FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Den nödvändiga kritikenOch Fergusons film väcker många frågor. Filmen utgårfrån att politiker och finanskapitalister tillsammans byggtett pyramidspel, som de visste att det när som helst skullekunna rasa.

Och nog begrep topparna en hel del, framförallt detsista halvåret före kraschen i september 2008. Men två-tre-fyra år innan, när haveriet kunnat förhindras, var detbara en handfull matematiknördar som förstod, för detvar mycket komplicerade affärer.

Den amerikanske författaren Michael Lewis berättar i

sin best-seller "The big short" om kufarna som tidigt var-nade, men som betraktades som knäppa festförstörare.Alla skulle tycka samma sak. Man anar att ett viktigt skältill finanskrisen var den kompakta åsiktsuniformiteteninom finansindustrin.

Kraschen visar dramatiskt vikten av att det finns olikameningar på en arbetsplats. En fri debatt på jobbet kanförhindra misstag. Det är också en garanti för kreativitetoch utveckling.

Var det girigheten som skapade finanskrisen? Det ärsäkert inte osant. Men reducerar man problemet till ettantal enskilda människors karaktär, riskerar man attunderskatta systemfelet. Ett antal roffare borde förståsställas inför rätta - som antyds i filmen - men om de dömsoch hamnar i finkan, är problemet därmed löst? Knap-past.

Människor rymmer av födseln både en egoistisk och ensolidarisk sida. Men skapar man ett system och en miljösom uppmuntrar girighet och egenintresse blir det så här.Det är de perversa finansiella finansmarknaderna somsystem som måste bekämpas.

Aktie- och obligationshandlarna är ibland vårdslösa,därför att de inte hanterar sina egna, utan andra männi-skors pengar, OPM, Other People's Money, som det heter iUSA.

Det finns en allas delaktighet i katastrofen, i denmeningen att världens alla löntagare via aktiemarkna-derna har sina pensionsbesparingar i fonder, aktier ochobligationer, som efter ett antal finanskriser riskerar att

Inside job

Charles Fergusons dokumentärfilm om finanskrisen,

"Inside Job", är ett pedagogiskt mästerstycke.

De obegripliga bolånen, som paketerades om och

sedan såldes vidare över världen blir plötsligt begrip-

liga. Det finns en het puls av återhållen ilska i kon-

gressförhören och intervjuerna med de skyldiga, i frå-

gorna och de undanglidande svaren.

På den här punkten skiljer "Inside Job" ut sig från t

ex Michael Moores glada men ytliga upptåg i hans ver-

sion av finanskrisen, "Capitalism. A Love story".

Rekommenderad för gymnasiet

TEXT: BJÖRN ELMBRANT

FRÅGEPAKET: ANDREAS HOFFSTEN

men det är knappast något som kommer att förhindra nyakriser.

Fergusons tes att Europa skulle vilja återreglera mer änUSA är tveksam. Det är mer prat men lite verkstad imeningen tvingande EU-bestämmelser.

"Inside Job" berättar aldrig riktigt att sådana besluteller icke-beslut alltid är politiskt-ideologiska val. Vad viser i finanskrisen är slutpunkten av 40 års nyliberal kam-panj för att staten ska bli mindre och marknaderna större.

Det finns andra politiska lösningar, som att finansmark-naderna bäddas in i demokratin, underordnas demokra-tin, så som skedde i USA och Europa under de första tredecennierna efter andra världskriget, men som filmennaturligtvis inte hinner berätta om på en normal spel-filmstid.

Utan tydliga alternativ - var finns den politiska vänsternidag? - är risken att filmen spär på passivitet och politiker-förakt, istället för att väcka den ilska och den folkligamobilisering som jag tror är Charles Fergusons avsikt.

Björn Elmbrant är journalist och författare till boken "Dansen kring

guldkalven" (2005)

Några frågeställningar• Vad tror ni regissören Charles Ferguson vill visa med detkorta inledande avsnittet om situationen på Island? Är deten finanskris i miniformat? Är det ett exempel på hur etttill synes välmående litet paradis lockas att spela med destora grabbarna och faller pladask? Ett girighetens prelu-dium?

• Girigheten räknas som en av de sju dödssynderna. Ärfenomenet; att mycket vill ha mer, en mänsklig egenskapsom ligger i vår DNA-spiral eller är den kulturburen? Dis-kutera utifrån såväl positiva som negativa effekter.

• Björn Elmbrant skriver om vikten av pluralitet och attolika meningar får komma till tals på en arbetsplats somnågot som kan förhindra ödesdigra misstag. Har han rätt?Hur ser den kulturen ut i Sverige? På er egen “arbetsp-lats”?

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

krympa pensionen till drickspengar. De flesta av oss harinte själva valt att ta dessa ohyggliga risker, utan det ärpolitiker, försäkringsbolag, arbetsgivare och fack som valtsådana lösningar.

Så länge det är så, är det bisarra att det ligger i vårtintresse att finansmarknadens spekulationer lyckas, så vifår en hygglig pension, även om det skulle ske till priset avatt fattiga svarta vräks från sina hus i USA eller att regn-skogarna skövlas.

Men det är faktiskt ännu värre än så. Många expertermenar att de hundratusentals miljarder som läggs in ivärldens pensionssystem har skapat ett överskott avpengar, och att de väldiga kasten, de återkommande kri-serna beror på det herrelösa pensionskapitalet som lättblir de bubblor, som ger kriser.

Banker förr och nu Teorin om girigheten skymmer också sikten för att detfanns en tid för 30-40 år sedan, då bankerna var ansvars-fulla, gjorde korrekta riskbedömningar och aldrig lånadeut till folk som inte kunde betala tillbaka.

Bankmän förr i världen tillämpade kyrktuppsprincipen,att de skulle vara så väl bekanta med dem som de lånadeut till att alla skulle finnas inom kyrktuppens synfält. Deompaketerade amerikanska bolånen som dolde riskernaär raka motsatsen.

Vi får inte heller glömma att det förr fanns och det välfortfarande finns hederliga och okorrumperade politiker.

Unga tittare kan lätt av filmen få känslan av att denabsurda sammanblandning mellan politik och affärer som"Inside Job" så väl beskriver finns överallt. Men riktigt såilla är det inte. Det är en mycket amerikansk tradition atthämta finansministrar från affärsgatan Wall Street.

Samtidigt går det inte att bestrida att finansmarknader-nas makt och inflytande - trots krisen - aldrig varit störreän idag och politikerna har ofta reducerat sig till servitö-rer åt det finansiella systemet.

Filmen ger en korrekt bild av att försöken att efter kra-schen tämja finansmarknaderna inte gett så imponeranderesultat. Tillsynen skärps en smula och det är bra att ban-kerna tvingas skaffa sig större ekonomiska "buffertar",

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

• Vad tror ni mest det handlar om: Ett finansiellt system-fel eller enstaka individers moraliska brister? Var liggerproblemet? Motivera!

• Ekonomi och global finanspolitik är liksom bankers fi-nansiella instrument vid en första anblick inga lätta saker.Ett bollande med komplicerade ekonomiska begrepp somderivat, hedgefonder och subprimelån - innebär risk attvanligt folk tappar bort sig och istället förlitar sig på deekonomiska så kallade experterna. Hur bör våra politikerutöva kontroll på bankernas ekonomi? Finns den kontrol-len i Sverige idag? Eller är det viktigt att marknadskraf-terna får spela fritt? Undersök hur banker fungerar ochtjänar sina pengar.

• På den gamla goda tiden betalade husägarna tillbakalite av sitt lån varje månad till banken. Pengarna gickalltså till långivaren. Eftersom det tog många år att betalatillbaka lånen iakttog långivarna försiktighet med att lånaut pengar de löpte risken att aldrig få tillbaka. Nu i vårnya sköna värld, där lån omvandlas till värdepapper, kanlångivarna plötsligt sälja skulderna till en investment-bank. Investmentbankerna buntar sedan i sin tur ihopdem med en mängd andra lån till obligationer kalladeCollateralized Debt Obligations (CDO). Bankerna såldesedan CDO:n till investerare över hela världen vilket inne-bar att låntagarna istället betalade pengar till investe-rarna. När det inte är långivaren som sitter med risken ärdet lätt att bevilja annars tveksamma krediter - och pri-serna går i taket, det som brukar kallas ekonomiska luft-bubblor. Om det sen är bankerna som betalar för kredit-värderingen är risken överhängande att det blir godabetyg till allehanda dåliga finansiella produkter. Och somamen i kyrkan sitter sen skattebetalarna med Svarte Pet-ter när bankerna ska räddas, precis vad som skedde i USAoch runt om i världen. Det behöver man inte vara profes-sor för att förstå. Är det så här enkelt? Kom gärna medmotargument och diskutera.

• Finns det något som talar för att inte liknande scenarionkommer att återupprepas i framtiden?

• "Inside job" är en dokumentär som bygger på mängderav intervjuer. Man brukar prata om begreppet "Talkingheads". Hur har regissören jobbat för att göra dessa inter-vjuer mer filmiska? Hur skapar han dramatik kring enhändelse som redan har hänt och som vi får ta del avgenom återberättelser?

USA 2010

Producent: Charles Ferguson & Audrey Marrs

Manus & klippning: Chad Beck & Adam Bolt

Regi: Charles Ferguson

Foto: Svetlana Cvetko & Kalyanee Mam

Musik: Alex Heffes

Medverkande

Berättarröst - Matt Damon

Tekniska uppgifter

Längd: 103 minuter

Ljud: Dolby Digital, SDDS, DTS

Format: Vidfilm

Censur: Barntillåten

Svensk premiär: 18 februari 2011

Distribution

Walt Disney Motion Pictures Box 181 101 23 Stockholm Tel 08-555

445 00

Filminstitutet kan inte garantera att filmen finns i distribution efter

den har slutat visas på ordinarie biografrepertoar. Via länken

www.sfi.se/filmdistribution kan ni lära mer om hur ni hittar och

bokar film.

Redaktion

Film i hela landet, Svenska Filminstitutet, april 2011

Produktionsuppgifter