1

Innovationskraft i mellanrummet

mssa/mtesplats/forum som fokuserar p grnssnittet kultur/innovation/affrsutveckling

Pia Areblad, TILLT, Mars 2012

Jesper Norda, tonsttare i produktutvecklingsprocess p Volvo Technology

2

Innehllsfrteckning

Sid 3 Inledning och arbetsstt

Sid 4 Bakgrund och omvrldsanalys

Sid 4 Ett forskningsperspektiv

Sid 7 I. Typexempel p fretag och produkter i skrningspunkten Sid 7 1. Kulturbaserad kreativitet mter forskning och utvecklingsarbete. Exempel A-L Sid 11 2. Kulturbaserad kreativitet mter personal och organisationsarbete. Exempel A-C Sid 12 3. Kulturbaserad kreativitet mter varumrkesarbete. Exempel A-E

Sid 15 II. KKN fretag som idag erbjuder tjnster som spelar strategisk roll fr innovation

och affrsutveckling Exempel A-F

Sid 15 A. Disanoncias/c2+i, Baskien, Spanien Sid 17 B. TILLT, Sverige Sid 19 C. Trois Temps, Paris, Framkrike Sid 20 D. Kunstgreb, Kpenhamn, Danmark Sid 21 E. Skiss, Sverige

Sid 23 III. Mssa som fokuserar p skrningspunkten mellan kultur, innovation och

affrsutveckling

Sid 23 Vilka behov finns det fr en mssa? Sid 25 Vad vill vi f ut av mssan? Sid 25 Mlgrupp, Partners Sid 26 Form, Teman som skulle kunna dra till sig intresse, Sid 27 Plats, Hur skapar man uppmrksamhet? Sid 27 Handlingsplan, trestegsraket Sid 29 Samverkanspartners Sid 29 Slutsats Sid 30 Lista ver intervjuer Sid 31 Referenser

3

Mssa som fokuserar p skrningspunkten mellan kultur, innovation och

affrsutveckling.

Inledning och angreppstt Tillt har i november 2011 ftt i uppdrag att underska frutsttningarna fr att genomfra en mssa i Gteborg som tar sikte p att visa kulturdriven affrsutveckling i ett mycket brett perspektiv. Hr redovisas det angreppsstt vi anvnt fr att ta oss an uppgiften. Rapporten innehller tre delar; (1) Identifikationen av 20 typexempel p fretag och produkter av relevans fr skrningspunkten (2) Identifikation av fem KKN som idag erbjuder tjnster som spelar strategisk roll fr innovation och affrsutveckling i icke KKN-branscher samt (3) en beskrivning och frutsttningarna fr hur en mssa skulle kunna struktureras till sitt innehll och potentiella samarbetspartners. Bakgrund

Underskningen tar sitt avstamp i TILLTs erfarenhet av att implementera konstnrlig kompetens i olika samhllssektorer fr att skapa innovationskraft och affrsutveckling samt det Europeiska ntverk TILLT sedan 2007 byggt upp p omrdet. Angreppsstt

I. Typexempel p varor och tjnster utvecklade i skrningspunkten kategoriseras utifrn Kea:s rapport; The Impact of Culture on Creativity gjord p uppdrag av Europeiska kommissionen och frdigstlld 2009 samt Comparative analysis fdigstlld 2011 inom ramen fr det europeiska projektet TILLT Europe. Kulturbaserad kreativitet mter hr i frsta hand behov i samhllet/arbetslivet vad gller:1

Forskning och utveckling

Hr syns produkter, tjnster och koncept som utvecklas d kulturbaserad kreativitet mtt nya sektorer. Hr syns ven hur kulturbaserad kreativitet utvecklat nya processer samt kulturbaserade metoder fr att utveckla innovationskapacitet.

Organisationsutveckling

Hr syns kulturbaserade tjnster gllande vrdegrundsarbete, kommunikation, mngfaldsarbete, teamutveckling, kreativitet och organisationsutveckling.

Extern kommunikation Hr syns kulturbaserade tjnster som berr mtes och event-industrin, strkande av arbetsgivarvarumrke, varumrkesstrkande arbete samt utvecklande av ntverksverktyg.

II. KKN fretag som idag erbjuder tjnster som spelar strategisk roll fr innovation och affrsutveckling i icke KKN-branscher exemplifieras utifrn det Europeiska ntverk TILLT etablerat. III. Upplgget av en mssa inom omrdet utformas i dialog med strategiska aktrer som har stor vana av att utveckla och etablera nya msskoncepet. Mten tas ven med potentiella samarbetsparter som i frsta hand fretrder icke KKN-branscher, d de ses som huvudsaklig mlgrupp fr mssan, fr att utrna intresse fr ett dylikt upplgg. Vad r de brande elementen fr att skapa en attraktiv mssa med spets inom detta omrde i Vstsverige?

1 P sid 55 i the Impact of Culture on Creativity framgr att: kulturbaserad kreativitet bidrar till produkt- och tjnsteinnovation, att utveckla varumrket samt strker personalarbete och kommunikation. P sidorna 94-95 i Gomez de la Iglesia, Roberto & Vives Almandoz, Miren Managing arts and business collaborations: a comparative analysis of four programmes in Europe TILLT Europe 2009 vljs en liknande kategorisering; kulturbaserad kreativitet ger effekt p fou-verksamhet i form av att nya tjnster, produkter och processer utvecklas, p organisationsutvecklingen genom strkt personalarbete, samt p externkommunikationen genom att strka varumrket.

4

En diskussion kring form av mssa/mtesplats presenteras ven i rapporten. I formen tangeras vilka incitament som behvs fr att skapa engagemang, delaktighet och finansiell brighet i en sdan mssa.

Bakgrund och omvrldsanalys 2006 publicerades rapporten The economy of culture in Europe 2. I rapporten framkom att kulturnringarna omsatte mer n fordonsindustrin i Europa. Denna publikation gav frgan om kulturella och kreativa nringar en helt ny dignitet och innebar att flera av Europas medlemsstater lt frgan komma hgre upp p agendan. I Sverige genomfrdes 2006 och 2007 tre dialogforum dr nringsministern och kulturministern tillsammans mtte fretrdare fr verksamheter som agerat i grnssnittet mellan nring och kultur. Dessutom initierades och slutfrdes en svensk kulturutredning. Detta resulterade i att en nationell handlingsplan fr kulturella och kreativa nringar upprttades. P nordisk niv initierades 2008 KreaNord dr representanter fr nrings- och kulturdepartement i de nordiska lnderna, inklusive baltiska lnderna och Ryssland, arrangerade ett flertal mten fr att skapa strre frstelse fr hur kulturella och kreativa nringar kan utvecklas samt hur en policy kan formas fr att utveckla grnssnittet mellan kultur och nring. 2009 kom nsta strre Europeiska rapport i mnet ven hr bestlld av Directorate General Education3 and Culture: The Impact of Culture on Creativity av Kern European Affairs. Fokus i denna rapport kom att ligga p hur kulturbaserad kreativitet kan interagera med andra branscher och vilka omrden det ger effekt p. Hr nrmar vi oss den arena som r fokus fr denna rapport. 2008 beskte Vladimir Sucha, Director DGEAC, vid tv olika tillfllen TILLT och olika fretag som oeganisationen samarbetat med. Hans intresse var oerhrt stort och efter andra besket uppmanade han TILLT att prioritera att ska medel fr att dela med sig av sin kunskap av att genomfra projekt i grnssnittet mellan kultur och nring. Vren 2009 fick TILLT ett policyuppdrag av DGEAC. Uppdraget innebar att organisationen skulle genomfra en komparativ analys av olika verksamheter som agerar i detta grnssnitt i Europa, delta i ett flertal konferenser fr att bertta om sina erfarenheter samt utifrn detta ge policyfrslag. Den komparativa analysen kom att ta sitt avstamp i Keas rapport the Impact of Culture on Creativity. Bde Keas rapport och den komparativa analysen4 som gjordes under de tv frsta ren av TILLTs europeiska policyarbete strukturerar grnssnittet kring vilka omrden kulturbaserad kreativitet bidrar till att utveckla.

Ett forskningsperspektiv - p vilket stt bidrar KKN-verksamhet till kad innovation och

affrsutveckling? Produkt- och tjnsteutvecklingsprocessen kallas ofta the product development funnel 5. Denna tratt illustreras nedan. Produkt- och tjnsteutveckling bygger p att ett fretag har frmga att generera mnga och bra ider. Dessa ider gr sedan in i fretagets produktutvecklings-/innovationsprocess. I denna process bearbetas iderna till att bli produkter eller tjnster p markanden. I processen kommer vissa ider

2 The Economy of Culture in Europ, Kern European Affairs, p bestllning av DG Education and Culture

3 Directorate General Education and Culture, frkortas framver med DGEAC

4 Policyprojektet hette 2009-2010 TILLT Europ men har nu bytt namn till Creative Clash. Alla publicerade rapporter gr att finna p www.cretiveclash.eu

5 Wheelwright, Steven C. & Clark, Kim B. Revolutionizing Product Development: Quantum Leaps in Speed, Efficiency,

and Quality The Free Press 1992

5

att falla bort helt enkelt fr att de inte r tillrckligt bra, eller s knoppas det av bolag dr dessa ider fr fortleva fr att de inte passar i det bolag dr de fddes.

Produktutvecklingstratten, product development funnel. (se fotnot 5)

Det tidiga stadiet i produktuvecklingsprocessen kallas fuzzy front end. Det r hr som mjligheter identifieras och ider och lsningar fds, som senare i utvecklingstratten kan bli affrsider och fretag. kad innovationskraft och kreativitet strker denna process. I fuzzy front end r utmaningen att vidga tratten, dvs. ka kvantitet (antal ider) och kvalitet (hur bra iderna r). Att generera mnga och relevanta ider r tv utmaningar fr fretag av tv anledningar.

Fr det frsta r det inte ltt att generera mnga och relevanta ider i en organisation som har starkt fokus p att leverera och n ml p kort sikt. Ider krver eftertanke och utrymme, samtidigt som de krver nytnkande, analys och nya perspektiv. Dessutom r ider ofta ganska lngt ifrn att realiseras och generera vinst (de har en lng vg kvar till marknaden). Ofta handlar det om att styrsystemen inte vrderar denna typ av arbete utan enbart resultat d kommer ocks organisationen att fokusera p det som genererar kortsiktiga resultat istllet fr det lngsiktiga arbetet som t.ex. innovationskraft r. Genom att arbeta med stimulans frn kulturellt relaterad kompetens trnas frmgan att generera ider och arbetsplatsen fr trna sig i innovationsprocesser det som r signifikant fr kulturellt relaterad kompetens.

Fr det andra har fretag ofta har svrt att satsa p de mest radikala iderna fr att det helt enkelt r svrt att visualisera dem, och de innebr en stor mental omstllning6 . Man vljer helt enkelt att satsa p ider som r snabba och ltta att implementera. Man fredrar det knda framfr det oknda och prioriterar projekt som man redan innan projektet startat kan definiera slutresultatet av. Detta tillvgagngsstt hindrar de mest radikala iderna frn att utvecklas och kan hindra stora innovationer. Genom konstnrliga interventioner i verksamheter utvidgar man mnniskors komfortzoner vilket gr att fretagen lttare tar sig an mer radikala ider.

6 Nichols, David Why innovation funnels dont work and why rockets do Market Leader, Autumn 2007 Rexfelt, Oskar et al. A proposal for a structured approach for cross-company teamwork - a case study of involving the customer in service innovation Research in Engineering Design Vol 22 (3) 2011

6

Mnga fretag har idag innovationsavdelningar och processbeskrivningar fr att hantera innovation i organisationen. Vad man ofta missar dock r att innovation inte hnder nr man bestmmer sig fr att vara innovativ, utan innovation ofta ger rum ofrutstt, nr man befinner sig mitt uppe i ngot annat. Ett bra innovationsklimat handlar om att personalen p fretagen lr sig att se mjligheter nr de uppstr, att fretagen frstr att innovation bygger p att mnniskor med olika bakgrund och erfarenheter mts och samarbetar, att frst att allt arbete inte kan vara mlfokuserat d mister vi potentiella nya mjligheter. Allts r innovation ngot man kan integrera i det vriga arbetet p en arbetsplats och ta tillvara p problem och ovntade hndelser som dyker upp i det vanliga arbetet fr att vnda dem till en frdel. Inom kulturbaserad kompetens talar man ofta om serendipitet, som betyder att man upptcker vad man gr medan man gr det. Man kanske startar med en vision om vart man r p vg, men medan man r i processen upptcker man att man egentligen r p vg ngon annanstans och serendipitet handlar om att bejaka denna flow.

Fretag som enbart bygger p rationell logik fokuserar p att reducera komplexiteten i omvrlden genom att bryta ner komplexa samband till linjra sekvenser. Man fokuserar p att skapa oberoende mellan enheter och planera fr att hantera oskerhet. Den kreativa logiken handlar om att lra sig att leva med oskerheten utan att frska bryta ner dess komplexitet. Detta synstt bygger p att man tillter att olika perspektiv och tankestt samexistera inom fretaget ven om dessa r motstridiga fr att man vill lmna mjligheterna ppna fr att hitta nya affrsider och marknader. Konstnrer och entreprenrer arbetar ofta p detta stt.

Utifrn ovanstende resonemang kan man dra fljande slutsatser:

Interventioner frn kulturbaserad kompetens var upp den kreativa frmgan, frmgan att vnda p perspektiv och se gamla problem med nya gon fr att hitta nya lsningar. Interventioner med kulturellt relaterad kompetens strker modet att ifrgastta vedertagna regler om hur saker och ting r och br vara. Ta bort attityden att "det sitter i vggarna" och "s har vi alltid gjort". Kulturbaserad kompetens kan hjlpa fretag att frst att det r ok att inte riktigt veta vart man r p vg. Radikal innovation handlar just om detta: vet man vart man r p vg r det ingen innovation, d r det enbart utveckling. Det mesta som grs p arbetsplatser r vldigt mlfokuserat, och nya ider som uppstr vljs ofta bort direkt eftersom det inte ingr i arbetsuppgiften. Genom interventioner med kulturbaserad kompetens utnyttjas de resurser som finns i verksamheten i form av mnsklig kompetens bttre vilket skapar en bttre och starkare ekonomi. Kulturbaserad kompetens kan lra oss att bejaka och hlla motstridiga vrldsbilder och samband levande samtidigt. Detta r en viktig frmga fr fretag, fr det r s omvrlden r betingad. Grnssnittet kultur/innovation kan vara en oerhrt viktig faktor att utveckla fr att skapa hllbar tillvxt och frbereda oss fr en alltmer frnderlig omvrld.

Det r nstan aldrig de korrekta lsningarna som generar verkliga innovationer.

Utan att man vgar gra tvrtom mot det frvntade. Det intressanta med en konstnrs

stt att arbeta r just frmgan att stta igng nya tankebanor. Jan-Peter Idstrm, Klinikchef AstraZeneca

7

I. Typexempel p fretag och produkter i skrningspunkten Utifrn den kategorisering av grnssnittet kultur/innovation/affrsutveckling, som redogjordes fr i inledningen sid 1 punkt I, exemplifieras nedan hur kulturbaserad kreativitet fr att utveckla nya tjnster och produkter i icke KKN-branscher kan ta sig i uttryck.

1.Kulturbaserad kreativitet mter forskning och utvecklingsarbete.

A. Le Laboratoire, Paris, Frankrike; Naturvetenskaplig forskning samverkar med design. Le Laboratoire r en verksamhet i Paris som arbetar med att sammankoppla konstnrlig kompetens med forskning. Fr ngra r sedan genomfrdes ett projekt med Nasa. Den franska designern Mathieu Lehanneur arbetade nra forskare frn Nasa. Arbetet resulterade i en ett mycket effektivt filtersystem som eliminerar gifter i den luft vi andas genom att anvnda naturens egen klla; plantor. Fr att gra filtret extra effektivt lter flktar luften cirkulera i komplexa mnster runt plantornas lv och forcerar luften genom rtter och jord. Uppfinningen vann 2008 pris fr bsta uppfinning i Popular Science Magazine och finns p marknaden sedan maj 2009.

Det viktiga r att frigra den kreativitet som finns hos mnniskor,

det r dr framtiden finns

Kenneth Krantz, regionchef Svenskt Nringsliv B. Technalia, Barcelona, Spanien; Bildkonstnrer mter rymdforskning Technalia r ett internationellt fretag som arbetar med rymdforskning. 2009 valde de att i samverkan med spanska organisationen Disanoncias, (numera c2+i) genomfra ett projekt med bildkonstnrer fr att utveckla ett omrde. Projektet hette The 7th Passanger. Rymdfarkoster styrs med ett stort antal tekniska signalsystem. Instrumentpanelen i en rymdfarkost r en vidstrckt historia med mnga koordinatorer att ta hnsyn till. Mnga koefficienter kan vara svrtolkade. Fr att en rymdfrd ska lyckas r det avgrande att passagerarna frlitar sig p, snabbt kan tolka och snabbt agera p den information de fr p instrumentpanelen. De kan inte frvnta sig hjlp utifrn. Konstnrerna antog sig denna utmaning genom att skapa en bild av instrumentpanelen som den 7.e passageraren. Hur kan informationen som kommer fram presenteras p ett stt som kommunicerar, knns mnsklig och som gr att man snabbt agerar. Ett viktigt element hr var att fokusera p estetiken. Olika frger och formsystem utvecklades och realiserades i ett nytt kommunikationsgrnssnitt genom tekniskt samarbete. Denna innovation kan bli oumbrlig fr rymdindustrin men det finns frsts en helt annan marknad fr produkten ocks. Hur kan den implementeras i fordon, i btar, i akutsystem p sjukhus? Utvecklingsmjligheterna r stora.

C. Lanik, Baskien, Spanien; ett byggfretag samverkar med en grupp experimentella arkitekter. Lanik r ett spanskt byggfretag med 80 anstllda som r specialiserade p utveckling av struktursystem fr byggindustrin. De genomfrde ett forskningsprojekt med en grupp experimentella arkitekter; Recetas Urbanas. Syftet med samarbetet var att analysera mjliga nya tillmpningar av omvandlingsbara och flexibela konstruktionslsningar, som bygger p Laniks system. I projektet analyserades Laniks befintliga produktsortiment p djupet fr att finna nya, och hittills oanade anvndningsomrden fr dessa produkter. Den kreativa processen och interaktionen genomfrdes med allmnheten som bollplank och kritiskt ga. De kreativa personerna som deltog i processen tillsammans med Lanik, tog fram olika paket som enkelt kan anvndas till temporra smskaliga huskonstruktioner. Genom detta samarbete frstod fretaget bttre vilka nya arenor deras system kan anvndas p. Samarbetet ledde ocks till att de anstlldas egna kreativa frmga fick strre spelutrymme. Idag anvnds deras system fr att bygga temporra huslsningar i krisdrabbade omrden. Ett helt nytt anvndningsomrde fr deras strukturella system har skapats.

8

D. Coloplast, Kpenhamn, Danmark i samverkan med konstnrer Coloplast r ett danskgt fretag med huvudkontor nra Kpenhamn. Coloplast marknadsfr och sljer hlsoprodukter. Produktinnovation stod i fokus fr projektet. Man brjade med att identifiera fretagets vrdegrund och existerande metoder fr brukardriven innovation. Intervjuer kring styrkor och svagheter av nu anvnda metoder utfrdes. Ett flertal produktinnovation- workshops hlls med medarbetare och de som idag anvnder produkterna. Tv konstnrer, som utbildas i samverkan med Kunstgrebsprojektet, (se stycke II D) anvnde konstnrliga metoder som inspiration i processen. Man valde att genomfra ett idrum. De medverkande uppmanades att skriva dikter om fretagets DNA. Tekniken som anvndes var powerwriting. En teknik dr man ska stnga av alla dmande tankar i sitt huvud och bara skriva ner allt som kommer upp i tanken under sju minuter. De kunde ocks spela upp sm teaterstycken dr de kunde gestalta besvrliga samtal med en kund som var missnjd med ngon produkt. Efter att ha utvrderat allt som kommit upp under dessa processer hade man ftt fram 50 nya metoder fr att involvera brukare i innovationsprocessen.

Kunstgrebs konstnrer har varit en reell inspirationsklla; ni har utmanat

oss att gra saker vi aldrig vgat tidigare. Genom att pminna oss om

att vi hela tiden kan gra bttre och inte fr slumra in har ni gett oss helt nya

verktyg att arbeta med. Genom er input kommer vi anvnda vra

mten mer effektivt och drmed f ut strre vrden.

January Thorstensen, R & D Senior Product Manager Concept Development Global R & D, Coloplast

E) Volvo Technology, Gteborg, Sverige samverkar med tonsttaren Jesper Norda Inom ramen fr ett av TILLTs Airis-projekt verkade tonsttaren Jesper Norda p Volvo Technology. Volvo Technology r mycket forskningsintensivt och Jespers roll blev att med sin kunskap om kreativa processer befrukta fretagets innovationsprocesser. Det uppstod ett flertal samtal och diskussioner om hur den konstnrliga kreativa processen ser ut och verkar i relation till den innovationsprocess som pgick p Volvo Technology. Utifrn de samtalen pverkades innovationsprocessen p Volvo Technology och Jesper fortsatte att arbeta dr efter projektets avslut med att utveckla varningssignaler i bilar utifrn sin kompetens som tonsttare.

F) Nordsjmuseet, Jylland Danmark i samverkan med en skdespelare Nordsj museet ville utveckla en av de upplevelser de erbjuder p museet. De har ett strre akvarium och matningen av fiskarna har alltid varit intressant fr beskarna men man ville nu ta det till en annan niv. 10-12 dykare fortbildades i processen dr skdespelaren byggde upp en dramaturgi fr visningen med frvntan, klimax och avslutning. Musik togs fram. Detta har inneburit att Oceaneriet p museet har ftt ett rejlt lyft. Kunskapsfrmedlingen har blivit avsevrt bttre. Visningen av matningen har nu en betydligt strre variation. En kamera anvnds nu dr publiken kan se ett omrde som de ej kunnat tidigare, vilket gjort upplevelsen mer intressant. Filmerna lggs ven ut p webben. Erfarenheten har visat p hur konstnren agerat katalysator fr idutveckling i verksamheten. Projektet ingick i projekt Nordjyska Allianser.

G) Paroc, Sverige i samverkan med textilkonstnr Paroc Group tillverkar mineralullsisolering. Fretaget utvecklar och tillverkar stenullsprodukter. Paroc valde 2009 att under ett r samverka med en textilkonstnr. Man laborerade med fretagets produkt (obrnnbart isoleringsmaterial skapat av smlt sten), och vilka vrderingar produkten br p. Det resulterade i en rad experiment dr man visar materialets karaktristika p nya stt genom bl.a. en obrnnbar julbock p torget i Skvde, ett bibliotek som var ppet fr allmnheten kring den kemiska processen i vulkanutbrott (som ocks r smlt sten), stenull som brandskydd, fotografiskt projekt dr personalen i fabriken fick skildra sin vardag och tillverkningsprocessen mm. Resultatet blev en ny syn p det

9

egna arbetet och produkten. Produkten ses inte som "ett isoleringsmaterial" utan som "ett brandskydd som inte r helt olikt lava". Detta synstt finns hos medarbetare, men ven i lokalsamhllet. Projektet gav ven kad arbetsmotivation genom frbttrad frstelse fr den egna rollen i ett strre sammanhang (arbetsgrupp, fretag, samhlle). Tack vare dessa effekter uppskattar fretaget att produktiviteten kade med 20% d internt motstnd mot frndring minskat och motivationen kat. Projektet var ett Airisprojekt inom ramen fr TILLTs verksamhet.

H) Partille kommuns ldreomsorg, Sverige, i samverkan med en poet Partille kommun valde att g in i ett tvrigt samarbete med en poet fr att mta dliga resultat i kundunderskningar. De ville arbeta med en konstnr fr att vnda p perspektiven och se saker frn ett nytt hll. Naturligtvis kan det alltid finnas anledning att vara sjlvkritisk, ppekar deltagarna, men ganska snart kom de fram till att det missnje som hade uttryckts i underskningen frmst bottnade i hur man definierar aktivitet. Ett stt att inleda en dialog om de hr komplexa frgorna blev att dokumentera vardagen i boendena mer aktivt. Ett arbete som sedan resulterade i en utstllning. Projektet innebar ocks att personalen utvecklat sin frmga att kommunicera det vrde de vill ge till de boende. Allt har bidragit till att utveckla den tjnst de tillhandahller inom ldreomsorgen. Resultatet har blivit kad njdhet bland boende och deras anhriga. Personalen har ven ftt en ny syn p den egna arbetsuppgiften och rollen. Projektet var ett Airisprojekt inom ramen fr TILLTs verksamhet.

I) Vattenverket i Vara kommun,

Sverige, i samverkan med en

textilkonstnr P vattenverket i Vara samarbetade man med en textilkonstnr under ett r. En av aktiviteterna man satte igng med var att skapa en vggbonad av materialet som anvnds i vattenreningsprocessen. Under arbetets gng, upptckte konstnren att personalen i fabriken var experter p att knna igen vattnet frn det egna reningsverket. Konstnren valde att bejaka denna tysta kunskap som ingen p reningsverket hade uppmrksammat och gjorde ett smaktest dr personalen fick provsmaka olika vatten och svara p varifrn vattnet kom. Detta arbete ledde till idn att man skulle buteljera kommunens vatten och servera till gster som kom p besk till kommunen. Det ledde till en produktutveckling som pverkade marknadsfringen av kommunen. Projektet var ett Airisprojekt inom ramen fr TILLTs verksamhet.

10

J) Alter Natur i samverkan med konststudenter, Belgien

I Alter Nature: My biological (r)evolution, frde galleriet fr samtida konst Z337 samman konststuderande

med studenter och lrare vid KULeuven BioSCENTer under ett terminslngt projekt p temat

om mnniskans mjligheter att frndra naturen. Konstelever introducerades till den syntetiska

biologin och genom att utbyta ider och samarbeta ver grnserna skapades en serie

prototyper/konstverk. Dessa visades i ett forsknings- och utstllningsprojekt om hur mnniskan kan

manipulera naturen och hur detta frndrar vr syn p vrlden. Samarbetet har lett till innovativa

produkter ssom My bacteria ring som r ringar skapade av bakterier. Denna produkt utforskar

mjligheten att skapa smycken med en helt annan innebrd n idag (t.ex. av organisk materia av en

familjemedlem). Ett annat resultat r att man inlemmade konstnrer i ett forskningsteam och knt dem till

MIT. (Massachussets Institute of Technology). Detta team arbetar med bakterier som kan skapa eller

frhindra bildningen av iskristaller. Ambitionen r att teamets med sitt arbete ska generera resultat i

produkter som minskar issmltningen eller isbildning p vgar.

K) Samverkan mellan spelutvecklare och tv forskningslabb, Groningen, Holland

Utifrn samverkan mellan Visio , MAD Multimedia , TNO och Principal Blue utvecklade, producerade och

lanserade man ett nytt, serist spel spel, dr barn med nedsatt syn kan spela tillsammans med barn utan

synskada. Detta spel, The Discoverer, bygger p den existerande spelkonsolen Wii, och r unikt i vrlden.

Detta r ett partnerskap mellan vetenskap, spelbranschen och hlsovrd. Projektet visar hur utvecklingen i

vetenskap och teknik kan stimulera innovation i den kreativa sektorn, och hur den kreativa sektorn sjlv kan

stimulera framvxten av nya former av kreativitet och innovation inom vetenskap och teknik.

L) Samverkan mellan Kommunikationsbyrn och ett forskningslabb, Holland.

Denna samverkan har inte landat i en frdig produkt men r p god vg. Ambitionen r att utveckla en

telefon som helt och hllet tillverkats utan att skada personer eller miljn. Allt frn batterier till SIM-kort till

omslag: allt ska vara rttvist tillverkat. Begreppets som lanserats r Fairphone . Projektet menar att det

tminstone br finnas en mjlighet att kpa en rttvis mobiltelefon p marknaden, men just nu r ett

sdant val inte tillgngligt. Med en alltmer medveten kund kan detta vara ett starkt sljargument och bidra

till en stark marknadsplacering fr en sdan produkt. Utifrn arbetet med fairphone vill man sedan g

vidare till rttvisa versioner av brbara datorer, MP3-spelare eller brbara spelkonsoler. FairPhone r ett

samarbete mellan medialab Waag Society , utvecklingsorganisationen Niza och kommunikationsbyrn

Schrijf-Schrijf .

7 http://www.z33.be/en/

11

2.Kulturbaserad kreativitet mter personal och organisationsarbete. A. Unilever Storbritannien, musiker och konstnr metodutvecklar p fabrik fr fryst mat och

glass. Projektet pbrjades 1999 och pgick i fyra r. Mlsttningen var att ka medarbetarnas kreativitet och drigenom deras problemlsningsfrmga och att man d i mindre omfng skulle behva ta in externa konsulter i fretaget. Musikern och konstnren Alastair Creamer arbetade HR- avdelningen som bas. 300 aktiviteter genomfrdes som gav medarbetarna strre tillgng till sin egen kreativitet genom att anvnda konstnrliga metoder. Genom konsten fann de andra stt att se p utmaningar och problem och andra stt att kommunicera dem. Genom att utstta mnniskor fr den konstnrliga processen stimuleras fantasin och frmgan att vrdera alternativa tnkestt. Denna tjnsteutveckling kan implementeras i mnga miljer.

Jag vill att vi ska ha den magiska ingrediensen som vra konkurrenter kanske inte har. Den

ingrediens som tillter oss att gra saker p ett mer radikalt och kreativt stt. Jag vill att det ska

finnas en strre ventyrslusta p fretaget, i det stt vi bemter kunder, ett verraskande element

och jag tror att vrt samarbete med Alastair Creamer har gett oss det,

James Hill, vd Unilever Ice Cream and Frozen Food.

B. Ulricehamns vrd och omsorg, Sverige, samverkar med en dansare Projektet ville genom en konstnrs nrvaro utveckla verksamhetens kundservice genom att strka medarbetares sjlvknsla och individualitet. Genom att lta 30 personer g in aktivt i processen var ambitionen att de sedan skulle n sina 800 kollegor. De skulle f en slags ambassadrsroll. Konstnrens nrvaro och spegling av verksamheten gav dem strre medvetenhet om sin egen roll och sitt eget ansvar fr att utveckla verksamheten. Projektet gav kat sjlvfrtroende vilket gjorde att man i hgre grad vgar ta plats p sin arbetsplats och drmed komma med egna frslag p frbttringar. Dansaren har utifrn sin konstnrsroll bidragit med sin kunskap om hur man gestaltar och jobbar praktiskt med de utmaningar de hade fr att utveckla sin kundservice. Processen har inneburit att man arbetat med bda hjrnhalvorna och att man utvecklat sin organisation vilket lett till att bttre kundservice. Projektet var ett Airisprojekt inom ramen fr TILLTs verksamhet.

C. EDF (Electricity Of France), Frankrike, i samverkan med en dirigent. EDF r ett gammalt franskt fretag som hrstammar frn 40-talet. Fretaget r idag ett av Frankrikes strsta fretag och har en strre mngd kommunikationsutmaningar. Utmaningarna i projektet lg i att strka internkommunikationen bland en ldersheterogen personalgrupp. Den verksamhet som bedrivs inom EDF bedrivs ven alltmer i privat regi. Hur kan man skapa bttre prestation i fretaget och stta in fretagets roll i ett strre sammanhang, i en strre kontext. Man brjade med att introducera ett strre element av reflektion genom en filosofifrelsning. Frelsningen berrde vikten av att skapa mening fr att n strre utvxling av arbetsinsatsen samt vilken roll kulturen kan ha i detta avseende. De lt sedan en dirigent arbeta med gruppen i sng. Han fokuserade p att f ut det bsta av varje individ genom att locka fram det bsta och hjlpa dem att hitta meningen med sngen. Genom hans ledning kunde alla se sig som delar i en strre helhet. Projektet ledde till att strka internkommunikationen i EDF samt att belysa allas del i att skapa framgng. Detta r ett projekt inom ramen fr Trois Temps, se avsnitt IIC.

12

3. Kulturbaserad kreativitet mter varumrkesarbete.

A. Vodafone, Amsterdam, Holland samverkar med ett antal konstnrer Vodafone skulle i sep 2009 ppna sitt huvudkontor I Holland och vill dels ha stor uppmrksamhet kring ppnandet dels dra till sig bra kompetens. 200 personer skulle rekryteras p kort tid. Fr att skapa ett nytt tilltal lt de ett call g ut till konstnrslivet i Amsterdam via en strre kulturorganisation Kultur und Undermenen. Konstnrerna inbjds att frsl installationer med rtt som tema. Rtt fr att det r Vodafones frg p sin logga samt den frg som benmner en del av Amsterdam; red light district. Nio installationer valdes ut och genomfrdes. De placerades p olika stllen i stan mellan den 2 och 10 sep 2009. Konstnrerna som deltog kom frn en mngd olika discipliner; bildkonstnrer, teaterkonstnrer, designers m.fl. I samband med att installationerna tog plats i gaturummet annonserade Vodafone i rtt i tidningar och p vggar. Projektet ledde till att Vodafones varumrke frknippades med kreativitet, passion, lust och nytnkande och ledde till att de kunde rekrytera kompetent arbetskraft och att de fick genomslag i mediabruset med sitt budskap. Se film p youtube8.

Nr konsten kommer in p arbetsplatsen r det viktiga kanske inte

att tillfra kompetens utan att ge ett nytt sprk t det som redan finns.

Mia Ekendahl-Wisur, informationschef p ABB Kabeldon i Alingss

B. Umkers travbana, Ume, Sverige i samverkan med en bildkonstnr Under ett flertal r p 2000 talet drevs projektet ARCIV i Vsterbotten. Ett projekt frn den perioden var samverkan mellan konstnren Karin Laaja och Umkers travbana. Umkers travbanas syns mycket i tv d flertalet travtvlingar direktsnds. Travbanan ville profilera sig p ett annat stt fr att skapa uppmrksamhet och dra mer folk. Utmaningen var att gra om travbanan s att det konstnrliga ingreppet inte skymde eller frhindrade tv-sndningarna utan gjorde dem bttre. Konstnren tog fram ett frslag som innebar att grs planterades p ytan i mitten av banan. P grsplanen gjordes sedan ett antal vgar och stigar i bgformat mnster ver omrdet fr att skapa ett dynamiskt uttryck. Dessa vgar kantas med rda pollar som p vintern lystes upp med vitt ljus och d bildades ljusbanor lngs vgarna. Frslaget innebar en

spnnande profilering av Umkers travbana och bidrog till strkt varumrke. Detta projekt utvecklades inom ramen fr ARCIV i Vsterbotten.

C. Aspen Petroleum, Hinds, Sverige i samverkan med en koreograf/dansare. Inom ramen fr TILLTs airis-projekt verkade en koreograf och dansare p bensinfretaget Aspen. Frsta delen av projektet innebar att koreografen presenterade sitt konstnrliga arbete genom att framfra en diskborstdans till finsk tangomusik och bjuda p finska piroger. Detta var en del av den utforskande fasen dr konstnren upptckte att det fanns en hel del kommunikationsproblem mellan produktion och administration p fretaget; ett mycket vanligt frekommande problem p en mngd olika verksamheter. Koreografen genomfrde olika aktiviteter utifrn sitt konstnrliga ga som gav medarbetarna en annan plattform att mtas utifrn. En icke hierarkisk plattfrom. Detta skapade bttre och smidigare kommunikation p fretaget. Redan frn start hade Aspen p sin hemsida berttat om sin fretagskoreograf. Syftet var att marknadsfra fretaget som en verksamhet som r nytnkande och modigt. Det blev en hel del kundreaktioner p detta. De reaktioner som ndde ledningen var positiva: Ni r ju galna som har en koreograf p ett bensin fretag! Jag kommer alltid att kpa bensin av er. skrev en kund. En dag d koreografen kom ut p fabriksgolvet och sg hur truckarna kte fram och tillbaka ver golvet utbrast hon Men de dansar ju! Truckfrarna hade inte sett p sitt arbete utifrn det perspektivet tidigare.

8 http://www.youtube.com/watch?v=_lsd027BA5g

13

Denna perspektivfrskjutning leder till att koreografen och truckfrarna tillsammans arbetar fram en truckbalett som visas internt p fretaget som en del av avslutningen av projektet. Det blir ett flertal artiklar i media och fretagets varumrke strks. Ngot r senare kontaktas fretaget igen och diskussion kring att synliggra deras interna process i det offentliga rummet pbrjas. Resultaten blir att truckbaletten framfrs p Gtaplatsen i Gteborg under kulturkalaset. Framfrandet syns i ett flertal artiklar samt i Sveriges Television. Dessutom kom flera hundra beskare till de tre frestllningar som framfrdes p Gtaplatsen. Genom en riktad insats strks Aspens varumrke ytterligare och blir frknippat med kultur. Inte bara hllbarhet och milj som var deras huvudfokus tidigare.

D. Troll Company, Jylland, Danmark, I samverkan med en frfattare,

Verksamheten producerar troll, en slags dockor/leksaker som man ville marknadsfra p nytt stt. Fretaget har lnge haft en ambition att utveckla historien kring trollen fr att n nya mlgrupper. Projektet lpte ver tre mnader och utifrn processen har frfattaren byggt en story kring Gjltrollen. Frfattaren byggde en berttelse som p ett trovrdigt stt hjlpte allmnheten att frst att trollen finns dr trots att vi inte ser dem. Denna berttelse har ftt mycket stor uppmrksamhet i media och strkt fretagets varumrke. Projektet landade i att en del av Frup sommarland utformas med inslag av trollen och skapar kat intresse fr produkten. En 3d film kommer ven att produceras.9

9 Mer dokumentationer om nordjyska allianser finns p http://www.apex-

center.dk/index.php?option=com_content&view=article&id=83&Itemid=96&lang=da

14

E. SEEK Ab, Gteborg, Sverige, fotograferna Nina Gorfer och Sarah Cooper i mte med

modeindustrin

Fotograferna Nina Gorfer och Sarah Cooper har byggt upp en verksamhet dr de utgtt frn sitt konstnrliga angreppsstt i arbetet med mode och reklam. Bda har utbildats p HDK10 men hade innan dess vana av att arbeta kommersiellt med kommunikation och ven med konst. Efter HDK hittade de en form att knyta ihop de bda delarna. De anvnder ett antropologiskt angreppsstt. Oavsett om det r konst de ska producera eller reklam har de samma ingng. De utforskar kontexten, sammanhanget som varan eller den konstnrliga frgan finns inom. Det blir ett slags storytelling av den form de arbetar med. En viktig aspekt fr Nina och Sarah r hur det offentliga rummet anvnds; reklamaffischer som konst/utsmyckning eller nedskrpning. Ett exempel r hur de arbetade med ett uppdrag fr Design fr oss. Design fr oss arbetar med mbler fr handikappade. I dialog med kunden ville de skapa bilder som berr och valde d att arbeta med sknheten i mblerna. De ville inte fokusera p att de r handikappsanpassade. Dessa bilder, utvecklade i ett kommersiellt reklamuppdrag, kommer att delta i en konstutstllning i juni 2012. Ett exempel p hur deras olika spr korsas i arbetet. Deras ingng till sitt frsta jobb tillsammans efter HDK var rent kommersiellt. Dock ringde en fretrdare fr Kulturhuset i Stockholm och ville kpa en bild. I hennes gon var det konst. Fr Sara och Nina blev det d tydligt hur konstdrivet deras arbete med foto r. De reflekterar ver i vilken grad konstelementet driver verksamheten idag. Verksamheten omsatte 2011 1, 7 miljoner och bolaget startades 2007. Idag r tre personer anstllda i fretaget.

10 Hgskolan fr Design och konsthantverk i Gteborg.

15

II. KKN fretag som idag erbjuder tjnster som spelar strategisk roll fr innovation

och affrsutveckling

A. Disanoncias/C2+i, Baskien, Spanien11

Disanoncias/C2+i har verkat sedan 2005 och arbetar sedan 2010 under namnet C2+i. (Kultur, kommunikation + innovation.) Verksamheten har vxt ur en kulturproducerande verksamhet som har cirka 30 r p nacken men agerar nu som egen organisation. Organisationsformen r aktiebolag. Deras grundtanke r att konstnrer r forskare per definition. Genom att samarbeta med fretag och verksamheter kan de dra upp linjer fr nya vgar till innovation, introducera dissonans till traditionella arbetsformer, tillhandahlla kreativitet, arbetsmetodik och agera som katalysator fr innovationsarbete. C2+i menar att det finns ett reellt behov an denna kompetens i nringslivet/arbetslivet och det finns ven ett kat intresse fr konstnrer att agera p nya arenor. Detta samarbete genererar utveckling fr bda parter. Organisationen arbetar med s kallad open collaborative innovation dr det finns en interaktion mellan konstnren och verksamheten som gr lngre n att fokusera p den frgestllning som definierats. C2+i ser inte innovation i sig som den definitiva slutprodukten utan som ett stt att pverka attityder. De vill pverka fretagets stt att agera samt dess vrdegrund s att det gr djupare och lngre n att bara generera ekonomiskt vrde. Organisationen blev 2009 utsedd som good practice under Europeiska ret fr kreativitet och innovation. Organisationen huvudfokus ligger p alla typer av innovation: produkt-, tjnste- och social innovation. Organisationen har sedan 2005 genomfrt ett 50-tal 9 mnader lnga projekt. Verksamheten uppbr std frn nringslivsutvecklingssekretariat p olika niver, lokalt och regional samt nationellt. Omsttningen 2009 var 350 000 euro. 2009 hade verksamheten tv heltidsanstllda samt tv deltidsanstllda. Sjlvfinansieringsgraden r ca 40 %. Budgeten r uppdelad p ca 30 % lnekostnader, 40 % konsultkostnader samt ca 30 % som gr till marknadsfring och kommunikation. C2+is metod

8-10 projekt krs parallellt varje r. Genom att kra dem parallellt skapas strre media uppmrksamhet och samkrningsvinster uppstr. ret brjar med att hitta finansiering fr att genomfra projekt. Fretagens egeninsats r ca 12 000 euro. Fr att hitta fretag grs ett open call som riktar sig till fretag, forskningsaktrer eller offentliga aktrer. Callet gr ut genom annonsering i press och media, genom nringslivsorganisationer samt andra tnkbara ambassadrer. Fretaget/organisationen definierar frn start vilken problemstllning de vill att projektet ska fokusera p. Ett internationellt call fr att hitta konstnrer gr ut via olika ntverk. Varje r sker ca 150-200 konstnrer frn hela vrlden fr att f delta i projektet. En internationell jury som bestr av professionellt verksamma frn konstsektorn, innovationsaktrer samt nringslivsaktrer sitter med i juryn. Anledningen till att man gr ett call r att de frgestllningar som presenteras frn de fretag som ska g in i projekten r s komplexa att man ser sig behva ska sig utanfr Spanien ibland fr att f rtt kompetens till uppdragen. C2+i vljer ut ett par konstnrer som de sedan presenterar fr fretaget. Fretaget vljer sedan ut den konstnr de vill samverka med. C2+i skriver avtal med bda parter. Innan kontraktsskrivning genomfrs en frhandling kring hur projektresultaten ska anvndas och kommersialiseras. Det finns tre olika alternativ, (1) resultaten registreras igenom Creative Common licence, vanligt fr projekt i den ideella sektorn, (2) konstnren erhller en del av den vinst som genereras av projektresultaten (3) konstnren erhller endast sin grundersttning och inget mer. Konstnrsersttningen r 10-12 000 euro vilket inkluderar alla kringkostnader fr konstnren. Det finns ingen fast tid per vecka som konstnren behver vara p plats. Nrvaron p fretaget ska spridas ut ver nio mnader men det kan vara mer intensivt i ngon fas som drefter fljs av lngre uppehll. Detta gr att internationella konstnrer kan delta. C2+i arrangerar ingen

11 Ls mer p http://conexionesimprobables.es

16

introduktion fr konstnren infr projektet och det finns ingen fastlagd struktur fr hur c2+i gr in och har mten med fretag och konstnr. Mten tas vid behov men c2+i str i kontinuerlig kontakt med samverkande parter fr att innovationsmlet ska uppns. Det utses en projektgrupp internt p fretaget som r konstnrens bollplank. Projektgruppen behver ej redovisa ngon specifik handlingsplan fr processen. Syftet r att ka flexibiliteten och ge fretaget mjlighet att lta ngon av projektets faser vara lngre eller kortare allt fr att skrddarsy arbetet efter behov. Ett projekt fljer fljande upplgg: Mnad ett:

En projektgrupp stts ihop, i den ingr 2-3 personer frn forskningsavdelningen, en frn ledningen, en frn HR samt en frn kommunikation/marknad. Vid varje projektmte nrvarar konstnren, en koordinator frn C2+i samt fretagets projektdeltagare. De frsta intervjuerna genomfrs fr att klarlgga frvntningarna p projektet. Frsta strre seminariet kring metodologi genomfrs fr alla parallella projekt under ret. Detta seminarium r 1, 5 dag. Seminariet fokuserar p att tillhandahlla verktyg fr att utveckla en gemensam vokabulr mellan parterna, introducera olika stt att arbeta p, att p alla mjliga stt arbeta emot stereotyper i rollerna mellan fretag och konstnr och skapa en plattform dr parterna bttre kan frst varandra. Slutligen introduceras ven hr utvrderingsverktyg. Mnad tv och tre:

Konstnren och projektgruppen uppmanas att ta fram en utvecklingsplan som har fljande komponenter: utforskande av ider, insamlande av ider, urval av ider och slutligen val av en lsning/id som kan g till prototypstadium. En mtesplan br finnas med dr det framgr vid vilka till fllen C2+i ska medverka. Budgetramar fr att ta fram prototypen ska ven definieras. Drefter brjar konstnren och teamet att utforska omrdet. Mnad fyra:

Metodikseminarium fr alla projekt. Syftet r att uppmuntra ytterligare kompetensverfring mellan projekten, att dela svrigheter, verraskningar och andra utmaningar som dykt upp i denna fas. Syftet r ven att etablera projektets vrde. Utifrn detta seminarium tas det fram en plan ver var c2+i behver g in och sttta i projekten. Mnad fem och sex:

Ytterligare metodikseminarium fr alla med fokus p blockeringar och oskerhet, diskutera inriktningar i projekten, utforska mer vadet och huret samt bygga en plattform fr idutbyte och lsningsfokuserat arbetsstt. Mnad sju och tta:

Vid denna fas i projektet br alla projekt ha kommit igenom idgenereringsfasen och br ha brjat bearbeta en konkret id, process eller prototyp. Utifrn de tidigare metodikseminarierna och observationstillfllen tar nu en process vid att frfina iden. Denna fas blir mycket vl dokumenterad fr att bidra till bttre kunskapsspridning. Mnad 9:

Varje projektgrupp presenterar resultaten av projektet vid ett strre offentligt seminarium. Detta spridningsseminarium ger rum i fler n en stad och r ppen fr externa gster frn nringsliv, politik, kultur och media. Efter avslutat projekt:

Slutgiltiga utvrderingsintervjuer genomfrs, data analyseras och slutrapport tas fram. En katalog

produceras sedan av C2+i dr erfarenheterna och resultaten presenteras.

17

B. TILLT, Vstra Gtaland, Sverige,12

TILLT har vxt ur folkrrelsen Skdebanan och arbetar sedan 2009 under varumrket TILLT. TILLT betyder luta p flertal sprk och organisationen menar att konstens roll r att f oss att tilta tanken och se saker frn ett annat perspektiv och drmed finna nya lsningar. TILLT har sedan brjan av 2000 talet ett uppdrag frn Vstra Gtalandsregionens kulturnmnd och regionala utvecklingsnmnd. Uppdraget innebr kortfattat att organisationen ska utveckla metoder kring hur konstnrlig, kulturell kompetens kan anvndas p andra arenor n den traditionella kulturella arenan, och d i frst hand i arbetslivet/nringslivet. TILLTs bakgrund r allts den kulturpolitiska; att gra kulturen tillgnglig p nya arenor. Verksamheten ska ocks enligt uppdraget frn regionala utvecklingsnmnden, m.h.a konstnrlig kompetens, bidra till att strka konkurrenskraften i traditionellt nringsliv13 i Vstra Gtaland samt utveckla konsten. Fr att n dithn har TILLT utvecklat ett flertal metoder med olika hg grad av interaktivitet mellan konst och kultur och arbetslivet. Den enklaste metoden r arbetet med kreativa supportrar. TILLT har ca 1000 kreativa supportrar som finns p olika fretag/verksamheter som totalt har ca 50 000 anstllda medarbetare. I detta arbete fortbildar TILLT de kreativa supportrarna tillsammans med regionens kulturaktrer kring hur konst och kultur kan stimulera och ge ny input till arbetslivet. Nsta metod heter kreativa kickar och bestr av olika skrddarsydda metoder dr konstnrer frn olika discipliner genomfr workshops/interaktioner fr att n definierade ml ssom strkt vrdegrund, kreativ input, strkt jmstlldhetsarbete, et.c. Ca 100 kreativa kickar per r har genomfrts sedan 2006. Ytterligare en niv r arbetet med Kreativ interaktion som r 3-6 mnaders projekt dr konstnrer frn olika discipliner gr in och arbetar med en definierad frgestllning fr att utveckla t.ex en ny tjnst eller en ny produkt. Slutligen finns TILLTs Airis program. Airis tillhandahller rslnga processer dr en konstnr, koreograf, tonsttare, dramaturg, bildkonstnr et.c. speglar en verksamhet under ett r. Ambitionen r att konstnrens frmga att tnka utanfr boxen och lsa mellan raderna ska generera kad kreativitet och innovation p arbetsplatsen. TILLT har en styrelse som bestr av representanter frn nringslivet, arbetsmarknadens parter och kultursektorn. Sedan 2009 r verksamheten uppdelad i tv delar. En ideell frening som ger ett icke vinstutdelande bolag. I freningsstyrelsen sitter representanter frn de drygt 100 medlemsorganisationerna som kommer frn kultursektorn och arbetsmarknadens parter. I bolagsstyrelsen sitter personer p eget mandat. Omsttningen 2010 var ca 12 miljoner. Sju miljoner gick till lner och 3 miljoner till underleverantrer. Sjlvfinansieringsgraden var ca 50 %. Sedan 2008 r TILLT en stark aktr p Europeisk niv. Det innebr att verksamheten driver ett flertal projekt fr att kvalitetsskra, utveckla och bygga ntverk i frgan. TILLT anvnds ven sedan 2008 som frelsare p seminarier och konferenser som handlar om hur kulturbaserad kreativitet kan generera kreativitet och innovation i arbetslivet/samhllet. Ca tio frelsningar per r utanfr Sveriges grnser har genomfrts sedan 2008. TILLTs arbete har ven versatts till 21 sprk av Europeiska kommissionen fr att sprida organisationens erfarenheter. TILLT har idag 14 heltidsanstllda medarbetare. De flesta har erfarenheter och/eller utbildning frn kultursektorn likavl som frn traditionellt nringsliv. Fr att vcka intresse och n nringslivet har TILLT utvecklat en vokabulr som ska skapa frstelse fr hur kulturbaserad kreativitet kan bidra till att utveckla arbetslivet/nringslivet. Den metod som kommer att beskrivas i detalj hr r Airis. Sedan 2002 har TILLT genomfrt 80 Airis-projekt dr konstnrer frn olika discipliner verkat p olika fretag under ca ett r. Airis startade som ett pilotprojekt 2002. Airis har som syfte att (1) utveckla grnssnittet mellan konst och kultur och arbetslivet

12 Ls mer p www.tillt.se

13 Begreppet traditionellt nringsliv anvnds genomgende som begrepp fr att beskriva icke kkn. Jag r medveten om

att det r ett haltande uttryck men har inte hittat ngot annt i dagslget.

18

(2) utveckla arbetslivets/nringslivets konkurrenskraft (3) utveckla konsten och dess metoder genom att de agerar p nya arenor. Airis genomfrs som rslnga projekt. Mellan 2002 och 2008 har alla projekt startar samtidigt, mellan tta och tio projekt har genomfrts rligen. Frn 2009 har projekten olika startpunkter fr att anpassa det mer till fretagens behov. Kostnaden fr ett fretag att delta i ett Airis-projekt har varierat under ren men r nu ca 30 000 euro. Frankring p fretaget r avgrande och ett flertal mten med fack och ledning genomfrs innan projektstart. En processledare frn TILLT utses till varje projekt. Processledarens roll har utvecklats under de senaste ren. Mnga rs projekterfarenhet har tydliggjort behovet av en processledare. Rollen innebr att sttta processen inte styra den. TILLT skriver avtal med fretaget och med konstnren. Konstnren erstts med 10 000 euro fr att finnas p arbetsplatsen en dag i veckan under ca 8 mnader. Till det kommer coachingmten tillsammans med processledaren samt deltagande i seminarier som hlls i brjan och slutet av projektet. Metoden Airis 1-10 mnader innan projektstart:

Mten med ledning och fack, skriva avtal samt utse en intern projektgrupp p fretaget som ska sttta processen. Projektgruppen br best av representanter frn ledningen samt representanter frn olika avdelningar p fretaget. Projektgruppens sammansttning r mycket betydelsefull fr det r den gruppen som ska agera drrppnare fr konstnren och hjlpa konstnren att lsa av organisationens behov. Projektgruppen ska ven hjlpa till att frankra projektet i organisationen och vara projektets ambassadrer. Mnad ett och tv, forskningsfas:

Istllet fr att konstnren anlnder till fretaget med en specifik modell och en definierad frgestllning har TILLT valt att lta de tv frsta mnaderna vara en utforskande fas. Konstnren fr en introduktion till hur verksamheten fungerar och finns med p olika avdelningar. I dialog med projektgruppen utarbetas sedan en projektplan dr de omrden som ska fokuseras p presenteras samt en handlingsplan kring hur det ska g till. I denna fas fortstter konstnren att frankra sin roll p fretaget. Varje mnad hlls ett processmte dr konstnr, projektgrupp och TILLTs processledare deltar. Handlingsplanens genomfrande mnad tre till tta:

Processmten genomfrs mnatligen under denna period fr att sttta processen och facilitera arbetet. Dokumentation av processen grs lpande. Mnad 9 uppfljningsarbete:

Vi avslutningen av projektet ska projektgruppen tillsammans med konstnren frbereda och genomfra en presentation av projektet. Vid slutet av projektet ska ven en strategiplan utarbetas dr det ska framg hur arbetet/lrdomarna som utvecklats i projektet ska frvaltas och inlemmas i det kontinuerliga arbetet. Varje kalenderr genomfrs tv seminarier. Alla projekt som d pgr ska d delta. Beroende p var de r i processen ska de presentera resultaten av projektet eller deras frvntningar p projektet. Dessa seminarier r mycket viktiga d de ven bidrar till att bygga ett ntverk mellan medverkande fretag. Seminarierna bestr till stor del av workshops och arbete i smgrupper. Syftet r att deltagarna i projektet ska f ventilera problem, mjligheter och lrdomar s att kunskapsbasen vxer. Under projektets gng trffar process ledaren konstnren mnatligen fr att sttta konstnren i sin roll p arbetsplatsen. Dessutom hlls minst tv halvdags seminarier per r fr alla medverkande konstnrer s att deras erfarenhetsutbyte strks. Som nmnts tidigare r processledaren mycket aktiv genom hela projektet. TILLT formar och guidar projektet genom dessa faser genom att medla, coacha, bygga relationer, kommunicera och utvrdera erfarenheter. Den mklande/medlande rollen r mycket nrvarande i processen utan att ingripa direkt i innehllet. Mellan 2004 och 2008 fljde Michael Eriksson, en forskare frn IMIT (Institute for Management of Innovation and Technology) 40 rslnga Airis-projekt. Ett flertal rapporter r publicerade varav en p

19

engelska som publicerats i internationell forskningspress. Internt p TILLT pgr kontinuerlig utvrdering av arbetsmetodik fr att bttre n de uppsatta mlen i projekten. Spridning av resultat

Projektresultat och caserapporter syns p TILLTs hemsida, i tryckta broschyrer, presenteras p flertal seminarier parallellt med att ett aktivt pressarbete genomfrs.

C. Trois Temps, Paris, Frankrike14

Trois Temps r en verksamhet som byggts upp sedan 2006 p initiativ av Armelle Weisman och Marie Georges, Paris. 2006 var det bara Armelle och Marie som arbetade i verksamheten. Nu r det 25 personer. Utav dem r det fyra personer som arbetar med projekt dr konstnrlig kompetens gr in i traditionella fretag fr att utveckla kreativitet och innovation. De personer som arbetar med dessa projekt har utbildningar inom kommunikation, konst och eventmarknadsfring. Verksamheten har utvecklats med tre kommunikationsbyrer som bas. De arbetar med syfte att utveckla kreativitet och innovation i organisationer/verksamheter genom kulturbaserad kreativitet. De genomfr sdana hr projekt parallellt med att de r en kommunikationsbyr. De senaste fem ren har de genomfrt ca 20 projekt rligen. Projekten kan vara frn en dag upp till sex mnader lnga. I huvudsak finansieras projekten med kundintkter men ven eu-finansiering har bidragit till att utveckla metodiken och bygga en erfarenhetsbank av olika projekt. De Eu-program man arbetat i r Leonardo da Vinci15. De har lagt stor vikt vid att utveckla sin metodik som presenteras nedan. Projektens lngd beror p fretagets/verksamhetens behov samt budget. Metodik

1. Fr att pbrja ett projekt br man ha ett ntverk av kompetenta konstnrer som r intresserade av att arbeta i fretag samt en uppsttning omrden man ser att den kompetensen kan mta. 2. Frsta steget r att identifiera en verksamhet, en funktion (HR, R & D, etc.) eller en frndringsutmaning (produktlansering, ekonomisk kris, omorganisation etc. ) som man kan mta upp med kulturbaserad kreativitet. Syftet r att skapa mten med potentiella kunder. D man mter upp kunden presenteras den projektid man har fr att mta behovet. Mjliga teman kan vara

Kreativitetsworkshop Innovationsworkshop Transformation situation som krver kreativitet

Innan projektstart ska temat med den potentiella kunden identifieras samt grovstrukturen fr genomfrandet av kommande tre faser ska faststllas. Dessutom tas beslut om tidsplan, utvrderingsplan och spridning av kunskap. I. Frsta delen av genomfrandet syftar till att ge publiken/fretaget referenspunkter/frstelse kring vad konstnrlig kompetens kan bidra med till den frga man arbetar med. Det brukar vara en session dr en talare belyser mnet och Trois Temps faciliterar frgan. Hr sker kunskapsdelning och detta r en lrande fas. Denna del ska ppna sinnet fr att fretaget ska kunna g in med full kraft i nsta steg som r den konstnrliga workshopen.

14 Ls mer p www.troistemps.com

15 Leonardo da Vinci r ett eu-program inom utbildning. Ls mer p www.programkontoret.se

20

II. Nsta steg r en konstnrlig workshop. Hr deltar alla aktivt; medarbetarna, konstnren samt facilitatorn. Detta steg ska stta kunskapen i kroppen. Detta grs genom att ta dem till en icke rationell arena s de kan slppa aktiviteten i vnster hjrnhalva. Facilitatorn gr ej in starkt hr. Knsla av kaos o oordning kommer fram hr och r en naturlig del i processen. Workshopen syftar till att fretaget ska vga g ut p en ny osker arena. III. Tredje steget syftar till att dra samman lrdomarna frn steg ett och steg tv. Gruppen tas nu tillbaka till sin hemmaarena men med en ny uppsttning kreativitetsverktyg som ska lnkas in till sin vardag. Hr sker gruppfeed-back dr alla deltar och man drar slutsatser av den konstnrliga workshopen/interaktionen. Facilitatorn har en mycket aktiv roll hr. Denna modell anvnds i de flesta 1 eller 2 dagars workshop men kan ven dras ut i tid vid behov.

D. Kunstgreb, Kpenhamn, Danmark16

Kunstgreb r ett ESF-projekt som lper frn september 2009 till mars 2012. Det innebr att det r 100 % offentligfinansierat. Det ska frn mars 2012 agera p utifrn marknadsmssiga frhllanden. Kunstgreb drivs av Danska konstnrsfrbundet i samverkan med Wischmann Innovation. Projektet bestr av tre delar. Omsttningen har varit ca 2 500 000 euro frdelat p tre r. Fyra tjnster har arbetat fr att sttta och utveckla projekten. Fretagen har inte betalat ngot fr att g in i projekten men har investerat en hel del av egen tid. Konstnrernas kostnader har tckts av arbetslshetskassa eller av andra jobb de haft parallellt. Mnad ett.

De frsta delen bestr av en introduktionskurs p fyra veckor fr konstnrer dr de fortbildas inom fem grundlggande omrden; (1) frstelse av nringslivets logik; frstelse av affrsstrategi, struktur, organisation samt personalsammansttning och kompetensutveckling inom nringslivet. (2) Utbildning i kommunikation (3) Utbildning i processfacilitering (4) Utbildning i projektledning samt (5) Utbildning kring hur innovationsprocesser gr till. Mnad tv

Den andra delen bestr av ytterligare fyra veckors nringslivsfrstelse som avslutas med att konstnren matchas med ett fretag dr de ska utveckla innovation utifrn sin konstnrliga kompetens. Mnad tre till fem

De tolv veckor som fljer r frlagda p ett fretag. Konstnren kommer dr att arbeta med ett konkret innovationsprojekt p ett fretag. Mnad sex till tta

Konstnren byter fretag och fr testa sin frmga i ett annat innovationsprojekt p ett annat fretag. Under hela perioden frlagd till fretag frvntas konstnren att bygga upp sin erfarenhetsbas kring innovationsprocesser och ska presentera en professionell rapport som slutprodukt. Kunstgrebs angreppsstt p innovationsprocessen

Kunstgrebs har sedan september 2009 genomfrt 53 innovationsprocesser i lika mnga verksamheter inom privat eller offentlig sektor. Innovationsprocesserna har rrt sig om;

Produkt- eller tjnsteinnovation; introducerandet av nya eller bttre tjnster eller produkter. Brukardriven innovation r ett viktigt element hr.

Processinnovation; refererar till frndringar i produktionsprocessen eller hur varor eller tjnster distribueras

Marknadsinnovation; refererar till nya sljkanaler eller ny positionering av varumrket. Organisationsinnovation; rr fretagets organisation, dess fretagskultur och/eller interna och

externa relationer.

16 Ls mer p www.kunstgreb.dk

21

Den innovationsmodell Kunstgreb anvnder d de placerar konstnrer i verksamheter bestr av nio olika moduler och r baserad p diverse olika tankespr. En av dem r Walt Disneys kreativitetsstrategi som den r utvecklad av Robert Dilts, NLP University in California. Disneymodellen kombinerar den grundlggande angreppsstten hmtade frn drmmaren; allt r mjligt, hela tiden utveckla nya ider logikern; man mste bryta ner en id i en handlingsplan s man nr sitt ml kritikern; detta kommer aldrig g, vi mste ndra p x, y, z. Dessa roller kombineras fr att utveckla en gemensam vision. En annan kunskapsklla r nskan att kombinera ovanstende modell med ett annat verktyg; som r Kunstgreb specifika metod att stta ml och mta vrderingar. Slutligen anvnds Otto Scharmer (MIT) och hans teori U fr att frdjupa, knna och utveckla; mer baserat p intuition n logik som en komponent i de innovationsprojekt som genomfrts. KU-modellen r en mix av Disneymodellen och teori U tillsammans med ett antal olika komponenter. Tillsammans stttar dessa metoder innovationsprocessen p ett aktivt handlingsorienterat stt. Metoden utvecklas lpande utifrn den erfarenhetsbank som byggs upp.

E. Skiss, Sverige17

Skiss str fr SamtidsKonstnrer i SamtidsSamhllet och r ett projekt som vill verka fr konst, kompetensutveckling och hlsa fr individer, verksamheter och samhllet i stort. Skissprojektet gs av folkrrelsen Konstfrmjandet. Varje pbrjat delprojekt leds av en styrgrupp bestende av representanter frn samarbetspartners i respektive region.

17 Ls mer p www.skiss.se

22

En frstudie genomfrdes 2004. 2005 genomfrdes de frsta projekten. Sedan dess har 6018 projekt slutfrts med lika mnga konstnrer. Projekten har genomfrts ver hela Sverige m.h.a de regionala Konstfrmjandeorganisationer som finns i de olika regionerna.

Syftet har varit att bedriva lngsiktigt frndringsarbete fr verksamheter m.h.a konstnrers processkunskap. Projektet har med ngra undantag genomfrts inom offentlig sektor. Syftet har ven varit att lta konsten finnas p andra arenor. Endast konstnrer frn bildkonstomrdet har deltagit i projekten.

En annan viktig stndpunkt med projektet r att ekonomiskt vrdera det konstnrliga arbetet genom att betala en ln till de medverkande konstnrerna. Genom detta flyttas fokus frn en produkt, det frdigproducerade, till ngot som snarare kan liknas vid en process eller en fortgende diskussion. Kanske kan det konstnrliga arbetet hr jmfras med ngon sorts grundforskning, ett underskande av strukturer och relationer som tar plats ute i samhllet

Den frmsta finansiren av Skiss har varit ESF- Europeiska socialfonden.

Projekt

Konstnrerna har varit verksamma inom bde kommunledning, olika frvaltningar som inom regionalutveckling, till arbetsplatser inom ldreomsorg, kriminalvrd och skola. I frsta hand r det inte de fysiska miljer som smyckas med konst utan brukarna av platsen som involveras och blivit delaktiga. Arbetet beskrivs bst som socialt orienterat, processinriktat och dialogbaserat, men de olika delprojekten rymmer en mngfald av konstnrliga metoder och arbetsstt.

Bde frankring, delaktighet och det konstnrliga utrymmet har stor betydelse fr arbetsprocessen och dess effekter. De olika arbetena har rrt sig kring omrden som kommunikation, vrdegrundsfrgor, teambuilding, kompetensutveckling och jmstlldhetsfrgor m.m.

Forskning har varit kopplat till Skiss redan frn start. Under 2007 breddades och frdjupades forskningsinsatserna ytterligare i projektet genom std frn AFA- frskring.

Metod

Projekten varar minst 6 mnader, P varje arbetsplats finns tv konstnrer som bda r anstllda 50 %. Den tiden ska tcka frberedelser och insatser p arbetsplatsen. Innan start kommer den centrala projektledningen till arbetsplatsen och berttar om idn bakom skiss och syftet med projektet. P arbetsplatsen finns en styrgrupp eller kontaktperson fr konstnrerna. Kontaktpersonen ska vara konstnrens lnk in till arbetsplatsen. Konstnrerna fr minst tv veckors introduktion innan projektstart. Efter genomfrt projekt sker utvrdering och slutseminarium. Den medverkande arbetsplatsen betalar ingen avgift fr att delta utan medfinansierar projektet med tid och lokaler. Respektive lokalt projekt har egen mix av finansiering. Basfinansieringen i de flesta projekt har varit ESF-medel. Till detta har offentligt std frn kommun eller landsting kommit samt frn Statens Kulturrd och t.ex AFA-frskringar. Konstkonsulenter i olika regioner har ven investerat tid i projektet och drmed medfinansierat.

18 Enligt telefonsamtal 20 jan 2012 med Eva Arvidsson, ordfrande Konstfrmjandet.

23

III. Mssa som fokuserar p skrningspunkten mellan kultur, innovation och

affrsutveckling Vilka behov finns det fr en mssa i grnssnittet kultur/innovation/affrsutveckling?

Denna frga har varit brande fr de samtal jag har frt med personer som har en stor vana att utveckla och starta upp nya mssor och/eller en stor knnedom om branschen. Hur stort r behovet av att mtas fr KKN och traditionellt nringsliv? Vill bda mtas lika mycket? Svaret p denna frga menar jag19 r att KKN verksamheter i betydligt hgre grad vill n traditionellt nringsliv n tvrtom. S hr sger Dan gren fd utvecklingschefen20 sedan 30 r p Svenska mssan ; finns det ett gng kpare och ett gng sljare som vill trffas ska man skapa det forumet. Han sger ocks att mlsttningen fr ett forum/ t.ex en mssa r att den ska vara s viktig att branschen stller klockan efter den. Frgan r d nr det r dags att skapa ett forum fr mte och vilket forum man d ska bygga? Dan menar ocks att enda chansen om man vill f till stnd en mssa r att mta presumtiv mlgrupp p deras arena. 21 I dialog med Anders Breitholtz, som i flera r initierat mtesplatser p bland annat Svenska Mssan med syfte att sammanfra industrin med designer och arkitekter, framtrder svrigheterna med att kombinera olika affrskulturer. Trotts att uppenbara synergier finns fr bda parter r dels kulturkrockar men ven sjlva mssrummet ett hinder.

ven Rasmus Wiinstedt Tscherning, Direktr Centrum fr kulturupplevelser, CKO22 i Danmark betonar att marknaden inte alls r mogen fr en sdan hr mssa. Det finns fortfarande en stor utmaning i att kommunicera vrde fr traditionellt nringsliv. De fretag som kommer att lyckas i framtiden r de som i strre grad tar in andra kompetenser fr att utveckla sin verksamhet. Kultur/innovation och affrsutveckling r ttt sammankopplade sger Rasmus men vi har fortfarande lng vg att g fr att skapa frstelse. ven de aktrer som representerar branschorganisationer; Jernkontoret, Tr och mbelfretagen samt

Teknikfretagen23 sger att marknaden nnu inte r mogen fr en mssa. De incitament som skulle locka r att visa p vad utvecklingen av detta grnssnitt skulle kunna ge fr nya affrsmjligheter alternativt se hur de kan bidra till starkare marknadsfring.

Det r stendtt fr sdana hr tankar i branschen just nu.

Peter Salomon, informationschef Jernkontoret den 13:e feb 2012

19 (Efter att ha drivit verksamheten TILLT inom grnssnittet i ver tio r.)

20 Dan gren i samtal den 18 jan 2012. Nu projektledare fr persontrafikmssan.

21 Under samtalet med Anna-Lena Friberg mssansvarig Scanpack, Pia Nizell mssansvarig Scan och Automatik, Gabriel

Brjesson utveckling koordinering industrimssor trycker alla tre p vikten av att fra in detta tnk p de arenor som

finns fr att f en genomslagskraft. Att agera p den presumtiva mlgruppens arena betonas starkt.

22 Centrum fr kulturupplevelser, CKO arbetar p uppdrag av nringsdepartementet i Danmark med insatser fr att

strka fldet mellan kulturbaserad kreativitet och traditionellt nringsliv. Syftet r att strka nringslivets

konkurrenskraft.

23 Enligt telefonintervjuer med regionchefen fr Teknikfretagen Lennart sterlund, informationschefen fr

Jernkontoret Peter Salomon samt ansvarig fr affrsutveckling p Tr och mbelfretagen Thomas Strand.

24

Utifrn samtal med Pernilla Warberg, Sandra Norberg samt Johan Trouv p Vstsvenska Handelskammaren framkommer en aningen annan bild. De sger att:

Nringslivet har visat intresse fr att ett snt hr forum ska utvecklas. Pernilla Warberg, projektledare event Vstsvenska Handelskammaren

Vi diskuterar ven att man kanske ska brja med den del av KKN och innovation som str nrmast varandra, t,ex design och produktutveckling fr att sedan g vidare till dr det kanske finns strst gap mellan t.ex en traditionell konstnr och traditionell industri.24 Det r dock i det senare det finns strst utvecklingspotential. ven Roland Pedersen, marknadsansvarig p Swerea ger en annan bild. Han sger att i deras arbete med att utveckla innovationsprocesser finns idag ett helt annat intresse och behov av att samverka med andra sektorer och d grna med KKN verksamheter. Detta intresse har vxt fram mycket snabbt de senaste ren. Idag testar drfr Swerea ett flertal brainstormingmetoder dr konstnrlig kompetens bidrar till input. Han menar att de flesta fretag vet att:

Ska man klara sig idag mste man gra ngot bttre och annorlunda och i detta

hnseende r input frn kkn-verksamheter en viktig komponent.

Ronald Pedersen, Marknadsansvarig Swerea

Bjrn Masuhr,25 operativt ansvarig p Vstsvenska Turistrdet fr att etablera mtesindustrin i Vstsverige uttrycker sig p ett helt annat stt; r ena parten villig att trffas gller det bara att kommunicera s vl att den andra parten vill komma. Det handlar bara om att slja in konceptet alternativt agera p den arena den andra partnern redan finns p. David Karlsson frn Ntverkstan trycker ven han p behovet av strre flden mellan KKN och innovation. Han citerar Pier Luigi Sacco26 som i sin forskning visat att de lnder som har strst delaktighet i kulturlivet ven har strst innovationskapacitet. Han relaterar ven till Steve Jobs och Apple som har sagt att bakgrunden till deras framgng r deras samarbeten med de fria konsterna (liberal arts). P frgan om marknaden r mogen fr att skapa en mtesplats/en mssa r han mer tvekande. Efter ett tag sger David med en suck:

Jag hoppas verkligen att marknaden r mogen fr att skapa en mtesplats mellan kultur och

innovation fr annars str vi infr oerhrt stora problem i Vstsverige.

David Karlsson, ordfrande Ntverkstan Som vi ser fr vi allts inte en samstmmig bild av hur mogen marknaden r. En aspekt som tas upp av flera av de jag pratar med r att det nog inte r i branschorganisationerna de nya initiativen tas. De tas av enskilda fretag och d de har arbetat p ett tag kommer branschorganisationerna hrbrgera frgan. Det

24 Mte med Sandra Norberg, projektledare 100listan samt Pernilla Warberg projektledare Evenemang den 2 feb

2012.

25 Samtal med Bjrn Masuhr den 2:e mars 2012

26 Pier Luigi Sacco, dean Faculty of Arts, Markets and Heritage, IULM University Milan. Frelste bl.a p Storan i

Gteborg den 25 feb. Hans presentation gr att ladda ner p

http://www.culturalentrepreneur.se/2012/02/26/seminar-pier-luigi-sacco/

25

finns ocks ett flertal initiativ som tyder p att den brjar bli mogen. Handelskammarens 100-lista27 r ett exempel dr kulturens roll fr innovation och affrsutveckling betonas. En delegation initierad av Handelskammarens ker ven till Austin i Texas fr att studera och hlla workshop p SXSW Interactive Festival som betytt mycket fr att utveckla grnssnittet musik/film/innovation/teknik i Texas. 28 I Vstsvenska Handelskammarens nyhetsbrev den 21 mars beskrivs hur de vill g vidare efter Austin resan. 29 TILLT r part i ett strre europeisk projekt som handlar om att utveckla innovation i nringslivet via kultur och kommer i det sammanhanget genomfra tre rslnga projekt med start i hst. Projektet heter KIICS och finansieras av forskningsmedel p Europeisk niv. Ett strre skandinaviskt projekt, medfinansierat av Vstra Gtalandsregionen KIA (Kreativ Interaktion i Arbetslivet) avslutades i hstas dr en skandinavisk modell fr innovationsarbete m.h.a kultur tagits fram. Slutrapporten r frdig sommaren 2012. Lead Partner r Aalborg Universitet. 30

Vad vill vi f ut av mssan? Detta r ytterligare en frga som r brande fr nsta steg. Vill vi att fler affrer ska uppst i grnssnittet? Vill vi i frsta hand ka kunskapen om omrdet? I s fall hos vem ska kunskapen ka? Fr KKN-verksamheter? Fr byrkrater och politiker? Fr presumtiva kunder och samarbetspartners? Hos alla p en gng? Om det i frsta hand r att f till stnd nya affrer s r nog ej mssformatet vlanpassat fr det i det lge utvecklingen str nu. 31 r att ka kunskapen bland byrkrater, politiker och KKN -verksamheter huvudfokus s kan en mssa vara intressant. nskvrt r ju frsts bda aspekterna. Dessutom menar jag att det r en vg att stta Vstra Gtaland p kartan gllande dessa frgor. Skapa lyskraft och dra hit kreativa talanger. I mtet med Handelskammaren blev den hr frgan viktig ocks. I det samtalet berrde vi att man ska lta de som har strst nytta av samverkan och kanske str nrmast varandra vara lok i arbetet. De kommer att dra in fler. Utifrn dr win-win-relationen r strst kommer vriga aktrer samlas.32

Mlgrupp fr mssan En mssa som fokuserar p skrningspunkten mellan kultur, innovation och affrsutveckling har en oerhrt bred mlgrupp. Hr syns politiker, byrkrater inom nringslivsutveckling och kultur, traditionellt nringsliv samt KKN, akademi och verksamheter som arbetar med fretagsstd p olika stt. Fr att skapa en

27 www.100listan.se

28 www.sxsw.com

29 http://www.handelskammaren.net/sv/Nyhetsrum/Arkiv/Artiklar/2012/Mars/Nu-vill-kreatorerna-borja-

jobba/?utm_source=nh&utm_medium=nh&utm_term=nh&utm_content=nh&utm_campaign=post+austin

30 http://www.kia-innovation.eu

31 Eller som Evelina Wahlquist, kreativitetsforskare p Handelshgskolan i Gteborg uttryckte det p ett seminarium

p Kvalitetsmssan den 16 nov 2011: konstnrlig kreativitet fr att utveckla innovation i traditionellt nringsliv r en

pilotverksamhet idag. Om 30 r kommer det att vara legio att fretag har en konstnr inhouse fr att utveckla

kreativitet och innovation.

32 Mte med Sandra Norberg, projektledare 100-listan samt Pernilla Warberg projektledare Evenemang den 2 feb

2012.

26

intressant mix i en mssa kan man kvotera in olika aktrer eller frsts locka med olika erbjudanden. Avgrande r dock att det finns ett reellt vrde fr de aktrer som vljer att delta i mssan.

Partners Frgan gllande partners har varit uppe i de flesta samtal jag frt. Bland parterna br finnas aktrer med ett stort frtroendekapital i nringslivet samt kultursektorn, en stor vana att arrangera mssor/mten, och aktrer som har ett europeiskt ntverk i frgan. Aktrer med frtroendekapital inom traditionellt nringsliv r avgrande d det r den grupp som r svrast att f att delta. Aktrer med europeiska ntverk r viktigt d mssan p sikt inte br vara en regional eller nationell angelgenhet utan sikta betydligt hgre. Aktrer med mssvana r avgrande fr ett smidigt arrangemang. Man kan dock skilja p den logistiska delen och den mer innehllsliga delen. D det gller den logistiska delen r det viktigt med stor mssvana, men d det gller innehll behver helt nya aktrer komma in och definiera/utveckla innehllet. Vstsvenska Handelskammaren ser sig grna som en aktiv part i detta arbete. Det ligger ju helt i linje med Visionen frn Vstsveriges nringsliv. Dock knner de inget behov att ga frgan. Det viktigaste fr dem r att skapa ett starkt Vstsverige och fr att komma dithn r de kreativa nringarnas utveckling viktig resonerar de. Vid detta mte frdes ven samtal kring andra partner att samverka med fr att skapa intresse. En id var att frska bygga vidare p strre evenemang som redan drar: t.ex filmfestivalen alternativt Way out West (en id om att lgga en vecka/ngra dagar i anslutning till Way out west festivalen diskuterades med bde Handelskammaren och Gbg & Co). Dessa festivaler drar ju mnniskor som privatpersoner, ej i frsta hand uti frn den yrkesroll de har, som t.ex en industrimssa. Tanken med att bygga vidare p detta var att utg frn att individen ska bli berrd av frgan och sedan agera i sin yrkesroll. Drmed skapa strre frstelse fr kompetensen inom KKN. Detta resonemang stds ven av Henrik Jutbring33 p Gbg & Co. Han betonar att d det finns ett starkt varumrke inom frgan r det vrdefullt att bygga vidare p detta. Detta str i kontrast till hur Dan gren p Svenska Mssan resonerar. Han menar att det r viktigt att mtas p industrins arena vilket ven d det r den grupp som troligtvis r svrast att n. ven Rasmus Wiinstedt Tscherning frn CKO och Bjrn Masuhr frn Vstsvenska turistrdet betonar vikten av att lgga en ev mssa i nra anslutning till en arena som har frtroendekapital fr nringslivet. Pernilla och Sandra frn Vstsvenska Handelskammaren trycker ven p att man br gra en mtesaktivitet med eget varumrke. Dock r det vrdefullt med mnga samverkanspartners bakom mssan. Utifrn en intervju med Calle Nathansson34 som frra sommaren gjorde studiebesk p Picnicfestivalen35 i Amsterdam kommer ytterligare en aspekt fram. Picnincfestivalen ger rum under tre dagar i juni och lyckas samla dels tunga nringslivsaktrer, dels samhllsaktivister dels den offentliga sektorn. Amsterdam stad str bakom festivalen som har fokus kreativitet och innovation. Det starka partnerskapet mellan dessa aktrer har varit oerhrt viktigt fr framvxten av festivalen som 2012 ger rum 17-18 sep.

Form Form r en avgrande frga hr. Jag tror man ska vga vnda och vrida p begreppet avsevrt. Alla oavsett hur ifrgasttande de r till denna msstanke eller inte betonar vikten av att forma en mtesplats/mssa som vxer fram underifrn och har hg grad av interaktivitet. Vikten av att skapa verkstad betonar de

33 Mte den 1 mars med Henrik Jutbring, chef fr innovation och projektutveckling p Gbg & co

34 Intervju den 6 mars 2012.

35 www.picnicnetwork.org

27

flesta jag talat med. Flera betonar ven partyinslaget.36 Det br inte underskattas hr. Det r ett format som faktiskt genererar en hel del affrer. 37

Teman som skulle kunna dra till sig intresse Omrden som str hgt p arenan idag r Rekrytering, Milj och Konkurrenskraft. Ngot av dessa teman skulle kunna st i fokus fr ett labb med ett litet antal KKN och representanter frn traditionellt nringsliv. Visionsarbete/framtid kan ven vara ett tema man skulle kunna samlas kring. Dr kan KKN -kompetensen tydligt mta traditionellt nringsliv. vergripande r hur kkn kan bidra till innovation i alla dessa omrden.

Plats Svenska Mssan i Gteborg torde ju vara en naturlig arrangr fr bde en mssa samt mindre workshops/labs fr att f till stnd affrer. Dock kanske man ska titta p en plats med mer karaktr fr detta syfte. Ett flertal personer trycker p att det vore viktigt att finnas p alternativa platser fr att frdjupa kunskapen kring detta omrde. I samtalet med Calle Nathansson kring hans besk p Picknickfestivalen38 i Amsterdam kom detta fram ytterligare. Den festivalen ligger i ett gammalt hamnomrde nra centralen och genom att bl.a ligga i ett sdant omrde kan aktrer frn olika hll samlas och agera utifrn olika intressen. Mina tankar vandrar snabbt vidare till Gteborg och Gullbergsvass alternativt Ringn dr det diskuteras om att lta ngon del av omrdet inte renoveras upp s hrt. Kanske vore detta ett omrde att bygga upp en sdan hr mssa/mtesplats kring?

Hur skapar man uppmrksamhet och vad r det som drar? Reell delaktighet och reell affrsnytta drar. Jag tror man ska brja lngt innan mssan med att formera grupper som fr olika uppgifter. Aktiviteter och insatser via sociala medier samt happenings som ger rum med jmna mellanrum infr mssans start. Dessa tankar blir bekrftade genom intervju av Magnus Thure Nilsson39 Mediaevolution i Malm. Han har varit med frn starten i byggandet av the conference som samlar mediasektorn och menar att de idag r en av de viktigaste konferenserna inom omrdet p Europeisk niv. Avgrande fr den framgng de haft r crowdsourcing av ider samt transparens under hela arbetet. Det innebr att det finns ett flertal grupper som arbetar under ret fr att bestmma vilka teman konferensen ska fokusera p. Kontinuerligt delar de med sig av sina tankar via social medier och ett stort antal aktrer kommenterar och fyller p med ider och utvecklingstankar. Utifrn den processen bestms innehllet av programkommittn p Mediaevolution. Processen r hela tiden transparent vilket skapar stor delaktighet och engagemang. Det leder till att beskarna som kommer till konferensen har mer input att ge p konferensen (bttre frberedda), att konferensen bttre nr sitt syfte och de tjnster som utvecklas blir bttre skickade att n potentiella kunders behov. En annan aspekt som varit viktig fr Mediaevolution r festmomentet. Det har de ftt lra sig av SXSW konferensen i Austin. Mediaevolutions konferens ligger drfr nu i augusti i samband med Malmfestivalen som de menar r en av Europas strsta stadsfestivaler.

36 ven SXSW konferensen i Austin, Texas betonar partyinslaget som avgrande d de utvecklat den

festivalen/konferensen.

37 De Skandinaviska upplevelsekongresser som genomfrdes 2004-2006 (Bors, lborg och Kristiansand) inom ramen

fr den skandinaviska triangeln ndde lngt tack vare genomarbetade fester. Lars Lundgren ansvarar fr Vstra

Gtalandsregionens insats i detta forum.

38 Calle Nathansson skerv en artikel i samband med beskt. Ls p : http://generatorsverige.se/nyheter/picnic-11

39 Magnus Thure Nilsson r vice vd p Mediavelotion som arrangerar the conference sedan sex r tillbaka. En

konferens som utarbetats i nra dialog och med inspiration frn SXSW konferensen i Austin, Texas dit Vstsvenska

handelskammaren ker med en delegation i mars.

28

Ju fler olika aktrer som har ftt sig en roll tilldelad ju strre blir engagemanget och nrvaron. Personer man vill ska komma br f en roll p ngon arena som talare, utfrgare, paneldeltagare, rapportr, reflektr, illustratr eller ngot annat. Mjlighet att f ngon utmrkelse eller stipendium kan vara ett incitament till att delta i mssan.

Skiss p hur olika aktrer som nmns i rapporten skulle kunna vara delaktiga i olika aktiviteter

som br ing fr att skapa en mtesplats/mssa i grnssnittet

kultur/innovation/affrsutveckling. Aktr Mssa (mta

produkter och

tjnster )

Mssa

(matchmaking)

Labb Konferens

Beslutsfattare skdare (skdare) Deltagare

Tjnstemn/offentlig

sektor

skdare (skdare) skdare

Affrsstdssystem skdare Deltagare (skdare) Deltagare

KKN - fretag Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare

Icke KKN fretag Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare

Forskning skdare Deltagare Deltagare Deltagare

Allmnhet skdare Ev deltagare i form

av

testkonsumenter

Handlingsplan, trestegsraket Fr att skapa ett forum/mssa med tyngd och lyskraft r det viktigt att ha ett lngt perspektiv. Ett forum/mssa behver vxa fram underifrn med delaktighet frn mnga aktrer. Att riva av ett strre mssevent kommer inte att bra frukt i det lnga loppet. Det behver gras en lngsiktig plan fr att skapa detta forum. Utifrn de samtal jag genomfrt under resans gng kommer jag att skissa p mjliga handlingsalternativ.

Steg ett 2012 Fr att bereda marken fr en strre mtesplats br ngra sm rundabordssamtal hllas under vren /hsten 2012. Frslagsvis tre middagar/rundabordssittningar med hgst 20-tal personer inbjudna dr frgan diskuteras. Tongivande representanter frn nringslivet tillsammans med representanter frn nytnkande KKN-verksamheter br delta. Genom mtena infr resan till Austin, Texas kan man sga att ett embryo till detta har lagts. Dessutom br ngra konkreta aktiviteter ga rum. Ett frslag r att genomfra tv kanske tre labb dr KKN-verksamheter arbetar tillsammans med traditionella nringslivsrepresentanter fr att mta definierade innovationsbehov. Det finns flera frlagor och metoder fr att genomfra labb. Det kan vara

29

att samlas kring en frga t.ex. hllbar transport och lta x antal aktrer arbeta processinriktat fr att ta fram lsningar p ett sdant behov. En id r att processa hur man kan utveckla Fjllbacka som destination i samband med att Camilla Lckbergfilmen har premir i december. Hur kan Fjllbackaomrdet hmta hem vrdet av det och generera nya affrslsningar och skapa nya intkter? Som steg ett vore bra att synliggra sdana hr initiativ p redan befintliga arenor fr industrin/nringslivet. Detta har framkommit i ett flertal intervjuer. Jag tycker man skulle kunna satsa p att gra insatser p de planerade industrimssor som Svenska Mssan arrangerar. T.ex mssan fr scanautomatik och processteknik samt p tr och mbelmssan i hst kan vara vrdefulla samverkanspartners. ven Handelskammardagen i oktober r en oerhrt viktig arena fr att lyfta frgan. Alla dessa r vrdefulla forum fr att skapa strre frstelse fr denna kompetens p industrins arena.

Steg tv, 2013

Utifrn de samtal och labb som frts under 2012 skulle det vara vrdefullt att skapa utrymme fr att samla detta och en mngd andra initiativ som tagits p omrdet. Jag tror ett bra forum att knyta an till skulle kunna vara MEG, mediadagarna. Redan i r tar de upp denna frga p ett av seminarierna. Kanske kunde man hlla i ett spr p dessa dagar eller lgga till en dag som fokuserar p grnssnittet kultur/innovation/affrsutveckling. Steg tv i trestegsraketen innebr att de aktiviteter som tagit form frdjupas och delges p denna dag. Initiativ genomfrda av olika lokala aktrer parallellt med inbjudna aktrer frn det ntverk olika vstsvenska aktrer har byggt upp inom omrdet. Ett namn som dragplster vore en intressant satsning att gra. Ett frslag skulle kunna vara Jeremy Rifkin.40 Han visar p ett kraftfullt stt det behov dagens samhlle har av KKN kompetenser och hur det kan ta sin form. En annan mjlig utveckling r att lgga en dag i samband med Way out West och drmed rida p deras varumrke om vi kan bygga ett frtroendefullt samarbete med dem.

Steg tre, 2014, 2015, 2016 Utifrn de insatser jag skissar p ovan r nsta steg att etablera en mtesplats under eget varumrke. Det br vxa fram organiskt utifrn de aktiviteter som nmns ovan. Jag vljer att inte anvnda begreppet mssa d jag tycker det begrnsar tankarna. P denna mtesplats kommer aktrer som presenteras under punkt ett och tv medverka. Det vore ven vrdefullt om det fanns forskningsrapporter frdiga vid detta tillflle som kan stimulera kunskapsutbytet. Formen br vara s lngt frn traditionell mssa man kan tnka sig. Det kan vara alltifrn att man samlas innan fr att bygga mssan rent fysiskt till olika grad av interaktivitet. Detaljerna hr br vxa fram organiskt. Av den anledningen vljer jag att inte specificera i detalj vilka som ska stlla ut och vilka seminariet som ska hllas. Formen r en stor del av budskapet. I samtalet med Henrik Jutbring p Gbg & Co konstateras att det r mnga parallella initiativ p denna arenajust nu. Flera olika aktrer vill ta en aktiv roll i frgan gllande KKN och innovation. Det r viktigt att f tillstnd samverkan och handling. Frgan kan frsts inte gas av ngon enskild aktr utan en mngd initiativ verkar parallellt. Fr att f strst genomslagskraft r transparens och delaktighet nyckelord menar jag. Jag tror en stor mssa initierad uppifrn skulle motverka syftet. Det finns dock oerhrda mjligheter till utveckling hr. Vstsverige str infr en mngd utmaningar. Det finns en stor vana av att samverka ver grnser och ett bra samtalsklimat i vr region. Det ska vi surfa p i byggandet av en sdan hr mtesplats.

40 Jeremy Rifkin, r en amerikansk ekonom, frfattare och visionr debattr. Han har de senaste 30 ren skrivit 17

bcker om allt ifrn vetenskap till ekonomiska trender och hllbar utveckling. Han r rdgivare till Europeiska

kommissionen gllande ekonomisk omstllningoch har ven varit rdgivare till ledande fretrdare fr nringsliv och

politik bde i U.S.A och Europa. Ls mer p http://en.wikipedia.org/wiki/Jeremy_Rifkin

30

Samverkanspartners Samverkanspartners fr att genomfra dessa aktiviteter skulle kunna vara Ada, Ntverkstan, Vstsvenska Handelskammaren, Industrimssor p Svenska Mssan samt TILLT. Dessa organisationers kompetens kompletterar varandra och bidrar till en stark framtsyftande rrelse p omrdet. Bland organisationerna finns ett frtroendekapital inom nringslivet (i frsta hand Vstsvenska Handelskammaren, Industrimssor), kulturlivet och kreativa nringar i stort (i frsta hand Ada, Ntverkstan, TILLT), stor erfarenhet av att arrangera mten (i frsta hand svenska mssan) samt stor erfarenhet av att genomfra projekt i grnssnittet (i frsta hand TILLT och Ada). Alla har deltagit i framtagandet av rapporten och uttryckt intresse att vara med och sttta byggandet av mtesplatsen/forumet framgent. Viktiga offentliga aktrer som br st bakom r Vstra Gtalandsregionen, BRG, Gbg & Co m.fl. I ett tidigt skede br ven lsligt hllna ntverk av fretag med yngre entreprenrer, KKN och icke KKN knytas till arbetet. T.ex de aktrer som deltog i workshopen p Brewhouse den 12 mars.41

Slutsats Kunskapsbasen kring att arbeta i grnssnittet mellan kultur, innovation och affrsutveckling har vxt avsevrt det senaste decenniet. Mnga initiativ har tagits p detta omrde ivrigt phejade av olika analyser av vrt behov av kreativitet och innovation fr att str oss i konkurrensen gentemot andra vrldsdelar. Konkurrensen sker allt mindre med maskiner och kapital utan med mnniskor som tnker innovativt och