INTRODUKTIONSDAGAR BARNHÄLSOVÅRDFEBRUARI 2020

Jennie Hedman - Anna Lundmark - Stina Alrøe

KOMPETENSCENTRUM FÖR BARN- OCH MÖDRAHÄLSOVÅRD

FÖRÄLDRA-OCH BARNHÄLSAN

HÄR FINNS VI

BUPB

arn

oc

h u

ng

a v

ux

na

VC

Prim

ärv

ård

BUH

- Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård FBH – BHV och MHV- BHV-öl och MHV-öl- Samordnande barnmorska och BHV-sjuksköterska- MBHV Utvecklingspsykolog

- PS-gruppen Psykologer Socionomer – patientarbete

Köpmangatan 24

FBH

P S gruppSocionomerPsykologer

Strömsund

Berg/Härjedalen

Bräcke/Ragunda

Åre/Krokom

Östersund

Kompetenscentrum för Mödra- och Barnhälsovård

Föräldra- och barnhälsan

MBHV-teamMHV BHV

MHV-öl BHV-öLSamba Samordn. BHV-ssk

UtvecklingspsykologAdministratör

Föräldra- och Barnhälsan

Är regionens samlade enhet med medicinsk, psykologisk, social och omvårdnadskompetens gällande mödra- och barnhälsovårdsfrågor.

Målgruppen är personal inom mödra- och barnhälsovård samt blivande föräldrar, barn 0-6 år och deras familjer.

Remiss till t.ex. FBH/PS,

vårdnadshavarna samtycker

• Kallelse till båda vårdnadshavarna (om inte annat framkommer)

• OBS! FAMILJEHEMSPLACERADE BARN

Kallelse till folkbokföringsadress (familjehem). Familjehemmets ansvar att informera vårdnadshavarna om vårdinsatser.

MHV – stöd i graviditet

• Förlossningsrädsla

• Kriser

• Nedstämdhet/depression

• Tidigare trauman kopplat till graviditet/förlossning

• Livssituation

• Relationer/prenatal anknytning

BHV - stöd i föräldraskap

• Nedstämdhet/depression, EPDS

• Föräldrablivande och familjebildning

• Omställningssvårigheter

• Kommunikation i föräldraskapet utifrån barnets behov

• För tidigt födda barn

PS rådgivningstelefon

• Ökad tillgänglighet för samarbetspartners

• Vägledning för blivande föräldrar och föräldrar

• 070-214 86 17

• Telefonnumret förmedlas via BVC-ssk och barnmorskor

• Telefontid 8.15-9.00, tis och fre

• Samtalen journalförs

OBS – ska inte ersätta det utökade stödet från MHV/BHV!

Psykolog- och socionomgruppenPsykologer

Inger Angeria Matilda Fransson

Krokom & Strömsund , 063-15 39 55 Åre, 063-153607

Linda Petersson Tove Larsson

Bräcke/Ragunda, 063-15 37 79 Östersund 063 – 15 41 57

Ann-Charlotte Larm Johanna Ekdal

063-15 37 36 Berg/Härjedalen, 063-15 53 79

Stina Alrøe Emma Westerberg

Föräldraledig VT-20, därefter 063-15 39 56 PTP-psykolog

Sociomer

• Johanna Öhrnell

063-15 39 82

• Lili-Beth Löf Mattson

063-15 32 57

1700 Kloka kvinnor, stränga kyrko-lagar och hård tradition

Folkminskning

1749 Tabellverket: hög spädbarnsdödlighet

Fattigdom, hygien, näringsbrist

1755 ”Späda barns ans och skötsel Alla christeliga föräldrars åliggande”.

Provinsialläkare införs, hälsoupplysning

1816 Smittkoppsvaccin obligatoriskt

Befolkningsökning, urbanisering

1903 Mjölkdroppen, Stockholm Söder

1921 Första BVC i Solna ”Borde finnas i hela landet”

1937 Riksdagsbeslut om generell kostnadsfri mödra- och barnhälsovård

1938-40 BVC’er i hela landet (t.o.m. 1 år)

1950 BVC får ansvar för vacc

1968 Hälsokontroll 4-åringar – skola!

1973 Tillväxtdiagram och enhetlig journal

1978 BVC hälsoansvar Fsk

1979 Riksdagsbeslut om föräldrautbildning

1981 Nationella mål för BHV fastställs

1991 SoS Allmänna råd – Hälsoundersökning (-2008) inom barnhälsovården

Hälsoövervakning – rådgivning - stöd

…

2014 Vägledningsdokument BHV, SoS

Nationellt III-delat program

Jämlikhet, samma till alla för att upptäcka behov, utjämna hälsoklyftor –proportionell universalism

Frivillig verksamhet med närmast 100% anslutning samt hög grad av uppskattning från

alla grupper i samhället

Tillgänglighet och kontinuitet

TIDIG SPÄDBARNSVÅRD ÅSTADKOMMER

LIVSLÅNGA FÖRBÄTTRINGAR

Retroaktiv uppföljning 75 år, från födsel – 75 års ålder

1930 kris i befolkningsfrågan särskilt utsatta: utomäktenskapliga barn, ensamstående mödrar, fam som tidigare mist ett barn i späd ålder

Försöksverksamhet gratis mödra- och spädbarnsvård, 1931-33, 7/400 provinsialläk.distr., 24 374 barn

Hälsoundersökning : LV, maternellt BT, lab B- och U-

Information till föräldrar : barnomhändertagende, amma, följa barnets hälsa, kost (fiskleverolja, C-vit, järn), fullkorn, frukt, hygien

Hembesök : hemförhållanden, råd, uppföljning/försäkran att följde rek

Interventionsgrupp jämfört ”kontrollgrupper” (dubbel-differensmetod)

Minskad dödlighet, ökad livslängd: spädbarnsdödlighet -24%, risk att dö 90 % nyfödda barn tillgång

SNS ANALYS 2018, BHALOTRA ET AL,

DEN ALLMÄNNA OCH FRIA SPÄDBARNSVÅRDENS BETYDELSE FÖR HÄLSA, UTBILDNING OCH INKOMSTER

Varför träffar vi friskabarn?

Alla barn

Främja barns hälsaoch utveckling

1

Förebygga ohälsa hos barn

2

Tidigt identifiera ochinitiera åtgärder vid

problem i barns hälsa, utveckling och

uppväxtmiljö

3

Barn har rätt till Barnhälsovård

Stöds av:

Barnkonventionen (nu lag!)

Hälso- och sjukvårdslagen

Patient lagen

Regeringens strategi för en god och mer jämlik vård 2012-2016

Kommissionen för jämlik hälsa

SOU 2016:66

Hälsoskillnaderna i Sverige är påtagliga både inom och mellan grupper.

De processer som genererar ojämlikhet är självförstärkande, de som har lite mer kommer också att ha större möjligheter att få lite mer.

Med mer likvärdiga livsvillkor kommer också en mer jämlik hälsa.

Kommissionen för jämlik hälsa – Slutbetänkande

– Det visar att det finns en utgångspunkt i tidiga och förebyggande insatser som sträcker sig över stora delar av samhället och välfärden.

Annika Strandhäll, Folkhälso- och sjukvårdsminister

Kommissionen för Jämlik hälsa –Slutbetänkande

Målområde 1: det tidiga livets villkorOjämlikheter genom olika möjligheter i det tidiga livets villkor medför att barn har olika förutsättningar att utvecklas”Viktiga förutsättningar för [att åstadkomma en god och jämlik hälsa] är en jämlik mödra- och barnhälsovård”

Kommissionens förslag, Kommuner och Landsting bör- utveckla samverkansformer med barns bästa i centrum, såsom familjecentraler- tillämpa utökat hembesöksprogram riktat till nyblivna föräldrar, där socialtjänsten involveras, så att de omfattar alla nyfödda barn

I propositionen redogör regeringen för en utvecklad folkhälso-politik. […] det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. En medveten folkhälsopolitik kan och bör förbättra villkoren för de grupper som är socialt och ekonomiskt mest utsatta och som därmed löper störst risk att drabbas av ohälsa och för tidig död.

- Ojämlikheten i hälsan måste motverkas- Hälsa är en förutsättning för hållbar utveckling

DET HÄR HAR VI ATT FÖRHÅLLA OSS TILL:Syftar att bidra till:

• Utvecklingen av likvärdig barnhälsovård

• Ge kunskap och handledningsstöd för professionella och beslutsfattare

• Bidra till att stärka evidensbaserad praktik

För att alla barn ska ges möjlighet att ta del av Barnhälsovård ska:Insatser ska erbjudas till alla barn och deras föräldrar

Hälsouppföljning ska erbjudasalla barn

Individuellt utformad hjälp till barn och deras föräldrar ges då ett barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa eller redan har nedsatt hälsa.

Förhållanden i barnets närmiljö uppmärksammas

PROMOTION

Det vill säga åtgärder för att främja barnets välmående och positiva utveckling.

Åtgärd för att stärka och/ eller öka människans fysiska, psykiska och social välbefinnande och känsla av kontroll och därmed leva ett aktivt och produktivt

liv och uppnå välbefinnande och livskvalité

SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Med utgångspunkt i:

• en helhetssyn på barn och familj

• Kunskap om hälsans bestämningsfaktorer

Centrala begrepp:

• Samverkan

• Samarbete

• Dialog

• Delaktighet

• Empowerment

• Jämlikhet

• genus

Hälsofrämjande arbete

Folkhälsoarbete

FOLKHÄLSOARBETE

BVCHälsofrämjandearbete

(promotion)

Sjukdomsförebyggandearbete

(prevention)

PREVENTION

PRIMÄR

SEKUNDÄR

TERTIÄR

STRATEGISK TIDPUNKT I DET TIDIGA LIVET

Det finns ett kritiskt ”tidsfönster” i tidig barndom när nyttan av insatser att stödja små barn hälsa och utveckling förstärks. De mest grundläggande och betydelsefulla erfarenheter barn gör tidigt i livet kommer från samlade insatser av föräldrar, familj och lokalsamhälle och dessa har livslånga positiva effekter på hälsa och välbefinnande, inlärningsförmåga och senare försörjningsförmåga.

Britto, Lye, Proulx, Yousafzai et al. The Lancet 2017;389

SAMHÄLLE - ekonomi:

INDIVID - hälsa, välbefinnande och kognitiv utveckling:

https://www.thelancet.com/pdfs/journals/lancet/PIIS0140-6736(16)31390-3.pdf

PRIMÄRPREVENTION

HÄLSOSAMTALSka alltid utgå från föräldrars behov

1

Barnets hälsa och utveckling

2

Familjens välmående

3

Tidigt identifiera

4

MI

Exempel på hälsofrämjande insatser där hälsosamtal är grunden

• Föräldrarnas frågor kring hälsa, föräldraskapet, sömn o.s.v.

• Goda matvanor och fysisk aktivitet, lekmiljö och stimulans.

• Relationer

• Att främja hälsa och förebygga ohälsa• Initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och

uppväxtmiljö

PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD

OLYCKSFALL- OCH SKADEPREVENTION

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE

KOST OCH LEVNADSVANOR

SEKUNDÄRPREVENTION

SÅ UPPTÄCKER VI HÄLSOPROLEM:

HÄLSOUNDERSÖKNINGAR

• Hjärta

• Höfter

• Hörsel

• Syn

• Språk

• Neuropsykiatriska problem

• Tillväxt

• Samspel

• Beteendeproblem

TERTIÄRPREVENTION

BARNHÄLSOVÅRDENS3-DELADE

NATIONELLA PROGRAM

Universella insatser med hälsoövervakning av alla barn

Uppmärksamhet på förhållanden i barnets och familjens närmiljö

01Individuellt utformad hjälp till barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa eller som redan indikerar att hälsan är nedsatt

02Riktade förstärkta insatser till grupper av barn och föräldrar med ytterligare behov.

03

OPTIMALA FÖRUTSÄTTNINGAR SOM GER FRAMGÅNG

• Hälsobesök enligt program

• Vaccinationer

• Samtal och föräldraskapsstöd

• Hembesök

• Föräldraskapsstöd i grupp

• Teamarbete

• Samverkan

”All planering och alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet”

ARBETET PÅ BVC

SJUKSKÖTERSKANS ROLL:

• Nyckelperson

• Särskild kompetens

• Kontinuitet och tillgänglighet

• Områdesansvar

• Hälsoval

• Kunskaper om sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder och sociala faktorers betydelse

LÄKARENS ROLL:

• Kunskaper om det normala barnets utveckling och om barnaålderns sjukdomar

• Särskild kompetens

• Områdesansvar

• Kunskaper om sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder och sociala faktorers betydelse

TEAMARBETE

Uppmärksamma vid varje besök behov av riktade insatser

som ytterligare besök, hembesök och/eller annan insats av

• Sjuksköterska (S)

• Läkare (L)

• Psykolog MBHV (P)

• annan

SÅ SKA VI ARBETA PÅ BVC

VERKSAMHETENS NATIONELLA METODHANDBOK

BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLAND

HÄLSOÖVERVAKNING JÄMTLANDS LÄN

VID VARJE BESÖK:Familjesituation, tillväxt, hälsosamtal, åtgärd

JÄMSTÄLLT – SÅ KAN VI PÅTALA VIKTEN AV ATT ALLA FÖRÄLDRAR ÄR VIKTIGA FÖR SINA BARN – OAVSETT KÖN

1. Boka tid med båda föräldrarna (förstås där detta föreligger)

2. Boka in tid för kommande besök på BVC med båda föräldrarna

3. Var noga med att rikta dig till båda föräldrarna under besöket och fånga upp bådas frågor och funderingar.

4. Vid telefonkontakt pröva att ringa den andre föräldern än den du tänkte från början

5. Gör alla besök till självklara, inte bara tänka ”erbjudande”

Exempel:Exempel på frågor till båda:

• Hur upplevde ni förlossningen?

• Är det lätt eller svårt att förstå vad barnet vill och behöver?

• Hur ser ni på era respektive uppgifter/roller som föräldrar?

• Är det något ni pratat om innan ni fick barn?

• Hur har de sett ut hittills?

Exempel på frågor till icke födande föräldern:

• Hur upplevde du förlossningen? (Om något upplevdes som svårt) Har du haft möjlighet att prata med någon om det?

• Hur känns det att vara förälder/ bli förälder igen?

• Är det något du är orolig eller extra glad över?

• Är det något som varit svårt hittills och vad tycker du har varit roligt i föräldraskapet?

HEMBESÖK För alla och ska erbjudas alla

01Ytterligare 2 eller fler hembesök

02Ytterligare 4 eller fler hembesök

03

TIDIG HEMGÅNG (THG)

Som tidig hemgång räknas hemgång innan 48 h ålder. Hemgång från BB kan ske tidigast 6 h efter förlossning. För hemgång mellan 6-24 h efter förlossningen ska följande vara uppfyllt:

• Checklista inklusive särskilda krav ska var ifylld av barnmorska och signerad av barnläkare.

• Invändningsfri barnläkarundersökning.

• Normal bilicheck och POX.

• Barnet ska ha visat bra sugförmåga.

• Planering ska finnas för återbesök till mottagning för barnmorske- och barnläkarundersökning inom 48 h.

Uppföljning på hemorts BVC kan endast ske i undantagsfall och under förutsättning att BHV-sjuksköterskan personligen bekräftat.

BARNETS BB-JOURNAL

• Barnets BB-journal förs i Obstetrix.

• Status och fynd dokumenteras i FV2.

• Beslut om eventuell tidig hemgång dokumenteras tydligt som t ex ”THG ok” alternativt ”Hemgång ej lämpligt innan 48 h”.

• Dokumentation görs även om en andra barnläkarundersökning ska göras, t ex ”BL2 vid återbesök”.

• Eventuella läkemedelsordinationer nämns i FV2 men ordineras och signeras i Cosmic. Diagnos sätts vid läkarundersökning efter 24 h.

ÅTERBESÖK BB

Alla barn som går hem innan 48 h ska erbjudas ett återbesök på BB. Syftet med återbesöket är att:

• Bedöma barnets allmäntillstånd eventuell ikterus, andningsfrekvens, moderns interaktion med barnet, amning och viktutveckling.

• Utföra PKU-provtagning och vid behov en andra barnläkarundersökning.

Återbesöket resulterar i en plan för fortsatt handläggning. Barnmorska och barnläkare beslutar om det finns behov för ytterligare besök på BB-mottagning, särskild kontakt med BVC eller socialtjänst eller kontroller på barnmottagningen.

MAMMOT –Återbesöks-/ amningsmottagningen

• Föräldrar och barn som gått hem innan barnet är 48 timmar gammalt kommer hit för att ta PKU-prov, nakenvikt och ev. barnläkarundersökning.

• På Mammot arbetar 5 barnmorskor med speciellt intresse för amning. De arbetar också parallellt på BB/ förlossningen.

• Telefonrådgivningen är kostnadsfri, mottagningsbesök kostar 300 kronor per besök för mamman efter att barnet är en vecka gammalt.

• Om det är bokat besök för vikt eller provtagning av barnet är detta kostnadsfri vård.

• Hit kommer mammor som har amnings/bröst problem (av svårare typ)

FÖRSTA BESÖKET PÅ BVC

Hälsosamtal och vägledning

• Ex. föräldrars frågor, familjesituation och socialt nätverk

• Barnhälsovården och BHV-programmet

• Information och erbjudande om föräldraskapsstöd (både individuellt och i grupp)

Barnets hälsa och utveckling:

• Uppfödning

• Utrustning och skötsel

• Kommunikation: Medfödda relationsstärkande förmågor

• Föräldra-barnkontakt/samspel

• Skakvåld (Att trösta ett barn)

CHECKLISTA

Som sjuksköterska, psykolog, socionom och läkare inom BHV Jämtland behöver ni:

Introduktion/ kurser

• Introduktionsutbildning

• Åldersspecifika metoder

• EPDS

• Motiverande samtal

• Z-modellen

• Gruppledarskap

• Normkritiskt föräldraskapsstöd

Fortsättning checklista..

Auskultation (särskilt för BHV-ssk + läkare)

• Erfaren BHV-sjuksköterska Minst 5 arbetsdagar + 5 dagar arbete under handledning

Fortlöpande deltagande i:

• Konsultationsträffar med psykolog/ socionom från Föräldra- och Barnhälsan (PS-gruppen)

• Barnhälsovårdens utbildningar och BVC-träffar

DOKUMENTATION OCH JOURNALFÖRING

Dokumentation inom barnhälsovården förs på flera sätt:

Journalföring

Diarieföring

Verksamhetsuppföljning

JOURNALFÖRING

• Dokumentation skall alltid ske enligt Patientdatalagen

• Dokumentation i BHV-journalen skall ske enligt BHV-VIPS

• Dokumentationen i barnhälsovården ska medverka till att varje barn får den hälso-och sjukvård som det har rätt till.

• En person som inte träffat familjen tidigare ska snabbt kunna bilda sig en uppfattning om det är något som man ska uppmärksamma och följa upp.

• En bra regel är att dokumentera bättre genom att dokumentera mindre. Det kan man göra genom att utgå ifrån de förgjorda mallarna.

• Genom att markera sin bedömning i mallen och skriva avvikelser och åtgärd i löpande text bidrar journalföringen till överskådlighet.

ATT FÖRA JOURNAL

• Journalföring inom barnhälsovården har flera syften. Dels finns det en säkerhetsaspekt för barnet och dels en säkerhets- och trygghetsaspekt för sjuksköterskan, läkaren eller annan vårdgivare.

• Ställningstaganden, givna råd, vaccinationer etc. ska dokumenteras. Journalanteckningarna ska vara tydliga och lättöverskådliga så att en person som inte träffat barnet tidigare ska kunna förstå vad som är gjort och vad som är planerat framöver.

SEKRETESSJournaluppgifter kan efterfrågas från föräldrar, socialtjänsten, försäkringsbolag eller för forskning.

• Information får lämnas till föräldrar efter att skadeprövning skett vilket innebär att man måste ta ställning till om utlämnandet av uppgifterna kan innebära skada för den enskilde eller närstående. Det är endast föräldrar som är vårdnadshavare som får ta del av journaluppgifterna.

• Uppgifter får lämnas till IVO som är tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården eller när socialtjänsten utreder om ett barn far illa samt vid anmälan om att ett barn far illa.

• Uppgifter till försäkringsbolag får lämnas efter att föräldrar lämnat sitt samtycke – gärna skriftligt. Det ska antecknas i journalen att föräldern gett samtycke och vilka uppgifter man lämnat ut.

• Samtycke från vårdnadshavare ska inhämtas när BVC-journal ska överföras till skolan.

• När det gäller forskning får information ges av ansvarig person vid en vårdcentral. För att identiteten inte ska röjas avidentifieras informationen genom att personnumren ersätts med ett löpnummer.

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING – BHVQ

Syfte

• Att följa verksamheten med statistiska data är att värna om säkerhet och kvalité. Journaldata kan vara en bas för planering och utvecklingsområden inom barnhälsovårdsverksamheten. Analyser av den hälsovård som erbjudits och vårdkonsumtion samt eventuella effekter kan utgöra en grund för verksamhetsutveckling och forskning.

• Följs upp årligen av BHV-teamet och via medicinska revisioner på varje enhet vartannat till vart tredje år samt via videolänk oftare.

VIKTIGT ATT KUNNA GÖRA RÄTT

• Folkhälsomyndigheten sammanställer vaccinationsdata och Socialstyrelsen om amning och föräldrars rökvanor. Här kan jämförelser göras mellan länen och man kan följa utvecklingen över tid/år. Det är därför viktigt att dessa uppgifter dokumenteras, så att uppgifterna kan hämtas från journalen.

• Utvecklingen av ett barnhälsovårdsregister, BHVQ, ger möjlighet att jämföra olika regioners verksamheter för att ge förutsättningar att ge en jämlik och rättvis barnhälsovård av god kvalitet. Förutsättningen är att det som mäts - indikatorer, bör vara väl definierade så att de förstås på samma sätt av alla som samlar in data.

Resultatredovisning 2018

7500

8000

8500

9000 8941 barn 0-5 år Fler barn på

BVC i Jämtlands län största årliga ökning (300

barn)

0

20

40

60

80

100

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

53%

20

30

40

50

60

70

80

90

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

35%

0

20

40

60

80

100

2013 2014 2015 2016 2017 2018

68%

Ökning av

erbjudet

föräldraskaps-

stöd!

screening psykisk

ohälsa (EPDS)(10-100 %)

föräldraskaps-

stöd i grupp(0-79 %)

hembesök(13-100 %)

TACK FÖR ATT DU LYSSNAT!