inkludering av utrikesfödda och nyanlända

En undersökning av Vi är Sveriges 6-stegsmetod

Innehållsförtecknin

DEN 23 MAJ 2019Jamshid DASHTI

Handledare: Joakim Johansson

ii

g1. Inledning........................................................................................................................................1

1.1 Bakgrund......................................................................................................................................1

1.2 Syfte och frågeställningar.............................................................................................................1

2. Vi-är-Sverige och dess 6-stegsmetod..............................................................................................2

2.1 Vi-är-Sverige................................................................................................................................2

2.2. 6-stegsmetoden............................................................................................................................3

3. Teoretisk referensram.....................................................................................................................6

3.1 Genusteori....................................................................................................................................6

3.2 Kritiskt resonemang; maskulinitetsforskning och jämställdhet.....................................................8

3.3 Nationalitet och Medborgarskap.................................................................................................11

4. Metod och Material......................................................................................................................12

4.1 Intervju som metod och urval.....................................................................................................13

5. Resultat.........................................................................................................................................16

5.1 Intervjuer i början av 6-stegmetoden....................................................................................16

5.2 Observationer under 6-stegsmetoden....................................................................................18

5.3 Intervjuer efter 6-stegsmetoden............................................................................................24

6. Analys, slutsats och förbättringsförslag........................................................................................27

6.1 Analys...................................................................................................................................29

6.2 Slutsats och förbättringsförslag..................................................................................................32

Referenser............................................................................................................................................35

Appendix..........................................................................................................................................36

Bilaga 1.........................................................................................................................................36

Bilaga 2........................................................................................................................................37

Bilaga 1: Skriftligt information

Bilaga 2: Intervjuguide med teman och frågor som berörs under intervjuerna

iii

Sammanfattning

Organisationen ”Vi-är-Sverige” arbetar med en 6-stegsmetod där man utbildar utrikesfödda

nyanlända män om synen på manlighet, maskulinitet, normskapande och jämställdhet.

Syftet med undersökningen är att undersöka användningen av den 6-stegsmetod som ”Vi-Är-

Sverige” arbetar med och se hur detta funkar för att inkludera fler nyanlända och utrikesfödda

män och pojkar.

Frågeställningar som besvaras och analyseras i studien är:

Hur fungerar Vi-är-Sveriges 6-stegsmetod för att inkludera nyanlända och utrikesfödda män

in i den svenska samhällsstrukturen?

Hur kan ”Vi-är-Sveriges” arbete med 6-stegsmetoden för inkludering av nyanlända och

utrikesfödda utvecklas för (ännu) bättre måluppfyllelse?

Resultatet från samtalsintervjuer, observationer och fokusgrupper som utfördes i Carlforska

gymnasiet visar att den 6-stegsmetod som ”Vi-är-Sverige” arbetar med fungerar för att

inkludera utrikesfödda män i den svenska samhällsstrukturen. Resultatet visar också att 6-

stegmoden behöver förbättras och slutligen redovisas förslag på hur metoden kan förbättras

samt vilka hjälpmedel Vi-är-Sverige kan använda sig av.

1

1. Inledning I det här kapitalet presenteras bakgrunden till examensarbetet. Därefter beskrivs syfte och

frågeställningar för examensarbetet.

1.1 BakgrundEn av de största utmaningarna för svensk integrations-och inkluderingspolitiken har varit hur

människor med annat påbrå ska få behålla sina kultur-yttringar och samtidigt bli en del av det

svenska samhället. Hur kan människor i Sverige med flera olika språk och kulturer enas kring

ett språk och en samhällsstruktur? Vad krävs det för att skapa ett samhälle som bygger på en

”Vi” känsla¨?

Samhällsstrukturer skiljer sig beroende på vilket land man befinner sig, just när det gäller

synen på manlighet, kvinnlighet och jämställdheten. Det som kännetecknar Sverige är

demokratin och de grundläggande värderingarna såsom människovärde, frihet, jämlikhet och

respekt för de mänskliga rättigheterna. Som svensk medborgare förväntas man respektera alla

dessa grundvärderingar i det svenska samhället. Statens mission är att alla med ett annat påbrå

ska vara informerad om dessa värderingar. I en civilisation både kvinnor och män är kapabla

till stor dåd och illdåd, vilket innebär att båda könen har lika stor inverkan på hur samhället

byggs upp.

Enligt Regeringenskanslitet (2019-04-22) regeringens övergripande mål för

jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt

eget liv, vilket regeringen arbetar med. Statsminister Stefan Löfven och jämställdhetsminister

Åsa Lindhagen, säger att; ”Jämställdhet är en rättvisefråga. Vi ser ojämställdheten som råder

mellan kvinnor och män som är ett samhällsproblem. Och kan politiken skapa förändringar”

(Regeringenskanslitet 20019-04-22).

Regeringen har olika insatser för en jämn fördelning av makt och inflytande och arbetar med

att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter för att kunna vara aktiva

samhällsmedborgare. Regeringens ansatser är inom delaktighet och inflytande, motverka

diskriminering, jämn könsfördelning och mångfald (Regeringenskanslitet 20017-04-17).

Däremot regeringen har inte speciella insatser för att påverka synsätten och värderingarna hos

nyanlända pojkar och män. Politikerna sägs ha visioner och mål när det gäller jämställdhet, så

frågan är vad gör civilsamhället för att skapa förändringar när det gäller jämställdhet?

2

Speciellt för att skapa förutsättningar för kvinnor och män som är nyanlända, samt informera

dem om värderingar som viktiga i det svenska samhället.

”Vi-är-Sverige” är en organisation som grundades år 2018 i Västerås av Vladimir Ahmed.

Vladimir Ahmed flyttade till Sverige som barn med sin familj från Irak. Han växte upp med

de svenska värderingar i skolan och kurdiska värderingar hemma. Han insåg hur viktigt det

var för honom och hans familj att kunna behålla sina kulturyttringar men samtidigt vara en del

av samhället. Detta har varit en av anledningarna att han bildade en organisation som skulle

bidra med bättre förståelse för integrations-och inkluderingspolitik. Detta görs via 6-

stegsmetoden som utbildar männen i förhållningssätt till manlighet och jämställdhet, vilket

beskrivs mer utförligt i senare kapitlet.

Detta arbete kommer fokusera på hur denna metoden fungerar i praktiken. Studien genomförs

med hjälp av samtalsintervjuer, observationer och fokusgrupper. Arbetet kommer utföras

utifrån olika teoretiska perspektiv på genus, manlighet och jämställdhet. Resultatet analyseras

genom att genomlysa informanternas förståelse och kunskapsinhämtning om manlighet,

jämställdhet och den 6-stegmetoden.

1

1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka användningen av den 6-stegsmetod som ”Vi-Är-

Sverige” arbetar med och se hur detta funkar för att inkludera fler nyanlända och utrikesfödda

män och pojkar. Ett delsyfte är att i linje med så kallad följeforskning genomföra

uppsatsarbetet på ett sätt som både under och efter uppsatsarbetsprocessen möjliggör

återkoppling till ”Vi-är-Sverige” och kan stödja dess arbete med och utveckling av 6-

stegsmetoden.

Följande frågor kommer att besvaras och analyseras i studien.

1) Hur fungerar Vi är Sveriges 6-stegsmetod för att inkludera nyanlända och

utrikesfödda män in i den svenska samhällsstrukturen?

2) Hur kan Vi är Sveriges arbete med 6-stegsmetoden för inkludering av nyanlända

och utrikesfödda utvecklas för (ännu) bättre måluppfyllelse?

2

2. Vi-är-Sverige och dess 6-stegsmetodI detta kapitel presenteras organisationen ”Vi-är-Sverige” och 6-stegsmetoden.

2.1 Vi-är-Sverige Organisation ”Vi-är-Sverige” arbetar för att inkludera fler nyanlända och utrikesfödda män till

den svenska samhällsstrukturen. Vladimir Ahmed, grundaren av organisationen, menar att

enbart bostad och arbete inte räcker för att människor ska känna sig som en del av

samhällsgemenskapen. (Ahmed, 2019).

Den problematik som organisationen utgår ifrån är: hur ska man kunna behålla sina kultur-

yttringar och samtidigt bli en del av en inkluderande samhällsstruktur i Sverige. Människor

med ett annat påbrå ska inte behöva välja en kultur utan man ska kunna vara både det man

tillhör och den svenska kulturen, vilket bör vara utgångspunkten för integrering. Enligt

organisationen är den typen av förhållningssätt ett måste för att minska försvarsmekanismer

hos människor och känslan av ”ovan och nerifrån perspektiv”. Det vill säga att någon ifrån

majoritetssamhället ska tala om för människor hur man ska kunna anpassa sig för dem/den

som är i minoritet (Ahmed, 2019).

Metoden som ”Vi-är-Sverige” tillhandahåller, som kallas för 6-stegsmetoden, fokuserar på

vilka förväntningar och ansvarsuppgifter det finns på män utifrån dess olika uppväxtvillkor

och samhällsstruktur som de tillhör. Detta i relation till de förväntningar som finns på etniskt

svenska män som är födda och uppväxta i Sverige. 6-stegsmetodens syfte är att låta män

diskutera svåra och tuffa frågor som man aldrig har pratat om varken i hemlandet eller i

Sverige. Därtill är metoden anpassad utifrån människors uppväxtvillkor och de olika

samhällsstrukturer som människor föds och växer upp i. Vladimir Ahmed, menar att

människor är flockdjur och vill känna samhörighet med en grupp (Ahmed, 2019).

Vladimir Ahmed menar att interkulturell forskning visar att människor gärna lyssnar bättre på

någon som man kan relatera till och ha en identifikation med. Utifrån detta faktum kan vi

konstatera att människor funkar på det sättet och därför skapas just ”trygga rum” där man

samtalar om hur vi i den homogena gruppen kan samtala om känsliga ämnen utan att känna

sig underlägsen. Det vill säga att vi alla har gemensamt att vi är utrikesfödda och det är lättare

att förstå varandra och se på saker utifrån olika perspektiv i våra samtal, vilket

förhoppningsvis ska leda till att alla ska bli en del av ett större ”vi” i Sverige, (Ahmed, 2019).

3

Enligt Vladimir Ahmed, måste vi i Sverige signalera ut ”en ny typ av Svenskhet”. Han menar

att man inte ska behöva enbart äta surströmming, dansa små grodorna samt vara blond och

blåögd för att kunna bli en del av Sverige. Vladimir Ahmed menar istället att dualiteten måste

vara möjlig för alla samhällsmedborgare och att detta måste vara utgångspunkten för all typ

av inkluderings-policy. I ett land där det numera bor människor från hela världen och där det

talas flera olika språk så är det viktigt att vi kan enas kring ett ”Vi” i Sverige. Men det måste

också kunna erbjudas en svenskhet där människor kan anpassa sig till och där människor får

behålla sina kulturyttringar, samtidigt som man blir en del av det svenska samhället. Det som

förenar oss människor i Sverige är värderingar som demokrati, jämställdhet och frihet.

Värderingar som inte känner någon hudfärg, kön, etnicitet, religion eller bakgrund (Ahmed,

2019).

2.2. 6-stegsmetoden 6-stegs metoden är byggd på sex samtalsmöten där Vladimir Ahmed som ledare diskuterar,

informerar, presenterar och skapar dialog. Samtalsmöten varar 1 timme och 15 minuter per

tillfälle för en grupp. Organisationen har haft sex genomförda omgångar hittills med totalt 36

samtals-träffar i Västerås, Skinnskatteberg, Norberg och Fagersta. Carlforska gymnasiet i

Västerås, Klockarbergsskolan i Skinnskatteberg, Integrationsenheten i Skinnskatteberg,

Vuxenutbildning & SFI i Fagersta, Folkhögskolan i bergslagen i Norberg. De utförde 6

stegsmetoden två gånger på Carlforska gymnasiet.

Den grupp som studerades för denna studie var på Carlforska Gymnasiet. Gruppen bestod av

13 ungdomar/unga män, åldern mellan 17–21 år. Killarna hade bott i Sverige mellan 1,5–3 år

och hade påbrå från Afghanistan, Syrien, Irak och Asiatiska länder.

Organisationens 6-stegsmetod består av sex teman som är följande:

1) Man och Manlighet, vilket handlar om vad manlighet är och vad innebär det att

vara man? I generella termer är en man någon som uppfattas som maskulin och

därmed har beteenden, kvaliteter eller egenskaper som kännetecknar, förknippas

med eller anses vara passande för just män. Första träffen i metoden fokuserar på

vilka förväntningar och ansvarsuppgifter det finns på män utifrån de olika

uppväxtvillkor och samhällsstruktur som man föds och växer upp i. Dessutom,

handlar det om vilka ansvarsuppgifter och förväntningar det finns på etniskt

infödda män som är född och uppväxta i Sverige. Samt hur man ska man kunna

4

behålla sina kultur-yttringar och samtidigt bli en del av ett inkluderande

samhällsstruktur i Sverige (Ahmed, 2019).

2) Vad är jämställdhet, vilket innebär jämställdhet betyder jämlikhet mellan man

och kvinna. I generella termer betyder det att män och kvinnor ska ha samma

rättigheter, skyldigheter och möjligheter samt ha samma tillgång till makt och

inflytande över att forma sitt liv, oavsett man är född som en man eller en kvinna.

Metoden fokuserar på, varför det är viktigt att fler män med utrikesfödd bakgrund

engagerar sig i jämställdhetsarbetet. Om det är skillnad på hur utrikesfödda och

svenska män ser på jämställdheten? I så fall hur? Vems syn är då det rätta? Finns

det någon rätt och fel syn på jämställdhet? Samt varför jämställdhet är en viktig

del för att inkluderings & integrationsprocessen ska fungera bättre (Ahmed, 2019).

3) Varför lyssnar män generellt mer på män, vilket innebär att det finns en

hierarkisk ordning där man lyssnar på ledaren. En ledare är då förknippad med en

”man” och inte en kvinna, män har fått lära sig att en man är smartare, bättre och

starkare än en kvinna i vissa samhällsstrukturer och att vara svag är förknippad

med en kvinna (Ahmed, 2019). Metoden fokuserar på att samtala om hur mäns

maktutövning ser ut i de samhällen deltagarna är födda och uppväxta i samt hur

det ser ut idag och hur det påverkar integrationen och inkluderingen av män i det

svenska samhället. Vem avgör om det är rätt eller fel? Och i så fall hur och varför?

(Ahmed, 2019).

4) Vad är normer, vilket innebär att samtala om hur normer kan bäst beskrivas som

underförstådda och oskrivna regler och förhållningssätten människor emellan.

Metoden fokuserar på att beskriva vad normer är för en man i Sverige och i

respektive land som deltagarna fötts och vuxit upp i. Dessutom samtalas om hur

macho och makt-kulturen skiljer sig för utrikesfödda och för svenska män. Om det

ens finns någon skillnad? I så fall vad, varför och hur? (Ahmed, 2019).

5) Vad är könsroller, vilket innebär män respektive kvinnor i samhället. Hur

fördelningen i beteende, uttryck och arbetssysslor skiljer sig beroende på kön.

5

Metoden fokuserar på att förklara hur det påverkar integrationen och inkluderingen

om vi delar upp män och kvinnor i olika fack och roller.

(Ahmed, 2019).

6) Varför är det viktigt och lära sig att lyssna som man, vilket innebär att öva på

att vara en bra lyssnare. Pojkar har lättare för att utnyttja sin ”fysiskt genetiska

fördel” för att låta högre och röstmässigt mer djupare än tjejer och pojkar tenderar

därmed att prata mer och oftare. Detta gör att man som kille/man omedvetet

trycker undan tjejer/kvinnor i olika sammanhang. Detta kan i sin tur leda till att

tjejer och kvinnor blir eller uppfattas som passiva och får den rollen i en grupp

med en majoritet av män eller förväntas inneha den rollen (Ahmed, 2019).

Metoden fokuserar på att påpeka vikten av lyssnande och beskriva varför det är

viktigt att lära sig att lyssna som kille och man och hur det hänger det ihop med

inkluderings-och integrationsprocessen (Ahmed, 2019).

6

3. Teoretisk referensram I detta kapitel presenteras vilka teorier som examensarbetet är baserat på. Först beskrivs begreppen Genus, manlighet/maskulinitet och jämställdhet.

3.1 Genusteori Genus är en direkt översättning av engelskans gender och är detsamma som socialt kön.

När det kommer till betydelsen av kön och könstillhörighet skriver Connell (1996) att inom

naturvetenskapen fokuserar naturvetare på det biologiska könet samt genetiska koder som

intresserar de. Men om frågan faller hos en samhällsvetare så pratar man om könsroller,

genusrelationer och maskulinitet som någonting som är socialt konstruerat i ett sammanhang.

Såsom Bjerrum Nilsen och Monica Rudberg (1991) skriver i deras studie om genus, kön och

könstillhörigheter att skapandet av kön och könstillhörigheter är en social konstruktion.

”Barnet känner inte sitt eget kön när det kommer till världen, och under loppet av det första

levnadsåret upplever det heller inte kön som någon intressant fråga. Identitet - som också

omfattar upplevelsen av att var antingen flicka eller pojke - bildas gradvis i samspel med de

människor som omger barnet. Även om barnet ännu inte har någon förkärlek för vare sig rosa

eller ljusblått, reagerar omgivningen på dess kön och tolkar dess beteende och

sinnesstämningar inom ramen: flicka eller pojke. Biologiskt kön blir efter hand socialt kön”

(Bjerrum Nielsen & Rudberg, 1991, s. 28).

Enligt Andersson (1998, s. 14) handlar det inte längre om att bara foga in kvinnorna i

historien utan också om att få en teoretisk acceptans för kvinnohistoria. Detta är en utveckling

som kan fångas i begreppen ”kvinna”, ”kön”, vilket menas att kvinnoforskning

uppmärksammar kvinnors villkor ur olika aspekter, kön eller genusforskning problematiserar

de sociala relationerna mellan kvinnor och män (Andersson, 1998, s. 15ff).

Enligt Hirdman (2003, s. 15ff) handlar genus om att förstå och förklara människor i samhällen

och världen, samt argumentera för och emot de förändringar som sker under historiens gång.

Jill Steans (2014) menar att efter ingripande av feministiska teorier inom samhällsvetenskap i

början av 1970-talet formulerades genusbegreppet i debatten om jämställdhetsanalys och

maktanalys, alltså ett begrepp som beskriver maktrelationen mellan könen i samhället.

Genusbegreppet blev allt mer inflytelserik i feministisk teori och maskulinitetsstudier.

Enligt Steans (2014) presenterade många feminister under 1970-talet kvinnor och män som

homogena grupper, de representerade olika samhällen som ansågs bestå av sociala block av

7

män och kvinnor som förenade genom direkta och indirekta maktrelationer. Dessa feminister

hävdade att män utövar makt över kvinnor i de flesta samhällen och att kvinnor var helt

maktlösa (Steans, 2014, s. 72ff).

Begreppet genus användes för att urskilja vad som formar kvinnors och mäns sociala beteende

samt synliggöra de normer som anses vara omvärldens förväntningar kring manlighet och

kvinnlighet. Dessutom förstå de strukturella maktrelationerna i stor utsträckning som finns

mellan män och kvinnor i olika samhällen (Steans, 2014, ss. 27-29) .

Förhållningssättet till genus utgör en av de viktigaste skiljelinjerna i Sverige idag mellan den

socialt godkända manlighet och de former för manlighet som förknippas med när man

diskuterar om icke svenska mäns synsätt på jämställdhet, genus och manlighet (Gottzén &

Jonsson, 2012, s. 25). Dock anger författarna att svenska män liksom andra män i skilda delar

av världen har en mängd olika uppfattningar om manlighet, kvinnlighet, och maskulinitet, men

den offentliga diskussionen om dessa mäns synsätt är tyvärr snäv i den svenska

samhällsdebatten. Snarare framhäver den en specifik uppsättning manliga attityder och

handlingar som möjliga, önskvärda och moraliskt acceptabla. De män vars åsikter och liv

skiljer sig från de normerande förebilderna synliggörs i debatten som några att se ner på,

förfölja, fostra, läxa upp eller bestraffa (Gottzén & Jonsson, 2012, s. 25).

När det gäller begreppen maskulinitet och etnicitet hos invandrare pojkar/ unga män så

kopplas oftast dessa begrepp samman med problem, eftersom unga män med

invandrarbakgrund personifieras med hot och avvikelser samt dessa män framställs oftast som

kriminella i media skildringar (Gottzén & Jonsson 2012 s. 81). Samtidigt hänvisar författarna

till Esping-Anderson (1990) och Magnusson, Rönnblom & Silius (2008) som säger att de

nordiska välfärdsstaterna har identifierats sig som ovanligt framgångsrika i att skapa

jämställdhet med unika möjligheter för män och kvinnor att vara jämställda (Gottzén &

Jonsson, 2012, s. 103).

8

3.2 Kritiskt resonemang; maskulinitetsforskning och jämställdhet

I en antologi som presenterar forskning om män och maskuliniteter, Lucas Gottzén lektor i

socialt arbete vid Linköpings universitet, och Richard Jonsson forskarassistent vid Barn-och

ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, diskuterar skapandet av

maskulina normer och en god svensk jämställd maskulinitet. Studien fokuserar också på

konstruktionen av ”Andra män”, de som uppfattas som dessa andra är nämligen icke-svenska

män som uppfattas ha sämre förhållningssätt till manlighet, värderingar som inte passar in i

det svenska synsättet på manlighet, maskulinitet och jämställdhet (Gottzén & Jonsson, 2012,

s. 14).

Gottzén & Jonsson (2012, s. 15) hänvisar till den australiska sociologen Connell (1996) som

lanserade begreppet ”hegemonisk maskulinitet” vilket hon avsåg att män och kvinnor

struktureras i relation till en könsordning, men också i relation till andra strukturer såsom

klass och etnicitet.

Connell (1996, s. 101) definierar hegemonisk maskulinitet som:

” den konfiguration av genuspraktik som innehåller det för tillfället accepterade svaret på

frågan om patriarkatets legitimitet. På så sätt garanteras (eller förmodas garantera) mäns

dominanta position och kvinnors underordnande”.

(Connell, 1996, s. 101).

Connell använde sig av en tredelad modell för att förklara hur könsordningen verkar. Först

placerade hon genus in i patriarkala relationer baserad på makt, vilket innefattar kvinnors

underordning och mäns överordnande positioner (Gottzén & Jonsson, 2012, s. 15). Därefter

förklarar hon att könsordningen är kopplad till produktionsvillkoren och i synnerhet till

kapitalismens könsarbetsdelning, vilket är en av anledningarna till mäns överordnings

position i samhällen. Slutligen visar modellen att könsordningen bygger på sexuella begär,

samt känslor och beteenden förväntas att vara heterosexuella (Gottzén & Jonsson, 2012, s.

15). Hon anser att det är i relationen mellan maktrelationer, könsarbetsfördelning och

känslomässig anknytning som maskulinitet skapas. Dock är det viktigt att påpeka att

könsordningen är dynamisk, det vill säga att maskulinitet omfördelas och omdefinieras i olika

kulturer och historiska sammanhang (Gottzén & Jonsson, 2012, s. 15).

9

Helena Thomasson (2002) skriver att det finns vissa maktstrukturer som begränsar kvinnors

och mäns möjligheter i Sverige. Enligt henna osynliggörs dessa maktstrukturer eftersom de

inte stämmer överens med det jämställdhetsideal som är förhärskande i det svenska samhället.

Thomasson menar att kvinnor är fortfarande underordnade av männen utan att det ska märkas,

kvinnor underordna sig av fri vilja och anpassa sig utan att någonsin tala om det, däremot

männen ska alltid överordna sig och sträva efter att vara bra män och ha makt enligt tidens

definitioner (Thomasson, 2002, s. 79).

Jämställdhets begreppet etablerades i Sverige i början av 1970-talet i samband med frågan om

lagstiftning mot könsdiskriminering initierades, och syftet var då att resonera kring kön och

jämlikhet, och med jämställdhet avses att allmänt just jämlikhet mellan könen (Mark, 2007, s.

13).

Jämställdhet är starkt kopplad till frågan om makt. Dock är det svårt att beskriva vad makt kan

vara, eftersom det kan variera från samhälle till samhälle och situation till situation. Alltså hur

människor uppfattar att ha makt över sina liv och situationer som uppstår i människors liv,

oavsett vilket kön man tillhör. Makt beskrivs som maktordningen, alltså relationen mellan

överordnad och underordnad (Mark, 2007, s. 13ff).

Enligt Thomasson (2002, s. 74) när det inkluderar frågor som behandlar kön, handlar detta om

hur kvinnor är underordnade män och vad som orsakar att denna struktur fortfarande står fast.

Hennes studie visar att Sverige har nått långt när det gäller jämställdhetsfrågor och kvinnors

villkor. Enligt henne har vi i Sverige en relativt hög grad av vad som kallas kvinnors

autonomi, med det menas självbestämmande. Till exempel enligt de lagar och avtal som vi

har här i Sverige så får kvinnor inte diskrimineras på arbetsplatsen eller ges lägre löner än

män, vi har sambolagstiftning och äktenskapslagstiftning som ska gynna kvinnor och män

lika, samt har vi lagar som gäller både brott och ekonomi som reviderats i syfte att stötta

kvinnor (Thomasson, 2002, s. 74).

Mycket forskning visar att det fortfarande finns jämställdhetsproblem, såsom av politisk,

ekonomisk och sexuell karaktär. Sverige är fortfarande ett ojämställt land, det finns

fortfarande många fördelar för män än kvinnor i dagens samhälle. I boken

Jämställdhetsarbetets teori och praktik (2007) skriver Eva Mark att jämställdhetspolitikens

syfte är att ge kvinnor och män lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället,

jämställdheten mellan könen är en grundläggande statsrättslig norm i Sverige (Mark, 2007, s.

14).

10

De mål som finns för jämställdhetspoltiken är en strukturell omvandling av samhället så att

makten mellan män och kvinna skall fördelas, vilket i praktiken kommer innebära en rättvis

fördelning av möjligheter, rättigheter och skyldigheter som utmärker det demokratiska

samhället (Mark, 2007, s. 14ff)

I sin studie om huruvida Sverige har uppnått jämställdhet konstaterar Mark (2007) att

nationen har uppnått jämställdhet i formell mening men inte i reell mening. Med formell

menas att jämställdheten i generella termer innebär att kvinnor och män är lika inför lagen.

Däremot, med reell menar hon att jämställdheten handlar om tillämpad lagstiftning och

existerar först då kvinnor och män i realiteten och på ett likvärdigt sätt delar makt, de

rättigheter och skyldigheter som formell jämställdhet tillförsäkrar de (Mark, 2007, s. 16)

Astrid Schlytter docent i rättssociologi vid Stockholms universitet, och Devin Rexvid

doktorand i socialt arbete vid Umeå universitet vill i deras bok (Schlyter & Rexvid 2016)

belysa varför pojkar och unga män som uppfostras med föräldrar som har ett annat påbrå än

svensk eller europisk är fasta vid de normer och värderingar som föräldrarna tar med sig från

deras tidigare hemländer? Deras studie visar att många pojkar och unga män inte bryter de

normer och värderingar som föräldrarna lär ut. Till exempel normer som ibland innebär att

utöva ett omfattande förtryck av flickor/kvinnor i familjen. I deras undersökning intervjuade

de Ahmad som har invandrarbakgrund och berättar utifrån egna erfarenheter: trots att

familjens kvinnor uppfattas som heliga eftersom de är hemma lagar mat och sköter barnen,

men det är fortfarande mannen som skyddar och försörjer kvinnorna. Eftersom enligt deras

uppfattning kvinnor av naturen är svagare än mannen så de behöver skyddas, passas och täcka

sina kroppar (Schlytter & Rexvid, 2016, s. 113ff).

Enligt artikeln ”Ökad polarisering bland unga om migration och jämställdhet” i Dagens

nyheter (Nyberg, 2019) myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, publicerade en

ny rapport som bygger på en enkätstudie som besvarades av 6000 unga invånare mellan 16–

29 år i hela Sverige. Rapporten visar åsiktspolariseringen bland tjejer och pojkar som har ökat

kraftigt under de senaste åren. Enligt rapporten de ungdomar som deltog i studien klassar

jämställdhet som en av de viktigaste samhällsfrågorna. Allt fler pojkar med svensk bakgrund

anser till exempel att Sverige bör ta emot färre flyktingar. Med motiveringen att många som

kommer hit speciellt pojkar inte anpassar sig efter den svenska kulturen och de svenska

värderingarna. 44% av pojkarna anser att invandrare och de som kommer hit bör försöka leva

som svenskar när det gäller kultur och de värderingar som finns i det svenska samhället. Dock

allra mest positiva till invandring är tjejer med utländsk bakgrund (Nyberg, 2019).

11

3.3 Nationalitet och Medborgarskap I artikeln ”Nationhood and Scandinavian naturalization politics: varieties of the civic turn”

skriver Kriegbaum J, Fernàndez, & Brochmann (2017) att grannländerna Danmark, Sverige

och Norge representerar tre mycket liknande samhällen. Enligt författarna har Danmark

Europas strängaste krav på medborgarskap, Sverige har lämnat sin liberala politik i stort sätt

orörd och Norge befinner sig någonstans mellan både två. Författarna vill hitta ett svar på hur

sådana skiljaktigheter i dessa liknande samhällen uppkommer.

Deras forskning visar vilken roll olika uppfattningar av nationalitet och tillhörighet har spelat

i de här tre samhällen. Författarna skriver att olika uppfattningar om nationalitet har betytt

mer eller mindre, men att de nationella skillnaderna har mindre att göra med normativt

innehållet i nationaliteten än med hur politiker tenderar att tänka på den integrationsprocess

som nyanlända och invandrare måste följa för att utveckla en stark känsla av nationell

tillhörighet. Därmed bli medborgare i dessa länder och inte minst få klart för sig de

demokratiska värderingar som är grundpelaren i dessa samhällen (Kriegbaum J, Fernàndez, &

Brochmann, 2017). Det som skilde Danmark och Norge från Sverige var att dessa länder har

haft stora krav på godkända språk-och samhällskunskaper får dem som vill bli medborgare i

dessa länder, fast Sverige rör sig åt samma håll också.

Ett huvudargument för kravet på språk-och samhällskunskapsprov för medborgskap från

politiska håll är att det hjälper integrationen. Politikerna vill skapa politiskt ansvarstagande

och integrera dem som vill bli en del av samhället. Kunskapstester hjälper många att lära sig

om de värderingar och samhällsstrukturer som existerar i dessa länder (Kriegbaum J,

Fernàndez, & Brochmann, 2017).

12

4. Metod och MaterialOrganisationen ”Vi-är-Sverige” arbetar bland annat med sin 6-stegsmetod på Carlforska

gymnasiet i Västerås där det finns en speciell klass för nyanlända ensamkommande elever

som går på språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet, och läser andra ämnen för att kunna

få behörighet för att komma in på gymnasiet och läsa vidare. Gruppen består av 13 elever som

kommer från olika länder och har varit i Sverige minst 1,5 år.

Jag valde just Carlforska gymnasiet för denna studie då fokusgruppen bestod av nyanlända

pojkar som naturligtvis har mindre uppfattning om hur det fungerar i Sverige när det kommer

till de demokratiska värderingarna såsom rättigheter, möjligheter och skyldigheter.

Gruppen är representativ i förhållande till övriga grupper som ”Vi-är-Sverige” jobbat med. De

flesta deltagarna av 6-stegmetiden är nyanlända män och pojkar som är uppväxta i

samhällsstrukturer som skiljer från den svenska samhällsstrukturen. Det finns stora skillnader

när det gäller jämställdhet, könsroller, normer, definition om kvinnlighet och manlighet.

För att undersöka hur Vi-är-Sveriges 6-stegsmetod fungerar kommer det att användas en

kombination av metoderna samtalsintervjuer, fokusgrupper och direktobservation.

Direktobservation som forskningsmetod är att jag som forskare är på plats och gör

uppmärksamt iakttagelser med mina egna ögon. Jag som forskare behöver inte förlita mig på

vad andra återberättar, snarare studerar jag processer eller strukturer som kan vara svårare att

klä i ord för inblandade parter. Man talar ofta om etnografiska metoder eller fältundersökning

i samband med direktobservationer, vilka strävar efter att vara ”naturalistiska” vilket i sin tur

syftar till att söka kunskap om människor och sociala grupper i deras naturliga sammanhang.

Med sådana undersökningar kan man kombinera observationer med intervjuundersökning

eller något annat tillvägagångsätt (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, & Wängnerud,

2017, s. 314).

Som forskare kommer jag att vara medveten om att mitt deltagande som observatör i ”Vi-är-

Sveriges” 6-stegmetod träffarna sker utifrån en utgångspunkt där kunskapsutveckling är det

primära målet samt registrera händelser med hjälp av ögat, bandinspelning och transkribering,

såsom är svårt att få svar på vid bara intervjuundersökning. Jag observerar hur de tar emot och

förhåller sig till all information som har presenterats till deltagarna, vad som är mest effektiv,

vad som tog längst tid att uppfatta, och vad som uppfattades mest kärnfullt som fångade direkt

intresse hos deltagarna.

13

Deltagarna i 6-stegsmetoden skapar sin egen subjektiva verklighet, vilket baseras på

individens upplevelser. Detta kallas för hermeneutik vilket grundar sig på tolkningar av

verkligheten. Denna studie är en blandning av ”Hermeneutik” och direktobservation av

verkligheten. Jag inledde studien med att intervjua deltagarna precis i början av första träffen

och ställa frågor om de teman som ”Vi-är-Sverige” senare kommer att samtala om, samma

intervjupersoner kommer intervjuas på sista träffen och kommer jämföras svaren. Enligt

Esaiasson et al. (2017, s. 19) empirisk forskning, det vill säga undersökning av verkligheten

kan ge upphov till objektiva sanningar.

4.1 Intervju som metod och urvalI detta arbete använde jag mig av en de vanligaste samhällsvetenskapliga metoderna för att

samla in forskningsmaterial, vilket är samtalsintervju med deltagarna av 6-stegmetoden.

Första intervjutillfälle ägde rum innan 6-stegsmetoden började. Vid det tillfället ställdes

frågor till intervjupersonerna relaterad till de teman som ”Vi-är-Sverige” skulle samtala om.

Det har gjorts en intervjuguide vars frågor är formulerade utifrån mitt uppsatssyfte och

frågeställningar, så att frågorna direkt fokuserar på jämställdhet, manlighet, könsroller,

normer och även delat upp frågorna efter olika diskussionsområden. Detta innebär att

samtalsämnena kategoriserades i olika teman med delfrågor som kommer efter varandra.

Delfrågorna är anpassat efter Vi-är-Sveriges syfte med 6-stegsmedoden som fokuserar på att

få fler nyanlända och utrikesfödda män att förstå det svenska samhället, vilket i sin tur ledder

till inkludering i samhället (Se bilaga 1).

Jag har kommit i kontakt med mina intervjupersoner genom att jag själv deltog i alla träffar

som organisationen ”Vi-är-Sverige” hade på Carlforska gymnasiet. Innan samtalsintervjun

skrev jag ett samtyckesbrev där deltagarna fått skriftlig information om intervjuns användning

och samtycke som behövdes av deltagarna före och under studiens genomförande. Vi skrev

också kontrakt där de skrev under att de tagit emot del av informationen och samtycker till

deltagande av studien. Jag använde samtyckesbrev för mitt syfte med undersökningen, som

var att jag skulle skriva C-uppsats om att undersöka användningen av 6-stegsmetod. Vilket

användes för att se hur metoden funkar för att inkludera fler nyanlända och utrikesfödda män

och pojkar i frågor som manlighet, jämställdhet, könsroller, normer, hierarki och makt utifrån

uppväxtvillkor och de olika samhällsstrukturer som människor kommer ifrån.

Det har varit betydelsefullt att samla in forskningsmaterial genom att samtala med människor

som är i direkt anslutning till mansgrupperna. I samtyckesbrevet hade jag klargjort även att

14

det är en helt frivillig intervju som kommer att behandlas konfidentiellt. Jag hade inkluderat

att deltagarna kan dra sig ur när som helst, samt informerat intervjupersonerna om att

intervjuerna kommer att spelas in på en diktafon och att inspelningen endast kommer att

avlyssnas av mig personligen. Jag utlovade anonymitet eftersom det finns skäl att tro det

behövdes för att 6-stegsmetoden skall uppfyllas och för att få deltagarna att ville deltaga i

intervjuerna. Kontakten mellan mig och intervjupersonerna har fungerat bra eftersom de flesta

var ensamkommande ungdomar från Afghanistan. Jag själv har en afghansk bakgrund, vilket

underlättade för de att få förklarat för sig på deras modersmål om de inte förstod

undersökningens syfte och mina intervjufrågor på svenska.

Intervjupersonerna har varit mycket intresserade och villiga att medverka i undersökningen,

samt visat mycket välvillig förståelse och har tyckt att det var en intressant studie efter att jag

har förklarat mer ingående under samtalets gång vad frågorna skulle komma att innebära.

Enligt Esaiasson et al. (2017, s. 36ff) så skiljer man intervjusammanhang mellan två typer av

undersökningar: Dels informantundersökning och respondentundersökning, vilket fungerar

fångar skillnaden mellan ett vittne och ett undersökningsobjekt. I informantundersökning är

de svarande vittnena som ska vittna med information inom ett visst område genom att besvara

olika frågor. Det finns inget utrymme för egen åsikt i dessa undersökningar, utan man

försöker enbart återskapa en konkret bild av sanningen eller ett händelseförlopp och vittnena

blir källor i detta avseende, vid en respondentundersökning är det istället vittnenas åsikter som

är studieobjekt, då man vill veta hur de tänker i samma avseende (Esaiasson et al., 2017, s.

260).

I denna forskning kommer jag ge mig in på ett outforskat fält, vilket är nödvändigt att ha som

utgångspunkt för en serie samtalsintervjuer eller närliggande metoder som direktobservationer

och fokusgrupper, vilket kommer min undersökning bli en respondentundersökning med

tanke på mitt syfte. I en samtalsintervjuundersökning, är möjligheten stor att registrera

oväntade svar på frågor som är svårare än för en frågeundersökning att ta reda på. Här har jag

som forskaren möjligheten att följa upp och vidareutveckla de svar som ges. Jag kan använda

mig av samtalsintervjuer i denna undersökning eftersom det är ett outforskat område, det är

bra för att ta reda på hur deltagarna i 6-stegsmetoden själva uppfattar manlighet, jämställdhet,

könsroller, normer, hierarki och makt utifrån uppväxtvillkor och de olika samhällsstrukturer

som människor kommer ifrån, därefter kopplar jag deras uppfattning med teorier om genus,

manlighet och jämställdhet. Min fokusgrupp är sammansatt för ett särskilt syfte, samtalet är

fokuserat kring de givet teman som ”Vi-är-Sverige” arbetar med, och den särskilt utsedde

15

samtalsledaren är Vladimir Ahmed som intar en styrande roll. Fokusgruppen med likhet med

direktobservationen har gett mig möjligheten att studera även det sociala samspelet som står i

mellan deltagarna av ”Vi-är-Sverige” 6-stegsmetoden.

16

5. Resultat 5.1 Intervjuer i början av 6-stegmetoden

Jag intervjuade 10 av 13 deltagare (13 mars 2019) vilket var precis innan de skulle delta i 6-

stegsmetoden. Deltagarna visste om de olika sex teman som skulle samtals om under träffarna

med ”Vi-är-Sverige”. Jag indelade frågeställningarna i olika teman för detta studien. Jag

började med att fråga om deltagarnas bakgrund och förväntningar på träffarna om manlighet

och jämställdhet. Nedan beskriver jag deras svar.

Personen A är 19 år och kommer från Syrien. Han har bott i Sverige 1,5 år och bor med sin

familj. Person A svarar att:

”Manlighet för mig betyder att man ska vara en riktig bra ”man” typ stark och

kunna skydda sig själv, sin fru och sina barn. Jag vet inte hur det fungerar i

Sverige, för ingen har berättat om vad det innebär att vara man i Sverige. Jag

hoppas på att första träffen ska hjälpa mig identifiera det”.

Person A var inte säker på vad han skulle svara, men hade en tydlig bild om vad är en

manlighet är för honom. Han var positiv om att kunna delta i 6-stegsmotoden.

Personen B är 18 år gammal och kommer från Afghanistan. Han har bott i Sverige 2,5 år och

är ensamkommande barn. När jag frågar om manlighet så berättar han att:

”Jag vet inte exakt vad manlighet betyder och om det är ens viktigt för mig att

veta hur det fungerar här i svenska samhället. Jag skulle kunna koppla

manlighet till att en man ska försvara sin familj, vara en god pappa och

respektera sin fru. Det är vad jag har lärt mig som barn i samhället jag växte

upp i. Jag tror att prata om manlighet och hur det fungerar i Sverige skulle

kunna vara en väg ut ur hederskultur”.

Efter en stund fortsätter han att utveckla sitt svar med att:

”Män i mitt hemland kontrollerar sina familjer vilket man inte gör i Sverige.

Jag vill inte att det ska vara så, vilket är bra här i Sverige”.

Person B hade liknande uppfattning som person A angående manlighet men visade intresse

för att anpassa sig efter de befintliga värderingarna i det svenska samhället till skillnad från

hans hemland.

17

Person C är 19 år och kommer från Afghanistan. Han har bott i Sverige 2 år och bor med sin

familj. Han berättar att:

”Manlighet för mig betyder omtanke och att en man ska bry sig om människor.

Jag har nog aldrig pratat om detta i en grupp så det kommer vara intressant att

höra vad andra tycker och tänker i gruppen. Jag vill lära mig mer om hur det

fungerar i det svenska samhället”.

Person C missuppfattade frågan och pratade om mänsklighet istället för manlighet, men såg

fram emot att delta i 6-stegsmetoden.

Personerna D och E, 17 år och 19 år och är två ensamkommande barn från Afghanistan.

Person D har bott i Sverige 1,5 år och person E 2,5 år. Person D svara att:

” Manlighet, vad är det på persiska. Hmm, kan du berätta på persiska om

begreppet?

Person D förväntade sig att jag skulle berätta om vad var manlighet, men jag förklarade kort

på persiska vad jag frågade och då svarar han att:

” Jag vet inte hur jag ska svara på detta. Sådant har jag inte lärt mig men vi får

ser hur det går under de här mötena”.

Person E nickade medan person D berättade och sa kort efter att:

” Eh, vi pratar inte om sådant bland oss pojkar, därför är det svårt att

identifiera begreppet tror jag. Jag är intresserad att veta mer om detta”.

Personerna D och E diskuterade frågan tillsammans och höll med varandra. De hade ingen

klar bild av manlighet men de visade intresse för 6-stegsmetoden. Att samtala om just

manlighet var något nytt för dem.

Efter manlighet gick jag över till att veta deras inställning angående jämställdhet. Frågan jag

ställde var följande:

”Vad är jämställdhet för er?”

Person A svarar att:

” Jag vet inte vad jämställdhet är och hur det är här i Sverige”.

18

Person A var väldigt kort i sitt svar nu jämfört med förgående svar. Jag fick liknade svar få

person D och E och inget de skulle kunna utveckla. Jag gick vidare och frågade person B och

han berättar att:

”Jag vet inte faktiskt. Jag har ingen förståelse om vad just jämställdhet betyder

men det har något med hederskulturen att göra. Alla fall det jag hört på nyheter

och bland de jag umgås med”.

Person B kopplade jämställdhet till hederskultur och han hade ingen bild av jämställdhet. När

jag frågar person C förklarar han att:

” Jag känner inte till det. Jag har inte fått lära mig sådant i skolan. Det vet ju

du, i vårt hemland vi pratar inte om sådant”.

Person C var lite förvirrad nu när det gällde om jämställdhet och kopplade det hur det är i

Afghanistan.

5.2 Observationer under 6-stegsmetoden Jag deltog under träffarna just för direkt observera deltagarna och samtalsledaren.

Träff 1, man och manlighet (15 mars 2019):

Syftet var att belysa hur manlighetsnormer skiljer sig utifrån de olika uppväxtvillkor

och samhällsstrukturer som man föds och växer upp i.

Vladimir Ahmed inledde träffen med att prata om ”Vi-är-Sverige” organisationen

samt 6-stegsmetoden.

Han började med att ställa frågan till gruppen:

”Vad är manlighet för er och jag vill att ni skriver ett exempel på tavlan som ni

kopplar till man och manlighet”.

Han gick igenom allt som stod på tavlan och fick gruppen att fördjupa sig om varför

var det en koppling enligt deltagarna. Utifrån det ledde han diskussion om varför deras

förkopplingar fanns och vad som behöver ändras på. Under samtalet höll han miljön så

att de inte kände sig utanför och skapade engagemang. Han valde vara en vän till de så

att de skulle kunna känna sig i ett ”tryggt rum”. Deltagarna var positiva under samtalet

och visade inte motstånd utan var villiga med att förklara sina tankegångar kring man

och manlighet.

19

Person C berättar inför gruppen att:

”En man i mitt hemland ska ha tydlig bild om hur han vill styra sin familj på

rätta sättet”.

Person B med bekräftar och förklarar att:

” Och det kan också vara ett sätt att visa sin manlighet. Alltså, vi är uppväxta

med att vi ”pojkar” tar ansvar för familjens handlingar och se till familjen

speciellt tjejer och kvinnor ska följa de regler som finns i samhället”.

Gruppen berättade om hur det var i deras hemländer samt hur samhällsstrukturer är

byggda.

Träff 2, Vad är Jämställdhet (22 mars 2019):

Syftet med denna träff var att få ökad förståelse för varför begrepp som jämställdhet är

viktigt i Sverige, och varför vi behöver bli fler utrikesfödda män som engagerar oss i

dessa frågor.

Vladimir Ahmed inledde andra träffen med att sammanfatta tillsammans med

deltagarna första träffen och vad som var lärdomar som de tog med sig. Andra träffens

teman var jämställdhet, och ännu en gång skulle deltagarna använda sig av tavlan för

att skriva vad de kopplade med jämställdhet. Han upprepade metodiken från första

träffen och gick igenom varje koppling med deltagarna. Deltagarna hade lättare att

identifiera manlighet än jämställdhet.

Person E berättar för Vladimir Ahmed att:

” Jag skrev jämlikhet då jag anser att alla ska vara lika i samhället vilket jag

kopplar till jämställdhet”.

Person B förklarar att:

” Ja, exakt därför vi som är utrikesfödda ska ha samma rättigheter som alla

andra i Sverige”.

Vissa av deltagarna trodde att jämlikhet och jämställdhet vara samma sak. Vladimir

Ahmed försökte särskilja dessa begrepp för gruppen och utgå vad rätta

identifikationen var.

Person E svarar att:

20

” Vad? Jag hade tänkt mig att jämlikhet är jämställdhet men nu förstår jag ämnet”.

Gruppens reaktion var överraskande då ingen av de hade förväntat sig prata om ämnet.

Det togs emot väl av gruppen även om det var nytt för de. Jag upplevde nyfikenhet i

gruppen under samtalet då det ställdes frågor tillbaka till ledaren som berörde ämnet.

På slutet diskuterade manlighet med jämställdhet och kopplingen emellan dessa.

Träff 3, Varför lyssnar män generellt mer på män (29 mars 2019):

Syftet med denna träff var att belysa att det finns en hierarkisk ordning där en ledare

förknippas generellt med en man och därför har män den avgörande makten. Därför är

det viktigt att vi män är medvetna om det, och kan förstå vår roll i uppbärandet av den

maktstrukturen.

Vladimir Ahmed inledde tredje träffen på samma sätt som föregående träff.

Han sammanfattade både träffarna innan han gick vidare till tredje temat som var;

varför män lyssnar generellt på män. Hans teknik är nu tydligt att han använder sig av

tavlan för att deltagarna ska reflektera om ämnet samt att visa engagemang. Han vill

också att deltagarna själva ska bidra till förändring som börjar med att de själva

skriver kopplingar till ämnet på tavlan. Varför män lyssnar på män var lätt för gruppen

att tydliggöra när de fick en helhetsbild, där var och en fick skriva ner deras tankar på

tavlan.

Person C inleder med följande:

” Vi har alla stora makthavare som är ledare och är män, vi är starka när det

gäller ta svåra beslut”.

Person D svarar att:

” Det är få kvinnor som har makt i världen”.

Gruppen diskuterade att de flesta ledare och makthavare i världen är män, och med det

påstod de att anledningen var att det finns föreställningar om att män skulle vara

smartare, bättre och starkare än kvinnor. Vladimir Ahmed förtydligade att dessa

föreställningar innehas av män i maktposition. Vladimir Ahmed vinklade diskussionen

till att när man lyssnar på någon så bör man tänka på kompetensen som ligger bakom

och inte könet. Det var inte ett lätt ämne för dem, men det togs emot bra och man

21

enades kring att det är ett viktigt ämne att belysa för de nyanlända gentemot deras

tidigare uppfattningar.

Träff 4, vad är normer (5 april 2019):

Syftet här var att normer och machokultur är ett globalt fenomen – men som tar sig

uttryck på olika sätt.

Efter att ha sammanfattat föregående träffar började Vladimir Ahmed sin process igen.

Dagens tema var, vad är normer. Han inledde samtalet med att förklara vad normer är.

Han frågade gruppen om vad machokulturen är och bad de skriva kopplingar

angående det.

Vladimir Ahmed inledde samtalet med att:

”Vi män tror att vi har rätt att tycka att det är bara män som förstår de normer

som finns i vårt samhälle, vilket inte stämmer överens i verkligheten”.

Ett exempel som han tog upp var att:

”I alla samhällsstrukturer även i det svenska anses det vara negativt att visa

känslor som män…vilket är helt fel!”.

Han kopplade machokulturen till olika samhällsstrukturer som deltagarna kommer i

ifrån. Detta gjorde att deltagarna kände igen situationerna lättare samt kunde relatera

till dessa.

Träff 5, vad är könsroller (12 april 2019):

Syftet var att belysa att könsroller uppfattas som självklara utifrån de olika

samhällsstrukturer som man föds och växer upp i.

Denna träff inleddes genom att koppla samman träff 3 och träff 4 genom att

samtalsledaren började samtalen med en personlig berättelse.

Vladimir Ahmed berättade att:

” Jag och min pappa åkte tillsammans till skolan på min första dag. Jag möttes

upp av min rektor som var en kvinna. Min pappa var chockad och vägrade

skaka hand med henne utan bad om att istället träffa en av hennes manliga

kollegor”.

22

Han frågade därefter gruppen:

”Varför tror ni att min pappa reagerade såsom han gjorde?”.

Deltagarna fick uppgiften att bilda grupper och diskutera samt reflektera över om

Vladimir Ahmeds pappas handling. Det de skulle prata om var varför det var viktigt

att just sammankoppla detta till de två tidigare ämnena. Slutligen skrev de sina

reflektioner på tavlan.

Personen E förklarade att:

”Det känns konstigt då det finns kvinnor som har ledande positioner i alla

samhällen och det är konstigt att din pappa hade det tankesättet”.

Person C berättar att:

” Då din pappa var från Kurdistan och från en äldre generation så för honom

var det konstigt att skaka hand med en kvinna generellt”.

Person D kan relatera till händelsen och berättar att:

” Jag har känt så då i mitt hemland, män och kvinnor har distans samt kvinnor

får oftast inte höga poster. Jag anser detta är beroende vilken samhällsstruktur

kommer man ifrån”.

Gruppen kom överens om att dessa ämnen ser olika ut beroende på vilken

samhällsstruktur man kommer ifrån. Även här kände deltagarna igen sig och kunde

relatera lättare till situationen med deras egna erfarenheter.

Syftet var att belysa att könsroller uppfattas som självklar utifrån de olika

samhällsstrukturer som man föds och växer upp i.

Träff 6, Varför är det viktigt att lära sig att lyssna som man (19 april 2019):

Syftet här var att sammanfatta metoden, skapa fortsatt nyfikenhet kring de här

frågorna genom att pojkarna fick frågeställningen: ”Vad är min drivkraft för att öka

jämställdheten”?

På denna träff sammanfattades alla tidigare träffar, samt att deltagarna fick berätta sina

lärdomar och reflektioner under metodens gång. Alla hade nu gått igenom sex träffar

där de lyfte upp frågor som de hade aldrig ställts för och nu var vikten på att varför bör

23

man lyssna som en man. Slutligen fick deltagarna skriva på tavlan vad som skulle

motivera dem att samtala om alla föregående teman.

I denna träff närvarade en ansvarig lärare som hade samordnat Vi-är-Sveriges 6-

stegsmeod för introklassen på Carlforska gymnasiet, med förhoppning att de

nyanlända pojkar skulle lära sig om de demokratiska värderingar som Sverige

värdesätter högt.

På denna träff sa hon att:

”Vi är oerhört tacksamma att våra elever fick denna möjlighet att lära sig de

viktiga värderingarna samt skulle bli lättare för de att inkludera sig i vårt

svenska samhälle snabbare och bättre”.

Enligt henne ser lärarna mycket positiva effekter i klasserna. Ett exemplen som hon

tog upp var att:

” Många av 6-stegsmetodens deltagarna agerar som förebildar för sina

jämnåriga samt pratar de mycket om samhällsstrukturer och vikten av samtal

människor emellan”

På slutet fick alla deltagare diplom för att ha deltagit 6-stegsmetoden.

Vladimir lyckades komma väldigt nära. Han skapade något i det rummet som killarna

nästan kunde ta på. Organisationens slogan ”Vi är Sverige - på olika” sätt passade

väldigt bra in.

24

5.3 Intervjuer efter 6-stegsmetoden Jag ställde frågan igen om vad manlighet och jämställdhet är för individen. Nedan beskriver

jag deras svar som är:

Person A berättar att:

”Jämställdhet är viktigt. Fler nyanlända bör lära sig om detta. Jag visste inte

om ämnet men nu efteråt har jag lärt sig mycket”.

Han tyckte det var viktigt för honom att förstå vilka förväntningar som ställs på män i olika

samhällsstrukturer till exempel auktoritär, diktator, demokrati.

Pesonen B berättar att:

” Jag tycker att svenska staten ska ta upp jämställdhetsfrågan i tidig fas för oss

nyanlända samt utrikesfödda. Det förväntar jag mig för att vi inte pratar om

jämställdhet i mitt hemland. Det har alltid varit män i familjen eller i släkten

som har haft största del av makten. Men Svenskar kanske är rädda för att prata

om det med oss. Därför vi behöver någon som Vladimir”.

Personen C förklarade att:

”Jag tror 6-stegmetoden kan leda till att fler pojkar skulle integreras i samhället

och inte minst skulle mäns ”hävdande” mot kvinnor skulle kunna minskas”.

Person E berättar att:

”Jag tycker det är jättebra att man pratar om jämställdhet då jag behövde veta

mer om det. Detta arbetet om jämställdhet och manlighet kan vara en väg ut ur

hederskulturen, samt att det underlättar för oss utrikesfödda pojkar att förstå

hur detta fungerar i det svenska samhället”.

Person F och G som kom från Afghanistan, som är 17 och 19 år. På persiska sade de att:

”Det är viktigt att vi som män lyssnar på kvinnor och inte utnyttja vår fysiska

fördel att hävda oss”.

Person G berättar att:

”Män i Sverige inte uppfattar manlighet såsom han uppfattades då han kommer

ifrån en helt annan samhällsstruktur. Där jag kommer ifrån det är mannen som

25

har makt över kvinnor och så är det inte i Sverige. Därför är det viktigt att

förstå att männens maktbehov kan spela roll för kvinnors roll i samhället”.

Både person F och G håller med om att män bör samtala om det oftare och engagerar sig för

att förstå och reflektera över sitt beteende.

På slutet ville jag veta om det var skillnad beroende på vem som höll i samtalsträffarna och

om hur det kändes för deltagarna med Vladimir Ahmed som samtalsledare. Nedan beskriver

jag deras svar på frågan.

Personen A svarade att:

”Jag skulle inte förstå en svensk etnisk person, då det inte skulle påverka mig

lika mycket som Vladimir Ahmed gjorde”.

För person B var det viktigt att samtalsledaren skulle ha samma bakgrund som honom för att

det underlättade samtalas träffarna. Person C och D hade inget nytt att tillägga i diskussionen

men var nöjd med Vladimir Ahmed som samtalsledare.

Person E tyckte att:

”Jag tycker att Vladimir Ahmed skapade enklare band till deltagarna så att det

var enklare för oss att prata om våra erfarenheter samt uppfattningar”.

Person F och G tyckte att det var tryggare och lättare med Vladimir Ahmed. Ett liknande svar

som intervjupersonerna gång på gång upprepar är att:

”Från första början visste vi inte vad manlighet, jämställdhet, könsroller,

normer och de andra ämnen som ”Vi-är- Sveriges” 6-stegsmetod pratar om

betydde samt hur detta kopplas till rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Men vi har lärt oss och förstod vad de begreppen betyder och hur det funkar i

Sverige jämfört med våra hemländer.”

Intervjupersonerna F och G säger att etniskt infödda män inte har samma syn på manlighet

och jämställdhet som många utrikesfödda, de menar inte att utrikesfödda har dåligt

förhållningssätt till dessa ämnen utan män som har kommit ifrån deras hemländer har aldrig

pratat om manlighet, jämställdhet tidigare. Det har dessutom varit tabubelagt enligt person F

och G, de flesta utrikesfödda män har inte fått möjligheten att diskutera sådana känsliga

ämnen hemma, i skolan eller på jobbet. Anledningen till det skulle kunna vara att många

missförstår nyanlända och utrikesfödda män på grund av språkbrist eller det som folk läser

26

och ser på sociala medier. Detta medför att unga och utrikesfödda pojkar och män dras alla

över en kam och man dömer de utan att samtala och bygga förståelse för människors olika

handlingar. De samtalsträffen som organisationen ”Vi-är-Sverige” arbetar med och Vladimir

Ahmed som samtalsledare ger de bättre möjligheter, samt ökad medvetenhet för att öppna sig

och förstå bättre de olika förhållningssätten till de värderingar som är viktiga i det svenska

samhället.

En annan person som jag kallar x och är 21 år gammal kom till Sverige som

ensamkommande. Han hade gått Vi-är-Sveriges 6-stegsmetod tidigare men ville vara med på

avslutningsdagen för att lyssna på Vladimir Ahmeds sammanfattning av 6-stegsmetoden samt

se sina vänner som skulle bli diplomerade. Han sa följande:

”Det är viktigt att vi nyanlända lär oss att lyssna på kvinnor och inte utnyttja vår fysiska

fördel för att hävda oss. Jag personligen tycker att det är fegt att göra så. Detta lärde jag

mig tack vare Vladimir Ahmed, för han fångade upp mitt intresse genom att först bli vän

med mig och alla andra i gruppen, han har lärt oss att förstå skillnaden mellan kultur och

samhällsstruktur. Vi kände oss hörda och fick en känsla att vi inte är dum förklarade på

grund av vår bakgrund eller de värderingar som vi fick lära oss som barn! …. En etnisk

svensk man skulle inge ta seriöst eller lyssna på för man känner sig inte bekväm med att

höra att man behöver få förståelse för varför värderingar som demokrati, jämställdhet

och frihet är en avgörande del av den svenska samhällsstrukturen.

27

6. Analys, slutsats och förbättringsförslag

Hur fungerar Vi är Sveriges 6-stegsmetod för att inkludera nyanlända och utrikesfödda män

in i den svenska samhällsstrukturen?

Utifrån resultat från studien som utfördes i Carlforska gymnasiet kan konstateras att den 6-

stegsmetod som ”Vi-är-Sverige” arbetar med fungerar för att inkludera utrikesfödda män i

den svenska samhällsstrukturen.

Hur kan Vi är Sveriges arbete med 6-stegsmetoden för inkludering av nyanlända och

utrikesfödda utvecklas för (ännu) bättre måluppfyllelse?

Utifrån studiens resultat samt observationer för arbetet med inkludering av nyanlända och

utrikesfödda kan det förbättras genom att utvärdera varje träff samt att deltagarna kan ge

feedback. 6-stegsmetoden kan ge bättre måluppfyllelse om denna metod baseras på fakta.

Syftet med undersökningen var att undersöka användningen av 6-stegsmetod som ”Vi-Är-

Sverige” arbetar med och se hur detta funkar för att inkludera fler nyanlända och utrikesfödda

män och pojkar.

Att förändra ett samhälle till ett mer jämställt samhälle kräver stora satsningar. Till exempel

för att förändra de maktordningar som finns mellan könen i samhället så behövs det en

förståelse för vad könen har för skyldigheter, möjligheter och rättigheter beroende på vilket

samhälle och samhällsstruktur man tillhör. Människor definierar manlighet, jämställdhet,

könsroller och normer på olika sätt och har olika tolkningar av rättigheter, skyldigheter och

möjligheter. Dessa ser olika ut i olika samhällen samt det finns stora skillnader beroende på

vilket samhälle-och samhällsstrukturer människor är uppväxt i.

Nedan beskriver jag uppfattningar om jämställdhet och manlighet som deltagarna av 6-

stegsmetoden har förmedlat i två perspektiv. En som rör det positiva uppfattningar av 6-

stegsmetoden som organisationen ”Vi-är-Sverige” arbetar med, och den andra är de negativa

uppfattningar som berör utrikesfödda mäns synsätt på jämställdhet och manlighet innan de

hade gått 6-stegsmetoden. Detta visar hur deras synsätt skulle kunna uppfattas och fördömas i

förväg innan man skulle samtala med dessa män och förstå saker och ting utifrån deras

perspektiv.

28

De positiva uppfattning om manlighet, maskulinitet samt synen på jämställdheten utifrån de

samhällsstrukturer som deltagarna är uppväxta i, innan de deltog i 6-stegsmedoden visade sig

vara att deltagarna förknippade manlighet och positiva manlighetsdrag med att en man är

stark, mäktig och ska vara den som bär ansvaret att försörja familjen och skydda sina kvinnor.

Dessa uppfattningar visade sig senare ha fått en annan riktning efter att de har gått 6-

stegsmetoden. Det vill säga manlighet och jämställdhet beskrivs att ha särskild betydelse hos

deltagarna i 6-stegsmeden. Värdet av att ha respekt för kvinnornas frihet, rättigheter och

skyldigheter verkar vara något som alla män ska följa och lära sig mer, och inte minst hur

detta fungerar i Sverige. Uppfattningar som deltagarna förknippar med manlighet och

jämställdhet efter 6-stegsmedoten.

En annan uppfattning bland deltagarna var att det generellt finns ett stort behov av att alla

män oavsett om man är utrikesfödd eller etnisk svensk ska diskutera de här frågorna och

genom liknande samtalsträffar lära sig mer om manlighet, jämställdhet och de normer som

finns i det svenska samhället. Det är därmed viktigt att Sverige och samhället vågar och kan

möta det via olika spår och fokusgrupper som utgår ifrån olika perspektiv och uppväxtvillkor.

Detta har visat sig vara gynnsamt för de nyanlända, det vill säga att utgå ifrån deras perspektiv

genom att man får träffa någon som man kan relatera till och samtala med om svåra ting som

inte varit möjligt tidigare. Uppfattningar om hur en kvinna skall vara hos många av deltagarna

innan de deltog i 6-stegsmetoden var att deltagarna förknippade kvinnlighet och saker som

beskriver en bra kvinna är att hon tar ansvar för sina barn, sin familj och respekterar sin make

och en kärleksfull mamma som ger sina barn bra uppfostran samt respekterar familjens heder.

Dessa uppfattningar har efter 6-stegsmetoden visat sig kunna omvärderas. Alla deltagare var

överens om att de självklara mänskliga, fria-och jämlika val gäller alla människor oavsett kön,

religion och etnicitet. Men att det inte ser ut så i världen idag pga. de olika samhällsstrukturer

där män har mer tillgång till makt och inflytande över kvinnor.

En vanlig uppfattning och övertygelse som alla deltagarna av 6-stegsmetoden har efter dessa

sex träffar är att om man inte bryr sig om jämställdhet, eller hur män beter sig och inte är

villig att lära sig de normer som finns i det svenska samhället, så kan det påverka ens

inkludering och utveckling negativt.

Den positiva sidan är att värdet av att visa hänsyn och respekt för kvinnornas frihet,

rättigheter och skyldigheter verkar vara något som alla män ska följa och lära sig mer.

Speciellt hur dessa fungerar i Sverige. Därför måste alla nyanlända våga samtala om detta,

29

speciellt män som kommer från länder där man inte fått chansen att prata om svåra ämnen på

grund av normer eller kulturyttringar.

6.1 Analys Utifrån mina teorier och den utgivna fakta som presenterades i denna undersökning,

tydliggörs det att beroende på vilket samhälle man pratar om så finns det oändligt många olika

förhållningssätt som är utmärkande för dessa samhällen.

Något som blev väldigt tydlig i studien av 6-stegsmetoden var att se hur Vi-är-Sveriges 6-

stegsmetod kan fungera för att inkludera nyanlända och utrikesfödda män in i den svenska

samhällsstrukturen. Det visar sig könstillhörighet är avgörande för hur man uppfattar sina

valmöjligheteter gällande att forma sina liv. Detta kan i sin tur påverka en viss grad av frihet

och vilka valmöjligheter som uppfattas av en individ är beroende på vilket kön man tillhör.

Med grader av frihet menar jag att hur många valmöjligheter som en kvinna eller man till

bjuds när hen vill forma sitt liv och variationen inom dessa valmöjligheter.

Personer som har deltagit i min undersökning kommer från olika samhällsstrukturer och de

själva berättar hur deras strukturer innefattar, till exempel föreställningar om hur en riktig

kvinna och en riktig man ska vara och hur kön uppfattas. Dessa föreställningar är kopplade till

vad kvinnor respektive män både är kapabla att göra. Därför är könstillhörighet en viktig

faktor som påverkar grader av frihet och valmöjligheter för kvinnor där männen begränsar

vilka möjligheter som framstår valbara för kvinnor.

Utifrån de svar jag fick från deltagarna innan och efter 6-stegsmetoden samt de observationer

och det samtal jag hade med alla deltagarna framträder en tydlig bild. Detta är att om man inte

samtalar om jämställdhet, manlighet, könsroller och de värderingar som det svenska samhället

värdesätter högst, så finns det risk för att det bildas ett parallellsamhälle med egna lagar och

regler.

Under de sex träffar som jag var med och observerade, såg jag att alla som deltar i den 6-

stegsmetod som ”Vi-är-Sverige” arbetar med pratar om de lagar och regler som finns i vissa

samhällsstrukturer. I detta berättar även samtalsdeltagarna utifrån sina egna erfarenheter och

pekar på att om fler nyanlända och utrikesfödda pojkar och män inte inkluderas in i den

svenska samhällsstrukturen eller inte får möjligheten att inkluderas i frågor som manlighet,

jämställdhet, könsroller, normer, hierarki och makt utifrån uppväxtvillkor så ska man inte

förvänta sig att människor inkluderas i det svenska samhället. Den allmänna bilden som var

tydlig från första träffen till sista träffen där samtalsledaren sammanfattade hela 6-

30

stegsmetoden och dess syfte visade sig vara att det är viktigt att samtala med nyanlända

utrikesfödda om ämnen som jämställdhet, manlighet, normer, könsroller och hierarki. Det vill

säga att tillgängliggöra, informera och öka förståelsen för hur och varför dessa begrepp bör

kännas till av de utrikesfödda män och pojkar som kommer till ett nytt samhälle. Oftast finns

uppfattningar om att utrikesfödda män som kommer ifrån auktoritära och patriarkala

strukturer inte bryr sig om jämställdhet, normer och värderingar som är självklara för etniskt

svenska män. Den här typen av uppfattning kan jag koppla till Gottzéns och Jonssons studier

som beskriver att det finns uppfattningar om de jämställda och goda svenska männen jämfört

med ”Andra män”. De som uppfattas som andra män är nämligen icke-svenska män som

uppfattas ha sämre förhållningssätt till manlighet, värderingar som inte passar in med det

svenska synsättet på manlighet, maskulinitet och jämställdhet. Det kanske inte stämmer

överens med den verklighetsbild som vi ser själva, alltså att även svenska män liksom andra

män i skilda delar av världen har en mängd olika uppfattningar om manlighet, kvinnlighet och

maskulinitet.

Dessvärre ser vi effekten av sådana uppfattningar om icke-svenska män i resultaten av den

studie som myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor publicerade. Det vill säga

etniskt infödda svenska ungdomar är negativa till invandring eftersom de är övertygade om att

många utrikesfödda män och pojkar inte kommer anpassa sig efter de svenska värderingar.

Det spekuleras att många utrikesfödda män och pojkar fortsätter att leva på samma sätt som

de gjorde innan de kom till Sverige och följer de lagar och regler som de är uppväxta med.

Det finns en risk och påtaglig rädsla för att vissa nyanlända följer lagar och regler som är

motsatt till de demokratiska värderingar som värdesätts högst i det svenska samhället, men

tillämpas i många andra samhällen. Lagar och regler såsom att:

Tjejer ska aldrig säga emot de vuxna männen.

Det kommer vara tillåtet att gifta bort tjejer mot deras vilja.

Barnföddande och äktenskap kommer vara viktigare än utbildning för tjejer.

Precis som hemlandet kommer kvinnor vara hemma, laga mat och ta hand om

barnen.

Kvinnor och tjejer ska vara tysta och lyda deras större bröder och de äldre

männen i familjen.

Schlytter & Rexvid (2016) belyste i sin studie om att unga män med invandrarbakgrund är

fasta vid de normer och värderingar som föräldrarna tar med sig ifrån deras tidigare

31

hemländer. Detta kan innefatta att kvinnor ska vara hemma och ta hand om barnen medan

mannen i familjen förväntas jobba och försörja dem. Utifrån detta väcks frågan om huruvida

kvinnor kommer att klara sig om männen inte längre kan försörja de eller hur ser den

ekonomiska balansen ut mellan kvinnor och män i sådana familjeförhållanden.

Arbetslivet bestämmer till största delen fördelningen av resurser i ett samhälle och därmed hur

kvinnor respektive män kan konsumera och tillfredsställa sina egna behov, men frågan är hur

mycket som bestäms av den enskilda individens beslut och hur mycket som man finner i

grunden gällande dess samhällsstrukturer? Vilka möjligheter en person har att välja sin

livssituation och förändra sitt livsöde? Man talar om det ”sociala arvet” som innebär att barns

livsöde burkar ligga ganska nära deras föräldrar, det gäller även de värderingar och

uppfattningar om hur man som barn uppfostras med. Sådant som att reflektera kring

manlighet, maskulinitet, jämställdhet och hur ska pojkar/män förhåller sig till kvinnor och de

jämställdhetsfrågor som rör kvinnor och kvinnors rätt, utifrån de samhällsstrukturer som finns

världen över. För att barn inte ska bära med sig det sociala arvet som skiljer sig enormt i

Sverige än andra delar av världen så bör man prata om jämställdhet, manlighet, normer och de

värderingar som det svenska samhället värdesätter högst samt prata om saker som finns i den

svenska samhällsstrukturen.

I artikeln ”Nationhood and Scandinavian naturalization politics: varieties of the civic turn”

(Kriegbaum J, Fernàndez, & Brochmann, 2017) språk- och samhällskunskaps testet motiveras

som en kortare väg och ett bättre sätt för att integrera nyanlända. Det som dock inte

uppmärksammas är svårigheten med kravet på godkända samhällskunskaper vilket inte är lätt

för en nyanländ, speciellt om en är inte läskunnig eller inte har viljan lära sig.

Många kan hålla med om att kunskap om ett lands politiska system eller historia är ett rimligt

kriterium för vissa individer för om de skulle känna sig en del av samhället eller om

politikerna vill skapa politiskt ansvarstagande och inkludera de som vill bli en del av

samhället. Dock är det viktigt att påpeka att en demokratisk stat tillåter att varje medborgare

själva få avgöra och ha sina värderingar i fred utan att genomgå olika kunskapstester för att

staten ska kunna bedöma om den blivande medborgaren passar in och uppfyller kraven för att

vara med i gemenskapen.

Man får anta att de flesta ungdomar som kommer hit kan klara testet när de är yngre eftersom

de har förmågan att lära sig ett nytt språk, lära sig samhällskunskap och andra värderingar

som finns i dessa samhällen betydligt snabbare och bättre än äldre. Provet skulle dock bli

32

svårare för deras anhöriga, till exempel äldre personer som är utom-européer än européer både

av språkliga och kunskapsmässiga skäl, vilket uppfattas väldigt orättvis och är mot mänskliga

fria-och rättigheter. Vilket leder till en hätskare och mer polariserad debatt om jämställdhet

och värderingar än att utveckla en stark känsla av nationell tillhörighet hos nyanlända.

Argumentet kan vara att det som förr ansågs som individuella livsval inom lagens råmärken

kommer anses som hot mot jämställdhet och andra svenska värderingar, såsom att oavsett

grupptillhörigheter, religion och etnicitet alla ska behandlas lika inför lagen.

6.2 Slutsats och förbättringsförslag De nyanlända pojkar som deltog i 6-stegsmetoden växer upp utan manliga förebilder eftersom

majoriteten är ensamkommande och har inga familjemedlemmar i Sverige, vilket gör att de

skapar och följer de normer och värderingar som råder i deras sociala omvärld. Ur

intervjupersonernas perspektiv och de observationer som genomfördes i denna studie, det som

synliggjordes är att i det svenska samhället finns en hierarki där pojkar och män med utländsk

bakgrund tenderar att diskrimineras eller hamna i en underordnad position på grund av

olikheter i deras synsätt på värderingar som existerar i det svenska samhället.

Det som intervjupersonerna inte tar avstånd ifrån är de uppfattningar och ideal som skiljer

etniskt svenska pojkar från utrikesfödda pojkar och män. Idealen om manlighet, normer,

könsroller som ingår i beskrivningen av jämställdhet och jämställt beteende. Dock det som

inte uppmärksammas är att många unga pojkar som är utrikesfödda strävar efter dessa

värderingar och ideal.

Den 6-stegsmetod som ”Vi-är-Sverige” arbetar med möjliggör ett samtal där även

utrikesfödda pojkar vågar ta ställning till och har viljan att lära sig när det gäller manlighet,

jämställdhet och självklara värderingar som bör respekteras av alla män. Det som konstateras

i denna studie är inte att pojkar och män som är utrikesfödda har sämre förhållningssätt till

manlighet och jämställdhet än etniska infödda svenska män.

Problemet ligger snarare i att det blir en kulturkrock när unga män kommer till ett friare

samhälle som det svenska. Med andra ord menas det att kommer man ifrån ett samhälle där

det är mer naturligt för en man att inneha makt och inflytande samt där kvinnor inte har en

plats i de offentliga rummen. Vidare, kan det vara i en sådan situation där kvinnor förväntas

vara på ett visst sätt. D.v.s. omhändertagande gällande barn och familj än det som är i Sverige,

alltså kvinnor i Sverige uppfattas som självständiga och bestämmer själva över sina val i livet.

33

Konsekvensen i detta blir att män inte blir delaktiga i jämställdhetsarbetet och det riskerar att

män upplever en maktförlust känsla. Lösningen är att utbilda nyanlända män som kommer

från dessa samhällsstrukturer om jämställdhet och samtala om de värderingar som bör följas

av alla i det svenska samhället.

6-stegsmetoden som ”Vi-är-Sverige” arbetar med uppfattas ge en bra effekt eftersom

samtalsledaren Vladimir Ahmed har samma bakgrund som de som deltar i 6-stegsmetoden

och det blir därför lättare att inkludera och integrera utrikesfödda pojkar.

Delsyftet med denna studie var att se hur 6-stegsmetoden kan förbättras för att få ett bättre

resultat. Detta är viktigt då 6-stegsmetodn är i sitt tidig fas av tillämpning och med

kontinuerlig förbättring kan metoden användas effektivt.

Under observationerna upplevdes att Vladimir Ahmed som ledare behöver stöd för att utföra

metoden ännu mer effektivt.

Nedan presenterar jag några tankar och förslag som kan användas för att förbättra 6-

stegsmetoden:

Vladimir fångar gruppen genom att blanda personliga berättelser med fakta och

forskning för att vägleda gruppen. Här kan man diskutera om det ska vara mer av det

personliga eller fakta. Något Vladimir Ahmed bör begrunda.

Vladimir har ofta skriftliga manus för samtalen. Han har förmågan att växla lätt över

till spontanitet med kvalité. Men för att verifiera och validera att innehållet och

budskapen är lika för alla grupper bör man alltid utgå ifrån ett manus. Detta är inte

kanske alltid lätt då alla grupper är olika och har olika förväntningar och

utgångspunkter.

Tillägg av en observatör under samtalen: en sakkunnig observatör skulle kunna bidra

med att observera samtalen ur kritiskt öga för att få den ständiga och kontinuerliga

förbättring för utförandet av 6-stegsmetoden.

34

Ovan nämnda förslag bör ses över både av ”Vi-är-Sverige” samt alla organisationer som

kommer att anlita och genomföra 6-stegsmetoden.

Dock ska man vara försiktig med att tro att utbildning om manlighet, normer, könsroller och

jämställdhet kan lösa allt. För det finns och kommer alltid finnas män och unga pojkar som

inte vill lära sig vad som gäller i Sverige och inte vill bli integrerad i det svenska samhället.

Så frågan är vad gör vi med de som inte vill en del av lösningen?

35

Referenser

Ahmed, V. (den 22 Mars 2019). Vi är Sverige. Hämtat från http://viarsverige.info/

Andersson, G. (1998). Tingets kvinnor och män. Uppsala: Uppsala universitet .

Bjerrum Nielsen, H., & Rudberg, M. (1991). Historien om flickor och pojkar. Lund: Studentlitteratur .

Connell, R. (1996). Masculinities. Califonia: University of California Pres.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts Juridik.

Esping-Andersen, G. (1990). The Three Worlds of Welfare. Polity Press, 9-54.

Gottzén, L., & Jonsson, R. (2012). Andra män. Malmö: Gleerups Utbildning AB .

Hirdman, Y. (2003). Genus - om det stabilas föränderliga form. Lund: Liber .

Kriegbaum J, K., Fernàndez, C., & Brochmann, G. (den 18 May 2017). Nationhood and Scandinavian naturalization politics: varieties of the civic turn. Citizenships studies, 21(5), 606-624. Hämtat från https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13621025.2017.1330399?casa_token=gRwUlDf5mhcAAAAA:4FhGqzujX7bfZJLyP219AW6t5cMb5ISgIPirEXKdeAvUJ5eGTjezczurbBBxMfVcMR2phQI_RuLlFA den 12 Februari 2019

Magnusson, E., Rönnblom, M., & Silius, H. (2008). Critical studies of gender equalities- Nordic dislocations, dilemmas and contradictions . Göteborg: Makadam.

Mark, E. (2007). Jämställdhetsarbetets teori och praktik. Inowrocław, Polen : Pozkal.

Nyberg, L. (den 6 Maj 2019). Ökad polarisering bland unga om migration och jämställdhet. Dagens nyheter.

Regeringskansliet. (den 17 Maj 2017). Regeringskansliet . Hämtat från En jämn fördelning av makt och inflytande - regeringens insatser : https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/en-jamn-fordelning-av-makt-och-inflytande---regeringens-insatser/

Regeringskansliet. (den 22 april 2019). Regeringenskansliet . Hämtat från Feministisk politik ska göra skillnad i människors liv och vardag : https://www.regeringen.se/artiklar/2019/03/feministisk-politik-ska-gora-skillnad-i-manniskors-liv-och-vardag/

Schlytter, A., & Rexvid, D. (2016). Mäns heder- Att vara både offer och förövare. Lund : Studentlitteratur AB.

Steans, J. (2014). Gender & International relations . Cambridge : Polity press.

Thomasson, H. (2002). Makt och förändring – att möta kvinnor i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.

36

37

AppendixBilaga 1

Skriftlig information

Mitt namn är Jamshid Dashti, och jag studerar kandidatprogrammet i statsvetenskap på Mälardalens

högskola. Min kandidatsuppsats kommer handla om den metod som organisationen ”Vi Är Sverige”

driver. För att samla in forskningsmaterial, är det betydelsefullt för mig att samtala med människor

som är i direkt anslutning till mansgrupperna. Fokus kommer att ligga på att intervjua personer i

samtals-gruppen och därmed få deras engagemang och förståelse av den sex steg metod som ”Vi är

Sverige” bedriver.

Syftet med studien och intervjuerna är att undersöka hur deltagarna förhåller sig till sin manlighet och

syn på jämställdhet. Samt med intervjuerna vill jag undersöka deltagarnas motiv och drivkraft till att

delta i träffarna som ”Vi är Sveriges 6-stegsmetod” innefattar.

Valet av deltagarna som intervjupersoner är det optimala för att inkludera de objekt som är mest

centrala för undersökningen och som ger ett tillförlitligt resultat av studien.

Det är frivilligt att du som deltagare deltar i denna undersökning och vill bli intervjuad. Denna intervju

är inte en del av ”Vi Är Sverige” 6-stegsmetoden. Om du som deltagare vill bli intervjuad och svara på

de utvalda frågorna kommer svaren att vara anonyma, alternativt vara offentliga beroende på om du

som person vill det. Du kan närsomhelst avbryta din medverkan utan vidare förklaring till varför. För

att delta i intervjun måste du vara minst 16 år gammal.

Jag kommer vid intervjun samla in data rörande kön, utbildning och ålder. Du avgör själv om jag får

samla in uppgifter. All information kodas och ingen utomstående kommer att ha tillgång till den

inkommande informationen.

Samtycke till att medverka i ovanstående studie

Härmed samtycker jag till att medverka i ovanstående studie. Jag har fått information om att

deltagandet är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta min medverkande utan att behöva ange

någon vidare orsak.

Ort och datum

Namnförtydligande

Ålder

Namnförteckning

38

Bilaga 2Intervjuguide med teman och frågor som berörs under intervjuerna

Här nedan informeras om de olika begrepp som ”Vi är Sverige” tar upp i deras 6-stegmetod under 1

timme och 15 minuter, därefter ställs följande frågor beroende på vilken träff det är.

Vad är manlighet och vad innebär det att vara en man?

Svar enligt ”Vi är Sverige”: Generellt ses en man som någon som är maskulin och har därmed

beteenden, kvaliteter eller egenskaper som kännetecknar, förknippas med, eller anses vara passande

för just män. (Vi är Sverige 2019-03-22)

Deras metod fokuserar på vilka förväntningar och ansvarsuppgifter det finns på män utifrån de olika

uppväxtvillkor och samhällsstruktur som man kommer ifrån. Och vilka ansvarsuppgifter och

förväntningar det finns på etnisk infödda män som är född och uppväxta i Sverige. Samt hur man ska

kunna behålla sina kultur-yttringar och samtidigt bli en del av ett inkluderande samhällsstruktur i

Sverige.

Vad är jämställdhet?

Svar enligt ”Vi är Sverige”: Jämställdhet betyder jämlikhet mellan man och kvinna. Vidare betyder

det att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, och makt att forma

sitt liv - oavsett man råkar vara född som en man eller en kvinna. Eftersom vi inte kan välja vilket kön

vi eller våra barn ska födas i (Vi är Sverige 2019-03-22).

Deras metod fokuserar på varför det är viktigt att fler män med utrikesfödd bakgrund engagerar sig i

jämställdhetsarbetet. Om det är skillnad på hur utrikesfödda och svenska män ser på jämställdhet? I så

fall hur? Vems syn är då den rätta? Finns det ens rätt och fel syn på jämställdhet? Samt varför

jämställdhet är en viktig del för att inkluderings & integrationsprocessen ska fungera bättre.

Tema 1: Biografiska frågor/bakgrundsfrågor

1. Vad heter du?

2. Hur gammal är du?

3. Vad har du för kön?

4. Varifrån kommer du?

5. Hur länge har du bott i Sverige?

6. Vad har du för utbildning?

39

Tema 2: Förhållningssätt till manlighet

1. Vad har du för förväntningar på dagens medverkan?

2. Hur fick du information om träffarna?

3. Vad har du för förhållningssätt till manlighet?

4. Tycker du att fler utrikesfödda män ska lära sig hur manlighet fungerar i Sverige?

5. Vad är manlighet för dig?

6. Vad är omanligt?

7. Hur tycker du att en riktig man ska vara?

8. Tror du att man i Sverige uppfattar manlighet på samma sätt som i det land du kommer ifrån?

Varför/varför inte?

9. Varför tror du att det är det är viktigt att fler pojkar/män med utländsk bakgrund ifrån särskild

auktoritära och totalitära samhällsstrukturer engagerar sig i frågor som normer, könsroller,

jämställdhet, och makt?

10. Vad hade du för kunskap om ämnet innan?

Tema 3: Förhållningssätt till jämställdhet

1. Vad har du för syn på jämställdhet?

2. Tycker du att fler män ska lära sig hur jämställdhet fungerar i Sverige?

3. Tror du att man i Sverige uppfattar jämställdhet på samma sätt som i det land du kommer

ifrån? Varför/varför inte?

4. Är det viktigt att man ska lära sig hur jämställdhet fungerar i Sverige?

5. Varför tror du att män beter sig olika beroende på vart i världen man kommer ifrån?

6. Varför tror du att det är det är viktigt att fler pojkar/män med utländsk bakgrund ifrån särskild

auktoritära och totalitära samhällsstrukturer engagerar sig i frågor som normer, könsroller,

jämställdhet, och makt?

7. Hade du agerat annorlunda (bättre eller sämre) om det även fanns med svenska pojkar, och

tjejer i gruppen - än bara utrikesfödda män?

8. Har du fått ökad förståelse för hur könsroller ser ut i Sverige, varför och hur jämställdhet

återspeglas i den svenska samhällsstrukturen?

40

9. Vad är skillnaden mellan ”samhällsstruktur” och ”kultur” vad demokrati, jämställdhet och

frihet betyder egentligen och varför det är en del av att vara inkluderad i samhället?

10. Vad tar du med dig av denna träff?

Tema 4: Avslutning

1. Varför tror du att metoden och Vladimir Ahmed fokuserar just på nyanlända och utrikesfödda

MÄN?

2. Spelade roll att det var just Vladimir Ahmed som stod där framför dig för att du skulle lyssna

bättre? Alltså att han hade snarlik bakgrund och var invandrare som dig?

3. Hade du agerat annorlunda (bättre eller sämre) om det även fanns med svenska pojkar, och

tjejer i gruppen - än bara utrikesfödda män?

4. Har du några ytterligare funderingar eller någonting som du vill framhålla utöver det som

redan berörts?

5. Vad hade du för kunskap om ämnet innan?

6. Har denna serie-samtal hjälpt dig att öka medvetenheten och kunskap kring frågor som

”manlighet” utifrån uppväxtvillkor och samhällsstrukturer?

7. Varför tror du att män beter sig olika beroende på vart i världen man kommer ifrån?

8. Vladimir Ahmed säger ofta att: Hela syftet med metoden är ett sätt skapa - trygga rum och

trygghet som uppstår när man får träffa någon som man kan relatera och känna igen sig i - och

samtala om frågor som man varken fått göra i hemlandet eller i Sverige. Någon som är en av

”dem” men som också är en del av det svenska samhället. Tyckte du att ni skapade det?

9. Vad tar du med dig av denna träff?

10. Har du några ytterligare funderingar eller någonting som du vill framhålla utöver det som

redan berörts?