Ingenjören i kommun och landsting – kostnad eller tillgång?

Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting

För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det gör att många ingenjörer lämnar sektorn i en tid då tusentals ingenjörer måste rekryteras bara på ett par års sikt. Medellönen för en kommunanställd ingenjör är inte ens 80 procent av en privatanställd ingenjörs, i landstingen ofta ännu lägre. Det är i längden ingen hållbar löne- och utvecklingspolitik; särskilt inte i ett läge då kommuner och landsting måste konkurrera om ett allt större antal av de ingenjörer som finns.

Sveriges landsting och kommuner – välfärdssektorn – står inför stora utmaningar för att utvecklas effektivt, attraktivt och regionalpolitiskt hållbart. Sveriges Ingenjörer menar att teknik och tekniskt kunnande är en hävstång för samhällsutveckling. Många regionala dilemman kan också lösas med utveckling och investeringar i teknik och kunskapsinnehåll. Ingenjörer kommer därför att spela en avgörande roll för vilka kommuner och landsting som kommer att vara framgångsrika i samtiden och i framtiden.

Kommunal verksamhet är i vissa stycken unik. Många av verksamheterna präglas av starkt teknikfokus, från stadsbyggnadskontor till reningsverk. De senaste åren visar även att driftsäkerheten inom flera kommunala verksamheter behöver förstärkas, inte minst vattenförsörjningen. Även landstingen kännetecknas av samma drag, inte minst inom sjukvården och infrastrukturområdet där tillförlitlighet är av största vikt.

Teknikinnehållet ökar hela tiden och därför ökar också behovet av gedigen hög teknisk kompetens. Inom såväl landsting som kommuner ökar ständigt IT-innehållet i verksamheten. Både inom vård och omsorg ökar mängden teknik, inte minst på individnivå och i hemmen. Inköp av tekniska tjänster kräver teknisk beställarkompetens. Ingenjören är en gemensam nämnare!

För landets kommuner och landsting finns det stora vinster att hämta om de väljer att rekrytera fler ingenjörer. Det räcker inte heller bara att nyrekrytera. Ska kommuner och landsting kunna behålla sina ingenjörer måste både lönerna och löneutvecklingen bli betydligt bättre! Att medellönen för en kommunalt anställd ingenjör inte ens är 80 procent av en privatanställd ingenjörs är på sikt förödande. Inom landstingen, särskilt bland yngre grupper, är lönenivån ännu lägre.

Morgondagens ingenjörer kommer inte att nöja sig med att bara vara delvis nöjda. Spännande och intressanta arbetsuppgifter kommer inte att räcka som konkurrensfaktorer. Undersökningar från såväl SKL1 som Ingenjörsbarometern2 anger att de inte kommer att nöja sig med de villkor som välfärdssektorn idag erbjuder.

SKL skriver att välfärdssektorn bland unga generellt förknippas med möjlighet att få göra skillnad och hjälpa andra. Sektorn förknippas även med möjligheten att träffa mycket människor i arbetet och trevliga kollegor. Karriärmöjligheterna inom välfärdssektorn bedöms däremot vara störst för till exempel ingenjörer och det är också dessa, tillsammans med bland annat ekonomer och jurister, som förknippas med status och hög lön. Emellertid förknippar bara drygt 20 procent av respondenterna ingenjörsyrket med något som är viktigt eller betydelsefullt. I toppen av betydelsefulla yrken finns vård-, omsorg- och läraryrken.

SKL:s undersökning visar att en stor del av dagens unga kan tänka sig att arbeta som ingenjörer, och att det är ett yrke de kan se som långsiktigt. Däremot förknippas inte välfärdssektorn med begrepp som hög status, flexibilitet eller stolthet över sin arbetsgivare. Inte heller karriärmöjligheterna eller löneutvecklingen bedöms som goda. Ingenjörsbarometern från 2013 visar att bland redan anställda inom kommuner och landsting så är faktorer som kollektivavtal och kompetensutveckling viktigt men att konkurrenskraftiga löner och karriärmöjligheter är inte är lika viktigt som för kollektivet som helhet. Man anser inte heller att deras arbetsgivare erbjuder starka varumärken eller arbeten som ger hög status. Detta är dock människor som redan valt att arbeta inom välfärdssektorn som prioriterar så, inte de som man behöver locka till sig i konkurrensen om kompetensen.

1 Sveriges Kommuner och Landsting. Undersökningarna som hänvisas till är ”Här finns Sveriges viktigaste jobb” (2011) och ”Jobb som gör skillnad” (2013). 2 Ingenjörsbarometern är en undersökning som genomförs i samarbete mellan tidningen Ny Teknik och Sveriges Ingenjörer.

1

Ingenjörsbarometern listar vidare olika faktorer som yngre ingenjörer anser vara värdefulla hos en arbetsgivare. Flexibla arbetstider, konkurrenskraftig lön, möjligheter till kompetensutveckling och karriärutveckling är faktorer av stor betydelse. Högt upp på listan finns även trygg och säker anställning. Det senare återfinns även bland faktorer som välfärdssektorn förknippas med, men det finns en stor utmaning att hantera: Ingen av de faktorer som nämndes som viktiga är något som välfärdssektorn förknippas med.

Vår rapport visar att landets kommuner och landsting står inför en stor generationsväxling vad gäller ingenjörer. Även SKL har flera gånger pekat på det framtida rekryteringsbehovet och menar att välfärdssektorn under de närmaste tio åren kommer att behöva rekrytera ungefär 6 000 ingenjörer och tekniker till olika tjänster inom sektorn.3 I november 2013 skrev SKL i ett pressmeddelande att bland annat ingenjörer är en grupp med särskilt goda framtidsutsikter i välfärdssektorn. Orsakerna är såväl pensionsavgångar som ökad efterfrågan på de tjänster som välfärdsektorn idag producerar.

Men, och det är ett stort men: Välfärdssektorn konkurrerar om ingenjörerna på en tuff marknad där löner, karriär, utvecklingsmöjligheter och goda villkor har en allt större betydelse. SCB anger i sin Arbetskraft-barometer4 att ingenjörer är och kommer att bli en bristkompetens på hela arbetsmarknaden. Ska kommuner och landsting kunna rekrytera ingenjörskompetens i den omfattning som krävs i den konkurrens det kommer att vara behövs mycket och långsiktigt arbete.

Att ingenjörer tillför en unik kompetens som bidrar till produktivitetsutveckling är en effekt som våra landsting och kommuner varken kan eller har råd att avvara. Den kommunal- och landstingsanställda ingenjörens bidrag till verksamheten talar för sig självt. Det är dags att börja betala för denna resurs.

Sveriges Ingenjörer anser att:

Ingenjörernas betydelse för välfärdssektorn måste synliggöras för att bibehålla och utveckla välfärden

Ingenjörer ska ha attraktiva villkor, marknadsmässiga ingenjörslöner och goda förutsättningar till löneutveckling

Arbetsgivare inom välfärdssektorn måste synliggöra karriärs- och utvecklingsmöjligheter för att kunna attrahera ingenjören till sin verksamhet

3 Artikeln publicerad på SKL’s hemsida 20140416. 4 Statistiska Centralbyrån, Rapport 2013:3: ”Arbetskraftbarometern ’13”. December 2013.

2

Den lönemässiga utmaningen

Statistiken är entydig. Ingenjörer i kommunal sektor har lägre total5 månadslön än vad privatanställda ingenjörer har. Oavsett var ingenjören bor i landet är medellönen lägre i kommuner och landsting än i privat sektor.6 Medellönen för en kommunanställd ingenjör är inte ens 80 procent av en privatanställd ingenjörs, för landstingen ofta ännu lägre. Detta är inte hållbart om kommunerna och landstingen ska ha en chans att kunna konkurrera om arbetskraften.

Diagrammet nedan visar skillnaderna i lön mellan en privatanställd respektive kommunalt och landstingsanställd ingenjör i olika åldersgrupper. Oavsett ålder har den privatanställda ingenjören högre lön.

Ska kommunerna och landstingen även framöver kunna behålla och rekrytera ingenjörer över tid måste både lönerna bli högre och löneutvecklingen bättre!

5 Total månadslön definieras som grundlön med tillägg för förmåner. 6 Det finns idag 20 landsting i Sverige. Det innebär ett landsting i varje län utom i Gotlands län, där Gotlands kommun också handhar de uppgifter som annars ligger på landstinget. I Västra Götalands län, Skåne län och Hallands län har landstingen fått utökade uppgifter och kallas vanligen regioner, även om de formellt fortfarande är landsting. I Kalmar respektive Kronobergs län är svarsfrekvensen för låg för att ett representativt värde ska kunna redovisas i diagrammet.

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

Ingenjören värderas till 80 procent

Kommunal Privat Landsting

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

-1953 1954-1958 1959-1963 1964-1968 1969-1973 1974-1978 1979-1983 1984-

Löneklyftan växer snabbt

Kommunal Privat Landsting

Total månadslön i kronor efter län och arbetsmarknadssektor Källa: Sveriges Ingenjörers löneenkät 2013

Total månadslön i kronor efter födelseår och arbetsmarknadssektor Källa: Sveriges Ingenjörers löneenkät 2013

3

Den demografiska utmaningen

En annan av kommunernas utmaningar är åldersstrukturen. Diagrammet nedan visar hur förbundets medlemmar i olika åldersgrupper fördelar sig mellan kommunerna, landstingen och den privata sektorn.7

Statistiken visar att nästan 30 procent av ingenjörerna inom både landets kommuner och landsting kommer att gå i pension inom tio år. Förlänger vi tidsperioden till hur stor andel som har 20 år kvar i yrket så kommer kommunerna att tappa 53 procent av sina ingenjörer under denna tid. För landstingen är motsvarande siffra 58 procent. De som idag har mer än 20 år kvar räcker inte på långa vägar till för att ersätta pensionsavgångarna. Dessutom framgår det allt tydligare att det inte bara räcker att ersätta de som lämnar, verksamheten måste också öka antalet ingenjörer.

Nyrekryteringarna kommer alltså att bli relativt större då det är betydligt större andel äldre medarbetare i kommunal sektor än i privat. Kommunerna kommer också att behöva rekrytera en allt större andel av varje årskull. Behovet av teknisk kompetens i kommunerna ökar, så rekryteringsandelen kommer att bli ännu större.

Ska kommunerna kunna rekrytera denna större andel måste villkoren bli bättre. Att även i fortsättningen betala drygt 20 procent lägre löner än i privat sektor är inte en hållbar löne- och utvecklingspolitik.

7 Åldersfördelning av Sveriges Ingenjörers medlemmar. Diagrammet visar hur stor andel av de anställda som är födda under vilka år. Till exempel går det att utläsa att färre än fem procent av alla landstingsanställda ingenjörer är födda 1984 eller senare.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

-1953 1954-1958 1959-1963 1964-1968 1969-1973 1974-1978 1979-1983 1984-

Hög medelålder i kommuner och landsting

Kommun Landsting Privat

Källa: Sveriges Ingenjörers medlemsregister 20140301

4

Den jämställda utmaningen

Av det totala antalet kommunalt anställda medlemmar i Sveriges Ingenjörer är andelen kvinnor ca 38 procent.8 Men sett till hur ålderfördelningen ser ut är andelen kvinnor större bland de yngre medlemmarna medan andelen män dominerar i de äldre grupperna. För landstingen är andelen ca 28 procent. Andelen kvinnor bland förbundets yrkesverksamma medlemmar är ca 25 procent.

Andelen kvinnor är större i varje femårskull och antalet kvinnor är således större än männens i alla åldersgrupper födda 1974 och senare. För landstingens del är det endast den yngsta gruppen som har en större andel kvinnor än män.

Välfärdssektorn kännetecknas av att personalen domineras av kvinnor. Kvinnor har generellt sett lägre löner än män. Både kommuner och landsting måste börja lönekonkurrera med den privata sektorn för att vinna framtidens ingenjörer. 2010 hade nyutexaminerade kvinnor inom välfärdssektorn högre ingångslön än män. 2012 hade män, liksom alla andra år där vi har tillförlitlig statistik, åter högre ingångslöner9.

8 Kvinnor som andel av den totala populationen i respektive åldersgrupp och arbetsmarknadssektor. Källa: Sveriges Ingenjörers medlemsregister. 9 Sveriges Ingenjörer har uppgifter från 2007 och framåt. En del år är dock populationerna så små att några tillförlitliga jämförelser inte går att göra. Av samma skäl är även landsting och kommuner sammanslagna i detta diagram.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

-1953 1954-1958 1959-1963 1964-1968 1969-1973 1974-1978 1979-1983 1984-

Allt större andel kvinnor

Kommun Landsting Privat

24 50025 00025 50026 00026 50027 00027 50028 00028 50029 00029 50030 000

2010 2012

Män i privat sektor tjänar mest

Kommun, kvinnor Kommun, män Privat, kvinnor Privat, män

Ingångslön, kronor/månad, för nyutexaminerade civilingenjörer Källa: Sveriges Ingenjörers löneenkät 2013

Källa: Sveriges Ingenjörers medlemsregister 20140301

5

Den geografiska utmaningen

För många kommuner är inte bara åldersstrukturen på den egna personalen av stor betydelse. Det handlar till stor del också om tillgången på ingenjörer i arbetskraften. De flesta mindre och medelstora högskolorna utbildar högskoleingenjörer så att en viss närhet till utbildningsorterna och därmed nyexaminerade ingenjörer finns. Utmaningen är snarare hur dessa ska attraheras att ta en kommunal anställning alls.

Andra kommuner med relativt stor andel ingenjörer i arbetskraften, mellan cirka åtta till nio procent, är bland andra Lidingö, Kungälv, Ludvika, Hammarö, Staffanstorp, Nacka, Trollhättan, Örnsköldsvik och Borlänge. Kännetecknande för dessa och de i diagrammet ovan är att de ofta ligger i en storstadsregion och har nära till en utbildningsort för civilingenjörer eller har en eller flera dominerande teknikfokuserade arbetsgivare på orten. Orterna med lägst andel ingenjörer kännetecknas oftast av att de ligger i glesbygd och har ett längre avstånd till utbildningsorter.

Samtliga orter utom Strömstad och Aneby i diagrammet ovan präglas också av större ut- än inflyttning. Ska de rekrytera ingenjörer krävs bra villkor för att gå emot flyttströmmen.

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

Ande

l ing

enjö

rer

Kommuner i storstadsregioner har flest ingenjörer

0%

1%

2%

3%

4%

Ande

l ing

nejö

rer

Kommuner i glesbygd har få ingenjörer

Källa: SCB

Källa: SCB

6

Box 1419, 111 84 Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsg. 48, Tel 08-613 80 00, Fax 08-796 71 02 info@sverigesingenjorer.se, www.sverigesingenjorer.se

Sveriges Ingenjörer