likabehandlingsarbetet. Alla ska ha samma tillgänglighet till de resurser som finns i verksamheten och den fysiska planeringen ska lägga grunden för detta. Skolan ska vara anpassad för elever, personal och allmänhet, med funktionsvariationer; alltså anpassad för personer med:

Nedsatt rörelseförmåga:o Det ska vara möjligt att förflytta sig självständigt och säkert.o Lokalerna ska kunna användas av personer i rullstolo Golvbeläggningen bör vara plan och fast. o Rullstolsramp kan behövas på vissa ställen. o Är det mer än en våning ska det finnas hiss. o Det ska finnas tillgång till handikapptoalett med tillräckligt

utrymme för både en person i rullstol och eventuell assistent o Dörrar ska vid behov förses med automatisk dörröppnare.

Nedsatt syn: o Skyltning, färgsättning och belysning, ska vara väl genomtänkt.o Utstående föremål markeras särskilt och förses med god

ljuskontrast. o Dörrar och nivåskillnader ska markeras med kontrasterande färger.o Enkla och tydliga samband mellan lokalerna gör det lättare att

orientera sig.o Undvik enstaka trappsteg.

Nedsatt hörsel: o Välj inredning och inventarier som dämpar de ljud som uppstår

(dock inte allergiframkallande textilier och heltäckande mattor),


11

RIK

TLIN

JE

samt använd tyst teknisk utrustning, allt för att uppnå en så låg nivå på bakgrundsbullret som möjligt

Allergier:o Lokaler och inredning ska vara lättstädade och ha så få

dammsamlande ytor som möjligt. Exempelvis är skåp att föredra, framför öppna hyllor.

o Lokaler och inredning ska bestå av lågemitterande material, som avger så lite kemiska ämnen som möjligt.

2.1.5 Ljud, ljus och luft

Grundskolan är en arbetsplats som omfattas av arbetsmiljölagen. Riktlinjer för ljud, ljus och luft måste följas. Tips om hur bullernivån kan minskas genom god planering redan från början finns i boken Ljudlig miljö som ges ut av Sveriges kommuner och landsting (SKL).


12

RIK

TLIN

JE

2.2 Utrustning, övergripande

2.2.1 Interiör

Det ska finnas tvättmaskin och torktumlare.

2.2.2 Konstnärlig utsmyckning

När det gäller konstnärlig utsmyckning är det viktigt att verksamheten får utrymme för delaktighet

2.2.3 Informationsteknologi – IT

Den snabba förändringstakten inom IT ställer stora krav på att byggprojektledaren håller sig informerad om Nykvarns kommuns IT-standard, vilken ständigt måste uppdateras för att möta nya behov och nya krav.

2.2.4 Skyltning

Skyltning av grundskolans olika delar är viktig att ta med i planeringen och vara utformad så att det är lätt att skylta om.


13

RIK

TLIN

JE

2.3 Pedagogiska miljöer

2.3.1 Lärmiljöer och arbetssätt

Grundskolelokalen ska: Erbjuda en fysisk inne- och utemiljö som främjar de grundläggande

värdena i läroplanen. Stödja den pedagogiska verksamheten och möjliggöra samverkan. Bidra till det lärande som sker. Arkitektur, rumsligheter och samband

mellan olika rum/lokaler bidrar till och förstärker möjligheten till trygghet och självständighet.

Främja kommunikation, samarbete och resursutnyttjande, men också avskildhet, reflektion och vila

Erbjuda plats för pedagogiska lärmiljöer, kreativitet, nytänkande, laborativa miljöer, motivation, lust, rörelse, flexibilitet och kvalitet.

Upplevas som trygg och skapa förutsättningar för nolltolerans mot kränkning och mobbing.

Präglas av transparens.

2.3.2 Flexibilitet

Lokalerna ska

Till vissa delar även kunna användas till förskoleverksamhet. Kunna delas med/hyras ut till andra. Kunna anpassas till följd av ändrade organisationsstrukturer, till

exempel ökning eller minskning av antalet hemvisten.


14

RIK

TLIN

JE


15

RIK

TLIN

JE

3. Beskrivning av rum och rumsfunktioner

3.1 Allmänt om grundskolans utformning

Utformningen av samtliga lokaler görs i samråd med en referensgrupp. Av säkerhetsskäl ska antalet ingångar ska vara så få som möjligt. Vissa delar kan vara publika, som ett bibliotek. I dessa skolor ska det

tydligt framgå vilka lokaler som är publika under dagtid och vilka lokaler som utgör skolans verksamhet. Det ska gå att låsa mellan dessa delar om det skulle be-hövas vid tillfällen då skolan bedömer att det är viktigt av säkerhetsmässiga skäl.

Skolan ska vara försedd med larm. Vid uthyrning av lokalerna så måste man tänka på hur larmzonerna ska avgränsas.

Undvik säkerhetsfällor - brand, inbrott med mera. Tänk på att inte bygga in otrygga platser i skolan Skolan ska vara inomhus vara fri från ytterskor. Det ska finnas golvbrunnar i samtliga våtutrymmen. Det ska vara extra breda dörrar i korridorerna. Alla dörrar ska förses med klämskydd. Undantag är dörrar som alltid är

låsta. Genom rätt val av golv-, vägg- och takmaterial ska god ljuddämpning

garanteras. Det ska finnas solskydd på fönster och alla fönster ska vara av

okrossbart glas. Utforma lokal- och inventariemässigt så att utrymmena kan användas

av både skola/fritids. Fasta förvaringshyllor/skåp ska finnas i varje undervisningsrum. Det är

bra om hyllsystemen på väggen sätts upp med flyttbara väggskenor.


16

RIK

TLIN

JE

Väggkontakterna och strömbrytare ska sitta 120 cm upp på väggen, över färdigt golv.

Tänk på kontakter för fönsterprydnad. Högt uppsatta lampor måste kunna sänkas för lampbyten. Kapacitet och infrastruktur ska möjliggöra en hög IT-standard För att undvika dammsamling och underlätta städning:

o Överskåp ska ha snedtako Inga synliga ventilationsrör i tako Inga nischer ovan fönstero Inga nedpendlade lamporo Inreds med mycket textilier ska konsekvensbeskrivning

finnas som klargör hur ofta och av vem de dammsugs/rengörs.


17

RIK

TLIN

JE

3.2 Entré/Kapprum

3.2.1 Huvudentré

Ska vara väl synlig och välkomnande, samt ge en tydlig information av var de olika funktionerna på skolan finns och hur dessa kan nås

Skolans administration och andra publika funktioner som kan användas utanför skoltid ska, så långt det är möjligt, placeras i anslutning till huvudentrén.

Vid huvudentrén bör det finnas en reception. Denna kan med fördel kombineras med lokaler för administrativa funktioner.

Ska utformas så att obehöriga inte obemärkt kan komma in

3.2.2 Entré/Kapprum för alla elever

Vägen mot entréerna ska vara hårdgjord så att smuts inte dras in i onödan.

Utanför entréerna ska finnas skrapgaller och vattenutkast. Marken under detta måste vara sådan att där inte uppstår lervälling eller stora vattenpölar.

Entréerna ska utformas så att obehöriga inte obemärkt kan komma in Placeringen av entréer samt kläd- och skoförvaring för elever ska utgå

från att eleverna tar av sig ytterskorna och byter till inneskor. Alltså; långa transportsträckor inomhus med ytterskor ska undvikas.

3.2.3 Entré/Kapprum för F-6

Närmast ytterdörren, inomhus, ska finnas en groventré där man tar av blöta ytterkläder/skor, samt golvbrunn för enklare rengöring.

I kapprum/hall ska det finnas klädhängare, förvaringsfack och avfuktningsskåp, samt plats för personalens arbetskläder.


18

RIK

TLIN

JE

För elever i ett hemområde eftersträvas att göra max en gemensam entré. Innanför denna entré ska det finnas ett eller flera kapprum där elever ska kunna ta av och på ytterkläder samt byta mellan ytter- och inneskor.

Kapprummen ska rymma klädfack och skohylla, för ytterkläder, ute- och inne-skor, samt annat som elever behöver i sin undervisning, idrottskläder och dylikt.

Ska rymma:o Klädförvaring med trådhyllor på skensystem med skohylla

och hyllfack, väggmonterat alternativt golvstativ. Bredd 30 cm (i undantagsfall kan vid behov 20 cm väljas).

o Klädfack och skohyllor som beräknas på 30 elever/klass.o En RWC och en WC.o Utrymme för förvaring av lekredskap som används på

raster, exempelvis bandyklubbor och bollar.

3.2.4 Entré/Kapprum för 7–9

Ska rymma elevskåp typ Z-skåp bredd 40 cm, ventilerat på sockel, för förvaring av ytterkläder och undervisningsmaterial. Klinka för hänglås. (Ovandel skåp lutas för att undvika damm och skräpsamlande ytor. Alternativt kan man ha två elevskåp med 30 cm ovanpå på varandra. Elevskåpen för klasserna placeras så att dessa finns i den del av skolan som utgör dessa elevers hemområde.

Elever och personal har på sig inneskor när de vistas inne i skolans hemområden, undervisningslokaler etc. Placering av elevskåp eller alternativa lösningar för skoförvaring, ska stödja detta.


19

RIK

TLIN

JE

3.3 Kommunikationsytor

Skolans gemensamma lokaler bör kunna nås utan att man behöver passera genom något annat hemområde. När det inte är möjligt ska störningar minimeras till exempel genom akustiska och andra rumsliga åtgärder. Kommunikationsytorna ska även fylla en pedagogisk funktion. Sittmöjligheter, bord, eluttag och god belysning gör att de kan användas för arbete och samvaro. Väggar ska kunna användas för utställning och information

3.4 Toaletter

Toaletterna bör spridas i skolan så att respektive undervisningsenhet får ansvar och tillhörighetskänsla för sina egna toaletter. Det är viktigt med vuxennärvaro i anslutning till toaletter. En toalett exempelvis i anslutning till skolsköterska eller bibliotek får ofta många besökare.

Beräkna 1 toalett per 15 elever Förrum skapas där så är möjligt. Det ger en känsla av avskildhet. Toalett ska finnas i anslutning till entrén. Toaletter bör inte ligga i direkt anslutning till korridor eller

uppehållsyta. Kranar och belysning ska vara sensorstyrda. Inga trösklar ska finnas Utetoalett ska ha golvbrunn. Beakta lämplig placering av både personal- och elevtoaletter. Toalettinredning utformas enligt NyBos standard.


20

RIK

TLIN

JE

3.4 Hemområdet

I hemområdet har eleverna huvuddelen av sin utbildning i form av grundskola och för de yngre eleverna även fritids. Det består av klassrum, grupprum, arbetstorg, och andra funktioner som stödjer elevernas lärande och utveckling. Det ska finnas källsortering och öppningsbara fönster i undervisningsrummen. Hemområdet:

Bidrar med en rumslig och social tillhörighet, samt trygghet och närhet till de pedagoger som ansvarar för elevernas utbildning.

Ger förutsättningar för pedagogisk verksamhet i varierade arbetssätt och har inredning och inventarier, som gör det lätt att möblera efter det arbetssätt som just då används.

Synliggör elevernas lärande genom dokumentation och material som visualiserar det lärande som pågår.

Ger fysiska förutsättningar för en mängd olika undervisningssituationer, gruppstorlekar och lärstilar.

Ger möjlighet till enklare laborativt arbete. Har toaletter och kapprum som är utformade så att alla kan känna sig

trygga, utan återvändsgränder och prång. Är lätt att överblicka. Glaspartier i väggar och dörrar ger en visuell

kontakt mellan klassrum, grupprum och arbetstorget. Det bidrar till öppenhet och trygghet samtidigt som det framhäver att hela hemområdet utgör en del av elevernas utbildning.

Ger möjlighet till avskildhet för de elever som behöver det.


21

RIK

TLIN

JE

3.4.1 Klassrum och grupprum

I klassrum/grupprum sker lärande i form av genomgångar, föreläsningar, samtal, diskussioner, laborationer, skapande, redovisningar, film, etc.

För elever i åk F-3 finns hemklassrum. För elever i åk 4–9 finns inga klassrum som bara används av en klass. Där har eleverna sin tillhörighet till ett hemområde. God ljud-, ljus- och luftmiljö är viktiga förutsättningar.

Vid val av fast och lös inredning ska dammsamlande konstruktioner undvikas. Fasta skåp ska gå ända upp till tak.

Glasade skåpdörrar framför hyllor ger mer lättstädade miljöer samtidigt som god överblickbarhet uppnås.

Klassrummet och dess inredning ska stödja:o Lärarens genomgångar där alla elever ska kunna se och ta

del av lärarens information och laborationero Samtal i cirkelo Laborativt arbete på bord eller på golveto Arbete enskilt, i par eller i grupp, därför ska möbler vara

utformade så att de lätt går att flytta ihop och isär o Att golvyta lätt kan frigöras vid behov av arbete i cirkel eller

för rörelseövningar.o Möjligheten att kunna visualisera skeenden via bildstöd,

grafik, film etc, vilket innebär att utrustning för IT ska vara integrerade i klassrumsmiljön.

3.4.2 Arbetstorget

Arbetstorget ska


22

RIK

TLIN

JE

Ligga centralt i hemområdet och ha en miljö som uppmuntrar lärande, utforskande och ett inkluderande arbetssätt.

Ge plats för eleverna att både arbeta enskilt eller i grupp men också umgås och knyta sociala kontakter med andra elever.

För de yngre eleverna (F-3), tillsammans med de övriga lokalerna i hemområdet, utgöra elevernas fritidshem före och efter skoldagen. Således behöver de anpassas och möbleras även efter fritids behov, ha god överblickbarhet från arbetstorg till klassrum och inte avgränsas av exempelvis en korridor.

Om möjligt kontrastera mot övriga rum vad gäller till exempel takhöjd, material och belysning.

Kunna rymma flera grupper samtidigt och vilket betonar vikten av ljudabsorbenter och andra akustiska åtgärder.

Kunna avgränsas med hjälp av flyttbar inredning.

3.4.3 Fritids

I hemområden där det finns fritids:

Disponeras alla lokaler i hemområdet av både skola och fritidshem. Lokalerna är därför anpassade och inredda efter både skolans och fritids behov.

Är möbler lätta att flytta. Finns vagnar med material (både skolans och fritids) som gör att man

enkelt kan flytta material mellan olika rum. Ger lokalerna utrymme för olika typer av verksamheter, såväl livliga

aktiviteter som lugnare och mer rofyllda, i både större och mindre grupper.


23

RIK

TLIN

JE

Finns avgränsade platser/rum där eleverna kan vila, sitta och prata eller läsa och där ljudnivån kan hållas låg.

Ska i hemområdet, eller dess närhet, disponeras ett separat låsbart förrådsrum för skapande material, materialvagnar, material för utomhusaktiviteter mm.

3.5 Specialsalar

Specialsalar behövs för naturorienterande ämnen (högstadiet) och för praktiskt-estetiska ämnen; De praktisk-estetiska lokalerna bör placeras i anslutning till varandra för att underlätta samarbeten och samnyttjande av lokaler. Det ska vara möjligt att ta sig fram i specialsalarna med rullstol. Det ska finnas källsortering i undervisningsrummen.

3.5.1 Slöjd

Lokaler för slöjd kan utformas som:

två lokaler med inriktning mot textilslöjd respektive trä- och metallslöjd

en gemensam lokal för både textilslöjd respektive trä- och metallslöjd

3.5.1.1 och 3.5.1.2 visar på vad som behövs i de separata lokalerna. 3.5.1.1

och 3.5.1.2 kan också slås ihop till en gemensam slöjdlokal.

3.5.1.1 Textilslöjd

Textilsalen byggs och utrustas på olika sätt beroende på för vilka årskurser och hur många elever den är avsedd för. Undervisningen i textilslöjd sker i halvklass med maximalt 16 elever. Lokalen behöver:


24

RIK

TLIN

JE

Tillgång till projektor och whiteboard för pedagogen, med möjlighet att visa digitalt material, synligt från samtliga elevarbetsplatser.

El-jojo ovanför arbetsbänkar Tillklippningsbord (2st 120x90cm h=90cm) med möjlighet att hantera

stora tygstycken. Bordet bör placeras så att de kan användas både som instruktionsyta för läraren och för tillklippning.

Sybord för elever, 1200x1200, höjd 900, med symaskiner och tillhörande pallar.

Eluttag med timer för symaskiner, strykjärn och annan elektrisk utrustning.

Strykbord, placerat fristående från andra arbetsbänkar för att undvika olyckor. 1st 120x90cm h=90cm

Våtbänk med djup ho Sköljrum med tvättbänk, djup ho, tvättmaskin och torkskåp (7–9) Glasade förvaringsskåp för elevernas alster, ett skåp/klass Förvaring i separat förråd, alternativt i förvaringsskåp för material. 90

cm djupa för tygrullar, som generellt är 75cm långa. Låsbart grupprum/förråd/RWC med spegel som går att använda som

provhytt. Ej glasad dörr eller vägg. 3-delad spegel h132, b 134 (utvikt) Dammuppsamlande mikrofilter Lärararbetsplatser i eller i anslutning till lokalen Ljussignal som indikerar utrymning. Ljudsignal hörs inte i en bullrig

miljö

3.5.1.2 Trä- och metallslöjd

Bullrande maskiner ska, om möjligt, placeras i separat rum med glasparti mot slöjdsal.


25

RIK

TLIN

JE

Undervisningen i trä- och metallslöjd sker i halvklass med max 16 elever. Lokalen behöver:


Utsug ovanför arbetsbänkar 16 elevbord/hyvelbänkar (reglerbar höjd) med tillhörande pallar El-jojo ovanför arbetsbänkar Plats för elevarbeten, planscher och information. Spånsug som placeras i separat/brandklassat utrymme och uppfyller

Spränginspektionens krav. Nödstopp för maskiner med nollspänningsutlösare och låsbar

kontaktbrytare. Nöddusch och engångsögondusch Luftrenande filter med timer Minst 2 låsbara skåp för handverktyg, (2100x1000x470) Glasade förvaringsskåp för elevernas alster Plats för verktyg på väggar eller i skåp Våtbänk med djup ho (7–9) Gasolskåp, om gasol ska användas, som placeras vid yttervägg och

ventileras i enlighet med brandförsvarets riktlinjer. Maskiner: bandsåg (lärarförberedelsemaskin), rikt- och planhyvel,

pelarborrmaskin, bordssvarv (från årskurs 6), kontursåg/figursåg, verktygsslip som placeras nära vatten. Säkerhetsavstånd för respektive maskin finns i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS).

Skyddsmarkeringar på golv vid maskiner Lödbord med kåpa placerad i sal (F-6) eller i smedja (7–9)


26

RIK

TLIN

JE

Utrymme för ytbehandling (kräver vatten, tåliga och lättrengörliga material på golv och väggar samt gipsavskiljare till avloppet), samt utrymme för smide (ska ha lämplig golv- och väggbeklädnad, exempelvis granitkeramik, kakel, minerit eller cementbaserad skiva. Lödbord ska ventileras med kåpa.) För F-6 kan yta för ytbehandling och smide placeras i träslöjdslokalen. För årskurs 7–9 ska ytbehandling och smedja placeras i egna rum.

Virkesförråd som placeras så att transporter kan ske säkert och smidigt. Beakta både inlastning utifrån och transport till slöjdsal.

Tillgång till grupprum/grupparbetsplats med visuell kontakt. Kan samnyttjas med andra ämnen

Lärararbetsplatser i eller i anslutning till lokalen Ljussignal som indikerar utrymning. Ljudsignal hörs inte i en bullrig

miljö

3.5.2 Hem- och konsumentkunskap

Lokaler (undervisningslokaler och förråd) för hem- och konsumentkunskap, bör placeras nära skolkök, för att på bästa sätt kunna samordna transporter och eventuellt även förvaring. Undervisningen sker i halvklass med max 16 elever. Lokalen behöver:


Köksö för pedagogen, synlig för alla elever, för demonstration av moment inför klass.

16 elevplatser med möjlighet att sitta och anteckna.


27

RIK

TLIN

JE

4 elevköksöar, och därtill nödvändig ventilation, med möjlighet att laga mat.

I anslutning till undervisningslokaler ska det finnas ett förråd för matvaror, torra, kylda och frysta. Här ska även finnas plats för rullbord.

Tvättställ för handrengöring.

3.5.3 Bild

Det är främst skolor med årskurserna 7–9 som har bildsalar. För F-6-skolor kan bildundervisningen ske i klassrum eller i ateljé kopplat till fritids. Ett gemensamt större ytbehandlings-/målarrum som används både av slöjd och bild ger goda förutsättningar att använda material och tekniker som är våta. Ljusförhållandena behöver vara goda men direkt solinstrålning ska undvikas. Om möjligt förläggs bildsalen i norrläge.

Bildsalar ska dimensioneras för helklass på ca 30 elever. Lokalen behöver:

Möjliggöra olika former av arbete. Skulpturer och tredimensionellt arbete behöver till exempel mindre bordsyta och mera golvyta än tvådimensionellt skapande på exempelvis papper. Arbetsbord för ritande och skissande kan placeras i mitten av rummet.

Vara uppdelad i två avdelningar; en torr del och en våt del. Elevbord för större arbetsyta (djup 700) Golv och bänkskivor som är lätta att rengöra från färg och andra

material som används. Väggyta för elevarbeten på bestämda platser i skolan samt i anslutning

till bildsalen. Förvaringsskåp för elevernas alster. Ett hyllplan per klass. (1000x450

höjd 500). Hyllplanen ska kunna låsas var för sig. Antal skåp är beroende av antal klasser som undervisas.


28

RIK

TLIN

JE

Förvaringsskåp för material, (2100x1000x600) En våtbänk med ho ska finnas i alla bildsalar. Våtbänken inne i

bildsalen ska vara utformad så att kringliggande väggar och golv skyddas, exempelvis med kakel, plåt eller skärmar av glas. Våtbänkar ska ha djupa rymliga hoar för rengöring av material.

Vägghängda diskställ och hyllor i anslutning till diskbänk. Diskbänk med vatten och avlopp med gipsavskiljare (ev i låsbart skåp) Våtrum, där det är genomförbart. Kan samnyttjas med andra ämnen. I

våtrummet ska golvbrunn finnas. Man kunna använda mycket vatten utan att golv, väggar eller annan utrustning far illa.

Tillgång till grupprum/grupparbetsplats med utrustning för digital bildbehandling i anslutning med visuell kontakt. Kan samnyttjas med andra ämnen.

Förråd, som placeras i anslutning eller nära bildsalen, alternativt låsbara skåp i sal eller grupprum.

Minst 3 datorarbetsplatser för bildredigering, i eller i anslutning till bildsalen.

3.5.4 Musik

I både F-6-skolor och 7–9 skolor ska det finnas en särskild lokal ämnad för musikundervisning som både är akustiskt utformad för detta och också har utrymmen för instrument och annan utrustning. I skolor med mycket få elever kan andra lösningar göras som att exempelvis kombinera lokal för musikundervisning med lokaler för fritidshem. Lokalen ska även kunna användas av andra till exempel kommunala musikskolan. I större skolor är en tänkbar placering i anslutning till ett café, torg eller aula där detta redan


29

RIK

TLIN

JE

finns. Musiksalar ska dimensioneras för helklass på ca 30 elever. Lokalen behöver:

Tillgång till projektor och whiteboard med notlinjer för pedagogen, med möjlighet att visa digitalt material, synligt från samtliga elevarbetsplatser.

God inre akustik och yttre ljuddämpning. Kunna nyttjas både för dans/rörelse och musicerande med instrument

i helklass. Rymma 30 stolar, instrument, PA-anläggning, mikrofonstativ och

förvaringsskåp, samt utrymme för hopfällbara bord. Tillgång till övningsrum med visuell kontakt för enskild

musikundervisning. 3x10 kvm alt 2x15kvm. Förråd med hyllplan, i anslutning till musiklokalerna

3.5.5 Naturorienterande ämnen

De naturorienterande ämnena behöver specialsalar för undervisningen, nämligen:

Laborationssal - Behöver vara fullt utrustade för ändamålet med bland annat laborationsbänkar, dragskåp och gasol. Det ska finnas ett preparationsrum i anslutning för förvaring av material och kemikalier.

Tekniksalen - Är enklare utrustad och ska kunna användas som ett allmänt klassrum.

3.5.6 Idrott och hälsa

Utformas i samverkan med kultur- och fritidskontoret och så att lokalen, förutom av skolan, även kan användas av föreningsliv och allmänhet. Någonstans i lokalerna ska det finnas plats för en hjärtstartare. Den ska vara


30

RIK

TLIN

JE

lättillgänglig och skyltad men inte vara i vägen för eller kunna skadas av idrottsaktiviteter.

Lokalen behöver:

Hall med spelplano Med sportgolvsyta motsvarande 20x40 meter med

säkerhetsavstånd om 1,5–2 meter runt spelplanen (spelplan och säkerhetsavstånd motsvarande svenska handbollsförbundets krav på ytor)

o Med fritt höjdmått på minst 8 meter o Med förankringspunkter i taket för nycirkus. o Ska kunna delas i två lika stora halvor, med god

ljuddämpning, med tillgång till omklädning och entréer från respektive halva

o Med slagtåliga väggar, utsatta hörn förses med vinkelbeslag.

o Sportgolv på sviktande undergolvskonstruktion, med målade linjer anpassade utifrån de idrotter som ska bedrivas i hallen. Linjefärg och mått enligt ”Måttbok – måttuppgifter för fritidsanläggningar” från Kompetenscentrum för Idrottsmiljöer.

o Med fönster så att dagsljus kommer in i hallen.o Ska gå att mörklägga, mörkläggningsgardiner eller

motsvarande ska styras manuellt med nyckel. o Avsättningar behöver göras i golv för stolpar.

Förråd


31

RIK

TLIN

JE

o Förråd och förvaring dimensioneras utifrån de verksamheter som ska bedrivas.

o Förvaringsskåp för föreningar kan placeras längs väggar i korridor eller inne i större förråd.

o Viss del av utrustningen ska vara fast monterad i tak och på väggar.

Entréero Ska planeras i trafiksäkert läge. o Om hallen är låst ska besökande kunna vänta både i

väderskyddat och trafiksäkert läge på att bli insläppta.o Ska vara tillgängliga för personer med funktionsvariationer.o Anpassas så att fritidens besökare kan komma till

omklädning och hall utan att gå via skolans lokaler. o Det ska gå att komma till hallen utan att passera ett

omklädningsrum.o Omklädningsrum, korridorer mellan entréer och hallen,

samt mellan korridorer och omklädningsrum, är skofria. Yta behövs för ytterskor; förvaringsyta eller plats att ta av skor och ta med till anvisad förvaring.

Omklädningsrum, dusch och wc många personer o Omklädningsdelens placering och utformning ska stödja

möjligheten till vuxennärvaro och överblickbarhet. o Vid större skolor bör två separata omklädningsrum för

pojkar respektive flickor finnas för att undvika att elever som duschar och byter om efter sin idrottslektion krockar med elever som ska börja sin lektion.


32

RIK

TLIN

JE

o Omklädningsrummen ska upplevas trygga och överblickbara med plats för omklädning och förvaring av kläder för det antal som omklädningsrummen planeras för.

o I varje omklädningsrum ska det finnas 2 wc varav en är RWC med dusch.

o Det ska finnas helkroppsspegel och eluttag, samt möjlighet att fylla på vattenflaskor.

o Inredning och klädförvaring i omklädningsdel utreds i lokalprogramsarbetet.

o Till omklädningsrummen knyts duschrum med ett antal duschplatser. Antal duschplatser beror på omklädningsrummens storlek och tas fram i lokalprogrammet.

o Duschplatserna utformas som enskilda bås som ger avskildhet, exempelvis med halvdörrar.

o Krokar för handdukar i direkt anslutning till varje duschplats

o Torkplats med handdukskrokar i anslutning till duschar. Torkplatsen fungerar som förrum till duschrummet.

o Låsbar duschplats för omklädning och dusch i avskildhet. Kan vara RWC med dusch

o En WC och en RWC i anslutning till omklädningo Duschplatser med skärmväggar utan insyn från omklädningo Direkt insyn till omklädningsdel eller duschar från entréer

och hall får inte förekomma.o Inreds med sittplatser, kroklister, spegel med hylla och

hårtorksuttag.


33

RIK

TLIN

JE

Omklädning, dusch och wc lärare, domare, tränare o Utformas med ett litet förrum för omklädning med plats för

sittbänk och z-skåp i direkt anslutning till en rwc med dusch.

Städutrymmeo Utrymme för städ behövs. Plats för utslagsback, städvagn,

städmaterial och städkemikalier. Avfallshantering

o Plats för brännbart avfall ska finnas. o Mer omfattande sophantering kan behövas om idrottshallen

har publikkapacitet och caféverksamhet.o Om angöring för sopbil inte kan erhållas inom 10 m

dragavstånd ska sopor kunna lämnas i annat anvisat utrymme som uppfyller dragavståndet. Sophantering samplaneras med resten av skolan.

Utrymning o Ska ske mot trafiksäker yta.

Tekniko Verksamhetsteknik: Inbrottslarm, brandlarm samt drifttider

för ventilation ska kunna justeras så att de även passar uthyrningstiderna.

o Belysningen ska vara dimbar och kunna delas upp i två sektioner så att belysningen går att styra separat för varje planhalva.

o Delning av hall kan ske med ridåvägg eller vikvägg, viktigt att sörja för mycket god ljudisolering.


34

RIK

TLIN

JE

o Varje halva ska ha en TV-skärm och en musikanläggning, väl skyddade från skadegörelse. Förslagsvis syns en manöverpanel där man kan koppla in en bärbar enhet, exempelvis mobiltelefon, antingen via kabel eller blåtand. Likaså ska det gå att koppla in ett trådlöst headset.

o Högtalare placeras i skyddat läge, inte frihängande på väggarna.

o Musikanläggning ska vara anpassad så att det är möjligt att använda de två planhalvorna separat, samt möjlighet att ha musik i hela hallen.

o Inpassering via huvudentré och in i hallen ska ske via kortläsare.

o Förråd och omklädning för lärare/domare, ska förses med kortläsare

o Inpasseringssystemet ska fungera tillsammans med kommunens befintliga inpasserings- och bokningssystem.

o Dörrar in till omklädningsrummen har inget lås.o Nyckelcylinder till teknik- och elrum enligt kommunens

fastighetsdrifts anvisningar. o Förråd/skåp som föreningar hyr förses med nyckelcylinder. o WC förses med regellås och vred på insidan, nyckelcylinder

på utsidan. o Rwc förses med regellås med anpassad beslagning för rwc.o Nyckelbrytare till ridåvägg, på varje sida om ridåväggen. o Inbrottslarm, brandlarm och utrymningslarm enligt

kommunens anvisningar.


35

RIK

TLIN

JE

o Fastighetsteknik: Krav på fastighetstekniska system och byggnadens tekniska egenskaper finns i skriften Fastighetsägarens funktionskrav och anvisningar inför projektering av lokaler och utemiljö för förskola och grundskola vars innehåll och krav till stor del är tillämpliga även för idrottslokaler.

Publikkapacitet o Om idrottshallen ska ha publikkapacitet krävs ytterligare

funktioner: a) Läktare behövs. Storlek och antal sittplatser hanteras

i det enskilda projektet. b) Beroende på entréernas utformning och läge kan

separat publikentré behövas, entrén räknas som en publik entré.

c) Behov av caféverksamhet får utredas. d) Wc-grupp med rwc och möjlighet att hänga av

ytterkläder inplaneras i anslutning till publikentré eller läktare. Antal wc bestäms utifrån publikkapacitet.

Angöring, parkeringo Handikapplats ska finnas nära tillgänglig entré (max 25

meter).o En idrottshall som används som träningshall behöver som

regel tillgång till 30–40 parkeringsplatser. Fler platser kan behövas om hallen är en matchhall.

o Det ska vara möjligt att komma nära en entré för inlastning av utrustning.


36

RIK

TLIN

JE

o Behov av angöring och uppställning av buss utreds i det enskilda projektet.

o Behovet av p-platser samordnas med skolans behov. o Cyklar ska kunna ställas väderskyddade. Antal

cykelparkeringar som behövs utreds i det enskilda projektet.

3.5.7 Bibliotek

Ska vara ”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som finns till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande.”

Planeras för både tryckt och digitalt material. Behöver vara centralt placerad i skolan. Utmaningarna är att skapa

trygghet och lugn, samtidigt som biblioteket ska fungera som en mötesplats.

Ska ha ett ljudklimat för en harmonisk arbetsmiljö. Behovet av utlåning och biblioteksverksamhet för medborgarna ska

tidigt tas med i planeringen av skolan, om biblioteket kommer att ha öppet när skolan inte har någon verksamhet (framförallt på kvällstid).

3.6 Möjlighet till större samlingar

Skolan bör ha möjlighet att samla stora elevgrupper. I bästa fall alla skolans elever och personal. En sådan stor samlingssal måste då kunna utnyttjas hela dagen. Lämpligen kombineras en sådan samlingssal med ljusgård/matsal/fritids. Bild, musik, slöjd och eventuellt även idrott ligger lämpligen i anslutning till en sådan samlingssal.


37

RIK

TLIN

JE


38

RIK

TLIN

JE

3.7 Personalutrymmen

Ska ha plats för ytterkläder och låsbara värdefackskåp. Tillgång till personaltoaletter och dusch

3.7.1 Pedagogernas arbetsplatser

Ska vara i eller nära hemområdet men ändå avskilt från den direkta elevverksamheten och ha möjlighet till mötesverksamhet för personalen i, eller i anslutning till, arbetsrummet

Förläggs huvudsakligen till ett gemensamt arbetsrum för den pedagogiska personalen i arbetslaget och ska ha möjlighet till förvaring av arbetsmaterial

Ska vara nära rum där pedagogerna kan samtala eller tala i telefon i enskildhet. Dessa rum kan ha olika funktioner men det ska vara tydligt vilka rum som är avsedda för sådana samtal så att rummen vid behov kan avskärmas från insyn och så att inte överhörning uppstår till närliggande rum.

Kopiering ska ske i gemensamt utrustade kopieringsrum där det finns ventilation och förvaring för dessa ändamål.

3.7.2 Stödfunktioner

Ska vara centralt placerade. Vaktmästeri med personaltoaletter och duschrum i närheten Elevhälsan består av skolans samlade medicinska, psykologiska,

psykosociala och specialpedagogiska insatser, och ska följa skolhälsovårdens krav. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator, samt personal som kan tillgodose specialpedagogiska behov. Elevhälsans lokaler ska:


39

RIK

TLIN

JE

o Vara utformade och placerade med hänsyn till elevernas integritet.

o Stödja arbetet med att utveckla arbetssätt för samverkan mellan elevhälsans alla kompetenser, lärarna och arbetslagen.

o Stödja det medicinska uppdraget i hälsobesöken för att vaccinera samt upptäcka av hinder för inlärning, utveckling och hälsa.

För sköterskemottagningen gäller därtill att:o Det ska gå att utföra synkontroller.o I nära anslutning ska det finnas väntrum, toalett och

vilrum.o Skolläkaren ska kunna göra neurologisk status.o Plats ska finnas för samtal och möten, brits, brandsäkert

journalskåp, medicinskåp, kylskåp med termometer med minne, samt skåp för förbandsmaterial.

o Rummet ljudisoleras så att ingen utanför kan höra det som sägs och så att inte ljud utifrån stör vid hörselkontroller.

o Det ska finnas rinnande vatten för god handhygien.

3.7.3 Administration

Administrationen är hjärtat i organisationen och bör därför placeras i anslutning till huvudentrén och arbetstorget, de platser där alla passerar. Rummen ska vara ljudisolerade. Administrationen ska rymma:

Skolledning Expedition


40

RIK

TLIN

JE

Utrymme för kopiator och annan kontorsutrustning Samtalsrum

3.7.4 Personalrum och vilrum

Kombinerat personal-/konferensrum med diskbänk, mikro, kyl och diskmaskin, samt eluttag med väggfast timer för kaffebryggare och vattenkokare.

Möjlighet till avskild vila i vilrum.

3.8 Förråd/förvaring

Centralt förråd för möbler, säsongsmaterial med mera. Förråd för leksaker och annat utematerial (F-6) Säkerhetsförråd framför allt för de lägre åldrarna (F-6)

3.9 Städutrymmen

Utslagsvask med slangkoppling för att man enkelt ska kunna fylla hinkar.

Hyllor på väggarna för toalettpapper, handdukar och annat material. Ska rymma städvagn, städmaskin och en person samtidigt. Tvättmaskin (inköp görs i samråd med städfirman). Tillgång till klädskåp och låsbart skåp för personliga tillhörigheter, här

eller på annat ställe i byggnaden. Gärna med fönster om det går. Eluttag


41

RIK

TLIN

JE

3.10 Miljörum

Separat källsorteringshus, ska vara lätt åtkomligt från köket, rullbart och snö/isfritt.


42

RIK

TLIN

JE

3.11 Matsal och kök

Ytan för måltider behöver planeras väl så att den inte står outnyttjad en stor del av dagen, utan ska kunna nyttjas för andra ändamål.

Om tomten möjliggör, är det en fördel om matsalen kan ha direktutgång mot gården så att eleverna kan sitta ute och äta när vädret tillåter.

Skolan utrustas med tillagningskök Tänk på kökets placering ur väderstreckssynpunkt. Köket blir varmt

genom alla maskiner för matlagning och disk och bör därför ligga i norrläge.

Köket ska vara byggt så att man undviker onödiga steg. Man ska inte behöva flytta på varor eller vagnar för att komma fram. Det måste finnas gott om avställningsytor.

Hyllor/väggskåp ska inte sitta lika högt som enligt svensk hushålls-inredningsstandard. Normalt har man inga arbetsytor under hyllorna/skåpen.

Diskmaskinen ska ha automatisk huvöppning och Eco spray i fördisken. I anslutning till diskmaskinen ska det finnas doseringsanläggning för maskindiskmedlet samt diskspolslang.

Hela köket ska ha rostfria bänkar. Det ska finnas:

o Diskspolsslangar i diskutrymmet och i köket.o Eluttag och plats för matvagn/matvagnar.o En egen yta för specialkost; med spis, liten ugn och kylskåp.o Plats för förvaring av torrvaror samt väl tilltagna kylar och

frysar, samt plats och uppladdning av mjölkliftar. Plats för diskvagnar


43

RIK

TLIN

JE

o Nedkylningsskåp, granuldiskmaskin och tvättmaskin.o Höj- och sänkbara beredningsbänkar

Köksgolv under skåp och bänkar vara släta och ha ordentligt fall mot golv-brunn. På de fria golvytorna får golvbrunnarna däremot inte ha för kraftigt fall.

Golvbrunnslocken ska vara lätta att lyfta med hjälp av lyftkrok som ska skickas med av leverantören.

Det är bra om eleverna har möjlighet att se vad som händer i köket, alltså hur matlagningen går till. (fönster ska ej vara i söderläge)

Serveringsdiskarna ska vara höj- och sänkbara. Kökspersonalen ska ha kontor med datoruppkoppling, egen toalett,

tillgång till dusch, samt omklädningsrum med delbart klädskåp alternativt två skåp per person.

Leveranser som inte är till köket, får inte passera köket. Diskrummet ska även vara tillgängligt för den pedagogiska personalen

på skolan. Därför behövs en separat ingång till diskrummet, då icke-kökspersonal inte får gå in i tillagningsköket.


44

RIK

TLIN

JE

4. Utemiljö

4.1 Allmänt om utemiljö:

Ska anpassas till en ändamålsenlig skolgård och innehålla olika typer av utrustning för aktivitet.

Ska vara tillgänglighetsanpassad. Otrygga hörn får inte förekomma Ska ha tillgång till vatten. Ska ha framkomlighet för snöröjningsmaskiner, samt plats att lägga

upp snö. Gällande halkbekämpning så ska det finnas en sandningssandlåda, där personal själv kan hämta sand, om det vid extrem halka tar lång tid för avtalad entreprenör att halkbekämpa.

Det är viktigt med en dialog mellan med kommunens drift- och skötselansvariga om hur gården ska användas och hur den ska skötas.

Planeras så att eleverna får tillräckligt med skugga. Planera för buskar och träd som kan skapa skugga, eller andra solskydd, exempelvis skärmtak.

Skärmtak för möjlighet till verksamhet utomhus, exempelvis mellanmål.

Ska ha god belysning så att eleverna kan vara ute och leka under den mörka årstiden.

För äldre elever är det viktigt att det också ges möjlighet till olika mötesplatser som bidrar till social och lekfull samvaro under trygga och avslappnade former.

Utrymme att genomföra skolans uppdrag inom idrott och hälsa ska säkerställas.

Beakta att skolgårdar ofta används för lek och rekreation av boende i närheten.


45

RIK

TLIN

JE

Utemiljön ska stimulera till: o Att alla elever känner sig trygga, känner att de tillhör en

gemenskap, samt lär sig att känna empati och ta ansvar. Miljön ska uppmuntra till aktiviteter som skapar detta.

o Upplevelser, inbjuda till roliga aktiviteter samt ge eleverna en känsla av att de kan påverka miljön och vara delaktig i den.

o Rörelse och fart, bereda plats för rörliga aktiviteter, samt erbjuda balans- och tekniska övningar för utvecklingen av elevens motorik.

o Skapande och erbjuda en variation av skapandematerial. Det ska vara en miljö som går att utforska och testa över tid.

Skolgårdskvalitéer att bedöma: Poäng 5 p 4 p 3 p 2 p 1 pSkugga/Himmel 50%/50% 40%/60% 30%/70% 20%/80% 10%/90%Kuperat/Plant 50%/50% 40%/60% 30%/70% 20%/80% 10%/90%Naturmaterial/Konstgjort 50%/50% 40%/60% 30%/70% 20%/80% 10%/90%Tomt: Omväxlande/Inte omväxlande 50%/50% 40%/60% 30%/70% 20%/80% 10%/90%Utrustning: Utmanande/Inte utmanande 50%/50% 40%/60% 30%/70% 20%/80% 10%/90%

Total

4.2 Natur

Delar av gården kan vara kuperad och mer vild i sin karaktär. Skiftande naturtyper ska tas tillvara för både lek och lärande. Hälsa, natur och miljö kan ligga som grund för lärandet och förståelsen

av en helhet.


46

RIK

TLIN

JE

4.3 Vegetation

Det är bra med låga buskar vid entréerna och bra belysning där liksom på gården i övrigt.

Planeras så att den pedagogiska verksamheten kan samspela med vad som händer under året med växter och träd.

Är även ett pedagogiskt verktyg för läroplanernas uppdrag att utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, samt till att behandla förutsättningarna för biologisk mångfald, en god miljö och en hållbar utveckling.

Ekosystemtjänster såsom naturpedagogik och lekmaterial från växtlighet har viktiga pedagogiska syften.

Grönskan på en skolgård kan genom medvetna val av växter dessutom bidra till viktiga ekologiska spridningssamband på en större skala.

4.4 Lekredskap och förråd

Naturliga material och element bör användas som bas för lekområdena.

Den motoriska svårighetsgraden på gården ska variera och lekfunktioner kan ordnas med naturmaterial, gårdens befintliga vegetation och höjdskillnader, men också med hjälp av tillförd lekutrustning, skapad vegetation samt nivåskillnader.

Uteförråd för leksaker och utematerial behövs.


47

RIK

TLIN

JE

4.5 Trafik

Skolgården vara väl skild från biltrafik och transporter till och från skolan.

Angöring och parkering ska i första hand ske på fastighetsmark och vara skilt från eleverens och elevernas friytor.

Hämta/lämnazon och parkering behöver inte placeras i direkt anslutning till skolan.

Det ska finnas en trafiksäker väg från angöring till eleverens entréer. Onödigt generösa parkeringsytor ska undvikas i anslutning till skolan för att begränsa mängden biltrafik.

Tillräcklig yta för lastning/lossning bör om möjligt säkerställas på fastighetsmark. Ytor för lastning, lossning och avfallshantering ska tas i beaktning vid planering av skolan för att möjliggöra trafiksäkra lösningar. Backrörelser ska undvikas.

4.6 Buller

Det finns för närvarande inga regler för skolgårdar vad gäller buller utomhus. För bostadsbyggnader finns dock regler och ljudnivåerna som gäller för utemiljöer vid bostäder ska vara vägledande för friytor vid skolgårdar. Bullerreducerande åtgärder kan vidtas för att minska ljudnivån på hela eller delar av gårdarna.

Documents

TJÄNSTESKRIVELSE · Kvaliteten på våra lärmiljöer är ett signalvärde på hur vi värderar våra elever och unga. Dokumentet ska vara vägledande. Myndighetskrav, lagar och