1

Socialhgskolan Examensarbete fr filosofie master (30hp) VT 2010

Integration, kulturkompetens och socialt arbete

- En studie av hur invandrarsocialarbetare reflekterar ver integration och kulturkompetens i arbetet med invandrarklienter

Frfattare: Sook-Hee Kim Handledare: Anders Neergaard

2

Abstract Author: Sook-Hee Kim

Title: Integration, cultural competence and social work A study of how immigrant social workers reflect on

integration and cultural competence in their work with immigrant clients. (Translated title)

Supervisor: Anders Neergaard

Assessor: Katarina Jacobsson

The purpose of this study is to investigate and analyze terms such as integration, culture and cultural

competence in relation to Social Work and Social Workers with migrant background. By Social Workers with

migrant background, I mean persons who are born outside Sweden and who have immigrated to Sweden. I am

interested to know how this group of people experiences and understands their cultural orientation when

working with clients of foreign origins. It is also interesting to investigate how this group perceives obstacles for

foreign nationals integration processes within the Swedish community. It is also interesting to investigate how

this group of foreign nationals perceives and applies ethnic sensitive social work in their job assignments.

I am focusing on the following questions in my study:

- How do Social Workers with migrant background perceive the term cultural competence?

- How do Social Workers with migrant background perceive the Swedish communitys views of ethnic

minority groups culture?

- What roll does Ethnic Sensitivity play for Social Workers with migrant background in their work with

clients of foreign origins?

My methodological approach of this study is a reflective interpretation and a critical analysis. The theories I

use to analyze my empirical data focus on the social construction of the other and the ethnic sensitive

perspective. The study is methodologically carried out through qualitative interviews. The empirical material is

based on interviews with 12 respondents.

The main conclusion of the study based on the accounts of the interviewees is that integration (as a mutual

process) in Sweden for people of foreign background (immigrants) will not be solved to the extent that they are

defined as the others and win which social work practices either aim at assimilation or exclusion. This process

of othering (racialisation) entails, according to the interviewed migrant social workers, a social construction of

the Swedish community through a white, homogeneous and Eurocentric ideology. This type of thinking by

making a distinction between us and them often leads to a stereotypical ethnicity and culture which is

questioned when defining cultural identity. A secondary conclusion is that migrant social workers are caught in

a position of in between, in which they perceive themselves as used by Swedish social work as a mediator in

enforcing a one way integration, at the same time as they see themselves as better capable of dealing with

migrant clients through culturally competence and ethnic sensitive social work.

Key words: integration, ethnicity, culture, cultural competence and ethnic sensitive social work

3

INNEHLLSFRTECKNING Frord....5 1. INLEDNING6 1.1 Problemformulering.....6 1.2 Syfte och frgestllningar9 1.3 Avgrnsning10 2. BEGREPPSFRKLARINGAR............................11 Integration.....11 Etnicitet.............11 Kultur............12 Kulturell kompetens och etniskt sensitivt arbete..13 3. TIDIGARE FORSKNING.............14 3.1 Forskning om integration. .14 Assimilationsmodellen eller mngkulturella modellen?.....................................15 3.2 Forskning om kulturkompetens i socialt arbete.19 Kulturell sensitivitet som professionskunskap................19 Etnocentrism/ En assimilatorisk karaktr av kulturfrstelse.20 En essentialistisk kulturuppfattning....................21 Den kontextuella kulturfrstelsen......................22 4. TEORETISKA PERSPEKTIV.............23 4.1 Ett vi och dem perspektiv23 4.1.1 Andrafiering23 4.1.2 Rasifiering25 4.2 Etniskt sensitivt socialt arbete28 5. METOD...........31 5.1 Kvalitativ metod.....31 5.1.1 Hermeneutiska forskningsstrategier............31 5.2 Intervjumetod.32 5.3 Urval av intervjupersoner33 5.4 Intervjugenomfrande............34 5.5Analysmetod34 5.6 Etiska perspektiv.35 6. ANALYS AV EMPIRIN.............35 6.1 Kulturkompetens 36 6.1.1 Definition av kulturkompetens.36 6.1.2 Hur beskriver invandrarsocialarbetare majoritetssamhllets syn p minoritetskulturer?.40 - Etnisk stereotypifiering ..40 - Etnocentrism/ En assimilatorisk karaktr av kulturfrstelse 42 6.2 Etniskt sensitivt socialt arbete.....44 6.2.1 Betydelse av socialarbetares bakgrund: r det special kunskap eller dubbla roller?44 6.2.2 Finns arbetsmodell och specifika insatser som respekterar invandrarklienters kultur?

4

.47 7. AVSLUTANDE DISKUSSION53 7.1 Ngra reflektioner fr framtida studier..55

Referenser...........57 Bilaga...62

5

Frord Jag vill frst och frmst tacka mina intervjupersoner fr deras medverkan, fr deras vnlighet

och fr att de ville dela sina personliga erfarenheter och uppfattningar med mig. Jag har lrt

mig mycket genom dessa mten. Tack fr er tid och ert engagemang!

Jag vill ven rikta ett stort tack till min handledare Anders Neergaard som hjlpte mig med

mnga goda rd och std. Jag ska aldrig glmma nr du sa till mig under handledning: du

har en fantastisk referenslista s du kan koppla vilken litteratur som helst nr du analyserar

dina interpersoners utsagor. D tnkte jag att jag har lst mycket och har gett mycket min

energi fr detta arbete. Tack fr ditt std och ditt ljusare humr!

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till Katarina Jacobsson som hjlpte mig med ett kritiska

och konstruktiva rd nr jag var frvirrad med detta krngliga arbete och min dliga svenska.

Jag ska aldrig glmma nr du sa till mig: jag gillar ett enkelt sprk och ven om detta r

barnsligt. D tnkte jag att jag kan uttrycka vad som helst, inte bara uttrycka min sikt med

krngligt sprk som r baserad p litteratur. Tack fr dina rd!

Tack alla!

En solig frmiddag i augusti 2010

Sook-Hee

6

1. INLEDNING Jag r intresserad av socialt arbete med klienter som har invandrarbakgrund. Situationen fr

personer med invandrarbakgrund knnetecknas av en betydligt hgre grad av

marginalisering, sociala problem och arbetslshet jmfrt med personer med svensk

bakgrund. Forskning kring situationen fr personer med invandrar- och flyktingbakgrund

visar att den hr marginaliseringen ofta sker med referens till kultur och etnicitet (lund

1997) eller andrafiering och rasifiering (de los Reyes & Kamali 2005). Det svenska samhllet

r i dag ett multietniskt och multikulturellt samhlle. Men fler och fler sfrer i samhllet har

ftt en etnisk segregerad karaktr. Exempelvis i omrden som boende, arbete och makt

srskiljs invandrare och svenskar. Dessa sociala orttvisor frklaras ofta med hjlp av

kulturell olikhet och etnicitet (Sandberg 2005, jfr Prez 2009). Debatten om invandrares

bristande integration frklaras ocks med hjlp av kulturell olikhet och etnicitet. Etnicitet

anvnds liktydigt med kultur och p detta stt frstrks kopplingen mellan invandrare och

problem. Detta menas att problem som kan sgas vara sociala eller strukturella frklaras med

hjlp av kultur nr det gller invandrare (Sandberg 2005, jfr Alinia 2004). Sandberg

(2005:71) beskriver att detta fokus p kultur har uteslutit en diskussion om rasism och

diskriminering som en viktig frga i dagens svenska samhlle. Genom att tala om

invandrares bristande integration med hjlp av frklaringar som kulturell olikhet, dljs ett

etnifierat och rasifierat samhllssystem, menar Sandberg. Sdan kulturell frstelse och

sdant etnifierat och rasifierat samhllssystem grundar sig i hur man ser p etnicitet och dess

kultur (Sandberg 2005).

Ett etnifierat och rasifierat samhllssystem pverkar ocks indirekt socialt arbete nr

socialarbetare arbetar med invandrarklienter. Socialt arbete r en myndighetsutvning som

pverkas av dagens socialpolitik; integrationspolitik (i vilken grad integrationspolitik r en

del av socialpolitik kan diskuteras) och dess system. Integrationspolitik pverkar srskilt

offentliga verksamheter som inom vilka t.ex. socialarbetare arbetar med invandrarklienter.

Integrationspolitik och dess samhllssystem pverkar ocks socialarbetares roll i de offentliga

verksamheterna. Drfr r jag intresserad av att nrma mig dessa komplexa frgor, mer

konkret hur integration, kultur och kulturkompetens bddas in i det sociala arbetets praktik,

sedd utifrn uppfattningar och erfarenheter hos socialarbetare med invandrarbakgrund.

1.1 Problemformulering

7

Inom forskning om multietniskt och multikulturellt socialt arbete kan etnicitet ses som en bas

fr den sociala och kulturella verkligheten. Hr vill jag frst och frmst diskutera begreppet

etnicitet med olika aspekter i relation till kultur och ras fr att frklara varfr etnicitet r en

viktig frga i samband med ett multietniskt och multikulturellt samhlle. Begreppet har enligt

Aleksandra lund (2000:29) fram till idag behllit sin ursprungliga konnotation som gllande

kulturellt frmmande grupper med minoritetsstatus eller migranter. Men lund sger att

begreppet etnicitet utvecklades och etnicitetsbegreppets nya betydelse frbinds med globala

ekonomiska och politiska processer och spnningar som vxer fram inom ramen fr anti-

kolonial kamp, migration och invandring. lund ppekar srskilt att etnicitet kom att i

kande grad omfatta sociala och kulturella relationer mellan majoritet och minoritet. I

samband med lunds frklaringar av etnicitet anvnder jag ordet minoritet och majoritet i

denna uppsats. Nr jag anvnder ordet minoritet, menar jag grupper med minoritetsstatus

eller migranter. Nr jag anvnder ordet majoritet, menar jag grupper med majoritetsstatus,

dvs. den dominerande gruppen som relaterar till majoritetssamhllet. Inom forskning om

etnicitet prglas etnicitet av ojmlika samspel mellan det dominerande majoritetssamhllet

och migranter (Olsson 2000; lund 2000). lund (2000:28) beskriver att Sverige idag r ett

uttalat mngetniskt samhlle eftersom svenskarna (liksom invandrade nya svenskar) r

mnniskor med sammansatta identiteter som speglar inflytelser frn flera olika sociala och

kulturella tillhrigheter. Men lund pekar p att det svenska samhllet hller p att indelas

efter etniska linjer nr det gller boende, arbete och makt (Ibid.). lund betonar dessutom att

social ojmlikhet frsts allt oftare i termer av kulturell olikhet och kultur frbinds med

etnicitet (Ibid.).

Integration r ett komplicerat och mngtydigt begrepp som tolkas, frsts och anvnds p

mnga olika stt (Thomassen 2006:179). Inom forskning om integration kritiseras tendensen

att anvnda integrationsbegreppet synonymt med assimilationsbegreppet (Ahmadi &

Lnnback 2005; Borjas 1990; Payne 2002). En anledning till kritiken r att man lgger i det

assimilatoriska integrationsbegreppet intentionen, d man talar om att t.ex. invandrare ska

anpassa sig till majoritetssamhllet (Barot et al. 1999; Kamali 2002; Mkitalo & Slj 2004).

Nr det gller integration i ett kulturellt sammanhang (t.ex. kulturell integration),

problematiseras det assimilatoriska integrationsbegreppet ocks i samband med

frestllningen om minoritetskultur som utgr frn kulturessentialism (Eriksson-Zetterquist &

Styhre 2007; Lewis 2000). Kulturessentialisterna menar dock att majoritetskulturen r det

enda legitima koherenta system som mste bevaras och alla andra kulturella enheter br

anpassa sig till det nya vrdlandets kultur. Detta synstt ligger till grund fr

8

assimilationsfresprkarna (Kamali 2002:3334). Enligt flera forskare grs detta

kulturessentialistiska tnkande genom att legitimera ett kulturellt srartstnkande dr

personer med invandrarbakgrund kulturaliseras genom att frestllas tillhra sregna

kulturella system och reduceras till brare av vissa kulturella egenskaper. Detta

kulturessentialistiska tnkande skapar drmed en kulturell ordning i samhllet och detta

kopplas till kulturrasism som utgr frn idn att mnniskor kan delas in i essentiellt

annorlunda kulturer och att kultur bestmmer vilka vrderingar och beteenden en person har

(Kamali et al. 2006, jfr Alinia 2004). Med kulturrasism menas hr att anvndandet av

begreppet kultur leder till samma skillnadsskapande som tidigare anvndning av begreppet

ras gjorde (Sandberg 2005:74, se ven Mattsson 2001:42-43). Detta synstt ligger till grund

fr ett vi och dom tnkande som bygger p idn om att de Andras kultur r

underlgsen. Ahmadi & Lnnback (2005) kritiserar det hr kulturessentialistiska synstt och

de ppekar vikten av mer kunskap om andra kulturer fr att frst invandrare. De menar att

kulturessentialistiskt tnkande r ett exempel p saknaden av kulturkompetens fr

socialarbetare. Det vill sga att socialtjnstens misslyckanden i mtet med invandrarklienter

kan frklaras med en brist p kulturkompetens. Detta synstt ska jag frklara mer i kapitlet

tidigare forskning nr jag presenterar kritik mot kulturessentialism.

Jag har hittills frskt frklara varfr etnicitet och kultur r viktiga frklaringsfaktorer

fr att frst integrationsfrgan i dagens samhlle. Jag anser drmed att dessa faktorer r

viktiga element i samband med problemlsning inom socialt arbete nr socialarbetare arbetar

med invandrarklienter. Jag har ocks frskt frklara varfr problem uppstr nr

integrationsbegreppet anvnds synonymt med assimilationsbegreppet nr det gller

invandrare och deras integration till majoritetssamhllet. Dremot argumenterar forskare

inom socialt arbete fr att man br diskutera ett etniskt och kulturellt sensitivt socialt arbete

som ett alternativ fr invandrares integration till majoritetssamhllet (jfr Dominelli 2008;

Lewis 2000). Detta sammanhnger med nya krav p det traditionella sociala arbetet (Kamali

2002). Masoud Kamali (2002:45) pekar ocks p att etniskt sensitivt socialt arbete r en

viktig del av utvecklingsarbetet i mnga vsterlndska samhllen. Detta stller strre krav p

socialarbetarna att arbeta med klienter med invandrarbakgrund. I vsterlndska samhllen

riskerar socialt arbete som grundas i majoritetssamhllets struktur och dess myndighetskultur

att bli ineffektivt i kontakter med en del klienter frn invandrargrupper, sger Kamali.

Dessutom aktualiserar kommunikationssvrigheter mellan den monokulturella

socialtjnsten och den heterogena klientgruppen vikten av kulturkompetens hos

socialarbetare p kommunernas socialtjnst. Enligt Kamali (2002) har socialtjnsten bland

9

annat anstllt socialarbetare med invandrarbakgrund fr att kunna mta klientgruppens

mngsidiga och fr socialsekreterarna ibland obegripliga problem. Detta hoppades man

skulle leda till ett effektivare arbetsstt med bttre resultat gentemot invandrarklienter (jfr

ven Lewis 2000). Samtidigt diskuteras frdelar och nackdelar nr det gller anstllningen av

socialarbetare med invandrarbakgrund. Frdelen r att det r lmpligt att anstlla

socialarbetare med invandrarbakgrund fr informationsinsamling, tolkning och hantering av

invandrarklienters sociala problem och deras specifika behov. Nackdelen r att om

invandrarklienterna trffar enbart socialarbetare med invandrarbakgrund, blir det en

frstrkning av markrer om etniska grupper till fljd av etnisk tillhrighet (Lewis 2000).

ven invandrarsocialarbetares roller diskuteras nr det gller hur de hanterar

invandrarklienternas sociala problem i samband med myndighetsutvning inom socialt

arbete. ven om de har kulturkompetens, nr de hanterar invandrarklienternas sociala

problem uppstr ett problem som kan relatera till vad som kan uppfattas som en paradox

inom socialt arbete. ena sidan om alltfr stor vikt lggs vid etnicitet och kultur kan

invandrarklienternas sociala problem bortfrklaras med hnvisning till kulturella problem.

andra sidan om invandrarklienternas srskilda behov bortses frn antas detta bero p ett

kulturessentialistiskt synstt inom sociala myndigheter. I detta sammanhang diskuteras ven

invandrarsocialarbetares dubbla roller, eftersom de str mitt i mellan myndighetens krav och

invandrarklientens krav. Drfr vill jag underska hur invandrarsocialarbetare uppfattar

kulturkompetens i sin yrkesutvning och vilka faktorer de lyfter fram nr det gller

invandrarklienters specifika problem och deras specifika behov och vilka faktorer de lyfter

fram nr det gller svrigheterna fr invandrares integration till majoritetssamhllet. Min

studie kan ses som ett bidrag till den vergripande frgestllningen om det gr ngon skillnad

med socialarbetare med invandrarbakgrund.

1.2 Syfte och frgestllningar Mitt syfte r att underska hur socialarbetare med invandrarbakgrund reflekterar ver

begreppen integration, kultur och kulturkompetens i sitt arbete.

Socialarbetare med invandrarbakgrund innebr utlandsfdda invandrare som kommer

frn olika lnder. Jag r intresserad av hur denna grupp upplever och uppfattar sin

kulturkompetens nr de arbetar med invandrarklienter. Jag avser ocks att underska hur

denna grupp beskriver det svenska samhllets syn p invandrarkultur och vilka faktorer de

10

beskriver nr det gller hinder fr integration i det svenska samhllet. Jag ska ocks

underska hur denna grupp uppfattar ett etniskt sensitivt socialt arbete i sin yrkesutvning.

Mina frgestllningar r: - Hur uppfattar socialarbetare med invandrarbakgrund begreppet kulturkompetens?

- Hur beskriver de det svenska samhllets syn p invandrarkultur?

- Vad innebr etniskt sensitivt socialt arbete fr socialarbetare med invandrarbakgrund i deras

arbete med invandrarklienter?

1.3 Avgrnsning En viktig avgrnsning r mitt urval av intervjupersoner. Jag har valt mina intervjupersoner

som r socialarbetare med invandrarbakgrund. Som jag tidigare nmnt har svrigheterna

mellan socialtjnsten och invandrarklienter aktualiserat vikten av kulturkompetens hos

socialsekreterare p kommunernas socialtjnst. Dessutom har de komplexa problem som kan

uppst i dessa klienters kontakt med socialtjnsten aktualiserat frgan om socialarbetarnas

roll i arbetet med invandrarklienter. Socialtjnsten i mnga vsterlndska samhllen mter

samma problematik och frsker att anpassa sitt arbete till dagens pluralistiska och

mngetniska samhllen (Kamali 2002:51; Payne 2006:131132). Skillnader i klienters och

socialarbetares etniska och kulturella bakgrund ses av en del forskare som en frklaring till

det sociala arbetets svrigheter med att ge invandrarklienterna en bra service (Dominelli

1998; Kamali 2002:52). Drfr vill jag underska, som jag tidigare nmnt, hur socialarbetare

med invandrarbakgrund uppfattar kulturkompetens i sin yrkesutvning och vilka faktorer de

lyfter fram nr det gller invandrarklienters specifika problem och vilka faktorer de lyfter

fram nr det gller svrigheterna fr invandrare och deras integration till majoritetssamhllet.

En annan anledning till mitt urval r att invandrarsocialarbetare ocks har erfarenheter av att

integreras i majoritetssamhllet, samma som fr invandrarklienter. Dessa socialarbetare r

ocks uppvxta i en annan kultur n majoritetskulturen, samma som fr invandrarklienter. S

d tycker jag att det r lmpligt att underska socialarbetare med invandrarbakgrund fr att

belysa mitt forskningsmne.

En annan viktig avgrnsning r att jag studerar invandrarsocialarbetares syn p

majoritetssamhllet i relation till invandrare. Jag studerar inte majoritetssamhllet direkt. Det

innebr att mina konklusioner innebr en berttelse om det svenska samhllet och socialt

arbete utifrn analys av en specifik grupp socialarbetares berttelser i relation till relevant

forskning.

11

2. BEGREPPSFRKLARINGAR I detta kapitel kommer jag att frklara begreppen integration, etnicitet, kultur,

kulturkompetens och etniskt sensitivt arbete som relaterar till mitt forskningsmne. Dessa

begrepp r komplicerade och vittomspnnande, men jag kommer hr att fokusera frmst p

dessa begrepp i relation till mitt forskningsmne.

Integration Integration r ett komplicerat och mngtydigt begrepp som kan tolkas och anvndas p olika

stt. Det kan ocks finnas flera stt att definiera begreppet p, men inom begreppet finns ett

assimilatoriskt inslag, t.ex. invandrare br anpassa sig till majoritetssamhllet. Enligt de los

Reyes & Kamali (2005) r sdant integrationstnkande baserad p ett vi och dem

perspektiv, dvs. en uppdelning mellan ett verlgset vi och ett underordnat dem. Sdant

integrationstnkande konstruerar och reproducerar etniska minoriteters ojmlika

levnadsvillkor i samhllets organisering, strukturella ramar och institutionaliserade praktik

(de los Reyes 2006). I anvndning av begreppet integration p aggregerad niv skiljer Osmar

Aytar (2007) mellan tre inriktningar, nmligen mngkulturell, segregatorisk och

assimilatorisk med ambition att ge en mer nyanserad bild av integration. I denna uppsats

fokuserar jag p ett assimilatoriskt inslag nr jag anvnder begreppet integration i samband

med invandrarsocialarbetares syn p majoritetssamhllets integrationstnkande i relation till

invandrare och dess kultur.

Etnicitet Enligt Soydan (1999) definieras etnicitet som den kollektiva identitet som r gemensam fr

en etnisk grupp. Etnicitetsbegreppet r komplicerat. Det r svrfngat eftersom fenomenet r

svrt att fnga i praktiken (se ven Wikstrm 2009). lund (2000:29) frklarar dessutom att

det grekiska ordet Ethnicos som betecknade utanfrstende mnniskor eller kulturella

frmlingar, idag menas det kulturellt frmmande grupper med minoritetsstatus, lgre klass

eller just migrant. I detta sammanhang nmner lund begreppet de Andra som r

utanfrstende och tillhrande non-mainstream culture.

Enligt Olsson (2000) och lund (2000) innefattar begreppet etnicitet sociala och kulturella

relationer mellan majoritetsgrupper och minoritetsgrupper. Hur en grupp r majoritet eller

minoritet definieras av det sociala systemet. Inom samhllet finns normer som definierar

majoriteten, och utifrn det benmner de avvikande som minoritet (lund 2000). Drfr kan

12

etniciteten ha en grundlggande betydelse fr frstelsen av mnskliga relationer, och det

tenderar att dela in mnskligheten i vi och dem (Olsson 2000). Detta kan ocks

underltta fr frstelsen av hur problem i samhllet kan uppst, som t.ex. rasism och

diskriminering. I samband med begreppet etnicitet fokuserar jag p hur

invandrarsocialarbetare reflekterar ver ett vi och dom- tnkande och hur de reflekterar

ver nr de blir definierade som de Andra.

Kultur Kultur och etnicitet r begrepp som ofta blandas samman och kan vara svra att skilja t.

Vissa talar om kultur som ngot starkt sammanlnkat med etnicitet, andra ser kultur som en

social konstruktion och ngot man vljer utifrn den kontext man befinner sig i (jfr Kamali

2002; Hall 2002a; Wikstrm 2009). Kamali (2002) menar att kultur r kontextbunden och

hela tiden skapas och terskapas genom mnniskornas sociala samspel. Enligt Kamali

tenderar ofta den vsterlndska kulturen ses som modern och idealisk, och

immigrantgruppernas kultur betraktas som avvikande traditionellt bunden och statisk. Men

Kamali hvdar att det r direkt felaktigt att exempelvis beskriva den kurdiska kulturen i

singulr form och tillskriva den vissa egenskaper som frutstts delas av alla kurder. Jag

terkommer till Kamalis resonemang nr jag presenterar kritik mot kulturessentialism i

kapitlet tidigare forskning.

Fr att kunna svara p varfr frstelse av invandrades kultur r viktigt inom socialt

arbete, br vi uppmrksamma flera olika perspektiv p kultur nr det gller socialt arbete,

integration och invandrare. Devore & Schlesinger (1999:26) definierar kultur ssom: culture

is a commonly used concept that is difficult to define. It revolves around the fact that human

groups differ in the way they structure their behavior, in their world view, in their

perspectives on the rhythms and patterns of life, and in their concept of the essential nature of

the human condition. Devore och Schlesinger fokuserar p flera olika perspektiv nr det

gller frklaringen av kultur i relation till en grupp mnniskors beteende, deras livsstil, osv. I

sammanhanget r begreppet kultur en viktig faktor nr det gller problemlsning inom

omrden som har med migration och etnicitet att gra.

Stuart Hall (2002a) frklarar ocks begreppet kultur i relation till identitet, etnicitet och

ras och han har bidragit till en ny syn p kultur i komplext interrelaterade kontext. Nutidens

forskning uppmrksammar nya kulturella ramar fr framvxten av identiteter och etniciteter

och drmed fokuserar forskningen p politisk marginalisering och diskriminering av

13

invandrare och etniska minoriteter i multietniska urbana kontexter. Utifrn Halls resonemang

om kultur fokuserar jag i denna uppsats p hur invandrarsocialarbetare reflekterar ver

svenska samhllets syn p invandrare och dess kultur som kan relatera till hinder fr

invandrares integration till det svenska samhllet.

Kulturell kompetens och etniskt sensitivt arbete Att ha kulturell kompetens innebr att man r uppmrksam p kulturens betydelse fr den

person man mter, och att man r medveten om att detta kan ta sig uttryck i olika syn p bde

problem och lsningar (Ahmadi & Lnnback 2005). I mtet med klienten br socialarbetaren

ha frmga att anpassa praktiken s att insatserna tar hnsyn till individens specifika behov

(Skytte & Montesino 2006). Det r viktigt att undvika stereotyper om etnisk minoritet. Drfr

ingr i kulturell kompetens kunskap om vad diskriminering, rasism och marginalisering kan

innebra (Ahmadi & Lnnback 2005). Camilla Nordberg (2008) betonar ocks vikten av

kunskap och kompetens av kulturellt erknnande eller kulturell sensitivitet fr socialarbetare i

arbetet med etniska minoriteter. Nordberg sger att man mste ha en flexibel syn p kulturen

och man mste utg frn klienternas kulturer. Nordbergs resonemang om synen p kulturen r

en viktig utgngspunkt nr socialarbetare arbetar med etniska minoriteter. Det finns en diskussion om avsaknaden av kulturkompetens i det sociala arbetets praktik.

Flera forskare ifrgastter socialarbetares syn p minoriteter och dess kultur eftersom deras

syn p minoritetskultur hnger samman med en assimilatorisk kulturuppfattning (Dominelli

2008; Lewis 2000). Problematiken av en sdan assimilatorisk kulturuppfattning r ofta

sammankopplad med etnocentrism, som bygger p en vrldsbild baserad p kulturell

homogenitet uppfattad frn majoritetssamhllet. Forskarna ifrgastter en sdan

assimilatorisk karaktr av kulturfrstelse eftersom de anser att socialtjnstens misslyckande i

arbetet med invandrarklienter r p grund av en sdan kulturfrstelse av socialarbetare nr

det gller syn p minoriteter och dess kultur i det sociala arbetets praktik (Dominelli 1998;

Kamali 2002; Sandberg 2005; Skytte & Montesino 2006).

Valtonen (2008: 32) betonar en flexibel syn p etniska minoriteters kultur och beskriver

etniskt sensitivt arbete ssom: ethnic-sensitive and culturally competent social works contain

awareness of ones own cultural limitations, openness to cultural difference, respect for the

beliefs and behaviours of different client groups and colleagues of other ethnocultural

backgrounds. Det finns inom socialt arbete en kritisk tradition som argumenterar mot det

traditionella sociala arbetet och menar att det r diskriminerande mot etniska minoriteter p

14

grund av dess majoritetsperspektiv (Kamali 2002; Ahmadi & Lnnback 2005). Om socialt

arbete kan ses som en problemlsande aktivitet, br socialarbetare ta hnsyn till problem hos

svl den enskilde klienten, samt frgor p ett vergripande strukturellt plan (Lewis 2000;

Gutirrez 1999; Dhooper & Moore 2001). I detta sammanhang spelar etnicitet en viktig roll

fr svl uppkomsten av olika livsproblem som fr att f perspektiv att lsa problem. Detta

synstt bidrar i sin tur till utgngspunkten fr utformningen av modellen fr etniskt sensitivt

socialt arbete (Gutirrez 1999). En annan frga man kan stlla sig r hur avsaknaden av etnisk

sensitivitet i samhllet pverkar utvecklingen av vr socialpolitik (Devore 1999; Kamali

2002). S det finns ett antal nya perspektiv som det sociala arbetets praktik mste beakta.

Avslutningsvis vill jag uppmrksamma lsaren p att i en del litteratur grs det ingen

tskillnad mellan begreppen kulturell kompetens och etniskt sensitivt arbete. Jag menar att

kulturell kompetens och etniskt sensitivt arbete r begrepp som ofta blandas samman och kan

vara svra att skilja t. Men jag anvnder begreppen kulturell kompetens och etniskt sensitivt

arbete i enlighet med Valtonens (2008) diskussion om kulturell kompetens och etniskt

sensitivt arbete.

3. TIDIGARE FORSKNING I detta kapitel kommer jag redovisa tidigare forskning som handlar om integration och

kulturkompetens i socialt arbete. Det finns flera olika studier om mitt forskningsmne men

jag kommer hr att fokusera frmst p dessa studiers gemensamma och kompletterande drag.

Dessutom anser jag att det r viktigt att redogra fr vad kulturkompetens i socialt arbete

innebr. I denna diskussion kommer jag ocks att g in p den diskussion som har funnits

kring begreppen kultur och kulturkompetens i socialt arbete bland forskare, sociologer och

som ven har reflekterats i politiken och samhllsdiskursen i vrigt.

3.1 Forskning om integration Jag r intresserad av hur socialarbetare med invandrarbakgrund reflekterar ver

majoritetssamhllets syn p integration i relation till invandrare och dess kultur. Drfr vill

jag i detta avsnitt fokusera p vad kulturell integration innebr utifrn vad jag menar r den

dominerande integrationsforskningen. Jag anvnder mig av uttrycket dominerande perspektiv

fr att representera den forskning som tenderar att se majoritetssamhllets syn p integration

som en envgsprocess vilket innebr att det fr effekten av en kulturassimilatorisk praktik.

Enklast uttryck r det de Andra skall integreras i samhllet vilket ofta fljs av en id om

15

att hjlpa de Andra att integrera sig (Kamali et al. 2006). Hr blir sledes integration en

envgsprocess. Den hr synen p integration r mycket vanlig inom

arbetsmarknadsekonomisk forskning om invandrare (se t.ex. Mattsson 2001 fr en

diskussion), men ven inom delar av forskningen i socialt arbete (se t.ex. Gustafsson et al.

1990; Gustafsson & sterberg 2004; Franzn 2004, jfr Alinia 2004 fr en diskussion). Det

finns dock betydligt mindre forskning med explicit fokus p invandrare inom socialt arbete

utan det blir ofta i form av en implicit berttelse dr integration blir till en envgsprocess och

drigenom till ngot snarlikt assimilation. I det hr sammanhanget finns ven en

kulturaliserande diskurs som markerar hur de Andra r. Ett varande som ofta framstll som

ofrnderligt och som mindre vrt (Alinia 2004; Wikstrm 2007, fr en kritik se Mattsson

2001). Jag menar att ven om nuvarande integrationspolitik nmner en mngkulturell modell

(som antogs 1975 av riksdagen) riktlinjer om en samlad invandrarpolitik med jmlikhet,

valfrihet och samverkan som har integrationspolitiska ml, r integrationspolitikens

bakomliggande intention assimilation som r en dominerande politisk ideologi som likstller

integration med assimilation (Kamali et al. 2006, jfr Sandberg 2005). Den forskning jag

synliggr och som inspirerat mig fokuserar p bakomliggande integrationspolitikens intention

och kritiserar den mngkulturella modellen eftersom forskarna tycker att den mngkulturella

modellen r liksom assimilationsmodellen (jfr Kamali et al. 2006; Alinia 2004). Denna

integrationspolitikens avsikt r relaterad till frgan om avsaknaden av kulturkompetens i det

sociala arbetets praktik som jag ska redovisa i nsta avsnitt.

Assimilationsmodellen eller mngkulturella modellen?

I avhandlingen Mngfaldens organisering Om integration, organisationer och interetniska

relationer i Sverige beskriver Aytar (2007) anvndning av begreppet integration i olika

sammanhang. Studien bygger p kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Enligt Aytar

har anvndning av integration i helt olika sammanhang lett till att kaoset kring detta begrepp

har kat. Integrationsbegreppet diskuteras i samband med invandring, ras och etniska

relationer och det blir ett teoretiskt och empiriskt kaos. Han beskriver ven att skillnader av

begreppets anvndning i bde uppfattningar och tillmpningar fortfarande r ett faktum och

drfr rder tvetydigheter om olika sociala fenomen inom integrationsomrdet. Han pekar

ocks p att man har anvnt integration ven i assimilationsperioder i mnga lnder. Drfr

har det funnits uppfattningar som kritiserat de dominerande politiska ideologier i de flesta

europeiska invandringslnder, liksom den dominerande invandringsforskning som tenderar

att jmstlla integration med assimilation.

16

Greta Sandberg (2005:14-15) har studerat invandrarpolitik och beskriver en strikt

kulturpolitisk frga i sin forskning Institutionella praktiker och den Andre En studie om

ungdomar med utlndsk bakgrund och mtet med vlfrdsstatliga institutioner i Sverige.

Enligt Sandberg antogs 1975 av riksdagen riktlinjer om en samlad invandrarpolitik (med

jmlikhet, valfrihet och samverkan som har integrationspolitiska ml). Man tog d klart

avstnd frn assimilationstanken men enligt Sandberg lmnade frgan om kultur i diffust

definierade ordalag. Enligt Sandberg bland annat diskuterades kulturbegreppet som under 70-

talet hade frsttts relativt snvt och statiskt. Men frn att ha varit en strikt kulturpolitisk

frga blev kultur en frga om social anpassning och man brjade hr ocks tala om

kulturkollisioner. Frn att kultur p 70-talet mer handlade om ngot man som individ skulle

knna frihet att vlja att behlla eller ndra blev kultur ngot som avvek frn det svenska,

avvikelser som inte sllan definierades i problematiska termer.

I likhet med Sandbergs resonemang om en strikt kulturpolitik, beskriver flera forskare i

statens offentliga utredning Integrationens svarta bok Agenda fr jmlikhet och social

sammanhllning ett kulturellt srartstnkande som genomsyrade bde integrationstnkande

och integrationspolitiken i brjan av 1970-talet (Kamali et al. 2006). Utredningen bygger p

kvalitativa intervjuer och samtal med personer som har invandrarbakgrund. Forskarna

betonar i studien att den dominerande frestllningen i det kulturella srartstnkandet var att

invandrarna kommer frn kulturer som p ett vsentligt stt skiljer sig frn den svenska

kulturen. Forskarna hvdar ven att kulturen kom att bli ett redskap fr beskrivningen samt

frklaringen av skillnaderna. ven socioekonomiska ojmlikheter frklarades av essentiella

kulturella skillnader. Att tillhra andra kulturer blev likstllt med att ha underskott som

mste anpassa sig till majoritetskultur. Detta tankestt kom att dominera

integrationstnkandet, vilket r hgst nrvarande i dagens ider om kulturell mngfald och

ett mngkulturellt samhlle (Ibid.). Det vill sga att vi har i Sverige trots den mngkulturella

modellen ett relativt segregerat samhlle dr assimilationsperspektivet rder nr man hyllar

kulturell homogenitet och skillnader upplevs som ngonting negativt som br tas bort.

Mikael Lorentzen (2008) ifrgastter assimilationism som en form av multikulturalism i

sin avhandling Multikulturella visioner Hedersrelaterat vld och socialt arbete i medierna.

Det empiriska materialet fr denna studie bestr av tidningsartiklar i form av pdf- och

wordfiler, erhllna ur databaser Mediearkivet vid Vxj universitetsbibliotek under februari

mnad 2007. Studien bygger p kvantitativ bearbetning fr att upptcka mnster kring

forskningsmnet i tidningsmaterialet. En del av denna studie har arbetat med frgan hur man

skall frhlla sig nr skilda kulturer i en demokratisk stat inte godtar normer om allas lika

17

vrde. Diskussionen om utsatta invandrarflickor och invandrarkvinnor i vissa

minoritetsgrupper och deras situation i vsterlndska samhllen har visat sig vara ett

framtrdande omrde att behandla. Lorentzen lyfter fram frgor som berr samexistensen av

vrderingar i ett samhlle som tycks ha kommit i strid. Enligt Lorentzen r

vrderingskonflikterna som kommer i dagen knutna till skilda mnniskosyner och

familjeideal. Det gller allts hur en samhllsgemenskap frhller sig till grupper som inte

delar viktiga vrderingar, enligt Lorentzen. Han beskriver assimilationism som en form av

multikulturalism. Han lyfter fram ett negativt resultat av assimilationism eftersom den vilar

p en vertygelse om att starka gemensamma moraliska bindningar och grundvrderingar r

frutsttningen fr sammanhllning i ett samhlle. Han betonar att utifrn detta perspektiv

negligeras gruppens betydelse i stor utstrckning eftersom samhllet ses som en helhet och

dr av fljer att banden till samhllet som helhet r starka, medan gruppsammanhllningar r

svaga . Han betonar ven att utifrn assimilationism hyllar man kulturell homogenitet och

skillnader upplevs som ngonting som minimeras. Han pekar ocks p att utifrn

assimilationism frsvinner den sociala gruppen (t.ex. minoritetsgruppen) in i den sociala

helheten (t.ex. majoritetssamhllet). I detta sammanhang fungerar inte assimilationism som

en form av multikulturalism nr det gller frgan om samexistensen av olika grupper och

deras vrderingar i ett samhlle, sger han.

I samband med kulturell homogenitet, ifrgastter Kamali (1999:78-80) i sin forskning

Varken familjen eller samhllet En studie av invandrarungdomars attityder till det svenska

samhllet kulturell integration som har en assimilatorisk intention i begreppet. Kulturell

integration omfattar enligt Kamali integration p niv med majoritetsbefolkningen bland

annat med hnsyn till aspekter som normer och moral. lund (2000) ifrgastter ocks sdant

majoritetssamhlles normalitetsprincip som betyder att majoritetssamhllets norm stts som

mtt fr det som avviker i sin artikel Etnicitetens mngfald och mngfaldens etnicitet. lund

problematiserar den hr normalitetsprincipen eftersom den r relaterad till etnocentrism

som kopplas till maktrelationer i en global kontext. Etnocentrism kan enligt Minoo Alinia

(2004:180-184) anvndas fr att markera grnsdragningen mellan minoritets- och

majoritetsgrupper. Etniska grupper kan ven anvndas fr att markera grnsdragningen

mellan ett frestllt vi och de Andra (Eriksson et al. 2002).

Alinia (2004:179-185) beskriver hur kulturella grnser mellan svensk och annan

kultur som konstrueras av majoritetssamhllet pverkar invandrares identitet och hur dessa

pverkar skapandet av de Andra och erknnandet av tillhrigheten i sin avhandling Spaces

of Diasporas Kurdish identities, experiences of otherness and politics of belonging. Alinia

18

beskriver ven hur svenska media representerar invandrares kulturer som outvecklade och

omoderna. Alinia pekar p att detta r ett bidrag till skapandet av de Andra och kultur blir i

det hr sammanhanget en enda frklaring till annorlundahet. Det r intressant att notera hr

Hanna Wikstrms (2007: 23-34) frga i sin avhandling (O)mjliga positioner Familjer frn

Iran & postkoloniala reflektioner hur de Andra placerar (positionerar sig) i

majoritetssamhllet i samband med kulturella grnser, eftersom de kulturella grnserna

pverkar de Andras positioner i majoritetssamhllet. Wikstrm pekar p att de Andra kan

placera antingen mitt i mellan eller bortom tv olika kulturer i frhllande till positioner fr

de Andra i majoritetssamhllet. Men samtidigt ifrgastter Wikstrm orden mellan eller

bortom de tv olika kulturerna, om den Andre sger att denne ocks r modern mnniska

och har modern kultur. D blir det paradoxalt nog att detta mellan eller bortom som gr

det mjligt att tala om den (o)mjliga positionen fr den Andre. Den Andre blir med

Wikstrms ord den upplyste Andre eller den moderne orientalen. I detta sammanhang

kan den upplyste Andre inte hitta en plats mellan eller bortom de tv olika kulturerna,

eftersom det r ett sammanhang konstruerat utifrn en frnvaro av den polaritet (t.ex. den

tudelade bilden av Europa/ Vst som det moderna; och Iran/ st som det traditionella) som

konstrueras av majoritetssamhllet.

Hr kan man observera en intressant faktor, nr det gller maktfrhllande mellan

grupper med olika etniska kulturella bakgrund. Den intressanta faktorn r

majoritetssamhllets syn p minoritetskultur som kopplats till kulturell hegemoni (Hall

2002a). Hall (2002a:258261) beskriver kulturell hegemoni i sin bok Representation:

Cultural Representations and Signifying Practice. Han problematiserar kulturell hegemoni

eftersom den r strukturerad utifrn etnocentrism som ett stt att ordna vrlden i en rad

olika dikotomier, ssom vi - de Andra", civilisation - barbari, vit - svart och verordnad -

underordnad. I samband med etnocentrism blir Halls resonemang om kulturell hegemoni

en intressant faktor nr man ser hur etnocentrism relateras till maktrelationer i en global

kontext.

Sammanfattningsvis i samband med diskussionen om kulturell integration eller kulturell

homogenitet, lyfter refererad forskning fram problemen nr integration jmstlls med

assimilation. Denna frga kan svaras med ett vi och dem perspektiv i

integrationstnkandet som jag ska presentera i kapitlet teoretiska perspektiv, dvs. en

utgngspunkt som majoritetssamhllets syn p minoriteter och dess kultur.

19

3.2 Forskning om kulturkompetens i socialt arbete Kulturell sensitivitet som professionskunskap

Nr det gller diskussion om socialt arbete och etniska minoriteter, lyfter Nordberg (2008)

fram i sin artikel Socialt arbete och etnicitet vikten av tankarna om erknnandet av

medborgares olikhet. Hon diskuterar vilken kompetens eller kunskap som socialarbetare

behver i arbetet med invandrarklienter och etniska minoriteter. Hon diskuterar ocks vilka

tgrder som majoritetssamhllet behver vidta fr att inkludera invandrare och etniska

minoriteter som fullvrdiga medborgare. Hon ppekar att det sociala arbetets

professionskunskap innefattar kulturell sensitivitet. Men hon frgar sig hur beaktas kultur i

det sociala arbetet. Enligt Nordberg r den etablerade frstelsen av kultur ofta kopplat till

tanken om en fast uppsttning ider, normer och traditioner som ofrndrade frs vidare till

nya generationer en statisk uppfattning. Kultur br enligt Nordberg istllet frsts som

social handling och fr en mer dynamisk och frnderlig karaktr. Kultur handlar om ider

och erfarenheter och dessa uttrycks p skilda stt. Kultur r hr en del av det sociala livet och

skapas genom aktiva handlingar och i motsttningar mellan mnniskor. Drfr genomsyras

de olika kulturella normerna och vrderingar i det sociala arbetets praktik och drfr behvs

en srskild god praktik i arbetet med invandrare och etniska minoriteter. Annars finns en risk

att det frstrker ett vi och dom- tnkande och att sociala problem ges kulturella

frklaringar vilket gr utanfrskapet svrt att pverka, sger Nordberg.

I likhet med Nordbergs resonemang om kulturell sensitivitet som professionskunskap

beskriver Gail Lewis (2000) etnisk absolutism (ethnic absolutism) i sin forskning Race,

Gender, Social Welfare Encounters in a Postcolonial Society. Studien bygger p kvalitativa

intervjuer och samtal med socialarbetare. Lewis ifrgastter etnisk absolutism som innebr att

etniska grupper och deras kultur tillskrivs singulr form och vissa egenskaper i samband med

socialt arbete, samhllets organisering och institutionaliserade praktik. Lewis vill ppeka i

samband med etnisk absolutism hur majoritetssamhllets princip gestaltar sig i

vlfrdsorganisationen och dess praktik, och hur etnisk absolutism som bygger p idn om

det homogena samhllet reproduceras i en organisation i samband med kultur. Enligt Lewis

problematiseras etnisk absolutism eftersom den leder till restriktion av socialt arbete i

praktiken och den leder till att etnicitet blir fixerad i en kategori, t.ex. de Andra (the others).

Fr att undvika etnisk absolutism, som att etnicitet blir fixerad i en kategori, nmner

Nordberg (2008) begreppet kulturellt medborgarskap (cultural citizenship). Enligt

Nordberg distanserar kulturellt medborgarskap inte invandrare och minoritetskultur frn

20

majoritetskulturen, vilket sker inom ramen fr mngkulturalism, utan handlar om delaktighet

i det gemensamma. I relation till kulturellt medborgarskap citerar hon Nick Stevensons

resonemang som handlar om cultural citizenship.

Wecanonlypromotedialogueinconditionswherewehavebeguntorealisetheculturalcomplexityofdifferentpositionsandviewpoints.Thisrequiresnotonlythatweempowerminoritieswithinpublicconversations,butthatwealsoseektounderstandthesocialprocessesthathavehistoricallypromptedsomeviewsoverothers.Therecoveryoftheotherandwiderquestionsofjusticeremainessentialtoinclusiveformsofcitizenship.Thekeywordhereisrespect,nottolerance.Torespecttheothersupposesalevelofengagementthatgoesbeyondmutualindifference(Stevenson2003:152153).

Nr det gller diskussion om avsaknaden av kulturkompetens i socialt arbete, ifrgastter

flera forskare en assimilatorisk kulturfrstelse av socialarbetare. Forskarna ifrgastter

denna kulturfrstelse eftersom de anser att socialtjnstens misslyckande i arbetet med

invandrarklienter r p grund av denna assimilatoriska kulturuppfattning som bygger p

kulturell homogenitet av majoritetssamhllet. Problematiken av sdana assimilatoriska

kulturuppfattning kan sammankopplas med etnocentrism (Dominelli 1998; Kamali 2002;

Sandberg 2005; Skytte & Montesino 2006).

- Etnocentrism: En assimilatorisk karaktr av kulturfrstelse

I boken kulturkompetens i socialt arbete har Kamali (2002) studerat det traditionella sociala

arbetets metod. Studien bygger p kvalitativa intervjuer och samtal med socialarbetare och

invandrarklienter. Han ppekar i sin bok att det traditionella sociala arbetet utgr frn

metoder som anpassade efter den majoritetsbefolknings behov och har dremot haft svrt att

mta behoven hos minoriteten. Han ifrgastter ett sdant traditionellt socialt arbete eftersom

detta synstt utgr frn en assimilatorisk kulturfrstelse fr andras kulturer. Han sger att

stereotypa frestllningar om minoritetskultur r exemplar p en assimilatorisk karaktr av

kulturfrstelse.

Lena Dominelli (1998:48) beskriver i sin artikel Multiculturalism, anti-racism and social

work in Europe assimilation i samband med multikulturalism, rasism och socialt arbete. Hon

problematiserar assimilationsbegreppet eftersom det innehller majoritetssamhllets

maktposition i olika sammanhang. Hon problematiserar srskilt majoritetssamhllets premiss

i ett kulturellt sammanhang, dvs. den dominerande kulturen r verlgsen (the dominant

21

culture is superior) som bekrftas av den vita kulturens verlgsenhet (a supremacy of

white culture). Eftersom i ett majoritetssamhlles premiss redan innehller ett assimilatoriskt

syfte, d mste underordnade minoritetsgruppers kultur smltas in i majoritetssamhllets

kultur, drmed blir maktfrhllandet mellan grupperna ojmn. Hon frklarar ett sdant

maktfrhllande s.k. zero-sum, dvs. there is a winner and a loser. Hon vill visa ett

ojmnt maktfrhllande mellan grupperna genom att lna Parsons term s.k. zero-sum.

Dominelli (1998) beskriver dessutom att ven om socialarbetare deltar i ett etniskt

program i multikulturella sammanhang, blir det a superficial acceptance of difference

eftersom ett ojmnt maktfrhllande mellan majoritets- och minoritetsgrupper redan r en

premiss i olika sammanhang.

- En essentialistisk kulturuppfattning

Kamali (2002) beskriver kulturell homogenitet som baseras p majoritetssamhllets

dualistiska tnkestt. Han beskriver ven att problematiken av kulturell homogenitet

sammankopplas med en essentialistisk kulturuppfattning. Kulturessentialisterna ser kulturer

som homogena koherenta system som starkt skiljer sig frn varandra och som r ofrenliga.

De betraktar allts den enskilda kulturen som avgrnsad och homogen. Detta synstt opererar

med en essentialistisk kulturuppfattning. Han ppekar att begreppet frmling r ett bra

exempel p en essentialistisk kulturuppfattning som har genomsyrat det vsterlndska

dualistiska tnkandet, t.ex. vi i vst r rationella, de i st r irrationella; vi r moderna,

de r traditionella. Frmling tolkas dessutom utifrn en kulturell kontext som kulturella

frmlingar idag som r kulturellt frmmande grupper med minoritetsstatus eller migrant.

Skytte & Montesino (2006) beskriver i artikeln kulturella perspektiv inom socialt arbete

problematiken av socialarbetares essentialistiska uppfattning om minoriteter och dess kultur.

De menar att socialarbetares essentialistiska uppfattning problematiseras nr en

minoritetsmedborgare inte betraktas som en specifik individ utan enbart som

kulturrepresentant, och allt det som personen gr frklaras drmed med hnvisning till hans

eller hennes kultur. De sger att ett allvarigt problem uppstr nr detta synstt frknippas

med socialt arbete. T.ex. nr socialarbetare analyserar orsakerna till en

majoritetsmedborgares avvikelse, utgr man frn ett idealt stt p den konkreta medborgarens

situation, men om medborgaren har invandrarbakgrund eller etnisk minoritetsbakgrund

frklaras medborgarens sociala avvikelse som ett resultat av etniska och kulturella

tillhrighet. Detta r inom socialt arbete ett allvarigt problem, eftersom det medfr att

socialarbetaren i sitt skande efter en kulturell frklaring inte uppnr ngon strre frstelse

22

fr klientens situation och sociala problem, utan flyttar fokus frn den konkreta situationen

och de sociala problemen till klientens kultur. Dessutom kan sdana kulturella frklaringar

leda till en frstelse som frhindrar mjligheten till en seris analys av sociala problem,

drmed ocks mjligheten till konstruktiva sociala insatser.

- Den kontextuella kulturfrstelsen

Kulturell homogenitet som majoritetssamhllets intention nr det gller invandrares

integration till majoritetssamhllet r relaterad till hur majoritetssamhllet konstruerar och

tolkar minoriteter och dess kultur. Detta kallar enligt konstruktionisterna en kontextuell

kulturfrstelse om minoritetskultur. Inom den kontextuella kulturfrstelsen talar man om

att grnser mellan olika sociokulturellt definierade grupper r socialt konstruerade (Graninger

2000; Johansson 2000). Utifrn detta synstt r etnicitet allts en social konstruktion.

Etnicitet produceras under specifika sociala och politiska omstndigheter. Mnniskor skapar,

tolkar och frndrar sina kulturella och etniska identifikationer i samspel med andra och i

frhllande till de sociala sammanhang de ingr i. Utifrn detta synstt definieras etniska

grupper och etniska grnser av de grupper som sjlva r involverade i etniska relationer, vare

sig de tillhr majoritets- eller minoritetsgruppen. Kulturkonflikter, diskriminering och rasism,

liksom alla de problem som kan uppst i multietniska samhllen, skapas mellan majoritets-

och minoritetsgruppen (Fook 1999; Guibernau & Rex 2001).

Med detta synstt kan vi inom socialt arbete bli mer medvetna om att mycket av det som

upplevs som specifika kulturdrag har utvecklats. Drmed sger Skytte & Montesino (2006)

att ett problem uppstr, nr det gller motstridiga hnsyn, dvs. vad jmlik behandling och

erknnande av det specifika gller. Eftersom den kontextuella kulturfrstelsen understryker

att det r problematiskt att blanda in den enskilde medborgarens kultur eller etnicitet i

analysen av sociala problem.

I samband med ojmlik behandling av minoritetsgrupper inom socialt arbete beskriver

Dominelli (1998) en rasistisk karaktr inom socialt arbete som kan relatera till maktposition

av majoritetsgrupper. Hon beskriver att ven om socialarbetares analytiska frmga och

kritiska bedmning av klienternas problem r viktiga aspekter inom socialt arbete, blundar

vita socialarbetare fr sdana aspekter nr det gller invandrarklienters problem som kan

relateras till deras kultur. Hon beskriver att detta r antingen, vita socialarbetares rdsla att

bli kallad rasist om de analyserar minoriteters sociala och kulturella problem utifrn deras

kulturella identifikationer som baseras p en stereotypifierande bedmning om minoriteters

kultur, eller de har ingen frmga att analysera minoriteters kulturrelaterade problem. Detta

23

r ett allvarligt problem inom socialt arbete och detta r dessutom en paradox av

multikulturalism ven om vi numera lever i ett samhlle dr mngfalden r synlig i

individernas vardagsliv.

Sammanfattningsvis som tidigare forskning har visat att ven om kulturkompetens av

socialarbetare har aktualiserat i samband med arbetet med invandrarklienter, r

problematiken socialarbetares kulturuppfattning om minoritetskultur som bygger p en

monokulturell linje, dvs. kulturell homogenitet och saknaden av kulturkompetens nr det

gller hur socialarbetare frstr och tolkar minoritetskultur. I detta sammanhang kan man

frga sig vilken teoretisk utgngspunkt som kan anvndas fr att frst majoritetssamhllets

syn p minoriteter och dess kultur. I min studie av socialarbetare med invandrarbakgrund

anser jag att ett vi och dem perspektiv r anvndbar fr att frst hur majoritetssamhllet

uppfattar och konstruerar etnicitet och hur majoritetssamhllet skapar en grnsdragning

gllande minoritetskulturer. Jag anser ocks att ett annat perspektiv som etniskt sensitivt socialt arbete r anvndbar fr att frndra socialarbetares missuppfattning om

minoritetskulturer och fr att skapa frndringsarbete nr det gller socialt arbetet med

invandrarklienter.

4. TEORETISKA PERSPEKTIV I detta kapitel kommer jag att redogra fr de teoretiska perspektiv som utgjort inspiration

och utgngspunkt i analysen av min empiri. Perspektiven jag utgr frn r ett vi och dem

perspektiv (t.ex. andrafiering och rasifiering) samt etniskt sensitivt socialt arbete nr det

gller etnicitet i organisationer. Jag menar att perspektiven som jag valt utifrn mitt syfte och

frgestllningar kan tjna som en grund fr en frstelse fr mina intervjupersoners

erfarenheter och uppfattningar av integration, kulturkompetens och socialt arbete. Jag har valt

dessa teoretiska perspektiv efter en grundlig genomgng av dagens ledande forskning om mitt

forskningsmne.

4.1 Ett vi och dem perspektiv 4.1.1 Andrafiering

Vi och dem som ett perspektiv innebr anvndandet och skapandet av vissa kategorier

eller frestllningar om etnicitet i den sociala verkligheten (Stier 2008). Kategorin

invandrare skapas och konstrueras genom en social konstruktionsprocess (Torres 2008).

Frestllningen om de Andra skapas genom en social konstruktionsprocess, nmligen de

24

som tillhr en annan kultur n majoritetskultur (Eriksson-Zetterquist & Styhre 2007). Jag r

intresserad av att anvnda mig av dessa teoretiska influenser fr att frst grupperings- och

differentieringsprocesser, gllande konstruktioner och frestllningar av

kategoriseringskriterier till grupper vi och de Andra, dvs. hur en social

konstruktionsprocess, en andrafiering uppkommer. Begreppet andrafiering betecknar just

den process som konstruerar de Andra som annorlunda och underlgsna. Att konstrueras

som de Andra r alltid kopplat till en position av underordning eftersom det r baserat p

frestllningar om ras eller etnicitet (Kamali et al. 2006:45).

Enligt lund (1997:9-12) finns det frestllningar om vad som r svenskt och icke-

svenskt och vad som r normalt och onormalt inom svenska vlfrdsorganisationer. Detta r

en grund fr att utveckla bilden av de Andra som kulturellt annorlunda och icke-

svenskar. Sdana normalitetsfrestllningar bygger p en konstruktion av de annorlunda

som mindre vrda. lund pekar p att nr det gller problemet med bristande integration,

frklarar svenska socialarbetare detta med invandrargruppers problematiska kultur, dvs.

invandrares annorlunda familjestrukturer. lund menar att invandrare ses ofta som brare av

kultur inom de svenska lokala vlfrdsinstitutionerna.

I likhet med lunds resonemang om svenska samhllets syn p invandrare och dess

kultur, sger Sandberg (2005:75) att pongterandet av skilda kulturer inom det sociala arbetet

fr en bieffekt. Utifrn detta synstt frklaras invandrares problem med etnisk tillhrighet och

kulturell bakgrund och drmed individualiseras problem som borde hrledas till strukturella

orsaksmekanismer som segregation och diskriminering. Vi fr en uppdelning, en

dikotomisering av det svenska som normalt och det Andra som annorlunda, frmmande

och icke-svenskt, sger Sandberg. Invandrares kultur uppfattas som tyngda av traditioner,

traditioner som blir orsaken till brister i social kompetens som drmed antas leda till

svrigheter att komma in p den svenska arbetsmarknaden.

Nr det gller integration i ett kulturellt sammanhang (t.ex. kulturell integration), kan

man ocks uppmrksamma hur socialarbetare i svenska vlfrdsorganisationer konstruerar

invandrare och invandrarkultur. Kulturell integration kan frklaras av en modell som opererar

med en assimilatorisk karaktr av kulturfrstelse (Dominelli 1998; Wikstrm 2009; lund

2000). Det vill sga att kulturell integration syftar till en monokulturell linje eller en kulturell

homogenitet av det svenska samhllet (Kamali 1999, jfr Magnusson Turner 2008).

Exempelvis finns det en diskussion kring en kulturell homogenitet i samband med socialt

arbete. Jonsson (2005) refererar till Kamali som hvdar att det finns en assimilatorisk kraft

inom socialt arbete. Enligt Kamali verkstller socialarbetare den monokulturella linjen och

25

arbetar fr att individerna ska frenas i det normala samhllet som normala individer med en

normal livsstil p majoritetssamhllets premisser. Det vill sga att den assimilatoriska kraften

finns i vlfrdsorganisationernas och dess anstlldas arbete. Detta r med andra ord den

verordnade samhllsstrukturen har en assimilatorisk kraft. Jonsson refererar Kamalis artikel

The role of educational institutions in the clientization of immigrants: the Swedish case, dr

Kamali skriver om hur svenska vlfrdsorganisationer klientifierar invandrare i Sverige.

Kamali beskriver i den artikel det svenska sociala arbetet och dess utbildningar som prglat

av den amerikanska traditionen av case work. Case work r individuellt orienterad och

dess fokus r att leda individen mot det som betraktas som ett normalt i liv i det normala

samhllet. Jonsson talar i samband med Kamalis resonemang om klientfiering hur individers

identiteter kan riskera att konstrueras i ett samspel med vlfrdsorganisationen och dess

aktrer. Det handlar inte om passivisering, vilket man ibland menar med klientgrelse, utan

det handlar om att man konstruerar bilder av mnniskor som klienter och att dessa kan vara

med i konstruktionen av problemtyngda identiteter, sger Jonsson (2005). Hr kan man

uppmrksamma hur invandrarklienter konstrueras genom organisationens

andrafieringsprocesser som syftar till en kulturell homogenitet i det sociala arbetets praktik.

Jag kommer att analysera mitt empiriska material utifrn andrafiering som analytiskt

begrepp, dvs. en social konstruktion av de Andra (Mulinari 2007; lund 1997, 2000). Jag

kommer att analysera ocks ngra viktiga begrepp t.ex. kultur och ras utifrn den

konstruktionen eftersom dessa begrepp r viktiga faktorer fr att frst konstruktionen av de

Andra (Fook 2002; Hall 2002a). Etnicitet r en viktig del av sjlvfrstelsen fr individer

och grupper, men i de flesta sammanhang identifieras den via den sociala konstruktionen av

de Andra, dr etnicitet skapas genom identifikation av en majoritetens uppfattning (lund

2000). Detta synstt pverkas ocks nr det gller etnisk kultur (Guibernau & Rex 2001;

Lewis 2000). Exempelvis nr det gller socialt arbete med invandrare eller etniska

minoriteter, i olika sammanhang tnker socialarbetare ofta p invandrarklienters situation i

kulturella termer, dvs. ett perspektiv som haft stort inflytande inom socialt arbete (Skytte &

Montesino 2006). Med detta synstt kan vi inom socialt arbete bli medvetna om att mycket av

det som upplevs som specifika kulturdrag har utvecklats i samspel med det konkreta

lokalsamhlle som mnniskorna i frga ingr i, vilket exempelvis kan gller invandrare och

flyktingar (Ibid.).

4.1.2 Rasifiering

26

I samband med en social konstruktionsprocess av de Andra som r baserad p

frestllningar om ras, r jag intresserad av att anvnda mig av rasifiering som begrepp i

analysen av min empiri. Rasifiering syftar p frestllningar och handlingar som utgr frn

att skillnader mellan mnniskor kan hrledas frn utseendemssiga egenskaper eller nationellt

ursprung (Kamali et al. 2006:46; Mulinari 2007:75-76). Forskare som Molina (2008) och

Hall (2002a) lyfter fram rasismens specifika betydelse i skapandet av relationer av ver- och

underordning genom att anvnda rasifiering. Enligt Molina (2005:95) r

rasifieringsprocesser associerade till en essentialistisk mnniskosyn som legitimerar den

sociala rangordningen utifrn en frestllning om mnniskors vsenskilda och ofrnderliga

olikheter utifrn kulturella och utseendemssiga tillskrivningar.

I likhet med Molinas resonemang om rasifiering pekar lund (1997:10-11) p att

rasifiering r en process som skapar ett motsatsfrhllande mellan vi och de Andra.

lund anser att rasifiering tydligt synliggrs nr etnicitet i samhllets institutioner beskrivs i

termer av traditionstyngda och frmmande invandrarkulturer. Detta betyder att den

Andre i relation till oss skapas medvetet. Detta betyder dessutom att skapandet av den

Andre till fljd av rasifiering antas det finnas skillnader och markrer och drmed uppstr

grnser fr vad den Andre kan bli. Detta har som fljd att den symboliska markeringen av

olikheten blir ett faktum som frhindrar dem att vara likvrdiga oss, enligt lund.

Med andra ord r rasifiering enligt Molina (2008:58-60) de processor som medfr att

mnniskor i ett visst sammanhang tnker och handlar utifrn idn om ras. Detta betyder att

vi alla kategoriserar och konstruerar utifrn idn om ras. Detta innebr att ras r en social

konstruktion. Ras har ven anvnts i samband med en viktig rasistiskt ideologi, dvs.

kulturrasism (se ven Hall 2002a; Mattsson 2001). Molina refererar till internationella studier

(t.ex. Gilroy och Smith) som visar att ras betraktas som ett kulturellt fenomen, som gjort

ras synonymt med etnicitet. Det vill sga att kulturrasism har hmtat frn rasistiska

ideologier bland annat frestllningar om kulturella skillnader mellan etniska grupper.

Drmed r det viktigt att frst kulturrasism som ideologisk ram som en produkt av

invecklade sociala och kulturella relationer mellan ver- och underordnade grupper.

Exempelvis r idn om den vita mannens verlgsenhet (a supremacy of white people) i

ett kulturellt sammanhang alltjmt aktuell fr frstelsen av dagens rasistiska ideologier, inte

minst i Sverige (Molina 2008). Molina sger dessutom att kulturen r inte enbart socialt

byggd uttryckt, utan den fr ocks konkreta uttryck i samhllets organisationsmnster.

Kulturen r dels sttet p vilket en grupps sociala relationer r strukturerade och utformade

och dels det stt p vilket dessa former upplevs, uppfattas och tolkas (Ibid.). Drmed

27

innefattar kulturer ocks maktfrhllanden som speglas i mnster fr dominans och

underordning, sger Molina.

I samband med kulturrasism som Molina uttrycker ovan, diskuterar Dominelli (1998:41)

rasism som frknippas med maktposition av majoritetssamhllet i individuell, institutionell

och kulturella niver. Dominelli beskriver hur socialt arbete i Europa har frknippat i

individuellt, institutionellt och kulturellt sammanhang i samband med rasifierade identitet

(racialised identit). Dominelli lyfter fram fler olika problem nr socialarbetare arbetar med

en traditionell metod som relaterar till socialt arbetes kontrollfunktion som kan ses som en

effekt av rasism, eftersom den traditionella metoden av socialt arbete frknippas med den

vita mannens verlgsenhet. Dominelli frklarar varfr problemet uppstr i samband med

interventionen av socialt arbete om man definierar socialt arbete p ett traditionellt stt,

eftersom socialarbetare inte kan leverera effektiva lsningar till sina invandrarklienter nr det

gller dessa klienters specifika behov i olika sammanhang. Dominelli menar att socialt arbete

fokuserar p kontroll av invandrarklienterna, och p s stt r det svrt att identifiera dessa

invandrarklienters specifika behov i olika sammanhang.

Ett annat problem uppstr nr socialt arbete frknippas med rasism p individuell,

institutionell och kulturell niv och nr de tre niverna av rasism interrelateras till varandra.

Dominelli (1998:44) fokuserar p hur minoritetsgruppen har frknippats med en rasifierad

andrafierings process (the racialised othering process) som syftar till utestngning av

minoritetsgruppen eftersom den inte tillhr majoritetssamhllet och de r outsiders. Detta

r enligt Dominelli rasism eftersom rasism syftar till utestngandet av de Andra.

Minoritetsgruppens beteende och deras kulturella vrderingar mste kontrolleras och

legitimeras av socialt arbetes kontrollfunktion som prglas av majoritetssamhllets

identitetspolitik. Socialtjnsten mste i detta sammanhang bekrftas av majoritetssamhllets

identitetspolitik och socialt arbetes intervention mste knyta till socialt arbetes

kontrollfunktion nr socialarbetare arbetar med minoriteter. P s stt blir minoriteter de

Andra genom en rasifierad andrafierings process och de blir objekt i det sociala arbetets

praktik.

Sammanfattningsvis leder ett vi och dem perspektiv till en systematisk ver- och

underordning mellan vita svenskar och rasifierade mnniskor, frmst invandrare (Molina

2006; Rbergh et al. 2007). Det vill sga att ett vi och dem perspektiv r relaterad till ett

system av privilegier som baseras p frestllningar om ras och som ger mnniskor

definierade som vita en verordnad position i samhllet. Ett sdant tnkande reproducerar

drmed de Andras underlgsenhet (Fook 2002). P s stt vidmakthlls

28

majoritetssamhllets maktposition och deras maktutvande r relaterad till invandrares

ojmlika livsvillkor i samhllets organisering och institutionaliserade praktik (de los Reyes

2006). I detta sammanhang kan vi frst varfr ett vi och dem perspektiv leder till

problem, eftersom ett vi och dem perspektiv leder till ojmlika livsvillkor fr

invandrare.

Exempelvis nr vi relaterar begreppen andrafiering och rasifiering till det sociala arbetets

praktik, understryker begreppen att det r problematiskt att blanda in den enskilde klientens

kultur eller etnicitet i analysen av sociala problem. Men nr det gller det konkreta sociala

arbetet, kan vervganden kring etnicitet eller kultur vara relevanta, eftersom utformandet av

de konkreta sociala insatserna gentemot en klient tar utgngspunkten utifrn den konkreta

klientens frstelse av sin egen situation och nskeml fr framtiden (Skytte & Montesino

2006). Om en specifik klients behov inte tas som en utgngspunkt i den sociala praktiken

(utan dess tillskrivna egenskaper), uppstr ett problem nr det gller jmlik behandling i det

sociala arbetet. Fr att diskutera vad jmlik behandling r och fr att lsa integrationsfrgan

finns ett annat alternativ. Forskning har bland annat lyft fram betydelsen av ett etniskt

sensitivt socialt arbete nr det gller socialt arbete med invandrarklienter.

4.2 Etniskt sensitivt socialt arbete Inom forskning om etnicitet diskuterar flera forskare etnisk medvetenhet fr socialt arbete.

Forskaren Lorraine M Gutirrez (1999) sger i sin artikel etnisk medvetenhet fr social

rttvisa att socialarbetare mste frga sig om de skall fokusera p social kontroll eller p

social rttvisa i en alltmer multikulturell vrld. Gutirrez sger vidare att socialarbetare har i

mycket mindre utstrckning uppmrksammat frgor om diskriminering, rasism, fattigdom

och frtryck. Socialarbetare har drfr misslyckats med att mta de behov som etniska

minoriteter har. Fr att svara upp mot dessa krvs att det tillmpas ett tvrkulturellt

frhllningsstt i den sociala praktiken, dvs. frn etnocentriskt perspektiv till etnisk

medvetenhet, framhller Gutirrez. Som exempel p denna typ av etnisk medvetenhet hos

socialarbetaren nmner Gutirrez fljande: Kunskap om den betydelse som den etniska

tillhrigheten har i klientens vardagsliv, frmgan att kommunicera med personer frn andra

kulturer och att ha en icke-dmande attityd. Att utveckla etnisk sensitivitet och

kulturkompetens r en pgende process under socialarbetarens livslnga karrir, betonar

Gutirrez (1999).

29

Kamali (2002) skriver ocks att i den nya mngkulturella verkligheten behver

socialarbetaren utveckla en relation med sina klienter som r baserad p msesidigt

frtroende. Men om klienter har en annan kulturell bakgrund n socialarbetaren, kan det vara

svrt att skapa ett sdant frtroende eftersom socialarbetarna hamnar i en situation som r

typisk fr existensen av det kulturella gapet. Klienterna hamnar i en situation som liknar

den asymmetri som ofta uppstr genom klasskillnader inom socialt arbete. Hr har begreppet

klass just med social rangordning att gra eftersom teorier om (gapet mellan)

samhllsklasser (t.ex. socialarbetare eller klienter) hnvisar till system av social rangordning

och maktfrdelning (Wikstrm 2009; Mattsson 2010). Som speciellt etnologer/antropologer

tydliggjort s kan klasskultur utgra en central maktrelation (Ambjrnsson 2004). Drtill

samverkar enligt Wikstrm (2009:43) etnicitet med klass i s hg grad att man kan tala om

etnifierad klassning eller klassad etnifiering (jfr de los Reyes 2006). Ett uttalande om

etnifierad klassning eller klassad etnifiering kan ocks visa maktfrhllanden mellan

samhllsklasser, dvs. srskiljande mellan olika grupper som socialarbetare eller klienter. Nr

dessa maktrelationer vxer fram i det sociala arbetet r det mjligt att klienterna blir antingen

mycket reserverade och restriktiva, eller inte visar ngot frtroende fr socialarbetarna. Detta

gr att socialarbetarnas goda intentioner inte ger ngot resultat och de blir mer och mer

frustrerade. Detta kan i sin tur leda till att socialarbetare som inte frmr frst klienterna,

hnvisar till kulturella skillnader och lmnar problematiken orrd, sger Kamali (2002).

I parallell med Kamalis resonemang understryker Nordberg (2008) kunskap och

kompetens av kulturellt erknnande eller kulturell sensitivitet fr socialarbetare i arbetet med

invandrare och etniska minoriteter. Enligt Nordberg kan kulturellt erknnande inte handla om

kategorisering utan det handlar om sensitivitet fr den enskilda klientens konkreta

livshistoria, aktuella livssituation och nskeml fr framtiden. Detta r kunskaper man inte

kan hmta frn kulturexperter utan frn samtal med enskilda klienter. Socialt arbete med

etniska minoriteter handlar drfr inte om srskilda kulturella kunskaper utan om analytisk

kompetens gllande klienters aktuella sociala kontext.

I samband med analytisk kompetens gllande klienters aktuella sociala kontext betonar

Lewis (2000:103) behov av policydokument (the social services policy) fr arbetet med

etniska minoriteter utifrn etnisk sensitivitet som motverkar rasism. Lewis beskriver de

konkreta elementen i policydokument i samband med etniskt sensitivt socialt arbete p

fljande stt.

Recognitionandvalorizationofthemultiracial/multiculturalcompositionoftheCity,

30

Oppositiontoallformsofracismandcommitmenttothepromotionofracialequalityandjustice,Aresponsibilitytoprovideculturallyappropriateandsensitiveservicestoallresidentswhoneedthem,withinavailableresources,AresponsibilitytoimplementtheCouncilsequalopportunitiesinemploymentpolicy(Lewis2000:103)

Etnisk sensitivitet innebr dessutom att socialarbetare br jobba med den institutionella

strukturen som bevarar ett arbetsstt som tillhandahller social service av olika slag (Devore

1999; Gutirrez 1999; Dhooper & Moore 2001). Om socialarbetare verkligen vill frndra

situationen fr mnniskor med invandrarbakgrund eller etnisk minoritet, s mste

socialarbetare fundera i andra tankebanor: p vilket stt kan socialarbetare bidra till social

rttvisa? (Gutirrez 1999). Och just social rttvisa r den mest betydelsefulla komponenten

nr det gller etnisk medvetenhet. Det vill sga att ett etniskt medvetet perspektiv ger

organisationen ett dynamiskt tankestt och bidrar till att den blir mer representativ och bttre

svarar mot behoven i samhllet. Det gller att tillfra socialbyrn en etnisk komponent i

sttet att tnka, besluta och handla.

Dominelli (2008:76) betonar ocks etnisk medvetenhet och kulturkompetens, nr hon

diskuterar anti-rasistiskt socialt arbete i samband med rasism i Europa. Enligt Dominelli r

ras och rasism avgrande och problematiska faktorer i socialt arbete nr socialarbetare

arbetar med minoriteter och nr socialt arbetes fokus ligger i minoriteters integration.

Dominelli problematiserar integrationsbegreppet nr integrationens syfte ligger i minoriteters

assimilation till majoritetssamhllet. Dominelli frklarar varfr problemet uppstr nr man

anvnder en sdan assimilatorisk strategi i socialt arbete p fljande stt.

AssimilationstrategiesarticulatedaroundYoudontbelonghereorBecomelikeus

discoursesrequireblackpeopletoacceptwhitenormsasthestandardsformeasuring

organizationandbehaviour.Thesebenchmarksprivilegethedominantgroups

characteristicsaboveallothers.//Assimilationistapproachesracialisebiological

phenotypesandfixoressentialiseraceintheproces.//Thus,assimilationdoesnot

concedeequality,nomatterhowsuccessfullyblackpeopleconformtoexpectations,and

privilegesadominantgroupscharacteristicsaboveallothers(Dominelli2008:54).

Det menas att om integrationens bakomliggande syfte ligger i en sdan assimilatorisk

strategi, uppstr problem eftersom majoritetssamhllet inte accepterar minoriteters normer

31

och vrderingar och detta syfte relaterar till majoritetssamhllets rastnkande eller rasism

som baseras p rasifierade hierarkier (racialised hierarchies) (Ibid.:53). Rasifierade

hierarkier produceras av genom att majoritetssamhllet bedmer minoriteters normer utifrn

deras kulturella normer och drmed kopplas rasifierade hierarkier till utestngning av de

rasifierade andra (racialised other) som betecknar minoriteter (Ibid.:180).

Men om socialt arbetes syfte ligger i minoriteters integration till majoritetssamhllet,

mste socialarbetare beakta minoritetsgruppers olikheter i samband med deras normer och

vrderingar i det sociala arbetets praktik. I detta sammanhang mste man utveckla anti-

rasistiskt socialt arbete . Anti-rasistiskt socialt arbete inkluderar social rttvisa i samband

med ett multikulturellt och mngetniskt samhlle och inkluderar ocks olika etniska kulturer

p samma niv och fokuserar p etnisk medvetenhet och kulturkompetens nr det gller hur

socialt arbete med minoritetsgrupper genomfrs (Ibid.:76). Det hr perspektivet kommer jag

att frska anvnda i analysen av min empiri.

5. METOD 5.1 Kvalitativ metod Min ambition med metodval och frhllningsstt till min studie r att driva en form av

reflekterande forskning. Jag har inspirerats av Tim Mays (2001:63) diskussion kring

reflektion och forskning. Den reflekterande forskningen r att man r medveten om bland

annat forskarens roll, samhllet och forskningstraditioner som i sin tur pverkar ens

forskning. Forskarens roll medfr krav p medvetenhet om de antaganden i teorier,

begrnsningar och mjligheter som ligger i den samhllsvetenskapliga forskningen.

Forskarens roll medfr ocks ett krav p en medvetenhet som gr att man kan reflektera ver

dessa frhllanden p ett produktivt stt och n fram till adekvata handlingar. Forskaren

behver drmed vara medveten om hur tolkningarna i relation till bland annat den politiska,

sociala och teoretiska bakgrunden pverkar ens frfrstelse och tolkningar (Alvesson &

Skldberg 1994). Sdana resonemang indikerar att min metod frmst r en kvalitativ metod.

Det r allts en mngfacetterad hermeneutik som ska vgleda mig igenom

forskningsprocessen.

5.1.1 Hermeneutiska forskningsstrategier

Enligt Alvesson & Krreman (2004:97) r en djupgende tendens inom modern

samhllsvetenskap den allt intensivare fokuseringen p sprket. Det vill sga att forskare

32

pstr att samhllen, sociala institutioner, identiteter och till och med kulturer kan betraktas

som diskursivt konstruerade textsamlingar. En sdan sprklig vndning har ocks satt sin

prgel p teoretiseringen kring samhlleliga frgor. I till exempel Foucaults syn p makt

betraktas diskurser som en central form fr utvning av makt (Alvesson & Krreman 2004;

Fook 2002). Hr betraktas sprket som ett empiriskt fenomen som framtrder i till exempel

de redogrelser som mnniskor presenterar i olika sociala sammanhang. Det vill sga att all

sprkanvndning har en produktiv, interaktiv och kontextberoende karaktr och det betraktas

som ett centralt faktum (Alvesson & Krreman 2004:104). Detta r ett intressant perspektiv

nr det gller att sprket r en central faktor. I min analys frsker jag fokusera p sprket

och den mening som sprket frmedlar, s.k. hermeneutik, eftersom hermeneutik kan ses som

en kvalitativ metod som strvar mot tolkning och frstelse av sprket (Levin 2008:38). Jag

ska frska att skapa en meningsfull tolkning av min empiri.

5.2 Intervjumetod Jag har valt att utfra semistrukturerade intervjuer. En frdel med semistrukturerade

intervjuer r att det finns utrymme fr att f igng en dialog mellan intervjuaren och

intervjupersonen ven om frgorna r strukturerade. Denna form av intervju r strukturerad

genom att intervjuaren sjlv har tnkt ut alla omrden som skall behandlas under intervjun

och konkretiserar dem i ett antal frgor. Det innebr att intervjuaren ven i detta fall utgr

frn sina frgor men att det nd finns mjlighet fr den som blir intervjuad att lyfta fram sitt

perspektiv (Aspers 2007:137).

En annan anledning till ett sdant intervjumetodval r att i semistrukturerade intervjuer

brukar frgorna vara specificerade, men intervjuaren har betydligt strre frihet att frdjupa

svaren p ett stt som kraven p standardisering och jmfrbarhet inte tillter (May 2001).

Information om lder, kn och yrke kan man f fram genom standardiserade frgor. Men

kvalitativ information om det underskta mnet kan intervjuaren dremot f fram genom att

frska frtydliga och utveckla de svar som ges. Detta ger intervjuaren strre mjlighet att

frdjupa svaren och g in i en dialog med den som intervjuas. Det vill sga att frgorna var

semistrukturerade genom en tematiskt uppbyggd intervjuguide som tillt frdjupningar och

diskussioner av de frgor som togs upp. Intervjuaren har dessutom ett visst mtt av

handlingsutrymme vid de semistrukturerade metoderna, samtidigt som intervjuaren mste

frst bde intervjuns innehll och kontext (Ibid.). Drfr vill jag sjlv utfra

semistrukturerade intervjuer.

33

5.3 Urval av intervjupersoner Jag har intervjuat tolv personer som r socionomer som arbetar med etniska minoriteter inom

en offentlig verksamhet. Jag har avgrnsat underskningsomrdet till ett invandrarttt omrde

i sdra delen av Sverige. Anledningen till att jag har valt ett sdant omrde r att en relativt

stor grupp invandrarfamiljer boende i invandrartta frorter r idag lngvarigt beroende av

socialtjnsten fr sin livsfring i Sverige (Socialstyrelsen 2010). Samtidigt fr att belysa vad

som r ett etniskt sensitivt arbete, r det lmpligt att underska verksamheter dr

socialarbetare arbetar med invandrarklienter. Mina intervjupersoner r ocks personer med

invandrarbakgrund. Urvalet av intervjupersoner pverkar en avgrande del av min

underskning. Detta krver att valet grs planmssigt utifrn vissa formulerade kriterier som

jag tidigare har nmnt. Dessutom har jag satt upp konkreta kriterier innan jag pbrjat

intervjuarbetet. Socialarbetare med invandrarbakgrund menas hr att de skulle vara

utlandsfdda invandrare och komma frn olika lnder. De skulle ha invandrat till Sverige i

vre tonren eller som vuxna och de skulle ha minst eftergymnasial utbildning och jobb i

Sverige. Anledningen till att jag har valt dessa kriterier r att i allmnhet tillhr de som har

hgskoleutbildning och arbete en etablerad grupp i det svenska samhllet. Jag r intresserad

av hur denna grupp upplever och uppfattar mitt mne ssom integration, kulturkompetens och

socialt arbete. Jag har anvnt mig av s.k. snbollsselektion, dr jag lter intervjupersoner introducera

mig fr andra intervjupersoner (Aspers 2007:91). Frdelen med snbollsselektion gr det

lttare fr mig fr att komma i kontakt med socialarbetare som har invandrarbakgrund. Men

nackdelen med snbollsselektion r att intervjupersonerna kan bli en relativt homogen grupp.

En annan nackdel r att det alltid finns en risk fr att jag har en monolitisk frstelse eller en

deterministisk frstelse om intervjupersonernas utsagor utifrn min egen position, jag sjlv

r invandrare (Mulinari 2005:117). S jag har frskt reflektera ver den hr risken fr att

frhindra att min studie grundats i brist p analytisk reflektion av de komplexa begreppen nr

det gller integration, kultur och etniskt sensitivt socialt arbete.

Jag har valt att kalla mina intervjupersoner fr Amanda, Azam, Benjamin, Elisabet, Elsa,

Louise, Monika, Nadja, Natalia, Olivia, Sabina, Viola fr att skydda deras identitet.

Mina intervjupersoner r:

Intervjuperson 1 (Amanda): Socialsekreterare, personlig intervju.

Intervjuperson 2 (Azam): Socialsekreterare, personlig intervju.

Intervjuperson 3 (Benjamin): Behandlingsassistent, personlig intervju.

34

Intervjuperson 4 (Elisabet): Socialsekreterare, personlig intervju.

Intervjuperson 5 (Elsa): Socialsekreterare, personlig intervju.

Intervjuperson 6 (Louise): Socialsekreterare, personlig intervju.

Intervjuperson 7 (Monica): Behandlingsassistent, personlig intervju.

Intervjuperson 8 (Nadja): Socialsekreterare, personlig intervju.

Intervjuperson 9 (Natalia): Socialsekreterare, personlig intervju.

Intervjuperson 10 (Olivia): Behandlingsassistent, personlig intervju.

Intervjuperson 11 (Sabina): Socialsekreterare, personlig intervju.

Intervjuperson 12 (Viola): Socialsekreterare, personlig intervju.

5.4 Intervjugenomfrande Tv av intervjuerna har genomfrts hemma hos intervjupersonerna och tio av intervjuerna har

genomfrts p deras arbetsplatser. Alla intervjupersoner godknde att jag spelade in samtalet

p band. Detta underlttade fr mig d jag kunde koncentrera mig p samtalet. Att vara

intervjuare och sjlv invandrare har fr min del ven underlttat arbetet, eftersom jag kunde

frst deras nuvarande situation utifrn liknande upplevelser (en frstelse, vilket jag

kommenterade ovan, ocks har sina problem och alltid br behandlas frsiktigt). Samtidigt

mrkte jag att jag hade svrt att stta grnser fr att hindra mina personliga subjektiva

bedmningar omkring mitt mne. Drfr har jag frskt utva David Silvermans (2006)

intervjuteknik, t.ex. att lta intervjupersonens tankestt styra samtalet. Det vill sga att man

lter den intervjuades logik och tankestt styra samtalet och man lter intervjupersonens

associationer styra dialogen ven om intervjuaren kan styra samtalet s r det den

intervjuades logik som br st i centrum. P s stt har jag frskt fokusera p intervjun och

jag har ocks frskt samla in all information som senare ska analyseras. P s stt har jag

inte missat frgorna som str i intervjuguiden.

5.5 Analysmetod Jag har valt att tolka och analysera intervjumaterialet utifrn den metod Kvale (1997)