ISLAM

Bildkälla: www.pixabay.com

IslamVad? Religionen islam grundas (bildas).

Var? Arabiska halvön. I nuvarande Saudiarabien där de två heliga städerna Mecka och Medina var och fortfarande är belägna (se karta på nästa bild).

När? Ca 600 e.v.t. (efter vår tid).

Hur? Genom att profeten Muhammed får uppenbarelser. Att få en uppenbarelse innebär att man på ett eller annat sätt får kontakt med Gud. Muhammed fick kontakt med Gud genom att Gud skickade ängeln Gabriel som läste upp koranen för Muhammed.

Gabriel – Djibril på arabiska.

Nutida karta

Muhammeds uppenbarelseÅr 610 Muhammed drog sig undan och satte sig i berget

Hira för att meditera. Ängeln Gabriel uppenbarade (visade) sig för Muhammed.

Ängeln Gabriel talade om för Muhammed att han ska bli den sista av

guds profeter.

Tredje och sista bokenDen första boken som skrevs var gamla testamentet (judendomen),

den andra var det nya testamentet (kristendomen) och Muhammed

tog emot den tredje och sista boken, d.v.s. koranen (islam).

Inom islam är uppfattningen att det gamla och nya testamentet

förmedlades av Gud men att båda genom historien har förändrats

och/eller förfalskats. Koranen är däremot en korrekt tolkning av Guds

ord.

Muhammeds tidiga år Profeten Muhammed föddes 570 e.v.t.

Muhammeds föräldrar dog tidigt och Muhammed växte därför upp hos sin farbror.

Så småningom blev Muhammed karavanförare hos en rik kvinna som hette Khadidja.

Muhammed och Khadidja gifte sig och Muhammed blev på så vis en rik man som ägde får, getter, kameler och hade många tjänare (betjänter).

Koranens uppkomst (1/2) När Muhammed var 40 år gammal (år 610

e.v.t.) satt han försjunken i bön och djup tystnad.

Under en dröm vaknade han och en röst från himlen hördes som sade: ”O, Muhammed, du är Guds Sändebud och jag är ängeln Gabriel”.

Sändebud=profet

KoranenBildkälla: www.pixabay.com

Koranens uppkomst (2/2)

Efter detta fick Muhammed upprepade budskap från Gud vilka även då förmedlades av ängeln Gabriel.

Muhammed själv skrev inte ned koranen. Det skedde istället efter Muhammeds död. Alla budskap som Muhammed hade berättat om under sin livstid skrevs ned i en bok.

Boken skrevs på arabiska och innehåller 114 suror (kapitel).

Boken fick namnet Koranen och den är idag islams heligaste skrift.

Islams grundande I området (arabiska halvön) där Muhammed började

sprida koranens budskap bodde redan bl.a. kristna och judar. Dessutom fanns andra religioner där man trodde på flera olika gudar (polyteism).

Muhammed började efter sina uppenbarelser att berätta om vad Gud berättar för honom. Han började sprida Guds budskap.

Det viktigaste budskapet var att alla måste underkasta sig Gud och att det bara finns en enda Gud och inte flera olika.

Islam är det arabiska ordet för underkastelse.

Underkastelse = Att viga sitt liv åt Gud. Att följa Guds budskap och regler.

Islams fem grundpelare1. Trosbekännelsen”Det finns ingen Gud utom Gud och Muhammed är hans profet”.

2. BönenEn muslim ska be fem gånger om dagen.

3. AllmosanKoranen säger att man ska hjälpa den som behöver hjälp. Det

är varje muslims skyldighet att dela med sig av rikedomar och andra

tillgångar. Men det handlar också om att hjälpa till rent socialt, t.ex.

genom att minska ”klasskillnaderna”.

4. FastanUnder den månad som heter Ramadan ska en muslim fasta

varje dag från det att solen går upp fram tills den går ned.

5. PilgrimsfärdenVarje muslim, som kan, bör minst en gång i livet besöka den

heligaste staden av dem alla, Mecka.

LevnadsreglerI koranen finns bl.a. följande förbud: Inte avbilda Gud och profeten Muhammed (Det är inte bilden av Gud eller

Muhammed som ska tillbes utan Guds ande och Guds skaparkraft). Inte äta griskött. (jämför halal med judendomens kosher) Inte dricka alkohol. Inte spela om pengar. Inte handla med ränta. Att ta lån med ränta förbjuds alltså i koranen.

I Koranen uppmanas muslimer bl.a. till: Att alltid leva efter de regler som omnämns i koranen. Att kvinnan ska bära slöja (hijab) och täcka ben och armar med särskild dräkt.

Genom Hadither (berättelser om Muhammed) uppmanas muslimer bl.a. till: Omskärelse (jämför med judendomen).

En muslim väljer själv om hen vill följa koranens budskap och på vilket sätt. Det finns de som tolkar koranen bokstavligt (fundamentalister) och det finns de som tolkar koranen mer fritt (”liberala muslimer”). T.ex. väljer vissa att bära slöja medan andra väljer att låta bli.

Mer om Koranen Koranen innehåller regler om hur människan ska leva

för att behaga Gud. Instruktioner och regler om nästan allt. T.ex. regler om hur man ska behandla sin familj. Hur man ska behandla andra. Vad man ska äta, vad man ska dricka m.m..

Människosyn Enligt islam är människan skapad av Gud för att vara Guds

ställföreträdare (representant) på jorden. Människan har ansvar för sina handlingar och har förpliktelser mot Gud och mot andra människor.

Människans handlingar bestämmer deras öde efter döden. När de dör blir de bedömda utefter hur de har levt sitt liv.

Muslimer som levt ett rättfärdigt liv får sin belöning genom att komma till himlen efter döden. Alla onda människor kommer att drabbas av ett evigt straff.

Människan har en fri vilja, men människan anses ha en medfödd känsla för vad som är rätt och fel och gott och ont.

Läran om arvsynden (som finns inom kristendomen) finns inte i islam. Människan anses därmed inte vara född syndig, vilket är uppfattningen inom kristendomen.

Gudssyn Det finns bara EN Gud och det är Allah.

”Allahu akbar” = betyder ”Gud är större”. Det finns ingenting som kan mäta sig med Gud, Gud är alltid större än allt annat.

Gud är barmhärtig, d.v.s. godhjärtad och förlåtande.

Allah får inte avbildas (genom bilder eller skulpturer). Detta eftersom Gud är alltför överlägsen människan för att kunna rymmas av en statys eller målnings gränser. Alla avbildningar av Gud är därför opassande.

Högtider RamadanRamadan är den nionde månaden i islamska kalendern. Under ramadan får muslimerna inte äta eller dricka under den tid när solen är uppe.

Fastebrytandets festNär fastemånaden är slut inträffar Fastebrytandets fest. Denna fest brukar vara i fyra dagar. Under dessa dagar ger man varandra presenter och äter massor av god mat. Många besöker moskén på morgonen och på kvällen. Under den här perioden brukar man också gå till begravningsplatser och lägga palmkvistar eller liknande på gravarna.

Ashura-festen. Shia och sunni firar på olika sätt och av olika anledningar.

Shia firar Alis son Husayn som var den femte imamen (kalifen) och dog martyrdöden vid Kerbela år 680 e.v.t. Shiiterna piskar och slår sig själva vid denna högtid. Det är alltså en sorgehögtid för Shia.

Sunni: Enligt sunnitisk uppfattning är dagen en av flera frivilliga fastedagar. Enligt sunnitisk uppfattning skapades Adam och Eva på ashura och dessutom lämnade profeten Noa arken på den dagen. Man firar fredligt, lagar mat och läser koranen.

Heliga platser

1. Mecka2. Medina3. Jerusalem

Heliga skrifterSkrifter Koranen: Den viktigaste religiösa skriften.

Guds sanna ord finns nedskrivna i koranen.

Hadither: Insamlade berättelser om profeten Muhammed.

Lagar Sharia: Innebär muslimska lagar eller normer. I svensk media brukar en felaktig bild förmedlas som säger

att sharia är en enda muslimsk lag. Detta är felaktigt. Det finns alltså ingen gemensam Sharialag . T.ex. finns det

olika sharialagar om man jämför Turkiet med Saudiarabien.

SunnaSunna: Att handla enligt sunna innebär att

man strävar efter att leva sitt liv i så stor utsträckning som möjligt på samma sätt som profeten Muhammed gjorde.

Genom att läsa i Hadither om Muhammeds liv kan man få kunskap om hur Muhammed levde sitt liv.

Sunni och Shia (1/2)Sunniter och shiiterEfter profeten Muhammeds död 632 e.v.t.

uppstod delade meningar om vem som skulle efterträda Muhammed som ledare.

Kalif = ställföreträdare (för profeten Muhammed). D.v.s. Muhammeds ersättare som ledare för islam.

Vissa ansåg att troheten mot Muhammeds liv och lära, sunna, var det viktigaste. De ville att Abu Bakr skulle bli kalif.

Andra ansåg att kalifen borde vara av Muhammeds släkt. De föreslog därför Ali, Muhammeds kusin och svärson.

Sunni och Shia (2/2) Abu Bakr valdes till kalif.

Efter honom valdes Umar och han ökade islams politiska makt och han organiserade det islamiska samhället.

Efter honom utsågs Uthman och sedan Ali.

Dessa fyra kalifer har en speciell ställning inom islam.

Stora motsättningar (oenigheter) uppstod dock mellan riktningarna.

Den riktning som ansåg att Ali skulle vara kalif kallas idag för shia.

Den riktning som ansåg att troheten mot profetens sunna var viktigare kallas idag sunni.

Sunni och Shia (2/2)

Sunni Kallas ”sunniter” Ca 90 procent av

alla muslimer Vanligt i bl.a.

Turkiet, Saudiarabien, Syrien, Nordafrika, Afghanistan, Pakistan, Indonesien, Bangladesh m.fl.

Shia• Kallas ”shiiter”• Ca 10 procent

av alla muslimer• Vanligt i främst

Iran (90 % shiiter) och Irak (ca 60 % shiiter)

Islam i modern tid Sekulära muslimer. Dessa ställer inga krav på att religionen ska vara en del av det politiska

systemet. De anser inte att religionen ska påverka samhällets lagar och bestämmelser.

IslamisterDessa menar att det religiösa ska färga av sig på det politiskaVägen dit går

genom politiska reformer. (genom politiska beslut) Exempel: Det muslimska

brödraskapet i Egypten.

Militanta islamister (jihadister i media)Det här är en liten grupp i jämförelse med hur mycket muslimer det finns i världen. De vill ha islam som religiöst, politiskt och juridiskt samhällssystem.

Vägen dit är militant (krigiskt, stridande), med hjälp av vapen. Exempel: IS.

Agnostiska muslimerÄr inte religiöst troende, eller i alla fall inte helt säkra på sin tro. Men de vill oavsett vilket tillhöra den muslimska kulturen.

Ord och begrepp Koran: Kommer från det arabiska ordet qur'an,som

betyder läsning.

Islam: Ordet "islam" är ett arabiskt ord som betyder "underkastelse" och "överlämnande av din vilja åt Gud Den Allsmäktige". Ordet har samma rötter som det arabiska ordet "salam", vilket betyder fred.

Muslim: En person som bekänner sig till islam kallas muslim, vilket betyder "en som underkastar sig Guds vilja".

Ord och begrepp Masjid-ul-Haram: Den heliga moskén i Mecka (se

bild). Kaba: är en kubformad stenbyggnad mitt i den

heliga moskén i Mecka (Masjid-ul-Haram). Beläggningen runt Kaba består av lysande vit marmor. Kaba är täckt med en svart klädnad av tyg (se bild), där bl.a. trosbekännelsen är broderad.

I Kabas ena hörn finns den svarta sten som enligt legenden kommer från Adam och Evas tid i paradiset.

Bildkälla: www.pixabay.com

Ord och begrepp Haram: Betyder förbjudet eller synd. Halal: Betyder tillåtet.

Exempel

Det finns t.ex. livsmedel (mat) som är halal och det betyder att det är tillåtet att äta det.

Alkohol och griskött är exempel på förbud, d.v.s. haram. En muslim skall därför enligt koranen inte dricka alkohol och inte äta griskött.

Ord och begrepp Yathrib: Den stad som Muhammed kommer till år 622

och där han grundar religionen islam. Senare döps staden om till Medina.

Jesus: Jesus ses inom islam som en profet, precis som Abraham och Mose. Jesus nämns flertalet gånger i koranen.

Hadj/hajj: pilgrimsfärd/vallfärd. Att göra en resa till en helig plats. För en muslim handlar det i första hand om att åka till Mecka och besöka den heliga moskén där den kubformade byggnaden Kaba är belägen.

Kalif: Ställföreträdare. D.v.s. ersättare eller efterträdare till profeten Muhammed. Ledare för olika muslimska grupper kallas idag för kalifer.

Fatwa: Ett religiöst uttalande. Det finns olika fatwas inom olika geografiska områden och olika muslimska riktningar. En fatwa som uttalas av en lärd muslim är därför inte bindande för alla muslimer.

Ord och begrepp Moské: Gudstjänstlokal. Imam: Böneledare. Ibland även böneutropare. Ibland

även moskéföreträdare (vanligt i t.ex. Sverige). Fredagsbönen: Det är den viktigaste dagen för

gudstjänst och bön. Kan liknas med judendomens sabbat (lördag) och kristendomens ”vilodag” (gudstjänst) som är söndag.

Mihrab: Visar riktningen mot Mecka och Kaba. Vid bön ska en muslim alltid vara vänd mot Mecka.

Allah: Den arabiska benämningen för Gud. Kaba: Den första byggnaden som användes för att tillbe

Allah. Sura: Kallas varje kapitel i koranen. Det finns

sammanlagt 114 suror i Koranen. Islams tideräkning: Islams tideräkning börjar år 622

när Muhammed flyttade till Medina och grundade islam.

Ord och begrepp Jihad: De flesta muslimer anser att jihad är rätten

att göra motstånd mot förtryck, medan somliga anser att jihad innebär att bokstavligen gå i krig mot de otrogna (=alla icke muslimer). 

Den heliga striden mot de otrogna påbjuds uttryckligen på flera ställen i koranen och betraktas därför av vissa extrema grupper som t.ex. IS som en religiös plikt. Den som stupar istriden för islams sak betraktas som martyr och anses därför säker om en plats i paradiset. 

Tro vs vetenskap Koranen skrevs ned efter att Muhammed hade dött.

Enligt muslimsk tro skrevs koranen ned på arabiska år 652 och att den inte har förändrats sedan dess.

Historisk kunskap visar dock på att det arabiska skriftspråket utvecklades först på 700-talet. Och att koranen skrevs om flera gånger ända fram till 900-talet.

Bibeln skrevs inte heller ned under den tid då Jesus levde utan började sammanställas 40 år efter hans död. Den skrev också om i omlopp omlopp fram till 300-talet e.v.t. då de böcker som skulle vara med i Bibeln slutgiltigt bestämdes.