Innehållsanalys – en metodologi med många

möjligheter

Gerd Ahlström, professor

Vårdalinstitutet

Kvalitativa forskningstraditioner

Grounded Theory – skapa teori

Ethnography – förstå den unika kulturen

Phenomenology – mening och upplevelser

Phenomenography – uppfattningar om ….

Innehållsanalys – det som kommuniceras (olika djup och

inriktning; beskrivningar, uppfattningar, upplevelser,

innebörder)

Discourse analysers – lingvistiska

Innehållsanalys exempel på definitioner:

”En teknik för objektiv, systematisk och kvantitativ beskrivning av det manifesta innehållet i ett meddelande/kommunikation” (Berelson 1952, 1969)

”Bearbetning av ett budskap enligt vissa på förhand uppställda regler” (Egidius 1979)

”..forskningsteknik för objektiv, systematisk och kvantitativ beskrivning av manifest innehåll i kommunikationen” (Polit & Hungler 1995)

Empirism/ Hermeneutik/

Positivism Humanvetenskap

-Berelson (1952/1971)

-Krippendorf (1980)

-Neuendorf (2002)

- Baxter (1991)

-Downe-Wamboldt (1992)

-Graneheim &

Lundman 2004

Induktion

Deduktion

Abduktion

- Deskriptiv innehållsanalys

(manifest innehållsanalys)

- Tolkande innehållsanalys

(latent innehållsanalys)

Ett annat sätt att indela innehållsanalys:

- Kategorisk innehållsanalys; innehåll och/eller

struktur? (fokus på meningsenheterna)

- Holistisk innehållsanalys; innehåll och/eller

struktur? (fokus på större analysenheter)

När använda innehållsanalys

Case study (flera datakällor i samma studie)

Mixed method

Longitudinella studier med intervjuer,

observationer

Dokumentanalyser

Olika frågor i samma intervjuer

Validering

Innehållsanalys Kan användas på många olika typer av data

Kan arbeta med olika abstraktionsnivåer (även i

en och samma studie)

Användbart även på stora och omfångsrika

datamaterial

Kreativ process – forskaren kan påverka

metodens utformning

Pilotstudier av analysproceduren

Content analysis är inte enklare än

andra kvalitativa metoder. Ett antal

överväganden måste göras innan

starten;

1) Vad är det för innehåll som undersöks?

2) Är det en forskningsfråga eller hypotes?

3) Vill du förklara ett fenomen eller ökad

förståelse?

Fortsättning överväganden

Vilken kunskap har man på området innan?

- Vad har framkommit i litteratursökningen?

- Är vissa teorier eller perspektiv viktigt för

att kunna förklara innehållet?

Kategorisering bör utmärkas av:

Tydliga kategorier/teman, klart distinkta från varandra

Nivåerna tydligt urskiljbara (ex. genom dimension, tema, huvud- och underkategorier)

Undvik ologiska sammanblandningar; ex. av positiva formuleringar och negationer utan övergripande struktur

Enligt uppslagsbok betyder:

Dimension = aspekt, utsträckning (i längd, bredd, höjd), omfång, vidd, omfattning

Tema = ämne, grundtanke, huvudsakligt innehåll

Kategori = grundbegrepp, grupp, klass, fack

Förutsätter noggrant beskriven analys

Data analysis(ett exempel) Qualitative inductive content analysis [20, 21] was chosen to gain an

understanding of empowerment from the family members’

perspective. The analysis of all the transcribed interviews was

performed in several steps. The first step was an “open” reading

of each interview to obtain an overall impression of its content. In

the second step, meaning units with reference to the participant’s

experiences of health care were identified from the transcribed data.

A meaning unit consisted of one or more sentences or paragraphs

of a narrative. In the third step, the meaning units were condensed

(keeping close to the text), and in the fourth step, the

interpretation of the underlying meaning was expressed in terms of

codes [25].

(forts)

The co-authors read the first author’s initial analysis. The

condensations and codes were then subjected to critical

discussion within the research group, resulting in certain

modifications of the codes. Thereafter, in the fifth step, the

codes were analysed and labelled by the first author (AN) into

sub-themes. After reading the analysis as a whole, all the

authors discussed and compared the findings until agreement

was reached. The interviews in their entirety served as a point

of reference throughout the analytical process when deeper

understanding was needed of the meaning units, codes and

sub-themes. In the sixth and last step, one theme was

developed from the sub-themes, expressing the main thread

or main latent content of the text [21].

From the themes and categories a core narrative has been derived in order to describe the (composite) family’s experiences and what they regarded as of significance in the situation. As the name implies, this narrative is intended to present the core of the content, i.e. the part of the content which emerged most strongly from the data (Viney L, Bousfield L. Narrative analysis: A method of psychosocial research for AIDS-

affected people. Soc Sci Med 1991;32:757-65).

Core narrative The core narrative is a fictitious narrative designed to describe the experiences of the family (patient and next of kin) with regard to the affliction of a highly malignant brain tumour. Lars is 61 and works as a typographer. He is married to Lena, who is 56 and works in the food industry. They have two children: Tomas, 33, and Lisbeth, 28. Tomas and Lisbeth live in the same community as their parents and have families of their own. For some time now, Lars has felt tired and complained of headache. One morning Lena hears a thud from the toilet and rushes in to find her husband unconscious on the floor. Blood and froth are running out of his mouth. Lena calls the ambulance, that arrives shortly. On arrival at the hospital Lars has regained consciousness, and he and Lena see a doctor who refers him to the X-ray department, where computer tomography is carried out. The doctor in charge tells Lars and Lena that a brain tumour is suspected but more examinations are required, so Lars has to remain at the hospital. Lena tells the children about the suspected tumour. Learning of the diagnosis has been dreadfully unreal to her. The hospital staff are very kind and helpful, and they are close at hand ready to give the family support. Lena goes on the sick-list some days and the family take it in turns being with Lars. They don’t talk about the illness …............

Figure 1. The Middle-Range Theory of Chronic Sorrow