Embed Size (px)
Citation preview
IRE
na
dy
ch
aw
y R
os
nE
R
ma
lm
ö h
ög
sk
ol
a 2
01
1
malmö högskola
205 06 malmö, swEdEn
www.mah.sE
Högskolan skall enligt högskolelagen förutom att bedriva utbildning
och forskning också medverka med det omgivande samhället och
informera om sin verksamhet. Det är darför ur Malmö högskolas
perspektiv av stort värde att kunna ge ut denna rapport som utgår
från en fortlöpande utvecklingsarbete vid sjuksköterskeutbildningen,
Institutionen för vårdvetenskap, fakulteten för Hälsa och samhälle.
isbn 978-917104-414-3
På
sP
åR
Et
I ak
ad
Em
Isk
t l
Ed
aR
sk
aP
IREna dychawy RosnERPå sPåREt I akadEmIskt lEdaRskaPFilmprojektet om sjuksköterskeutbildning vid Malmö högskola
P å s P å r e t i a k a d e m i s k t l e d a r s k a P
Institutionen för Vårdvetenskap
© Irena Dychawy Rosner, 2011
Foto: Maria Andersson Dychawy
ISBN 978-917104-414-3
Holmbergs, Malmö 2011
irena dychawy rosner På sPåret i akademiskt ledarskaPFilmprojektet om sjuksköterskeutbildning vid Malmö högskola
Malmö högskola, 2011Hälsa och samhälle
Institutionen för Vårdvetenskap
Publikationen finns även elektroniskt,se www.mah.se/muep
innehåll
Förord ....................................................................... 7
SUMMArY IN ENGLISH .................................................. 8
SAMMANFATTNING ..................................................... 10
INLEdNING ................................................................ 13
BAKGrUNd ................................................................ 16Sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola ........................16Akademisk utveckling och kvalitetsarbete ................................18det akademiska ledarskapet ................................................21
SYFTE ........................................................................ 26
GENoMFörANdE ....................................................... 27
rESULTAT .................................................................... 32Projektets struktur och aktiviteter ...........................................32Projektets förlopp ................................................................40Filmatiserad presentation av sjuksköterskeutbildningen ..............40Stipulering av uppnådda effekter ............................................42
dISKUSSIoN ............................................................... 50
SLUTSATSEr oCH rEKoMENdATIoNEr ......................... 58Konklusion ...........................................................................59
rEFErENSEr ............................................................... 60
BILAGor .................................................................... 65Bilaga 1. översikt över ICG programmet ................................66Bilaga 2. Arbetsgrupper i filmprojektet ....................................68
Ett varmt tack till alla er som på olika sätt har hjälpt och gjort det möjligt att genomföra projektet. Tack Hanna för att vi har fått spegla oss i dina kameralinser.
Malmö i december 2011
Irena Dychawy Rosner
Enhetschef vid omvårdnadUniversitetslektor i vårdvetenskap
7
Förord
I akademiskt utvecklingsarbete utmanas förhoppningsvis invanda föreställningar och handlingssätt. Att driva ledarskap och utveck-ling inom akademin innebär att det alltid inbyggt skall finnas en tydlig kunskapsdimension. Vad kan vi lära av detta? Hur kan våra erfarenheter beskrivas och generaliseras så att även andra kan dra nytta av dem?
I denna rapport från fakulteten Hälsa och samhälle vid Malmö hög-skola beskrivs och analyseras ett specifikt utvecklingsprojekt inom vår sjuksköterskeutbildning. Enhetschef Irena Dychawy Rosner har inom ett akademiskt ledarskapsprogram inom vårt lärosäte under 2011 tagit tillfället i akt att redovisa erfarenheterna från ett film-projekt som på ett kreativt vis förenar olikartade syften och möjliga användningsområden.
Jag hoppas att rapporten kan ge läsaren inspiration och eftertanke att pröva på att använda olika moderna medier för att belysa aka-demisk utbildning. Rapporten inspirerar till att våga pröva deltagar-baserade arbetssätt som går bortom invanda spår.
24 november 2011
Tapio Salonen
Dekan vid fakulteten Hälsa och samhälleProfessor i socialt arbete
8
on track with academic leadershiP - the film project of the nursing program at malmö University
sUmmary in enGlish
This report presents the results from a participatory development project that was carried out at the nursing program at Malmö University, Faculty of Health and Society. The project was part of a training-course in leadership and management – an Individual Coaching in Group (ICG) - for leaders/prefects at Malmö University, which is presented in detail in the introductory part of the report. Furthermore, a subject theory and theoretical elements that are significant for this type of leadership/management in an academic environment is presented as an underlying compass.
The overall object of the project was to identify elements pertaining to the development and work of the internationalization process of the nursing program in collaboration with students and colleagues to pursue an educational environment with the level of quality and standards that have been stipulated in the Bologna process (Ds 2004). The operating objective was to develop a program presentation, which would suite an international teaching auditorium within the nursing education. The method used was a project organization that consisted of work teams and various meeting flora. Deming’s model (1993) for participatory development work was used to structure the implementation of project processes and the work of making a film about the nursing education.
9
The forming of the project, its structure and processes are rendered in the part of the report where the results are presented. One outcome was a screen adaptation of the nursing education. The film showed that the didactic models of the nursing education contain not only traditional features of the trade but more creative and novel teaching models as well. The project work as such has also visualized how good and prolific collaboration between representa tives from the trade, i.e. clinical organizations and prospective employers, and the nursing education, i.e. students and lecturers at Malmö University can be.
In conclusion, the project work method of filming the educational work at the nursing program proved encouraging to the people involved to further fuel their discussions and reflections on aims and objectives as well as content of the nursing education per se. An active and prolific participation in the origination and shaping of the educational work by students, the student union, lecturers, instructors/supervisors from the clinics and developers of health care and nursing has lead to their reflecting critically on everyday educational work as much as it has evoked pride in their nursing education. The most successful element of the project management was the nature of its structure, supportive conduct of the involvement of the colleagues as well as its creativity and skills. The project was successful in its amalgamating settings in which the nursing education may be fostered and brought up to date in an academic environment. To purposefully promote a similar integration in the future would provide a powerful investment in terms of improved quality of the nursing education as well as render a positive work environment in which the appointed goals may be achieved. The method of using a project orientated organization is favorable to this direction and will keep the nursing education on track.
Key words: participatory development projects, screen adaptation, filming, nursing education
10
sammanFattninG
I denna rapport presenteras resultatet från ett utvecklingsprojekt genomfört vid grundutbildningen till sjuksköterska vid Malmö högskola. Det aktuella projektet ingick som en del i chefsutbildning, Individual Coaching in Group (ICG) för chefer/prefekter inom Malmö högskola. I rapportens inledande del presenteras chefsutbildningen. Vidare presenteras i bakgrunden de teoretiska element och en områdesteori som har betydelse för utövning av chefskapet i den akademiska miljön.
Projektets övergripande syfte var att i samverkan med studenter och medarbetare identifiera faktorer som kan kopplas till utveckling av sjuksköterskeprogrammets arbete med internationalisering och därmed verka för en utbildningsverksamhet med hög kvalitet enligt Bologna processen (Ds, 2004). Det operativa syftet var att utveckla en programpresentation som skulle kunna visas för ett internationellt pedagogiskt auditorium inom omvårdnad. Som metod användes här organisatorisk projektledning av arbetsteam där arbetsinstrumentet bestod av sammanföranden av skilda specialistkompetenser och olika mötesformer. Demings modell (1993) för deltagarbaserat utvecklingsarbete användes för att strukturera genomförandet av projektprocesser och arbete med själva filmatiseringen av sjuksköterskeutbildningen.
11
I rapportens resultatdel återges projektets uppbyggnad, struktur och processer. Projektet resulterade i ett utfall där sjuksköterskeutbild-ningen återgavs i form av en filmatiserad gestaltning. Arbete med filmatisering visade att utbildningens didaktiska modeller innehål-ler både traditionella yrkesinslag och mer innovativa modeller för stöd i studentens lärande. Projektarbete har även åskådliggjort ett gott samarbete med avnämarna och blivande arbetsgivare inom de kliniska verksamheterna.
De slutsatser som dras av resultatet är att projektarbete med gestalt-ning av utbildningsverksamheten har stimulerat de inblandande aktörerna till diskussioner och reflektioner kring utbildningens mål och dess innehåll. Aktivt deltagande i ett kreativt skapande kring det pedagogiska arbetet har öppnat deltagarnas förståelse för såväl stolthet kring själva programmet men också till kritiskt reflekte-rande om det vardagliga pedagogiska arbetet. Den framgångsrika faktorn i ledning av det aktuella projektet visade sig vara själva pro-jektutformningen, dess struktur, stödjande förhållning till medarbe-tarnas engagemang från ledarens sida samt deltagarnas kreativitet och yrkesskicklighet. Projektet lyckades med att förena olika arenor i den akademiska utbildningsmiljön för sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola. Att i framtiden målmedvetet verka för en lik-nande integrering av kunskaper och olika aktörer kan ge en kraftfull satsning på kvaliteten i sjuksköterskeutbildningen samt en positiv arbetsmiljö för att uppnå de uppsatta målen. Slutsatsen är att en projektorienterad organisering kan med fördel användas i den färd-riktningen.
Nyckelord: Deltagarbaserad utvecklingsprojekt, akademiskt ledar-skap, sjuksköterskeutbildning, filmgestaltning.
12
13
inledninG
Ramar och uppläggning av ICG chef/prefektutbildning vid Malmö högskola
Strategiska utvecklingsinsatser för chefer förknippas ofta med personlig utveckling och lärande som också kommer till nytta i organisationen och verksamheten. Sådana insatser kan handla om utbildning, projektarbeten, deltagande i nätverk, förändrade arbetsuppgifter mm (Irhammar, 2007; Lind Nilsson, 2000; McCormack & West, 2006).
Malmö högskola har under 2010-2011 anordnat en ledarutbildning i samverkan med ett upphandlat externt konsultföretag och en intern personalexpert. Det aktuella ICG programmet är en av flera personalutbildningsinsatser som Malmö högskola driver för att ge stöd åt akademiska chefer i den institutionsmiljö de befinner sig i. En av grundtankarna i ICG utbildningen är att deltagarna får möjlighet till att stärka sin självkännedom, bygga upp nätverk för nya chefer och coachning i personalledning. Dessutom skall utbildningen tillhandahålla en verktygslåda och analysmodeller för de förekommande styrformer samt stödja individen i klargörandet av olika driftkrafter i utformandet av det personliga ledarskapet.
Utbildningen startades med ett internat i augusti 2010 för att avslutas i oktober 2011. Både rektor och dekaner har aktivt följt upp programmets ram och deltagit i vissa utbildningsmoment. Under utbildningen har en antagen grupp bestående av åtta chefer/prefekter träffats återkommande under programdagarna för att
14
både i grupp och individuellt lösa olika uppgifter, utöka sin kunskap kring specifika ledarskapsteman, få handledning, stötta varandra i brännande frågor och få individuell coachning kring uppkomna ledningsdilemman. Deltagarna har identifierats och föreslagits av varje fakultet/institution genom respektive dekan i samråd med de berörda cheferna/prefekterna.
Utbildningens uppläggning byggde på arbetsformerna som skall ge möjlighet till att deltagarna kan fungera som grupp, där man kan ge varandra stöd och utvecklas genom erfarenhetsutbyte. Förutom personlig utveckling som stöd för att leda andra och regelbundna möten ingick under programtiden ett antal särskilda aktiviteter och konkreta uppgifter för att utveckla specifika kunskaper. Programmets övergripande innehåll och moduler för kunskapsinhämtning presenteras i bilaga 1. I dessa ingick bland annat följande essentiella bidrag från deltagarna:
• Att genomföra en personlighetstest och reflektera kring egna styrkor och utvecklingsområden som anges enligt Myers-Briggs Type Indicator (Myer, 2001)
• Att genomföra och presentera en undersökning på hur medar-betare och närmaste chefen uppfattar det egna ledarskapet, den så kallade 3600 övningen och strategiskt förhålla sig till denna feedback
• Att genomföra en skuggning av en annan chef och återföra resultaten till deltagargruppen
• Att under utbildningstiden bygga upp en verktygslåda för att ta och ge ledarskap (MiL, 2011)
• Att planera och sätta i verket ett verksamhetsrelaterat projekt
• Utforma ett individuellt utvecklingskontrakt och personlig avsiktsförklaring som en vision för framtida utveckling kopplat till uppdraget som chef vid Malmö högskola
15
Denna rapport beskriver genomförandet av en av dessa aktiviteter vilket i detta fall handlade om att planera samt sätta i verket ett verksamhetsrelaterat projekt.
Projektet har sitt utgångsläge i grundutbildningen till sjuksköterska. Det aktuella projektet fokuserades på angeläget behov av ett utvecklingsarbete kopplat till sjuksköterskeprogrammets satsningar på internationalisering, glokala rum i programmets innehåll och dess engagemang i samarbete med utländska universitet (Gebru & William, 2003; DrnMahr, 2006).
16
BakGrUnd
sjuksköterskeutbildningen vid malmö högskolaMalmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle har som sin uppgift att bland annat tillhandahålla sjuksköterskeutbildning med två examen, yrkesexamen och kandidatexamen. Efterfrågan på legitimerade sjuksköterskor i vården ökar samtidigt som vårdanordnarna reorganiserar, effektiviserar och slimmar sina organisationer (Arthursson, Boman och Persson, 2007). Den tekniska utvecklingen i vården ställer ökade krav på kunskapsökning och specialisering (Bergqvist Månsson, 2011). Det är mot denna bakgrund som framtida yrkesutövare skall skolas och utbildningens kvalitet vidmakthållas och utvecklas i en allt mer globaliserad samhälle.
Högre utbildning i stort skall enligt uppdraget leva upp mot tre övergripande uppgifter; utbildning, forskning och den så kallade tredje uppgiften som handlar om samverkan med det omgivande samhället. I aktuella diskurser kring högre utbildning framtonas bilden där lärosäten upplever ökat ansvar vilket inte motsvaras av ökad finansiering samt högt ställda förväntningar i förhållande till utbildningens primära syften (Bergviken Rensfeldt, 2010: HSV, 2006). Den ökande samhällsglobaliseringen har bidragit till att även den internationella förankringen av utbildningen och utveckling av samarbetspartners med utländska universitet har mer och mer kommit i fokus (HSV, 2005; HSV, 2010).
17
Sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola har under 2010 examinerat 182 studenter varav 19 var män. Utbildningen innehåller kurser med huvudområdet omvårdnad motsvarande hälften av studiegången dvs. 90 högskolepoäng och andra hälften innehåller medicinsk vetenskap samt bi-ämnen som beteendevetenskap och samhällsvetenskap (HS, 2011). Studenterna tillägnar sig dessa kunskaper på campus och enligt europeiska rekommendationer (CD, 1977) bedrivs hälften av undervisningen som verksamhetsförlagt undervisning (VFU). Då utbildningens legitimitet och studenternas anställningsbarhet är i stort beroende av den utveckling som sker i omgivningen och hos avnämarorganisationer är det viktigt att programmet är omvärldsorienterat. Som konsekvens läggs kontinuerligt resurser på att utveckla samarbetsformer och dialoger med avnämarna och andra intressenter både utbildningsnära lokalt och internationellt globalt. Mycket av sammarbetsinnehållet handlar om att i samråd med de berörda aktörerna arbeta för utveckling av gemensamma referenspunkter, lämpliga pedagogiska undervisningsmodeller samt ett kunskapsutbyte kring aktuella teman så som patientsäkerhet, teknik i vården, mm (Carlsson, Pilhammar & Wann-Hansson, 2009; Forslind, 2011).
Det finns i utbildningsplanen och arbetet med curricula (HS, 2011) en uttalad djup ambition att utveckla studenternas interprofessionella kompetens, vilket innebär att varje student efter genomgången utbildning skall förstå betydelsen av, och kunna visa förmåga till, samarbete med andra professioner inom det människobehandlande området (Dychawy Rosner, 2009; HS, 2011). En viktig del i utveckling av utbildningar, enligt Bologna reformen är arbete med globalisering och internationalisering (Ds, 2004; HSV, 2005; Regerings proposition, 2004). Arbete med internationalisering av sjuksköterskeutbildningen i Malmö har riktats mot bland annat utveckling av studentutbyten, kontaktbesök, lärarutbyten enligt europeiska Erasmus avtal, avtal med nordiska länder som exempelvis NordPlus avtalet och specifika fakultetsavtal med partners universiteten utanför Europa exempelvis Japan, Thailand, Australien och New Zeland.
18
Som en följd av det internationella arbetet är programmet engagerad och aktivt deltagande i nätverk för sjuksköterskeutbildningar i Europa så kallad Florence Network. I nätverket representeras 17 länder och 38 univeristet/högskolor genom sina respektive bachelor programs in nursing’. Målet är studentutbyten, lärarutbyten och gemensamt arbete med förbättringar av curricula enligt europiska standards, globalisering samt arbete med diverse utbildningsfrågor. Djupare samarbetsprojekt ingår också bland annat så bedrivs utveckling av olika typer av gemensamma kurser och ”educational joint-programmes”.
Nätverket håller årligen 4-5 dagars kongresser så kallade Annual Meetings. Ett annat viktigt inslag i undervisning och internationella samarbetet är att nätverket varje år anordnar med hjälp av EU medel två veckors utbildning under arbetsnamnet Intensive Program. Till utbildningen bjuds in nätverkets studenter och lärare från alla universitet. Denna utbildning med hjälp av EU medel genomförs i Holland vid universitetet i Groningen där lärare från nätverkets olika universitet undervisar på programmet samt håller i seminarier.
Under kongressen 2010 vilken hölls i Turkiet, universitetet i Izmir fick utbildningen i Malmö efter en nominerad kandidatur prestige uppdraget att anordna kongressen i Malmö i april 2012. Som påföljande procedur skulle Malmö högskola och sjuksköterskeutbildningen, formellt bjuda in nätverkets partners till campus i Malmö på den nästkommande kongressen 2011. I rutinen brukar även ingå en mer ingående presentation av såväl det universitetet som står som värd för kongressen som den arrangerande sjuksköterskeutbildningen.
akademisk utveckling och kvalitetsarbete Att utveckla, kvalitetssäkra och ständigt förbättra verksamheten är en av hörnstenarna i offensiva organisationer. Förändring, förnyelse och kvalitetsarbete har blivit allt viktigare för organisationers effektivitet och överlevnad (McAlpine m fl., 2009; Nilsson, 1999; Tengblad, 2002). I litteraturen behandlas förbättrings- och kvalitetsbegrepp utifrån tre dimensioner vilka anses vara några av de viktigaste kvalitetsaspekterna för tjänsteproduktion. Dessa omfattar
19
strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet i relation till den berörda verksamheten eller organisationen (Franke-Wikberg, 1992; Havrey & Williams, 2010).
Förbättrings- och utvecklingsarbete brukar starkt kopplas till förändring. Medan visa personer upplever förändringarna som stimulerande och ser dem som möjlighet till egen utveckling kan andra förhålla sig med oro och bemöta dem med motstånd (Drew, 2010; McAlpine m fl., 2009). Förändringar när det gäller hur vi ser på olika sätt att organisera verksamheter, får därför också konsekvenser för synen på bland annat ledarskap (Lind Nilsson, 2001; Utbult, 2004).
Enligt organisatorisk forskning och erfarenhet finns det flera vinstaspekter på att basera utvecklings- och förändringsarbete i grupp (McCormack & West, 2006; Lewin & Lippit, 1938). I många sammanhang genomförs den typen av utvecklingsarbete inom en projektorganisation som är uppbyggd efter hur projektet ser ut och vilka kompetenser involveras. Projekten i meningen tidsbegränsade satsningar är olika beroende på dess utmärkande drag men brukar alltid karaktäriseras av att uppdraget skall vara avgränsat i tid, ha ett viss specificerat innehåll och vara avklarat inom ramar av givna resurser. Det är ingen ny företeelse och i de akademiska sammanhangen talas främst om projekten organiserade i form av forskningsprojekt och utvecklingsprojekt. Även utbildningsprojekt gällande uppbyggnad av nya utbildningar i samverkan med en rad aktörer eller installations projekt brukar förekomma (Bengtsson & Wann-Hansson, 2011; Varg, 2010).
Det finns flera modeller för att organisera både det sociala systemet och de produktionstekniska betingelserna dvs. process management inom en organisation. En av personer som betytt mycket för utvecklingen av kvalitetsområdet enligt Nilsson (1999) var den amerikanske statistikern Edwards Deming. Inspirerat av Shewharts och Kolbs dynamisk kunskapsutveckling samt Lewis forskning om erfarenhetsbaserat lärande utvecklade han en icke linjär modell för kontinuiteten i förbättringsarbetet. Modellen kallas även Plan-Do-Check-Act (PDCA) cykeln (Deming, 1993). Modellen utgör grunden
20
för ett synsätt med förbättringar i små steg och används idag i olika typer av utvecklingsprojekt, och förebyggande utvecklings- och kvalitetsarbete (Hall, Moore & Barnsteiner, 2008; Nilsson, 1999). I det aktuellt rådande kvalitetsparadigmet involveras inte bara strategiskt ansvariga utan även medarbetarna vilket gör kvalitetscirkeln till mer deltagande participatorisk forum för diskussion, strukturerat analys, problemlösning och handlingsinriktad process (Dychawy Rosner & Springett, 2008). Den offensiva kvalitetsfilosofin har under senaste åren anammats som en övergripande strategisk ledningsprincip där medarbetarnas motivation stärks genom att de involverade ser sin egen uppgift i helheten.
Genomförande av ett projekt påverkas både av linjeorganisationen och andra i organisationen pågående projekt och processer. Attityder till förändringar i organisationer kopplas ofta till ledarskapets sätt att driva och fungera i ett förändringsarbete. Forskare har beskrivit olika ledarbeteenden för att finna mer generella sätt att karaktärisera allmänna ledarstilar. Klassiska beskrivningar handlar om produktionsinriktning, personalinriktning, auktoritär respektive demokratisk ledarskap. Modeller för allmänna beskrivningar av ledarens beteende kombineras med situationsbeskrivningar där man talar om omständighets- och kontingensteorier. Viktiga egenskaper hos en projektledare anses vara förmågan att ha många bollar i luften, kunna entusiasmera, att vara flexibel och beslutsmässig med tydlig formell och reell auktoritet (Tengblad, 2002; van Ameijde m fl., 2009). Chefens roll när det gäller hantering av verksamhetens vardagliga processer kan beskrivas utifrån ett dialogiskt perspektiv där ledarskapet fokuserar på att integrera ömsesidiga beroenden mellan olika delar snarare än att separera dem. I detta perspektiv framhålls kommunikationen som central faktor för att kunna länka olika delar i ledarskapet till varandra.
Flera forskare framhåller även medarbetarnas mognadsgrad som en viktig parameter i organisering och ledarskapsarbetet. Mognadsgraden handlar om medarbetarnas kompetens för olika arbetsuppgifter samt deras personliga egenskaper, exempelvis förmåga och villighet att ta ansvar (Briggs, 2007; Utbult, 2004). Det finns en rad undersökningar som visar att det föreligger en skillnad
21
mellan vad människor tror att de gör och vad de verkligen gör. Den egna självbilden inte alltid stämmer överens med vad man faktiskt gör. I ledarskapet ligger att tydliggöra dessa skillnader mellan föreställningar och fakta både på individnivån och kollektivt.
I samband med själva genomförandet av ett projekt anses etappmålen som involverar medarbetarna att vara ett viktigt framgångselement. Etappmålen och av- checkning av milstolpar i genomförandet ökar motivationen, nivån på engagemang i deltagandet och att deltagarna förstår målet och slutpunkten för projektarbetet (Lööw, 2003). Enligt Övretveit (2003) svårigheterna består oftast inte i att starta utvecklingsprojekt utan att kunna fortsätta utvecklingsaktiviteterna när den inledande entusiasmen har lagt sig.
det akademiska ledarskapet Trettiotvå procent av den svenska befolkningen har högskoleutbild-ning vilket är fyra procentenheter över genomsnittet i OECD (HSV, 2011). Den totala kostnaden för högre utbildning och forskning uppgår till två procent av Sveriges bruttonationalprodukt BNP. Det gör högskoleverksamheter till en viktig samhällsorganisation med närmare en halv miljon sysselsatta individer, både studenter och anställda.
Malmö högskola har redovisat hösten 2010, 12526 registrerade helårsstudenter på grund- och avancerat nivå samt 1191 anställda (HSV, 2011). Det gör att Malmö högskolans organisation kan anses vara en omfattande verksamhet med fokus på service och allmännyttiga tjänster till samhällets medborgare, vilka grundas i politiska beslut.
Generellt i alla typer av organisationer finns förvaltningsgränser och arbetsorganisatoriska gränser, till exempel mellan grupper, avdelningar, yrken och mellan både horisontella och hierarkiska strukturnivåer. Dessutom är en utbildningsverksamhet så som exempelvis sjuksköterskeutbildning omsluten av tre olika system vilka skall samverka och integreras med ömsesidigt förståelse och respekt. Dessa brukar beskrivas som det högskolepolitiska, det professionella systemet och studentsystemet. Den övergripande
22
akademiska verksamhetsdelen domineras av en demokratisk idealbild på ledarskapet där demokratiska spelregler, konsensus och konsideration handlar om hänsyn till medarbetarna, deras kompetens, förväntningar och personlighet i arbetssituationen (Lewis & Murphy, 2008).
En viktig dimension i utveckling och kvalitetsarbete inom främst högre utbildning har att göra med rollfördelningen mellan inre och yttre intressenter vilket kan ställa den akademiska ledaren inför en rad utföraredilemman (Yelder & Codling, 2004). Dessa kan vara relaterade till tydligheten av ansvarsområden, delegering och hänsynstagande till inflytelserika aktörer. Vidare är kvalitetsarbetet beroende av förhållanden mellan myndighetsutövning och utförande av utbildningsinsatser samt studenternas och uppdragsgivarens förväntningar och önskemål. Det har också en viss betydelse för arbete med kvalitet hur organisationen styrs och vilka verksamheter betonas i det strategiska genomförandet.
Enligt Yelder och Codling (2004) påverkas det akademiska ledar-skapet även starkt av de rådande arbetskulturer vilka har utveck-lats utifrån den akademiska organisationens uppdrag. Dessa arbets- kulturer och logiker kan relateras till tre verksamhetsområden:
1. Utbildningsverksamhet
2. Forskningsverksamhet samt
3. Förvaltning och myndighetsutövning
Om exempelvis verksamheten präglas av utbildningslogik, vilket genomförande av ett utbildningsprogram gör, läggs tonvikten på att handla utbildningseffektivt, följa givna regler, instruktioner och sträva efter enhetlighet i myndighetsutövning så som till exempel tillhandahållna lärprocesser och examination. Ett exempel här kan vara samlade regler i samband med disciplinåtgärder eller anvisningar i kursplaner om ett visst antal tentamen, omtentamen mm. Dessa instruktioner måste i högsta möjliga grad gälla alla studenter som är aktuella för det berörda programmet och vara formellt förankrade i institutionella organ. En viktig förhållning i handlandet
23
inom utbildningslogiken rör sig därför bl.a. kring stabiliteten i arbetsprocesser och beaktande av studentsäkerhet (Mah, 2010; Melander, 1998). Forskningslogiken domineras av nyskapande och matris-organisationer. Det är en verksamhet som oftast bygger på kollegialt beslutsfattande, olika grupperingar och konsortier både nationellt och internationellt. Ibland talar man om verksamheter uppsamlade under en ämnestillhörighet och ibland samlas forskargrupperna under diskurskoalitioner där vissa frågeställningar utforskas eller tillämpas gemensamt.
Verksamheten omfattande administration och myndighetsutövning handlar om förvaltning av offentlig verksamhet vilket medför styrda normer, förvaltning av finansieringsformer och styrstrukturer. Gene-rellt kännetecknas utbildning och forskning av välfärdsstatens ideal där medbestämmande och delaktighet är viktig. Myndighetsförvalt-ning anammar främst de nyliberala idealen för chefsroller som foku-serar starkt på ekonomi och effektivitet (Bergviken Rensfeldt, 2010; Drew, 2010; Havrey & Williams, 2010).
Trots olika arbetsordningar och kulturer är de existerande systemen sammanvävda med varandra, beroende av varandra och skall föra och utveckla hela universitets- respektive högskolans organisation mot gemensamma mål (Drew, 2010). Den akademiska ledaren behöver med andra ord behärska en systemförståelse av de tre existerande logiker och nivåer i organisationen för att lyckats förflytta sig mellan dessa olika dimensioner.
Studier av ledarskap i sjukvården, där ledare återger sin bild av ledarskap visar på ökande krav vad gäller ledarskapet utifrån fokus på delvis tre andra områden (Dellve & Wikström, 2006). Det första är ledarskap som följer en administrativ arbetsrationalitet. Inom det området uppmärksammas utökning av administrativa rutiner vad gäller det personaladministrativa ansvaret, budgetansvar och budgetarbete samt utökade ansvarsområden och arbetet med flöden för att uppnå de angivna målen. Det andra är organisering och förhållning gentemot medarbetarna. Medarbetarområdet
24
handlar om organisering och genomförandet av de existerande vardagliga processerna. Möten med medarbetare framhålls som mycket väsentliga då själva processhandlande oftast står i fokus och där medarbetarna kan bidra med idéer och påverka besluten. Det tredje området handlar om strategisk förhållning och verksamhetsutveckling vilket bedöms av cheferna vara en av det centrala för att kunna förbättra verksamheten. Empirin visar att utökning av administrativa uppgifter tar tyngden från det strategiska arbetet. Alla tre områden betraktas av vårdcheferna som hierarkiska och separata och snarare skilda än integrerade rum (Dellve & Wikström, 2006). Förskjutning av administrativa göromål på lärarkåren uppmärksammas även inom akademin lika väl som lärarnas ökade behov av stöd i samband med genomförande av utbildningsprocesser och det akademiska ledarskapet i klassrummet (Drew, 2010; Sense, 2007).
Metaforen rum inom akademin används även av Sewerin och Jonnegård som coachade Chalmersverkstad för reflektion och lärande om ledning och höll i dialoger mellan coach och akademiska ledare (MiL, 2011). Utifrån sin handledarerfarenhet och ledarnas personliga dilemman i förhållande till personer och svårhanteriga situationer försöker de rama in nyanser i det akademiska ledarskapet. Frågan om ledarskap lyfts fram som absolut beroende av mellanmänskliga beteenden, överenskommelser och kvaliteter bundna till dessa dimensioner. Liksom Czarniawska´s (1993) teori om organisationsmiljön som interaktionella processer lyfts det akademiska ledarskapet fram som en form av ledningsmiljö där personer och grupper mer eller mindre intensivt samspelar kring de organisatoriska och verksamhetsrelaterade uppgifter snarare än att ledningen ligger i handen hos en person. I en organisation med starkt självständiga individer och kollegiala beslutsfattande är det nödvändigt att i distribution av arbetsfördelning tydliggöra ansvarsområden där medarbetare går in och blir medansvariga för att göra akademisk ledning möjlig och genomförbar (Haake, 2004; Haikola, 1999).
25
Den ömsesidiga förståelsen och respekten mellan intressenter i existerande system har stor betydelse för tillväxt och utveckling av det mervärde som utbildningen skapar. En central uppgift för det akademiska ledarskapet är då att både jobba mot det angivna målet, förvalta myndighetsutövningen och samtidigt hantera de existerande systemen för att vid behov kunna bryta rutiner och bygga upp alternativa mål. De som leder utvecklingsprojekt behöver besitta insikt om hur arbetet uppfattas, hantera partnerskap med medarbetarna och kunna arbeta med inflytelserika formella och informella intressentgrupper (Drew, 2010; Lind Nilsson, 2001; Övretveit, 2003).
I ambitionen att skapa organisationer som lärande kulturer en viktig dimension handlar om hur det goda arbetet kan utformas samt hur kunskaper och kompetenser kan tillvaratas. Föreliggande arbete beskriver en extraordinär utvecklingsverksamhet genomfört i en projektform för att fånga upp den existerande utbildningspraktik och återge dess innehåll för berörda intressenter.
26
syFte
Projektets syfte var att organisera och leda ett utvecklingsarbete i sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola, med en vision om stärkning av utbildningens arbete med internationaliseringsfrågor och programmets glokala rum. Projektet operationaliserades utifrån följande frågeställningar:
• Vilka ändamål kan utvecklingsprojektet arbeta med i förhål-lande till den behövliga informationen gentemot utbildningens internationella partners?
• Hur kan utvecklingsprojektets strukturer och processer organi-seras och utföras?
• Vilka är de effekter kring utfallet från projektarbete som pro-jektgrupper uppmärksammar?
27
GenomFörande
Starten för det aktuella projektet blev beslutet av det internationella Florence Network Committee i Turkiet, universitetet i Izmir oktober 2010 om att 20th Annual Florence Network Meeting i april 2012 kommer att hållas av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö hög-skola.
Ett projekt kan definieras på många olika sätt. I det aktuella arbetet menas främst med ett projekt temporär satsning vilken definieras genom beskrivning av dess form. Projektformen här har innebörden av att använda materiella och finansiella resurser på ett planerat och organiserat sätt där en viss idé processas med hjälp av specifik struktur till en verklighet. Ett projekt brukar drivas med arbetsformer som är helt inriktade på att nå resultat (Lööw, 2003).
Arbete med föreliggande projekt har översiktligt indelats i fyra faser. Den inledande fasen startades i form av diskussioner och ”brain storm” direkt dagen efter uppdragsbeslutet. Dessa idé- och brain storm diskussioner genomfördes mellan de lärare och studenter som representerade Malmö utbildningen i Izmir samt med pedagoger som på plats representerande partneruniversiteten. Huvudteman i dessa sammanhang handlade om hur detta uppdrag kan axlas organisatoriskt och på vilket sätt kan sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola presenteras för internationella partners. Författaren och detta fall den ansvarige enhetschefen för grundutbildningen har också fått goda tips och synpunkter genom ett anordnat dialogmöte med andra utbildningsansvariga bland annat från Haag universitetet, Izmir universitet och Lissabon universitet dvs. de chefer som har
28
axlat uppdraget de senaste åren samt den ansvarige chefen som höll på att förbereda kongressen inför 2011.
I dessa primära grupper ingick såväl studenter som lärare. Så småningom bildades en rad andra grupper för att arbeta med projektets vision och mål (se bilaga 2 som återger uppdrag och arbetsgrupper). Det arbetet ledde till bland annat idén att filmatisera presentationen av sjuksköterskeutbildningen då flera av deltagarna har sett olika universitet presentera sig i internationella sammanhang på film. Den initiala brainstormingen kom fram till att projektets syfte och avsikt skall resultera i en kort film om programmet. Själva filmen blev i detta sammanhang beslutat som ett önskvärt produktmål då det bedömdes att vara en både modern, tidsenligt och lämplig form av presentation. Inom fakulteten har man tidigare gjort kort rekryteringsfilm för socialt arbete och jämställdhets film. Målet att gestalta utbildningen i filmform har på det viset blivit ett objektmål (Lööw, 2003) för projektets framtida handlingar och aktiviteter.
Det pragmatiska genomförandet av projektet och dess ledning följde gängse stegen i Demings cirkel som visualiseras enligt figur 1. Pilarna och cirkellinjen indikerar att progressionen i processen inte är determinerad utan kan pendla mellan stegen.
Figur 1. Projektets fyra faser för dess arbetsstruktur, process och resultat
1. Beskrivning av nuläget
2. Val av metod och arbetsstruktur utveckling
Ny situationsbeskrivning
3. Genomförande
4. Återföring av resultat
STRUKTUR
PROCESS
UTFALL
29
Utvärderingsforskare framhåller en rad fördelar om utveckling startas upp med ett översiktsarbete. Det är viktigt att bland annat ge ledningen underlag om det undersökta programmet är korrekt utformat och kan leda till avsedda effekter (Briggs, 2007). För organisering och ledning av det aktuella utvecklingsarbetet blev beskrivning och analys av nuläget en viktig uppgift (Lööw, 2003).
Innan igångsättandet med själva genomförandefasen var det viktigt att ställa frågor som kunde ge överblick av utbildningens innehåll och dess olika aktiviteter (Briggs, 2007; Haake, 2004). Viktiga frågor att besvara var också – hur gör vi idag? Hur gör vi för att sammanställa och återge programmets innehåll till våra kollegor och studenter i utlandet? Hur mycket tid behöver vi för att åstadkomma en sådan presentation? Vilka pedagogiska moment och värderingar betraktas som bärande i verksamheten? Avsikten med dessa frågor var att få en översikt om utbildningens pedagogiska verksamheter samt insikter om dess innehåll utifrån ett helhetsperspektiv snarare än de enskilda kurserna.
Den inledande översikten av utbildningsprogrammet i det här projektet har gjorts utifrån aktuella styrdokument, utbildningsplanen, kursplaner, studiehandledningar och deltagarnas faktiska kännedom om programmet och upplevelseerfarenheter av detta. Dessa uppsamlade kartläggningar var grunden till efterföljande beslut och ställningstaganden för vilka aktiviteter och vilka team som behövde startas upp. Det innebär att inom det helhetliga projektet pågick en del parallella processer. Alla uppstartade aktiviteter kretsade kring projektets syfte och dessa handlingar successivt arbetade sig fram till det slutgiltiga målet. Varje nytt stadium i projektcykeln innehöll en kort översikt och lägesanalys inför det kommande arbetsflödet.
Det nästföljande momentet omfattade tydliggörande av målen och hur man ville uppnå dessa. Denna analys var också grunden för att avgöra vilken kompetens som krävdes och vilka metoder som behövdes. Såväl formell yrkesbaserat kunnande från akademisk skolade lärare och lärare skolade i yrkespraktik lika väl som studenternas erfarenhetskunskap ansågs nödvändig för att uppnå de operationaliserade frågeställningarna i projektets syfte (Sense, 2007).
30
Således kopplades specialister in med kunskap inom media- och filmproduktion som med externa ögon kunde tolka programaktörers erfarenheter och berättelser. Medicinskt tekniska specialister samt interna lärare med speckompetenser inom såväl teori som praktik kopplades också in. Alla dessa kunskapskompetenser tjänade som exempel på olika situationer och hur man kan handla i dessa situationer. Detta var också startpunkten för genomförandefasen där det ingick både manusarbete och organisering av filmarbetet. De olika kompetenserna sammanfördes i mindre grupper snarare än genom stormöten.
Mot bakgrund av de medverkandes olikartade förutsättningar och erfarenheter av bland annat projektarbete och sakkunskaper om utbildningsinnehållet var det viktigt att inordna projektinsatserna och arbetsgrupperna i bestämda uppgifter, aktiviteter och rutiner. Vidare i enlighet med Sense (2007) framhölls vikten av ledningens bistånd och delaktighet i det avsedda utvecklingsarbetet. Det antågs att en väl anpassad och ledd projektprocess kan stärka förutsättningarna för kunskapsöverföring och lärande mellan de involverade parterna samt samverkan och viljan till den pågående utvecklingsarbete (Stenberg och Olsson, 2005). De övergripande och viktiga faktorerna i projektets genomförande var strävan efter samverkan, delaktighet och kontinuitet. Samverkan har främst förekommit inom den egna arbetsorganisationen men även med lokala samarbetspartners inom Skånes Universitets Sjukhus i Malmö (SUS). Delaktighetens värdegrund byggde på att varje medarbetare skulle känna ett förtroende för att kunna utföra och utveckla sin del av arbetsuppgiften. Varje projektmedarbetare och student sågs som en viktig och kärnfull kompetens (Yelder & Codling, 2004).
Då varje projektprocess är unik användes, för att organisera detta projekt, tre former för ledning och uppföljning av kvalitetsarbetet. Den första formen handlade om den struktur som skapades i det pågående arbetet. I detta projekt handlade det om involvering av lämplig kompetens samt organisering av team och arbetsgrupper. Nästa form har innefattat processer och dess kvalitet. I detta fall gällde processkvaliteten det arbetssätt och metoder som var viktiga för projektets uppföljning (Dychawy Rosner & Springett, 2008;
31
Drew, 2010). Den tredje formen i projektarbetet inriktades på resultatkvaliteten. Uppföljningen av projektet fokuserades här på aktiviteter kopplade till utfallet, dess presentation, resonemang och reflektion kring den feed back som utfallet har fått samt det eventuella mervärde som det resultatet kan ha skapat eller kan skapa för utbildningen och för de aktörer som berörs av sjuksköterskeprogrammets direkta och indirekta verksamhet.
Som analysunderlag för synpunkter, intryck och hur filmen bedömdes av de grupper som har sett den anordnades ett diskussionsforum kopplat till varje filmvisning. Ledningsgruppen och filmproducenten var närvarande vid arbetsplatsträffen, den så kallade APT-träffen, där filmen visades för första gången för alla lärarlagen på sjuksköterskeprogrammen. Minnesanteckningar gjordes av en utsedd lärare i samband med dagordningen. Lärarrepresentanter från internationella teamet har varit närvarande i Lissabon där synpunkter om filmen inkom och samlades upp under kafferasten och i samband med seminarier under det pågående programmet. Anteckningar under avslutningsdagen på programmet fördes av kursexaminator. Under efterföljande visningar samlades synpunkterna på ett övergripande sätt genom diskussioner och feedback.
32
resUltat
Resultaten genererade i utformning av projektets struktur och aktiviteter, projektets förlopp, framställning av en filmatiserad presentation av sjuksköterskeutbildningen samt en stipulering av uppnådda effekter.
Projektets struktur och aktiviteter Ansvaret för de fortlöpande projektaktiviteterna var tydligt fördelad mellan separata funktionella team/projektgrupper. Sju teamgrupper och flera subgrupper med specialister från olika funktioner var involverade i projektet där en individ kunde delta i flera grupper (se bilaga 2).
Syftet och det utsatta objektmålet att filmatisera sjuksköterske-utbildningen krävde en nätverkslik organisation byggd på integra-tion av kompetensområden och löpande dialoger. Grupperna har ibland arbetat tillsammans och ibland för sig själva, några enstaka personer eller individuellt. Detta skapade ett utvecklingsnätverk där man gemensamt strävade att uppnå ett visst resultat. Det innebär att arbetet byggde på ett kompetensförtroende, ständig utbyte och växel verkan i arbetsuppgifter mellan de inblandade parterna. Den höga uppgiftskomplexiteten krävde perioder med tätare kontakt och en intensiv kommunikation.
33
Som en viktig utgångspunkt i ett formaliserat arbetssätt från idégenerering till professionell genomförande av filmatiseringen utformades ett kontrakt mellan Malmö högskola, programansvarig enhetschef och filmproducenten. Skriftlig uppgörelse handlade om bland annat uppgifter som beskrev uppdraget, ansvar och förpliktelser mellan beställaren och utföraren, leveransvillkor, distributionsvillkor, mångfaldigande av filmen mm. I kontraktet redogjordes även villkor för produktionens genomförande och samverkan med en utsedd referensgrupp för manuskript och filmen.
Projektet hade en fastställd deadline för objektmålet. Det fanns en uppföljningsagenda både innan och efter den utsatta tiden för deadline. I arbetsschemat ingick inplanerade möten där medlemmarna kunde ge synpunkter på vad som var tillräckligt bra ur ett mer rationalistisk helhetsperspektiv på det framtagna utfallet dvs. projektets arbetsgång, fortlöpande resultat, intryck från den filmatiserade presentationen mm. Till skillnad från en traditionell målsättning uttrycker deadline en längre förändringsgräns genom en direkt angivelse av vad som måste göras.
Utifrån en karläggning av milstolparna och den övergripande tidplanen (se figur 2), beslutades fortlöpande möten i referens/arbetsgrupper, presentationstider för lägesåterkoppling och informationsutskick via mejl till de involverade. Sammanställningen av den övergripande tidplanen fungerade för ledningen som en projektdagbok över sekventiella aktiviteter där noteringar kring olika moment, åtgärdsplaner, och uppföljning av dessa kunde underlätta nästföljande ställningstaganden och beslut.
34
Ht
2010
Vt
2011
Ht
2011
G
enom
föra
nde
Okt
Nov
Dec
Jan
Feb
Mar
s A
pril
Maj
Juni
A
ugSe
ptSt
art,
init
iera
nde
akti
vite
ter
oc
h nu
läge
sbes
kriv
ning
Form
ande
av
arbe
tsgr
uppe
r, ar
bets
stru
ktur
, pro
jekt
ets
or
gani
sati
on s
amt
fram
taga
nde
av f
ilmm
anus
A
rbet
e m
ed f
ilmut
veck
ling
Arb
ete
med
film
ande
dvs
. pr
ojek
tets
pro
dukt
mål
Dea
dlin
e fö
r pr
ojek
tets
pr
oduk
tmål
Klip
pnin
g, r
edig
erin
g oc
h fi
lm
prev
iew
Fi
lm p
rese
ntat
ion
i lär
arla
get
feed
-bac
k oc
h re
vide
ring
och
än
drin
gar
Fi
lmpr
esen
tati
on f
ör F
lore
nce
Net
wor
k, p
rogr
am s
tude
nter
, M
ah m
inte
rnet
gru
pp, M
ah
ledn
ing,
inte
rnat
ione
lla g
äste
r oc
h fo
rtsa
tt a
nvän
dnin
g
Figu
r 2.
Öve
rsik
t öv
er t
idpl
an r
elat
erad
till
sek
vent
iella
akt
ivit
eter
i pr
ojek
tets
gen
omfö
rand
e
X
35
Andra medel för att tidsanpassa projektet var utformade genom handlings/aktivitetslogik. Det innebar att viktiga händelser inte genomfördes slumpmässigt utan i viss ordning. Exempelvis ska-pande av resurser till projektet genomfördes innan projektgrupperna tillsattes. Vidare har förhandlingar angående tillträde till de kliniska verksamheterna avklarats innan arbete med filmmanus påbörjades, och tillstånd anskaffades innan relaterade aktiviteter iscensattes osv. Tidpunkten för när presentationen av resultatet skulle färdigställas var bestämd när projektet startade men handlingslogiken och aktivi-tetsschemat var inte förplanerad utan kom som en rörelse genom de diskussioner som fördes i alla projektgrupper. En generell samman-ställning av projektets aktiviteter och dess uppföljning presenteras i tabell 1.
36
Tab
ell 1
. Öve
rsik
t öv
er p
roje
ktet
s se
kven
tiel
la a
ktiv
itet
er o
ch d
ess
uppf
öljn
ing
Akt
ivit
etT
idpl
anH
uvud
ansv
arig
Del
taga
reU
ppfö
ljnin
g
Bra
in s
torm
med
inle
dand
e ar
bets
grup
pen
Okt
ober
20
10In
tern
atio
nell
sa
mor
dnar
e fö
r
grun
dutb
ildni
ngen
Del
egat
ions
grup
pen
Gen
om s
trat
egis
ka b
eslu
t
Dia
logm
öte
med
pro
gram
-an
svar
iga
närv
aran
de p
å eu
rope
iska
kon
gres
sen
i Iz
mer
Okt
ober
20
10E
nhet
sche
fD
eans
och
pro
gram
dire
k-tö
rer
från
ber
örda
Flo
renc
e N
etw
ork
univ
ersi
tet
Gen
om f
eedb
ack
och
disk
ussi
oner
med
det
egn
a lä
rarl
aget
o s
tude
nter
Info
rmat
ion
och
synp
unk-
ter
från
fak
ulte
ten
och
inte
rnat
ione
lla k
onto
ret
på
högs
kola
n
Okt
ober
, no
vem
ber
2010
Enh
etsc
hef,
inte
rnat
ione
ll sa
mor
dnar
eL
edni
ngsg
rupp
en, a
rbet
s-pl
atst
räff
ar p
å pr
ogra
mm
et,
prog
ram
met
s In
rikt
ning
sråd
in
tern
atio
nella
kon
tore
t,
faku
ltet
ens
inte
rnat
ione
lla
kolle
giet
Alla
info
rmat
ions
träf
far
och
sam
råd
geno
mfö
rdes
un
der
peri
oden
okt
ober
–no
vem
ber
2010
Adm
inis
trat
iva
proc
esse
r oc
h sa
mrå
d, u
tlys
ning
av
behö
vlig
kom
pete
ns
Okt
ober
–
nove
mbe
r 20
10
Enh
etsc
hef
Eko
nom
i avd
elni
ngen
Färd
igst
älla
nde
av a
vtal
och
bu
dget
plan
Mål
- oc
h pr
ojek
tpla
nO
ktob
er –
no
vem
ber
2010
Enh
etsc
hef,
fak
ulte
tens
fa
kult
ets
kom
mun
ikat
örE
nhet
sche
f, f
akul
tets
kom
-m
unik
atör
Han
dlin
gspl
an k
lar
i no
vem
ber
2010
37
Res
ursp
lan
Okt
ober
–
nove
mbe
r 20
10
Enh
etsc
hef
Eko
nom
i avd
elni
ngen
Faku
ltet
seko
nom
en
Inbj
udan
till
med
verk
an a
v ar
bets
- oc
h re
fere
nsgr
uppe
rO
ktob
er –
de
cem
ber
2010
Enh
etsc
hef
Arb
ets-
och
ref
eren
sgru
pper
Fo
rtlö
pand
e an
pass
at t
ill
proj
ekte
ts g
ång
Min
nesa
ntec
knin
gar
från
A
PT o
ch I
nrik
tnin
gsrå
d.
Kon
takt
er m
ed in
form
a-ti
onsa
vdel
ning
en s
amt
inte
rna
och
exte
rna
med
i-ak
onsu
lter
Okt
ober
–
nove
mbe
r 20
10
Enh
etsc
hef
Faku
ltet
ens
med
ia-
info
r-m
atör
och
kom
mun
ikat
örU
rval
et k
lar
i nov
embe
r
Skap
ande
av
ledn
ings
grup
p fö
r fi
lmpr
ojek
tet
Okt
ober
/no
vem
ber
2010
–
Apr
il 20
11
Enh
etsc
hef
Enh
etsc
hef,
med
iain
form
a-tö
r, fi
lmpr
oduc
ente
nG
rupp
ens
uppd
rag
avsl
u-ta
des
efte
r fi
lmvi
snin
g på
ar
bets
plat
strä
ffen
den
4de
ap
ril 2
011
Utf
orm
ande
av
arbe
tsgr
upp
och
resu
rsgr
upp
till
film
tea-
met
och
pla
neri
ng a
v m
anus
in
nehå
ll ti
ll pr
esen
tati
ons-
film
en
Okt
ober
20
10 –
tom
m
ars
2011
Enh
etsc
hef
Rep
rese
ntan
ter
från
lära
r-la
get
och
stud
entr
epre
sen-
tant
er, r
epre
sent
ante
r fr
ån
stud
entk
åren
och
fak
ulte
-te
ns in
form
atör
Inte
rnat
ione
lla k
olle
giet
på
grun
dutb
ildni
ngen
Arb
etsu
ppdr
aget
för
gr
uppe
n av
slut
ades
i ap
ril
2011
38
Kon
trak
teri
ng a
v fi
lm-
prod
ucen
ten
Nov
embe
r 20
10E
nhet
sche
fE
nhet
sche
f, e
kono
mi a
vdel
-ni
ngE
nlig
t di
arie
t
Film
team
ets
stud
iebe
sök
på f
akul
tete
n oc
h i k
linik
er
enga
gera
de i
verk
sam
hets
-fö
rlag
da u
tbild
ning
Dec
embe
r 20
10Ja
nuar
i 20
11
Klin
iska
lära
rlag
et, h
andl
e-da
re p
å de
ber
örda
klin
i-ke
rna
Film
prod
ucen
ten,
film
foto
-gr
afen
och
klin
iska
lära
reSt
udie
besö
ken
och
plan
e-ri
ng a
v fi
lmat
iser
ings
milj
ön
avkl
arat
i ja
nuar
i 201
1
Inhä
mtn
ing
av b
ehöv
liga
tills
tånd
och
kar
tläg
gnin
g av
film
milj
öer
Nov
embe
r-dc
embe
r 20
10
Rep
rese
ntan
t fr
ån k
linis
ka
lära
rlag
etK
linis
ka lä
rarl
aget
, kur
s-an
svar
iga
lära
re, f
ilmpr
o-du
cent
en, o
rdfö
rand
e i
stud
entk
åren
Alla
till
stån
d fr
ån v
erks
am-
hets
chef
er o
ch d
elta
gand
e i f
ilmat
iser
inge
n kl
ara
i de
cem
ber
2010
Arb
ete
med
man
us o
ch
film
scen
arie
rN
ovem
ber-
janu
ari
2010
–
apri
l 20
11
Film
prod
ucen
ten
Film
prod
ucen
ten,
enh
ets-
chef
en o
ch r
esur
sgru
ppen
Fort
löpa
nde
unde
r ar
bets
-gå
ngen
Film
ning
, red
iger
ing,
klip
p-ni
ng m
mJa
nuar
i –
Mar
s 20
11Fi
lmpr
oduc
ente
nFi
lmpr
oduc
ente
nten
Kla
rt i
mar
s 20
10
Pre-
revi
ew a
v fil
men
, pre
sent
a-tio
n oc
h fil
mvi
snin
g fö
r lä
rar-
lage
n på
om
vård
nad,
APT
Apr
il 20
11E
nhet
sche
f, f
ilmpr
odu-
cent
en, f
akul
tete
ns m
edia
in
form
atör
Hel
a lä
rarl
aget
gen
om
arbe
tspl
atst
räff
en p
å om
vård
nad
Den
4 a
pril
2011
Pres
enta
tion
av
sjuk
sköt
er-
skep
rogr
amm
et o
ch f
ilmvi
s-ni
ng p
å Fl
oren
ce N
etw
ork
möt
e, U
nive
rsit
et i
Lis
abon
Apr
il 20
11E
nhet
sche
fIn
tern
atio
nell
sam
ordn
are
på o
mvå
rdna
d
Rep
rese
ntan
ter
från
M
alm
ö hö
gsko
la, F
lore
nce
Net
wor
k re
pres
enta
nter
fr
ån 3
8 E
urop
iska
sju
kskö
-te
rske
utbi
ldni
ngar
Sist
a pr
ogra
mda
gen
i sa
mba
nd m
ed f
orm
ell i
nbju
-da
n, p
rogr
am p
rese
ntat
ion
och
den
15 a
pril
2011
39
Pres
enta
tion
och
red
ovis
-ni
ng f
ör in
tern
atio
nella
ko
ntor
et
Maj
201
1E
nhet
sche
fM
alm
ö hö
gsko
lans
inte
rna-
tion
ella
kol
legi
um, M
inte
r-ne
t gr
uppe
n
Maj
201
1
Åte
rför
ing
-film
pres
enta
tion
fö
r st
uden
tern
a på
om
vård
-na
d
Juni
201
1E
nhet
sche
fA
vgån
gsst
uden
ter
VT
2 0
11
sam
t pr
ogra
mm
ets
lära
re
Den
3 ju
ni 2
011
Åte
rför
ing
– Fi
lmpr
esen
ta-
tion
för
IC
G g
rupp
enA
ugus
ti
2011
Enh
etsc
hef
ICG
gru
ppen
, dek
aner
, re
ktor
Film
visn
ing
i sam
band
med
gä
stbe
sök
från
par
tner
suni
-ve
rsit
et
Sept
embe
r 20
11In
tern
atio
nella
tea
met
på
omvå
rdna
dIn
tern
atio
nella
tea
met
på
omvå
rdna
d12
sep
tem
ber
2011
Sem
inar
ier
för
stud
ente
r oc
h be
rörd
a ak
töre
rSe
ptem
ber
2011
Kur
sans
vari
gaSt
uden
ter
term
in 1
och
två
Sem
inar
ier,
hand
leda
rträ
ffar
Sam
man
stäl
lnin
g av
pro
jek-
trap
port
Aug
usti
-se
ptem
ber
2011
Förf
atta
ren
Gra
nskn
ings
grup
per
Kol
le-
gial
a oc
h ex
tern
a gr
ansk
are
Publ
icer
ing
i dec
embe
r 20
11
Fram
tida
film
visn
inga
r på
ha
ndle
dart
räff
ar o
ch p
å ut
länd
ska
univ
ersi
tet
2011
/201
2B
erör
da k
ursa
nsva
riga
Akt
uella
mål
grup
per
Publ
icer
ing
av k
ortv
ersi
o-ne
n på
web
ben
40
Projektets förlopp Två utvecklingsskeenden dominerade projektets förlopp. Projektförloppet omfattade dels ett händelseförlopp som kan relateras till styr- och ledningsprocesser och dels till genomförande av själva uppdraget det vill säga förloppet som relateras till de faktiska åtgärder som sattes i verket. Ledarskapet har i dessa sammanhang inriktats på strukturering och kontroll över helheten i projektförloppet. Fokus länkades till att möjliggöra personalens och studenternas engagemang för projektets ändamålsenliga åtgärder.
Varje enskild aktivitet kunde, beroende på dess mål, involvera flera av Demings (1993) moment där arbetsgrupperna var för sig eller tillsammans har arbetat igenom projektets mål. För att motverka risker relaterade till att problemområden upptäcks för sent, har återföring ägt rum i möten dels inom respektive team och med samtliga ansvariga. Huvudansvaret för de förekommande aktiviteterna (se tabell 1) har markerat graden av förändringsinriktning där den enskilda aktiviteten i projektarbetet har stått för förvaltning och framåtriktning mot målen.
Den formade handlingsprocessen har haft karaktär av en mera kunskapsbaserad växling där nya bilder av projektetsinnehåll har legat till grund för beslut om nyorientering. Detta tolkningsarbete ägde rum fortlöpande både i samband med projektets inriktning, manusarbete, val av programmets områden som var lämpliga för presentation, klinisk verksamhet, pedagogiskt verksamhet osv. Det fanns en på förhand angiven ändpunkt för projektets utfall. Inom ramen för den avsatta tiden har projektgrupper med stor utsträckning av frihetsgrader drivit sina respektive insatser utifrån vilka åtgärder som var nödvändiga vid respektive tidpunkt.
Filmatiserad presentation av sjuksköterskeutbildningenDen primära målgruppen för filmen var deltagare i Florence Network kongresser dvs. både lärare och studenter från europeiska sjuksköterskeutbildningar. Filmen producerades på engelska och de personer som intervjuades textades. Utbildningsaktiviteterna filmades på campus vid Malmö högskola och inom de kliniska verksamheterna.
41
De områden som fick utrymme i filmen var enligt följande:
Undervisning
Studiemiljöer
Pedagogiska angreppssätt
Det sammanhanget som utbildningen bedrivs i; profes sionellt, socio- kulturellt och högskolemässigt
Studenternas resonemang om sin framtida karriär
Studentkåren och studiesociala inblick
Filmproducenten och arbetsgrupper byggde upp presentationen utifrån ovanstående kärnområden och skulle återge bilden av vad man kan förvänta sig som student på sjuksköterskeutbildningen i Malmö samt vad som gör utbildningen exklusiv i jämförelse med andra sjuksköterskeutbildningar. Tanken var att studenter förekommande i informationsfilmen skulle vara representativa för den i programmet registrerade studentpopulationen. Den c:a 25 minuter långa filmen börjar med bilder som zoomar fakultetsbyggnaden för att sedan successivt ta tittaren genom diverse utbildningsmiljöer, aktiviteter och intervjuade personer som utifrån olika synvinklar återger programmets innehåll. I slutet visas examenshögtiden i kyrkan.
Grundidén med filmen var att göra den lättillgänglig, så förutom den rätt så tunga dvd filen har även en förkortat webb-version tagits fram. Speakerrösten som leder tittaren genom bilderna och lyfter fram innehållet beskrivs i manusform enligt följande:
Since the Bachelor degree program in nursing at Malmoe University is 50
years old, we have had the time to try our curriculums and tutoring met-
hods out very carefully, and so we have managed to outline the very best.
Today we are proud to present a nursing program with a special designed
clinical training totally unique within its kind.
Our nursing department within its faculty “Health and Society” is located
right in the middle of the hospital proper which allows the curriculum to be
constantly updated on the methods and materials currently being used on
the clinics. And everything that is thought on campus is put into practice
just across the street at the hospital.
42
Here comes Martina, she is a nurse at the hospital, and here comes Anna-
Karin, she’s a lecturer at Malmo university. Together they form a ”clinical
teaching couple”. Both of them are working part time as clinical instructors
interacting with the students during their clinical training. This ”crossover”
tutorial system has actually been invented on Malmö University, and today
the faculty consists of 14 clinical teaching couples, one couple responsible
for each speciality.
With this, the clinical training has become our hallmark. It is simply a self-
evident and fully integrated part the entire education through.
For the graduate students a general medical ward is specially set up in order
to let them care for admitted patients along with doctor students all by
themselves, a real ward with the sole exception of a supervising team of
instructors. The final test of the student’s clinical skills is executed here. A
national clinical final examination which has become a guarantee of quality
for Swedish nurses.
The students have also got access to a special patient named Simon. He is
a high-tech computer-operated dummy that can be programmed with any
disease, symptoms and complications. While in contact with the control
room and the person that controls Simon’s state, a training supervisor mo-
nitors the students and if the students do not pay enough attention some of
Simon’s symptoms may increase or worsen…
The hospital proper in itself is located very easily accessible, right in the
heart of Malmoe city, just a hundred meters from the fast train to Copenha-
gen… and the continent just a few hours away.
We are of course affiliated with several international networks, and offer
students exchange programs with other countries. So naturally the program
offers courses in English, where both international and Swedish students
are welcome.
Den korta filmversionen finner du på: www.mah.se
stipulering av uppnådda effekterInformationsfilmen presenterades i olika sammanhang och för olika grupper (se figur 2)En övergripande bild utifrån tittarnas synpunkter återges i tabell 2.
43
Tabe
ll 2.
Öve
rsik
t öv
er s
ynpu
nkte
r
Pres
enta
tion
Del
taga
reSy
npun
kter
Pre-
revi
ewPl
aner
ing
och
st
yrgr
upp
n= 3
- M
ycke
t nö
jda
med
res
ulta
tet.
Inn
ehål
let
uppl
evde
s ba
lans
erat
med
insl
ag o
m s
tade
n, h
ögsk
olan
, pr
ogra
mm
et o
ch s
tude
nter
.
- Ju
ster
inga
r be
hövd
es r
elat
erat
till
”lo
ggan
”, t
iden
och
reg
leri
ng a
v vi
sa d
omin
eran
de s
ekve
nser
.A
PTL
ärar
lage
n på
sj
uksk
öter
ske-
pr
ogra
mm
en
n=47
- M
ycke
t nö
jda
med
res
ulta
tet
då d
et ä
r fö
rsta
gån
gen
som
hel
hete
n av
sju
kskö
ters
kepr
ogra
mm
et
åter
ges
i bild
och
nar
rati
vt i
film
form
för
and
ra in
tres
sent
er. D
e ol
ika
visu
alis
erin
garn
a be
döm
des
ge e
n m
ycke
t pr
ofes
sion
ell o
ch s
amst
ämm
ande
bild
av
utbi
ldni
ngsi
nneh
ålle
t.
- E
fter
fråg
an p
å at
t vi
sa f
ler
ämne
som
råde
n so
m ä
r oc
kså
vikt
iga
att
bely
sa s
å so
m e
xem
pelv
is
pati
ents
äker
het,
om
vård
nad
av b
arn,
und
ervi
snin
g på
för
loss
ning
en m
m. I
dis
kuss
ione
n ly
ftes
fr
ågan
om
den
dig
ital
iser
ade
pati
ente
n Si
mon
kon
tra
leva
nde
pati
entm
öten
. Fle
ra r
öste
r ut
tryc
kte
synp
unkt
er a
tt d
et k
ände
s so
m o
m d
et ä
r fl
est
man
liga
stud
ente
r so
m h
ar f
ilmat
s. F
ilmen
s lä
ngd
på o
lika
sekv
ense
r m
otsv
arar
inte
hög
skol
epoä
ng in
om d
et f
ilmad
e om
råde
t. A
v de
stu
dent
er s
om
film
ades
var
inte
alla
så
kalla
de ”
myc
ket
dukt
iga”
stu
dent
er.
Fl
oren
ce
Net
wor
kD
eleg
ater
frå
n
sjuk
sköt
ersk
e-
utbi
ldni
ngar
n= c
a 15
0
- U
ppfa
ttad
es s
om ”
Ver
y Pr
ofes
sion
al”
och
att
sven
skar
na v
et h
ur m
an s
kall
åsta
dkom
ma
en b
ra
prod
ukt.
Myc
ket
info
rmat
ion
som
fra
mfö
rs p
å lä
ttill
gäng
lig s
ätt.
Film
en h
ar in
tres
sant
a se
kven
ser
om b
åde
teor
i och
klin
ik o
ch h
elhe
tsbi
lden
om
utb
ildni
ngen
s sa
mm
anha
ng.
Film
en u
pple
vs
inte
som
en
rekl
amfi
lm u
tan
uppf
atta
s so
m e
n tr
ovär
dig
bild
av
sjuk
sköt
ersk
eutb
ildni
ngen
. R
olig
t at
t ku
nna
se le
vand
e m
iljöe
r fr
ån u
tbild
ning
en, s
jukh
uset
och
sta
den.
Film
en å
terg
er
sjuk
sköt
ersk
eutb
ildni
ngen
så
att
man
får
lust
att
åka
och
stu
dera
i M
alm
ö.
- In
ga s
ynpu
nkte
r på
för
bätt
ring
ar. D
isku
ssio
ner
krin
g in
nehå
ll i a
ndra
eur
opei
ska
sjuk
sköt
ersk
eutb
ildni
ngar
.
Tabe
ll 2
fort
sätt
er p
å fö
ljand
e si
dor
44
Inte
rnat
ione
lla
kont
oret
M
inte
rnet
Hög
skol
e-
repr
esen
tant
er
från
res
pekt
ive
om
råde
n oc
h
faku
ltet
n =
38
- M
ycke
t br
a pr
esen
tati
on. I
nnov
ativ
t oc
h ka
n va
ra t
ill s
tor
hjäl
p i a
rbet
e m
ed in
tern
atio
nal-
iser
inge
n. L
ämpl
ig f
ör p
rese
ntat
ione
r på
sto
ra u
tbild
ning
skon
gres
ser.
And
ra o
mrå
den
bord
e ta
ef
ter
den
idén
.
- In
ga s
ynpu
nkte
r på
för
bätt
ring
ar. D
isku
ssio
ner
krin
g ko
stna
der,
proj
ekti
vite
t oc
h på
vilk
et s
ätt
kan
arbe
tet
med
film
atis
erin
gen
utve
ckla
s på
hög
skol
an o
ch in
om a
ndra
fak
ulte
t. V
isni
ngen
av
bröt
s i o
rdin
är lä
rosa
l då
file
n to
g en
läng
re t
id a
tt la
dda
än d
en t
ekni
ska
utru
stni
ngen
va
r di
men
sion
erat
för
. Dis
kuss
ion
krin
g vi
lka
It -
stö
dsys
tem
bör
fin
nas
för
att
anvä
nda
nya
med
iate
knik
er.
Åte
rför
ing
på
prog
ram
-ut
värd
erin
gen
Sjuk
sköt
ersk
e-
stud
ente
r av
gång
juni
20
11 s
amt
lä
rare
frå
n
prog
ram
met
n
= 10
2
- M
ycke
t br
a fi
lm. I
nger
en
käns
la a
v st
olth
et. I
nneh
ålle
t st
ämm
er m
ed u
tbild
ning
en. A
lla b
orde
få
se
den.
Rol
igt
att
den
blev
rik
tigt
äkt
a fö
r ”v
i” ä
r m
ed. D
et k
änns
bra
att
stu
dent
erna
kun
de
både
påv
erka
och
med
verk
a i f
ilmen
.
- K
änns
som
om
det
är
fles
t ”k
illar
” so
m p
rata
r. D
et ä
r lit
e av
Sim
on i
utbi
ldni
ngen
men
myc
ket
på f
ilm. D
et b
orde
var
a m
er a
v Si
mon
i ut
bild
ning
en. S
tude
ntkl
ubbe
n va
r of
ta s
täng
d un
der
våre
n oc
h in
te s
å ak
tiv
som
man
ska
ll tr
o nä
r m
an t
itta
r på
film
en. F
ilmen
bor
de v
ara
tillg
ängl
ig p
å w
ebbe
n.
45
ICG
gru
ppen
Kur
sdel
taga
re,
deka
ner,
rekt
or
och
pror
ekto
rn
= 16
- Sp
änna
nde
pres
enta
tion
spe
ciel
lt n
är d
et ä
r så
svå
rt a
tt f
ånga
upp
utb
ildni
ngsp
rogr
amm
ets
väse
n. B
ra f
ilm s
om å
terg
er h
ögsk
olan
och
pro
gram
met
på
ett
dyna
mis
kt o
ch u
ngt
sätt
. Arb
etet
m
ed p
edag
ogik
en k
omm
er f
ram
och
man
får
en
käns
la a
tt v
ilja
gå u
tbild
ning
en. D
et v
erka
r va
ra
ett
myc
ket
spän
nand
e ut
bild
ning
spro
gram
. Film
en ä
r et
t m
ycke
t br
a sä
tt a
tt s
prid
a ku
nska
p om
de
t up
pdra
get
som
hög
skol
an a
rbet
ar m
ed.
- In
ga s
ynpu
nkte
r på
för
bätt
ring
ar. D
isku
ssio
n kr
ing
själ
va p
roje
ktet
, med
iate
knik
er o
ch
info
rmat
ions
spri
dnin
g. N
ågon
av
delt
agar
na h
ade
svår
t at
t fö
rstå
kop
plin
gen
mel
lan
film
ens
inne
håll
och
arbe
te m
ed in
tern
atio
nalis
erin
gen
rela
tera
t ti
ll de
t sy
ftet
som
åte
rgav
s i
proj
ektp
rese
ntat
ione
n.
Inte
rnat
ione
ll pa
rtne
rsda
gB
esök
are
från
no
rdis
ka o
ch
aust
ralis
ka
univ
ersi
tet,
in
tern
atio
nella
ha
ndlä
ggar
e oc
h lä
rare
n =
32
- M
ycke
t gi
vand
e pr
esen
tati
on a
v pr
ogra
mm
et o
ch d
ess
inne
håll.
Man
får
sna
bbt
en m
ycke
t br
a he
lhet
sbild
. Utb
ildni
ngen
ver
kar
vara
myc
ket
prof
essi
onel
lt u
ppla
gt. V
ill g
ärna
ha
stud
entu
tbyt
e m
ed M
alm
ö.
Inga
syn
punk
ter
på f
örbä
ttri
ngar
. Dis
kuss
ione
r kr
ing
verk
sam
hets
förl
agd
unde
rvis
ning
, m
öjlig
hete
r ti
ll pr
akti
kpla
tser
och
för
djup
ning
av
fråg
or k
ring
pro
gram
inne
hålle
t.
46
För att resonera översiktligt kring utfallets effekter och dess mer-värde, har nio olika perspektiv tagits hänsyn till i ett fält mellan två axlar. Dessa perspektiv framgår i figur 2. Den horisontella axeln består av kategorierna kring organisation. Den markerar för vem och vilka av resultaten som kan tänkas ha en aktiv beröringspunkt av projektens resultat. Den lodrätta axeln markerar utfallet för pro-jektets kvaliteter. Utifrån dessa dimensioner definieras organisationen som ett verk-samhetsområde avgränsat till sjuksköterskeutbildningen. Som chef menas här den enhetschefen som är programansvarig och som leder den aktuella utbildningsverksamheten. Medarbetare avgränsas till de personer som aktivt medverkade i projektets flöden av arbets-processer.
Figur 3. En stipulering av projektets uppnådda effekt och dess mervärde.
Effektiviteten för fakultetsorganisation och chefens del handlade om att produkten uppnåddes under den utsatta tiden att hänsyn har tagits till existerande kompetensresurser och budgetramar. Effektivitet i projektorganisationen kunde noteras inom alla nyckelfaktorer i projektorganisationen så som exempelvis hålla tid ramar budget samt involvering, engagemang och hög arbetstempo av alla medverkande. På den övergripande programnivån har arbetet med projektet och utveckling utfallit med en filmatiserat programpresentation. Det resultatet utformades för att kunna visas i flera olika sammanhang.
Organisation Chef Medarbetare Effektivitet Samarbete Kompetensutveckling
Nytta och mervärde
Effekt och mål uppfyllelse
Beskriver aktiva områden
47
Här kan exempelvis omnämnas övergripande informationsdagar, öppet hus, inkommande studiebesök, information för studentgrupper mm.
Chefseffektiviteten stipuleras främst till att projektet leddes framgångsrikt till slutmålet och att den utformade ledarrollen klarade av att driva de uppkomna problemsituationerna och vara en sammanhållande funktion. Effektiviteten för medarbetare har uppnåtts genom struktur, medarbetarnas engagemang och positiv arbetsanda i grupperna. Under projektets gång har olika grupper fått stöd för att kunna agera själva både personligt och i grupp genom informationsmöten och återföring. Filmvisningar visade att den framställda presentationen är valid innehållsmässigt och att den återger programmets miljöer och sammanhang.
Effekterna på medarbetarnivå inträffade genom aktörernas deltagande, skapande och medverkan i att återge programmets image. Den direkta medverkan och filmatisering av faktiska situationer med ordinarie medverkande och verklighetsbaserat återgivande har även bidragit till en känsla av ”reality” vad gäller sammanhanget där deltagarna hade inflytande genom att förmedla sina vardagliga miljöer och undervisning.
Samarbete har handlat om delaktighet och att inom ramen för projektet gemensamt i olika team samt teamen emellan genomföra aktiviteter och handlingar mot givna mål och uppnå det önskvärda arbetsresultatet. I samarbetsdimensionen ingick här även externa aktörer till exempel representanter från berörda klinikerna. Utifrån samarbetsaspekten har det inte upplevts några konflikter eller konfrontationer i några av arbetsgrupper. Detta varken externt med klinikansvariga, anlitat filmteam eller internt inom lärar- och student teamen. Arbetsprocesser karaktäriserades i hög grad av tillvaratagande och respekt av varandras kompetens. Ytterst har det handlat om personliga kontakter, relationer, förtroende och partnerskap. Olika aktörer så som lärare, studenter och kliniker har fått närma sig varandra på ett sätt som avviker från de vardagliga kontakterna. Det har skapat en mer sammanhållande anda mellan olika parter. Projektet sökte specialiststöd internt från fakultetsekonomen, fakultetsinformatören och kliniska specialister.
48
Kompetensutveckling har stipulerats utifrån den kompetens- och kunskapsskapande kapaciteten som utlöstes i samband med genomförandet av projektet men också utifrån de dialoger som kunde hjälpa till med hantering av olika perspektiv, möten mellan dessa olika perspektiv och den helhetssynen på utbildningsprogrammet som trädde fram.
Den kompetensutveckling som har uppkommit inom organisationen införlivades främst genom de personer som har befolkat verksamheten. Deltagarna, såväl lärare, studenter som kliniska handledare, har kunnat förhålla sig kritiskt och genom arbete med uppläggen av filmatisering resonerat om effekter att återge programmets innehåll till skiftande målgrupper. Det har inneburit reflektioner kring vad det kunde innebära i fall man fokuserade mycket eller tonade ner vissa utbildningsdelar. Delaktighet i genomförandet och aktivt deltagande i de uppkomna projektprocesser var en faktor som visade sig främja erfarenhetsbaserad lärande. De nya erfarenheter som deltagarna utvecklade öppnade en ny grund för vidareutveckling av programmets innehåll. Detta manifesterades främst i form av nya idéer och diskussioner kring hur uppläggen och det pedagogiska innehållet skulle kunna läggas upp på ett annat sätt.
En omedelbar effekt kring sakkunskap som har noterats gällde den kompetensutveckling och det kunskapsskapande som gav sig till känna på individnivån. De flesta deltagande lärare var engagerade i sina respektive kurser och de ämnesområden som personerna hade specialistkunskaper inom. Projektarbetet och sedan reflektionen över det uppnådda resultatet innebar utökade kunskaper om utbildningen i sin helhet och om de samverkanspartners som brukar vara involverade i utbildningens olika delar och moment. Dessutom har det uttryckts av alla inblande att det var mycket lärorikt att få upplevelsen av hur deltagare med ett externt ”utifrån” perspektiv tolkar och ger förslag på gestaltning av utbildningen. Det var även mycket viktigt att upptäcka vad den externa blicken kunde se som de själva inte såg och där den dolda bilden upplevdes av de externa medverkande som något väsentligt för uppfattningen av helheten. Dessa speglingar har kunnat förtydliga vilka dimensioner i utbildningen som är aktiva och vilka sidor i programmet som är
49
mer kritiskt passiva för omvärlden. Summativt upplevde lärarlaget sig bättre rustat för framtiden. Utbildningsorganisationen har fått uppleva att den har ett stabilt stöd och positivt samarbetsmiljö med de partners som är väsentliga för utbildningens olika delar och dess genomförande.
50
diskUssion
Denna rapport har förmedlat erfarenheter från ett projekt vilket genomfördes inom ramar för Malmö högskolans chef/prefektutbildning ICG. Projektets mål var bland annat att stärka sjuksköterskeutbildningen i att möta de kvalitetskrav som utmärker arbete med internationalisering inom högre utbildning. Projektets förlopp, dess struktur och objektmål har bidragit till en positiv skaparanda och reflektioner kring sjuksköterskeutbildningens innehåll och hur det skall förmedlas till omgivningen. Projektet i enlighet med McAlpine (2009) resulterade i akademiska reflektioner kring den vardagliga pedagogiska praktiken och filmatiseringen har tydliggjort olika former av det pågående pedagogiska och didaktiska arbetet. Arbete med filmen gav också möjlighet till en inom utbildningens egen föreställningsbeskrivning samt externalisering av de föreställningar och bilder som de olika involverade aktörerna hade. Resultatet stipulerades som mervärdeskapande och som lämplig komplettering till de befintliga översikterna. Resultatet kan på det sättet få ett betydelsefullt användningsområde i samband med programpresentation för olika nätverk regionallt, nationellt och internationellt. Det har även planerats in att använda filmen i professionsseminarier för studenter i tidig del av sjuksköterskeprogrammet.
Projektet genomfördes framgångsrikt och orsaken till detta kan vara involvering av den kompetens som befolkar programmet men även involvering av kompetensen utanför den ordinarie programverksamheten. En annan väsentlig faktor var att medarbetarna och studenter uppfattade målen som viktiga för utbildningen i sin helhet samt att arbetsmetoderna användes på
51
rätt sätt (Briggs, 2007). Det finns exempel på ineffektiva projekt och aktiviteter långt efter att iakttagare har bedömt att de är av ringa värde. Dessa problem uppstår främst när experter och ledning inte är engagerade eller om det finns bristande partnerskap mellan medarbetare och chefer (SKL, 2004).
Ett väsentligt område som brukar uppmärksammas i arbete med utveckling och kvalité handlar om visioner. I vardagliga organisatoriska sammanhang finns en föreställning om att visioner är någonting som man måste ha, men i de flesta fall läggs det inte så stor vikt vid de i vardagen (Utbult, 2004). Projektets vision om att knyta an utvecklingsarbete till internationalisering och bestämma objektmålet till att skapa en film, fyllde en konkret funktion att ange ambitionsnivån och vilken riktning enhetschefen anser att verksamheten skall ta. Visionen i detta fall uppfattades på ett positivt sätt. Den gav utmaning, målhunger och kreativt input för de inblandade.
Genomförandeprocessen i detta projekt sattes igång med hjälp av diskussioner, reflektioner och organiserade möten. Avsikten var att kunna utgå från en verklighetsbaserad bild. Utifrån en ledningssynpunkt har det varit en intensiv och tidskrävande process, ibland svår med uppgörelser både uppåt i organisationen och neråt. Då projektet handlade om nyskapande har det varit viktigt att fånga upp såväl människors personliga värderingar, deras bilder om programmets innehåll lika väl som organisatoriska möjligheter att driva utvecklingsarbetet och inskaffande av nödvändiga resurser. Det finns många fördelar om projektledningen tidigt involverar aktörer som besitter genuint kunskap av uppgiften och det som projektet skall åstadkomma. Traditionell projektledning handlar mycket om planeringstekniker och rörelse mot standardisering av processer som skall genomföras i linje med projektets planer (Sense, 2007). Projektets ansvarsstruktur fastställs ofta när kunskapen om projektet är som lägst dvs. början av projektet. För att undvika kunskapsasymmetri har planeringsprocessen av tidsramar och aktiviteslogik använts här mer indirekt. Detta för att undvika att hindra deltagarnas handlande och öppna för kreativiteten samt deltagarnas egna idéer. Det innebär att projektprocesser styrdes och kunde fortlöpa inte genom på förhandsbestämd planering utan genom de diskussionerna som har
52
förts vid möten och som på det sättet fått påverkan på framtida händelseförlopp (Dychawy Rosner & Springett; 2008). I projektet utnyttjades kompetenser relaterade till olika verksamhetskulturer så som lärarlagen, vårdpersonalen på klinikerna, studenterna, administratörer och externa tjänster. De deltagande aktörerna hade sakkunskaper i form av skiftande specialistkunskaper samt praktiska erfarenheter från både utbildning, klinisk verksamhet och mediaskapande. Den gemensamma visionen och konkretiserad mål har kunnat bidra till att hitta sätt att samarbeta och att organisera sig kring uppgiften (Drew, 2010; Haikola, 1999).
Sjuksköterskeutbildningens komplexa miljö visar att den typen av projekt kräver ett samlat grepp om de existerande arbetsområdena för att kunna genomföras. Genom den nära kontakten mellan projektgrupperna behövdes inga andra aktiva påverkansinsatser utan dessa skulle snarare bli kontraproduktiva. Växlingen mellan djup involvering, måldimension och öppenhet för nyorientering har skapat projektets egen rytm. I en praktisk projektdimension var det komplext att i den hårt belastade och på förhand schemalagda vardagen hantera kompromisser mellan funktionalitet och täta möten i stora grupper samt subgrupper för att möjliggöra framåthandling i projektprocesser.
Medarbetarna representerade de inom utbildningen existerande verksamhetsområdena som var både genuint olika, stabila och i förändring (Otten och Chen, 2011). Man förstod varandra i projektets olika skeden och i de aktuella uppdragen. Projektet har inte fått extra tid för genomförandet av det förbättringsarbete som spelat in. Det är svårt att idag ta ställning till hur mycket tid som kan avsättas för liknande projekt. Tidresursen är dock viktig faktor för att kunna driva ett förbättringsarbete och skapa utrymme för detta i den hårt ansträngda lärarvardagen (Tengblad, 2002).
Alla parters kunskaper och förståelse av utbildningens innehåll samt upplevd erfarenhet har gjort att deltagarna har tagit ställning till att aktivt medverka även i själva filmningen. Deras medverkan har resulterat i att projektet kunde genomföras inom rimliga budgetramar och återges naturligt med befintliga aktörer i stället för att anlita externa skådespelare som det har gjorts i fakultetens tidigare filmprojekt.
53
Gemensam visualisering har möjliggjort att verklighetsbaserad återgivande förstärktes genom sina naturliga miljöer, faktiska utbildningssituationer och återgivande av sammanhanget samt hur det används. Genom att projektet implicerades avgränsat med fokus på hög operationell effektivitet riskeras dock att kunskaps- och kompetensutveckling inriktas lokalt. Aktuell teoribildning om socialt lärande lyfter fram betydelsen av kunskapsskapande nätverk där deltagarna är involverade i en gemensam verksamhet. Det innebär att projektets föremål för handling skapade enligt Wengers (1998) begrepp en praxisgemenskap med både kompletterande och överlappande kompetenser. I motsats till de dualistiska formella och informella kunskapsformer kan lärande och kompetensutveckling betraktas här som situerad i den vardagliga organisationens social kontextualiserade uppdrag.
Just den kraftiga förankringen i praxisgemenskapen kan ses som problematiskt i fall nyvunnen kunskap skall förflyttas mellan olika akademiska rum och arbetskulturer exempelvis utbildning och forskning. Liedman (1997) ägnar stort utrymme åt att återge hur den moderna idéutvecklingen bildades. Han påvisar innebörder i kunskapsbegreppen där idéhistoriskt menas att genom forskning erövras kunskap och att det är vetenskapen som främst definierar vad som är falskt eller sant. I orienteringen mot att med vetenskapens hjälp kunna förutse framtida situationer lyfts fram argumentationen om objektiviteten och positivistisk värdefri vetenskap. Enligt Habermas som är en av nyckelgestalter för den kritiska teorin, utmärks den typen av vetenskap av en begränsad rationalitet (Habermas, 1963). Habermas utvecklar vidare betydelsen av perspektiv som rör forskarens sammanhang och den värld han/hon är inplacerad såsom del av det som utforskas.
I motsats till objektivitet kan projektets praxisgemenskap beskrivas som närhet till studieobjektet. De flesta deltagare i projektet var involverade i utbildningsprogrammet och tillämpade olika samarbetsformer utifrån en institutionaliserad tanke om utbildningsarbetet. En begränsning i en sådan ordning kan vara förenkling eller en tendens att överdriva tolkningar av aspekter som har uppmärksammats. Jag menar dock att genom att gå igenom annan forskning kring projekt- och utvecklingsarbete av
54
utbildningsprogram inom högre utbildning (Bergviken Rensfeldt, 2010; Sense, 2007) och projektets praktiska förutsättningar och implikationer (Lööw, 2003) kan jämförelser göras med de mönster som jag identifierar i denna studie.
Som hjälp för en reflektiv rekonstruering av min egen professionell kunskap användes två dimensioner (Tessema, 2008). Den första var kopplad till den strukturerade genomförandemetodologin innehållande diskussioner, debatter, kritik och analyser av uppkomna dilemman. Alla dessa scenarier bidrog till differentiellt fördjupning av förståelsen kring genomförandeprocesser samt den egna och andras roller under pågående processer och dess genomförande. Den andra var den deltagarbaserade metodologin (bilaga 2) vilken öppnade för mötesarenor, direkta face-to-face interaktioner och uppkomsten av avvikelser samt flöden (Deming, 1993). Dessa immanenta intensioner var inte avsedda för att utveckla ett kausalt förklarande utan för att snarare utnyttjas för implementering av teknisk användbar kunskap. Båda dimensioner utmynnade dock i såväl induktiva som deduktiva analyser och slutsatser. Inte minst bör dock i framtida projekt stipulering av effekter vad gäller den typen av utfall kunna kompletteras med objektiva mätinstrument.
Litteraturen visar att en institutionaliserad verksamhet eller organisation fungerar generellt som en länk för spridning av idéer mellan andra omgivande organisationer och kulturer (DeGeest et al., 2010; Larsson, 1997). Detta kan ske genom imitationer, normer och modellutbyten. Det innebär att det i den framtagna filmprodukten finns såväl imiterande som tvingande likriktning. Innebörden i den imiterande kraften bygger på att en organisations idéer och bilder sprids direkt eller indirekt genom utbyten för att anammas och förflyttas mellan organisationer och aktörer. Den typen av likriktning är mycket viktig för att en utbildningsorganisation, programverksamhet och ledarskap skall kunna utvecklas, befästa de existerande idealen och dämpa de osäkerhetselement som alltid finns (Drew, 2010; Lewis & Murphy, 2008). Det kan dock även finnas negativa spridningseffekter. I den tvingande potensen ligger strävan att uppnå legitimitet inom samma organisatoriska fält vilket kan ge tendens till uppbyggnad av rigiditet, ritualer jämte önskemål om att bli mer omvärldshomogena (Larsson, 1977). Imitationspotential riskerar att för stor fokus läggs
55
på idealiserade bilder och den tvingande kraften tenderar till att bygga upp en typifierad form om vad någonting är.
Generellt i utvecklingsarbetet ligger också inbäddad tendens att föra fram viktiga värden till det omgivande sammanhanget och att vara anpassat till det nya informationssamhället (Lewis & Murphy, 2008). Sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola har en 50-årig stolt tradition (HS, 2009). Uppbyggnad av novisens roll handlar förutom faktakunskapen om ett historiskt överförande gällande yrkets kultur och yrkets kärnpunkter som skall föras vidare i tiden. Det finns också exempel i litteraturen där studenterna tar starkt intryck av andra studenter vilket gör att den ”egna” insatsen bidrar till en känsla av sammanhang och egen personlig och professionell utveck-ling (White, 2009). Stöd av de kliniska verksamheterna och utma-ning gentemot externa aktörer som exempelvis Florence Network med lärare och studenter från andra Europeiska sjuksköterskeut-bildningar har hos flera medarbetare och studenter skapat mersmak och viljan att gå vidare, till exempel, med att kartlägga pedagogiska modeller och studenternas lärandemiljöer. Enligt Bäck-Pettersson och medarbetare (2008) finns i nuläget hos disciplinforskarna ett stort intresse för att omsätta i forskning både frågeställningar kring samarbetsdimensioner och organisatoriska frågor. Även sjuksköter-skans pedagogiska roller i vården och i utbildningen uppmärksam-mas (Bengtsson & Wann-Hansson, 2001; Carlsson, Pilhammar & Wann-Hansson, 2009).
Lärare brukar främst aktivt förmedla fakta, visioner och yrkets subtila kultur, traditioner och yrkets etiska värden (Bengtsson & Wann-Hansson, 2011; Briggs, 2007). Studenter som är programmets deltagande medlemmar besitter en genuin programerfarenhet och personlig upplevelse kring hur utbildningens mål håller på att förverkligas. De kliniska verksamheterna representerar framtida arbetsgivare och arbetsplatser. Det är också just dessa verksamheter och dess medarbetare som skall förflytta den utexaminerade studenten till en stabil och kompetent professionsutövare (Larsson, 1977; Richardson & Storr, 2010). För att sammanföra dessa olika erfarenhetsdimensioner krävs ett dialogiskt ledarskap. Den typen av tvådimensionellt ledarskap som tillämpades med blicken på medarbetarna och verksamheten handlade om chefens roll som mer
56
övergripande, delegerande och som ägnade sina krafter åt mera övergripande frågor snarare än detaljstyrning. Då integrering av arbetsprocesserna behövde fungera som ett ramverk har processerna i projektet styrts snarare än resultaten.
Traditionella organisationsteoretiker betraktar organisationer i första hand som system som är till för att utföra arbete och använda vissa tekniker för att uppnå önskad inriktning. Organisationers inre struktur varierar beroende på dess uppgifter och vilka krav som riktas mot dem från andra omgivande ytor och maktgrupper. Organisationer med rutinmässig beslutsstruktur kännetecknas av en mekanisk struktur. Organisationer som högskola och universitet vilka tvingas till ständiga förändringar där högspecialiserade kom-petenser förväntas generera innovation är av mer organisk slag i sina inre strukturer (Haake, 2004; Yelder & Codling, 2004). Med tillta-gande organisatorisk komplexitet och bl.a. samvarierande antalet ledningsnivåer är det viktigt att utbildningsarbetet underordnas i hög grad genom samråd, horisontell kommunikation och frihet för den enskilde medarbetaren.
Kultur och tradition inom universitet och högskolan gör att man tidsbegränsar chefsbefattningar inom akademin vilka positioneras som ett förtroendeuppdrag (Bergviken Rensfeldt, 2010). Detta för-svårar ledarens förhållning, framförallt vad gäller impopulära beslut såväl som strategiskt och proaktivt arbete med utvecklingsfrågor vilka behöver mer utrymme tidsmässigt (Haake, 2004; Irhammar, 2007). I det aktuella projektet har strategiskt arbete byggt på att inom begränsade tidsramar koordinera och tillsammans med andra bygga upp ett resultat som visar den dagliga utbildningsprocessen i sjuksköterskeutbildningen på ett mera tillgängligt sätt. Ett verktyg som visade sig mycket kraftfull och som användes i detta utveck-lingsprojekt var en markering av deadline. Deadlines anger vad som måste göras och initierar mekanismer där projektdeltagarna måste jämföra, sortera och hitta lösningar som tillfredställer tids-kravet. Effekter av deadlines genererar ett tvingande moment för såväl beslut som handlande. Projektteamen blev stimulerade till att fokusera på ett icke förhandlingsbart mål och att konsekvent införa skyndsamma problemlösningar i de situationer som dök upp under projektets genomförandefaser.
57
Under det aktuella projektets livscykel har därför ledarens arbete dominerats av möten, fokusering på samspel och dialoger mellan olika intressen och förekommande uppgifter. Det fanns under pro-jektcykeln inslag av både ett självständigt ledarskap samtidigt som rollen ingick i det gemensamma systemet på utbildningsprogram-met, fakulteten, högskolan och internationellt (Drew, 2010). I ett projekt med relativt komplicerade och diversiverade kunskapsområ-den är det viktigt att uppnå konsensus och att snabbt åstadkomma kompromisser. Komplexiteten framgår exempelvis genom svårprog-nostiserade beroendeförhållanden och maktrelationer som exempel-vis mellan lärarrollen och studentrollen. Projektorganisationen i det aktuella utvecklingsarbetet kunde vara ett sätt att frikoppla vissa krafter från resten av organisationen och således bortse från existe-rande komplexitet och maktstrukturer. Projektets arena skulle också kunna vara en konfliktfylld värld men det här arbetet karaktärise-rades av att de involverade parterna snabbt hittade pragmatiska lös-ningar på de uppkomna frågorna (Akerjordet & Severinsson, 2010; Briggs, 2007). Det innebär att ledarskapet har tillämpats i den situa-tionsbaserade och dialogiska formen. För att undvika enkelspårig-het i problemlösningssituationer under genomförandet matchades konvergenta strukturer med gemensamt intresse för att föra utbild-ningen med utrymme för individuell divergens gällande prövning av idéer och uppslag som inte alls ingår i väldefinierade strukturer.
Projektets deltagarbaserade struktur kunde ge underlag för en varia-tion där deltagarna gemensamt i ett samspel var i stånd att åstad-komma hög responsivitet och innehållsvaliditet i det genererade resultatet. Kontinuerligt återkommande och strukturerade mötesa-renor kring verksamhetsfrågor har handlat om att i vardagen tona in och tona ut olika perspektiv i relation till den konkreta uppgiften (Akerjordet och Severinsson, 2010). I stället för att beskriva ledar-rollen som att hantera olika världar och olika rum har ledarskapet här handlat om en kontinuerlig dialog baserad på olika aspekter i arbetsvardagen (Dellve och Wikström, 2006). Ledarskap handlar egentligen om att leda fram till resultat. Inte en gång utan gång på gång (Drew, 2010). Det är särskilt viktigt i statlig verksamhet som högskola och universitet då högskolans värld har förändrats drama-tiskt vad gäller anslag, konkurrens om studieplatser samt expansion av de uppgifter som åläggs (HSV, 2005; 2006).
58
slUtsatser och rekomendationer
Den akademiska ledaren har olika förutsättningar att leva upp till och måste hantera sin roll i mycket komplexa situationer. I den akademiska ledarrollen ingår bland annat ansvar för att leda förändringar och utvecklingsarbete. För att kunna hantera en komplicerad chefsroll var det i detta projekt tvunget att effektivt leda både pedagoger och studenter samt att kunna hantera relationer och integrering av de interna och externa arbetsytor som fanns i programmets skiftande verksamheter.
Projektets arbete med att skapa goda och strukturerade mötesplatser har varit ett stöd för och utmynnat i en produkt där både studenter och lärare kände igen sig och var stolta för. Arbete med filmatisering av programmet gav inspiration och dess presentation en möjlighet för djupare analys av nuläget samt en mer specifik bild av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola. Den befintliga förståelsen av programmet har påverkats genom de involverades reflektion över hur andra och de själva förstår dess väsen. Om vi ser utförandet av organisatorisk uppgift som ett bestämt objektmål är förvisso enskilda individers kompetens ofrånkomlig. Men det är framförallt genom deltagande och samverkan som den kan komma till sin rätt och utvecklas. Den strategiska linjen i framtida utvecklingen av sjuksköterskeprogrammet borde lämpligen kopplas till krav som ställs både nationellt och internationellt. Centrala förutsättningar i det akademiska ledarskapet är att skapa utrymme för strategiska prestationer och att arbeta med samspelet mellan ledarskap och medarbetarskap.
59
konklUsion
Det är rekommenderat att utveckla utbildningsinformation i form av en filmatiserad gestaltning
Akademiskt ledarskap inriktad på projektledning har sin relevans i kvalitetsarbete inom högre utbildning
Ett utbildningsprogram kan stärkas genom deltagarbaserade arbetsprocesser och involvering av de aktörer som faktiskt berörs av utbildningens verksamhet
60
reFerenser
Akerjordet, K., & Severinsson, E (2010). The state of science of emotional intelligence related to nursing leadership: an integrative review. Journal of Nursing Management, 18 (14): 363-382.
Arthursson, M., Boman, D., & Persson, A K (2007). Granskning av föränd-ringsarbetet och organisationskulturen. Lund: Revisorerna i Region Skåne.
Bengtsson, M., & Wann-Hansson Ch (2011). Införande av portfolio-metodik för professionell utveckling mot yrkesrollen som sjuksköterska. Malmö högskola, fakulteten för Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
Bergqvist Månsson, S (2011). Tekniken flyttar gränser. OmvårdnadsMagasi-net, 3: 18-19.
Bergviken Rensfeldt, A (2010). Opening Higher Education. Discursive trans-formations of distance and higher education government. Avhandlingsar-bete. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.
Briggs, Ch L (2007). Curriculum collaboration: A key to continuous program renewal. Journal of Higher Education, 78 (6): 676-711.
Bäck-Pettersson, S., Hermansson, E., Sernert, N., & Björkelund, C (2008). Re-search priorities in nursing- a Delphi study among Swedish nurses. Journal of Clinical Nursing, 17 (16): 2221-2231.
Carlsson, E., Pilhammar, E., & Wann-Hansson, Ch (2009). Time to percept: supportive and limiting conditions for percepting nurses. Journal of ad-vanced Nursing, 66 (2): 432-441.
CD (1977). Concerning the Coordination of Profession Laid Down by Law, Regulation or Administrative Action in Respect of the Activities of Nurses responsible for General care. Council Directive 77/453/EEC.
Czarniawska, B (1993). The three- dimensional organization. Lund: Stu-dentlitteratur.
Deming, W E (1993). The new economics: for industry, government and edu-cation. Cambridge: MIT.
61
DeGeest, S et. al (2010). Developing a financial fromework for academic service partnerships: Models of the United States and Europe. Journal of Nursing Scholarship, 42 (3): 295-304.
DeCasterle, B D., Willemse, A., Verschuern, M., & Milisen, K (2008). Impact of clinical leadership development on the clinical leader, nursing team and care-giving process: a case study. Journal of Nursing Management, 16: 753-763.
Dellve, L., & Wikström, E (2006). Hållbart ledarskap i sjukvården. Utveck-ling av ledarskap och stödstrukturer ur individ- och organisationsperspek-tiv. Göteborg: Västra Götalandregionen.
Drew, G (2010). Issues and challenges in higher education leadership: engag-ing for change. The Australian Educational Researcher, 37(3): 57-76.
DrnMahr (2006). Mål för Malmö högskolans internationella handlingsplan. Malmö högskola, DrnMahr 15-2006/589.
Dychawy Rosner, I., & Springett, J (2008). Aktionsforskning och fallstudie. I Granskär, M., & Höglund Nielsen, B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur s 13-25.
Dychawy Rosner, I. (2009). Gemensama utbildningsdagar för olika profes-sionsutbildningar ger bättre vårdkvalitet. Malmö högskola. Fakulteten för Hälsa och samhälle. http://arkiv.mah.se/web/mah/2009/06/templates/Ex-ternalNews____97199.html
Ds (2004). Högre utbildning i utveckling. Bolognaprocessen i svensk belys-ning. Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartamentet, Ds 2004:2.
Forslind, E (2011). I Malmö är patientsäkerhet ett eget ämne. Vårdfokus, 6 (711): 22-24.
Franke-Wikberg, S (1992). Utvärderingens mångfald – några ledtrådar för vilsna utbildare. Stocholm: FOU, Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).
Gebru, K., & William, A (2003). Research based Didactic model for educa-tion to promote culturally competent nursing care. Journal of Transcultural Nursing, 14 (1): 55-61.
Habermas, J (1963). Theorie und Praxis. Berlin: Neuwied.
Haake, U (2004). Ledarskapande i akademin. Om prefekters diskursiva iden-titetsutveckling. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.
Haikola, L (1999). Att dirigera solister. Om ledning och ledarskap vid Lunds universitet. Lund: Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 99:208.
Hall, L., Moore, S M., & Barnsteiner, J H (2008). Quality in nursing: Moving from a concept to a core competency. Urologic Nursing, 28 (6): 417-425.
Havrey, L., & Williams, J (2010). Fifteen years of quality in higher education. Quality in Higher Education, 16(1): 3-36.
62
HS (2009). Heri Hodie Cras. Igår, idag, i morgon. Sjuksköterskeutbildningen i Malmö 50 år. Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle.
HS (2011). Utbildningsplan Sjuksköterskeutbildningen. Malmö högskola, Fakulteten för Hälsa och samhälle, VGSJU, 2011-03-08.
HSV (2005). En gränslös högskola? Om internationalisering av grund- och forskarutbildning. Stockholm: Högskoleverket, Rapport 2005:1 R.
HSV (2006). Vidgade uppgifter för universitet och högskolor? Utvecklingen de senaste åren och rektorernas synpunkter. Stockholm: Högskoleverket, Rapport 2006:32 R.
HSV (2010). Om undervisning på engelska – några bidrag från en konferens. Stockholm: Högskoleverket, Rapport 2010:15 R.
HSV (2011). Universitet och högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2011. Stockholm: Högskoleverket.
Irhammar, M (2007). Lärarskap-ledarskap I. Projektet inom ramen för Lunds universitets strategiska plan 2007-2011. Ledarskap-Lärarskap och Medar-betarskap. Lund: CED, Lunds universitet.
Larsson, M S (1977). The rise of professionalism. Berkeley: University of California Press.
Lewin, K., & Lippit, R (1938). An experimental approach to the study of autocracy and democracy. Sociometry, No 1.
Lewis, P., & Murphy, R (2008). New directions in school leadership. School Leadership and management, 28 (29): 127-146.
Leidman, SE (1997). I skuggan av framtiden. Idé modernitetens historia. Viborg: Albert Bonniers Förlag.
Lind Nilsson, I (2001). Ledarskap i kris, kaos och omställning. En empirisk studie av chefer i företag och förvaltning. Avhandling. Uppsala: Uppsala Studies of Education.
Lööw, M (2003). Att leda och arbeta i projekt – en praktisk handbok om att lyckas i projekt. Stockholm: Liber AB.
Mah (2010). Studenternas rättigheter och skyldigheter vid Malmö högskola. Malmö: Malmö högskola. www.mah.se
Melander, F (1998). Formar studenten utbildningen eller utbildningen studen-ten? Stockholm, Högskoleverket.
McAlpine, L., Amundsen, Ch., Clement, M., & Light, G (2009). Rethinking our underlying assumptions about what we do and why we do it: academic development as a case. Studies in Continuing Education, 31(3): 261-280.
McCormac, C., & West, D (2006). Facilitated group mentoring develops key career competencies for university women: a case study. Mentoring & Tutoring, 14(4):409-431.
MiL (2011). The MiL leadership model. MiL Institute: Stencilbatteri till ledar-utbildningen ICG, Malmö högskola 2010-2011.
63
Myers Briggs, I (2001). Introduktion till psykologiska typer. En guide att för-stå Myers-Briggs Type Indicator. Oxford: Alden Group Ltd.
Nilsson, T (1999). Ständig förbättring – om utveckling av arbetet och kvalitet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Otten, C., & Chen, T (2011). Change , chaos, adaptation: The effects of lead-ership on a group work. Creative Nursing, 17 (1): 30-35.
Regeringens Proposition (2004). Ny värld – ny högskola. 2004/05: 162. Stock-holm: Regeringens kansli.
Richardson, A., & Storr, J (2010). Patient safety: a literative review on the im-pact of nursing empowerment, leadership and collaboration. International Nursing Review, 57: 12-21.
Sense, A. J (2007). Structuring the project environment for learning. Interna-tional Journal of Project Management, 25: 405-412.
SKL (2004). Utveckling av 3 SQ. Strategi för system och ständig förbättrings-arbete. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Stenberg, J., & Olsson, O (2005). Transformera system – från öar till helhet. Stockholm: Sveriges Kommun och Landsting.
Tengblad, S (2002). Time and space in managerial work. Scandinavian Journal of Management, 18: 544-565.
Tessema, K A (2008). An exploration for a critical practicum pedagogy: dialogical relationships and reflections among a group of student teachers. International Journal of Educational Action Research, 16 (3): 345-360.
Van Ameijde, J D J., Nelson, P C., Billsberry, J., & van Meurs N (2009). Improving leadership in higher education institutions: a distributed perspec-tive. Journal of Higher Education, 58 (6): 763-779.
Varg, P Å (2010). Goda erfarenheter av ny högskoleutbildning i omvårdnad. Stockholm: Socialstyrelsen, Nytt om Nu, 6:2.
Wenger, E (1998). Communities of practice. Learning, meaning and identity. Cambridge: Cambridge University Press.
White, K A (2009). Self confidence. A concept analysis. Nursing Forum, 44(2): 103-114.
Utbult, M (red.) (2004). Ledarskap i kommuner. Forskningsfrukter och tanke-föda från chefsberättelser. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.
Yelder, J., & Codling, A (2004). Management and leadership in the contem-porary university. Journal of Higher Education Policy and Management. 26 (3), 315-328.
Övretveit, J (2003). Making temporary quality improvement continuous. Second report from the improving improvement action project on sustain-ability of IQ, to the Swedich Association of County Councils. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
64
65
BilaGor
66
Bilaga 1. översikt över icG programmet
Program struk
tur & inne
håll
Internat 1
Dag
2
27 Aug
201
0
Refle
k/on
Co
aching
Ind.Utv.kon
trakt
Team
ak/v
itet
Upp
drag
360
ICG 2
10 Nov
201
0
Ind.Utv.kon
trakt
Burning issues
Presen
ta/o
n av
eget utv.projekt
Teori/verktyg
Upp
drag
skug
gning
ICG 3
10 Dec 201
0
Ind.Utv.kon
trakt
Burning issues
Utv.projekt
Teori/verktyg
ICG 4
3 feb 20
11
Ind.Utv.kon
trakt
Burning issues
Utv.projekt
Teori/verktyg
ICG 6
12 M
aj 201
1
Ind.Utv.kon
trakt
Burning issues
Utv.projekt
Teori/verktyg
Upp
drag
360
Organ
isa/
onsana
lys
med
stöd av W
eisboa
rd
6-‐bo
xmod
ell som
inpu
t /ll
eget utvecklingsprojek
t.
ICG 5
22 M
ars 20
11
Ind.Utv.kon
trakt
Burning issues
Utv.projekt
Avrapp
Sku
ggning
Teori/verktyg
Internat 1
Dag
1
26 aug
201
0
Rektor in
lede
r Pres Deltagarna
Förvän
t.prog
ram
Pres av prog
ram
E/skt k
ontrakt
MBT
I Livslin
je
ICG 1
30 Sep
t 201
0
Ind.Utv.kon
trakt
Burning issues
Avrapp
ortering
av 360
Teori/verktyg
Upp
drag
6 bo
x mod
ellen
Internat 2
Dag
2
26 Aug
201
1
Feed
back
360
MiW fram
/da
foku
s
Ind.utv.ko
ntrakt
Internat 2
Dag
1
25 aug
201
1
Avrapp
.
Utv.proj
Hem
tag lärand
e
Diplom m
idda
g
67
Röda
tråd
ar i programmet
ICG träff
arna
med
en fast ra
m, m
ed beh
ovsrelaterat och
flexibelt inn
ehåll.
Individu
ellt utvecklin
gsko
ntrakt
Utvecklingsprojek
t av strategisk karaktär i d
en egn
a verksamhe
ten.
Skug
gning av che
f und
er 1 dag
i an
nan verksamhe
t.
Tvåp
artsam
tal m
ed sin che
f före, und
er och
e^er program
met
68
Bilaga 2. arbetsgrupper i filmprojektet
1(2) Fakulteten för Hälsa och Samhälle Irena Dychawy Rosner Enhetschef/Internationell koordinator
Filmprojektet
2010-10-20
Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola Min gatuadress 040-665 70 13 040-665 70 75 www.mah.se Min emailadress högskola / Bibliotek och IT S-205 06 Malmö
Arbetsgrupper för filmprojektet i sjuksköterskeutbildningen
Planerings- och styrgrupp - Irena Dychawy Rosner, universitetslektor i vårdvetenskap/enhetschef - Marianne Holst, fakultetskommunikatör - Hanna Solberger, filmproducent Representanter från grundutbildningen på Annual Meeting vid universitetet i Izmir, Turkiet 2010 i samband med nomineringsbeslut - Irena Dychawy Rosner, universitetslektor i vårdvetenskap/enhetschef - Anna Carlsson, universitetslektor i omvårdnad/internationell samordnare sjuksköterskeutbildningen - Marianne Kisthinius, universitetsajunkt/representant internationellt lärarteam i sjuksköterskeutbildningen - Pooja Scharifi, studentrepresentatnt/ordförande i studentkåren på fakulteten för Hälsa och samhälle - Anna Simonsson, studentrepresentant sjuksköterskeutbildningen - Hannes Autio Pudas, studentrepresentant sjuksköterskeutbildningen Representanter från grundutbildningen på Annual Meeting vid universitetet i Lissabon, Portugal i samband med inbjudan av Florence Network till Malmö högskola - Irena Dychawy Rosner, Universitetslektor i vårdvetenskap/enhetschef - Anna Carlsson, Universitetslektor i omvårdnad samt internationell samordnare på sjuksköterskeutbildningen - Solvig Falk, universitetsadjunkt/ representant internationellt lärarteam i sjuksköterskeutbildningen - Vedrana Vejzivic, universitetsadjunkt/ representant internationellt lärarteam i sjuksköterskeutbildningen - Maria Ekstrand universitetsadjunkt/ representant internationellt lärarteam i sjuksköterskeutbildningen - Pooja Scharif, studentrepresentatnt/Ordförande i studentkåren på fakulteten för Hälsa och samhälle - Hannes Autio Pudas, studentrepresentant sjuksköterskeprogrammet - Anna Simonsson, studentrepresentant sjuksköterskeprogrammet - Angelina Warghammar, studentrepresentant sjuksköterskeprogrammet - Sylvia Marinkovic, studentrepresentant sjuksköterskeprogrammet
69
2(2)
Referensgrupp med programansvariga från partnersuniversiteten (deans grupp i Lissabon) - Jao Santos, ESEL University, Lisbon, Portugal - Ranhild Riis, Telemark University College, Norway - Heidi Longerich, Zhaw University of Applied Sciences, Switzerland - Ria van de Laar, University of applied Sciences, Leeuwarden, Netherlands - Son Burges, Haag University, Netherlands - Inge Biesbroek, Hanze University of Applied Sciences, School of Nursing Groningen, Netherlands. Inriktningsrådet november 2010 Se http://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/Halsa-och-samhalle-startsida/Student-pa-HS/Utbildningar-pa-HS/Programutbildningar-pa-grundniva/Sjukskoterskeprogrammet/Inriktningsrad-SSK/Minnesanteckningar/ Preliminär referensgrupp till filmprojektets idégrupp Hanna Solberger, filmproducent Luise Ekström, universitetsadjunkt Peter Hellman, universitetslektor Hannes Autio Pudas, studentrepresentant Anna Blomgren, studentrepresentant Referensgrupp för arbete med manus och filmgestaltning inom klinisk miljö - Irena Dychawy Rosner, universitetslektor i vårdvetenskap/enhetschef - Hanna Solberger, filmproducent - Anna-Karin Wahn, universitetsadjunkt/klinisk lärare - Martina Svensson, KUA handledare för sjuksköterskestudenter - Håkan Walles, KUA handledare för sjuksköterskestudenter - Paul Rosenlöf, Avdelning för medicinsk teknik - Josefin Berglund, KUA handledare för sjuksköterskestudenter - Mikaela Gugliemlui, KUA handledare för läkarstudenter - Cecilia Gustavsson, KUA handledare för sjugymnaststudenter - Sjuksköterskestudenter i kurs 7 och 10.
70
IRE
na
dy
ch
aw
y R
os
nE
R
ma
lm
ö h
ög
sk
ol
a 2
01
1
malmö högskola
205 06 malmö, swEdEn
www.mah.sE
Högskolan skall enligt högskolelagen förutom att bedriva utbildning
och forskning också medverka med det omgivande samhället och
informera om sin verksamhet. Det är darför ur Malmö högskolas
perspektiv av stort värde att kunna ge ut denna rapport som utgår
från en fortlöpande utvecklingsarbete vid sjuksköterskeutbildningen,
Institutionen för vårdvetenskap, fakulteten för Hälsa och samhälle.
isbn 978-917104-414-3
På
sP
åR
Et
I ak
ad
Em
Isk
t l
Ed
aR
sk
aP
IREna dychawy RosnERPå sPåREt I akadEmIskt lEdaRskaPFilmprojektet om sjuksköterskeutbildning vid Malmö högskola
