Indoor Health 2009 - Malmö Fuktiga byggnader hur stort är

Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader

Indoor Health 2009 - Malmö

Fuktiga byggnader – hur stort är

problemet?


AK Konsult Indoor Air AB

Johan Tannfors

• Byggingenjör – Ingenjörshögskolan i Jönköping

• Skadeutredare/ fukt- och inomhusmiljökonsult – AK Uppsala kontor

• Byggdoktor

• Diplomerad fuktsakkunnig (LTH)

• CMF - Certifierad Miljöinventerare


3

Genom att arbeta objektivt samt integrera

erfarenhet och den senaste kunskapen

skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar

för en god innemiljö i fastigheter tillhörande

professionella aktörer i bygg- och

fastighetsbranschen.

www.indoorair.se


4

AK-konsult Indoor Air AB

Sundsvall

Uppsala

Stockholm

Kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001


5

Verksamhetsområden

UTREDNINGAR PROJEKTERING MÄTNING

• Skadeutredningar

• Kontroll & uppföljning

• Miljöinventeringar

• Fuktinventeringar

•Fuktsäkerhetsprojektering

•Fuktsakkunnig

•Täthetsprovning

•Termografering

•Radon

•Partiklar & kemiska

föroreningar

•Luftflöden

•Fukt


6

Fukttekniskt laboratorium


7

Medarbetare

• Sakkunniga skadeutredare s.k. byggdoktorer

• Diplomerad fuktsakkunnig

• Certifierade miljöinventerare (CMF)

• Auktoriserade fuktkontrollanter (enligt RBK)

• Ingenjörer

• Gedigna kunskaper och erfarenhet inom området.

AK-konsult satsar på kontinuerlig utbildning och erfarenhetsåterföring för att säkerställa att kunskapen sprids inom företaget.


8

Vad påverkar innemiljön ?

../../../../../../Mathias/AK-konsult%20Indoor%20Air%20AB/Presentationsmaterial/Presentationsmaterial/2%20Fukt.ppt

../../../../../../Mathias/AK-konsult%20Indoor%20Air%20AB/Presentationsmaterial/Presentationsmaterial/5.Ventilation.ppt

../../../../../../Mathias/AK-konsult%20Indoor%20Air%20AB/Presentationsmaterial/Presentationsmaterial/5.Ventilation.ppt

../../../../../../Mathias/AK-konsult%20Indoor%20Air%20AB/Presentationsmaterial/Presentationsmaterial/6.Termisk%20komfort.ppt

../../../../../../Mathias/AK-konsult%20Indoor%20Air%20AB/Presentationsmaterial/Presentationsmaterial/4.Kemisk%20emissioner.ppt

../../../../../../Mathias/AK-konsult%20Indoor%20Air%20AB/Presentationsmaterial/Presentationsmaterial/3.Mikroorganismer.ppt


9

Fuktiga byggnader

Enligt vår erfarenhet är det oftast

ej okulärt synliga fuktproblem som

påverkar inomhusmiljön.

Det skadade materialen är

ofta osynligt belägna i

konstruktionen.


10

Mögelväxt på insida tak


11

Fuktiga byggnader

Mögelväxt i väggkonstruktion. Invändigt fanns inga

synliga tecken på skada.


12

Dold fuktskada


13

Dolda fuktskador kan kräva rejäla

provtagningshål


14

Den osynliga fukten

”Det ser torrt ut”

OBS Det går inte att se om

relativa fuktigheten (RF) i

ett material är 30 eller 95 %.


15

Den osynliga fukten

För att avgöra om ett material är fuktigt eller torrt, och därmed kunna bedöma risken för skada, krävs att fuktnivån i materialet mäts.


16

Vad kan fukt i byggnadskonstruktioner leda till?

• Mikrobiell växt (mögelväxt)

• Kemisk nedbrytning orsakad av fukt (fuktig betong). Framför allt

påverkas vattenbaserade golvlimmer av fuktig betong


17

Risk för mikrobiell växt

I vilka material kan det växa mögel?

I de flesta byggnadsmaterial

Normalt är det bara fukt som saknas för att det skall kunna växa mögel i svenska hus.

Så länge byggnadskonstruktionen är torr så växer det inte mögel.

Stor risk för mikrobiella skador i riskkonstruktioner som t.ex. platta på mark med överliggande värmeisolering och uteluftventilerade krypgrunder.


18

Mögellukt

Vilka ämnen är det som påverkar människor?

Ingen vet!

Det finns dock en stark koppling mellan ohälsa och

fuktiga byggnader


Mögellukt

Den biomassa som bildats under den tid materialen varit

fuktiga kommer att finnas kvar även efter slutförd

torkning.

Fuktskadade material påverkar inomhusmiljön även efter

det att vattenskadan torkats.


Fuktiga byggnader

• För hög fuktnivå i ett byggnadsmaterial leder till att materialets egenskaper förändras vilket bland annat resulterar i ökade emissioner.

• De fuktrelaterade emissionerna påverkar i sin tur inomhusmiljön.

• Det behöver inte vara fuktigt när problem rapporteras. Det räcker ofta med att det varit fuktigt och den tidigare fukten resulterat i en emissionsökning.


Egenemissioner

Idag är egenemissionen från de flesta byggnadsmaterial låg.

Ett stort antal byggnadsmaterial emissionsdeklareras.

OBS en låg egenemission innebär inte att materialet är ”extra

tåligt” mot fukt.


Komponenter i ett golvsystem


Komponenter i ett golvsystem

500

400

300

200

100

0

EF, ug/m²h

PVC-

matta

Avjämn.

massa Betong

Hela

konstruktionen

+ fukt

Lim


24

Fuktrelaterade ”kemiska emissioner”

Ytfukt

(Limfukt)

Alkali

(OH-)

NedbrytningNedbrytning

Migration

nedåt

Emission

uppåt

Fysikalisk förståelse

av transportprocesser m.m.

Källa Anders Sjöberg, CTH


25

Fuktrelaterade ”kemiska emissioner”

Anders Sjöberg CTHAnders Sjöberg CTHInträngning2.pptInträngning2.ppt

0

5

10

15

20

0 20 40 60 80 100

Uppmätta värden

Beräknade värden m h a Ficks 2:a lag

mm

avstånd från

betongyta

g/m

(porer)

3

Inträngning av 2-etylhexanol i betongbjälklag

Källa Anders Sjöberg, CTH


26

Vad är inomhusmiljö?

Inomhusmiljön är miljön innanför någon form av

klimatskärm.

Inomhusmiljön är den miljö där vi tillbringar 85-90 %

av vår tid.

Barn tillbringar mer av sin tid inomhus än vuxna.


27


Inomhusmiljöproblem, omfattning

• Olika former av fuktproblem i våra byggnader har visat

sig vara en av de starkaste riskfaktorerna inomhus för

olika hälsobesvär hos brukare och boende.

• Undersökningar har visat att 20-30 % av

byggnadsbeståndet har fuktproblem i större eller mindre

utsträckning.

• Att vistas i fuktiga byggnader ger ca. 50 % ökad risk för

att utveckla astma

• Men också s.k. sjuka-hus besvär, allmänsymptom och

luftvägsinfektioner har visat sig vanligare i fuktiga

byggnader.

Ref dels: CG Bornehag 2002 och BAMSE-undersökningen


29

Resultat

Teknisk bedömning

0.0%

10.0%

20.0%

30.0%

40.0%

50.0%

60.0%

OK Risk Skada

Tekn. Bedömning

55 byggn i Österåker och 105 byggn i

Sigtuna

An

de

l, %

Österåker

Sigtuna


30

Sjuka-hus symptom

• Irritationer i ögon, näsa och hals

• Luktbesvär

• Känsla av torra slemhinnor och torr hud

• Huvudvärk

• Onormal trötthet


31

Renovering av småhus pga fukt

0

10

20

30

40

50

60

70

Före

1940

1940-

1960

1961-

1970

1971-

1976

1977-

1983

1984-

1993

Efter

1993

Proc

ent

(%)

Ombyggnad/renovering

Renovering pga fuktskada

Källa: DBH-studien, Dampness in Buildings and Health,

n=7 064 småhus/radhus i Värmland, Linda Hägerhed


32

Inomhusmiljöproblem – vad vet vi?

• Samband mellan hälsa och enskilda föroreningar,

eller totalnivån föroreningar, mätta i rumsluften

saknas.

• Föroreningsnivåerna ligger alltid ett antal

10-potenser under gällande gränsvärden satta

för arbetsmiljö.


33

Inomhusmiljöproblem – vad vet vi?

Exempel:

• Hygieniskt nivågränsvärde för toluen är 200 mg/m³

• I inomhusmiljön diskuteras gränsvärden för totala kolvätehalten på 200-300 µg/m³

• Dos-respons samband saknas när det gäller föroreningar i inomhusmiljön.

• Ett undantag - formaldehyd


34

Enkäter

BESVÄR / SYMTOM

0%

10%

20%

30%

40%

50%Trötthet

Tung i huvudet

Huvudvärk

Illamående/yrsel

Koncentrations-

svårigheter

Ögonbesvär

Irriterad, täppt

eller rinnande näsa

Heshet, halstorrhet

Hosta

Torr eller rodnad

hud i ansiktet

Referens

Byggnad A

Byggnad B

Byggnad C

Byggnad D

Referens Nordström 1999


35

Fuktiga byggnader

Ref rådata Nordström 1999

BESVÄR / SYMTOM

0%

10%

20%

30%

40%

50%Trötthet

Tung i huvudet

Huvudvärk

Illamående/yrsel

Koncentrations-

svårigheter

Ögonbesvär

Irriterad, täppt

eller rinnande näsa

Heshet, halstorrhet

Hosta

Torr eller rodnad

hud i ansiktet

Referens

Byggnad A

Byggnad B

Byggnad C

Byggnad D

Byggnad A B C D

RF ök golv, % 58 84 75 69

NH3 golv, ppm 0 3 3 0.5

EtHx luft, µg/m³ <1 4.8 19.8 <1

Slutsats

I byggnad B och C finns

fuktskadade och

emitterande material

vilka påverkar

inomhusmiljön.


36

Fuktiga byggnader - Hälsa

Källa CG Bornehag 2002, Dampnes in Buildings and Health (DBH)

Floor 100 = Synligt mögel eller fukt i något sovrum

Eczema

0

10

20

30

40

50

Never Current At birth Current/At

birth

Dampness (Damp100)

Pre

va

len

ce

(%

)

0

1

2

3

4

5

OR

(9

5 %

CI)


37

”Fuktiga byggnader”

• Stor enighet om att det finns ett samband mellan

fuktiga byggnader, i ett mycket brett perspektiv, och

ohälsa.

• Enligt vår erfarenhet är fukt den helt dominerande

felkällan vid inomhusmiljöproblem.

Källa: Folkhälsoinstitutets kunskapssammanställning (1995)


38

Byggnormer; Vad har gällt tidigare?

• Babs 60, Konstruktiv utformning

– Byggnaden anordnas så, att den bereder erforderligt skydd

mot fukt.

– För att fukt ej skall samlas i material ingående i

byggnadskonstruktion anordnas, där så erfordras, lämpliga

ångspärrar eller luftkanaler.

– Grundkonstruktionen utföres så, att den ej skadas av fukt-

och frostangrepp.


39

BBR ’06, 6:51 Allmänt

Fuktsäkerhetsprojektering

• Byggnaden skall utformas så att fukt inte orsakar skador, elak

lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan

påverka människors hälsa.

– Kraven i 6.5 bör i projekteringsskedet verifieras med

hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Även åtgärder i andra

skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten.


40

6:51 Allmänt

Skydd mot fukt och smuts under byggtiden –

kontroll/dokumentation

– Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden

skyddas mot fukt och smuts. Kontroll av att material inte har

fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar,

mätningar eller analyser som dokumenteras.


41

6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd

Hänsyn till osäkerheter skall tas

– Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd skall kritisk

fukttillstånd användas varvid hänsyn tas till osäkerhet i

beräkningsmodell, ingångsparametrar (t.ex. materialdata)

eller mätmetoder.


42

6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd

Hänsyn tas till nedsmutsning

Om data saknas gäller 75 % RF

– För materialytor, där mögel och bakterier kan växa, skall väl

undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd användas.

Vid bestämning av ett materials kritiska fukttillstånd skall hänsyn

tas till eventuell nedsmutsning av materialet. Om det kritiska

fukttillståndet för ett material inte är väl undersökt och

dokumenterat skall en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas

som kritiskt fukttillstånd.


43

6:53 Fuktsäkerhet

RF skall alltid vara lägre än RFkrit

– Byggnader skall utformas så att varken konstruktionen eller

utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt.

– Fukttillståndet i en byggnadsdel skall alltid vara lägre än

det högsta tillåtna fukttillståndet om det inte är orimligt

med hänsyn till byggnadsdelens avsedda användning.

Fukttillståndet skall beräknas med hänsyn till de mest

ogynnsamma förutsättningarna.


44

Högsta tillåtna fukttillstånd

• Hur kan trä användas?

Källa: Fukthandboken

RF utomhus, Sturup

Månadsmedelvärden

70

75

80

85

90

95

100

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Månad

RF

, %

, T

em

p, °C

RF Sturup

75 %RF


45

Kritiskt Fukttillstånd - temperatur

Källa: Selbauer, K (2001)

RF och temperatur

Kritiskt fukttillstånd för mögelpåväxt

70

75

80

85

90

95

100

-5 0 5 10 15 20 25 30

Temp, °C

RF

, % LIM BI

LIM B II

Lim B I

Nedbrytbara material,

t.ex. tapeter, gips-

skivor, övriga lätt ned-

brytbara material,

elastisk fogmassa etc.

Lim B II

Material med porös

struktur, t.ex. puts

mineralbaserade

byggnadsmaterial,

vissa trämaterial,

isolermaterial som inte

tillhör Lim B I. Om

material från denna

grupp är nedsmutsade

tillhör de LIM B I.


46

Kritiskt Fukttillstånd –

temperatur och varaktighet

Källa Vittanen (1996), LON (2007)

RF och temperatur - Kritiskt fukttillstånd för

initiell mögelpåväxt på träbaserade material

70

75

80

85

90

95

100

0 5 10 15 20 25 30

Temp, °C

RF

, % 4 veckor

>12 veckor


47

Kritiskt Fukttillstånd –

temperatur och varaktighet

Källa Vittanen (1996), LON (2007)

RF och temperatur - Kritiskt fukttillstånd för

synlig mögelpåväxt på träbaserade material

70

80

90

100

0 5 10 15 20 25 30

Temp, °C

RF

, % 4 veckor

>12 veckor


48

Klimat utvändig yta

RF och Temperatur utvändig yta

Oslo

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000

Timmar

RF

, %

/ T

em

p, °C

RF

Temp


49

Klimat utomhus

RF och Temperatur utvändig yta Oslo - utomhus

Månadsmedelvärden jämfört med svenska data

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Månad

RF

, %

, T

em

p, °C

RF Oslo

RF Bromma

RF Sturup

t Oslo

t Bromma

t Sturup


50

Klimat utomhus – Isopleter (timvärden, 8760

punkter per år)

RF och temperatur utvändig yta

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

-15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30

Temp, °C

RF

, %

Isoplet


51

Klimat utomhus –

Initiell mögelpåväxt


Inlagda gränsvärden för initiell mögelpåväxt

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

-15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30

Temp, °C

RF

, %

Isoplet

4 veckor

12 veckor


52

Klimat utomhus –

Synlig mögelpåväxt


Inlagda gränsvärden för synlig mögelpåväxt

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

-15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30

Temp, °C

RF

, %

Isoplet

4 veckor

12 veckor


53

Klimat utomhus – Mögelrisk


Inlagda gränsvärden för mögelpåväxt

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

-15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30

Temp, °C

RF

, %

Isoplet

LIM BI

LIM B II


54

Ex: Fukttillstånd i konstruktion

Vindskyddsskiva

RF och temperatur 2 år

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0.00 0.50 1.00 1.50 2.00

År räknat från 1:a juli

RF

, %

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40

RF

RF 75 %

Temperatur


55


Vindskyddsskiva

RF och temperatur år 1

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

-10 -5 0 5 10 15 20 25 30

Temp, °C

RF

, %

Isoplet

Synlig mögelväxt

4 veckor

Synlig mögelväxt

>12 veckor

Initiell mögelväxt

4 veckor


>12 veckor

LIM B I

LIM B II


56


Vindskyddsskiva

RF och temperatur år 2

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

-10 -5 0 5 10 15 20 25 30

Temp, °C

RF

, %

Isoplet

Synlig mögelväxt

4 veckor

Synlig mögelväxt

>12 veckor


4 veckor


>12 veckor

LIM B I

LIM B II


Nya BBR06 leder till att fuktsakkunig tar

plats i projekteringgruppen• B eställare

• E ntreprenör

• K onstruktör

• A rkitekt

• V vskonsult

• E lkonsult

• B rand

• L jud

• F UKT

1


Varför utföra en fuktsäkerhetsprojektering?

• Dimensionera för fukt som

för statiska laster

1

Statik Fukt

Laster Fuktkällor, fuktbelastning

Byggnadsmekanik Fuktmekanik

Materialegenskaper Materialegenskaper

Brottkriterier Kritiskt fukttillstånd

Brottrisk Fuktskaderisk


59

Brottslast?

Materialgrupp Kritiskt fukttillstånd

[%RF]

Smutsade material

Trä och träbaserade

material

75-80

Gipsskivor med papp 80-85

Mineralullsisolering

Cellplast (EPS)

Betong

90-95

Data avseende fuktbelastningens varaktighet eller om inverkan av

temperaturen saknas. Värden gäller sannolikt vid långvarig

fuktbelastning och rumstemperatur.

Källa LON 2007


Varför utföra en fuktsäkerhetsprojektering?

• Ge förutsättningar för

produktionsskedet. T.ex:

– Uttorkning byggfukt

– Nederbörd montage

– Fuktkänsliga material

– Lufttäthetdetaljer

– Materialhantering

– Väderskydd

1


Fuktsakkunnigrollen - Byggherrens bollplank Utreder vilka förutsättningar som gäller för ROT-entreprenader

Hjälper byggherren med formulera krav för ett fuktsäkert byggande.

Upprättar en fuktsäkerhetsbeskrivning.

Agerar som bollplank till byggherren och projekteringsgruppen.

Utför fuktberäkningar och fuktriskbedömningar

Ritningsgranskar

Dokumenterar löpande fuktsäkerhetsarbetet

Utför ”stickprovs”-fuktronder på arbetsplatsen under pågående entreprenad


Hjälpmedel - fuktriskbedömning

• Checklistor

• Fuktcentrum (gratis material)

• Litteratur (fukthandboken etc.)

•Beräkningsprogram

•WUFI

•KFX

•CRAWL

•BYFY (beta program)

•Coverter

•GVMP

•Etc.

•TorkaS 2.0

•BI-Dry (Betongindustri)

•HEAT 2 och 3


Entreprenörens bollplank

Granskar handlingar och utför en riskbedömning av föreskrivna

handlingar.

Hjälper entreprenören med beskriva hur byggandet skall utföras på

ett fuktsäkert sätt. Genom att upprätta en ”fuktplan”.

Bistår entreprenören med mätningar och kontrollfunktioner under

entreprenaden.

Informera entreprenörens underentreprenader, snickare etc. vilka

krav som ställs


Fuktsäkerhetsdokumentation

Sammanställer underlag och dokumentation från projektering och

produktion.

Underlaget överlämnas till byggherren och innehåller:

Rutiner för fuktkontroll under driften

Drift – och underhållsinstruktioner

Rutiner för åtgärder vid fuktskador och läckage.


Styrdokument – fuktsäkerhet (enligt ByggaF) Fuktsäkerhetsbeskrivning

I samråd med byggherren sätts vilka krav som skall gälla för projekteringsgruppen och entreprenaden

Innehåller checklistor och hjälpmedel för projektgruppen

Fuktsäkerhetsbeskrivningen styr:

Val av byggteknik

Detaljlösningar

Uttorkningskrav

Materialkrav

Entreprenadens tidplan etc.

Fuktplan Entreprenörens beskrivning på hur kraven i

fuktsäkerhetsbeskrivningen skall uppfyllas i entreprenadskedet

T.ex. förslag på uttorkningsplan

lufttäthetsdetaljer

Väderskydd; detaljbeskrivning hantering av kritiska byggmoment

Leverensfuktkvotsklass för trämaterial

Materialförvaring


Bollplank i fuktfrågor


67

Konsultens syn på BBR 06

• BBR 06 kap 6:5 är ett stort steg mot torrare

byggnader

• Kritiska fuktnivåer; är relativa fuktigheten (RF) hela

sanningen?


68

Sammanfattning - Normer

• BBR 06 kap 6:5 är ett stort steg mot torrare, och

därmed friskare, byggnader.

• Kritiska fuktnivåer bör undersökas noggrannare.

Detta gäller speciellt varaktighet och beroendet av

temperatur.


69

”Fuktiga byggnader”

• Fukt i byggnader är en riskfaktor för hälsoeffekter för

både allergiker och icke allergiker.

• Litteraturen inte konklusiv vad gäller orsakssamband

/ exponering -hälsoeffekt

• Förbättring av inomhusmiljön ger positiva

effekter/friskare människor.


Mest förekommande riskkonstruktionerna i

hänseende fukt

• Platta på mark utan underliggande isolering

• Uteluftsventilerad krypgrund

• Inredd källare (golv och vägg)

• Kalla vindar

• Limmade ytskikt mot blött betongunderlag


Fristående villabebyggelse

• ”Husen som är allergiska mot mögel”

• Byggår: 2005

• Konstruktion: Platta på mark, prefabricerade

lättbetongväggar och mellanbjälklag, pulpettak av trä och

mineralull.

1

Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader1


Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnaderBerlin 2007: OR, PC, MJ, JT1








Lanserades som ”det gröna bygget”

1





Slutsats: Villabebyggelse

• Mycket rörig entreprenad, ”entreprenadform

okänd”.

• Projektör och entreprenör ”vet fukttekniskt ej”

vilka material de arbetar med (Lättbetong).

1


Vattenpasset 15


Schaktgrop


Stomresning


Uppfinning 1. Vattenavledande VP-rör

VP-rör gjuts in i ursparingar/försänkningar i betongvalvet


Uppfinning 1. forts.

Eventuellt vatten evakueras utanför huset


Uppfinning 2. Vattenavledande låda

Kärl med avvattningsslang under

ursparing i översta betongbjälklaget


Uppfinning 2. forts.

Taket prioriteras och

byggs klart (vattentätt)


Uppfinning 3. Platsbyggda

utfackningselement byggs under ”tak”

Rigg på hjul medför ett enkelt och smidigt

byggande, inkluderat täckning och ”framrullning”


Mottagningskontroll av Träleverans

• 1:a 24 meters långtradaren fick vända med hela lasten.

• Varför då????

• Krav max 16% fuktkvot.

• Kontroll utförs av platschef alt. sakkunnig. Ingår i egenkontrollen

och dokumenteras.

• Inga problem med att få torrt virke till arbetsplatsen.


Mottagningskontroll


Uppfinning 4. Telfer för hissning av

utfackningselement


Resultat av smidigt byggand med

utfackningselement.

Täckningen överlappar varandra med ca 70 cm.


Kontroll av monterade utfackningselement

• Kontroller utförs i hammarband och i syll

• Känsliga platser väljs.

• Kontroll utförs av platschef alt. fuktsakkunnig.

• Ingår i egenkontrollen och dokumenteras.


Tätt hus = Torkning (värme)

Luftvärme

inkopplat på

fjärrvärmen.


Inträngande horisontellt regn.


Uppfuktade utfackningselement (2st)


Utrustning för omhändertagande av ”olycka”

finns på byggarbetsplatsen


Akuta åtgärder

• Utfackningselementen torkas och följs upp med fuktkvotsmätningar.

• Kontroll utförs av platschef alt. sakkunnig. Ingår i egenkontrollen och

dokumenteras.


Strategi för uttorkningsförloppet

Efter RF beräknat =

85% finns tre veckors

”övrig tid”


Exempel på slutmätning

Slutmätningsprotokoll

enligt RBK.

Documents

Indoor Health 2009 - Malmö Fuktiga byggnader hur stort är